Verksamhetsberättelse Johannes skola

Transkript

1 Johannes skola Sid 1 (26) Verksamhetsberättelse 2017 Johannes skola Johannes skola stockholm.se

2 Sid 2 (26) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...23 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...25 Investeringar...25 Medel för lokaländamål...25 Övrigt...25 Synpunkter och klagomål Övrigt Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2017 Johannes Skola

3 Sid 3 (26) Sammanfattande analys Johannes skola är en kommunal grundskola som erbjuder tvåspråkig undervisning, svenska/engelska, för upp till en tredjedel av våra elever, boende i närområdet. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb. Undervisningen i hem- och konsumentkunskaps bedrevs under läsåret 2016/2017 på Matteus skola. Elevantalet uppgår till ca 515 elever och antalet medarbetare till ca 65. Vår verksamhet styrs i huvudsak av Skollagen, Skolförordningen och Läroplan för förskoleklass, grundskola och fritidshem Förskoleklass Våra stabilt goda resultat i förskoleklasserna gällande trygghet, trivsel och studiero vill vi hänföra till våra kompetenta och erfarna pedagoger som arbetat skickligt med att ta emot de nya eleverna och vårdnadshavarna. Därmed lades en grundtrygghet som påverkade hela förskoleklassåret positivt. Pedagogerna har samarbetat väl inom arbetslaget och har haft fasta, väl inarbetade rutiner och en tydlig struktur på verksamheten. Vi är säkra på att det goda samarbetet med fritidshemmet har bidragit till den stabilitet vi nu ser i resultaten. Det är också glädjande att konstatera att våra resultat gällande trygghet och trivsel ligger över staden på alla frågor i brukarenkäten. Grundskola årskurs 6 Vi kan inte annat än vara nöjda med våra kunskapsresultat inom grundskolan. Från år till år ser vi endast små differenser och i det stora hela, och jämfört med staden i övrigt, ligger vi år från år bland de allra bästa. Vi ser nu också förbättringar inom områdena trygghet och studiero och vi kryper närmare och närmare stadens nivåer på de flesta av frågorna i brukarenkäten. Vi vill hänföra förbättringarna till våra skickliga lärare men också till det enträgna förändrings- och förbättringsarbete vi arbetat med de senaste åren. Vi börjar närma oss vår vision om en skolkultur som präglas av öppenhet och kollegialt lärande. Vi vill tro att den hjälp vi fick av de numera avslutade projekten PRIO och matematiklyftet, men också våra förstelärares insatser och ansvar för vår interna fortbildning, har bidragit till detta. Fritidshem Vi ser nu tydligt att vår verksamhet inom fritidshemmet har utvecklats positivt mot tydligare rutiner och arbetssätt. Detta går ännu ej att utläsa så tydligt i vår brukarenkät för årskurs 2, men vi är säkra på att det kommer att synas längre fram. I takt med att det kollegiala lärandet utvecklats mellan lärarna, har även skolsamverkan med fritidshemmet överlag förbättrats och vi ser en ökad förståelse för fritidsverksamheten som ett ytterst viktigt komplement till skolan. Att ha pedagogiskt ansvariga fritidspedagoger på varje avdelning har visat sig vara en framgång och en bra strategi för utvecklingen på fritidshemmet. Elevhälsoarbetet Vi ser tydliga positiva effekter inom vårt elevhälsoarbete utifrån utvecklingsuppdraget "att utveckla elevhälsan" vi fått från grundskoleavdelningen. Våra rutiner och arbetssätt har utvecklats och elevhälsans olika roller och uppdrag har tydliggjorts i vår elevhälsoplan. Vi kommer att fortsätta vår utveckling inom området med fokus på att än mer utveckla vårt främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Vi är säkra att den utveckling av rutiner och arbetssätt som vi tagit fram under det gångna året kommer att bidra till den utvecklingen. Vi är övertygade om att de pedagogmöten med elevhälsofokus som speciallärare/specialpedagog leder, enligt tidigare beskrivning i denna rapport, kommer leda till ökade möjligheter att arbeta mer förebyggande. Även det språkutvecklande arbete som förstelärarna leder också är främjande. Sammanfattning styrkor och utvecklingsområden Efter denna analysperiod känner oss mycket nöjda och stolta över läsårets utfall vad gäller kunskapsresultat och brukarenkäter. Vi kan återigen konstatera att det som utmärker vår skola mest, är våra akademiska resultat, vår överlag kvalitativa undervisning och vår unika tvåspråkiga inriktning. I år vill också lyfta fram de senaste årens positiva utveckling mot en idag tryggare och mer förutsägbar

