Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 11 april 2011

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 4 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 11 april 2011 Tid/plats Måndagen den 11 april kl ca Konferensrum Öland rum 1337, Visborgsallén 19, VISBY Efter arbetsutskottet: Dialogmöte med Tandvården ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Eva Nypelius Brukare/kunder 2. Dialog med förvaltningens ledningsgrupp kring nämndens uppdrag om tillfälliga begränsingar i vårdutbudet. 3. Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo, bilaga. 4. Utökning av ambulanstjänsten i sommar, bilaga. Ekonomi 5. Strategisk plan och budget, bilaga. 6. Remiss: Lokalförsörjningsplan , bilaga. 7. Delårsrapport 1, bilaga kommer senare. 8. Uppföljning av ekonomi i balans. 9. Begäran om tilläggsanslag. 10. Rapport om omställningsarbete på lasarettet. Medarbetare/ledare Processer 11. Rapport om pågående upphandlingar sjukvårdsrådgivning, flygburen ambulanstransport, konkurrensutsättningen av labverksamheten. 12. Avtal och ersättning för hemsjukvården, bilaga kommer senare. 13. Ekonomiseminarium önskemål om innehåll.

2 KALLELSE 2(2) 4 april 2011 Samhälle Övrigt 14. Informations- och anmälningsärenden - Kf 52 Motion. Meddelarfrihet vid upphandling - Kf 54 Motion. Stärk nätverket BarnSam- åtgärder för barn och ungdom - Kf 55 Motion. Insatser för unga som isolerar sig i hemmet 15. Övriga frågor Ordföranden Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP), ordförande, - Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande, - Jenny Jarve (V) - Anders Skantz (M), 2:e vice ordförande, Eva Nypelius (C). Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Bornold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Birgitta Eriksson (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Jörgen Benzler (V) ersättare för Jenny Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+fp-gruppen Margareta Persson (M) ersättare för Anders Skantz (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Eva Nypelius (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax christina.eklund@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE

3 Rolf Forsman Ärendenr HSN 2011/109 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 1 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås i enlighet med förvaltningens yttrande. Bakgrund I ett medborgarförslag från Birgitta Holmqvist föreslås att före detta tandvårdslokalerna i Gråbo borde användas för vårdcentral och apotek istället för den nu planerade användningen för stadsmissionen och Röda Korset. Bedömning Möjligheterna att använda fastigheten Loggen 1 för vårdcentral undersöktes 2008 både av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och av Carema som hade lämnat in anbud avseende vårdcentraldrift i Gråbo. Carema bedömde att den ombyggnadsinvestering som skulle krävas var för stor i förhållande till den då aktuella kontraktstiden avseende vårdcentralsdriften. Lokalerna skulle heller inte bli tillgängliga förrän 2010 vilket för hälso- och sjukvårdsförvaltningen innebar att en flyttning av verksamheten vid Gråbo vårdcentral från de tillfälliga byggnaderna till Loggen 1 inte var ett möjligt alternativ. Möjligheterna till etablering av nya apotek och vårdcentraler har sedan apoteksomregleringen och införande av Lagen om vårdvalssystem förbättrats. Beträffande apoteksetableringar har dock inget inflytande. Förutsättningen är att ekonomisk bärkraft kan uppnås och lokalkostnaderna är tillsammans med kundunderlaget bland de viktigaste faktorerna. Den aktuella byggnaden har sedan medborgarförslaget lämnades in sålts till Stadsmissionen varför medborgarförslaget i det avseende inte kan tillmötesgås. Ann-Christin Kullberg, Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

4 Rolf Forsman Ärendenr Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Utökad ambulanskapacitet sommaren 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med Falck ambulans AB om tilläggskapacitet i form av ambulans bemannad mellan kl 11:00 och 21:00 under perioden 24 juni till 14 augusti Bakgrund Nämnden har uppdragit åt förvaltningen att undersöka ambulanstillgängligheten under sommarperioden och återkomma med förslag om hur eventuell brist kan kompenseras. Nuläge Enligt avtal med Falck ambulans AB finns på Gotland två dygnsbemannade ambulanser stationerade i Visby och Hemse samt en dagbemannad ambulans stationerad i Slite. Utöver detta bemannar Falck dygnet runt ambulanshelikoptern med sjuksköterska och räddningsman. Denna personal har även tillgång till markambulans för uppdrag då helikopterns tjänster inte behövs. Sådana uppdrag får inte innebära att anspänningstiden för helikopteruppdrag eftersätts. Kartläggning Ambulansuppdrag klassificeras i prioritet 1 3 varav prio 1 avser livshotande tillstånd. Under större delen av året är insatstiden för större delen av Gotland acceptabel. Problem föreligger dock under perioden från midsommar t o m medeltidsveckan då antalet besökande på Gotland är stort. En kartläggning har gjorts av data för 2010 för månaderna juni till augusti genom kontakt med SOS Alarm. Diagram 1 till 3 avser antalet prio 1-uppdrag per datum under månaden. Genomsnittet för hela året ligger på 6,22 prio 1- uppdrag per dygn. Vid midsommar noteras en ökning vissa dagar till Denna ökning återkommer vissa dagar under juli. Nio dagar med dubblerat antal prio-1-uppdrag noteras. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

5 Förvaltningsnamn Ärendenr (2) Fördelningen av uppdrag geografiskt över ön har också studerats och visar att den största ansamlingen av uppdrag avser Visbyområdet. Noteras bör att Räddningstjänsten för 2010 rapporterat ett kraftigt ökat antal IVPA-larm varvid en stor andel avser sommarmånaderna. IVPA (i väntan på ambulans) används då ankomsttiden för ambulansen vid prio 1 beräknas överstiga 30 minuter. Jämförelser har också gjorts avseende hur andra turisttäta län hanterar frågan. Som exempel kan anges att Dalarna under skidsäsongen förstärker med 3 ambulanser. Liknande förstärkning görs i Malmö. Kontakter har också tagits med ledningen för Falck ambulans på Gotland varvid statistiken avstämts mot den praktiska erfarenheten. Bedömning Utifrån det kunskapsunderlag som framtagits kan förvaltningen konstatera att ökningen av antalet prio-1-uppdrag under ett antal sommarveckor leder till förlängda väntetider på ambulans. Detta medför att räddningstjänstens resurser också ianspråktas. Uppdragsökningen ligger tidsmässigt mellan midsommar och medeltidsveckan. Den ökade belastningen avser i huvudsak förmiddag till tidig kväll. Enligt ovanstående förutsättningar har Falck ambulans ombetts lämna offert avseende utökning med en ambulans mellan den 26 juni och den 11 augusti En preliminär offert från Falck avser utnyttjande av ambulans 901 som annars används av helikopterbesättningen för markuppdrag under ovannämnda period alla dagar mellan kl och Ambulansen avses utgå från Visby och användas fullt ut som resurs likställd med övriga ambulanser. Kostnaden beräknas till kronor per vecka, dvs för hela perioden cirka kronor. En försvårande faktor är att planeringen inför sommaren redan är i gång och att ambulanssjuksköterskor är svårrekryterade varför beslut behöver fattas omgående. Förvaltningsledningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef

6 HSN 2011/12 Strategisk plan Trender Utmaningen för hälso- och sjukvården framöver blir att möta vad som bedöms som potentiellt växande vårdbehov. Behovsbilden kan komma att modifieras av ett antal faktorer. folkhälsans utveckling som framöver kan fortsatt förbättras för alla inklusive de äldre olika förebyggande insatser som screening och nya vaccinationer förändrade synsätt på sjukdom och behandling, där utfallet kan minska eller öka vårdbehoven förbättringsarbete i vården som bland annat leder till kortare vårdtider, förbättrat patientsäkerhetsarbete som leder till färre skador och biverkningar medicinsk-teknisk utveckling inklusive utveckling av e-hälsotjänster som kan ge högre kostnadseffektivitet i vården, men som också leder till att fler åkommor upptäcks och behandlas Analys av viktiga trender som kan påverka patienters och invånares förväntningar och beteende gällande hälso- och sjukvård visar på en ökad efterfrågan av vård. Ett exempel är ökade krav på behandling och insatser som är livsstilsförbättrande och inte bara sjukdomsinriktad. Ett ökat intresse för förebyggande och korrigerande åtgärder är en annan trolig trend på längre sikt. En annan stark trend är patientens och invånarens ökade tillgång till kunskap och information. 85 procent av svenskar över 16 år har tillgång till internet i hemmet. Undersökningar visar att två av tre internetanvändare söker efter hälsoinformation på nätet. Detta leder till högre krav på att i rimlig tid få tillgång till den vård patienten vill ha, vilket ofta är den senast utvecklade. Slutsatser De samlade vårdbehoven ökar, särskilt för de äldre. De breda folksjukdomarna, som i stor utsträckning kan skötas av allmänläkare och andra specialister i öppenvård, blir fortsatt dominerande i sjukdomspanoramat. En stor del av sjukvårdens resurser kommer fortsatt att förbrukas av svaga och

7 HSN 2011/12 2 (22) utsatta grupper, som exempelvis äldre med komplexa behov och/eller svårt sjuka patienter. Riktade insatser till grupper med stora behov eller sämre hälsa blir allt viktigare för att garantera jämlikhet, förbättra sjukvårdens resultat och begränsa vårdkostnaderna. Genomsnittspatienten i öppenvården kommer i allt större utsträckning att vara aktiv, ifrågasättande, påläst och hälsomedveten. Ställa ökade krav på vården att säkerställa att de som inte kan göra sin röst hörd får sina behov tillgodosedda. Väl fungerande vårdkontakter kommer fortsatt att ha hög prioritet bland befolkningen. En växande del av kommunikationen och interaktionen mellan patient och vården kommer att ske med hjälp av e-hälsa*. Ett samlat omhändertagande på rätt vårdnivå under hela vårdkedjan blir allt viktigare för bättre resultat och god kostnadseffektivitet. Betydelsen av hälsofrämjande insatser och förebyggande vård ökar liksom medborgarnas efterfrågan på sådana råd och tjänster från hälso- och sjukvården. Den tekniska utvecklingen möjliggör flexiblare vårdformer och nya vårdtjänster där mer vård kan utföras i mindre vårdenheter och i hemmet. Fortsatta utmaningar för Gotland Hälso- och sjukvården på Gotland har under lång tid haft svårt att klara sin verksamhet inom tilldelade resurser. Ö-läget och ett litet befolkningsunderlag är faktorer som ger särskilda utmaningar för Gotland. Det ekonomiska resultatet för 2010 slutade i ett underskott på 51,4 Mkr. har haft en nettokostnadsökning på cirka 25 Mkr per år de senaste fem åren på kommunexterna kostnader och intäkter bortsett från personalkostnader. Den medicinska/medicinsktekniska utvecklingen, utvecklingen inom ITområdet och volymökningen inom sjukvården förklarar kostnadsökningarna. En utveckling som det är svårt att förvägra gotlänningarna. Om inga nya medel tillförs innebär det ett effektiviseringskrav årligen för verksamheten på cirka 2 procent. Till detta kommer besparingskrav som ytterligare ökar kraven på minskning av verksamhet/effektiviseringar. *e-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans, dvs. informations- och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil. e-hälsa omfattar samspelet mellan patienter och vårdinrättningar, dataöverföring mellan olika institutioner och kommunikation mellan patienter eller mellan hälso- och sjukvårdspersonal. e-hälsa omfattar också nätverk för hälsoinformation, elektroniska patientjournaler, telemedicinska tjänster samt kroppsburna och bärbara kommunikationssystem för att övervaka och hjälpa patienter.

8 HSN 2011/12 3 (22) SKL har i sin rapport Hälso- och sjukvården till 2030 gjort beräkningar av framtida kostnadsökningar baserade på kunskaper om utvecklingen de senaste 25 åren. Man beräknar att den medicinska/medicintekniska utvecklingen ökar resursbehovet med 0,8 procent per år och att demografiska förändringar ökar behoven med ytterligare 0,8 procent. Beräkningarna är gjorda utifrån fasta priser dvs tar inte hänsyn till prisökningar och att delar av utvecklingen leder till effektiviseringar. Rapporten omsattes till gotländska förhållanden och resulterade i att KS årligen från 2008 utökat ramarna med 8 miljoner kronor för HSN. Enligt Nysam har netto kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare på Gotland ökat med 12,03 procent mellan 2006 och Kostnadsutvecklingen för de 10 landsting som ingår i Nysams ekonomiredovisning var för samma period i genomsnitt 14,19 procent. Per år blir detta en kostnadsutveckling för Gotland på 3,0 procent jämfört med 3,5 procent för övriga landsting. Vid beräkningar inklusive statsbidraget för läkemedelsförmånen är nettokostnadsutvecklingen 12,5 procent eller 3,1 procent per år. I Nysam görs jämförelser av kostnader som inte enbart finns inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, samt att vissa statsbidrag och även kostnader lyfts bort ur sjukvården. Vid en jämförelse av hälso- och sjukvårdsförvaltningens bokslut mellan åren 2006 och 2010 framgår en högre kostnadsutveckling än i Nysamrapporten. Kostnadsutvecklingen för förvaltningen är 17 procent sedan 2006, vilket motsvarar 4,3 procent per år. I denna kostnadsutveckling för förvaltningen ingår också verksamhetsövergångar såsom övertagande av helikopter, ambulanssjukvård, sjukvårdsrådgivning, läkemedelskommitté mm. Mellan 2006 och 2010 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått budgetförstärkning med 157 Mkr medan kostnadsökningen varit 171 Mkr. En översyn av resursfördelningsmodellen måste göras för att kunna göra en mer realistisk bedömning av de framtida behoven och vilka effektiviseringskrav som är rimliga att ställa på verksamheten var ett omställningens år. En ny ledningsstruktur skapades, nya chefer tillsattes som tillträtt sina uppdrag 1 januari Ett arbete har påbörjats för

