Tillväxt genom Crowdfunding?

Transkript

1 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

2

3 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

4 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Stockholm, maj 2013 Produktion: Ordförrådet AB ISBN Rapport 0156 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Wilhelm von Seth Telefon, växel

5 Förord Crowd funding är ett fenomen som vuxit sig starkt under senare tid och rönt stor uppmärksamhet. Men vad är Crowd funding? Går det att använda som ett verkningsfullt verktyg för finansiering av företag och för företagsutveckling? Tillväxtverket har i denna rapport gått på djupet med vad Crowd funding innebär. I Tillväxtverkets arbete med att möjliggöra för fler att förverkliga sina affärsidéer och att bredda den traditionella synen på olika företagsformer är Crowd funding ett område som myndigheten bör ha kunskap om. Crowd funding, som i stor utsträckning utnyttjar internets möjligheter och sociala medier, kan förekomma i olika skepnader och även användas för olika syften.det kan användas som ett verktyg för att samla in gåvor för specifika ändamål och detta förekommer exempelvis inom de kulturella och kreativa sektorerna. Crowd funding kan även användas för kommersiella och halvkommersiella syften där de som satsar pengar får något i utbyte. Ett sådant utbyte sker ofta genom att man betalar ett slags förskott på en vara eller tjänst, att man lånar ut pengar eller även satsar ägarkapital i form av aktier. Dessutom kan man även använda crowden, de som bidrar till varan eller tjänsten, för att utveckla affärsidé och affärsmodell, till exempel genom att låta de som visat intresse delta i produktutveckling och ge respons på hur produkten når marknaden. I syfte att kartlägga crowd funding har Tillväxtverket uppdragit åt Kontigo AB att genomföra en studie, Tillväxt genom Crowd funding?. Rapporten har författats av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin. Stockholm i maj 2013 Lena Rooth Avdelningschef

6 Sammanfattning I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer. Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som existerar. Kontigo har genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding, en nätbaserad deskresearch samt telefon- och besöksintervjuer med ett urval av relevanta aktörer nationellt och internationellt. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. I studien definierar vi crowdfunding som en finansieringsform där många finansiärer var för sig och med eget ansvar och i en direkt transaktion bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt ofta genom en intermediär genom: a) bidrag, b) lån, c) förköp av en vara eller tjänst och d) köp av aktier (andelar) i bolaget. Vad gäller internationella erfarenheter av crowdfunding kan konstateras att situationen ser olika ut i olika länder vad gäller typ av intermediärer, hur lagstiftningen ser ut etc. Vissa intermediärer, som Kickstarter, har fått stort internationellt genomslag. När det gäller svenska erfarenheter kan konstateras att ett antal olika verksamheter varit i gång de senaste åren såväl intermediärer som riktar sig mot förköp av en vara eller tjänst som insatser som går mot köp av aktier, andelar, i bolaget (exempel på intermediärer är CrowdCube och FundedbyMe). När det gäller lån är detta en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige, bland annat därför att lån ofta är hårdare reglerat. Beträffande hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding kan konstateras att för de som finansierar så finns det olika typer av skäl, från rent altru-

7 istiska till att man vill köpa en produkt och kanske vara med och påverka utformning/utveckling till att göra en investering som ger bra avkastning eller att gå in i ett bolag som affärsängel. Också för intermediärerna finns det olika drivkrafter, från altruistiska till renodlat affärsmässiga. För de företag som söker finansiering handlar det om att få in förskottsbetalning för en produkt, att tillskapa resurser för att utveckla ett projekt (det kan vara en vara eller en tjänst) eller för att finansiera utveckling av företaget genom att ta in ytterligare delägare. Förutom den rent finansiella aspekten finns ett antal andra fördelar med crowdfunding som gör att företag använder sig av finansieringsformen. I huvudsak handlar det om tre drivkrafter för företaget: 1) att få veta mer om vad marknaden vill ha, 2) att få marknaden att veta mer om vad företaget kan leverera och 3) att få tillgång till kompetens som kan hjälpa till att utveckla produkten eller hur före - taget kan utvecklas. Det kan i detta sammanhang handla såväl om att få in kompetenta delägare i bolaget som att få feedback i utvecklingsprocessen av en produkt. När det gäller motprestationsbaserad crowdfunding eller framför allt crowdlending och crowdequtiy finns i dagsläget ingen specifik lagstiftning på området i Sverige, utan de lagar som gäller är generella. Detta har från vissa håll tolkats som att verksamheten är oreglerad i den svenska lagstiftningen. Denna studie ger dock inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag släpper igenom verksamheter som inte skulle vara önskvärda ur ett samhällsperspektiv. Den främsta farhågan i detta sammanhang är kopplad till frågor om bedrägeri, penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Vi ser heller inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag skulle innebära att vissa typer av investeringar hindras, även om vissa frågetecken finns vad gäller crowdlending. Lagstiftningen förefaller vidare inte vara det som idag håller tillbaka utvecklingen av crowdfunding utan att det främst är andra faktorer som påverkar detta. Studien pekar vidare på att crowdfunding till viss del skulle kunna bidra till att överbrygga det s.k. finansiella gap som finns för vissa kategorier av företag och entreprenörer. Slutsatsen är här att det främst är finansieringsformerna crowdlending och crowdequity som är av intresse ur denna aspekt. I studien ges slutligen ett antal förslag på vilken eller vilka roller staten och då i synnerhet Tillväxtverket skulle kunna ta i utvecklingen av crowdfunding som finansieringsform: Bidra till informationen Kontigo konstaterar att det kan behövas en fördjupad kunskap om crowdfunding som fenomen både hos finansiärer, finansierade och övriga intressenter. Olika typer av kunskap och information kan behövas, så som: Information om att den här typen av finansieringsmöjligheter existerar riktat till företag och andra som söker kapital samt till andra aktörer inom det affärsrådgivande systemet.

8 Information om lagar, regler, risker och möjligheter med den här typen av finansiering riktad till i princip alla parter, från finansiärer, intermediärer och finansierade till andra rådgivande aktörer. Tillväxtverket skulle här kunna ta en samordnande roll och bedriva informationsarbetet i samverkan med andra berörda myndigheter samt aktörer i det företagsfrämjande systemet. Stärka samverkan mellan intermediärerna för gemensam praxis Vi har sett att lagstiftningen i Sverige idag lägger ett stort ansvar på parterna, främst finansiärer och finansierade. Den relativt sett liberala lagstiftningen skapar ett behov av tydlighet och etiska regler från intermediärernas sida. Studien visar dock på att intermediärerna ofta är nya, små och ekonomiskt svaga. Det kan därför finnas ett utrymme för Tillväxtverket (och andra statliga myndigheter) att bistå intermediärerna i ett sådant arbete. Tillväxtverket skulle här kunna ta initiativet till en ökad samverkan aktörerna emellan samt stärka och ge stadga till deras arbete med att skapa generella etiska regler och praxis för hur man informerar och i övrigt bedriver de olika delarna av crowdfunding-verksamheten. Systematiserad bevakning av de finansiella regelverken Slutsatsen från denna studie är att det inte finns några omedelbara skäl att se över eller revidera lagstiftningen som reglerar olika typer av crowdfunding. Däremot menar Kontigo att det finns goda skäl att kontinuerligt följa utvecklingen utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Det finns dock fler alternativa finansieringsformer än crowdfunding och Kontigo menar att det skulle kunna finnas behov av att inrätta någon form av alternativt företagsfinansieringsråd, där Tillväxtverket, tillsammans med andra aktörer, kontinuerligt kan bevaka utvecklingen av de finansiella regelverken ur ett alternativt företagsfinansieringsperspektiv. Studien har genomförts under januari-mars 2013 av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin vid Kontigo AB. Professor Lars Silver har ansvarat för att ta fram den forskningsöversikt som använts. Almerud, Hallencreutz och Hallin har författat själva rapporten. Författarna svarar ensamma för slutsatser och förslag.

9 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdragets syfte Uppdragets genomförande Rapportens disposition 12 2 Vad är Crowdfunding? Crowdfunding Många bäckar små Crowdfundingsystemet och dess aktörer Crowdfunding flera olika företeelser Kan vi skapa en egen definition? 19 3 Varför crowdfunding? Finansieringsgapen i svenskt näringsliv Crowdfundingens potential för att överbrygga ett finansieringsgap 23 4 Erfarenheter från crowdfunding Förekomst och utveckling Drivkrafterna bakom crowdfunding Hinder och möjligheter för utveckling av crowdfunding i Sverige 34 5 Legala aspekter för motprestationsbaserad crowdfunding Pre-sales Crowdlending Crowdequity Slutsatser Följa upp men inte nödvändigtvis ändra lagen 43 6 Crowdfunding för tillväxt och sysselsättning Förutsättningar för Crowdfunding att fylla finansieringsgapet och bidra till tillväxt Statens eventuella roll och uppgifter för Tillväxtverket 46 Bilaga 1 Källor 49

10 10

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett av Tillväxtverkets fokusområden är kapitalförsörjning för nya och mindre företag. Inom ramen för detta genomförs dels insatser för att främja tillväxtskapande kapitalförsörjning, dels utreds och analyseras olika finansieringsformer och i synnerhet möjligheterna att stimulera finansieringen av små företags kapitalbehov för att främja tillväxt. Tillväxtverket främjar eller har främjat kapitalförsörjningen i små företag på flera olika sätt. Idag är de s.k. regionala riskkapitalfonderna, som också delfinansieras genom EU:s regionala fond och som bl.a. administreras genom Almi Invest, ett av de viktiga instrumenten. Tillväxtverket har också arbetat med kapitalförsörjning inom vissa specifika områden, t.ex. företag som drivs av personer med utländsk bakgrund eller s.k. sociala företag. Tidigare har Tillväxtverket också drivit ett särskilt program för att främja framväxten och utvecklingen av s.k. kreditgarantiföreningar. I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer, och att det kan finnas anledning för Tillväxtverket, som statens myndighet på området, att fortsätta att analysera och utvärdera möjligheterna att överbrygga detta gap (Kontigo 2011). 1.2 Uppdragets syfte Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet, i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som nämndes ovan. I uppdraget ingår att: Beskriva crowdfunding som fenomen, där både gåvobaserad och motprestationsbaserad crowd funding inkluderas. Kartlägga internationella erfarenheter av crowdfunding Kartlägga av svenska aktiviteter och erfarenheter, även avseende nya näringar. 11

12 Analysera hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding vilka är problemen, möjligheterna och de legala förutsättningarna, etc. Analysera problem och möjligheter att använda specifikt motprestationsbaserad crowdfunding i Sverige, där även legala förutsättningar ska beaktas. Dra generella slutsatser för om, och i så fall hur, det finns anledning för staten och Tillväxtverket att förhålla sig till fenomenet 1.3 Uppdragets genomförande Materialet i uppdraget är av olika karaktär. Främst har tre olika typer av material samlats in och analyserats: Publicerade och opublicerade forskningsrapporter och annat vetenskapligt material Internetbaserat informationsmaterial av olika karaktär Intervjuer med intressenter och aktörer Kontigo har i nära samverkan med professor Lars Silver genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding. Utöver det vetentskapliga materialet har en stor del av bakgrundsinformationen och mer detaljerad information om enskilda delar och aktörer insamlats via nätbaserad research. Som komplement till litteraturstudien har telefon- och besöksintervjuer genomförts med ett urval av relevanta aktörer. De aktörer som intervjuats kan delas in i följande kategorier: 1. Representanter för intermediärer i Sverige och internationellt 2. Representanter för projekt/företag finansierade genom olika typer av crowdfunding. 3. Representanter för offentliga aktörer med kunskap om och intresse av crowdfunding som finansieringsform 4. Personer med expertkompetens om crowdfunding specifikt samt kring de legala aspekterna av crowdfunding. Sammanlagt har 26 intervjuer genomförts under perioden februari och mars En förteckning över de intervjuade återfinns i en bilaga till rapporten. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 i rapporten beskrivs hur vi ser på begreppet crowdfunding och i kapitel 3 beskrivs de problem på vilka crowdfunding som finansieringsform upplevs kunna vara en lösning. I kapitel 4 redogör vi för erfarenheter av crowdfunding i Sverige och internationellt och i kapitel 5 beskrivs de legala förutsättningar som finns för olika typer av motprestationsbaserad crowdfunding. I kapitel 6 diskuteras kortfattat hur crowdfunding bidrar till tillväxt samt vilken roll staten och Tillväxtverket skulle kunna spela för att öka de positiva effekterna av crowdfunding. 12