4 Sid 4 (26) verksamhet inom förskoleklass och fritidshem. En styrka vi har är också viljan att utvecklas och en strävan efter att bli ännu bättre. Vi är säkra på att vårt "fyralärarsystem" på mellanstadiet som infördes läsåret 2016/2017, har bidragit mycket till våra goda resultat både vad gäller trygghet, studiero och till våra mycket goda akademiska resultat. Vi tillsatte då lärarresurser så att fyra lärare är kopplade till varje årskurs om tre klasser på mellanstadiet. Vi håller nu på att utveckla systemet vidare mot en organisation av ökad samverkan och gemensamt ansvar mellan lärare för de anpassningar i undervisning, miljö och organisation som krävs. Varje undervisande lärare har schemalagts med mindre garanterad undervisningstid än tidigare, vilket i sin tur har skapat mer undervisningstid som ska användas till olika anpassningar för elever i behov av stöd eller för särskilt begåvade elever. Denna tydligare struktur, både på lektioner och vid övergångar/raster, skapar trygghet och mer förutsägbarhet och gynnar alla våra elever. Med detta tror vi också att samarbetskulturen mellan respektive fyra lärare i varje årskurs kommer att utvecklas. Trots lysande akademiska resultat och godkända resultat inom trygghet, studiero och inflytande ser vi behovet av ett fortsatt viktigt utvecklingsområde detta läsår mot en ännu tryggare skola med en arbetsmiljö som präglas av lugn, ro och gemenskap. Till sist vill vi lyfta upp den positiva utveckling vi ser inom personalområdet. Det är glädjande att se att vårt AMI fortsätter utvecklas positivt och vi är övertygade om att detta också har bidragit till våra sammanfattningsvis goda resultat. Förslag på prioriterade åtgärder för utveckling Fortsätta utvecklingen av elevhälsans arbete mot ett än mer främjande och förebyggande arbets- och förhållningssätt. Fortsätta utveckla trygghetsskapande gemensamma rutiner, arbetssätt och förhållningssätt mot en trygg skolmiljö, präglad av lugn och ro. Fortsätta arbetet med språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen samt till läsåret 2018/2019 ta fram ett nytt fokusområde inom vårt interna skolutvecklingsarbete, lett av förstelärarna. Upprättande av Verksamhetsberättelse 2017 Denna verksamhetsberättelse är en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och ingår i vårt kvalitetshjul. Den har tagits fram i samverkan mellan skolledare, förstelärare och övriga medarbetare. Resultaten har hämtats från Sweco, LIS/infoview, beslutsstöd och KOLL. Den bygger på uppföljning av utfall på indikatorerna kring kunskapsresultat, brukarenkäter, medarbetarenkät, sjukfrånvaro samt våra analyser kring enhetsmål kopplade till nämndmålen. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys kring detta och vi har genomfört resultatdialoger med lärarlagen i samtliga årskurser inklusive förskoleklass. Förstelärarna har haft ett särskilt uppdrag att analysera skolans resultat. Analyserna har sammanställts av förstelärare och skolledare. Skolledarna har ansvarat för att lägga in i ILS-webben. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom deltagande i utvärdering av förra läsåret bidragit till innehållet i denna rapport. Elevernas och vårdnadshavares synpunkter har kommit fram genom brukarenkäten och via lärarnas och andra pedagogers uppföljningar.

5 Sid 5 (26) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 100 % 100 % 100 % 100 % 98 % 83% 2017 Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

6 Sid 6 (26) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan 65 % 75 % % 97 % 95 % 98 % 95 % % 97 % 95 % 97 % 95 % % 97 % 100 % 100 % 98 % % 97 % 100 % 100 % 98 % % 89 % 100 % 80 % % 87 % 95 % 70 % 85 % % 84 % 90 % 2017 Enhetsmål: På Johannes skola ska den generella kunskapsnivån höjas i alla årskurser och ämnen för att behålla eller öka andelen elever i årskurs 6 som når betyget C eller högre. Uppfylls helt Eleverna i förskoleklassen har fått undervisning i engelska och lärt sig vissa ord, begrepp och sånger på engelska. Alla elever i årskurs 1 har vid vårterminens slut uppnått grundläggande taluppfattning i matematik och har nått nivå A eller högre i skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Senast under vårterminen i förskoleklassen har vi identifierat både låg- och högpresterande elever och börjat planera anpassningar och stödinsatser utifrån deras behov. Skillnaden i skolresultat mellan olika grupper samt mellan flickor och pojkar i betyg och resultat på nationella prov i åk 3 och 6 har minskat och pojkarnas generella kunskapsnivå har ökat. Minst lika hög andel elever som 2016 når betyget C eller högre i årskurs 6. Våra stödinsatser är effektiva och riktade så att alla elever når sin fulla utvecklingspotential.

7 Sid 7 (26) Flickors och pojkars inflytande och ansvarstagande har ökat och personalen planerar, genomför och följer upp verksamheten utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv som en naturlig del i arbetet. Vi ser ett ökat kollegialt lärande och därmed en mer varierad undervisning, effektivt lärande och en ökad samsyn vad gäller bedömning och tolkning av kunskapskraven. Analys Grundskola Resultat Vi bedömer att enhetsmålet är uppfyllt liksom majoriteten av de förväntade resultaten ovan. Vi vill tro att det goda resultatet i vår egen trygghetsenkät gällande målet i Likabehandlingsplanen; Alla elever på Johannesskola ska känna att pedagogerna talar till flickor och pojkar på samma sätt, har bidragit till våra mycket goda skolresultat. Hela 91 % av eleverna på skolan instämmer i påståendet, vilket är en förbättring med 3 % från förra läsåret. Johannes skola har generellt sett en mycket god måluppfyllelse dvs procent godkända elever i årskurs 6. Det genomsnittliga meritvärdet för betygen 2017 låg på 257 poäng medan stadens snitt var 224 poäng. Vid en jämförelse med 2016 (255 p) och 2015 (266 p) ligger vårt genomsnittliga meritvärde förhållandevis konstant. Vid en närmare analys ser vi dock en statistisk skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Flickornas genomsnittliga meritvärde låg på 271,9 poäng jämfört med pojkarnas 243,6 poäng, en skillnad på knappt 30 meritpoäng (motsvarar cirka ett betygssteg). Denna skillnad kvarstår från föregående läsår. Även detta läsår ser vi att andelen elever som uppnår minst betyg E i årskurs 6 är högre än andelen elever som uppnår minst tillräckliga kunskaper i årskurs 3. Samma positiva trend gäller när man jämför resultaten på de nationella proven i årskurs 3 och årskurs 6 (matematik, svenska och svenska som andraspråk). 97,5% av eleverna i årskurs 1 är på vårterminen 2017 godkända vad gäller läs- och skrivutveckling utifrån kriterierna i Skolverkets bedömningsportal. Vid motsvarande mätning vid höstterminens slut 2016, bedömdes 70 % som godkända. 95 % av eleverna i årskurs 1 bedömdes vid vårterminens slut uppnå kraven i matematik utifrån Skolverkets bedömningsportal. Siffrorna i "Prognos måluppfyllelse" (omdömen) visar att ett flertal elever i årskurs 2-5 har otillräckliga kunskaper i ämnet idrott och hälsa. Totalt 14 elever i årskurs 1-5 bedöms ha otillräckliga kunskaper i matematik och totalt sju elever i svenska/svenska som andraspråk. Bland de elever som bedöms ha otillräckliga kunskaper i åk 1-5 är det en liten övervikt av pojkar. Resultatet för hur många elever som haft rörelse varje dag är enbart ett av oss uppskattat resultat. Johannes skolan har 36 anställda lärare. Alla utom sex st. (dvs 84 %), har examen och lärarlegitimation. I de fall den undervisande läraren inte har adekvat behörighet finns annan behörig lärare med ämnesansvar. Av de sex lärare som inte har lärarlegitimation går två på VAL-utbildning, en har en termins studier kvar till examen, en har ansökt men inte antagits till VAL och en lärare kommer att ansöka under det kommande året. En lärare har examen men har ännu inte hunnit ta ut sin legitimation. Av skolans lärare är åtta st. män, dvs 22 %. En av de manliga lärarna har inte svensk examen och lärarlegitimation. Resultatanalys På Johannes skola har vi engagerade pedagoger, elever och vårdnadshavare vilket vi bedömer bidrar starkt till den mycket höga andelen elever som bedöms ha tillräckliga eller mer än tillräckliga kunskaper i alla ämnen. Vi ser dock fortfarande att andelen elever i årskurs 3 som når kunskapsmålen

