LÄRLINGSUTBILDNING. - nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv? Annika Jervgren

Transkript

1 LÄRLINGSUTBILDNING - nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv? Annika Jervgren

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte & mål Metod Urval EFTERFRÅGAN Arbetsgivarperspektiv Fackligt perspektiv Arbetsmarknads perspektiv NATIONELLA ERFARENHETER Anders Ljungstedts gymnasium Göteborgs praktiska gymnasium Luelå gymnasium Rönninge gymnasium Tanums gymnasium RESULTAT Efterfrågan Erfarenheter Samverkan SLUTDISKUSSION Lärlingsutbildning eller yrkesutbildning i lärlingsliknande former? Hinder Möjligheter Förslag till modell för ökad samverkan Utbildning som lockar och speglar arbetslivet REFERENSER Källor

3 SAMMANFATTNING Dagens gymnasiala yrkesutbildning har svårigheter med att rekrytera elever och att de inom utbildningen inte når fram till ett slutbetyg. Konsekvenserna leder till en hög ungdomsarbetslöshet och svårigheter för företagen att rekrytera medarbetare. Företagen ser att en betydande arbetskraftsbrist väntar i samband med fyrtiotalisternas pensionsavgångar kring år Inom tre år behöver hela småföretag rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasieutbildning. De viktigaste hindren för expansion är svag efterfrågan och brist på lämplig arbetskraft. Skolan är viktig för företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft och därmed för den ekonomiska tillväxten. Samhället går mot allt större rörlighet som möjliggörs genom teknikens utveckling. Däremot går förändringarna i utbildningssystemet långsamt, vilket oftast beror på systemets uppbyggnad med utredningar, beredningar, förhandlingar m.m. Morgondagens yrkesutbildning står inför stora utmaningar, där en gymnasial lärlingsmodell skulle kunna vara en möjlighet att tillgodose företagens framtida rekryteringsbehov och elevens möjlighet till arbete efter avslutad utbildning. Därför behöver yrkesutbildningen som är beroende av den snabba tekniska utvecklingen, förläggas till arbetsplatserna där den aktuella kunskapen och moderna utrustningen finns. Genom denna inventering visar erfarenheterna, att det finns möjligheter att bedriva yrkesutbildning på ett alternativt sätt under lärlingsliknande former. De framgångsfaktorer som framträder är, att utbildningen är individanpassad för eleven och att studierna bedrivs i mindre grupper med verklighetsbaserad undervisning. Den arbetsplatsförlagda utbildningen som är längre än normalt, visar att eleverna får en ökad motivation och förbättrat studieresultat. Ibland de skolor som utgörs av en mindre enhet, är det lättare att etablera goda kontakter mellan elevlärare-företag. Ytterligare framgångsfaktorer och en förutsättning för en lyckad arbetsplatsförlagd utbildning är, att det finns efterfrågan på arbetskraft i branschen samt att det finns avtal/kontrakt mellan skola och arbetsplats. För att tillgodose utbildningens kvalité krävs det en utbildad handledare på företagen som yrkesläraren har ett väl utvecklat samarbete med. En tät och kontinuerlig kontakt mellan skola och arbetsplats leder till förbättrad samverkan och att fler elever går till arbete efter avslutad utbildning. En ökad samverkan mellan skola och näringsliv är en nödvändighet för en framgångsrik yrkesutbildning. Här är arbetsgivare, fack, arbetsmarknad och skola eniga om samverkans betydelse för att utbildningen ska kunna följa med i arbetslivets utveckling. Enligt erfarenheterna kan denna inventering konstatera att inom nuvarande regelverk, finns det redan stora möjligheter till samverkan. Men här finns behov av riktlinjer och modeller, framförallt för de skolor som har större organisationer och där det är svårt att samarbeta. Ibland de skolor där samverkan fungerar bra, har man medvetet arbetat både strategiskt utifrån ett regionalt helhetsperspektiv och efter kommunernas lokala behov. Skolorna har satsat mycket tid och arbete för att förbättra samverkan, genom yrkeslärarens engagemang samt utbildning av företagens handledare. Genom samverkan har företagen och skolan tillsammans fått möjligheten att styra utbildningarnas dimensionering, innehåll och kvalitet. Ett förslag till en samverkansmodell är att arbeta utifrån ett lokalt perspektiv, där man tillgodoser företagens och elevens förutsättningar i ett nära samarbete. Genom att etablera ett lokalt råd, där representanter från skola, företag och fack finns med för att skapa utvecklingen av den lokala arbetsmarknaden. Till stöd ska det finnas ett regionalt råd som utgår från ett helhetsperspektiv och där de gemensamma resurserna samordnas mellan kommunerna. På nationell nivå kan man skapa förutsättningar genom att ge stöd i form av handledarutbildning för företag, kriterier för certifiering av arbetsplatser samt utveckla ett ramverk för samverkan mellan skola och näringsliv som ger nyckeln till framgång för den framtida gymnasiala yrkesutbildningen i lärlingsliknande former. 2

4 1. INLEDNING Inventeringen avser lärlingsutbildning inom gymnasial nivå och utgångspunkten är riksdagens beslut om en ny gymnasial lärlingsutbildning fr.o.m Denna inventering har för avsikt att belysas utifrån: efterfrågan erfarenheter samverkan 1.1 Bakgrund Under våren år 2004 presenterade regeringen en proposition (2003/04:140) Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Förslaget innebär en modernisering av gymnasieskolan inom ramen för dagens programstruktur. Ett av de elva stegen innebär att förnya gymnasieskolans utbildning, genom att erbjuda eleverna en lärlingsutbildning som ett valbart alternativ inom ramen för de nationella programmen. Ett annat steg föreslår att kvaliteten på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan ska förstärkas genom att etablera en bättre koppling till arbetslivet. 1.2 Syfte & mål Syftet med inventeringen är att ta fram ett underlag till beslutsfattare inom utbildningsväsendet, som visar vilken efterfrågan samt erfarenheter det finns av en lärlingsutbildning. Syftet är att inventeringen även kan ge ett underlag till att ta fram metoder och riktlinjer som kan stimulera till en ökad samverkan mellan de gymnasiala yrkesutbildningarna samt arbetsmarknadens parter. Målet med inventeringen är att: Bedöma efterfrågan av en ny lärlingsutbildning ibland arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer Beskriva erfarenheter som kan dras från de yrkesutbildningar som idag tillämpar någon form av lärlingsutbildning samt de som inte gör det Visa på hinder respektive möjligheter som finns för att en modern lärlingsutbildning ska bli framgångsrik mellan skola och näringsliv 1.3 Metod Inventeringen har genomförts enligt en kvalitativ metod, med djupintervjuer och samtal. Representanter från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt fem gymnasieskolor har intervjuats. Studier av rapporter från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och material från gymnasieskolorna har genomförts. 1.4 Urval De fem gymnasieskolorna representerar ett urval av fyra kommunala gymnasieskolor och en friskola. Urvalskriterierna avser att spegla skolor som bedriver yrkesutbildning inom de vanligast förekommande lärlingsutbildningar på ett konventionellt och alternativt sätt samt är under utveckling. 3

