Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

Transkript

1 för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem

2

3 3 Innehållsförteckning Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem kompletteringar... 5 Den samlade lärarresursen... 5 Kommentar avseende det insamlade materialet... 6 Komplettering litteraturlistor till några kursplaner... 7 Kompletterande information kring verksamhetsförlagd utbildning vid Göteborgs universitet... 8 VFU-områden och VFU-placering av studenter... 8 Utvärdering av VFU vid Göteborgs universitet... 8 Kompletterande information angående examinationsformer samt förtydliganden om undervisningens genomförande och kvalitetssäkring... 9 Övriga kompletteringar Figur över studiegångar Bilaga 1. Redovisning av beräknad lärarresurs i den nya lärarutbildningen Bilaga 2. Kompletterande litteraturlistor Lista över kompletteringar enligt originalansökan Följande lista avser kompletteringar som beräknas sändas till Högskoleverket och bedömarna senast den 3 september 2010: Redovisning av den samlade lärarresursen medelst Excel-fil enligt HSV:s anvisningar. Litteraturlistor för några kursplaner. Ytterligare information kring VFU och avnämarna. Kompletterande information angående examinationsformer.

4

5 5 Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem kompletteringar Den samlade lärarresursen Redovisning av den preliminärt beräknade samlade lärarresursen vid Göteborgs universitet (GU) i de kommande lärarutbildningarna finns som bilaga 1 till detta dokument. Det ifyllda Excel-dokumentet har också sänts i elektronisk form till Högskoleverket. Nedan följer en översikt över uppgifterna i dokumentet samt en kort kommentar avseende insamling och sammanställning av materialet. Tabell A visar antal lärare som beräknas medverka i den kommande lärarutbildningen fördelade på akademisk kompetens och på olika examina och inriktningar. I kolumnen Annan ingår till stor del adjunkter liksom doktorander. Eftersom lärare kan medverka i olika examina och inriktningar kan samma person förekomma i siffrorna för mer än en examen/inriktning. Siffrorna i Tabell A redovisas grafiskt i Diagram A. Tabell A: Preliminärt beräknat antal lärare fördelade på akademisk kompetens och på examina och inriktningar Professor Docent Doktor Annan Summa Förskollärarexamen Grundlärarexamen fritidshem Grundlärarexamen F Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Ämneslärarexamen gymn Yrkeslärarexamen I Tabell B redovisas lärarna enligt samma kategorier men med beräknad tjänstgöring inom respektive examen/inriktning omräknad till helårsekvivalenter. Siffrorna i Tabell B redovisas grafiskt i Diagram B. Tabell B: Preliminärt beräknat antal lärare omräknat till heltidsekvivalenter fördelade på akademisk kompetens och på examina och inriktningar Professor Docent Doktor Annan Summa Förskollärarexamen 0,5 1,0 10,7 13,7 25,9 Grundlärarexamen fritidshem 0,6 1,0 5,7 10,9 18,2 Grundlärarexamen F-3 0,6 1,0 5,5 7,7 14,8 Grundlärarexamen 4-6 0,3 1,1 6,5 8,8 16,7 Ämneslärarexamen 7-9 2,5 4,3 11,5 17,3 35,6 Ämneslärarexamen gymn 3,5 4,7 12,9 17,5 38,6 Yrkeslärarexamen 0,6 0,1 3,6 3,0 7,4 8,7 13,4 56,3 78,9 157,2

6 6 Diagram A: Preliminärt beräknat antal lärare fördelade på akademisk kompetens och på examina och inriktningar Professor Docent Doktor Annan Kommentar avseende det insamlade materialet Totalt omfattar redovisningen cirka 570 lärare vilka är verksamma i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Lärarnas tjänstgöring inom lärarutbildningen uppgår till cirka 157 heltidsekvivalenter. Materialet bygger på information som begärts in från samtliga institutioner som medverkar i den nuvarande lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Inför arbetet har tydliga direktiv utgått till institutionerna från beredningsgruppen för examenstillstånd. Direktiven bifogas till bilagan om lärarresursen. Eftersom det i nuvarande skede inte är klart vilka institutioner som kan komma att få uppdrag i den kommande lärarutbildningen bygger uppgifterna till stor del på den faktiska insatsen i den nuvarande lärarutbildningen. Uppgifternas relevans har befunnits vara rimlig med avseende på förhållande till dimensionering och fördelning i den nuvarande lärarutbildningen efter kontrollberäkningar utförda av personal vid lärarutbildningens kansli. I samband med detta har kontakt avseende korrigeringar tagits med uppgiftslämnare när frågetecken funnits avseende materialet. I direktiven har institutionerna ombetts att ange beprövad erfarenhet för dem som ej har forskarutbildning. Här används den definition som finns i Högskoleverkets rapport från 2008 (HSV, Rapport 2008: 8 R). Beprövad erfarenhet innebär i enlighet med denna att erfarenheten är dokumenterad och vetenskapligt granskad. I tabellen anges: U = uppsats, A = vetenskaplig artikel och K = konstnärligt arbete. (Övrigt har också kunnat anges vilket inte tagits hänsyn till här).