13 2 Vad är Crowdfunding? 2.1 Crowdfunding Många bäckar små. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. En företeelse som Wikipedia är kanske ett av de bästa exemplen på detta. Crowdfunding handlar då mer specifikt om att finansiera olika former av verksamheter genom att samla medel från många olika håll. En enkel och traditionell svensk beskrivning skulle kanske kunna vara många bäckar små. Som vi skall se så tar sig fenomenet crowdfunding många olika uttryck och bevekelsegrunderna för de olika involverade aktörerna varierar. Trots detta kan man ändå skilja ut några gemensamma nämnare bakom de flesta av de olika formerna av crowdfunding. Internets centrala roll hör till den mest generella av dessa. Oss veterligen äger all crowdfunding i någon utsträckning rum genom kontakter och transaktioner över Internet. Ibland sker hela transaktionen över internet, ibland fungerar internet som en kontaktförmedling medan transaktionerna mellan de inblandade sedan övergår i relationer som åtminstone delvis sker utanför nätet. En annan gemensam nämnare för de flesta former av crowdfunding är att det finns andra motiv för parterna vid sidan av de kommersiella. Dessa kan vara mer eller mindre uttalade, men merparten av alla crowdfundingaktiviteter involverar någon form av sådana icke-kommersiella motiv ofta genom att den som finansierar eller köper i någon mening gärna vill stödja den som säljer, den vara eller tjänst som den säljande erbjuder eller något annat som den säljande parten representerar. Det bör noteras att sådana icke-kommersiella motiv dock förekommer även inom många andra typer av transaktioner. En tredje gemensam nämnare är att finansieringen oftast rör den typ av företag, projekt eller företeelser som av olika skäl möter svårigheter att få finansiering via mer traditionella finansieringsformer. Det kan t.ex. handla om individer som ännu inte har hunnit skaffa erfarenhet och goda finansiella meriter och där det är svårt att övertyga den traditionella finansiären bara genom att presentera en idé. Men en påfallande stor del av den finansiering i denna form som vi hittills sett här- 13

14 rör från de delar av kultursektorn som under senare år har haft svårt att ta betalt för sina produkter över huvud taget. Det finns i litteraturen förhållandevis många olika definitioner av fenomenet, såsom så ofta när det gäller nyare företeelser. En av de enklare är den som används bl.a. av Ward and Ramachandran, 2010 och Belleflamme et al., 2012 som definierar fenomenet som finansiella initiativ som använder Internet för att stödja projekt, med eller utan vinstsyfte. Problemet med denna och flera andra definitioner är att man ganska snart inser att de kommer att rymma väldigt många typer av finansiella verksamheter. I det här fallet sannolikt all modern finansiell verksamhet. Därmed blir förstås definitionen överflödig. I detta kapitel skall vi försöka närma oss en egen och eventuellt mer användbar definition på crowdfunding, genom att lite närmare söka identifiera de olika aktörerna inom crowdfunding samt genom att titta närmare på vilka olika former av crowdfunding vi har sett exempel på. En viktig fråga för denna övning blir att hela tiden försöka ställa frågor som är detta verkligen något nytt och hur skiljer sig de olika crowdfundingföreteelserna i praktiken från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka? 2.2 Crowdfundingsystemet och dess aktörer Enkelt uttryckt handlar crowdfunding om att samla ihop (kanalisera) finansiering av något slag från många olika finansiärer till någon form av mottagare av denna finansiering. Principen illustreras i figur 2.1. (Många) olika finansiärer bidrar till att finansiera ett visst projekt, företag eller företeelse genom att kanalisera finansiella resurser till detta. Kanaliseringen sker genom någon form av förmedlande aktör, samtidigt som transaktionen i många fall sker utan inblandning från den förmedlande aktören. Figur 2.1 Principen för crowdfunding Finansiär B Finansiär A Finansiär C Crowdfunding plattformen är en tratt för att kanalisera peer-to-peer-transaktioner mellan finansiärer och finansierade Projekt, företag, etc. 14

15 För att analysen i den fortsatta framställningen i denna rapport skall bli tydlig kan det vara på sin plats att kort definiera vilka aktörerna i en crowdfundingmodell faktiskt är. I princip menar vi att tre typer av aktörer behöver vara på plats för att ett crowdfundingsystem ska kunna fungera. Det behövs någon som finansierar, någon som finansieras och (i de allra flesta fall) någon som förmedlar kontakterna eller transaktionerna dem emellan. Oftast menar vi är intermediären också beroende av någon form av plattform för att kunna förmedla kontakterna på ett effektivt och säkert sätt. Detta bör, menar vi, betraktas som ett verktyg medan de som står bakom plattformen är själva intermediären. Crowdfundingsystemets aktörer beskrivs summaris kt i tabellen nedan. Tabell 2.1 Aktörer och funktioner i ett crowdfundingsystem Aktör, verktyg Finansiärer Finansierade Intermediär Plattform Beskrivning De som bidrar till en produkt, tjänst, projekt eller företags finansiering genom gåva, lån eller köp av antingen varan eller tjänsten (förköp) eller aktier (andelar). De som tar emot finansiering i form av gåva, lån eller köp för sin vara, tjänst, projekt eller företag. Den eller de som förmedlar kontakter för ovanstående finansiering. Det tekniska verktyget för dessa typer av finansiering. 2.3 Crowdfunding flera olika företeelser Som antytts ovan kan själva finanseringen ta sig flera olika former. Det finns i litteraturen flera olika sätt att kategorisera de olika formerna för crowdfunding (t.ex. Hemer 2011 eller Ordanini et al 2011). De flesta sådana modeller försöker ta sig an hela beskrivningen samtidigt, vilket samtidigt gör dem något svåröverskådliga. Vi ser därför ett behov av att beskriva fenomenet något mer uppdelat och förenklat. I tabellen 2.2 nedan delar vi upp fenomenet efter karaktären på den finansiella transaktionen, vilket också har en i det närmaste direkt koppling till den av flera skäl viktiga frågan om finansiärernas krav på motprestationer. Svaret på den frågan ger också, åtminstone delvis, en förklaring till vilka regelverk som kan vara aktuella i de olika fallen. Självfallet finns också en koppling mellan framför allt kraven på motprestation och frågan om finansiärens motiv eller drivkrafter. Tabell 2.2 Crowdfundingens huvudkategorier Typer av Crowdfunding Crowdgiving Crowdlending Pre-sales Crowdequity Krav på motprestation Frivilliga, små och immateriella Ja förväntan på återbetalning inklusive eventuell ränta Huvudsakliga regelverk Inga specifika Ja regelverken kring bankverksamhet kan vara aktuella Ja förväntan om vara/ tjänst/upplevelse enligt avtal Ja konsumentköpslagen kan vara aktuell Ja förväntan om övertagande av ägarandel enligt avtal Ja aktiebolagslagen och regelverken kring onoterade bolag och finansmarknadsplatser kan vara aktuella 15

16 Kontigo har därför valt att skilja mellan fyra huvudtyper av crowdfunding: crowdgiving, crowdlending, pre-sales och crowdequity Crowdgiving Crowdgiving handlar om att finansiärerna i huvudsak skänker pengar till de finansierade, eller kanske snarare till de finansierades projekt. I de renodlade fallen förekommer varken krav på motprestationer eller några faktiska sådana. I många fall lockar dock de finansierade med olika former av mindre motprestationer, men formella krav på motprestationer ställs ofta inte. Kulturprojekt av olika slag är vanliga i denna kategori och belöningen för finansiärerna kan t.ex. bestå av en biljett till premiären eller vernissagen, ett signerat exemplar av en bok, ett omnämnande i en film eller liknande. Gränsdragningen mellan en sådan frivillig motprestation och vad vi nedan skall kalla för förköp är förstås inte alltid helt enkel. Kontigo menar dock att den här typen av crowdfunding kännetecknas av att den i princip är oreglerad. Allmänna lagar om bedrägerier gäller förstås, men tillämpningen av dem kan vara svår då avtal mellan finansiärer och finansierade ofta saknas och gåvan förstås är frivillig. Många av intermediärerna försöker dock minska riskerna för bedrägerier genom att tillämpa någon form av vad som brukar kallas för tröskelmodellen. Det innebär att intermediären ser till att transaktionen inte äger rum förrän den samlade finansieringen uppgår till det belopp som den finansierade själv valt som nödvändigt för att genomföra projektet. Generellt kan det vara svårt att se en tydlig skillnad mellan crowdgiving av detta slag och olika typer av traditionell insamlingsverksamhet. Det finns egentligen bara en tydlig skillnad mellan den insamlingsverksamhet som t.ex. Röda korset, Läkare utan gränser eller Amnesty bedriver och de crowdfundingaktiviteter som vi avser här och det är behovet av en intermediär. Medan de nämnda organisationerna har sina egna metoder för att nå massan av finansiärer, saknar i regel den enskilde projektgenomföraren detta och blir då beroende av intermediären och dennes plattform. Skälen för varför finansiärerna vill bidra är dock ofta de samma. Det handlar här om någon form av ideella eller ansvarskännande skäl. Debatten om corporate social responsibility har dock visat att varken ideella skäl eller samhällsansvar helt kan frikopplas från kommersiella skäl, sannolikt varken för individer eller företag. I många delar av USA har välgörenhet sedan länge varit en förutsättning för framgång i affärslivet Crowdlending Nästa form av crowdfunding handlar om att finansieringen sker i form av ett lån, från finansiären till den finansierade. Detta är en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige. Det finns sannolikt flera anledningar till detta, men de viktigaste torde 16

17 vara att vi i denna kategori skulle tala om större belopp än inom crowdgiving. Det andra skälet är att låneverksamhet i de flesta länder är förknippad med tämligen omfattande regelverk. I Sverige liksom i många andra länder är i princip all inlåningsverksamhet tillståndspliktig, även om det kan finnas möjligheter att komma runt sådana krav. Crowdlending har ett formellt och tydligt krav på motprestation ränta kan utkrävas och pengarna skall som regel betalas tillbaka. Det som skiljer denna verksamhet från bankernas verksamheter skulle främst kunna vara två saker, dels motiven till varför man vill låna ut sina pengar till olika typer av verksamheter, dels hur transaktionen mellan finansiär och finansierad sker. I en enkel bankmodell sätter finansiären in sina pengar på ett konto och banken bestämmer sedan i regel till vem och till vilka ändamål som pengarna lånas ut. I en crowdlendingmodell kan finansiären ofta bestämma vem, vilka projekt eller vilka företag denne vill finansiera. Intermediären förmedlar bara kontakten dem emellan. Vanlig bankverksamhet bedrivs främst av kommersiella skäl, d.v.s. att bankens ägare vill tjäna pengar på sin verksamhet. De finansiärer som vill bidra i crowdlending vill även de, ibland, ha ränta på sitt kapital, men mer sannolikt är att de med sitt insatta kapital faktiskt vill bidra till utvecklingen av ett visst företag, av mindre företag mer generellt, ett visst projekt en viss stad eller region osv. Den som finansierar på detta sätt är sannolikt beredd att sänka sina krav på avkastning, säkerhet och återbetalningsförmåga i jämförelse med de bedömningar som den traditionella banken gör Pre-sales En mer vanlig form av crowdfunding är s.k. pre-sales. Detta innebär att en individ eller ett företag söker ta betalt för en vara, tjänst eller upplevelse i förväg och den vägen finansiera produktionen av densamma. Ser vi det i ett traditionellt perspektiv är detta en mycket vanli g finansieringsform i relationer business-to-business. Teknikoch ingenjörsföretag har tillämpat principen i många år. Även många företag i andra branscher, t.ex. resebranschen eller nöjesbranschen tillämpar olika former av förköp. När du t.ex. i maj köper en charterresa som skall genomföras i november bidrar du förstås till arrangörens finansiering. Dina pengar för köpet gör att arrangören inte behöver ligga ute med pengar för inhyrning av flygplan eller för avtal med hotell. För den här typen av finansiering gäller i allmänhet regelverken omkring konsumentköplagen. Här finns i de flesta fall ett tydligt krav på en motprestation, i form av att den köpta varan, tjänsten eller upplevelsen faktiskt levereras och att den håller utlovad kvalitet. Inom crowdfunding är dock, som nämndes ovan, gränsdragningen mellan förköp och gåva ofta inte alldele s tydlig. Exempelvis kan formellt bindande avtal saknas eller innehålla så många förbehåll att de i juridisk mening inte är att betrakta som avtal. 17

18 När det gäller förköp av detta slag är förstås de kommersiella/materiella motiven hos aktörerna mer framträdande än i fallet med crowdgiving. Samtidigt finns även här, likväl som i fallet med crowdlending, i de allra flesta fall också ett tydligt mer ideellt eller ansvarskännande argument Crowdequity Slutligen har vi den form av crowdfunding som brukar kallas för crowdequity. Med crowdequity menar vi att existerande eller blivande företag söker finansiering för företagets utveckling genom att emittera nya aktier i företaget d.v.s., genom att ta in nytt ägarkapital. I jämförelse med traditionell riskkapitalfinansiering skulle den avgörande skillnaden här främst bestå i antalet finansiärer. Medan den typiska riskkapitalinvesteraren ofta är ett enskilt företag eller en eller ett fåtal privatpersoner är poängen även med crowdequity att flera finansiärer skulle gå in med riskvilligt ägarkapital i det finansierade bolaget. Jämför vi då istället med ett noterat bolag på någon finansmarknadsplats blir skillnaderna istället svårare att skilja ut. I bägge fallen handlar det om att en enskild finansiär söker finansiering i form av riskvilligt ägarkapital och att någon form av förmedlare förmedlar transaktionen. Här förekommer i princip två typer av crowdequityfinansiering. I det ena fallet är intermediären en mäklare som förmedlar transaktionen, medan intermediären i andra fall själv svarar för investeringen i de finansierade bolagen, ungefär som en fond men med den skillnaden att man försöker att på konstlad väg upprätta en direkt länk mellan finansiären och de finansierande. Fördelen med crowdequity jämfört med en traditionell riskkapitalist är, ur den finansierades synvinkel, att den finansierade sannolikt har större möjligheter att behålla kontrollen över företagen givet att ingen av finansiärerna kan förväntas bli storägare i bolaget. Precis som när det gäller lånverksamheten är även denna del omgärdad av många regler, främst genom regelverken som gäller för finansmarknadsplatser. Även aktiebolagslagen reglerar villkoren för vad enskilda företag får ägna sig åt. Till exempel får ett icke publikt bolag inte bjuda ut aktier till allmänheten i någon större omfattning. Dessa regler kan dock kringgås genom att intermediären söker tillstånd för att bedriva handel med värdepapper såsom en finansmarknadsaktör i allmänhet. Problemet kan då vara att kraven på intermediären lätt kan blir ganska omfattande. I en del fall ser vi att intermediärerna har börjat samverka med sådana marknadsplatser för onoterade bolag. Motiven för finansiärerna i den här kategorin liknar de tidigare. Här kan man dock anta att det kommersiella motivet kan vara något starkare, dvs. drivkraften att tjäna pengar genom sina investeringar kan vara större än i de tidigare diskuterade formerna för crowdfunding. Vi bedömer det ändå som att graden av ideellt engagemang är mycket viktig också för den här typen av finansieringar. Den som köper in sig 18