9 HSN 2011/12 4 (22) att arbeta med Lean Health Care i syfte att synliggöra processer, arbeta med produktionsplanering och skapa en kultur där verksamheterna arbetar med ständiga förbättringar. Allt i syfte för att kunna arbeta med ständiga förbättringar/effektiviseringar för att skapa utrymme för nya behandlingsmetoder etc. Uppdrag kopplat till resurser för hälso- och sjukvården ska tas fram i samarbete med ledningskontoret. Strategier för att möta framtiden utveckla resursfördelningsmodellen. formulera uppdrag kopplat till resurser för hälso- och sjukvården skapa en tydlig beslutsgång för införande av nya behandlingsmetoder och effektivt utnyttjande av medicinsktekniska framsteg en ökad utveckling av e-hälsotjänster som möjliggör samordning av patientens vårdprocesser samt patientens och invånarens ökade delaktighet och ansvarstagande för sin hälsa och vård i samverkan med SON förbättra vårdprocesserna för de svårt sjuka äldre bygga ersättningssystem som styr mot ökad produktivitet, effektivitet och bättre kvalitet fortsatta satsningar på att förebygga ohälsa och förbättra folkhälsan för att på sikt minska vårdbehoven arbeta med uppföljningssystem där kvalitet, resultat och kostnader jämförs arbeta med ständiga förbättringar och utveckla Lean Health Care fokus på patientsäkerhet och bättre läkemedelshantering säkerställa att den vård som ges till gotlänningar på fastlandet är rätt till innehåll och till rätt kostnad sträva efter en stor andel fast anställda läkare för att minska behov av vikarier/hyrläkare långsiktig målmedveten rekryteringsplan lokala utvecklingsplaner inom samtliga specialiteter långsiktig schemaläggning ur ett funktionsperspektiv som kan möjliggöra stabil arbetsmiljö och patientmatchad produktionsplanering

10 HSN 2011/12 5 (22) Verksamhet, uppdrag och resurser för , disponerat utifrån styrkortsperspektiven Brukare/Kunder Patientens behov och att stärka patientens ställning kommer att vara fortsatt viktiga utgångspunkter för hälso- och sjukvården. I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhetsarbete ska möjligheter till patientinflytande säkras. Bemötande, information, delaktighet och kontinuitet är viktiga ledord. Redan idag märks att patienterna är välinformerade och insatta i sina sjukdomstillstånd. Krav på kommunikation och information via exempelvis internet och andra informationskanaler kommer att öka. För att möta kraven på fortsatt patientinflytande kommer kontinuerliga utbildningsinsatser inom området kommunikation och samtalsteknik att genomföras. Ett fortsatt deltagande i nationell patientenkät kommer fortsättningsvis att vara förvaltningens redskap för att följa patienters och närståendes uppfattning om den vård som ges. En strukturerad synpunkt och klagomålshantering samt återkoppling från Patientnämnd kommer ytterligare att bidra till en ökad patientsäkerhet. Den medicinska utvecklingen kommer att skapa nya behandlingsmetoder, främst genom nya läkemedel för behandling bland annat av cancer, MS och demens men också i utveckling av operationsmetoder med goda resultat i allt högre åldersgrupper. Utökade nationella indikationer kan förväntas inom bland annat överviktskirurgi, vilket kommer att leda till att fler erbjuds operation. Fler kommer att erbjudas Lucentis-behandling av ögat och dialysvård. Nya läkemedel kommer på sikt att ersätta en del av nuvarande behandlingar med Waran. Nya nationella riktlinjer för förebyggande vård kommer att presenteras under perioden. Ett hälsoinriktat arbetssätt med nya metoder med inriktning på livsstil (kost, fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och tobak) kommer att erbjudas gotlänningarna. Under 2012 kommer troligen det tredje steget av tandvårdsstödet att genomföras. Utredningens förslag är nu ute på remiss. Landstingen kommer, om utredningens förslag går igenom, få ett utökat uppdrag att ge stöd till grupper av patienter som på grund av sina kroniska sjukdomar har utökat behov av tandvård. De nya grupperna och vissa förändringar i landstingens tidigare uppdrag beräknas kosta 202 Mkr årligen.

11 HSN 2011/12 6 (22) Ersättningen till landstingen för dessa ökade kostnader skall tillfalla landstingen enligt den så kallade finansieringsprincipen. Medarbetare/ledare Personalförsörjningen och tillgången till kvalificerad personal inom hälso- och sjukvården är en grundförutsättning för den framtida utvecklingen. Att nyrekrytera och planera för en god framtida försörjning av medicinska specialister och omvårdnadspersonal blir en framgångsfaktor i arbetet. För en del av dessa personalgrupper är Gotlands löneläge lägre än riket. Lönenivån lyfts återkommande som ett förbättringsområde i medarbetarenkäten. För att kunna nyrekrytera i tillräcklig omfattning ska en strategisk plan, innehållande tydlig och känd lönestruktur, upprättas. Ett viktigt strategiskt mål är att ha högsta möjliga andel fast anställda läkare. För låg andel innebär kostsamma vikarie- och hyrläkarlösningar som ger bristande kontinuitet i patientkontakterna, sämre kvalitet samt begränsade utvecklingsmöjligheter. I dag finns många vakanser inom flera verksamheter. En långsiktig målmedveten rekryteringsplan krävs som innefattar tidiga vikariatsmöjligheter, fortsatt attraktiv AT-tjänstgöring, specialistutbildning med god handledning, möjlighet till vetenskapligt och kvalitetsförbättrande utvecklingsarbete, kompetensutvecklingsplan för samtliga specialister, lönestrategi som prioriterar fasta anställningar framför vikariatstjänstgöring. För en fortsatt framtidstro krävs också lokala utvecklingsplaner inom samtliga specialiteter. Detta förutsätter även fortsättningsvis ömsesidigt kompetensutbyte med utvalda fastlandskliniker. Riktad rekrytering av läkare ifrån EU kan komma att öka. En annan framgångsfaktor är långsiktig schemaläggning av nödvändiga funktioner som kan möjliggöra stabil arbetsmiljö i form av kontinuitet och patientmatchad produktionsplanering. En viktig rekryteringsbas för kommande specialistläkare är AT och ST. Av dagens ST-läkare på Gotland har 80 procent gjort AT på Gotland och av dagens läkarspecialister har 60 procent gjort AT eller ST på ön. I många år har möjligheterna att anställa kompetenta AT-läkare varit goda. Nu ställs allt större krav på att Sverige ska anpassa läkarutbildningen till EU-standard. Detta kan komma att innebära ett avskaffande av AT, vilket i sin tur kan komma att påverka våra möjligheter att rekrytera färdiga specialister till fast anställning i HSF. Som en ytterligare framtida rekryteringsbefrämjande åtgärd kommer hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen att teckna ett nytt avtal med

