Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2011

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 4 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2011 Tid/plats Måndagen den 18 april kl ca Konferensrum Bornholm rum 1339, Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Marie Nilsson Brukare/kunder 2. Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo, bilaga. 3. Utökning av ambulanstjänsten i sommar, bilaga. Ekonomi 4. Komplettering. Strategisk plan och budget, bilaga. 5. Delårsrapport 1, bilaga. 6. Uppföljning av ekonomi i balans. 7. Begäran om tilläggsanslag. 8. Rapport om omställningsarbete på lasarettet. Medarbetare/ledare 9. Presentation av Lena Karlsson, personalchef. Processer 10. Introduktion av arbetet med styrkortet, bilaga. 11. Avtal och ersättning för hemsjukvården, bilaga. Samhälle

2 KALLELSE 2(2) 4 april 2011 Övrigt 12. Informations- och anmälningsärenden. - Kf 52 Motion. Meddelarfrihet vid upphandling - Kf 54 Motion. Stärk nätverket BarnSam- åtgärder för barn och ungdom - Kf 55 Motion. Insatser för unga som isolerar sig i hemmet 13. Övriga frågor. Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun VISBY Tfn Fax christina.eklund@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE

3 MEDBORGARFORSLAG GOTLANDS KOMMUN GOTLANDS KOMMUN Till Kommunfullmäktige i 2010 ~12~ O 8 Gotlands kommun VISBY Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. / UR o c /v H o/v n-v " Vi" l/ol te f. fl/ M i Motivering Skriv här varför du anser att kommunfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. l/, r- VILL l/c, c <e - v u s.. > s L. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Gotlands kommun. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering 10 Jag samtycker inte till internetpublicering O Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd i Gotlands kommun. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag.

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2011/109 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 1 april 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Medborgarförslag. Vårdcentral och apotek på Gråbo Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås i enlighet med förvaltningens yttrande. Bakgrund I ett medborgarförslag från Birgitta Holmqvist föreslås att före detta tandvårdslokalerna i Gråbo borde användas för vårdcentral och apotek istället för den nu planerade användningen för stadsmissionen och Röda Korset. Bedömning Möjligheterna att använda fastigheten Loggen 1 för vårdcentral undersöktes 2008 både av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och av Carema som hade lämnat in anbud avseende vårdcentraldrift i Gråbo. Carema bedömde att den ombyggnadsinvestering som skulle krävas var för stor i förhållande till den då aktuella kontraktstiden avseende vårdcentralsdriften. Lokalerna skulle heller inte bli tillgängliga förrän 2010 vilket för hälso- och sjukvårdsförvaltningen innebar att en flyttning av verksamheten vid Gråbo vårdcentral från de tillfälliga byggnaderna till Loggen 1 inte var ett möjligt alternativ. Möjligheterna till etablering av nya apotek och vårdcentraler har sedan apoteksomregleringen och införande av Lagen om vårdvalssystem förbättrats. Beträffande apoteksetableringar har dock inget inflytande. Förutsättningen är att ekonomisk bärkraft kan uppnås och lokalkostnaderna är tillsammans med kundunderlaget bland de viktigaste faktorerna. Den aktuella byggnaden har sedan medborgarförslaget lämnades in sålts till Stadsmissionen varför medborgarförslaget i det avseende inte kan tillmötesgås. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg, Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Utökad ambulanskapacitet sommaren 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta Förvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med Falck ambulans AB om tilläggskapacitet i form av ambulans bemannad mellan kl 11:00 och 21:00 under perioden 24 juni till 14 augusti Bakgrund Nämnden har uppdragit åt förvaltningen att undersöka ambulanstillgängligheten under sommarperioden och återkomma med förslag om hur eventuell brist kan kompenseras. Nuläge Enligt avtal med Falck ambulans AB finns på Gotland två dygnsbemannade ambulanser stationerade i Visby och Hemse samt en dagbemannad ambulans stationerad i Slite. Utöver detta bemannar Falck dygnet runt ambulanshelikoptern med sjuksköterska och räddningsman. Denna personal har även tillgång till markambulans för uppdrag då helikopterns tjänster inte behövs. Sådana uppdrag får inte innebära att anspänningstiden för helikopteruppdrag eftersätts. Kartläggning Ambulansuppdrag klassificeras i prioritet 1 3 varav prio 1 avser livshotande tillstånd. Under större delen av året är insatstiden för större delen av Gotland acceptabel. Problem föreligger dock under perioden från midsommar t o m medeltidsveckan då antalet besökande på Gotland är stort. En kartläggning har gjorts av data för 2010 för månaderna juni till augusti genom kontakt med SOS Alarm. Diagram 1 till 3 avser antalet prio 1-uppdrag per datum under månaden. Genomsnittet för hela året ligger på 6,22 prio 1- uppdrag per dygn. Vid midsommar noteras en ökning vissa dagar till Denna ökning återkommer vissa dagar under juli. Nio dagar med dubblerat antal prio-1-uppdrag noteras. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