19 i ett bolag genom transaktioner som dessa gör sannolikt det för att den gillar bolagets erbjudande eller det sammanhang (den bransch eller bygd) som det verkar i. 2.4 Kan vi skapa en egen definition? Vi har hittills i rapporten kunnat se att det inte är alldeles enkelt att sätta fingret på fenomenet crowdfunding eller vad det i praktiken är som skiljer de olika crowdfundingföreteelserna från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka. Vi har dock kunnat urskilja att skälen för finansiärer att gå in i en crowdfundingsituation oftast rymmer åtminstone någon grad av ideell drivkraft. Finansiären vill delta för att denne gillar den finansierade, den verksamhet man avser att bedriva, den bransch eller den bygd som företaget verkar inom och så vidare. Vi har också sett att det finns vissa likheter mellan de olika typerna av crowdfunding, i t.ex. att det verkligen krävs en crowd dvs. många finansiärer. Vidare noterar vi att det finns olika typer av regelverk för olika typer av verksamheter och att det som regel krävs en intermediär som också kan tillhandahålla någon form av webbaserad plattform för verksamheten. Kan vi då försöka att skapa en egen definition av crowdfunding? Kontigo menar att en definition skulle kunna lyda såsom framgår av figuren 2.2 nedan. Figur 2.2 En definition av crowdfunding Crowdfunding är när många finansiärer var för sig, med eget ansvar och i en direkt transaktion med den finansierade bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt genom: Bidrag Lån Förköp av en vara eller tjänst Köp av aktier (andelar i bolaget) (Källa: Kontigo) Denna definition lägger fokus på mängden finansiärer (även om den inte avgör hur många som krävs). I definitionen betonas också finansiärernas egna ansvar och oberoende av varandra, även om finansieringen har skett genom någon intermediär. Man kan diskutera om intermediären behöver involveras i definitionen mer direkt än så här. Vi har bedömt det som att vi med denna definition skiljer crowdfunding (framför allt crowdlending och crowdequity) från vanlig bankverksamhet eller från olika typer av fonder och att detta kan ha implikationer för de legala diskussionerna av fenomenet som vi skall återkomma till nedan. Definitionen inkluderar och är gemensam för de fyra olika kategorier av crowdfunding som vi noterat tidigare i detta kapitel. 19

20 Definitionens svagheter är att den sannolikt fångar in flera olika fenomen som vi normalt inte skulle välja att kalla för crowdfunding. Vi tänker här t.ex. på olika insamlingsorganisationers (såsom Röda korset eller Amnesty) verksamheter eller på företags olika förköpsformer i allmänhet (t.ex. tidningarnas prenumerationsförsäljning eller researrangörernas förskottsförsäljningar av olika slag). Den slutliga definitionen skulle sannolikt behöva involvera intermediärens roll som kontaktförmedlande mellan finansiärerna och de finansierade samtidigt som intermediären i enlighet med vårt definitionsförslag saknar egentlig roll i själva transaktionen. Frågan om finansiärens roll är mer besvärlig än så för definitionen och för diskussionen kring crowdfunding. Det finns, som ska visa sig, flera tillfällen där intermediären spelar en mer aktiv roll än att enbart förmedla kontakten mellan de finansierade och finansiären. När det gäller både crowdlending och crowdequity finns flera olika former av lösningar som har det gemensamt att intermediären tar ett mer aktivt ansvar för att ytterst minska riskerna för finansiären. Dessa har dock också det gemensamt att de försöker undvika att intermediären ikläder sig ett större ansvar som gör att den skulle falla under bank- eller finansmarknadsregleringarna. Vi återkommer till dessa diskussioner i rapportens fortsatta framställning. 20

21 3 Varför crowdfunding? I rapporten Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem (Kontigo 2011) analyserade Kontigo frågan om vi i Sverige har ett så kallat finansieringsgap, som leder till en lägre tillväxt än vad annars skulle vara fallet. Ett finansieringsgap innebär här att kreditmarknaden fungerar på ett suboptimalt sätt ur ett samhällsperspektiv. Företag och projekt har svårare att få tillgång till kapital än deras framtida intjäningsförmåga motiverar. Huvudfrågan i denna rapport är om crowdfunding som finansieringsform eller snarare som finansieringsformer skulle kunna bidra till att överbrygga sådana finansieringsgap. Det vill säga, kan vi få ett mer effektivt finansieringssystem för mindre företag med hjälp av crowdfunding? På vilka sätt skulle crowdfunding kunna fungera som en sådan brygga? I detta kapitel kommer vi kort att diskutera crowdfundingfinansieringens teoretiska potential att överbrygga ett finansieringsgap för små, medelstora och nystartade verksamheter. Vi gör detta i två steg: för det första genom att rekapitulera var finansieringsgapen finns och vilka orsaker som kan antas ligga bakom dem samt att diskutera hur crowdfunding i olika former och avseenden skulle kunna bidra till en lösning på situationen. 3.1 Finansieringsgapen i svenskt näringsliv I den rapport från 2011 som Kontigo skrev på uppdrag av Tillväxtverket identifierades ett antal tillfällen då det kunde anses föreligga ett finansieringsgap, eller kanske mer korrekt uttryckt där det föreligger en underfinansiering ur ett tillväxtperspektiv. Dessa tillfällen eller situationer var: Finansieringen av mindre företag Finansieringen av nystartade företag: Finansieringen av företag som startas eller drivs i vissa branscher (särskilt inom vissa kategorier av tjänsteföretag) Finansieringen av företag som startas eller drivs av vissa grupper av företagare (särskilt kvinnor och företagare med utländsk bakgrund) Finansieringen av företag som startas eller drivs i vissa regioner (lands- och glesbygdsregioner) 21

22 För dessa typer av företag är det två typer av kapital som är intressanta, det är lånekapital och externt ägarkapital (som idag är ovanligt). Olika typer av företag efterfrågar dessa två former av kapital. Det externa ägarkapitalet efterfrågas framför allt där kapitalbehovet är större och mer långsiktigt, t.ex. när det handlar om att finansiera ett mer långsiktigt och i någon mening mer osäkert utvecklingsarbete. Lånekapital efterfrågas däremot mer allmänt, där kapitalbehovet är något lägre, tidshorisonten kortare och osäkerheten mindre. Rapporten visade också att det finns olika historiska skäl till varför såväl marknaden för lånekapital som för externt ägarkapital i Sverige inte fungerar helt optimalt. När det gäller externt ägarkapital är t.ex. antalet individer och företag med större förmögenheter relativt begränsat. När det gäller lånekapital är det svenska banksystemet i hög grad engagerat i finansieringen av större företags verksamheter. Vidare identifierades en rad mer konkreta skäl till varför finansieringen för de ovan nämnda företagskategorierna kan vara problematisk. Ett första skäl handlar om att såväl lånekapital som ägarkapital är intresserade av säkerheter i olika former: säkerheter som saknas i de flesta av ovan nämnda företagstyper. Den som överväger att investera med ägarkapital vill värdera det företag som söker investeringen. När företaget inte har ett fast kapital, kanske ännu inte har en upparbetad kundstock och i många fall ännu inte har en säljbar produkt blir värderingen osäker. Det samma gäller för dessa företag när de söker krediter i banken. Företagen saknar värden som kan utgöra säkerhet. Detta innebär att banken för att låna ut pengar kommer att kräva in andra säkerheter (t.ex. från ägaren privat). Saknas sådana säkerheter eller anses de otillräckliga i förhållande till den sökta krediten, så kommer lånet inte att godkännas. Även i branscher där säkerheter normalt sett finns så kan det finnas tillfällen där säkerheterna av olika skäl är lägre. Ett exempel på detta är företag i glesbygd, som även i branscher där det t.ex. finns ett fast kapital i form av byggnader eller mark ändå har svårt att låna då dessa säkerheter ofta värderas väldigt lågt i sådana regioner. Ett ytterligare skäl handlar om att framför allt lånekapitalssidan i hög grad är uppbyggd på en prövning utifrån historisk kunskap. För många nystartade företag saknas sådan historik, varför bankerna generellt sett är mycket avvaktande till att låna ut till sådana företag. Utan en sådan historik kan det vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att lämna så mycket information om den egna verksamheten och dess resultat att finansiärerna känner tillräcklig trygghet för att våga en investering. För en del företag, i nyare branscher eller i näringar vid sidan av dem som finansieringssystemen vanligen arbetar i, kan man säga att det också är en utmaning för den finansierade att få finansiärerna att förstå den marknad eller bransch som de söker finansiering inom. 22

23 Slutligen finns också exempel på att finansiärerna har ett bristande förtroende för de som söker finansiering som beror på okunskap, fördomar, geografiskt eller kulturellt avstånd, etc. De som söker finansieringen avviker i dessa fall från den norm som finansiärerna vanligen möter. Dessa avvikelser leder i en del fall till att finansiärerna avstår från investeringen. Det kan t.ex. handla om företagare med utländsk bakgrund eller att kvinnor, yngre eller personer från lands- och glesbygder upplever större svårigheter att vinna finansiärernas förtroende. 3.2 Crowdfundingens potential för att överbrygga ett finansieringsgap Riskspridning för att överkomma strukturella svagheter i de finansiella marknaderna Den främsta fördelen med crowdfunding i en jämförelse med traditionellt lånekapital eller traditionellt externt ägarkapital handlar om möjligheterna att sprida finansieringsbördan och därmed risken på flera aktörer. Ser vi till förhållandena på ägarkapitalsidan så innebär det att en möjli g finansiär av en verksamhet kan sökas ur en krets som är långt vidare än dem som har en större förmögenhet. Här finns förstås en slags kompromiss mellan att hitta en eller ett par miljonärer eller flera hundra som är beredda att investera några tusenlappar. Vilket som är den största utmaningen torde variera från typ av företag, företagare och marknad, men det är uppenbart att modellen att sprida ut investeringen på flera vore ett komplement till traditionella ägarkapitalinvesteringar. Även på lånesidan är det uppenbart att crowdfunding kan bidra till att komma runt de strukturella hinder som i en del fall präglar bankernas kreditbeslut. Istället för att den stora banken som inte ser någon vinst utan bara en risk på det mindre lånet på kronor till ett mindre relativt okänt bolag, så kan bolaget själv låna upp kronor var från en krets av vänner, framtida kunder, sympatisörer etc. Det som skapar denna potential att komma runt några av de strukturella svagheterna på kredit- och kapitalmarknaderna i Sverige är främst vad vi skulle kunna kalla för riskspridningseffekten Gemenskap för att överkomma svagheter grundade på fördomar och diskriminering Vid sidan om att sprida riskerna finns också andra skäl till varför crowdfunding skulle kunna bidra till att överbrygga det s.k. finansieringsgapet. I all företagsfinansiering finns en slags finansieringstrappa som företag och entreprenörer vanligen genomgår: d.v.s. att man först söker finansiera med eget kapital, när den delen är uttömd vänder man sig till en vidare krets av vad som skämtsamt brukar kallas för friends, fools and family med syfte på att personer i den kategorin 23