5 2. EFTERFRÅGAN Här redovisas efterfrågan av lärlingsutbildning utifrån tre perspektiv: 1. Arbetsgivare (Företagarna, Svenskt Näringsliv, Transportgruppen) 2. Fackligt (Landsorganisationen) 3. Arbetsmarknad (Arbetsmarknadsstyrelsen, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) 2.1 Arbetsgivarperspektiv Företagarna Företagarna har under våren 2005 genomfört en rikstäckande undersökning (småföretagsbarometern) om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. En rapport angående hur de kommande pensionsavgångarna kommer att påverka arbetsmarknaden och svensk ekonomi har tagits fram, baserat på en Sifo-undersökning som omfattar 5000 företag. Småföretagarnas uppfattningar & förväntningar Sveriges drygt små företag står för nära en tredjedel av sysselsättningen. Omkring 1,4 miljoner människor jobbar i ett företag med färre än 50 anställda. Företagen är beroende av att det finns medarbetare med rätt utbildning att rekrytera när de vill expandera. 61 % av företagen anser att det finns goda utsikter att expandera. De viktigaste hindren för expansion är svag efterfrågan och brist på lämplig arbetskraft. Konjunkturläget skiljer sig åt mellan branscherna. Den starkaste utvecklingen finns inom elektronikindustrin, parti- och sällanköpshandeln samt tillverkningsindustrin. Företag med huvudsaklig försäljning i utlandet har utvecklat sysselsättningen starkast. Inom hotell och restaurang, övriga privata tjänster och samfärdsel är den samlade uppfattningen dämpad när det gäller sysselsättning. Förväntningarna om framtida nyanställningar är låga. Vem vill ta över? När 40-talets stora barnkullar når 65 års ålder ökar antalet ålderspensionärer radikalt. År 2015 beräknas andelen pensionärer uppgå till drygt var femte svensk. Företagen ser att en betydande arbetskraftsbrist kommer uppstå och att det bedöms komma inom yrkeskategorierna; vård, skola och omsorg. Även småföretagen förutser en ökad brist på arbetskraft den närmaste tioårsperioden. Omkring företagare kommer att gå i pension och hela företag riskerar försvinna till följd av att företagarna vid pensionering antingen lägger ned verksamheten eller att ägarskiften misslyckas. Småföretagen har stor betydelse för svensk ekonomi och idag finns det ca privata företag som har färre än 50 anställda. Småföretagen utgör 99 % av samtliga företag och står för hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn. Enligt NUTEK är den vanligaste företagstypen bland företagen i riskgruppen ett tjänsteföretag även om traditionella branscher som tillverkningsindustri, byggverksamhet och handel, hotell och restaurang. Följande politiska reformer skulle enligt Företagarna mildra effekterna av 40-talisternas pensionsavgångar: Underlätta överlåtelse, exempelvis införa skattesubventionerat sparande för anställda Underlätta nystart, exempelvis att ge entreprenörskapet större tyngd inom utbildningssystemet 4

6 Skapa ett gynnsamt entreprenörs- och företagarklimat för individer att starta, utvecklas och driva företag i Morgondagens yrkesutbildning Mer än vart femte småföretag anger att bristen på arbetskraft utgör ett stort tillväxthinder. Hela fyra av tio småföretag behöver rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasieeller eftergymnasial utbildning. Knappt var femte företag behöver rekrytera medarbetare med högskoleutbildning. Mer än hälften av de företag som har haft problem att rekrytera har sökt personal med yrkesinriktad gymnasieutbildning. Rekryteringssvårigheterna leder till ökad övertid, till att företag tvingas tacka nej till order, till uppskjuten expansion etc. Företagen måste vara mer engagerade redan i grundskolan, för att marknadsföra olika sorters arbete. Idag finns fortfarande fördomar till bl a tillverkningsindustrin. För att företagen ska lyckas tillgodose sina rekryteringsbehov måste matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft fungerar betydligt bättre än idag. Stelheter i utbildningssystemet och arbetsrätten samt höga skatter på arbete hämmar tillväxten. Hela företag behöver rekrytera medarbetare med yrkesinriktad gymnasieutbildning. För att kunna ta emot en lärling i ett småföretag finns följande hinder: Tidsåtgången, svårt att hinna vara handledare och samtidigt hinna med ordinarie jobb En extra kostnad (tid) uppstår i samband med att ha en elev Risk att upplärd elev försvinner till konkurrent efter lärlingstiden Det är viktigt att det inte finns krav på anställning eller avtal efter avslutad lärlingstid, eftersom förutsättningarna skiljer sig mellan de olika branscherna och om de är små respektive stora företag. Elever som väljer en yrkesinriktad utbildning på gymnasiet måste erbjudas samma möjligheter till vidareutbildning som de elever som väljer en teoretisk yrkesbana. Skola näringsliv i samverkan Idag befinner sig skolan och arbetslivet i alltför stor utsträckning i två skilda världar. På vissa ställen bjuder skolan in företagen med armbågen, vilket i sin tur kan leda till att företagen sluter sig. Det finns givetvis motsatsen där ett naturligt samarbete utgör en bra grund till ett bra samarbete. Studievägledarna har en viktig uppgift i att stötta eleverna i deras framtida val. Eleverna måste redan i för- och grundskolan få möjlighet att skapa sig en egen bild av arbetslivet. Det kan ge en vägledning om yrkesvalet som överträffar de råd från studievägledare, föräldrar och kamrater kan ge. Hälften av de tillfrågade företagarna uppger att de är beredda att ta emot elever på arbetsplatsförlagd utbildning i lärlingsliknande former. Om de minsta företagen får ersättning, då de tar emot elever, ökar deras möjligheter att delta i utbildningen. Den arbetsplatsförlagda delen bör komma in så tidigt som möjligt i den gymnasiala yrkesutbildningen. Utbildningen som utformas i nära samverkan med företagen följer med i arbetslivets snabba tekniska och organisatoriska utveckling. Det ger eleverna en god grund för att klara ett arbetsliv i ständig förändring. När eleverna tidigt kommer ut i arbetslivet minskar risken att eleven först efter genomförd utbildning upptäcker att han eller hon inte vill arbeta inom området. Om kärnämnena sätts i ett sammanhang till arbetslivet och kopplas till yrkeskunskaperna, ökar elevernas motivation och förståelse för helheten. Utbildningsanordnarna står inför stora utmaningar och konkurrensen om eleverna ökar. Idag råder det stor brist på yrkeslärare och den förväntas öka inom de närmaste åren. En annan stor utmaning är att få utbildningen att följa med i utvecklingen i arbetslivet. Om utbildningen, sker i samverkan med näringslivet blir den mer intressant för både elever och lärare. 5