6 Förvaltningsnamn Ärendenr (2) Fördelningen av uppdrag geografiskt över ön har också studerats och visar att den största ansamlingen av uppdrag avser Visbyområdet. Noteras bör att Räddningstjänsten för 2010 rapporterat ett kraftigt ökat antal IVPA-larm varvid en stor andel avser sommarmånaderna. IVPA (i väntan på ambulans) används då ankomsttiden för ambulansen vid prio 1 beräknas överstiga 30 minuter. Jämförelser har också gjorts avseende hur andra turisttäta län hanterar frågan. Som exempel kan anges att Dalarna under skidsäsongen förstärker med 3 ambulanser. Liknande förstärkning görs i Malmö. Kontakter har också tagits med ledningen för Falck ambulans på Gotland varvid statistiken avstämts mot den praktiska erfarenheten. Bedömning Utifrån det kunskapsunderlag som framtagits kan förvaltningen konstatera att ökningen av antalet prio-1-uppdrag under ett antal sommarveckor leder till förlängda väntetider på ambulans. Detta medför att räddningstjänstens resurser också ianspråktas. Uppdragsökningen ligger tidsmässigt mellan midsommar och medeltidsveckan. Den ökade belastningen avser i huvudsak förmiddag till tidig kväll. Enligt ovanstående förutsättningar har Falck ambulans ombetts lämna offert avseende utökning med en ambulans mellan den 26 juni och den 11 augusti En preliminär offert från Falck avser utnyttjande av ambulans 901 som annars används av helikopterbesättningen för markuppdrag under ovannämnda period alla dagar mellan kl och Ambulansen avses utgå från Visby och användas fullt ut som resurs likställd med övriga ambulanser. Kostnaden beräknas till kronor per vecka, dvs för hela perioden cirka kronor. En försvårande faktor är att planeringen inför sommaren redan är i gång och att ambulanssjuksköterskor är svårrekryterade varför beslut behöver fattas omgående. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsledningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/12 Handlingstyp 1 (1) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Komplettering till strategisk plan för HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden begär att 2011 års engångsbelopp på fem miljoner läggs till de 20 miljoner som äskats i den strategiska planen. Ettårsanslag för 2010 I budget 2011 finns fem miljoner avsatta till HSN i form av ett ettårsanslag. Vid beräkning av behov och äskande inför 2012 togs ingen hänsyn till detta. Hälso- och sjukvårdsnämnden begär därför om att få behålla dessa 5 miljoner utöver det som finns upptaget i den strategiska planen som har lämnats in. Det totala äskandet uppgår således till Tkr. Ann-Christine Kullberg Hälso-och sjukvårdsdirektör Yvonne Skovshoved ekonomichef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 Handlingstyp Delårsrapport 1 (16) Datum 12 april 2011 Delårsrapport 1, 2011 Väsentliga/kritiska händelser... 2 Brukare/Kunder... 2 Patientenkät på akutmottagningen... 2 Vårdgarantin... 2 Ekonomi... 3 Fortsatt arbete med interndebitering... 3 Ekonomiskt resultat för perioden januari-mars Nettokostnadsutveckling... 3 Kostnadsutveckling... 3 Personalkostnadsutveckling... 4 Höga kostnader för hyrpersonal... 4 Utveckling utomlänsvårdskostnader... 4 Medarbetare/Ledare... 6 Ny ledningsstruktur... 6 Rekrytering av läkarkompetens... 6 Arbetsmiljöverkets inspektion... 7 Gemensamt arbetssätt inom Folktandvården Wisby... 7 Införande av daglig styrning... 7 Antal anställda... 7 Tillsvidare-, visstidsanställda och antal årsarbetare... 7 Övertid och mertid i timmar, alla anställda... 8 Processer... 8 Lean... 8 Regionalt CancerCentrum... 8 Avvikelserapportering... 9 Resultatprognos Investeringsprognos IT Medicinteknisk utrustning Lokaler Åtgärder för att undvika budgetöverskridande Sammanfattande kommentarer Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org. nr Webbplats

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 2 (16) Väsentliga/kritiska händelser Brukare/Kunder Patientenkät på akutmottagningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter att kartlägga patienternas upplevelse av vårdens kvalitet genom den nationella patientenkäten. Under hösten 2010 har patientenkät genomförts på akutmottagningen, Visby lasarett, och resultat presenterades mars Betyg i avsnitten Bemötande, Delaktighet, Information, Förtroende, Upplevd nytta och Rekommendera enheten motsvarar genomsnittet av de deltagande landstingens betyg. För frågan som avser tillgänglighet hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? ger patienten ett betydlig bättre betyg på Gotland än i riket. Värdet på Gotland är 60 på en skala mellan 0 och 100 jämfört med 52 som är genomsnittet av deltagande landsting. Goda resultat i avsnitten: Förtroende för personalen Bemötande Rena lokaler Förbättringsområden är information om: prioriteringsordning väntetid till läkare biverkningar av läkemedel varningssignaler att vara uppmärksam på när patienten kom hem eventuell uppföljning eller återbesök Vårdgarantin Trots att den lagstadgade vårdgarantin är oförändrad genomförde regeringen med kort varsel vid årsskiftet en väsentlig förändring då reglerna för kömiljarden skärptes. Förutsättningarna för att komma i åtnjutande av stimulansbidraget är att minst 70 procent av patienterna får tid till specialistbesök eller åtgärd inom 60 dagar (mot tidigare 90 dagar). Under januari lyckades sjukvården på Gotland inte ställa om till denna högre produktionstakt men redan i februari uppnåddes 70 procent för såväl specialistbesök som åtgärder. Stora läkarvakanser inom ögonsjukvård och ortopedi innebär fortsatt stora utmaningar med kostsamma lösningar för att säkra tillgängligheten till vård.