7 7 Diagram B: Preliminärt beräknat antal lärare omräknat till heltidsekvivalenter fördelade på akademisk kompetens och på examina och inriktningar Professor Docent Doktor Annan 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Av den bifogade Excel-filen framgår att 63 % av de aktiva lärarutbildarna har en dokumenterad beprövad erfarenhet vilket är av stort värde för en professionsutbildning I de bilagda diagrammen har akademisk examen för de deltagande lärarna lyfts fram. Andelen disputerade uppgår till 50 % av det totala antalet heltidsekvivalenter för hela lärosätets redovisning. I den granskning som Högskoleverket gjorde 2006 (HSV Rapport 2008:8R Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen) angavs att 43 % av lärarna vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet var disputerade. Således har en höjning av den akademiska nivån skett på dessa fyra år. Dels har institutionerna satsat på kompetensutveckling, dels har Göteborgs universitets policy avseende forskningsanknytning resulterat i att fler professorer och docenter uppmanas att undervisa i grundutbildningen. Komplettering litteraturlistor till några kursplaner Litteraturlistor till följande kursplaner återfinns i bilaga 2: Utbildningsvetenskaplig kärna 4A Utbildningsvetenskaplig kärna 4B

8 8 Kompletterande information kring verksamhetsförlagd utbildning vid Göteborgs universitet VFU-områden och VFU-placering av studenter Inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) är varje student placerad i ett VFUområde ett geografiskt avgränsat område där det finns möjlighet att placera studenter i olika skolverksamheter. Totalt sett placerar lärarutbildningen vid GU studenter i cirka 70 VFUområden i Västsverige. Inom Göteborgs Stad finns 20 VFU-områden, och för att underlätta kommunikationen finns det där en tjänsteman med övergripande ansvar för VFU-placeringar. Cirka 1100 nya studenter placeras årligen, 750 under höstterminen och 350 under vårterminen. Totalt studerar cirka 4000 studenter på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Placeringarna görs i samarbete mellan GU: s VFU-administration, och medverkande kommuners och skolor/friskolors administrationer. Personalen vid GU: s VFU-administration gör en förfrågan till särskilda VFU-samordnare inom respektive VFU-område gällande antal tillgängliga VFU-platser och erhåller ett underlag avseende antalet platser samt vilka ämneskombinationer som finns tillgängliga. VFU-samordnaren är länken mellan GU: s VFU-administration och de olika verksamheterna i VFU-området. Efter sammanställning av underlagen placeras studenterna på lämpliga VFU-områden. Inom varje VFU-område placerar respektive VFU-samordnare varje enskild student inom lämpliga verksamheter. Antalet studenter i ett VFU-område varierar från en handfull till ett hundratal. Inom VFU-området är studenten placerad i den typ av skolverksamhet hon/han efter examen kommer att arbeta inom. Studenten får sin VFU-plats i början av programmets första termin. De flesta lärarstudenter förblir inom samma VFU-område under hela sin utbildning och i samma typ av skolverksamhet, med vissa variationer. Den som följer en inriktning mot tidigare åldrar ska, i möjligaste mån, genomföra delar av den verksamhetsförlagda utbildningen i en förskola och andra delar i en förskoleklass eller i grundskolans tidiga år. Den som läser en inriktning mot senare åldrar ska, i möjligaste mån, genomföra VFU i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Utvärdering av VFU vid Göteborgs universitet I två rapporter om lärarutbildningen vid Göteborgs universitet: Lander, Rolf (2008) Synpunkter på lärarutbildningen Åtta avgångskullar ht 2004 vt 2008 samt Lander, Rolf (2009) Vad hände efter lärarutbildningen i Göteborg? Beskrivande data från enkäten i läraruppföljningen hösten 2008 presenteras tidigare studenters syn på den verksamhetsförlagda utbildningen vid GU. I opinionsmätningen (Lander, 2008) som besvarades av 2116 studenter, ställs frågor om betydelsen av VFU på olika sätt. Dels efterfrågas om VFU haft betydelse för valet av examensarbete och insamling av empiriskt material, dels hur VFU och kurserna på högskolan har samspelat. Frågorna speglar den ideologi som utbildningen präglas av där teori och praktik (förenklat i VFU och HFU) kopplas samman och där VFU inte bara är ett forum för studenten att pröva inlärda teorier utan en plats för inspiration och kunskapsutveckling. Över 80 % av dem som svarat menar att samspelet mellan VFU- och AUO-kurserna fungerat bra. VFU i inriktningarna får inte riktigt lika höga siffror men det finns indikationer som pekar på att VFU fungerar bättre och bättre, särskilt i inriktningar mot de yngre eleverna. Våren 2008 var 77 % av dem som svarat positiva till samspelet mellan HFU och VFU.