7 Handledarutbildning anses som en viktig framgångsfaktor för att en lärlingsutbildning ska kunna vara effektiv. Även yrkes- och examensprov, där eleven ser att det leder till något konkret och bekräftar att man lärt sig något är viktigt inom utbildningen. De utbildningar som speglar förändrade krav på medarbetarna och ger individen eget inflytande attraherar elever. Yrkeslärarens roll utvecklas och breddas till mentorns och samordnarens, då delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Samtidigt som utbildningen följer med i utvecklingen i arbetslivet, utan att skolan behöver investera i och uppdatera dyr maskinpark. Idag har Företagarna ett nätverk i varje kommun och ett visst samarbete finns med Svenskt Näringsliv på regional nivå. För att driva den här frågan om morgondagens moderna yrkesutbildning krävs det att någon tar ett helhetsansvar. Det skulle kunna vara Regionförbund eller någon liknande myndighet som tillsammans med Skolverket realiserar de nödvändiga förändringar som krävs för att en förbättrad och nödvändig samverkan ska ske mellan skola och näringsliv. Lika möjlighet till livslångt lärande Möjligheter till vidareutbildning bör vara lika goda, även för den hälft som väljer en yrkesinriktad gymnasieutbildning som för dem som väljer en teoretisk utbildning. Idag finns det i stor utsträckning två parallella ifrån varandra separerade - utbildningssystem. Yrkesutbildningen bör dimensioneras och utformas i enlighet med elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov. Det ska vara lika lätt för en ekonom att omskola sig till hantverkare som omvänt. En ny utbildningsform som ger utrymme för grundläggande yrkesutbildning i lärlingsliknande former bör inrättas. Betygen ger långt ifrån hela bilden av en elevs förmåga och kompetens. Det är viktigt att teori och praktik går hand i hand och att eleven tidigt ser nyttan med utbildningen. Antagningsförfarandet bör i större utsträckning än idag utgå från elevens reella kompetens. Ökade möjligheter att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet vid antagningen, gör att eleven inte behöver gå onödiga omvägar för att få betyg i ämnen där kunskapen finns i realiteten. Nyckeln till framgång är en modern, individanpassad utbildning i nära samarbete med näringslivet. En yrkesutbildning som bygger och utvecklar kompetens och egenskaper som efterfrågas i dagens och morgondagens arbetsliv. Där eleverna lockas av en undervisning, som utgår ifrån en väl integrerad småföretagarverklighet som har långa sammanhängande perioder med lärande i arbete och som leder till anställning efter avslutad utbildning Svenskt Näringsliv Svenskt Näringslivs (SN) rekryteringsenkät genomfördes i januari 2005, där ca 5000 företag i alla företagsstorlekar och inom alla branscher har medverkat i enkäten. Syftet är att kartlägga företagens rekryteringssituation i landet och identifiera problem och möjligheter. För att få ett konkurrenskraftigt utbildningssystem och en ökad tillväxt har SN även tagit fram en rapport om hur det skapas konkurrenskraftiga utbildningssystem. Försiktigare arbetsgivare SN: s rekryteringsenkäten bekräftar att utflyttning av jobb till låglöneländer minskar efterfrågan på anställda med lägre löner, men kan samtidigt öka efterfrågan på anställda i högre lönelägen. Omräknat till hela det svenska näringslivet visar enkäten att ca jobb är berörda av utflyttningen på en 10-årsperiod. För att ha en fortsatt efterfrågan på kvalificerad arbetskraft i Sverige bör den specialisering som sker inom näringslivet leda åt rätt håll. Trots att företag flyttar ut sin produktion kan konkurrenskraft hävdas genom att vi samtidigt får in investeringar för bland annat forskning. Enkäten visar att reglerna för sjukfrånvaro ökar arbetsgivarnas försiktighet att anställa. Hela åtta av tio småföretag anger de nya reglerna som orsak till att de kommer att bli mer försiktiga med att anställa. 6