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 3 (16) Strategin för resten av året är att vårdgarantin och kraven för kömiljarden skall uppfyllas, även om det sker genom remittering av vård till fastlandet. Telefontillgänglighet till primärvården är fortsatt god. Ekonomi Fortsatt arbete med interndebitering Arbetet med interndebitering som startades under 2010 har fortsatt under början av Ekonomiskt resultat för perioden januari-mars 2011 För perioden visar det ekonomiska resultatet ett underskott jämfört med budget på 13 mkr. Periodiserad budget jan-mars 2011 Ackumulerat utfall jan-mars 2011 Periodens avvikelse Ackumulerat utfall jan-mars 2010 Utveckling Intäkter ,3 % Personalkostnader ,3 % Hyrpersonalkostnader % Regionvård ,9 % Övriga kostnader ,4 % Kapitalkostnader % Totala kostnader ,1 % Nettokostnader ,7 % Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2010 är 5,7 procent. Nettokostnadsutvecklingen jämfört med 2010 påverkas av att bland annat hyresdebiteringen för perioden januari-mars 2010 inte var korrekt. Efter korrigering av störande poster är nettokostnadsutvecklingen 4 procent jämfört med föregående år. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen för perioden är 5,1 procent. Kostnader som ökat jämfört med 2010 är kostnader för köpt vård, kostnader för hyrpersonal och övriga externa kostnader. Delar av ökningen av kostnaden för externa tjänster beror på felaktig debitering av såväl hyror som tjänster från

11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 4 (16) serviceförvaltningen under perioden Faktiskt ökade kostnader är ökade kostnader för IT-tjänster, kapitalkostnader och försäkringspremie till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Kostnader för läkemedel har minskat jämfört med samma period Minskningen är tydlig inom rekvisitionsläkemedel men även en svag minskning har skett på läkemedel inom läkemedelsförmånen. Personalkostnadsutveckling Personalkostnaderna har minskat med 1,3 procent. Den största minskningen av personalkostnader beror på att socialförvaltningen övertaget ansvaret för hemsjukvård. Personalen inom kväll- och nattorganisationen och hemrehab är nu anställda i socialförvaltningen. Detta motsvarar en minskning av personalkostnader med 2,8 mkr för perioden. Efter hänsyn tagen till verksamhetsövergången till socialförvaltningen är personalkostnadsutvecklingen 0,3 procent. Ytterligare en bidragande orsak till den låga kostnadsutvecklingen för personalkostnader är de avgångsvederlag som beviljades i december 2010 samt flertalet vakanser på framförallt läkarsidan. Höga kostnader för hyrpersonal Kostnaden för hyrpersonal har ökat kraftigt jämfört med Skillnaden mellan 2011 och 2010 är 4,6 mkr. Det är framförallt kostnaden för anestesiläkare, ortopedläkare och primärvårdsläkare som ökat. Även inom gynekologi/obstetrik finns kostnader för hyrläkare vilket inte var fallet För anestesi finns en avtrappningsplan av hyrläkare som löper fram till Ökningen inom primärvården beror på nya vakanser och långtidssjukskrivningar vilket har lett till behov av hyrläkare på samtliga vårdcentraler. Inom gynekologi beror behovet på vakanta tjänster som tillkommit efter årsskiftet. Nyrekrytering pågår. Utveckling utomlänsvårdskostnader Kostnader för utomlänsvården har jämfört med samma period föregående år ökat med 17 procent. Den kraftiga ökningen av kostnader för utomlänsvård beror på allt fler dyra vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen med en kostnad över 500 tkr har ökat från 19 stycken under 2009 till 29 stycken rullande 12 t o m november Dessa vårdtillfällen har en medelkostnad på cirka 1,1 mkr per styck. Även antalet vårdtillfällen med en kostnad på mellan tkr har ökat från 143 stycken år 2009 till 177 stycken rullande 12 t o m november Den kraftiga kostnadsökningen inom utomlänsvården började redan under våren 2010 och fortsätter nu under Det ökade antalet vårdtillfällen är tydliga inom obesitaskirurgi, onkologi och kardiologi.

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 5 (16) Diagrammet nedan visar utvecklingen av kostnaden för remitterad vård. I varje stapel ingår 12 månaders kostnader samt 12 månaders antal remisser. Trenden är tydligt stigande både för kostnaden för den remitterade vården och antalet remisser.