8 Sid 8 (26) är lägre än andelen elever (alla) som uppnår lägst betyget E i årskurs 6. Vi hoppas därför att Skolverkets införda bedömningsstöd i lågstadiet och de nya kunskapskraven i årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik kommer att ge stöd åt och leda till en ökad kompetens och medvetenhet om kunskapskraven för lärare som undervisar på lågstadiet. En annan fördel med bedömningsstödet är att tidigt upptäcka elever med behov av särskilt stöd, både hög- och lågpresterande. Våra goda resultat i årskurs 6 de senaste läsåren, beror med största säkerhet på god kontinuitet och att lärarlaget var stabilt och erfaret. En annan bidragande orsak är att vi detta läsår inte hade några nyanlända elever. Lärarna som undervisar på mellanstadiet har systematiskt diskuterat kunskapskrav, bedömning och betyg. De har också i allt högre utsträckning undervisat utifrån kunskapskraven i LGR11 vilket förmodligen har bidragit till den goda måluppfyllelsen. Schemalagd gemensam planeringstid för varje årskurslag har möjliggjort detta och bidragit till en kultur där det kollegiala lärandet är en naturlig del i arbetet. Inför de nationella proven har mellanstadielärarna planerat genomförande och sambedömning av proven. Detta har inneburit att fler lärare har varit delaktiga och fått större insikt vad gäller kunskapskrav och bedömning. De elever som har otillräckliga kunskaper i idrott och hälsa är elever som ännu inte klarat kraven för simkunnighet. Dessa elever erbjuds simskola. Det är glädjande att notera att samtliga elever i årskurs 6 klarade kraven för simkunnighet och därmed fick godkänt betyg i ämnet. De elever i årskurs 1, 4 och 5 som inte bedöms uppnå kunskapskraven för årskurs 3 respektive 6, har anpassningar och åtgärdsprogram. Dessa elever behöver fortsatt stöd i flera ämnen. Det är därför viktigt att fortsätta prioritera stödinsatser till dessa elever då de ofta har neuropsykiatrisk problematik som försvårar deras kunskapsutveckling. Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 1 möjliggör en tidig identifiering av elever i behov av anpassningar och stöd. Vad skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat beror på är svåranalyserat. Skillnaderna är heller inte specifika för Johannes skola utan en nationell och internationell trend. Vi behöver öka medvetenhet och kunskap om olika arbetsmetoder för att kompensera dessa skillnader. Vi hoppas att vår pågående satsning på språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, som vi är säkra på gynnar alla elever, kanske särskilt kan gynna pojkarna. Kanske kan de nya skrivningarna i läroplanen om digital kompetens, särskilt påverka pojkarnas utveckling positivt. Avsikten i detta är ju bl.a. att skolan, genom stöd av digitala verktyg och metoder, ska stärka elevernas förmåga att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Skillnaderna i resultat mellan olika klasser och årskurser tror till största del beror på skillnader i klasstorlek och antal elever med särskilda behov. Elevhälsoarbetet Vi har tagit fram en ny elevhälsoplan som innefattar mål, väl utformade rutiner och arbetssätt för vårt elevhälsoarbete. Planen presenterades på studiedagen i januari Implementering av den och de nya rutinerna har vi arbetat med under hela året. Speciallärarna har inför 2018 fått i uppdrag att utifrån genomförda utvärderingar redigera/uppdatera planen till Under höstterminen har vi har provat en ny modell med systematiska möten mellan årskursarbetslagen och specialläraren eller specialpedagogen. Efter utvärdering av upplägget kommer vi till 2018 ta fram en ny plan för dessa möten. Vi har inte följt de planerade arbetssätten vad gäller tidig screening av elevernas förmågor inom läsning, skrivning och matematik,men anser att skolverkets bedömningsportal till viss del ersätter detta. Vi kommer