8 Större företag är inte lika känsliga för de ökade riskerna. Om Sverige ska komma till rätta med den höga arbetslösheten så behövs det enligt SN fler företagare som vill rekrytera och nyanställa. Arbetsgivarna kan inte ensamma lösa problemet med sjukfrånvaron, men de kan bidra med sin del. Ökade bördor för företagen minskar inte sjukfrånvaron eller arbetslösheten. Relevant kompetens Möjligheten att rekrytera rätt utbildade medarbetare i tillräcklig omfattning är avgörande för företagens konkurrenskraft. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visade att många företag hade svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Ökningen är särskilt markant bland de små företagen. Det vill säga utbudet av kompetens överensstämmer inte med den efterfrågan som finns bland företagen. För att få ett ökat utbud av relevant kompetens på arbetsmarknaden behövs bl. a.: En gymnasieskola med kvalitet Utökad eftergymnasial yrkesutbildning Ökad samverkan mellan skola och näringsliv Livslångt lärande Gymnasieskola med kvalitet är viktig för tillväxten Grund- och gymnasieskolan måste lyckas mycket bättre med att förbereda eleverna för den framtida arbetsmarknaden. Det gäller både de elever som ska fortsätta sina studier på universitet och högskolor och de elever som går till ett arbete direkt efter gymnasieskolan. God kvalitet i utbildningen är viktig för företagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft och därmed för den ekonomiska tillväxten. Genom kontakter med företag får Svenskt Näringsliv signalen att kvaliteten och relevansen i yrkesutbildningen behöver förbättras. Alltfler företag menar att det är yrkeskunskaperna som brister. Tiden i yrkesämnena måste utökas, så att eleverna får relevant yrkeskompetens. Detta kan uppnås genom att utnyttja tiden mer effektivt under de tre gymnasieåren. En närmare koppling mellan teori och praktik leder till högre kvalitet i utbildningen. Yrkeselever i övriga nordiska länder får som jämförelse betydligt mer praktisk yrkesutbildning. Gymnasieskolans kvalitet form av överensstämmelse mellan mål och resultat måste förbättras. En stor del av kvalitetsutvecklingen sker nu på lokal och regional nivå, i samverkan mellan olika parter. Sådana kvalitetssatsningar måste stimuleras, inte minst inom områden som har svårt att rekrytera elever, till exempel inom teknik, vård, naturvetenskap samt även inom tjänstesektorn. Det är viktigt att höja statusen på utbildningar som leder till jobb. Det bör drivas fler utvecklingsprojekt för att stimulera kvalitet och status i gymnasieskolans program. Sverige behöver fler människor med en entreprenöriell förmåga som leder till utveckling av näringsliv och samhälle. Utbildningen inom gymnasieskolan måste överge inriktningen att endast utbilda för anställning till förmån för en praktisk- och verklighetsbaserad entreprenörskapsutbildning. Unga människor ser positivt på företagande, men det är alltför få som vågar ta steget att själva bli företagare. Eleverna är osäkra på hur de ska bära sig åt och hur ekonomin ska gå ihop. Det är viktigt att undervisningen på yrkesprogrammen ger kunskaper om entreprenörskap och en positiv attityd till näringsliv och företagande. Entreprenörskap som obligatoriskt inslag i yrkesprogrammen ger eleverna en bättre bas för framtida yrkesverksamhet. Stimulans och kunskap tidigt leder till fler företag i framtiden. Idag råder det brist på yrkeslärare. Problemen kring dagens yrkeslärarutbildning måste lösas. De verksamma yrkeslärarna måste ges större möjligheter att utveckla sin kompetens att anpassa undervisning och innehåll till branschernas krav. 7

9 Ökad samverkan mellan skola och företag Företagsförlagd gymnasial utbildning är ett alternativ för ungdomar som önskar en starkare koppling till arbetslivet. Skolan ska vara huvudman, de studerande ska ha elevstatus och uppnå gymnasieskolans mål. Genom ett nära samarbete mellan skola och näringsliv ges förutsättningar att öka ungdomars insikter i vad näringslivet är och vilka kompetenser som näringslivet behöver. Det kan i sin tur leda till att ungdomar söker sig till utbildningar som leder till arbete i företag. För företagen ger ökad samverkan möjligheter till insikter i ungdomars attityder och kännedom om vad som är viktigt för ungdomar när de väljer utbildning. Att ungdomar och företag anser att kontakten är viktig visar undersökningar som Svenskt Näringsliv genomfört. Tillsammans med regionkontoren arbetar SN för ökad samverkan mellan skolor och företag på alla utbildningsnivåer samt för ökad förståelse för vad företag betyder för tillväxt och välståndsutveckling. Idag krävs att yrkesutbildningen har en gedigen arbetslivsanknytning, att det finns tillgång till bra utrustning och kontakt med en modern arbetsorganisation. Olika typer av lärlingsutbildning gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden genom en yrkesutbildning som i större utsträckning är förlagd hos företag. SN är positiva till att skapa attraktiva lärlingsutbildningar, men företagen kan inte medverka i en lärlingsutbildning utan att få betalt för sin insats. Utbildning kostar oavsett om den äger rum i skolan eller på en arbetsplats. I företagens kostnader ingår handledning, användning av maskiner och annan utrustning, produktionsbortfall m.m. Sådana insatser måste företagen som medverkar i en yrkesutbildning få ersättning för. Många företagare upplever att skolans personal jobbar i motvind och att en förbättrad politisk insikt och beslutskraft kan förändra förutsättningarna för skolan. En offensiv utbildningspolitik är nödvändig för ett växande Sverige. Ibland är ordets makt över tanken ett hinder. Begreppet lärlingsutbildning är ett begrepp med negativa förtecken i vissa branscher. För att bidra till status och utveckling är det därför angeläget att också ändra språkbruk. Inom industrin talas det mer om Teknikcollege och i andra branscher är begreppet trainee något som rubricerar en modern lärlingsutbildning. Livslångt lärande För företagen är ständig utveckling av kompetens helt avgörande för att verksamheten ska bli framgångsrik. Behoven av nytt lärande och nya kunskaper ökar i förhållande till den allt mer intensiva konkurrensen, såväl nationellt som internationellt. Det är i företagen som man avgöra vilken inriktning medarbetarnas kompetensutveckling ska ha och i vilka former den ska bedrivas. Satsningarna på förhållande till verksamhetens behov har bäst förutsättningar att bli framgångsrika. Högskolan och lokala lärcentra är viktiga resurser för företagens och de anställdas kompetensutveckling. Samverkan mellan utbildningsanordnare och företagen kan emellertid öka och flexibiliteten i lärandet utvecklas. För att företagen ska fungera är det viktigt att det finns goda möjligheter till lärande. I ett arbetsliv som ständigt förändras är det nödvändigt att både anställda och arbetslösa kan lära om och lära nytt. Enligt Svenskt Näringsliv har deras två undersökningar med fokus på lärande inom ramen för arbetet i företagen visat att majoriteten av de medverkande företagen angav att kompetensutveckling och lärande inom ramen för det dagliga arbetet har avgörande betydelse för företagens samlade kompetens, ställning på marknaden och möjligheter att växa. Större fokus på lärande skulle enligt Svenskt Näringslivs bedömning kunna bidra positivt till ökad tillväxt. 8