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 6 (16) Antal remisser till utomlänsvård har ökat jämfört med samma period 2010, däremot inte jämfört slutet av Antalet remisser ligger på samma nivå som oktober, november föregående år. Under mars månad har antalet remisser minskat jämfört med januari och februari. Medarbetare/Ledare Ny ledningsstruktur Den tidigare beslutade omorganisationen av hälso- och sjukvården genomfördes 1 januari Efterhand har samtliga chefer rekryteras och nya ledningsgrupper och ny samverkansorganisation tillskapats. Arbetet att organisera slutenvårdsläkarna enligt matrisorganisationen har inletts. Inrättandet av specialitetsföreträdare har påbörjats men inte slutförts. En gemensam enhet för bemanningsassistenter och resursteam har upprättats inom sjukvårdsorganisationen genom omstrukturering av befintliga resursers. Rekrytering av läkarkompetens Vårdens enskilt viktigaste fråga är för närvarande att säkra tillgången till rätt läkarkompetens inom olika specialiteter. Ett omfattande arbete att inventera samtliga anställda läkares nuvarande kompetenser har inletts. Nuvarande vikariatsbehov analyseras och en långsiktigt plan för nyrekrytering och avveckling av en väsentlig del av vikariat och hyrläkarlösningar genomförs.

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 7 (16) Arbetsmiljöverkets inspektion Vid arbetsmiljöverkets inspektion som gjordes under hösten 2010 framkom problem med den psykosociala situationen på framförallt IVA. Arbetsmiljöverket kräver nu åtgärder för att komma tillrätta med detta. Gemensamt arbetssätt inom Folktandvården Wisby Rutiner och gemensamma arbetssätt fortsätter att implementeras på Folktandvården Wisby. Medarbetarna på kliniken medverkar i ett tvådagarsinternat (teambuilding) under mars månad med uppföljning i september. Införande av daglig styrning Sedan januari har resursområdet slutenvård, öppen- och dagvård påbörjat arbetet med daglig styrning. Varje morgon träffas samtliga chefer och resursteamet i ett kort planeringsmöte för att inventera vårdplatstillgång och personalläge och fördela de tillgängliga resurserna efter dagens behov och förutsättningar. Antal anställda Antalet anställda jämfört med samma period 2010 har totalt sett minskat med 41 personer eller 33,60 årsarbetare. Övergången av sjuksköterskornas kvälloch nattorganisation och hemrehab till socialförvaltningen förklarar stor del av minskningen av antalet anställda, hemrehab 14,6 årsarbetare och kväll- och natt 8,6 årsarbetare. Sammanlagt beviljades 15 personer, motsvarande 12,7 tjänster avgångsvederlag. 9 av dessa 12,7 tjänster är avslutade under perioden. Tillsvidare-, visstidsanställda och antal årsarbetare Jan 2010 Mars 2010 Jan 2011 Mars 2011 Differens 2011 Tillsvidare (1 169,9) Visstid 116 (104) Totalt (1 273,9) (1 168,9) 123 (110,3) (1 279,20) (1 121,7) 135 (123,7) (1 245,40) (1 122,0) 134 (123,6) (1 245,60) Differens mellan 2010 och 2011 mars månad (33,60)

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 8 (16) Övertid och mertid i timmar, alla anställda Jan 2010 Feb 2010 Jan 2011 Feb Processer Lean Den nya sjukvårdsorganisationen har som en av sina prioriterade uppgifter att fortsätta arbetet med processer enligt Lean Healthcare och ständiga förbättringar. I avsikt att bättre matcha bemanning mot vårdplatsbeläggning infördes från den 10 januari daglig styrning av sjukhusets samtliga vårdplatser. Den totala vårdplatsbeläggningen avrapporteras varje vardagsmorgon av samtliga enhetschefer och jämförs mot bemanningsläget och eventuella personalomfördelningar beslutas. Trots ett högt patientintagningsläge har antalet nyöppnade extra vårdplatser under perioden januari-mars 2011 varit tre dygn i jämförelse med 30 dygn under motsvarande tid I arthrosprocessen har arbetet återupptagits med processkartläggning och omfördelning av arbetsuppgifter mellan ortopedläkare och sjukgymnaster i syfte att bättre nyttja rätt kompetens och förkorta ledtiderna. Liknande arbete har genomförts på ögonmottagningen med möjlighet till viss omfördelning av läkarbesök till specialistsköterskemottagningar för att bland annat möta bristande tillgång till ögonläkare. På reumatologimottagningen har sköterskemottagningar börjat ersätta vissa läkarbesök. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta oavsett tillgången på läkare inom olika specialiteter. Regionalt CancerCentrum I linje med SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden har en strukturerad regional cancerorganisation tillskapats. Syftet är att förbättra och säkerställa en jämlik vård av cancersjuka. Inom ramen för detta har sex regionala cancercentra (RCC) skapats med stöd av statsbidrag under 2010 samt Gotland är under 2011, genom chefläkare, representerat i en projektinförandegrupp som har till uppgift att bygga upp RCC Stockholm Gotland. RCC uppdrag: Samordning av regionens arbete att effektivisera vårdprocesser

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 9 (16) Ansvarar för att cancerpatienter i hela regionen har tillgång till psykosocialt stöd och palliativ vård av god kvalitet Arbetar för att stärka patientinflytande i vården Ansvarar för utveckling av cancervården i regionen och stärkt klinisk cancerforskning i samarbete med universitet, högskolor och industri Tydlig ledningsorganisation som inkluderar system för uppföljning av RCC-kriterier och beslut Långsiktig strategisk utvecklingsplan för cancervården i regionen Optimal nivåstrukturering av regionens cancervård Gemensamt regionalt ansvar för förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer Ansvarar för regionens kunskapsstyrning inom cancervården Avvikelserapportering Rapporterade vårdavvikelser har minskat till knappt hälften. Förhållandet mellan risker, tillbud och negativa händelser är motsatt mot uppsatta mål. Avvikelserapportering är väsentlig del av patientsäkerhetsarbetet och orsaken till den minskade rapporteringen är föremål för analys.