9 Sid 9 (26) under 2018 ta fram en ny screeningplan för skolan i syfte att komplettera det obligatoriska bedömningsstödet som nu finns för de yngre åldrarna. Speciallärarens och specialpedagogens insatser har varit tydligt riktade och schemalagda för att stödja de elever som riskerar att inte nå utbildningsmålen och har åtgärdsprogram. De har undervisat elever i behov av särskilt stöd till största del individuellt. Vårt förebyggande och elevhälsofrämjande arbete har, i någon grad kompletterats med styrda rörelseaktiviteter inom förskoleklass, grundskola, fritidshem/fritidsklubb under Under vårterminen 2017 hade vi tre idrottslärare vilket gav möjlighet till både rastidrott och ytterligare rörelseaktiviteter. En inventering av olika aktiviteter i klasserna under temat Rörelse varje dag gjorde att våra lärare fick en lista med tips och idéer. Klassrumsgym, rörelseappar m.m. är några av dessa aktiviteter. Under våren kunde eleverna springa en given bana på rasterna och sedan rapportera till idrottslärarna hur många varv man sprungit. Under rubriken Spring till Linköping gjordes varje vecka en sammanräkning av resultatet och eleverna fick veta hur långt skolan kommit. Vi har tyvärr inte lyckats införa rörelse varje dag på ett systematiskt sätt, även om vi vet att det sker i många av klasserna. Vi har inte heller kunnat mäta vilka effekter det gett men våra elever är generellt sett positiva till dessa aktiviteter och vi kan konstatera att det skapar gemenskap med styrda inslag på rasterna. Vi behöver titta över hur vi kan utveckla arbetet så att vi kan säkerställa att det blir något inslag varje dag, vissa dagar för alla på rasten och andra dagar i klassrummet som ett avbrott i undervisningen. En av skolans idrottslärare är med i stadens nätverk "Spring i benen".

10 Sid 10 (26) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Total frånvaro i grundskolan 87 % 89 % 84 % 82 % 90 % % 79 % 63 % 79 % 80 % % 51 % 61 % 50 % 75 % % 84 % 100 % 79 % 90 % % 67 % 65 % 69 % 70 % % 89 % 82 % 82 % 80 % ,1 % 6,5 % 5,8 % 5 % 2017 Enhetsmål: På Johannes skola ska vi tillsammans skapa en god lärmiljö med en skolkultur där lugn och ro, trygghet, trivsel och glädje råder i hela skolan. Uppfylls delvis Fler elever upplever att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Fler elever känner trygghet i omklädningsrummen. Fler elever upplever sig trygga i skolan som helhet. Eleverna tar ansvar för sina studier och upplever att det råder en god lärmiljö/arbetsro i klassrum, på fritids och fritidsklubb samt på raster och vid övergångar mellan lektioner och aktiviteter. Kommunikation, dialog och samverkan med vårdnadshavarna fungerar väl och karaktäriseras av förtroende som bidrar till att ge alla våra elever goda förutsättningar att utvecklas optimalt och nå målen för utbildningen.

11 Sid 11 (26) Analys Förskoleklass och grundskola trygghet och studiero Resultat Vår bedömning är att enhetsmålet, utifrån de resultat som här anges uppfylls delvis. Detsamma gäller de förväntade resultaten och vi gläds särskilt åt att fler elever än tidigare känner trygghet i omklädningsrummen. 61,4 % av eleverna anser att det finns någon att vända sig till i omklädningsrummen. Detta är en förbättring med 3,9 % mot föregående år. Det vet vi genom vår egen trygghetsenkät som genomfördes i slutet av vårterminen. Resultaten från förskoleklassernas brukarenkät avseende trygghet, 87 %, visar att siffrorna har gått upp och närmat sig årsmålet för 2017 på 90 %. Siffrorna från årskurs 2:s brukarenkät visar att årsmålet för trygghet har uppnåtts. Siffrorna från årskurs 5:s elevenkät visar en klart uppåtgående trend sett över de senaste tre åren och man överträffar årsmålet på 80 % med 3 procentenheter. Svaren gällande trygghet och trivsel ligger i nivå med staden i stort. Resultatet på brukarenkäten gällande studiero visar att Johannes skola behöver fortsätta att arbeta mot en god lärmiljö då de satta årsmålen för "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna" inte uppnåtts även om de har förbättrats för årskurs 2. Indikatorn "Jag känner mig trygg i skolan" visar att årsmålet uppnåtts för årskurs 2 och årskurs 5 men inte för förskoleklass. Den totala frånvaron visar röda siffror, 6,1 % totalt, 6,5 % för pojkar och 5,8 % för flickor. Vi hade ett årsmål på 5 %. Resultatanalys Vi har fortsatt att arbeta med en fördjupad resultatanalys av brukarundersökningens resultat på arbetslagsnivå. Vi ser tydligt att detta har bidragit till ökad medvetenhet och ansvarstagande för skolans resultat hos medarbetarna. De har idag en god förståelse för kopplingen mellan skolresultat och vardagsarbete och deras analysförmåga har utvecklats. Vi ser en tydlig strävan hos dem att hitta nya arbetssätt och metoder utifrån de resultatanalyser som genomförts och man arbetar helhjärtat för att förbättra skolresultaten och därmed kvaliteten i verksamheten. Att tryggheten i våra omklädningsrum ökat bedömer vi beror på ökad bemanning och tydlig schemaläggning. Skolans trygghetsenkät visar dock att miljön i korridorer och omklädningsrum behöver förbättras. Vi är säkra på att den nu pågående renoveringen av skolan kommer att bidra till det. Att vi fick röda siffror gällande total frånvaro är svårbedömt. Vi hade ingen siffra att jämföra med när vi satte målet men anser att en stor andel av frånvaron går att hänföra till beviljade ledigheter för semesterresor. Det är bra att nu ha siffror att relatera till när vi för en dialog med vårdnadshavarna om detta framöver. Arbetsenhet F-1: Studiero När vi jämför resultaten de senaste åren kan vi konstatera en tydlig trend. När resultaten avseende studiero går upp, så går resultaten för trygghet ner och tvärtom. När det gäller vårdnadshavarnas uppfattning och förväntningar om studiero i våra förskoleklasser så stämmer den till viss del men är inte alltid överensstämmande med den verklighet vi verkar i. T.ex. så är det många gånger svårt att uppnå en acceptabel ljudnivå i våra förskoleklasser och vi bedömer att en orsak är att antalet elever de senaste åren har ökat och nu ligger på 28 elever i varje förskoleklass. Våra trägolv i klassrummen påverkar också ljudnivån negativt tyvärr.