10 2.1.3 Transportgruppen Transportgruppen företräder företagare och arbetsgivare för 7 olika förbund. Arbetet inom Transportgruppen berör även viktiga frågor som arbetsmiljö, yttre miljö, utbildning, personaladministration och kompetensutveckling. Stor kraft ägnas åt att bevaka utvecklingen inom dessa områden både nationellt och internationellt. Opinionsfrågor inom näringspolitik och arbetsmarknad är prioriterade och aktuella arbetsfält. Gymnasieskolans yrkesutbildning Idag finns 150 skolor som utbildar inom Transportgruppens olika områden. Arbetsmarknaden för dessa utbildningar ser relativt god ut. Inom yrkesförarutbildningen ska minst 15 % eller 15 veckor vara arbetsplatsförlagd. Branschen ser gärna en utökad försöksverksamhet med arbetsplatslärande (APL), där ca 30 % av utbildningen kan vara arbetsplatsförlagd. Genom att utöka APU kommer man kunna möta transportbranschens grundutbildnings- och fortbildningsbehov. Det är viktigt att APU sker där det finns utbildade handledare och instruktörer. För att säkerställa rekryteringen av välutbildade yrkesförare anser man att skolor och företag måste samverka i ökad utsträckning. Utbildningen måste i högre utsträckning bedrivas ute på fältet. För de transportföretag som vill utveckla arbetsplatslärandet i samverkan med skolor som bedriver transportutbildning/yrkesförarutbildning har Transportfackens Yrkes och Arbetsmiljönämnd (TYA) tagit fram ett paket med handledar- och instruktörsutbildningar. Dessa utbildningar ger en bra grund för att bedriva arbetsplatslärande oavsett om det gäller ungdomar från gymnasieskolan eller deltagare inom arbetsmarknadsutbildning. När det gäller gymnasieskolans inriktning transport ska man sätta likhetstecken mellan APU och APL. APL är TYAs benämning på förlängd APU. I huvudsak innebär försöksverksamheten LIA att eleverna får utbildning i yrkesämnen motsvarande 700 poäng under minst 30 veckor (30 %) förlagd till en arbetsplats. För LIA finns en kursplan om totalt 700 poäng som ska ersätta yrkeskurser av motsvarande omfattning och fastställts av Skolverket. TYA anser att LIA är en intressant försöksverksamhet, men att nuvarande regelverk inte passar för inriktning transport, då man inom LIA inte kan använda sig av fastställda kursplaner vilket TYA förespråkar. Certifiering Ett företag kan via TYA, utbilda en handledare eller instruktör i arbetsplatslärande. Dessutom finns möjlighet att ett företag kan bli utbildningscertifierat av TYA under förutsättning att det finns minst en certifierad instruktör och en certifierad handledare. Handledare och instruktörer ska genomgå särskild fortbildning för att upprätthålla sin certifiering. Det finns centrala utbildningsråd som certifierar företaget på rekommendation av TYA:s regionala utbildningsråd. Instruktörsutbildningarna ger även möjlighet att bedriva fortbildning i företaget. Samarbete mellan skola och näringsliv Arbetsplatslärande ska bedrivas med utbildade handledare och instruktörer i TYA-anslutna företag. Det finns fördelar med arbetsplatslärande för alla inblandade parter. Utbildningsanordnare kan erbjuda en mer verklighetsanknuten och kostnadseffektiv utbildning. Yrkeslärare får möjlighet till fortbildning i yrket och en chans att utveckla sin lärarroll. 9

11 Gymnasie- och vuxenelever får mängdträning i såväl den yrkesmässiga som körtekniska delen av utbildningen. Chanserna till anställning ökar rejält. Företagen får en chans att rekrytera kompetenta medarbetare och kan även fortbilda medarbetare samt introducera nyanställda på ett bra sätt. Kompetensnivån i företagen ökar. Transportgruppen anser att det idag saknas forum regionalt för att diskutera utbildningsfrågor. Här skulle företagen själva och svenskt näringsliv lokalt kunna utgöra en drivkraft och bjuda in skolan. Transportgruppen bjuder in lärare för erfarenhetsutbyte, något som visar sig vara mycket uppskattat. Det är även viktigt att företagen ser nyttan att delta i de s.k. kompetensråden som finns regionalt. Där arbetsgivare och fack kan utveckla samarbetet mellan näringsliv och skola. Även mellan kommuner är det viktigt att samverkan sker. Det skulle vara idé att ha gemensam utbildning exempelvis Teknikcollege. I den nuvarande utbildningen ansvarar kommunen för varsin del, vilket utgör ett hinder i samverkan mellan kommunerna. 2.2 Fackligt perspektiv Landsorganisationen (LO) LO-kansliet har fått uppdraget av LO-kongressen och LO: s styrelse att ge förslag på hur de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna kan förbättras. Generellt anser LO att avhoppen från gymnasieskolan är alldeles för höga och att det finns för dålig överensstämmelse mellan vad som efterfrågas på arbetsmarknaden och dimensioneringen av olika utbildningar. LO:s utredning är ett resultat av ett antal träffar med olika LO-förbund samt statistik och analyser från SCB och Skolverket som har sammanfattats i en rapport (050330). Gymnasieutbildningarna inom industri, bygg, service och vård Sammanlagt gick personer på de nationella programmen läsåret 2002/2003. Av dessa gick 53 % på de yrkesförberedande programmen och 47 % på de studieförberedande utbildningarna. LO:s urval av gymnasieutbildningarna består av 14 yrkesorienterade program som har delats in i fyra grupper: Bygg Industri Service Vård I de gymnasieprogram som ingår i bygg är; el och bygg. Inom dessa program är det 9 % av eleverna i gymnasieskolan på de nationella programmen. El- och byggprogrammet tycks ha en positiv utveckling när det gäller andelen elever med slutbetyg. Efter el- och byggprogrammet finns ett system med lärlingsplatser. Lärlingstiden sker direkt efter gymnasieutbildningen och eleven får ordna det själv. Byggsidan upplever det svårt att få lärlingsplatser och detta medför att det blir problematiskt att få ihop den nödvändiga lärlingsperioden. Inom måleriyrket finns fortfarande det man kallar traditionell lärlingsutbildning kvar. Där går eleven som lärling på arbetsplatsen och får sedan komplettera med kärnämnena kan sedan bli målare och avlägga ett gesällprov. Ofta visar det sig att kärnämnena blir lidande i ett sådant system. 10