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 10 (16) Antalet rapporterade fallskador har minskat med 35 procent. Arbete med patientsäkerhetssatsning pågår, där fallskador är ett av fokusområdena. RiTiSk har högre andel risker och lägre andel skador rapporterade, vilket är ett önskvärt förhållande. Antalet rapporter har ökat något jämfört med Den vanligast förekommande avvikelsen är administrativ hantering följt av teknisk incident/driftavbrott, vilka båda ökat jämfört med Rapporter om halka och fall har däremot mer än halverats i antal.

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 11 (16) Resultatprognos Årsbudget 2011 Årsprognos 2011 Årsavvikelse Årsbokslut 2010 Intäkter Personalkostnader Hyrpersonalkostnader Regionvård Övriga kostnader Kapitalkostnader Totala kostnader Nettokostnader Investeringsprognos Prognosen för 2011 är att anslagna medel kommer att utnyttjas, möjligen finns behov att omprioritera mellan olika delposter. IT Utvecklingen inom IT-området är stor och förvaltningen följer det nationella arbetet som pågår. Under året har påbörjats planering för införande av Mina VårdKontakter (MVK). Mina vårdkontakter är en säker webbtjänst som möjliggör kommunikation mellan vårdpersonal och invånare. Invånare kan bland annat skicka förfrågningar till sin mottagning om att förnya recept, förnya hjälpmedel eller boka tid. Införande av TakeCare i primärvården är klart för Hemse och Klinte vårdcentraler. Införandet har skett enligt plan, med viss minskad produktion under två veckor. Samtliga vårdcentraler kommer före utgången av 2011 att använda TakeCare. Medicinteknisk utrustning Kvar från 2010 pågår upphandlingar gällande fosterövervakningsutrustning/ctg-utrustning, diatermiutrustning, ångautoklav och operationsbord. Under 2011 sker stora upphandlingar av ultraljud och röntgenutrustning.

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 12 (16) Lokaler Nytt arbetssätt med förstudier som beslutsunderlag innan en eventuell lokalanpassning med ombyggnation genomförs. Det innebär att många förstudier pågår eller kommer att genomföras under året. Modellen kräver ny hantering med löpande möjlighet till äskande och beviljande av budgetmedel för genomförande. Under 2010 beviljades lokalanpassning av lokaler på Korpen till ungdomsmottagning och smärtmottagning. Ombyggnaden pågår och beräknas vara klart till midsommar. Förstudie pågår avseende entréområdet på Korpen. Den påverkar många verksamheter och patienter/besökare. Förstudien beräknas vara klar till juni. Arbetsmiljöverket har efter inspektion ställt krav på anpassning av hygienutrymmen/toaletter/vårdutrymme kring sängar på lasarettet. Inventering av lokalerna har genomförts. Analys av inventeringen och arbete med att ta fram förslag till åtgärder har påbörjats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen att redovisa förslag till åtgärder inklusive kostnadsberäkning. Proj nr Projekttext Budget Utfall Prognos Slite Vårdcentral Akuten mfl Habrehab ombyggnad Lokalförsörjningsplan/anpassning ny org Mindre ombyggnader/ lokalanpassningar Nationell IT strategi TakeCare i primärvården bla27023 ITsystem patientinfosystem Röntgen angiograf Röntgen/kvinnoklin ultraljud Övrig med tek utr Övrig utr TOTALT

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 13 (16) Kompletteringsbudget CTG utrustning Diatermiutrustning Förstudie entré och c-kassa Korpen Ångautoklav Operationsbord Ungdomsmottagning och smärtteam TOTALT