12 Sid 12 (26) Vi märker att övergången från förskolan till förskoleklass många gånger är en stor omställning/förändring, inte bara för elever utan också för föräldrar. Trygghet Pedagogerna som arbetade i förskoleklass och årskurs 1 under detta läsår har flera års erfarenhet av arbete med hur man tar emot nybörjare. Man har ett gott samarbete inom arbetslaget inklusive fritidshemmet med fasta rutiner och en tydlig struktur. Detta har bidragit till det förbättrade resultatet vad gäller trygghet. Vi uppfattar att den positiva förändringen i resultat vi nu ser vad gäller trygghet, beror på att vi ändrat och förbättrat våra rutiner och arbetssätt utifrån vad vi lärde oss genom förra årets resultatanalys. Ett bra exempel på det är användandet av orange västar för alla elever och pedagoger i förskoleklass. Vi tror också att det blev ett bättre resultat därför att vi har haft en god personaltäthet direkt från början av läsåret. Arbetslaget har haft trygghet som fokusområde hela läsåret. Föräldramötet i augusti var genomtänkt och planerat, och vi introducerade begreppen som används i brukarenkäten samt hur vi arbetar med dem. Detta tillsammans med systematisk information via blogg om vår verksamhet, är vi övertygade har bidragit till det positiva resultatet. Arbetsenhet 2-3: Studiero Vi nådde inte ända fram till årsmålet i årskurs 2 även om resultatet förbättrats något från föregående år. Vi tror att elever i denna ålder påverkas mycket av vad och hur vi vuxna, både föräldrar och personal, samtalar om begreppet studiero, vilket sedan visar sig i resultatet. Även om vi under året har haft en dialog med eleverna om detta, är det nog fortfarande många som uppfattar att studiero betyder att det ska vara helt tyst i klassrummet. Det är sällan möjligt, och sällan en optimal inlärningsmiljö. Våra elever har olika behov som ska tillgodoses och anpassas till i klassrummet. Vi hoppas nu mycket på vår nystartade mötesmodell, där våra två speciallärare/specialpedagog leder en del av våra arbetslagsmöten med syftet att stödja pedagogerna i hur de ska arbeta med anpassningar på individ- och gruppnivå, för att tillgodose alla elevers olika behov. Trygghet Anledningen till att årsmålen gällande trygghet i årskurs 2 uppnåtts bedömer vi till stor del beror på skickliga och trygga lärare och ett gott samarbete med fritidshemmet och dess rutinerade och erfarna pedagoger. En trygg grund lades redan i förskoleklass. Lärarna håller en kontinuerlig dialog med klasserna om vikten av trygghet och tar tillsammans med fritidspersonalen snabbt tag i konflikter och löser dem. Trygghetsgruppens trygghetsenkät aktualiserar frågan. Likabehandlingsplanen är känd av eleverna och pedagogerna arbetar utifrån den. Faddersystemet fungerar bra och bidrar till trygghet och detta år uppfylldes årsmålet helt.

13 Sid 13 (26) Arbetsenhet 4-6: Studiero Den höga personaltätheten i årskurs 5 och införandet av "fyralärarsystem" har påverkat studieron positivt och möjliggjort för individuella anpassningar vilket lett till att fler än förväntat har uppnått kunskapsmålen. Trygghet En större kontinuitet med lärare har ökat elevgruppernas grundtrygghet. En översyn av schemat har gett fler halvklasser, färre elever ute på rast samtidigt och en utökning av personal på plats i omklädningsrummen vilket bidragit till såväl ökad studiero som en större känsla av trygghet. Vidare har elevantalet i klasserna hållits nere vilket resulterat i relativt små klasser. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Uppfylls delvis Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Analys - övergripande Våra årsmål gällande elevernas upplevelse av inflytande uppnåddes detta läsår helt i årskurs 5. För övriga grupper, förskoleklass, årskurs 2 samt fritidshemmet årskurs 2 nådde vi inte ända fram. Vi hänvisar här till våra resultatanalyser under respektive enhetsmål.

14 Sid 14 (26) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 77 % 89 % 71 % 61 % 65 % % 73 % 79 % 86 % 85 % % 52 % 58 % 58 % 65 % % 58 % 65 % 67 % 70 % 2017 Enhetsmål: På Johannes skola ska alla inskrivna elever vid fritidshems- och fritidsklubbsverksamheten känna att de har en reell möjlighet att inom givna ramar påverka verksamhetens innehåll. Uppfylls delvis Vi ska höja resultatet i brukarundersökningen ytterligare gällande inflytande på fritidshemmet för att på längre sikt närma oss det av utbildningsnämnden uppställda målet på 80%. Den stora skillnaden i upplevd möjlighet att påverka mellan könen skall minska kraftigt. Även eleverna på fritidsklubbsverksamheten ger i brukarundersökningen uttryck för att de är nöjda med möjligheten att påverka verksamheten. Eleverna har, utifrån mognad och ålder, kunskap om begreppet inflytande och vad det innebär och kräver, även i form av eget ansvar. Analys Fritidshem och fritidsklubb - inflytande Resultat Nöjdheten bland vårdnadshavare gällande inflytandet på fritidshemmet är något lägre än förra året (då 58 %, nu 55 %) medan nöjdheten vad gäller påståendet "personalen lyssnar till och tar hänsyn till mina och mitt barns synpunkter" har ökat med en procentenhet från 67 % till 68 %. Även detta år är föräldrarna till flickorna nöjdare med sitt barns inflytande på fritids än pojkarnas föräldrar. Resultatanalys En analys av brukarenkätsresultaten visar på marginella förändringar jämfört med föregående år bortsett från att vi halverat glappet mellan pojkar och flickors upplevelse av inflytande. Vi har trots begränsade förutsättningar lyckats adressera pojkarnas större intresse för idrott och utomhusaktiviteter. Flickornas upplevelse av inflytande ligger i linje med den övriga staden och vi jobbar vidare med att hitta fler nycklar för att nå pojkarna. En analys av varför, i en jämförelse med staden, upplevelsen av möjlighet till inflytande är