12 Elektrikerna anser att utbildningen finns i för många kommuner, vilket leder till brister i kvalitén. Kvalitetskontroll skulle behövas på gymnasieskolorna. Yrkestävlingar blir en slags kvalitetsindikator som visar hur skolorna fungerar. De gymnasieprogram som ingår i industri är; livsmedel, energi, industri och fordon. Inom dessa utbildningar går 8 % av eleverna som går i gymnasieskolan. Andelen studenter från dessa program med slutbetyg har minskat under de senaste 8 åren. Inom dessa program är andelen avhopp dubbelt så höga som på de studieförberedande programmen. Enligt LOförbunden är ett av huvudproblemet det låga söktrycket. Orsakerna är i huvudsak två: - Bilden av industrin bland ungdomar är i allmänhet negativ. - Många kommuner satsar inte på dessa program och utbildningarna uppfyller inte kompetenskraven från näringslivet. Inom området service räknas följande gymnasieprogram in; handels- & administration, hotell & restaurang, hantverk, media, estetiska. Inom dessa program går 24 % av antalet elever på de nationella programmen i gymnasieskolan. Det råder stora avhopp på flera av utbildningarna. Flest avhopp sker från handels- och administrationsprogrammet, där mellan % av eleverna saknar slutbetyg. Från hotell- och restaurangfacket framgår det kvalitetsbrister när varje kommun ska ha en egen utbildning. Från branschen vill man kvalitetssäkra gymnasieskolorna och för att utbildningen ska fungera bra måste det finnas praktikplatser i den egna kommunen. Liksom på många andra yrkesprogram efterlyses större integration mellan teori och praktik. Även kärnämnena anses betydelsefulla och bör finnas kvar. Facket anser att man bör certifiera arbetsplatser där praktiken förläggs för att undvika att eleven får svarta pengar vid betalning under praktiktiden. Inom vård finns tre gymnasieprogram; barn- & fritid, omvårdnad, naturbruk. Inom programmen är det ca 12 % av samtliga elever på de nationella programmen i gymnasieskolan. Det har skett en dramatisk förändring av andelen elever som går ut barnoch fritidsprogrammet med slutbetyg. Omvårdnadsprogrammet har en relativt stabil andel och naturbruksprogrammet har andelen ökat något. Andelen som inte har slutfört sina studier inom fyra år är 30 % inom vårdprogrammen. Det finns kritik om att omvårdnadsprogrammet gör eleverna dåligt förberedda för verksamheten. Från facket Kommunal ser man att det är viktigt att det är en bred utbildning och att det är viktigt att gymnasiet är en bred entré till yrkeslivet. De menar att det krävs mycket mer av arbetslivet när det gäller att få handledning och praktik, då arbetslivet kräver specificerad yrkeskunskap. Efterfrågan på arbetskraft och samverkan LO:s syn på samverkan mellan skola och näringsliv är att det bör finnas tydliga kontrakt med arbetsplatsen. Det är viktigt att företaget kan ge utbildning och att det finns en handledare som har tid och möjlighet att lära ut de kunskaper som skolan har som krav. Därför ser man certifiering av företag som en tillgång för att säkra utbildningens kvalité samt att få in ett långsiktigt tänkande och en lärande organisation. För att förbättra samarbetet mellan skolan och företagen finns det idag olika programråd, där både fackliga företrädare och näringslivsrepresentanter och skola företräder. Här tycker LO att skolan inte alltid tar detta på allvar från skolledningens sida. Det är viktigt att skolan fullföljer sitt uppdrag och främjar samarbete. Ett obligatoriskt lokalt samråd skulle kunna vara en lösning. Där arbetet regleras och där skolan inte kan välja bort. 11

13 Det är även viktigt att kvalitetssäkra IV genom att varje elev ska kunna växla över till lärlingsutbildning, men att företagen måste veta om detta för att de ska kunna vara förberedda och tillsammans med skolan kunna genomföra en meningsfull utbildning. För att utveckla utbildningar inom industrin krävs det ett bra samarbete mellan arbetsgivare, fack och skola. Inom flera branscher finns det fungerande yrkesnämnder där samverkan sker för att utveckla gymnasieskolans utbildningar. Centralt finns en samsyn, medan det lokalt är mer spretigt. Enligt SCB arbetskraftsbarometer finns det brist inom alla kategorier på verkstadsutbildade, jord- och skogbruk, energi, samt fordons- och transportutbildade. Enligt facken inom industrin finns det ett stort behov av att både skolor och praktikplatser kvalitetssäkras. Där handlar det om att företagen ska kunna erbjuda handledning och att praktik inte ska ske på avtalslösa företag. Företag framhåller att på många skolor utbildas eleverna i gammal teknik. Gymnasieskolorna fungerar ofta sämre på att utbilda till industrin och bättre för mer hantverksinriktade utbildningar. Det är svårt för skolorna att inneha den senaste tekniken och ett samarbete med industrin ses som en nödvändighet. Facken förordar en arbetsplatsförlagd gymnasieutbildning, där även lärarna ska var på plats och att det finns handledare på företagen. Det finns intresse hos yrkeslärarna att samarbeta med näringslivet. Facken menar att det finns möjligheter inom nuvarande regelverk att göra förändringar som behövs för att skapa en mer attraktiv skola, men att det finns ett motstånd hos skolorna. Det finns ett starkt stöd hos förbunden för att gymnasieutbildningarna ska vara treåriga och inte ge avkall på de teoretiska ämnena. Ett genomgående problem på industriprogrammen är på vilket sätt undervisningen sker i de teoretiska ämnena går till. Det saknas anpassning mellan programmet och hur undervisningen sker i ämnen som matematik och engelska. På både el- och byggsidan finns ett bra partsamarbete. Det yrkesutbildningsavtal som finns är värdefullt. På flera platser med el- och byggprogram finns det ett programråd, där branscherna representeras av både anställda och företag. Parterna har ofta synpunkter på hur stort intaget ska vara till utbildningarna för att inte späda på arbetslösheten i en lågkonjunktur. Här upplever man att det är svårt att få gehör och att det är gymnasieskolans rektor som bestämmer dimensioneringen i slutändan. Enligt SCB kommer dagens bristsituation att förvärras inom byggbranschen. De faktorer som talar för detta är bland annat bostadsbristen i storstäderna och medelåldern bland byggnadsarbetare. Även bland VVS-utbildade är behovet stort och förväntas öka framöver, samtidigt som gymnasieskolorna har svårt att fylla utbildningsplatserna. Inom området service finns det inget större framtida rekryteringsbehov. Inom hotell- och restaurang programmet har de flesta skolor programråd, vilket bör vara obligatoriskt enligt facken. Från fackligt håll ställs frågan om vem styr valet av gymnasieprogram? Här saknas det ett ansvar från både gymnasieskolorna och SYO-konsulenterna att berätta om verkligheten i yrkeslivet. På handelssidan har man hittills inte varit så aktiva vad det gäller yrkesutbildningsfrågor. Det finns inget yrkesråd som tar ansvar för påverkan av utbildningen. Undantaget är frisörprogrammet där det finns ett aktivt arbete. Handels betonar vikten av att genomföra en högre grundutbildning. Idag är det service som växer och folk vill jobba med relationer. Det finns yrkesnämnder inom vårdområdet. Idag saknas strukturer för hur kompetensen ska utvecklas på arbetsplatsen inom vården och Kommunal planerar ha ett stort rådslag om vårdpersonalens kompetensutveckling. I dagsläget råder det balans omvårdnadsutbildad personal, bristyrkena är läkare och vissa typer av sjuksköterskor. 12