9 9 Av studenterna instämde 59 % helt i att VFU inspirerat dem vid valet av ämne för examensarbetet (Lander, R, 2008 sid. 3 ff.), men den största inspirationskällan utgörs trots allt av ämnesstudierna vilket 75 % av studenterna instämde i. I alumnstudien (Lander, 2009) som besvarades av 1807 individer (59 % av populationen) ställdes frågor om inställningen till det professionella värdet av ämnesdidaktik, ämnesteori och VFU i förhållande till den inriktning studenterna valt. Att ämnesteorin i utbildningen har visat sig ha ett professionellt värde instämmer 80 % i, betydelsen av ämnesdidaktiken instämmer 73 % i och det professionella värdet av VFU i samspel med inriktningen anges som betydelsefullt av 74 % av dem som besvarat enkäten. De som skrevs in 2001 visar en mindre positiv attityd till VFU med avseende på upplevelsen av det professionella värdet (70 % instämde). Detta ökade successivt till 77 % för dem som skrevs in Dessa siffror, sammantaget med en väl inarbetad organisation för VFU både med avseende på administrativa rutiner och ett omfattande kontaktnät med kommuner och skolor i regionen visar att det finns en väl fungerande VFU-verksamhet inom lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet. Kompletterande information angående examinationsformer samt förtydliganden om undervisningens genomförande och kvalitetssäkring I tillståndsansökan för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem behandlas frågor om examinationsformer, undervisningens genomförande och kvalitetssäkring på olika ställen. Som ett kort kompletterande tillägg framförs följande: De kursplaner som bifogas tillståndsansökan är att betrakta som utkast vilka skall utvecklas under det kommande läsåret. Framskrivna lärandemål är därför inte fastställda vilket gör att det inte i detalj går att skriva fram preciseringar av hur undervisningen genomförs eller olika planerade examinationsformer. I utbildningen kommer dock en rad aktiviteter som säkerställer att studenterna når uppställda lärandemål att genomföras. Dels uppmärksammas studenterna tydligt på mål för kurser, dels belyses kopplingen till de examinationsformer och betygskriterier som används. På detta sätt säkerställs så kallad constructive alignment för respektive kurs. Olika former av examinationer som synliggör olika slag av kompetenser, såväl specifika som generiska, kommer att användas. Salstentor, gruppredovisningar, individuella hemtentor, självständigt författade vetenskapliga uppsatser, examinerande seminarier, student respons och multimodala presentationer är exempel på sådan variation. För att ytterligare förstärka organisering och genomförande av undervisningen genomförs den av arbetslag som av kursledningen åläggs planerings-, diskussions- och utvärderingsmöten där studenterna har inflytande. Studenternas inflytande sker dels i planläggningen, dels under kursernas gång samt i den avslutande utvärderingsfasen. Undervisningen genomsyras på så sätt av formativ bedömning då detta gynnar lärandet och möjligheten för studenten att nå målen. Variationen i undervisningsformerna kommer att vara stora: storföreläsningar, seminarier, workshops, laborationer, projektarbeten, fältstudier, loggboksreflektioner, studentledda samtalsgrupper och responsgrupper är exempel. Arbetslagens sammansättning och kompetensutveckling är viktiga komponenter för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Att ovanstående realiseras och upprätthålls kommer årligen att granskas i de kvalitetsdialoger som genomförs mellan utbildningens beställare Lärarutbildningsnämnden och dess genomförare vid olika institutioner.