24 är beredda att se mer till känsla än till förnuft. Först därefter söker man lånekapital och externt ägarkapital. Många vill om möjligt undvika att ta in externt ägarkapital, med hänvisning till att man inte önskar att förlora kontrollen över företaget. Vad crowdfunding främst gör är att skapa en möjlighet för att påtagligt utvidga kategorin friends, fools and family. Istället för att släkten och de närmaste vännerna investerar kronor vardera i ett nystartat företag så skulle företaget med hjälp av crowdequity eller i en crowdlendingform kunna samla in kronor genom att fler bekanta, sympatisörer, entusiaster och/eller potentiella kunder är beredda att gå in med kronor vardera. För att någon av de två modellerna ska fungera som ersättning för den roll som den nämnda kategorin fools, friends and family skall fungera krävs att man även i crowdfundingmodellerna skapar någon form av relation mellan finansiärer och finansierade. Utmaningen består i att förmå investerarna att investera trots att riskerna ur investerarnas perspektiv kanske är större än i andra investeringar. Lösningen handlar om att man skapar någon form av annan gemenskap. En hypotes är att crowdfunding, som lån eller ägarkapital, kan bidra till att finna sådan gemenskap även bland en större krets finansiärer. Kretsen skulle kunna vara en grupp människor eller företag som intresserar sig för en viss bransch, en viss ny teknologi, en viss typ av produkter eller tjänster. Kretsen skulle också kunna bestå av en utvidgad krets av människor eller företag som vill stödja verksamheter i en viss stadsdel eller ett bostadsområde, en viss ort eller bygd eller en hel stad eller region. Ytterligare en tanke är att gemenskapen skapas kring en viss grupp av människor som driver företagen eller på annat sätt står bakom idén. En sådan grupp skulle kunna vara baserad på ålder, kön, etnisk tillhörighet, någon form av subkulturell tillhörighet eller på kombinationer därav. Det vill säga man söker i första hand finansiering bland andra som tillhör samma grupp eller som av andra skäl vill stödja utvecklingen i denna grupp. Frågan om hur man skall se på fenomenet crowdequity är i sammanhanget också intressant. Normalt när ett företag tar in externt ägarkapital innebär detta att finansiären inte bara vill tillförsäkra sig rätten till en framtida avkastning på investeringen utan också ofta utöva ett visst mått av ägarinflytande över företaget. I princip finns ingen skillnad i en crowdequity-investering. Men i praktiken kan man tänka sig att både möjligheterna och intresset för att utöva en sådan ägarmakt över den finansierade är mindre i fallet med en crowdequity, då de små ägarandelarna inte möjliggör någon reell ägarmakt. Därmed skulle en crowdequitymodell vara intressant både ur perspektivet att det möjliggör att samla in ägarkapital från flera och för dem som annars har svårt att nå fram till riskkapitalisterna av olika skäl och för att det inte med nödvändighet innebär att den finansierade på samma sätt tvingas avhända sig kontrollen över företaget. Man kan säga att 24

25 en crowdequity därmed inte bara ersätter traditionellt riskkapital utan att det också ersätter eget ägarkapital och kanske även lånekapital Utmaningarna när det gäller informationsasymmetrin Bland faktorerna som skapar det finansiella gapet fanns flera som knyter an till det som ekonomerna kallar informationsasymmetrin, mellan den finansierade och finansiären. I den här typen av företag sitter företaget eller den finansierade vanligen på väldigt mycket information som inte enkelt kan kodas och överföras till de tänkta finansiärerna. Nya företag har ännu ingen historik att hänvisa till, nya branscher förstås ofta inte av finansiärerna och företagare som kommer ur andra grupper och tillhörigheter än finansiärerna skapar också de osäkerheter då man inte riktigt kan behandla informationen på ett sätt som gör att man förstår varandra. Detta är problem som knappast löses genom crowdfunding som modell. Tvärtom kan man se att dessa problem delvis ökar genom mängden finansiärer, som behöver sätta sig in i företaget eller företagaren som man skall investera i. I en ordinär riskkapitalinvestering sker sannolikt någon form av ordentlig bakgrundsgranskning, något som inte är alldeles enkelt och kostnadseffektivt att åstadkomma i en crowdequity-situation. En banks prövning av en kreditansökan innehåller flera moment av bedömning av säkerheter, historik och framtida återbetalningsförmåga. Inte heller dessa steg kan enkelt återskapas i en crowdlending-situation. I crowdfunding får man istället lita sig till att den bristande informationen om de finansierade ur dessa perspektiv får kompenseras av andra faktorer. Den viktigaste sådana faktorn är förstås att de investerade beloppen är så mycket mindre att man är beredd att ta en större risk, vare sig det handlar om lån eller equity. Möjligen kan man också säga att crowdfundingmodellerna skapar en annan typ av säkerhet som också kan kompensera för informationsbristerna, nämligen att finansieringen sker i en slags community. Den finansierade som misssköter sig inom ett givet community löper en större risk just genom mängden av finansiärer. Om en företagare lurar Almi eller någon privat riskkapitalist innebär detta att det kanske går att hitta en annan. Men om någon inom t.ex. en mindre by lurar en tredjedel av byborna så är möjligheterna att söka ny finansiering bland dessa aktörer eller kanske att ens bedriva verksamheten vidare i byn starkt begränsade. Man kan kanske hävda att crowdfunding, även om informationsasymmetrin i princip kan sägas öka, ändå har viss potential att komma runt problematiken, genom att crowdfunding innebär att även den finansierade investerar sitt förtroendekapital på ett annat sätt än i traditionell företagsfinansiering För- och nackdelar med crowdfunding ur ett samhällsperspektiv Summerar vi detta kan vi se att crowdfunding erbjuder vissa möjligheter att överbrygga en del av orsakerna till finansieringsgapen i en 25

26 svensk kontext. Crowdfundings styrkor återfinns just i de fält där orsakerna till finansieringsgapet skapas. Genom crowdfunding kan finansiärernas risker spridas på flera, vilket under vissa omständigheter minskar behovet av säkerhet och information ur finansiärernas synvinkel. Till vissa delar kan också en delad form av gemenskap mellan finansiärer och finansierade bidra till att minska den upplevda risken. Den finansierade sätter i en crowd eller i en sådan gemenskap på ett tydligare sätt än annars sitt eget förtroendekapital i pant. Gemenskapen fungerar också som en brygga över den tradition av kulturfrämlingsskap och misstroende som ofta möter vissa av de kategorier som har som svårast att få kapital i de traditionella kapitalförsörjningssystemen. Här erbjuder crowdfunding bättre möjligheter att istället söka finansieringen inom kulturgemenskapen och därmed kringgå denna problematik. Även om informationsasymmetrin i minst lika hög grad är ett problem inom crowdfunding så kan även detta problem delvis överbryggas genom det faktum som nämnts ovan, dvs. att den investerades förtroendekapital ställs som en slags säkerhet. 26

27 4 Erfarenheter från crowdfunding I detta kapitel summeras resultaten från vår kartläggning av de hittills varande erfarenheterna från crowdfunding, internationellt och i Sverige. Kapitlet inleds med en belysning av fenomenets utveckling, omfattning och utbredning. Därefter diskuteras särskilt systemets olika aktörer och deras drivkrafter för att engagera sig i crowdfunding. Slutligen analyseras erfarenheterna ur ett perspektiv av hinder och möjligheter för en fortsatt utveckling av finansieringsformerna. 4.1 Förekomst och utveckling Det enklaste sättet att mäta omfattningen av crowdfunding är att utgå från antalet crowdfundingplattformar som idag finns på internet. I april 2012 uppgick enligt statistik det totala antalet crowdfundingplattformar i världen till 452 st. 1 De flesta av dessa (191) återfanns vid detta tillfälle i USA följt av Storbritannien med totalt 44 plattformar och Nederländerna med 29 plattformar. I hela Europa fanns totalt 139 plattformar som erbjuder olika typer av crowdfundingtjänster. Plattformar som fokuserar på crowdequity är idag vanligare i Europa än i USA, troligtvis främst på grund av skillnader i ländernas lagstiftning. Intermediärer och plattformar som fokuserar på crowdgiving och/ eller pre-sales är fortfarande den vanligaste formen internationellt sett men statistik från de senaste åren visar på att crowdequity är den crowdfundingform som växer snabbast. Crowdequity är även den finansieringsform som generellt genererar störst summor per projekt. 2 Den välkända amerikanska plattformen Kickstarter, som startade 2009, erbjuder en plattform för crowdgiving och pre-sales. Kickstarter använder sig av en tröskelmodell som innebär att inga pengar betalas ut till de som söker finansiering förrän det mål som denne satt upp uppnås inom ramen av en förutbestämd tidsperiod. Sedan starten 2009 har över 497 miljoner dollar (ca 3,3 miljarder kr) samlats in och fördelats på drygt 40,000 lyckade projekt. 3 Kickstarter uppger att närmare hälften (44 procent) av det totala antalet projekt som söker finansiering via plattformen nått de mål som de satt upp för sin finansiering. De projekt som söker finansiering via Kickstarter måste vara 1 The crowdfunding industry report (abridged version): Market Trends, Composition and Crowdfunding Platforms 2 The crowdfunding industry report (abridged version): Market Trends, Composition and Crowdfunding Platforms 3 Statistik från Kickstarters hemsida 29 april 2013: 27

28 tydligt avgränsade projekt med ett tydligt slutmål samt områdesmässigt rymmas inom någon av Kickstarters 13 projektkategorier. 4 Idag är musik den kategori inom vilken flest projekt nått sina mål följt av film/video. 5 En av de största och äldsta intermediärena för crowdequity är australiensiska The Australian Small Scale Offerings Board (ASSOB). ASSOB:s plattform lanserades redan 2005 och erbjuder idag marknadsföring av crowdfundingkampanjer på upp till 5 miljoner australiensiska dollar (ca 34 miljoner kr). ASSOB utgör Australiens enda marknadsplats för sekundärförsäljning av värdepapper inom onoterade bolag. Sedan starten har ca 134 miljoner australiensiska dollar (ca 904 miljoner kr) samlats in. 6 Bland de svenska (och nordiska) plattformarna är Funded By Me hittills störst. Funded By Me grundades i mars 2011 och har sedan dess, likt Kickstarter, erbjudit en plattform för en kombination av crowdgiving och pre-sales där finansiering ges mot en motprestation som den som lanserar ett projekt själv beslutar om. Motprestationen kan här i praktiken utgöras av en mindre gåva eller en förbeställning av den produkt eller tjänst som finansieras. Funded By Me verkar, precis som Kickstarter efter en tröskelmodell och inga medel betalas ut om ett projekt inte når sitt uppsatta mål. Den genomsnittliga finansieringsvolymen på plattformen bör fortfarande ses som relativt liten. Under den period som Funded By Me bedrivit sin verksamhet har ca 5,1 miljoner kr samlats in fördelat på totalt 686 projekt. 7 Sedan 2012 erbjuder Funded By Me även crowdequity-finansiering. I januari 2013 slog företaget Virtuos Vodka, som producerar vodka med naturlig smaksättning, nya rekord när det samlade in 1 miljon kronor på 8 veckor från totalt 103 finansiärer genom crowdequity. Funded By Me samverkar med och erhåller viss finansiering från statliga innovationsfinansiären Vinnova, som även var med och finansierade uppbyggnaden av plattformen. Funded By Me även har samverkat med flera andra offentliga aktörer, så som Internetfonden/. SE och Stockholms stads stödsystem till aktörer inom kulturella och kreativa näringar: Innovativ Kultur. I mars 2013 öppnade den brittiska plattformen för crowdequity, Crowdcube, en ny marknadsplats för Sverige. Crowdcubes moderbolag startade 2011 och sedan dess har 46 företag slutfört finansieringar på sammanlagt ca 68 miljoner kronor. 8 Idag genomförs 3 4 framgångsrika finansieringar varje månad via plattformen. Hur utvecklingen på den svenska plattformen kommer att se ut återstår att se. 4 Dessa kategorier är: Konst, serier, dans, design, mode, film/video, mat, spel, musik, fotografi, publikationer, teknologi samt teater. 5 Statistik från Kickstarters hemsida: 6 Statistik från ASSOB:s hemsida den 29 april 2013: Enligt senaste statistiken rörande antalet projekt/företag som erhållit finansiering från 2012 var antalet finansierade företag 176 st. Summan låg då på ca 129 miljoner australiensiska dollar. 7 Statistik från Funded By Me:s hemsida 29 april 2013: 8 Enligt statistik från Crowdcubes hemsida, 29 april 2013: 28

29 Bland svenska intermediärer som erbjuder olika sorters plattformar för crowdgiving eller pre-sales återfinns även Crowdculture där kulturprojekt finansieras genom en kombination av crowdfunding och offentliga bidrag samt den relativt nystartade plattformen ManyMade som riktar sig mot en nordisk marknad och som har fokus på projekt och företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Andra svenska intermediärer som arbetar på ett något annorlunda sätt, men som ändå bedöms falla inom vår definition av crowdfunding är Framtidslyftet, som stödjer tillväxtföretag ekonomiskt genom upprättandet av en stiftelse där offentliga aktörer (Almi/Innovationsbron) och flera privata investerare samfinansierar utvalda företag. Framtidslyftet fokuserar på att generera vad som i crowdfundingsammanhang bör klassas som större summor, och den initiala totala investeringen ska uppgå till mellan 1 2 miljoner kr, varav Framtidslyftet kan stå för mellan 25 % 33 % av summan. Som medfinansiärer önskas en kombination av andra privata investerare och offentliga aktörer. Hittills har fyra svenska tillväxtbolag som levt upp till Framtidslyftets kriterier och som passerat det s.k. Urvalsrådet erhållit finansiering. Antalet lyftare eller investerare uppgår idag till över 400 personer och man räknar hittills till ca 10 miljoner kronor i investerat externt kapital. 9 Stödet delas ut i form av donationer, så finansiärerna erhåller ingen finansiell eller materiell belöning. Allt kapital som reses investeras på kommersiella grunder och marknadsmässiga villkor och avkastningen återinvesteras i stiftelsen Framtidslyftet. Parallellt med att generera såddfinansiering arbetar Framtidslyftet, med stöd från Tillväxtverket, för att samla affärsänglar och bygga upp ett nätverk och en gemensam plattform för dessa. En annan typ av crowdfunding utan krav på finansiella eller materiella motprestationer står det svenska företaget Flattr för. Företaget erbjuder en tjänst för privatpersoner att, genom ett särskilt personligt konto där varje person själv bestämmer den månatliga summan, ge finansiellt stöd till kreatörer genom upparbetade kanaler som Twitter, Instagram, Soundcloud mm. Detta sker utan något krav på motprestation, utan syftar till endast till att ge användarna av en tjänst möjligheten att visa uppskattning för sådant som de annars tar del av gratis på internet. Ytterligare en svensk intermediär, Crowd Equity AB, ligger i skrivande stund i startgroparna och ska enligt uppgift snart lansera sin plattform som möjliggör finansiering till företag genom en nyskapad modell som ligger i gränslandet av crowdlending och crowdequity Crowd Equitys affärsidé bygger på att man inom olika avgränsade gemenskaper, t.ex. en ort eller en bygd, startar lokala bolag som lånar in pengar från gemenskapen (allmänheten), för att sedan använda de 9 Enligt statistik från 2012 tillgänglig på Framtidslyftets hemsida: 29