15 Sid 15 (26) lägre än både den upplevda tryggheten och goda stämningen ställer fler frågor än den ger svar. Några förklaringar vi identifierat är att den förstnämnda i högre utsträckning än de andra beror på personalens inställning samt att vår uppfattning om fritidshemmets uppdrag alltför ofta skiljer sig från vårdnadshavarnas förväntningar. En ökad dialog med både personalen på fritidshemmet och med vårdnadshavarna kan förhoppningsvis, åtminstone delvis sammanföra dessa uppfattningar. Vi ser mestadels positiva resultat av att vi under året låtit fritidshemmet och dess verksamhet ta lite större plats både på föräldramöten och på skolråd. Tidigare år har även skolans kompromisslösa hållning till mobiltelefoner i verksamheten samt den relativt låga utbildningsnivån hos fritidshemspersonalen lyfts fram som två begränsande faktorer. Detta ser vi i begränsad utsträckning även i år. Den första faktorn för att den, på gott och ont, går stick i stäv med vad våra brukare många gånger önskar och efterfrågar och den andra för att den är en ständigt försvårande faktor i det behövliga förändringsarbetet. Vår hållning och policy kring mobiltelefoner utvecklas i dialog med våra vårdnadshavare i samma takt som samhället utvecklas och användandet av smartphones kryper allt längre ner i åldrarna. Den andra faktorn, personalens utbildningsnivå, har ingen quick fix och den skriande bristen på utbildade fritidspedagoger har slagit hårt hos oss. Tyvärr kan vi inte se någon snar lösning på det problemet. Vi jobbar vidare med både nyrekryteringar och intern kompetensutveckling och är trots allt på väg i rätt riktning. Enhetsmål: På Johannes skola ska eleverna, utifrån sin mognad och ålder, känna att de har ett reellt inflytande över undervisning, metoder och bedömning. Uppfylls helt I jämförelse med föregående läsår, upplever en större andel av eleverna att de har inflytande över sitt lärande. I jämförelse med föregående läsår, upplever en större andel av eleverna att de förstår vad de förväntas lära sig. Analys Förskoleklass och grundskola - inflytande Resultat Utifrån de redovisade siffrorna och våra egna analyser bedömer vi att enhetsmålet för 2017 är på väg att uppnås. Resultatet från förskoleklassernas brukarenkät visar att siffrorna gällande inflytande gått ner något från förgående år och årsmålet på indikatorn "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas" uppnås inte helt. I årskurs 2 nås inte heller årsmålet på indikatorn men siffrorna gällande inflytande generellt visar en ökning jämfört med föregående år. I årskurs 5 ser vi en klart uppåtgående trend sett över de senaste tre åren vad gäller nöjdheten med inflytande och årsmålet på samma indikator uppnås med råge. Svaren vad gäller inflytande ligger något över stadens resultat. Resultatanalys Arbetsenhet F-1: Ju mer intensivt och fokuserat vi arbetar mot ett års- eller enhetsmål tillsammans med föräldrarna, ju bättre resultat får vi. Det märks tydligt om vi tittar tillbaka på de senaste årens resultat. Men det som också märks är att vi då tappar i resultat på något annat mål. Vi tänker

16 Sid 16 (26) att lite så får det nog lov att vara, för det är inte möjligt att fokusera så intensivt på varje fråga. År 2016 skrev lärarna upp årsmålen samt mejlade dessa till föräldrar, och det upplevdes positivt. Det kan vi lära oss av till nästa år. Arbetsenhet 2-3: Att vi förbättrat resultaten i brukarenkäten gällande inflytandefrågor i årskurs 2 tror vi bl.a. går att hänföra till att pedagogerna verkar ha lyckats med att förklara läroplanens innehåll, syfte och krav för vårdnadshavarna. De har sannolikt tagit del av pedagogiska planeringar och därigenom troligen fått insyn i skolans arbete. Utvecklingssamtalen har varit informativa och väl förberedda. De elevledda utvecklingssamtalen har bidragit till att eleverna själva blivit medvetna om sin utveckling och sitt lärande. Den läxhjälp vi erbjudit har varit efterfrågat och uppskattad och våra bloggar har gett information. Arbetsenhet 4-6: Ett väl fungerande elevråd, lett av två skickliga och engagerade pedagoger, har haft kontinuerliga möten under läsåret. Dessa möten har haft konkreta teman inom inflytandelikabehandling- och jämställdhetsfrågor, vilket lett till att klassråden blivit mer strukturerade och vi hoppas att eleverna därigenom har upplevt en känsla av inflytande "på riktigt". Det tror vi har bidragit mycket till den uppåtgående trend vi ser vad gäller resultaten i brukarenkäten om inflytande. En tydlig struktur för hur utvecklingssamtalen går till och vad som tas upp har gjort eleverna medvetna och förberedda. Detta är vi övertygade om har påverkat inflytanderesultaten positivt. Större projekt har redovisats för hela skolan vilket har fått till följd att eleverna fått öva på att ta eget ansvar och möjlighet att själva vara med att påverka utformandet av projekten.