12 HSN 2011/12 7 (22) Karolinska Institutet gällande verksamhetsförlagd utbildning inom Region Gotland. Fullt utbyggt våren 2013 kommer avtalet att omfatta 90 helårsstuderande sjuksköterskestudenter i grundutbildning. De senaste årens ekonomiska situation har lett till begränsningar av möjligheterna för medarbetare att delta i viktig kompetensutveckling. En ökad satsning på kompetensutveckling är strategiskt viktig både för rekrytering men framför allt för att säkerställa god vård och utveckling. Detta är ytterligare ett förbättringsområde som lyfts fram i medarbetarenkäterna. Nationellt ökar kraven på en kunskapsstyrd vård med nationella riktlinjer som utgångspunkt. Att omsätta evidensbaserad kunskap till praktik kommer att ställa krav på regionala strukturer för kunskapsutveckling. Ekonomi I jämförelser med andra landsting har Gotland en högre kostnad för den somatiska specialistvården, lägre kostnad för primärvård och psykiatrisk vård. Tre landsting har en högre nettokostnad per invånare. Den nationella styrningen av hälso- och sjukvården där de politiska intentionerna ofta kopplas samman med direkt styrande statsbidrag är kostnadsdrivande för sjukvården, åtminstone i ett initialt skede. I ett samhällsekonomiskt perspektiv kan åtgärderna på sikt ha kostnadssänkande effekt. Styrningen med statsbidrag hjälper sjukvården att prioritera de åtgärder där den politiska viljan finns. Samtidigt sker ingen förändring av sjukvårdens övriga uppdrag. Det är en utmaning för hälso- och sjukvården att hantera dessa ökade uppdrag som initialt kommer tillsammans med statsbidrag men som efter en tid antingen ska arbetas in i ordinarie verksamhet utan tillskott av medel eller nedprioriteras. Den nationella styrningen tros inte komma att minska under planperioden. Ett interndebiteringssystem är under framtagande och beräknas vara i drift från Syftet med interndebiteringen är att stimulera till effektiva processer. Att få till stånd en koppling mellan utfört arbete och ekonomi ska också leda till en större ekonomisk medvetenhet. Utmaningen är att inte överstimulera produktion så att modellen i sig blir kostnadsdrivande. Flera nya avtal ska tecknas under planperioden. Upphandling pågår av laboratorieverksamheten och sjukvårdsrådgivningen. Upphandling ska ske och nytt avtal tecknas om den luftburna ambulanssjukvården. Nytt avtal om regionsjukvården ska tecknas från Utfallet av alla dessa kommande avtal

13 HSN 2011/12 8 (22) kommer att spela stor roll för de ekonomiska förutsättningarna under perioden. Kostnaderna för vårdcentralerna i egenregin översteg intäkterna med 7,5 Mkr. Noteras kan att Gotlands kostnad för primärvård är bland de lägsta i Sverige. En kraftigt ökad volym för utomlänsvård har varit tydlig under främst Jämfört med 2007 har antalet vårdtillfällen i utomlänsvård ökat med 20 procent. Om en sådan volymökning fortsätter kommer kostnadsutvecklingen för denna vård vara fortsatt hög. Hälso- och sjukvården har en kostnadsdrivande verksamhet inom flera områden. Den medicinska och den medicinsktekniska utvecklingen där allt mer går att göra för allt fler är ett sådant område. Den åldrande befolkningen som lever längre med sina sjukdomar är en annan. Även IT-området inom sjukvården är ett område där kostnadsökningar sker och de ökande krav som den nationella IT-strategin ställer kommer att leda till fortsatt ökade kostnader. Processer har tidigare beslutat att utveckla arbetet utifrån ett processperspektiv och använda metoder och den filosofi som inryms i Lean Health Care. Denna filosofi för ständigt förbättringsarbete strävar efter att öka kvaliteten i arbetssättet genom att processinriktat skapa värdeflöden i vården där tidsslöserier och kvalitetsbristarbete reduceras utan att skapa ökad stress för personalen. Genom att bättre matcha patientefterfrågan mot personaltillgänglighet reduceras ojämnheter i arbetsbelastning och en högre effektivitet uppnås i ett lägre och arbetsmiljövänligare tempo. Införandet av Lean är en långsiktig process som fram till nu inneburit föreläsningar för personal och högskoleutbildning för utvalda chefsgrupper. I förlängningen krävs fortsatta investeringar i coachutbildning, förbättringsmetodik och begränsat konsultstöd tillsammans med personalutvecklingstid. Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 ställer större krav på ett systematiskt patientsäkerhetsarbete med tonvikt på ett proaktivt arbete med riskbedömning, men också högre krav på uppföljning och utredning av avvikelser i processerna. Under 2011 kommer den tidigare föreskriften SOSFS 2005:12 att ersättas med en ny. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, där vårdgivarens krav på att planera, leda, följa upp och utvärdera verksamheten tydliggörs ytterligare. Den nya föreskriften kommer att ersätta allmänna råd om ledningssystem inom socialtjänstens område och kommer att ställa ökade krav på samverkan mellan dessa organisationer.