30 inlånade medlen till att gå in med ägarkapital i utvalda lokala bolag inom gemenskapen. Kännetecknande för Crowd Equity AB:s modell är att den ska möjliggöra en omvandling av inlånade pengar från långivare till köp av aktier i enskilda bolag. Modellen bygger på att det skapas mellanbolag som privatpersoner lånar ut till och som sedan köper aktier i utvalda bolag. Det är sedan mellanbolaget som väljer vilka företag som ska få lansera en crowdfundingkampanj mot intressenter på Crowd Equity AB:s plattform. Principen illustreras i figuren och skiljer sig från annan crowdfunding både genom att den inför en flerleds-princip och att den kombinerar inlåning dvs. crowdlending med ägarkapital dvs. crowdequity. Figur 4.1 Crowd Equity AB (Åre Lokalkapital) En ny modell för crowdfunding? X AB Åre lokalkapital AB Lokalt bolag Y AB Z AB Inlåning Plattform Ägarkapital Tanken har inledningsvis varit att plattformen ska kunna användas av lokala kapitalbolag för att ge invånare (särskilt på landsbygden) chansen att finansiera det lokala näringslivet, men användningsområdet kan även breddas till andra typer av aktörer, så som Science parks. När det gäller renodlad crowdlending har vi i vår kartläggning inte kunnat identifiera några svenska intermediärer som fokuserar på denna form av crowdfunding riktat mot företag. Ett av de mer lyckade och omskrivna internationella exemplen på en intermediär som fokuserar på crowdlending och där enskilda individer lånar ut pengar till företag, är den brittiska intermediären Funding Circle. Funding Circle startade 2010 och deras affärsmodell går ut på att fungera som en marknad för att matcha individer som vill låna ut pengar till företag med företag som söker finansiering. Räntan bestäms genom att investerare tävlar om att låna ut sina pengar till företag genom en nätbaserad auktion där den som erbjuder den lägsta räntan vinner och accepteras av företaget som söker finansiering. Risken för investeraren sprids genom att den summa som varje enskild investerare väljer att låna ut fördelas på ett flertal olika företag. Investeraren kan själv välja vilka företag denne vill investera i, eller förlita sig på en automatisk valfunktion. Krav som ställs på företagen som söker 30

31 finansiering är, bl.a., att de måste ha funnits i två år samt uppfylla grundläggande krav på kreditvärdighet. De detaljerade kraven som ställs på företagen varierar dock beroende på hur stor summa de vill låna. Statistik från april 2013 visar att ca företag hittills lånat pengar via Funding Circle och den totala summan av de lån som utbetalats till företag är drygt 100 miljoner pund (drygt 1 miljard kr) Nyligen har den brittiska regeringen fattat beslut om att gå in som investerare och låna ut 2o miljoner pund till små företag via Funding Circle. 4.2 Drivkrafterna bakom crowdfunding Det vi sett hittills tyder på att aktörerna inom crowdfundingsystemet åtminstone till vissa delar har andra motiv och värderingar än de som gäller på den traditionella kapitalmarknaden. För att förstå hur crowdfunding fungerar fullt ut krävs att vi analyserar dessa drivkrafter lite närmare. Detta är också en förutsättning för att förstå hur crowdfunding skulle kunna fylla eventuella luckor i det svenska finansieringsgapet. Baserat på våra intervjuer och annat material redogör vi här för dels finansiärernas dels de finansierade drivkrafter för att använda sig av crowdfunding av olika slag. I ett första steg är det lätt att tänka sig att det främst är finansiären som har andra motiv, men som vi ska se gäller detta i lika hög grad de finansierade De finansierades perspektiv När det gäller crowdfunding kan konstateras att det finns ett antal drivkrafter för de företag som av olika skäl vill bli finansierade. För det första så handlar det naturligtvis om att få finansiering, och en viktig aspekt i detta sammanhang är att den är snabb, att den går att genomföra också i ett litet format samt, slutligen, att den inte kräver lika mycket säkerhet. Finansieringen kan handla om att få in förskottsbetalning för en produkt, att tillskapa resurser för att utveckla ett projekt (det kan vara en vara eller en tjänst) eller för att finansiera tillväxt och utveckling av företaget genom att ta in ytterligare delägare. När det gäller finansieringen av ett projekt kan en skillnad göras mellan crowdfunding i efterskott, där projektet eller produkten redan är färdig eller crowdfunding i förhand, där projektet/produkten är på planeringsstadiet eller är under genomförande. En ytterligare finansiell drivkraft är att det förefaller som om crowdfunding är ett sätt för företag inom vissa branscher att få tillgång till finansiella resurser, branscher som traditionellt inte har premierats av det traditionella finansieringssystemet. Särskilt företag inom exempelvis kreativa näringar, som utvecklar projekt som kanske inte initialt har en tydlig kommersiell sida, har här unika möjligheter att få finansiering. Den geografiska dimensionen är vidare intressant då modellen inte är beroende av lokal kunskap. De flesta finansiärer, exempelvis affärsänglainvesteringar och banker, har ofta ett tydlig 31

32 lokal närvaro. I vissa geografiska områden kan dessa aktörer vara mindre aktiva. Crowdfunding är i princip oberoende av geografiska förutsättningar vilket kan vara en drivkraft för företag i glesbygd eller i svaga ekonomiska regioner att använda denna finansieringsform. Förutom den rent finansiella aspekten finns ett antal andra fördelar med crowdfunding som gör att ett företag använder sig av finansieringsformen. I huvudsak handlar det om tre drivkrafter för företaget: 1) att få veta mer om vad marknaden vill ha, 2) att få marknaden att veta mer om vad företaget kan leverera och 3) att få tillgång till kompetens som kan hjälpa till att utveckla produkten eller hur företaget kan utvecklas. Det kan i detta sammanhang handla såväl om att få in kompetenta delägare i bolaget som att få feedback i utvecklingsprocessen av en produkt. Beträffande marknadsföringsdimensionen handlar det om att ett företag eller ett projekt genom en crowdfundingaktivitet inte bara ges möjlighet att få in finansiering utan också på ett snabbt sett får möjlighet att kontrollera vad en tilltänkt marknad tycker om varan eller tjänsten. En misslyckad kampanj kan naturligtvis bero på att företaget inte producerat en marknadsföringskampanj och ett säljmaterial som lockar marknaden vilket också kan vara en viktig lärdom för företaget men den kan självfallet också bero på just att marknaden av olika skäl inte är intresserade av den produkt som erbjuds. En drivkraft för att använda crowdfunding är således att denna finansieringsmodell kan ge en god återkoppling från marknaden. En lyckad marknadsföringskampanj kan också höja profilen på ett företag eller på den produkt man vill leverera. Ett sådant exempel är det Linköpingsbaserade företaget Memoto som erhöll finansiering för en produkt (en liten kamera). På bara fem timmar nådde de sitt mål på Kickstarter med hjälp av crowdfunding. Memoto har nu samlat in 3,5 miljoner kronor (betydligt mer än vad de sökte). Genom den lyckade finansieringsrundan har företaget inte bara erhållit finansiering utan också fått mycket PR och reklam genom att omnämnas i olika sammanhang. Att använda crowdfunding kan också vara ett sätt att få in kommentarer och förslag på hur en produkt kan utvecklas. Crowden kan delta i produktionsprocessen genom att följa framsteg genom uppdateringar från företaget och snabbt återkoppla via kommentar funktioner på projektets crowdfundingsida (eller naturligtvis direkt till företaget). Crowdfunding är således en möjlighet att betatesta en produkt eller ett projekt. Crowdfunding är också ett sätt för mindre företag att pröva nya produkter mot målgrupper som de kanske inte tidigare har erfarenhet av. Några företag använder sig av Kickstarter explicit för att testa idéer eller för att säkra produkter som kan anses ha högre risk. Crowdfunding utifrån företagets perspektiv kan då ses som ett sätt att testa idéer som senare kan komma att finansieras av affärsänglar och banker då utfallet av crowdfundingprocessen kan ses som en referens. 32

33 Slutligen kan crowdequity vara ett sätt för onoterade små bolag att få in ägare som inte bara bidrar med kapital utan också med kunskap och kompetens om den bransch eller de krav som ställs på ett litet företag som vill växa Finansiärernas perspektiv Tidigare forskning, såväl som denna studie, visar på att crowdfunding ofta, men inte alltid, omfattar olika typer av altruistiska motiv likväl som finansiella motiv för en finansiär. Bland de altruistiska motiven märks exempelvis. 10 Personlig identifikation med projektägaren, det berörda ämnesområdet samt projektägarens mål med projektet Att få delta i en upplevt viktig samhällsnyttig insats Tillfredställelsen av att driva projekt i grupp Tillfredsställelse med att vara en del av ett lyckat projekt (samt att kunna berätta för andra om detta) Möjligheten att få delta i utvecklingen av ett projekt Att vara drivande i teknologi- eller designutveckling Drivkrafterna för en finansiär ser dock olika ut beroende på vilken typ av crowdfunding det handlar om. Motiven för en finansiär att engagera sig i crowdgiving utan krav eller små krav på motprestation är givetvis främst altruistiska, eller sociala medan en viktig drivkraft vid pre-sales är att få ta del av den produkt eller tjänst som finansieringen syftar till att ta fram. När det gäller crowdlending och crowdequity är drivkrafterna ofta en mix av altruistiska och finansiella motiv. Belöningssystemet är generellt en utvecklad och viktig del för att skapa incitament för finansiärerna inom de flesta typerna av crowdfunding. Finansiärer får en social, finansiell eller materiell belöning eller en kombination av de tre, för att stödja ett projekt eller ett företag. Den sociala belöningen är, exempelvis, känslan av att tillsammans med andra entusiaster stödja projektet, en känsla av exklusivitet och att man faktiskt bidragit till att realisera någonting som man tror på. Den finansiella belöningen kan vara i form av återbetalning med ränta eller aktier och den materiella belöningen kan vara tillgången till en annars oåtkomlig produkt. Inom de flesta typer av crowdfunding utgörs vidare finansiärerna till stor del av familj och vänner som mer specifikt motiveras av en vilja att stödja en vän eller en familjemedlem i dennes projekt. Crowdfunding som finansieringsform är i regel i hög utsträckning beroende av att projektägarens innersta cirkel, familj, vänner och bekanta, väljer att finansiera i ett första steg. Först när kampanjen nått upp till en viss volym ökar chanserna att även personer utanför den inre cirkeln fattar intresse. 10 För exempel från tidigare forskning se exempelvis Hemer 2011 och Ordanini et al

34 För att ta några exempel från studien kan vi, vad gäller crowdgiving, konstatera att de som valt att finansiera tillväxtföretag genom stiftelsen Framtidslyftet, där konceptet bygger på att privatpersoner, företag och organisationer ger bidrag till Framtidslyftet, som använder pengarna för att finansiera företag som är i behov av kapital för att kunna expandera, är en av de främsta drivkrafterna troligtvis att skapa ett bättre företagsklimat för tillväxtföretag i Sverige. Det handlar även till stor del om att få tillgång till nätverk samt att finansiärerna får möjlighet att synas i rätt sammanhang. Denna typ av motiv kan alltså främst klassas som altruistiska med inslag av icke finansiell vinst för finansiärerna. När det gäller den modell som Crowd Equity AB planerar att lansera som främst är tänkt för utveckling av lokala företag är, troligtvis, det huvudsakliga motivet för finansiärerna att öka den lokala servicen, stödja en granne i dennes företagande samt även till viss del att ta del av de erbjudanden som det företag som finansieras riktar till finansiärerna. 4.3 Hinder och möjligheter för utveckling av crowdfunding i Sverige I detta avsnitt lyfter vi de olika aktörernas erfarenhet från att bedriva verksamhet inom crowdfunding med fokus på hinder och möjligheter. Syftet är att tydliggöra vilka utmaningarna kan anses vara för att crowdfunding ska kunna spela en mer central roll i att fylla finansieringsgapen i det svenska näringslivet. Syftet är även att peka på de viktigaste möjligheterna till utveckling. Avsnittet är indelat i en mer generell del där övergripande utmaningar och möjligheter diskuteras och analyseras samt en del som fokuserar mer specifikt de legala aspekterna av crowdfunding och då med särskilt fokus på de former där lagstiftning och regelverk har den största påverkan, dvs. på crowdlending och crowdequity Generella aspekter Generellt kan vi konstatera att det för all crowdfunding finns tre övergripande utmaningar. De tre är dessutom relaterade till varandra. Utmaningarna kan sammanfattningsvis bestå i att: Få upp volymen av finansiärer och objekt Realisera de altruistiska värdena Reducera osäkerheten Såväl de intervjuade intermediärerna som de finansierade företagen lyfter fram frågan om den ringa volymen av kapital som hittills gjorts tillgänglig på detta sätt. Det finns generellt sätt flera skäl till detta. En utmaning som svenska företag som söker finansiering möter och som svenska intermediärer kämpar med är den i en internationell jämförelse svaga traditionen av direkta ägarinvesteringar eller för den delen av privat givande. Flera tidigare studier visar att vi i Sverige i hög grad förlitar oss på staten när det gäller bidrag och på de traditio- 34