17 Sid 17 (26) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 84 % 84 % 84 % 89 % 85 % 2017 Enhetsmål: På Johannes skola ska alla elever ges möjlighet att delta i de interna och professionella kulturupplevelser som anordnas och integreras i verksamheten. Uppfylls helt Alla elever har under läsåret fått ta del av professionella kulturupplevelser, t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök minst en gång per termin. Eleverna kan, utifrån ålder och mognad, använda och ta del av flera olika uttryckssätt såsom språk, drama, m.m. och har utvecklat en viss kännedom om samhällets kulturutbud. Elevernas språkbruk har utvecklats och de har fått en utvecklad förståelse för andra människors villkor och känslor. Eleverna i årskurs 5, som är de som deltar i elevenkäten, är nöjda med de kulturupplevelser de har fått ta del av i skolan. Analys Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb - kultur Resultat Vår sammantagna bedömning är att enhetsmålet är uppnått även om siffrorna från årskurs 5:s elevenkät gått marginellt neråt. Siffrorna ligger fortfarande klart över stadens resultat. 84 % av våra elever mot 73 % i staden totalt, är nöjda med kulturupplevelserna. Alla våra 510 elever har fått delta i vårt Skapande skola-projekt på lite olika sätt. Förskoleklasserna har haft författarbesök med bokprat, författare Ulf Sint. Cirkus Cirkör besökte oss under Fritidshemmens dag och eleverna fick prova på cirkus genom olika workshops. F-3 fick vara med om Skottes musikteaters föreställning "Bakgårdens orkester", en hundmusikal i vår egen idrottssal. Operans föreställning #Jag, har upplevts av våra 4-6:or. Årskurserna 1-3 har besökt Moderna muséet för konst och filosofi med visning, samtal och skapande i verkstan. Årskurs 5-6 har haft besök av projektet "Locker Room Talk" som arbetar

18 Sid 18 (26) för jämställdhet och respekt. Resultatanalys Att vi detta år inte haft någon allmän föreställning eller liknande för alla på skolan och ett mindre antal författarbesök, kan sammantaget vara orsaken till att eleverna i årskurs 5 upplever att de inte fått en lika stor del av kulturupplevelser som föregående läsår. Våra elever har genom de ovan beskrivna aktiviteterna, deltagit i olika konstformer som litteratur/berättande/skrivande, professionell dansföreställning, konst/bild/form, professionell musikteaterföreställning, media och cirkus/nycirkus. Författarbesöken har inspirerat elever och lärare till fortsatt berättande och skrivande, något som passar vårt utvecklingsarbete med språkutvecklande arbetssätt väl. På moderna museet fick eleverna lära sig om "fint och fult", finns det rätt eller fel när man skapar? Eleverna har givits möjlighet att prata om konst, vad konst är och om man måste förstå allt för att uppskatta konst. Locker Room Talk väckte elevernas tankar om jämställdhet och respekt. Alla dessa upplevelser är vi säkra på bidragit inte bara till våra goda kulturresultat utan också till vår skolas i övrigt goda resultat. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 41 % 53 % 50 % 2017 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2017 Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

19 Sid 19 (26) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2017 Enhetsmål: På Johannes skola ska en hållbar livsmiljö och utveckling integreras i samtliga verksamheter. Uppfylls delvis Elever och personal har insikt i och tar ett personligt ansvar för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Vi har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel. Personal och elever tar ansvar för trivseln i de gemensamma utrymmen som finns på skolan genom att plocka undan efter sig. Vi har en fungerande källsortering för papper, plast, metall och batterier. Analys Miljömedvetandet på Johannes skola är generellt stort. Sedan läsårsstarten 20717/2018 är vi inne i ett stort renoveringsprojekt inkluderande bl.a. utbyte av hela ventilationssystemet och en internevakuering där vi trängt ihop oss på halva ytan i skolans huvudbyggnad. Detta har försvårat våra möjligheter till en hållbar utveckling, särskilt under höstterminen. I den mån vi haft möjlighet har vi ändå strävat efter en hållbar utveckling och tagit ett gemensamt ansvar för miljön. Vår uppdragsgrupp med ansvar för miljöfrågor, har träffats regelbundet men p.g.a. "rörighet" i samband med byggprojektet har vi haft svårt att planera in t.ex. utökad sopsortering. Detta gör att vi har brustit i sortering av plast och metall då avfallshantering saknas i soprummet. Soprummet kommer dock att byggas om underbyggprojektet vilket kommer innebära att denna brist åtgärdas. Fritids använder pappersbitar, hålslags avfall, garnbitar och annat som skulle klassas som skräp etc. när de har skapande verksamhet och uppmanar/lär eleverna att inte slösa på resurser, t.ex. använda hela papperet eller rita på papper med felkopierade baksidor. Vi når allt sammantaget inte upp till vårt mål om att minst hälften av alla livsmedelsinköp skall vara ekologiska. De inköp vi själva gör är alltid till minst hälften ekologiska och vår skolmatsleverantör levererar runt 40% ekologiskt vilket är en större andel än vi ställde krav på i upphandlingen. Vi betraktar resultatet som gott även om vi inte nått vårt högt uppställda mål. Sammantaget är bedömningen att vi till vissa delar har uppnått enhetsmålet och till vissa delar inte, till stor del beroende på byggprojektet.

20 Sid 20 (26) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 3 % 2,6 % 3,2 % 6 % 5 % tas fram av nämnde n Sjukfrånvaro dag ,9 % 1,6 % 2,1 % 2,25 % tas fram av nämnde n VB 2017 VB 2017 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