14 HSN 2011/12 9 (22) Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp som kräver nära samverkan mellan många olika vårdgivare. Omhändertagande av de mest sjuka äldre är en stor utmaning i dag och än mer inför 2020-talet när antalet äldre kommer att öka påtagligt. Nya arbetssätt och strukturer för vård och omsorg om äldre måste utvecklas. Den medicinska utvecklingen innebär att det är möjligt leva länge med en eller flera kroniska sjukdomar. Många multisjuka personer har i dag möjlighet att bo kvar i sitt eget hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. En nationell satsning kommer att inriktas särskilt på denna patientgrupp. Flera goda exempel på hur det går att effektivisera och förbättra vården finns. På Gotland bör detta arbete få högsta prioritet, i samverkan med Socialnämnden. Under planperioden ska primärvårdens basåtagande utvecklas och nya avtal tecknas med de privata vårdcentralerna. Samhälle Den nationella styrningen tar sig i uttryck både genom lagstiftning och stimulansmedel riktade mot tillgänglighetsmål, kvalitetsregister och patientsäkerhetsarbete. Tillskapandet av sex nya Regionala Cancercentra (RCC) är ett uttryck för nationell kvalitetssäkring av cancervården. Den kommer helt säkert att innebära en gotländsk ambitionshöjning i samverkan med Stockholmsregionen. Den nationella styrningen fokuserar på: tillgänglighet ny lag, kömiljard, korta väntetider på akutmottagningar valfrihet Lag om vårdval, upphandlingsregler, etableringsregler, EUvårdval äldre äldresatsning, äldresamordnare, hemsjukvårdsansvar Dessutom sjukskrivningsmiljard, rehabgaranti, patientens rätt, patientsäkerhet, psykiatrisatsning, missbruksvård, nationell cancerstrategi, granskningsmyndighet riktlinjer God Vård - kunskapsstyrning, uppföljningsindikatorer, öppna jämförelser, nationella medicinska riktlinjer, tillsyn överbeläggningar, läkemedelslistan med mera Sjukvårdens organisation behöver vara än mer flexibel för att kunna möta de nationella krav som förändras mellan åren. Taxor och avgifter För närvarande finns inte några underlag framtagna för beslut om förändrade taxor, förslag kommer att presenteras under planperioden. I tandvårdsstödet

15 HSN 2011/12 10 (22) justeras de av staten fastställda referenspriserna en gång per år. Folktandvården Gotland har som mål att tandvårdstaxan ska ligga i närheten av de högkostnadsgrundande referenspriserna. Detta medför att taxan kommer att justeras när förändringar i statens referenspriser sker. Driftbudget En driftbudget för hälso- och sjukvården i nivå med tilldelad budgetram kräver stora förändringar års första prognos visar minus 35 Mkr. Detta inräknat att åtgärder för att minska underskottet har effekt Hälso- och sjukvårdens beräknade kostnadsökningar för planperioden består av flera delar som redovisas nedan. Detta är kostnadsökningar som förvaltningen behöver ta hänsyn till i kommande förändringsarbeten. Dessa kostnader är svåra för hälso- och sjukvården att undslippa trots att ett stort arbete läggs ner exempelvis inom läkemedelsområdet för att minimera kostnadsutvecklingen. Typ av kostnad Belopp (tkr) Ökade läkemedels och materialkostnader Avtal med externa producenter Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Minskat statsbidrag förmånsläkemedel Kostnader för Regionalt Cancer Centra Primärvården Balans mellan nuvarande uppdrag o budget Identifierade kostnadsminskningar Totalt Ökade läkemedels- och materialkostnader För läkemedel samt sjukvårdsmaterial beräknas en kostnadsökning med 9,5 Mkr per år. Kostnadsökningen för läkemedel beräknas utifrån de senaste fem årens utfall. (+9,6 Mkr per år). För sjukvårdsmaterial finns en genomsnittlig kostnadsökning de senaste fem åren på 2 Mkr. Externa avtal De externa avtal som hälso- och sjukvården har beräknas öka kostnaderna med 7,3 Mkr. Detaljerad redogörelse för detta finns nedan.

16 HSN 2011/12 11 (22) Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag I slutet av 2010 kom besked om höjning av premien för patientförsäkringen med 2,2 Mkr jämfört med Det finns ingen anledning att tro att premien kommer att bli lägre När premiehöjningen kom till förvaltningens kännedom var det allt för sent för att begära kompensation för detta inför Minskat statsbidrag förmånsläkemedel I oktober 2011 kom också besked från Sveriges Kommuner och Landsting att landstingen totalt i Sverige har en så låg kostnadsutveckling vad det gäller förmånsläkemedel att kostnaderna hamnade under det gränsvärde som fanns i modellen för statsbidraget att ett återtagande av statsbidrag blev aktuellt. För Gotlands del motsvarar detta 3,6 Mkr i minskat statsbidrag. Nytt uppdrag Regionalt Cancer Centra 1 juni 2011invigs RCC Stockholm/Gotland. Ett av sex nationella centra som startas för att säkra och utveckla cancervården i landet. Det nuvarande onkologiska centrat (OC) kommer att ingå som en del i RCC. Kostnaden för RCC uppskattas till ca 70 mkr. Gotlands andel utgör en 35:e del. Statsbidrag kommer att betalas ut för 2012 efter ansökan. Det är ovisst hur stort statsbidrag som kommer att erhållas. Om statsbidraget till RCC blir 7 mkr innebär det att Gotland ska betala 1/35:e del av 63 mkr dvs 1,8 mkr. Till OC betalar Gotland idag Primärvården Kostnaderna i egenregins produktion översteg 2010 intäkterna med 7,5 miljoner kronor. Gotlands kostnad för primärvård är bland de lägsta i Sverige. Både de privat drivna som de offentligt drivna vårdcentralerna rapporterar svårigheter med att klara sina uppdrag. Konkurrensneutraliteten mellan privata och offentliga utförare måste upprätthållas. Förvaltningens bedömning är att primärvården behöver ett tillskott på ca 5 mkr för att klara nuvarande uppdrag och ökningen av antalet äldre. Utöver detta tillkommer kostnader på grund av nya uppdrag inom det hälsoförebyggande arbetet. Balans mellan nuvarande uppdrag o budget Hälso- och sjukvården på Gotland har under en lång rad av år, trots stora ansträngningar, inte lyckats med att nå en balans mellan tilldelade resurser och verksamhet. Den medicinska utvecklingen, ökade vårdbehov och ökade krav och förväntningar inom hela verksamhetsområdet har och kommer att ställa stora krav på effektivisering men också på finansiering. Förväntningarna är