14 Men behovet kommer att öka framförallt inom äldreomsorgen. Bedömningen är att bristen på personal med omvårdnadsutbildning kan bli mycket stor på lång sikt. Även inom barnomsorgen råder brist på personal som också förväntas öka. Syftet med en ny modern lärlingsutbildning är att förändra de yrkesförberedande programmen till att det blir mer praktik, men inte att ge avkall på kärnämnena och inte att det blir två varianter av yrkesförberedande utbildningar. Det snarare krävs en integrering mellan kärnämnen och karaktärsämnen och utökad praktik för att motivera eleverna till att fullfölja sin utbildning. LO ser det angeläget att det sker en samverkan på regional nivå, alla kommuner kan inte upprätthålla alla programalternativ. Idag finns det stora variationer och där det råder kvalitetsproblem inom de små utbildningarna finns stora avhopp. Det är viktigt att kommunpolitiker förstår att yrkesutbildningen bör ses som en del i tillväxtstrategin. Från Skolverkets sida ser LO det som önskvärt att det tas fram stödmaterial centralt som innehåller handledarutbildningsmaterial, utbildningsprogram samt vilka kriterier som ska gälla för certifiering av företag. Det är även lämpligt med en metod eller modell som arbetsmarknadens parter har att arbeta utifrån. 2.3 Arbetsmarknads perspektiv Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Arbetsmarknadsstyrelsen har tagit fram en rapport om Var finns jobben?. Där huvudresultat och tendenser om efterfrågan på arbetskraft presenteras. Rapporten bygger på Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas bedömningar, med hjälp av intervjuer med ca arbetsgivare inom olika branscher över hela landet samt kommuner och landsting. Efterfrågeutvecklingen och rekryteringsläget Ett urval av yrken har bedömts utifrån arbetsgivarnas förväntade behov av att rekrytera arbetskraft. Detta har ställts i relation till Arbetsförmedlingarnas uppskattning på tillgång på lämpliga arbetssökande drygt ett år fram i tiden fram till och med Antalet rekryteringar kommer främst att öka inom yrken som kan relateras till teknik, industri och byggnadsverksamhet. Det är på väg att ske en tydlig uppgång av rekryteringsbehoven inom byggnadsyrkena och inom byggnäringen som är nära relaterade till transportyrkena. Transportsektorn gynnas allmänt av den förstärkta industri- och byggkonjunkturen. För byggnadshantverksyrken samt närliggande transportyrken är det viktigt att stärka tillgången på arbetskraft regionalt, eftersom bygg- och anläggningsprojekten är starkt lokaliserade till vissa regioner. Sysselsättningen för industriarbetare stärks något för första gången på flera år. Lågt tillskott av nyutbildade Mellan åren 1998 och 2004 har antalet utbildningsplatser varit få samt intresset varit lågt bland ungdomar att utbilda sig vid industriprogrammet i gymnasieskolan. Teknikprogrammet på gymnasieskolan har tagit över en del elever som är intresserade av industri och teknik, men antalet som utbildas är totalt sett otillräckligt. Av de yrken (som är kopplade till lärlingsutbildning) som det råder brist på i hela eller delar av landet är: VVS montör, lastbilsmekaniker, CNC-operatör, murare, byggnadsplåtslagare, specialkock. Arbetslösheten är ganska hög inom bygg- och anläggningsyrken, men eftersom påfyllnaden av unga byggutbildade är begränsad kommer tillgången på arbetskraft att snabbt krympa i vissa regioner. Det kräver en ökad geografisk rörlighet bland byggarbetskraften. Inom 13

15 jordbruks- och skogsbruksyrkena krymper arbetsmarknaden successivt. Yrkesområdet är inne i en generationsväxling och idag finns en hög andel äldre yrkesverksamma. En stor andel yrkesverksamma kommer att lämna arbetsmarknaden de kommande tio åren. Det oroar branschföreträdare, eftersom det är alldeles för litet tillskott av nyutbildade. Konsekvenserna är att det kommer saknas både maskiner och yrkeskunnig personal inom landet för att ta hand om all skogråvara inom en rimlig tidsperiod Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Projektet Produktion för konkurrenskraft startades av IVA, KK-stiftelsen, Metall, Stiftelsen för Strategisk Forskning via Pro Viking, Teknikföretagen och VINNOVA för att lyfta den industriella produktionen och för att ta fram förslag som kan bidra med att stärka den svenska tillverkningsindustrins konkurrenskraft. Totalt finns det tre rapporter; Produktionens betydelse, Framtida produktion samt Utbildning och forskning. Den rapport som granskats är den som tar upp utbildning och forskning samt gymnasieutbildningar inom produktionsområdet. Gymnasieskolans programutbud inom produktionsområdet De yrkesinriktade gymnasieutbildningarna har över tiden utvecklats för att kunna möta förändringen av industrins kompetensbehov. Dagens skola är bättre utformad för att mäta kompetensbehoven som industrin genomgår i jämförelse med det tidigare systemet med 2- åriga yrkeslinjer. Gymnasieskolan ger även utrymme att skapa flexibla lösningar via specialutformade program eller lokala varianter. Något som ytterligare förstärker möjligheterna till att mer specifikt möta regionala eller enskilda branschers kompetensbehov. Trots detta konstaterande betyder det inte att dagens gymnasieskola i praktiken möter industrins kompetensförsörjningsbehov. Industriprogrammet har bekymmer och idag finns inget annat program med så få förstahandssökande i förhållande till erbjudna platser. I takt med programmets impopularitet har antalet platser som erbjuds minskat markant. Flera kommuner har upphört att erbjuda programmet. Bland de elever som påbörjar Industriprogrammet är det mer än var tredje som inte når fram till slutbetyg. Industriföretagen är kritiska mot programmets oförmåga att i utbildningens innehåll ge eleverna relevanta kunskaper och färdigheter samt intresse för att börja arbeta inom industrin efter avslutad utbildning. Programmet har den lägsta andelen elever som fyra respektive fem år efter påbörjad utbildning går ut med slutbetyg. Det är framför allt elevernas svårigheter med kärnämnena som gör att andelen elever inte klarar slutbetyg ligger högt på flera av de yrkesförberedande programmen. Kvalitetssäkringen av APU En stor del av majoriteten av eleverna som genomgått APU är i stort sett nöjda. Det finns dock vissa orostecken. Samtliga yrkesprogram förväntas ge eleverna minst 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning, vilket inte är den verklighet som möter alla elever. En del kommuner har svårt att hitta tillräckligt med platser, vilket leder till att många elever får sin arbetsplatsförlagda utbildning omvandlad till skolförlagd. Utvärderingar av elevernas uppfattning om deras APU visar att kontakten mellan skola och arbetsplats lämnar en del att önska. Med detta uppstår risken att den koppling som förväntas finnas mellan ämnen och kurser som ges på programmen och arbetsplatsen kan gå förlorad. 14