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 14 (16) Åtgärder för att undvika budgetöverskridande Sammanfattande kommentarer 1. Strategisk och stabil läkarplanering Genom framtagande av nyrekryteringsplan på kort och lång sikt samt schemaläggning matchad mot produktionsplanering åstadkomma en mer kostnadseffektiv läkarbemanning. Detta innebär minskat behov av hyrläkare. Besparingspotential 2011: 4 mkr Besparingspotential 2012: 5 mkr Uppföljning: Reduktion av kostnad för ordinarie läkare, vikarier, hyrläkare och konsulter. Kommer att följas veckovis. Sedan en tid finns särskild resurs för planera och följa upp läkarbemanning. 2. Flexibel omvårdnadsbemanning Genom sammanhållen vikarierekrytering via Bemannings- och resursenhet och flexibel tjänstgöring för omvårdnadspersonal skall behov av mertid, övertid och vikarier minska. Besparingspotential 2011: 5 mkr Besparingspotential 2012: 5 mkr Uppföljning: Reduktion av övertid, mertid och vikariatskostnader. 3. Rätt utomlänsvård Genom kvalitetssäkring av utomlänsvårdsprocessen följa upp indikation, faktureringsgrund och prissättning. Från 2012 omförhandlat avtal om upphandlad vård. Besparingspotential 2011: 7 mkr Besparingspotential 2012: 13 mkr Uppföljning: Månadsvisa avstämningar mot respektive specialitet. 4. Hemtagning av sjukvård Full ortopedisk verksamhet vid Visby lasarett Besparingspotential 2011: ingen Besparingspotential 2012: 2,5 mkr Uppföljning: Månadsvisa avstämningar.

22 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 15 (16) 5. Hemtagning av obesitaskirurgi Pågår diskussioner med privat vårdgivare att utveckla kompetens på Visby lasarett. Besparingspotential 2011: ingen Besparingspotential 2012: 4 mkr 6. Rätt läkemedelsanvändning Läkemedelskommitténs generella arbete kombineras med riktade insatser mot enstaka terapiområden, som uppvisar överförskrivning. Antibiotikaförskrivningen skall generellt sänkas. Erytropoetin-förskrivning i dispensärvård på dialysenheten ger ytterliga kostnadsbesparingar. Besparingspotential 2011: 2 mkr Besparingspotential 2012: 1 mkr Uppföljning: Månadsvis uppföljning av läkemedelkostnader. Avtalsdiskussion pågår med Diaverum. 7. Effektiviseringar Riktade effektiviseringsarbete inom bland annat laboratorieverksamheten, röntgen, psykiatri och primärvård förväntas ge fortsatta kostnadsreduktioner. Besparingspotential 2011: 6 mkr Besparingspotential 2012: 5 mkr Uppföljning: Månadsvis uppföljning. 8. Upphandlingar och avtal Upphandling av sjukvårdsrådgivning och flygburen ambulansverksamhet ger en möjlighet till förändrad kostnadsbild. Förändrat upphandlingsarbete efter så kallad Spend-analys har enligt konsultbedömning potential för besparingar. Besparingspotential 2011:?? Besparingspotential 2012: 4 mkr

23 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/11 16 (16) Strategisk och stabil läkarplanering 4 5 Flexibel omvårdnadsbemanning 5 5 Rätt utomlänsvård 7 13 Hemtagning av sjukvård 0 2,5 Hemtagning av obesitaskirurgi 0 4 Rätt läkemedelsanvändning 2 1 Effektiviseringar 6 5 Upphandling och avtal 0 4 Summa 24 39,5

24 11/4. Planering Styrkort HSF Delt: Lotten, Ritva, Johan HSN, 23/5. HSN tar fram strategier och framgångsf aktorer Delt: HSN,Lotte n, Ritva, +? 14/6 HSN- Au med återkoppli ng 27/6 HSN, Styrkort för HSN tas av nämnd. (Aug-Sep, Utbildning om styrkort till medarbeta re?) (Oktober, samtliga styrkort i drift?) 18/4 HSN., Introduktio n styrkort för nämnd Delt. HSN, Lotten, Ritva + (Johan) 1 /6, HSF ger förslag på styrtal och målnivåer till HSN- Au. Arbetsmöt e(n) 24/5-1/6) Ev. korrigering ar till HSN Juni-Juli, Ta fram handlingsp lan, utifrån nämndstyr kortet (Aug/Sep, implement ering av nämndstyr kort, framtagnin g av styrkort för verksamhe terna?)

25 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppdrag och ersättningsvillkor för hemsjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta Att godkänna den av Socialnämnden upprättade uppdragsbeskrivningen och därtill kopplade ersättningsvillkor. Bakgrund Ansvaret för hemsjukvård har från den 1 januari 2011 övergått till Socialnämnden. Enligt Kommunfullmäktiges beslut skall dock vårdcentralerna även fortsättningsvis svara för sjuksköterskeinsatser i hemmet mot ersättning från Socialförvaltningen. Mot denna bakgrund har hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om ändringar i primärvårdens basåtagande så att detta uppdrag beskrivs som ett tilläggsåtagande på uppdrag av Socialnämnden. Socialnämnden har nu utarbetat en uppdrags- och kvalitetsbeskrivning samt en reglering av ersättningsformerna för arbetet. Ersättningen är beräknad utifrån personalkostnaderna för den del av distriktssköterskebemanningen som utför arbete i hemmen. Omkostnader för sjukvårdsmaterial, fordon, tekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel med mera kommer att debiteras socialförvaltningen direkt och ingår således inte i ersättningsmodellen. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har deltagit i framtagandet av det ekonomiska underlaget avseende egenregins verksamhet samt fortlöpande haft diskussioner med socialförvaltningens ekonomifunktion. Den uppdragsbeskrivning som upprättats är en god utgångspunkt för utformandet av de nya samverkansformer som kommer att utvecklas. Vi förutsätter dock att uppdrags- och kvalitetsbeskrivning fortlöpande kan utvecklas. Motsvarande gäller för ersättningssystemet som för att vara enkelt att tillämpa nu utformats som en generell individersättning för alla listade personer 65år och äldre och utan inslag av besöksersättningar. Även här förutsätter hälso- och sjukvårdsförvaltningen att avstämningar kontinuerligt kommer att göras samt att ersättningssystemet vid behov kan förfinas. Eftersom tre månader gått av 2011 är det dock väsentligt att uppdrag och ersättning fastställs. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