35 nella institutionerna (såsom banker och börs) när det gäller företagens finansiering. Det saknas här en tradition av både privat givande och privat finansiering med ägarkapital i mindre och onoterade företag. Crowdfundingaktörernas utmaning är att etablera en finansieringsform och plattformar som kan bidra till att bryta traditionens makt i dessa avseenden. I detta perspektiv är crowdfunding som fenomen fortfarande relativt nytt. Även om många troligtvis hört talas om crowdfunding så är en mer djuplodad kännedom om finansieringsformen liten, utom i en mindre krets av de mest invigda och hängivna. Även i traditionella finanskretsar tycks kännedomen vara låg. Vi kan också notera att kunskapen om hur finansieringsformerna fungerar rent praktiskt är liten hos många aktörer. De i sammanhanget viktigaste myndigheterna, såsom Finansinspektionen och Konsumentverket har begränsad kunskap och kan heller inte bidra med samlad information om finansieringsformer och regelverk. Inte heller Tillväxtverket har i dagsläget en samlad information att erbjuda den som söker information om den här typen av finansiering (ett av syftena med denna studie är att skapa förutsättningar för förbättring på detta område). En faktor som både är en möjlighet och en utmaning är att crowdfunding, om det ska fungera, närmast per definition måste vända sig till finansiärer som är ovana vid finansiering av företag. Samtidigt försvåras marknadsföringen av finansieringsformerna av att det också råder andra osäkerheter, t.ex. omkring vilka regelverk som faktiskt styr verksamheterna. Med andra ord, skulle man välja att marknadsföra finansieringsformerna tydligare tar man en risk såtillvida att man kanske inte fullt ut vet vilka regler som gäller. Den andra utmaningen för framför allt finansierade och intermediärer handlar om att finna vägar att realisera de altruistiska värdena, dvs. att omvandla finansiärernas olika intressen till faktisk finansiering. I detta avseende kan man säga att det inom crowdfunding råder en delvis annan logik än i traditionell företagsfinansiering. Förenklat uttryckt handlar det om att man skall vädja till finansiärernas hjärta snarare än hjärna. Detta ställer andra krav på hur såväl intermediärer som de finansierade presenterar sin verksamhet. Kontigo menar att vi kan urskilja olika vägar till att nå finansiärernas hjärtan, men att de alla har gemenskapen som gemensam nämnare. Gemenskapen kan handla om samhörigheten på en viss plats, det gemensamma intresset för det som produceras eller en samhörighet med den som ska finansieras. Utmaningen för såväl finansierade företag som intermediärer är att tydliggöra dessa gemenskaper. Detta gör att intermediärer som är alltför generella kan ha svårt att nå ut till sina respektive målgrupper av individer som ingår i samma gemenskap som de finansierade företagen. Det kan också betyda att crowdfunding som modell kanske helt enkelt inte lämpar sig för alla typer av företag eller projekt. 35

36 Att nå finansiärernas hjärtan kan också kräva mycket i termer av socialt engagemang från de finansierades sida. Många företag tycks uppleva att crowdfunding innebär mycket jobb för en liten ekonomisk utdelning. Statistik visar även på att de summor som ett genomsnittligt projekt, åtminstone vad gäller crowdgivning och pre-sales, kan samla in är relativt låga. Ett hinder i sammanhanget kan också vara att den svenska marknaden har för få intresserade investerare. Den största utmaningen för crowdfundingmodellerna och dess aktörer handlar sannolikt ändå om att reducera osäkerheten. Att det handlar om förhållandevis små belopp för den enskilde investeraren är en nödvändig men inte tillräcklig faktor för att skapa tillit och trygghet i systemet. Intermediärerna informerar generellt om riskerna för en investerare på sina plattformar när man loggar in som användare. Det är dock givetvis upp till varje enskild investerare att ta ett beslut om ett projekt är värt att investera i. Problemet ligger här främst i om det råder en informationsasymmetri mellan finansiären och de finansierade. Vi har kunnat konstatera att det tycks vara svårt för finansiärerna att skaffa tillräcklig information eller att korrekt värdera den tillgängliga informationen i de flesta crowdfundingmodeller. De intermediärer som fokuserar på crowdequity tar generellt ansvar för att någon form av kontroll genomförs av den som söker finansiering och granskar dennes projektidé. Det tycks dock skilja sig mycket åt mellan olika intermediärer hur pass omfattande bakgrundskontrollen och bedömningen av företagsidéer, och affärsplaner är i praktiken. Det ligger även en risk i att projektägare uppvärderar sina företag/ idéer och det kan därför krävas att intermediären, eller någon annan aktör ger stöd och/eller tar en större roll i värderingen av företagen. Samtidigt går alltför krävande (och kostsamma) kontroller och värderingar emot själva grundidén för crowdfunding, som innebär att de potentiella kunderna och entusiasterna själva beslutar hur mycket en tjänst eller en vara är värd för just dem. En annan utmaning ur de finansierade företagens perspektiv är kraven på öppenhet. En viktig del i att reducera osäkerheten handlar om företagens öppenhet. De affärshemligheter som tidigare endast presenterats för enskilda riskkapitalister under löften om sekretess behöver i en crowdfundingmodell presenteras öppet på nätet. Det är således inte helt okomplicerat för företag som exempelvis är beroende av patent för sin affärsidé eller av olika skäl är rädda för att vara alltför öppna med sin produkt. Som en följd av detta sägs därför crowdfunding inte passa för alla typer av bolag. Branscher eller bolag som kännetecknas av att de har komplexa produkter alternativt har en komplex utvecklingslogik lyfts ofta fram som svåra att finansiera med hjälp av crowdfunding. Samtidigt kan vi se att crowdfunding har en potential att reducera osäkerheten genom just den gemenskap mellan finansiärer och finan- 36

37 sierade som nämnts tidigare. Förklaringen tillskrivs till stor del det faktum att crowdfunding som fenomen har en nära koppling till olika former av sociala media, där människor kan få reda på information om varandra, betygsätta varor eller tjänster eller kommentera desamma. Detta skapar tillit, även om finansiärer och den som söker finansiering inte har möjlighet att mötas rent fysiskt. Det faktum att många individer deltar i och har ögonen på processen anses också bidra till att undvika bedrägerier Framgångsfaktorer för lyckad crowdfinansiering Av våra intervjuer kan vi dra några generella slutsatser kring vad som förefaller viktigt för att lyckas i sitt crowdfinansieringsprojekt. Generellt gäller att företagen behöver ha en långsiktighet. Även om crowdfunding ofta ses som ett snabbt sätt att få in finansiering tyder erfarenheterna på att ju mer förberedd en kampanj är desto bättre lyckas den. De som har lagt mer energi på att presentera sitt företag eller sin idé samt på att skapa tillit bland potentiella finansiärer lyckas vanligen bättre. I detta sammanhang är det också viktigt att poängtera att så här långt förefaller det som om att det är enklare att lyckas med crowdfunding om ens produkt inte är för komplicerad, utvecklingsperioden inte är för lång och om projektet inte kräver för mycket kapital. Generellt gäller också att de företag och projekt som är framgångsrika inom crowdfunding ofta är de som är framgångsrika på nätet i allmänhet eller i sociala medier i synnerhet. En crowdfundingkampanj behöver vanligen backas upp av ett aktivt arbete via sociala medier. En aktivititet och en långvarig närvaro på sociala medier stärker också aktörernas trovärdighet. När det gäller crowdequity, slutligen, är en viktig faktor för framgång att företaget verkligen har tänkt igenom sin strategi för hur den framtida ägarstrukturen ska se ut. Det rör sig här om aspekter som hur många företaget vill ska vara delägare, vilken typ av ägare företaget vill ha från passiva supporters bland de nära och kära till passionerade, drivna affärsänglar med tydliga tillväxtmål. En aspekt som också är viktig att lyfta fram i detta sammanhang är vikten av att företaget har en något så när genomtänkt tillväxtstrategi. Något som exempelvis framhållits i flera av intervjuerna är att en ägarstruktur som framstår som alltför splittrad kan ha negativ påverkan på förutsättningarna för att erhålla finansiering från andra typer av ägare, exempelvis ett riskkapitalbolag. När det gäller intermediärernas roll ligger vidare en framgångsfaktor i att dessa har en säker urvalsprocess där de projekt som läggs upp på plattformen verkligen är sådana som bedöms som tillräckligt starka samt att intermediären har möjlighet att erbjuda support till de före- 11 Källa: Crowdfund Capital Advisors (CCA) 37

38 tag som söker finansiering för att öka chanserna för att de ska bli lyckosamma, framförallt genom stöd med att utforma en fungerande säljpitch. 38

39 5 Legala aspekter för motprestationsbaserad crowdfunding Lagstiftningen kring crowdfunding som fenomen varierar beroende på vilken typ av crowdfunding vi avser. Talar vi om frivilliga gåvor, inom det vi kallat för crowdgiving, saknas i princip lagar och regler som styr denna. Jämfört med annan insamlingsverksamhet finns det ibland frivilliga överenskommelser för vilka regler som skall gälla, t. ex. för de s.k. 90-kontona. Sådana överenskommelser saknas på en generell nivå här, men regler med en liknande innebörd ställs ofta upp för att få nyttja intermediärernas plattformar. När det gäller motprestationsbaserad crowdfunding har vi i denna studie urskilt tre typer, crowdlending, pre-sales och crowdequity. Dessa verksamheter styrs i huvudsak av reglerna för bankverksamhet, konsumentköpslagen och köplagen respektive reglerna för finansmarknadsplatser och bolagslagstiftingen. Gemensamt är dock att inget av dessa regelverk ursprungligen är utformat för den här typen av finansiering och att ingen av dem har några särskilda anpassningar för den. Lagstiftningen varierar också stort mellan olika länder. I detta kapitel skall vi, med utgångspunkt i vårt perspektiv, analysera den nuvarande lagstiftningens ändamålsenlighet för att crowdfunding i dess olika former skall kunna bidra till att fylla ett eventuellt finansieringsgap på marknaden. En utgångspunkt för denna analys är att lagstiftningen kan brista på åtminstone tre olika sätt: Lagen hindrar samhällsnyttig finansiell verksamhet Lagen hindrar inte samhällsskadlig verksamhet Avsaknaden av lagar och regler leder till att aktörer avstår från samhällsnyttiga transaktioner. I samtliga tre fallen kan man säga att samhället förlorar i välfärd pga. en otillräcklig lagstiftning. 5.1 Pre-sales Lagstiftningen kring pre-sales är den enklaste. I ett svenskt vidkommande gäller marknadsföringslagen, konsumentköpslagen eller köplagen för olika typer av förköp. Marknadsföringslagen reglerar villkoren kring informationen om förköpen. Konsumentköpslagen gäller vid försäljning till privatpersoner och köplagen försäljning mellan företag och företag. Generellt gäller vid förköp att man ställer stora krav på att informera köparen om villkor och risker vid ett förköp. 39

40 Villkoren kring ett förköp bör generellt också vara reglerade i ett avtal mellan säljare och köpare. Vid intervjuerna framkommer att regelverket i dessa avseenden kan uppfattas som otydligt. Men såvitt Kontigo kan bedöma det gäller i princip samma regelverk för förköp via en crowdfundingplattform som för alla andra förköp. Otydligheter uppstår dock genom att avtal inte ingås, genom att säljaren eller intermediären inte informerar köparen i tillräcklig utsträckning om villkoren för köpet eller genom att informationen om avtalen är otydlig. Generellt tycks det som att det istället för tydliga kontrakt mellan köpare och säljare så bygger transaktionerna ofta på en generell tillit mellan finansiär och den som blir finansierad ofta relaterad till att den som blir finansierad riskerar att förlora sitt rykte inför kundgruppen om denne inte lever upp till sina löften. Många av de försäljande aktörerna på crowdfundingplattformarna är generellt sett ovana säljare och är därför ofta obekanta med vilka krav lagen ställer på säljaren i olika avseenden. Några plattformar tvingar dock säljaren och köparna att ingå olika avtal. På Kickstarter måste exempelvis en person som lanserar ett projekt fylla i ett godkännande om att denne, förutsatt att projektet lyckas, ska leva upp till löften om motprestationer, och att man inser att man annars kan bli återbetalningsskyldig gentemot finansiärerna. Lagstiftningen är dock tydlig och många säljare skulle potentiellt kunna sägas bryta mot reglerna kring förköp, genom att man inte informerar finansiärerna om villkoren i tillräcklig utsträckning. Huvudansvaret faller naturligtvis tillbaka på säljaren, men det bör också ligga i intermediärernas intresse att arbeta för att säljarna följer gällande lagstiftning, om inte förtroendet för plattformarna i längden skall riskera att urholkas. Genom att ingå riktiga avtal minskar man också risken för regelrätta bedrägerier. Kontigo ser ingen anledning till ändringar i lagstiftningen mot bakgrund av vad som gäller i fallen med s.k. pre-sales inom crowdfunding. Däremot är många säljare ovana och det finns ett behov av bättre information och kanske också ett visst mått av stöd till säljarna. Detta är ett ansvar som vi menar att intermediärerna tydligare bör kunna ta. 5.2 Crowdlending Så kallad inlåningsverksamhet, d.v.s. att ta emot medel från allmänheten, till exempel genom inlåning på konto eller utgivning av obligationer regleras av Lagen om inlåningsverksamhet (lag 2004:299). Bara banker och kreditmarknadsföretag som står under full insyn och har nödvändiga tillstånd från Finansinspektionen får bedriva sådan verksamhet i Sverige. Så kallade inlåningsföretag får dock ta emot högst kronor per konsument och inlåningsverksamhet får bara drivas av aktiebolag och ekonomiska föreningar som är registrerade hos Finansinspektionen. Inlåningsföretag står inte under Finansinspektio- 40