17 HSN 2011/12 12 (22) stora på den nya ledningsstrukturen, det påbörjade arbetet med Lean Health Care och den pågående förändringen av den övergripande förvaltningsorganisationen. Sammantaget stora förändringar som förväntas ge förutsättningar för att arbeta med ständiga förbättringar/effektiviseringar och därmed bättre kunna möta framtidens ökade möjligheter och behov. Detta kommer att ta tid. Under årens lopp har krav på besparingar lett till ett konstant arbete med att hitta kostnadsminskningar utan att förändra verksamhet. Efter den senaste genomgången som resulterade i en konsultrapport ekonomi i balans finns en handlingsplan framtagen som nu följs. Flera av de föreslagna åtgärderna förutsätter ett långsiktigt arbete som ger genomslag 2012 och framåt. Förutom utvecklingskostnaderna som beskrivits ovan uppskattas den obalans verksamheten har mellan uppdrag och resurser sedan flera år bakåt i tiden till ca mkr. Identifierade kostnadsminskningar 2011 I slutet av 2010 beviljade hälso- och sjukvårdsförvaltningen 15 personer avgångsvederlag. Dessa beräknas ge en besparing på 3,8 Msek under Övriga identifierade kostnadsminskningar som förvaltningen arbetar med redovisas nedan. Handlingsplan för ekonomi i balans Hälso- och sjukvården på Gotland har under en lång rad år gått med ett ekonomiskt underskott motsvarande 2-4 procent av budget. I den nya sjukvårdsledningens uppdrag poängteras ansvaret att få ekonomin i balans. Omorganisationen har i sig själv medfört ökade kostnader liksom förlust i ekonomisk styrning under senare delen av I en konsultrapport från 2010 (N Crona, D Fagerhem; Ekonomi i Balans) ges en lista på möjliga besparingar upp till 50 Mkr utan radikala personalavgångar. Samtliga besparingsförslag har som utgångspunkt att övriga delar av sjukvården har ett stabilt utgångsläge med optimerade verksamheter. Så är inte fallet. En reduktion av kostnader i storleksordningen 50 Mkr kräver långsiktighet. Följande handlingsplan är en strategisk planering för att snabbast möjligt nå största effekt. 1. Strategisk och stabil läkarplanering Utgångspunkten är återskapa bemanning av fastanställda läkare på mellan procent av verksamheternas totala behov med intensifierad rekrytering både på kort och på lång sikt. Långsiktig schemaläggning ur funktionsperspektiv, produktionsplanering och sammanhållen

18 HSN 2011/12 13 (22) vikariatsrekrytering är framgångsfaktorer för att minska andelen dyra hyrläkarlösningar. Ett utvärderat system med konsulter, fastlandstjänstgöring och långsiktig kompetensutveckling är också nödvändigt. 2. Flexibel omvårdnadsbemanning I avsikt att reducera övertid, mertid och vikariatsbehov kan delar av vakansbehov på avdelningar och mottagningar balanseras av större intern rörlighet genom utökade dubbelkompetenser. Begreppet en väg in, sammanhållen bemanningsassistentgrupp och optimal användning av resursteamet avser att minska vikariatsbehovet. 3. Rätt utomlänsvård Den upphandlade utomlänsvården uppvisar ständigt ökade kostnader. Det finns uppenbara besparingspotentialer. a. standardisering av indikationerna och uppföljning av att de efterlevs av såväl ordinarie som vikarierande läkare b. bevakning av såväl transport som vårdtider på fastlandet i samspel mellan PEV och remitterande specialitet c. krav på öppen och kontrollerbar fakturering från utförare, noggrannare fakturagranskningsprocess d. mer konkurrenskraftiga priser efter nytt avtal 4. Hemtagning av sjukvård Efter stabilisering av ortopedklinikens läkarbemanning kan åter större delen och proteskirurgin utföras i egen regi och i förlängningen möjligen även försäljning av vård (operationer). Behovet av obesitaskirurgi ökar med liberalare indikationer och ökad förekomst på Gotland. Nuvarande volym på cirka 80 operationer till en kostnad av cirka 7-8 Mkr motiverar ambitionen att utföra operationen i egen regi. Detta kräver en kvalitetskontrollerad process med externt stöd under ett par års tid. 5. Rätt läkemedelsanvändning Det framgångsrika arbetet inom läkemedelskommittén kan kombineras med riktade insatser mot enstaka terapiområden, som uppvisar överförskrivning. Antibiotikaförskrivningen skall generellt sänkas.

19 HSN 2011/12 14 (22) Erytropoetin-hantering i dispensärvård på dialysenheten ger ytterliga kostnadsbesparingar. 6. Effektiviseringar Riktade effektiviseringsarbete inom bland annat laboratorieverksamheten, röntgen, psykiatri och primärvård förväntas ge fortsatta kostnadsreduktioner. 7. Upphandlingar och avtal Upphandling av sjukvårdsrådgivning och helikopterverksamhet ger en möjlighet till förändrad kostnadsbild. Förändrat upphandlingsarbete efter så kallad Spend-analys har enligt konsultbedömning potential för besparingar. Kompensation för externa avtal Externa avtal finns inom högspecialiserad vård, ambulanssjukvård (Falck), njursjukvård (Diaverum), privata vårdgivare inom nationella taxan och avtal, alarmering och dirigering av ambulanser (Medhelp) och luftburna ambulanstransporter (Scandinavian Medicopter).

20 HSN 2011/12 15 (22) Avtal Omslutning Beräknad indexhöjning Beräknad volymökning Kompensation 2012 (tkr) Falck ambulans ,5 procent 5 procent, men 600 ingen påverkan på kostnaden Alarmering o dirigering ,5 procent 0 procent 70 SOS-helikopter inkl ,5 procent 2 procent 765 flygambulans Privata vårdgivare (exkl procent 0 procent 285 Diaverum och Primärvård) Regionvård (vårdkostnad) ,4 procent Konsultavtal (till största ,5 procent 0 procent 175 delen KARGO) Vårdapoteket AB ,5 procent 0procent 115 Primärvård i enskild regi procent Ökat poängtal 670 p g a åldersutveckling cirka 1 procent Diaverum (njursjukvård) ,5 procent 5 procent 1000 Totalt Avtal avseende den luftburna ambulanssjukvården kommer att upphandlas under 2011 med planerat ikraftträdande hösten Erfarenheterna från andra landsting är att detta kommer att medföra betydande prisökningar. Verksamheten inom njurenheten överskred tilldelad budget under 2010 på grund av ökat antal behandlingar. Inför 2012 och framåt beräknas kostnaderna öka med cirka 2,5 Mkr. Alternativa behandlingsmöjligheter saknas. Investeringsförslag med motiveringar Lokalförsörjningsplan Verksamhets- och medicinteknisk utveckling kräver anpassning av lokaler. I Visby koncentreras hälso- och sjukvårdens verksamheter till fastigheterna Korpen och Abborren.