26 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr 2 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden förslås därför godkänna upprättad uppdragsoch kvalitetsbeskrivning samt därtill kopplade ersättningsvillkor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningsledningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör

27 Socialnämnden Ärendenr. Handlingstyp Kvalitetsdokument Handläggare Gerd Silk Datum 6 april (14) Uppdrag och kvalitetskrav för hemsjukvård Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

28 Socialnämnden 2 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Uppdrag Ledning Verksamhetschef Utveckling Sammanhållen hemsjukvård Hemsjukvård Hembesök Övrigt Insatser som rör barn Enskilds behov av skydd Kvalitetsgarantier Ledningssystem för hälso- och sjukvård Bemötande av patienter Metoder för diagnostik, vård och behandling Delegering Hygien och vårdhygien Munhälsobedömning Nutrition Läkemedelshantering Vård vid demenssjukdom Vård i livets slutskede Dödsfall Kompetens Distriktssköterska Arbetsterapeut och sjukgymnast Sjuksköterska kväll-natt Samverkan och samarbete Beställaren Verksamhetsförlagd utbildning Närstående och anhörigstöd Riskhantering Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Medicintekniska produkter Spårbarhet Uppföljning av verksamheten Uppföljning Kvalitetsuppföljning Branschråd/hälso- och sjukvårdsråd Åtgärder vid brister... 14

29 Socialnämnden 3 (14) 1 Inledning Socialnämndens kvalitetskrav anger de krav som ställs på utförare. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för kvalitet och uppföljning. Kvalitetsdokumentet utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Ledningssystemen syftar till att så långt det är möjligt att förebygga risker samt säkerställa vård och omsorg av god kvalitet i ett patientperspektiv. använder balanserat styrkort för målstyrning. I perspektivet brukare/kunder anger socialnämnden att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, känna sig delaktig och bli respektfullt bemött. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se Styrkortets värdegrund innebär omtanke, delaktighet och förtroende. Ett hälsofrämjande synsätt ska integreras i all vård och behandling för att verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I detta dokument menas med beställare socialförvaltningens beställaravdelning och med utförare såväl hemsjukvård och hemrehab inom socialförvaltningens äldreomsorg som vårdcentraler inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och i emskild regi. 1.1 Bakgrund Från och med har Socialnämnden ansvar för sammanhållen hemsjukvården. Ett viktigt syfte med sammanhållen hemsjukvård är att verksamheten styrs av en nämnd, det man menar med begreppet gemensam dirigent. Detta ska även ge förutsättning till ett väl utvecklat teamarbete och garantera tillgänglighet och kompetens. Gemensamt synsätt ska vara utifrån patientens fokus och att patienten ska få sina behov tillgodosedda oberoende av huvudman. 1.2 Uppdrag Hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser samt rehabilitering och habilitering som utförs av arbetsterapeut och

30 Socialnämnden 4 (14) sjukgymnast. Hemsjukvård omfattar även delegerade arbetsuppgifter. Hemsjukvården omfattar alla åldrar och diagnoser, Arbetet ska organiseras i team runt patienten. En nära samverkan och tillgänglighet mellan olika yrkeskompetenser runt patienten är en förutsättning för god kvalitet i vården. Teamkoordinatorer ska säkra samverkan runt patienten och skapa trygghet för patienten genom att insatser samordnas. Det finns fyra teamkoordinatorer som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och har uppdraget som en del i sin tjänst. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av hälso- och sjukvårdslag, lag om patientsäkerhet, patientdatalag, offentlighet- och sekretesslag, diskrimineringslag, arbetsmiljölag och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter. Utföraren skall följa de riktlinjer som är beslutade av socialnämnden. 1.3 Ledning Verksamhetschef Verksamhetschef ska uppfylla de krav som ställs i hälso- och sjukvårdslag, förordning och författningar. Namn på verksamhetschef ska anmälas till socialförvaltningen. Verksamhetschefen ansvarar för att all personal på vårdcentralen har rätt kompetens och legitimation där så krävs Utveckling Utföraren ska bidra till utveckling av hemsjukvården utifrån sina yrkeskunskaper. Utföraren ska samverka med andra aktörer för att nå målet