41 nens tillsyn men Finansinspektionen kontrollerar bland annat ägare, ledning och att reglerna mot penningtvätt efterlevs. I Sverige finns i dagsläget ingen aktör som fokuserar helt på crowdlending till företag, även om det finns ett sådant inslag i den modell som föreslås inom Crowd Equity AB. Även om vi i vår kartläggning inte funnit någon svensk intermediär som främst och tydligt fokuserar på crowdlending till företag kan vi konstatera att intermediärer som vill bedriva crowdlending i Sverige skulle kunna falla inom den ovan beskrivna lagstiftningen. Finansinspektionen menar att den här typen av inlåning skulle kunna ske inom ramen för det regelverk som reglerar sparkassorna eller inlåningsföretag, beroende på hur detaljerna utformas. Enligt uppgift från Finansinspektionen har myndigheten nyligen lämnat ett förslag till regeringen som bl.a. går ut på att skärpa reglerna för sparkassor. En sådan skärpning skulle, enligt vad vi erfar, kunna innebära att utvecklingen av en crowd-lending modell ytterligare försvåras. Det bör därför vara av intresse att följa upp denna utveckling ytterligare. Enligt Kontigo är crowdlending den form av crowdfunding som potentiellt kan ha den största betydelsen för tillväxt och utveckling. Inom ramen av studien har vi intervjuat det brittiska företaget Funding Circle som fokuserar på crowdlending. Enligt egen utsago faller deras verksamhet inte under den gällande lagstiftningen i Storbritannien som reglerar bankverksamhet, i och med att de inte själva hanterar pengarna utan tar hjälp av en reglerad mellanhand. Det brittiska regelverket kring crowdlending eller peer-to-peer lending uppges idag vara löst utformat. I december annonserade den brittiska regeringen därför planer på att introducera nya regleringar för denna typ av verksamheter från och med april Arbetet med att ta fram nya regelverk kommer att ledas av myndigheten Financial Conduct Authority (FCA) som bl.a. ska ta hjälp av organisationen The Peers-to Peers Finance Association, där bl.a. Funding Circle ingår i en liknande konsultativ process som den som föregått lagändringarna kring crowdfunding i USA. 13 I väntan på nya och tydligare regleringar har The Peers-to Peers Finance Association redan, bland annat, arbetat fram best-practices för hur en seriös verksamhet bör drivas inom området. De krav som The Peers-to Peers Finance Association upplever bör ställas på en verksamhet är bland annat: att det finns ett tillräckligt kapital i en organisation, att organisationen skiljer på inlå- 12 Government boost for peer-to-peer lending, Financial Times, 7 december I USA har ett förslag till en reglering som tar ett helhetsgrepp kring crowdequity, främst för att underlätta för små företag att finna finansiering men även för att skydda investerare, under 2012 lagts och gjorts till lag (Jumpstart Our Business Start Ups Act, 2012). Lagen innebär bl.a. att antalet aktieägare som ett företag får ha innan det måste registreras som ett publikt företag höjs, att den samlade mängden andelar i ett bolag som får säljas inte får överstiga 1 milj. USD, att handeln måste ske via en registrerad mäklare eller portal, att en investerare inte får göra allt för stora investeringar i crowd-equities i förhållande till det egna kapitalets eller inkomstens storlek. I skrivande stund är dock de riktlinjer som ska konkretisera lagen ännu inte framtagna. För att ta del av lagen i sin helhet se: 41

42 nade pengar och organisationens eget kapital, att organisationen gör en ordentlig kreditbedömning, att organisationen vidtar tillräckliga åtgärder för att förhindra bedrägerier och pengatvätt, att den erhåller tydliga regler för hur plattformen fungerar, tydlig och rättvisande kommunikation och kundkontakt, säkra IT-system, rättvis hantering av inkomna klagomål samt en plan för hur kontrakt och liknande ska administreras om plattformen skulle upphöra Crowdequity Crowdequity eller ägarkapital regleras i huvudsak av två olika lagar, det är dels aktiebolagslagen (Lag 2005:551), dels lagen om handel med finansiella instrument (Lag 1991: 980). De viktigaste frågorna som regleras i lagstiftningen handlar om möjligheten att bjuda ut aktier (andelar, eller liknande) i privata bolag till allmänheten och vilka krav som ställs på det bolaget eller den aktör som förmedlar aktien från bolaget till investeraren. I aktiebolagslagen sägs att: ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom annonsering försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller skuldebrev eller teckningsoptioner som bolaget har gett ut 15 Här sägs också att det privata aktiebolaget eller en aktieägare i ett privat bolag inte heller får sprida värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Men privata bolag kan ändå bjuda ut sina aktier till fler personer, genom att låta intresserade förhandsanmäla sig på olika sätt. När sedan erbjudandet kommer så går det inte ut till allmänheten utan bara till dem som anmält sitt intresse på förhand. Denna modell tillämpas t.ex. av Funded By Me, där den som söker kapital först måste lägga upp sitt projekt i en så kallad pre-round där potentiella finansiärer har möjlighet att anmäla sitt intresse för projektet eller företagsidén. Det blir alltså, i praktiken, de potentiella finansiärerna som kontaktar den som söker finansiering och inte tvärt om. Det är först när en potentiell finansiär anmäler intresse som denne får tillgång till all information om bolaget. Efter det att intresserundan avslutats skickas ett erbjudande om att få investera ut till de som visat intresse under pre-round. Att handla med finansiella instrument (t.ex. aktier i onoterade bolag) kan dock kräva Finansinspektionens tillstånd. I tillstånden regleras t.ex. kraven på den information som skall lämnas från den som söker sådan finansiering kraven på finansiella prospekt. Men här finns vissa undantag, som gör att de flesta av intermediärerna inom crowdfunding i dagsläget inte ser ut att bedriva en tillståndspliktig verksamhet. Undantaget gäller t.ex. omfattningen av verksamheten, där det såvitt Kontigo kan bedöma inte skulle krävas sådana tillstånd i de flesta fall som vi menar kan bli aktuella inom ramen för Crowdequity. 14 Se: 15 Aktiebolagslag (2005:551), 7 42

43 Kontigo ser inte för närvarande någon anledning till ändringar i den lagstiftning som reglerar crowdfunding via ägarkapital. Den svenska lagstiftningen är relativt generös, såsom vi uppfattar det och möjliggör via undantag och särskilda förfaranden för den här typen av företag att söka finansiering genom ägarkapital på detta sätt. Vi ser inte heller att det behövs någon särskild ändrad lagstiftning för att stärka investerarnas ställning, eller för att locka flera företag att söka finansiering via den här typen av investeringar. Det som håller tillbaka volymerna för den här typen av crowdfunding är såvitt Kontigo kan bedöma det snarare andra faktorer. För det första är det tämligen få företag som är intresserade av externt ägarkapital på det här sättet. De flesta som är ute efter externt riskvilligt kapital söker stora belopp, där crowdfunding knappast är en möjlig väg i någon större utsträckning. För det andra är osäkerheten i den här typen av investeringar så pass stor av andra skäl än lagstiftningsmässiga, att det endast är ett fåtal personer som har tillräcklig kunskap och tillräckligt med kapital för att våga ta dessa risker. Kontigo menar dock att det kan finnas anledning att fortsätta följa behovet av utvecklad eller ändrad lagstiftning på det här området. Riskerna för såväl rena bedrägerier som annan olaglig verksamhet såsom t.ex. penningtvätt föreligger. En sådan utveckling skulle kanske komma att öka behovet av att göra även mindre omfattande emitteringar tillståndspliktiga hos Finansinspektionen. 5.4 Slutsatser Följa upp men inte nödvändigtvis ändra lagen När det gäller motprestationsbaserad crowdfunding eller framför allt crowdlending och crowdequtiy finns i dagsläget ingen särskild lagstiftning på området utan de lagar som gäller är generella och har ofta tillkommit innan internetbaserad crowdfunding förekom som fenomen. Detta har från vissa håll tolkats som att verksamheten är oreglerad i den svenska lagstiftningen. Detta är dock inte vår bedömning, efter att ha genomfört denna översiktliga studie. En förändrad lagstiftning skulle kunna motiveras av flera skäl: dels att lagstiftningen släpper igenom verksamhet som skulle kunna uppfattas som oönskad ur ett samhällsperspektiv, dels att lagstiftningen hindrar en önskvärd verksamhet eller slutligen att avsaknaden av lagstiftning hämmar en önskvärd utveckling. Vi ser i vår undersökning inga tecken på att lagstiftningen idag släpper igenom en verksamhet som inte skulle vara önskvärd ur ett samhällsperspektiv. Den främsta farhågan i detta sammanhang är kopplad till frågor om bedrägeri, penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Potentiellt skulle man kunna säga att, om det är så att de investerare som väljer att investera via Crowdfunding är mer okunniga, mindre erfarna och därmed mer sårbara än investerare i andra delar av kapitalmarknaden, så skulle detta kunna vara ett skäl för att på olika sätt försöka skydda dem t.ex. mot bedragare. Det faktum att 43

44 investeringarna avser mindre belopp för den enskilda men genom mängden finansiärer ändå tillräckligt stora summor för att utöva en lockelse för kriminella, skulle också möjligen kunna tala för att särskilda åtgärder behöver sättas in. Slutsatsen här är ändå att en sådan situation inte föreligger i dagsläget. Det är däremot angeläget att fortsatt följa utvecklingen på området, för att eventuellt kunna göra en annan bedömning vid ett senare tillfälle. Vi ser heller inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag skulle innebära att vissa typer av investeringar hindras. De modeller som idag tillämpas och den nuvarande omfattningen av verksamheten talar istället för att det idag är relativt enkelt att, ur ett legalt perspektiv, starta en förmedlingstjänst för den här typen av värdepapper eller att bjuda ut aktier i ett privat aktiebolag till försäljning inom de ramar som erbjuds via Crowdequity. De största frågetecknen finns kanske när det gäller crowdlending, där vi ännu saknar konkreta exempel från Sverige. Det är Kontigos bedömning att det nuvarande regelverket möjliggör att bedriva utlåningsverksamhet, antingen genom en sparkasseliknande lösning eller genom ett s.k. inlåningsföretag. Det förslag till ändringar i regelverket som ligger f.n. ger dock anledning att särskilt följa upp utvecklingen för denna form av crowdfunding i ett legalt perspektiv. Slutligen ser vi heller inte att lagstiftningen förefaller vara det som idag håller tillbaka utvecklingen av crowdfunding. När det gäller t.ex. crowdequity är det vår bedömning att det, förutom att fenomenet är relativt nytt, främst är två orsaker till varför det inte nått en större omfattning än hittills. Den första handlar om att de finansierade (de som söker finansiering) i det här segmentet är tämligen omogna företag, som inte har tillräcklig kapacitet och förmåga att attrahera detta kapital. Detta är något som intermediärerna kan avhjälpa, men bara till en viss gräns. Den andra orsaken handlar om intermediärernas förmåga att skapa trovärdighet kring sig själva och de finansierade bolagen. Denna trovärdighet måste i huvudsak skapas av intermediären själv. Här finns sannolikt en balansgång mellan att skapa en sådan trovärdighet och att samtidigt appellera till en kategori finansiärer som har liten vana av finansmarknaden. Kanske finns ett utrymme för annan typ av främjande som, vid sidan av lagstiftningen, kan bidra till att öka en sådan trovärdighet? Vi återkommer till detta i nästföljande kapitel. 44