21 Sid 21 (26) Enhetsmål: På Johannes skola ska all personal tillsammans bidra till och ta ansvar för en god trivsel, kommunikation, arbetsmiljö och samverkan inom skolan. Uppfylls delvis Vårt AMI har förbättrats och sjukfrånvaron har gått ner i förhållande till föregående år. Vår arbetsplats karaktäriseras av god trivsel, trygghet, hög arbetsmotivation och kompetens. Alla medarbetare känner ett gemensamt ansvar för detta. Medarbetarna känner sig delaktiga i de frågor och beslut som tas och känner att de kan påverka sitt arbete. Tillsammans ser medarbetarna till helheten i allt som rör verksamheten och betraktar skolan som en gemensam arbetsplats. Alla tar ett eget ansvar för skolans utveckling framåt och strävar efter ett öppet och tillåtande klimat utan konkurrens där alla lär av varandra. Analys Resultat Resultat från medarbetarenkäten 2017 visar att skolans AMI och samtliga ingående delindex har förbättrats. AMI har ökat med 3 indexenheter till 76 (Utbf 80). Vårt årsmål för AMI var 77 så vi var mycket nära full måluppfyllelse denna gång. Delindex Motivation har ökat från 77 till 80 (Utbf: 82) och delindex Ledarskap ligger på 69 jämfört med 66 tidigare (Utbf: 79). För delindex Styrning har en ökning skett från 76 till 78 (Utbf: 80). Vad gäller skolans resultat på förvaltningens tilläggsfrågor har andelen positiva svar (instämmer positivt) ökat för samtliga frågepåståenden utom ett. Det påstående som har en minskad andel positiva svar är jag har tillräckligt med tid för att hinna med mina arbetsuppgifter där 24 % instämmer jämfört med 28 % tidigare. Största förbättringar gäller påståendet jag upplever min arbetsmängd som rimlig sett över arbetsåret, där en ökning skett med 14 procentenheter och 45 % instämmer positivt. Genom fritidshemssatsningen har vi under 2017 utökat vår fritidshemsstab med en examinerad fritidslärare på heltid. Resultatanalys Det är mycket glädjande att vårt AMI de senaste åren succesivt har förbättrats. Att vi i princip nådde vårt årsmål samt att vi närmar oss utbildningsförvaltningens resultat inom de flesta områden, visar att vårt envisa utvecklingsarbete under många år, äntligen givit ett positivt utfall. Genom vår analys av resultaten har vi kommit fram till att vi behöver fortsätta prioritera arbetet med öppet arbetsklimat, eftersom den faktorn har betydelse för medarbetarnas motivation. Vi har tagit fram en handlingsplan där aktiviteter inom detta område ingår. Vi har genomfört workshops med medarbetarna med fokus på öppet arbetsklimat och följt upp detta individuellt på medarbetarsamtalen. Vi har tillsammans med de fackliga ombuden inom vårt SVG-arbete tagit fram en ny mötesstruktur med delvis färre "styrda" möten, vilket har uppskattas mycket. Lärarna uttrycker särskilt att de är nöjda med att detta givit dem ökad möjlighet att "äga sin tid" vilket de tror kommer att leda till mer effektivitet i deras läraruppdrag. Vi är ganska säkra på att detta kommer att påverka arbetsklimatet positivt och också öka medarbetarnas motivation. Dessa förbättringar torde också framgent ge en relativt stor positiv påverkan på hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation och till nästa medarbetarenkät 2019 ytterligare förbättra vårt AMI. En förhållandevis stor andel nya medarbetare på

22 Sid 22 (26) skolan, "en ny generation", tror vi kan bidra till en fortsatt positiv utveckling/förändring av den interna skolkulturen. Även att stötta varandra mer i vardagen och lyfta fram de medarbetare som vill göra förändring är viktigt för trivseln. Om vi alla ytterligare kan öka det egna ansvaret för verksamheten, trivseln och arbetsmiljön så kommer det att bidra till fortsatt låg sjukfrånvaro och ett bättre AMI. Personalen uttrycker i sina resultatanalyser att de tycker det är viktigt med vår tydliga mötesstruktur och är också nöjda med våra systematiska tavelmöten som de uppfattar som effektiva och informativa. I vissa fall har arbetslagen utvecklad dessa genom att använda en digital tavla i OneNote på Office 365. Fritidspersonalen menar att tavelmötet ligger till grund för att den dagliga verksamheten ska fungera. Samtidigt menar personalen att de upplever att ansvarsgraden är olika för olika personer beroende på hur viktiga de tycker att mötena och dess innehåll är. Det är därför av yttersta vikt att vi fortsätter hålla en öppen dialog om syftena med våra olika möten och att skolledningen är noga med att ta ansvar för att detta sker. Frågan om tillräcklig tid för arbetsuppgifterna och som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet, har till viss del behandlats och förbättrats genom framtagandet av den nya mötesstrukturen som beskrivits ovan. Ytterligare förbättringar krävs dock och skolledningen behöver bli bättre på att systematiskt informera om och förklara för medarbetarna om varför mötestid även behöver läggas på utveckling av de delar i verksamheten som inte direkt är inom vår kärnverksamhet, t.ex. grundskoleavdelningens prioriterade områden som digitalisering och elevhälsa. Vi har även, t.ex. inom det systematiska kvalitetsarbetet, medvetet fortsatt arbeta med medarbetarnas delaktighet och inflytande då vi förstår att detta också är en faktor som är viktig för motivationen. Försämringar inom detta område skulle ha en negativ inverkan på medarbetarnas upplevelse av arbetssituationen. Vidare behöver vi vårda medarbetarskapet så att våra enkätresultat inom faktorerna styra mot gemensamma mål och samarbete med andra förbättras till nästa enkät. I skuggan av vårt stora ombyggnadsprojekt med internevakuering har det varit svårt att genomföra den årliga skyddsronden på ett tillräckligt bra sätt. Arbetsmiljöarbetet har mer haft karaktären av akuta åtgärder kopplade till byggprojektet. Vi kan av dessa skäl konstatera att ett årshjul över de olika arbetsmiljöundersökningar och riskinventering som ska genomföras, behöver tas fram. Sjukfrånvaron på Johannes skola har under flera år sjunkit och har fortsatt göra så även i år. Vi har idag en betydligt lägre sjukfrånvaro än förvaltningens snitt som vi för bara ett par år sedan låg långt över. Tidigare långtidssjuka medarbetare är rehabiliterade tillbaks i arbete och korttidsjukfrånvaron har pressats ner till under 2%. Sammanfattningsvis så har vi uppnått stora delar av våra förväntade resultat och använt de arbetssätt som vi tog fram till Verksamhetsplan Därmed är vi på god väg till full måluppfyllelse.