21 HSN 2011/12 16 (22) har ny organisation från och med Tidigare erfarenheter pekar på behov av lokalanpassning i anslutning till organisationsförändringar. Äskanden av lokalförändringar i verksamheterna följer flödet för investeringsprocessen och arbetet med strategiska planer, d v s är nu inte synkroniserat med s nya modell för strategisk lokalförsörjning. För strategiska eller större lokalförändringsprojekt genomförs förstudier med förslag och kostnadsberäkningar av samhällsbyggarförvaltningen. Arbetssättet innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden måste ange schablonberäknade summor i investeringsbudgeten för att det inte ska gå för lång tid efter förstudie till eventuellt genomförande. Alternativt måste det i s samlade investeringsbudget finnas utrymme som är tillgängligt med kortare varsel än en gång per år så att Hälso- och sjukvårdsnämnden kan äska anslag för projekt efter förstudierna. Som förvaltningsövergripande stöd till verksamheterna tas ett tydligare arbetssätt fram med lokalsamordning som verktyg för att få mer fokus på helhetssyn, flexibilitet och hållbar lokalplanering. Efter framtagande av lokalförsörjningsplan för har från arbetsmiljöverket redovisats krav att anpassa hygienutrymmen/toaletter på lasarettet. Arbete med inventering av aktuellt läge pågår (mars 2011). Analys av resultat och arbete med att ta fram förslag till åtgärder har påbörjats. Att i nuvarande läge ange vad som behöver förändras i form av ombyggnader, ändrade lokaldispositioner, eventuellt ändrade arbetsmetoder, eventuell förändring av antalet vårdplatser låter sig svårligen göras. Därmed är det inte möjligt att i nuläget ange kostnader för åtgärder. Redan nu konstateras att kraven från arbetsmiljöverket innebär åtgärder enligt prioritet 1 (se nedan) och att andra planerade lokalåtgärder därmed troligen måste skjutas framåt i tidplanen. kommer tillsammans med SBF att snarast redovisa förslag till åtgärder inklusive kostnadsberäkning. Prioritering Prioritet 1 avser åtgärder med anledning av lagar och myndighetsbeslut samt pågående och tidigare beslutade projekt. Prioritet 2 avser särskilt beslutade satsningar t ex kopplade till statsbidrag Prioritet 3 avser lokalförändringsbehov av strategisk eller operativ betydelse för verksamhet, arbetsmiljö och/eller medicinsk utveckling.

22 HSN 2011/12 17 (22) För lokalanpassningar begärs anslag enligt nedanstående sammanställt förslag, X innebär begäran om anslag det året samt att förstudie inkl kostnadsberäkning pågår eller ska påbörjas. Varje objekt redovisas separat i särskild skrivelse, lokalförsörjningsplan. Prio Reservkraft Slite vårdcentral Centralkassa och entré, Korpen 1 X Mindre ombyggnader/lokalanpassningar LabMedCentr Gotland och entré 1 X Entré vid helikopterplattan 1 X Medicinteknisk avdelning 1 X Akutmottagning, (ortopeden m m) 1-3 X X X Koncentration av sjukvård, Aborren Lokalförsörjningsplan/anpassning ny organisation Habilitering-rehabilitering 3 X X Barn- och ungdomspsykiatrin 3 X Summa Reservkraft, Prioritet 1 (myndighetsrekommendation) Motiv: Stora äskningar avseende främst reservkraft och troligen reservvatten kommer under perioden. Som mål för sjukvården används rekommendationerna avseende reservkraft för det robusta sjukhuset. Det har skett flera incidenter/avvikelser avseende elförsörjning samtidigt som det är en ökad mängd energikrävande verksamheter som måste vara i drift under elavbrott. Patientsäker vård kräver kontinuerlig tillgång till elkraft. Slite Vårdcentral, Prioritet 1 (beslutat och pågående projekt) Motiv: Problemområden från verksamheterna är många och förstudien/lokalanpassningen ska koncentreras på patient- och arbetsflöden. Hänsyn till nya arbetsmetoder, våld och hot, sekretess och tillgänglighet krävs också. Verksamheter som är berörda är vårdcentral, sjukgymnastik, arbetsterapi, mödravård och BVC.

23 HSN 2011/12 18 (22) Centralkassa och entré, Korpen, Prioritet 1 (beslutat och pågående projekt) Motiv: Arbetsmiljöföreläggande och behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga och effektiva lokaler för verksamheterna samt få lösningar för patient/besöksflöden ur ett tillgänglighetsperspektiv och säkerhetsperspektiv. Lokalanpassningar måste till för att lösa problem med våld- och hotsituationer och problem med obehöriga och övernattande personer i lokalerna. All kontanthantering kommer att finnas i området med krav på säkerhetsåtgärder. Mindre ombyggnader/lokalanpassningar, prioritet 1-3 Motiv: Behov av att snabbt vidta åtgärder (myndighetsbeslut, verksamhetsförändringar) för att anpassa befintliga lokaler. Lab MedCentr Gotland och entré, Prioritet 1(beslutat och pågående projekt) Motiv: Behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga lokaler för väntrum och provtagning. Troligen berörs entrén till lasarettet för att få bra patient- och besöksflöden med hänsyn till tillgänglighet, patientsäkerhet och möjlighet till att verksamheten kan läggas ut till privat aktör. Entré vid helikopterplattan, Prioritet 1(beslutat och pågående projekt) Motiv: Minska risk för personal och patienter i samband med helikoptertransporter vid hård vind från framför allt nord och nordväst. Medicinteknisk avdelning, Prioritet 1(beslutat och pågående projekt) Motiv: De krav som finns på verksamheten från leverantörer, Läkemedelsverk och Socialstyrelsen kan inte uppfyllas. Behov av lokalanpassning för att få mer ändamålsenliga och effektiva lokaler för verksamheten samt en bättre arbetsmiljö. Akutmottagningen (ortopeden m m), Prioritet 1-3( 1 avseende beslutad delförstudie, resten 3) Motiv: Behov av lösningar för lokalförutsättningar för flera verksamheter i området vid akuten på lasarettet, sekretessproblem vid akuten, arbetsmiljö vid ortopedavdelning, samordning för hudmottagning samt primärvårdens arbete i lokalerna. Behov av mer ändamålsenliga lokaler för en patientsäker, rationell och kostnadseffektiv verksamhet.