10 10 I arbetet med att färdigställa kursplaner och med att förbereda den kommande lärarutbildningen planeras ett kompetensutvecklingspaket som närmare beskrivs under rubriken Kompetensutbildning och verksamhetsutveckling. Detta sker i samverkan mellan ansvariga institutioner och lärarutbildningens nämnd som en kollektiv kompetensutveckling. Utöver de planerade moduler som där behandlas kommer kompetensutvecklande seminarier att genomföras för kursplaneskrivare i syfte att identifiera och kvalitetssäkra inslag i undervisningens planering, genomförande och utvärdering. Prioriterade områden utgörs av: Fördjupad bearbetning av det pedagogiska synsättet enligt Bologna, Constructive Alignment för att tydliggöra sambandet mellan lärandemål undervisningsform examination bedömning. Utveckling av examinationsformer som stödjer ett förståelseinriktat djupinriktat lärande. Utveckling av bedömningskriterier för varje kurs inom programmet. Utveckling av metoder för uppföljning av studenternas lärande/uppnådda kompetens t.ex. portfolio Utformning av kvalitetssäkringsrutiner för dokumentation, uppföljning och utvärdering av kurser. Övriga kompletteringar Figur över studiegångar I Figur 1. Exempel på studiegångar för olika inriktningar inom grundlärarexamen i originalansökan om examenstillstånd för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem (sid 11) skall fyra FP moduler i år 3 och 4 bytas ut mot ÄS för grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem. Detta gör det möjligt att samläsa med 4-6 inriktningen. Hur denna samläsning ska ske är under utarbetande och kommer att kunna presenteras vid intervjun den 17 september. En VFU-modul ska dessutom flyttas från år 1 till år 2.

11 11 Bilaga 1. Redovisning av beräknad lärarresurs i den nya lärarutbildningen Bilagan finns i separat dokument. Bilaga 2. Kompletterande litteraturlistor Utbildningsvetenskaplig kärna 4A Utbildningsvetenskaplig kärna 4B

12 12

13 Bilaga 2 till ansökan 2010 om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem Komplettering litteraturlistor UK 4A och 4B

14 PREL KURSPLAN PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN XXX111 för för examenstillståndsansökan Gäller fr.o.m. ht 07 GL Fritid UK 4A Lärarprofessionen och vetenskapligt förhållningssätt (Kärna 4A) Grundläggande nivå, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront Ball, S. J. (2003). The teacher s soul and the terrors of performativity. Journal of Educational Policy, vol. 18, NO. 2, Esaiasson, Peter m.fl (2003/2007). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 2 eller 3. Stockholm: Nordstedts juridik. Gilje, Nils & Grimen, Harald (1995). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos. Holmlund, Kerstin (2004) (red.). Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlitteratur. (valda delar: 19-42; ; ). Karlsson, O. (2007). Pedagogisk styrning som utvärdering - en historia från präster till PISA - utgiven i serien forskning i fokus av Myndigheten för skolutveckling Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret. Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2006). Läroplan för de fria skolformerna Lpf 94. Stockholm: Skolverket Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket. Sidan 1 av 1

15 PREL PREL LITTERATURLISTA KURSPLAN för för examenstillståndsansökan GL Fritid Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete (Kärna 4B) Grundläggande nivå, 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Anderson, G.L., Herr, K., & Nihlen, A.S. (1994). Studying your own school : an educator's guide to qualitative practitioner research. Thousand Oaks, Calif.; Corwin Press. (203 s) Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, Clare, Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan. (2003). Assessment for Learning: putting it into practice. Buckingham: Open University Press. s s. Bjørndahl, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (140 s) Campbell, A & Groundwater-Smith, S. (2007)(red). An Ethical Approach to Practitioner Research. Dealing with Issues and Dilemmas in Action Research. Routledge Johansson, Eva. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige 8(2), Folkesson, Lena, Lendahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.. Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius, Maria (red) (2010). Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. s.9-106, , s. Lund : Studentlitteratur. Vestlin, Lena (red) (2009). Från Wikis till mattefilmer om IKT i skolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 130 s. Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan, Lpfö Utbildningsdepartementet. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo Utbildningsdepartementet. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf Sidan 1 av 1

16 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) LITTERATURLISTA XXX111 Gäller fr.o.m. ht/vt xx Utbildningsdepartementet. Skollagen. Refernslitteratur Blossing, Ulf. (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (203 s) Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. von Schantz Lundgren, I. (2008) Det är enklare i teorin Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola. Växjö: Växjö universitet, Pedagogiska institutionen. (s 32-49) Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 286). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Åstrand, A. (2009). När PBS kom till byn Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling. (Karlstad University Studies 2009:42). Karlstad: Karlstad universitet. Rönnerman, Karin. (1998) (red). Utvecklingsarbete en väg till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Sidan 2 av 2