45 6 Crowdfunding för tillväxt och sysselsättning I detta avslutande kapitel behandlar vi dels frågan om vilken betydelse vi menar att crowdfunding-fenomenen kan komma att få ur ett tillväxtpolitiskt perspektiv, dels frågan om vilka krav som detta i så fall kan komma att ställa på staten för att realisera en sådan utveckling. 6.1 Förutsättningar för Crowdfunding att fylla finansieringsgapet och bidra till tillväxt Kan då crowdfunding komma att utgöra ett viktigt komplement när det gäller finansieringen av företag och företagande? Kan crowdfunding vara ett svar, eller en del av ett svar, på det problem som ibland beskrivs som det finansiella gapet för svenska små, medelstora och nya företag? Vår slutsats är att det är främst två typer av crowdfunding som skulle kunna bidra till att minska det diskuterade finansieringsgapet, det handlar här om crowdlending och crowdequity. Kontigo menar att det finns en betydande efterfrågan såväl på ett mer tillgängligt lånekapital som på ägarkapital. Sannolikt är efterfrågan på lånekapital större, då de flesta företag är mindre angelägna om att ta in externt ägarkapital om detta inte är nödvändigt (även om detta för vissa företag kan ha ett mervärde i form av kunskap och know-how). Crowdfunding genom lån skulle såvitt vi kan bedöma det kunna öka kreditmöjligheterna för ett stort antal företag, däribland för dem som vi tidigare identifierat som fast i det s.k. finansiella gapet. I de flesta fall är det nog sannolikt avgörande att kunna skapa någon form av gemenskap kring företaget, dess produkter, dess ägare eller den plats det verkar på som kan framstå som attraktiv för långivarna. Lyckas man i detta bör det finnas möjligheter att låna in mindre belopp från ett större antal långivare, som i slutändan är beredda att acceptera lägre krav på säkerheter och återbetalningsförmåga i utbyte mot den delade gemenskapen. Om crowdlending ska kunna fungera som finansieringsform för en bredare grupp företag och finansiärer (som i fallet Funding Circle) är det dock viktigt att det även finns incitament i form av en finansiell avkastning för dem som väljer att låna ut sina pengar. Kontigo menar att sådana finansieringsformer skulle kunna utgöra ett komplement till banklån och en viktig möjlighet för företag som idag har stora svårigheter att få banklån. Givet att antagandena om finan- 45

46 sieringsgapen är riktiga skulle en sådan utveckling kunna få en relativt stor betydelse om än fortsatt som en kompletterande och sannolikt marginell företeelse på kapitalmarknaden. Vi menar även att crowdequity kan vara ett komplement till andra former av finansiering. Efterfrågan på den här typen av kapital är dock sannolikt mindre än när det gäller kreditkapital De företag som efterfrågar den här typen av kapital skiljer sig sannolikt också från de flesta företag som brukar pekas ut som dem som drabbas av det s.k. finansiella gapet. Det är därför svårare att se exakt vad crowequitykonceptet tillför jämfört med mer traditionella former av riskkapitalinvesteringar. Men sannolikt kan finansieringsformen fylla en lucka i branscher som traditionella riskkapitalister inte intresserar sig för liksom kanske också för vissa typer av entreprenörer. 6.2 Statens eventuella roll och uppgifter för Tillväxtverket Denna rapport pekar på att crowdfunding, i olika former, kan bidra till att överbrygga det s.k. finansiella gapet för vissa kategorier av företag och entreprenörer. Därmed skulle det vara angeläget att finansieringsformerna kunde utvecklas i en sådan riktning. Vi har ovan identifierat några hinder och möjligheter för en sådan utveckling och vill här peka på vilken eller vilka roller staten och då förstås i synnerhet Tillväxtverket skulle kunna ha i ett sådant arbete. Kontigo ser främst tre olika typer av insatser som angelägna. För det första, att bidra till en ökad generell kunskap om de olika alternativa finansieringsformer som crowdfunding är exempel på. För det andra att bidra till utvecklingen av en starkare samverkan mellan i första hand de så kallade intermediärerna inom crowdfunding. Slutligen så menar vi att det även om det inte i dagsläget ser ut att krävas några omedelbara lagändringar ändå finns anledning att fortsätta följa lagstiftningens ändamålsenlighet ur perspektivet alternativ finansiering för vissa typer av företag och entreprenörer Bidra till informationen En del av de faktorer som håller tillbaka utvecklingen av crowdfunding som ett komplement till andra finansieringsformer handlar om att en fördjupad kunskap om crowdfunding som fenomen är liten, såväl hos finansiärer som hos finansierade. I en del avseenden är även kunskapen låg hos intermediärerna. En viktig del i att skapa förtroende och en gynnsam utveckling på denna del av den finansiella marknaden är kunskap. Det är olika typer av kunskap och information som kan behövas. Nedan ges exempel på två huvudtyper: Information om att den här typen av finansieringsmöjligheter existerar riktat till företag och andra som söker kapital samt till andra aktörer inom det affärsrådgivande systemet. Information om lagar, regler, risker och möjligheter med den här typen av finansiering riktad till i princip alla parter, från finansiärer, intermediärer och finansierade till andra rådgivande aktörer. 46

47 I det första fallet skulle Tillväxtverket kunna ha en samordnande roll, men arbetet bör och behöver sannolikt bedrivas i samverkan med andra aktörer inom det affärsrådgivande systemet, såsom Vinnova, Almi/Innovationsbron, m fl. I det andra fallet skulle också Tillväxtverket kunna ha en liknande samordnande roll. Här tänker vi oss dock en ännu närmare samverkan med andra statliga myndigheter, såsom Finansinspektionen och Konsumentverket Stärka samverkan mellan intermediärerna för gemensam praxis Vi har sett att lagstiftningen i Sverige lägger ett stort ansvar på parterna, främst finansiärer och finansierade. Men det är vår bedömning att även intermediärerna har ett betydande ansvar, i synnerhet när parterna är nya, ovana eller på andra sätt svaga. Den relativt sett liberala lagstiftningen menar vi skapar ett behov av tydlighet och etiska regler från intermediärernas sida. Men studien visar också att även intermediärerna ofta är nya, små och ekonomiskt svaga. Det finns därför, menar Kontigo, ett utrymme för Tillväxtverket (och andra statliga myndigheter) att bistå intermediärerna i ett sådant arbete. Tillväxtverket skulle kunna ta initiativet till en ökad samverkan aktörerna emellan. Samverkan kan rymma många inslag, men Tillväxtverkets viktigaste uppgift skulle vara att stärka och ge stadga till arbetet med att skapa generella etiska regler och praxis för hur man informerar och i övrigt bedriver de olika delarna av crowdfunding-verksamheten Systematiserad bevakning av de finansiella regelverken Slutligen så är slutsatsen från denna studie att det inte finns några omedelbara skäl att se över eller revidera lagstiftningen. Kontigo menar att lagstiftningen är tillräckligt liberal för att medge utvecklingen av finansieringsformerna. Vi har ännu inte sett exempel på att lagstiftningen inte förmår att hindra bedrägerier eller penningtvätt. Vår bedömning är heller inte att det är avsaknaden av lagar och regler som gör att verksamheten i Sverige ännu är i liten omfattning. Däremot menar Kontigo att det finns goda skäl att kontinuerligt följa utvecklingen utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Det finns dock flera alternativa finansieringsformer än Crowdfunding och Kontigo menar att det kanske skulle vara tillfälle att inrätta någon form av alternativt företagsfinansieringsråd, där Tillväxtverket tillsammans med andra aktörer kontinuerligt skulle kunna bevaka utvecklingen av de finansiella regelverken ur ett alternativt företagsfinansieringsperspektiv. Detaljerna kring hur en sådan systematisk bevakning behöver utvecklas ytterligare, men preliminärt tänker vi oss att Tillväxtverket skulle kunna samordna ett råd bestående av crowdfunding-intermediärer, andra aktörer på den alternativa företagsfinansieringsmarknaden såsom t.ex. kreditgarantiföreningarna, företrädare för vissa branscher 47

48 och företagare m.fl. Till rådet skulle fortlöpande representanter för lagstiftare (regering och riksdag) och tillsynsmyndigheter (Finansinspektionen och Konsumentverket) bjudas in för information och diskussioner. En uppgift för ett sådant råd skulle t.ex. kunna vara att diskutera frågan om en begränsning i sparkassornas möjligheter och dess konsekvenser för möjligheterna att utveckla crowdlending. 48

49 Bilaga 1 Källor Intervjupersoner: Alexander Alvsilver, Vinnova Annina Persson, Prof. Örebro Universitet Daniel Daboczy, Funded by Me David de Koning, Funding Circle David Drake, The Soho Loft Ebba Reinolf, Innovativ Kultur Erik Wallin, The Startup Adventure Gunther Mårder, Nordnet Joakim Jardenberg, Crowdfunding 1337 Johan Terfelt, Finansinspektionen Johan Tysklind, Crowdcube Lina Linde, Snuskiga Akademiens Ordbok Linus Olsson, Flattr Magnus Aronsson, ESBRI Magnus Lundin, SISP Malin Wretling, Umeå 2014, Kulturhuvudstadsåret Mats Johansson, Framtidslyftet Max Valentin, Fabel/Crowd Culture Olof Werngren, Manymade Paul Niederer, The Australian Small Scale Offerings Board (ASSOB) Pernilla Rydmark,.SE Peter Vikström, Konsumentverket Sara Hanks, Crowd Check Sven Hagnell, Gaze-bike Thomas Bengtsson, Näringsdepartementet Ulf Thole, Sensic 49

50 Underlag för litteraturstudien Agrawal, A., Catalini, C. and Goldfarb, A., (2011), The geography of crowdfunding, NBER Working Paper. Belleflamme P., Lambert T. and Schwienbacher A., 2010, Crowdfunding: An Industrial Organization Perspective, workshop `Digital Business Models: Understanding Strategies, Paris, June 25 26, Belleflamme P., Lambert T. och Schwienbacher A., (2011), Crowdfunding: Tapping the right crowd, CORE Discussion Paper, 2011/32. Berger, A. N. and Black, L. K., (2011), Bank size, lending technologies and small business finance, Journal of Banking and Finance, Vol. 35(3), pp Berger, A. N. and Udell, G. F., (1998), The economics of small business finance: The roles of private equity and debt markets in the financial growth cycle, Journal of Banking and Finance, Vol. 22(6 8), pp Bolton, J. E., (1971), Report of the Committee of Inquiry on Small Firms, Cmnd. 4811, London: HMSO. Bradford S., 2012, Crowdfunding and the Federal Securities Laws, Columbia Business Law Review Cumming, D. J., and J. G. MacIntosh Venture Capital Exits in Canada and the United States. University of Toronto Law Journal 53, Davis, A., (2012), Seeds of change: Emerging sources of non-bank funding for British SMEs, CSFI, Centre for the Study of Financial Innovation. De Buysere, K., Gajda, O., Kleverlaan, R. and Marom, D, (2012), A framework for European crowdfunding, FFE SMP Task Force, (2012), FFE Roundtable Series Access to finance for SMEs, Federation of European Accountants, March Fried, V. H. and Hisrich, R. D., (1994), Toward a Model of Venture Capital Investment Decision Making, Financial Management, 23(3), pp Hall, B. H., (2010), The financing of innovative firms, Review of Economics and Institutions, Vol. 1(1), pp Hemer, J., (2011), A snapshot on crowdfunding, Working papers firms and regions, No. R2/2011 Heminway J. and Hoffman S (2012), Proceed at your peril: Crowdfunding and the securities laws of 1933, Tennessee Law Review, Vol. 78 Jones-Evans, D. and Thompson, P., (2009), The Spatial Dispersion of Informal Investment at a Regional Level: Evidence from the UK, European Planning Studies, Vol. 17(5), pp

51 Macmillan Committee, (1931), Report of the Committee on Finance and Industry, Cmnd. 3897, London: HMSO. Ordanini A., Miceli L., Pizzetti, M. and Parasuraman A., 2011, Crowdfunding: Transforming Customers into Investors through Innovative Service Platforms, Journal of Service Management, Vol. 22, Issue 4 Paul, S., Whittam, G., Wyper, J., (2007), Towards a Model of the Business Angel Investment Process, Venture Capital, 9, Politis, D Business Angels and Value Added: What Do We Know and Where Do We Go? Venture Capital 10, Rubinton B., 2011, Crowdfunding: disintermediated investment banking, MPRPA Paper no , University of Munchen Steinberg, S., (2012), The crowdfunding bible how to raise money for any startup, videogame, or project, read.me Söderblom, A., (2011), Private Equity Fund Investing: Investment Strategies, Entry Order and Performance, Doctoral Dissertation, Stockholm School of Economics. Söderblom, A., (2012), The Current State of the Venture Capital Industry in Relation to other Financing Sources for Startup Firms, Entreprenörskapsforum, Stockholm. Tyebjee, T.T., Bruno, A.V., A Model of Venture Capitalist Investment Activity. Management Science, 30, Ward, C. and Ramachandran, V., (2010), Crowdfunding the next hit: Microfunding Online Experience Goods, Mimeo. Wheat R., Wang Y., Byrnes J. and Ranganathan J., 2013, Raising money for scientific research through crowdfunding, Trends in Ecology & Evolution, Feb. 2013, Vol. 28, No. 3 Övrigt skriftligt material: The Crowdfunding Industry Report (abridged version): Market Trends, Composition and Crowdfunding Platforms, Crowdsourcing. org, 2012 Cognitive barriers crowding out crowdfunding? Claire Ingram, Robin Teigland, Emmanuelle Vaast, 2013 Artiklar på internet: Crowdfund Capital Advisors (CCA) Government boost for peer-to-peer lending, Financial Times: html#axzz2pj5hqplb, 7 december

52 52

53

54 Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag. Rapport Produktion: Ordförrådet AB. Rapport 0156