24 HSN 2011/12 19 (22) Koncentration av sjukvård, Abborren, prioritet 3 Motiv: Förstudie som beslutsunderlag som förutsättning för rationell och kostnadseffektiv samlad sjukvårdsverksamhet (inklusive psykiatri och rehabilitering) i en fastighet med inriktning på patientflöden och processer. Lokalförsörjningsplan/anpassning ny organisation, prioritet 3 Motiv: Lokalanpassningar som förutsättning för rationell och kostnadseffektiv verksamhet med inriktning på patientflöden och processinriktning. Habilitering-rehabilitering, prioritet 3 Motiv: Ambition från verksamheten att minska på lokalyta och en förstudie med lokalanpassningsförslag ska koncentreras på patient- och arbetsflöden. Hänsyn till nya arbetsmetoder, våld och hot, sekretess och tillgänglighet krävs också. Verksamheter som är berörda är sjukgymnastik, arbetsterapi med både öppenvårdsmottagning och slutenvårdsverksamhet samt gymnastiksalar och bassäng, syn-, hör, tolkcentral, logoped, GoIT och hemrehab (SOF). Barn- och ungdomspsykiatrin, prioritet 3 Kräver att Habilitering-rehabilitering objektet är genomfört. Motiv: Koncentration av sjukvårdsverksamheter till fastigheten Korpen5. Minskad lokalyta. Lokaler anpassade för öppenvårdsverksamhet. Kommunnytta: Effektivt utnyttjande av s lokaler. Möjliggör försäljning av Torsken 1 eller alternativ uthyrning. Utrustning/Medicinteknik För utbyte av medicinteknisk utrustning begärs anslag enligt nedanstående sammanställning. Text Röntgen angiograf Röntgen/kvinnosjukvården ultraljud Övrig medicinteknisk utrustning Övrig utrustning Utrustning ambulanshelikopter Summa

25 HSN 2011/12 20 (22) Röntgen angiograf Samtliga röntgen-lab som införskaffades 1994 vid inflyttning i de nya lokalerna har bytts förutom kvarvarande två, d v s de är 16 år gamla. Leverantören garanterar inte tillgång till reservdelar längre och det finns uppenbara risker för haverier. Nuvarande utrustning har en högre stråldos än nyare modern utrustning, vilket är dåligt för både personal och patienter. Ny utrustning har procent strålreducering mot nuvarande. Enligt planering skall båda dessa bytas till ett nytt laboratorium Det innebär investeringskostnad på 11, 5 Mkr inklusive ombyggnadskostnader. Investering är beviljad 2011 med 4 Mkr och återstående investering 7,5 Mkr begärs Röntgen/kvinnokliniken Utbyte av fyra ultraljud varav två är på röntgen och två inom kvinnosjukvården. Beräknad kostnad 6 Mkr. Investeringen föreslås fördelas över två år, 3 Mkr 2011 och 3 Mkr Ny utrustning ger bättre diagnostik. Övrig medicinteknisk utrustning Detta anslag avser utbyte av medicinteknisk utrusning enligt återanskaffningslista, som innehåller cirka 50 utrusningar för 2012 och ett 20-tal Under 2014 föreslås utbyte av endoskopiutrustning för 3,4 Mkr. Investeringslista på samtliga aktuella utrustningar finns tillgänglig på intranätet. Större utbyten 2012 är EKG för cirka 1,6 Mkr och sköljrumsutrustning för 800 tkr, övervakningsutrustning Op/anestesi för 500 tkr, såg- och borrutrustning till ortoped för 500 tkr och videostapel till öronkliniken för 400 tkr. Övrig utrustning Övrig utrustning är utbyte av exempelvis möbler eller annan utrustning som inte är medicinskteknisk utrustning. Utrustning ambulanshelikopter När ny ambulanshelikopter upphandlas måste hälso- och sjukvården anskaffa medicinteknisk utrustning för transportmedicin. 3,5 Mkr. IT Tillsammans med ledningskontoret och socialförvaltningen utformas gemensamma satsningar i regionen på e-hälsa. Utgångspunkt är de nationella överenskommelser som innebär satsningar framförallt på utbyte av information, i stor utsträckning via Nationell patientöversikt (NPÖ) mellan

26 HSN 2011/12 21 (22) vårdgivare och kommunal verksamhet (socialtjänst mm). Dessutom prioriteras olika medborgartjänster som Mina vårdkontakter (MVK). De nationella satsningarna på e-hälsa förelås finansieras via ledningskontoret med 2,3 Mkr investering 2012, samt därtill 1,6 Mkr i driftkostnad. Stor del av dessa satsningar är ännu i infrastruktur och säkerhetsfunktioner, men i takt med att dessa sjösätts sker satsningar på vårdtjänster, framförallt NPÖ men också Barnhälsodata, Patientens sammanhållna läkemedelsinformation, Infektionsverktyget, Elektroniskt sjukintyg, Standardiserade vårdprogram och hur alla kvalitetsregister skall fungera och nyttjas bättre. Dessa satsningar kräver också anpassning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen som möjligen inte kan finansieras via de gemensamma anslagen. För vissa projekt utgår statsbidrag, som dock förutsätter att säkerhetsfunktioner, som e-tjänstekort, och grundstrukturer som NPÖ, finns på plats. Enligt rekommendation från cehis (center för e-hälsa i samverkan) efter utredning tillsammans med företrädare för privata vårdgivare förordas utbyte av information mellan vårdgivare via NPÖ, således angeläget att NPÖ införs. Informationsöverföring mellan olika vårdenheter, både i regionens regi och enskilda, förutsätter fortsatt förstärkt kapacitet i nätverk (både fast och mobilt) samt satsningar i infrastruktur i övrigt. Ansvarig för dessa satsningar är ledningskontoret och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har påtalat behov av investeringar inom dessa områden. Text IT portal för utbyte av information med privata vårdgivare IT kvalitetssystem 500 IT anpassning patientinformationssystem IT vårdtyngd Summa IT-portal För utbyte av information med privata vårdgivare har regionen av säkerhetsskäl och juridiska ansvarighetsskäl löst behov av åtkomst genom att bygga en portal. Kostnad för anpassning av system till portalen ligger hos Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns ännu kvar system som inte är anslutna till portalen och där det av patientsäkerhetsskäl är angeläget att dela