16 Främst genom att tillgången till handledarutbildning för de personer på arbetsplatserna saknas och att yrkeslärarna fått det svårare att tidsmässigt både klara undervisningskraven på skolan samt behovet av att ha kontakter med eleverna som genomgår APU. För att komma tillrätta med APU, bör man ta lärdom av försöksverksamheten Lärande i Arbetslivet (LIA). Där är målen och formerna mer preciserade än i APU. Arbetsmarknadens parter har i ett tidigt skede en stark roll genom att kravet på att målen för utbildningen ska fastställas i samråd med partsammansatta lokal programråd samt att det bör finnas ett utbildningskontrakt mellan eleven, skolan och arbetsplatsen. Detta krävs för att åstadkomma en kvalitetssäkring och nödvändig förändring för framtidens APU för att möta morgondagens kompetensbehov bland företag. Starkare verklighetsförankring Dagens teknik- och produktionsutbildningar bör innehålla fler praktiska moment som med fördel är integrerade med de övriga teoretiska momenten i utbildningen. Därför rekommenderar projektet att LIA-konceptet introduceras på bred front och i ett nationellt implementeringsprogram. För att LIA-momenten ska kunna genomföras på ett effektivt sätt måste handledarna på företagen få kunskap om hur både företagen och eleverna kan få maximalt utbyte av samarbetet. Denna kunskap kan förmedlas genom att utbildningsinsatser riktade mot företagens handledare och att det avsätts särskilda medel för detta. Projektet anser att bristen på utbildade yrkeslärare kan formas till ett allvarligt problem för de yrkesinriktade utbildningarna och därmed också för industrins kompetensförsörjning. Insatser bör göras för att bredda underlaget till yrkeslärarutbildningarna genom exempelvis validering av kunskaper hos personer som är verksamma inom industrin. Regional samverkan Projektet anser att det bör genomföras regionala satsningar som sker i samverkan mellan kommuner, andra utbildningsanordnare, skolor, företag och industrins parter. Detta måste ses som en framkomlig väg för att skapa industriellt och tekniskt inriktade gymnasieutbildningar som ger eleverna en utbildning av hög kvalitet samtidigt som företagens kompetensbehov möts. Vidare ser man att de olika teknikcollege som är under utveckling bör staten stimulera till regional samverkan genom att ställa resurser till förfogande för att initiera denna typ av projekt. 15

17 3. Nationella erfarenheter 3.1 Anders Ljungstedts gymnasium Anders Ljungstedts Gymnasium är en kommunal skola med anor från 1824 och är en av Sveriges största gymnasieskolor. Här studerar 2600 elever fördelade på 14 teoretiska och praktiska program Gymnasiets vision De demokratiska principerna skall omfatta alla inom skolan. Det innebär: att kunna påverka att vara delaktig att ta ansvar Skolans uppdrag är att ge förutsättningar för fortsatta studier och ett framtida yrkesliv. Skolan ska också främja elevens personliga utveckling. Strävan är att utbildningen skall ske i en lärande miljö där faktorer som trygghet och mångfald inspirerar till kunskap. Under gymnasietiden skall eleven fördjupa och utveckla de baskunskaper som han/hon inhämtar i grundskolan. Eleverna skall få övning i att självständigt planera och lösa uppgifter men också att lösa arbetsuppgifter i samarbete med andra. Personalens förhållningssätt gentemot eleverna skall präglas av en tydlig vuxenroll. Varje elev skall mötas med respekt och en tilltro till dennes förmåga och lust till lärande. De elever som går i skolan idag utbildas för en arbetsmarknad som inte enbart är begränsad till Sverige. Utbildningen skall därför ge eleverna en god grund för att kunna leva och verka i en värld med ökad internationalisering Program och inriktningar samt verksamhetsidé Idag finns det 14 olika programinriktningar vid Anders Ljungstedts Gymnasiet. Av dessa 14 program är 12 yrkesförberedande. Här verkar man för att programmålen alltid finns med i all undervisning. Skolledningen verkar för att goda pedagogiska idéer sprids. I skolan arbetar man i arbetslag där riktlinjer och underlag för samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen sker. Arbetslagen tar beslut i delegerade frågor. Schemaläggning skall ge möjlighet till samarbete mellan kärn- och karaktärsämnen. Undervisningen skall präglas av ett undersökande arbetssätt. Strävan är att utbildningen sker i former som liknar dem eleverna senare kommer att möta i yrkeslivet och vid fortsatta studier. Möjligheten att bedriva undervisning på ett flexibelt sätt bör förbättras genom en ökad tillgång på alternativa undervisningslokaler. Genom representation i skolkonferensen, som äger rum två gånger per termin har eleverna möjlighet till inflytande tillsammans med samtliga personalgrupper. Pedagogiska verkstaden är en institution som skapats för att hjälpa elever som på lärares uppmaning eller eget initiativ vill läsa extra för att höja sina betyg framför allt i svenska, matematik och engelska. I Pedagogisk verkstad får också eleverna hjälp med läxläsning eller om de kommit efter i någon kurs Skolans organisation Skolans organisation är komplex och det i sig leder till en del interna problem vilket i sin tur innebär att man inte arbetar tema/projektinriktat. 16