31 Socialnämnden 5 (14) om sammanhållen hemsjukvård med ett väl utvecklat teamarbetet och kompetens. Sammanhållen hemsjukvård ska garantera tillgänglighet för patienten. 1.4 Sammanhållen hemsjukvård Målgrupp för socialnämndens ansvar för hemsjukvård är patienter som är i behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet och som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd, kan uppsöka vårdcentral. Hemsjukvård omfattar enligt definition från Sveriges kommuner och landsting 1. Nivå 1 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. 2. Nivå 2 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och som kräver läkarmedverkan. Stöd från kväll och nattpatrull kan behövas 3. Nivå 3 Avancerad hemsjukvård Specialiserad sjukvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Sjukhusets säng i patientens hem. Anm: Ansvaret för nivå 3 kan inte övertas av en kommun men kommunens sjuksköterskor kan göra insatser men då på uppdrag av patientansvarig läkare inom slutenvården Hemsjukvård Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges i patientens hem eller motsvarande och där ansvaret för åtgärderna är sammanhängande över tiden. Med sammanhängande över tiden är en period av två veckor ett riktmärke. Insatsen ska ha föregåtts av gemensam vårdplanering och vårdplan ska vara upprättad. Behovet av hemsjukvård föreligger under en avgränsad tid eller utan tidsbegränsning. Teamkoordinator fattar beslut om hemsjukvård i samråd med berörda inom hälso- och sjukvården. Besök i patientens hem är hemsjukvårdsbesök.

32 Socialnämnden 6 (14) Hembesök Hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Behov av hembesök kan initieras från vårdcentral, sjukhus, öppenvårdsmottagningar eller hemtjänsten. Hembesök är inte att betrakta som hemsjukvård men ingår i socialnämndens ansvar. 1.5 Övrigt Insatser som rör barn Vid hemsjukvård och planering av insatser ska i de fall det finns barn i hemmet tas hänsyn till barns behov av information, råd och stöd. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets föräldrar eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. (HSL 2 g ) Enskilds behov av skydd Utföraren ska vara uppmärksam på om någon patient kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få Kvalitetsgarantier Socialnämndens kvalitetsgaranti för hemsjukvård som anger de viktigaste punkterna för vad den patienten har rätt att förvänta sig ska vara känd för all personal.

33 Socialnämnden 7 (14) 2 Ledningssystem för hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska grundas på Hälso- och sjukvårdslagens och Tandvårdslagens portalparagrafer. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. (2 HSL, 2 TL) Tystnadsplikt regleras i Patientsäkerhetslag för enskild regi och Offentlighetsoch sekretesslag för kommunal regi. Den som tillhör eller tillhört hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.. (12-15 Patientsäkerhetslag ) Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. (25 kap Offentlighets- och sekretesslagen) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska finnas för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. 2.1 Bemötande av patienter Patienten och dennes närstående ska ges möjlighet att vara delaktiga i planering av vården och bemötas med respekt. Rutiner ska utformas för att ta tillvara den patienter och närståendes synpunkter för höjning av kvalitet och patientsäkerhet. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska en individuell plan upprättas. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda,

34 Socialnämnden 8 (14) och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. (HSL 3 f ) Patienterna ska få information om Socialnämndens klagomålshantering, Säg vad du tycker. 2.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Utföraren ska följa nationella riktlinjer, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska rapportera till olika kvalitetsregister som beställaren beslutar t.ex. Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer och anvisningar gäller inom det hälso- och sjukvårdsansvar som åvilar socialnämnden. Lokala rutiner ska utarbetas inom varje verksamhet Delegering Delegering av en arbetsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer. Intentionerna i överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen är grund för planeringen av delegeringar Hygien och vårdhygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som

35 Socialnämnden 9 (14) hygiensjuksköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet gälla. Distriktssköterskan ska ge information, råd och stöd samt handledning relaterat till patientens behov Munhälsobedömning Patienter som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Distriktssköterska och biståndshandläggare har rätt att och ska i förekommande fall utfärda underlag till tandvårdskort Nutrition Distriktssköterska ska främja hälsosamma matvanor. Det ska finnas rutiner för patienter som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos patienten. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurser men distriktssköterska ska kontakta dietist vid behov. Kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare Läkemedelshantering Beställaren lägger vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om patienten inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften; ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Utföraren ska ansvara för lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket och förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring. Läkemedel ska finnas för att kunna ge patienter vid akuta symtom eller för att påbörja en behandling. Utsedd läkare inom primärvården fastställer årligen listan i samråd med läkemedelskommitté och medicinskt ansvarig sjuksköterska.

36 Socialnämnden 10 (14) Vård vid demenssjukdom God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt. Allmänna råd och riktlinjer ska följas. Forskning och utveckling inom detta område går hela tiden framåt vilket ska återspeglas i verksamheten. Personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom ska eftersträvas för bibehålla funktioner så långt möjligt. Patienterna ska ges möjlighet till individuellt anpassa rehabilitering när funktionsnedsättningar uppstår Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande. Vården ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för den patienten och närstående. Patienten ska ha tillgång till hjälp för smärta samt andra fysiska, psykiska och andliga problem. Insatser som ökar patientens trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården bygger på samverkan mellan olika professioner samt kräver effektiv kommunikation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor. Hemtjänstpersonal ska få information, råd och stöd för att kunna utföra sitt arbete i patientens hem. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Avancerad hemsjukvård (nivå 3) är hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar. Beslut om insatser fattas av patientansvarig läkare på sjukhuset men hemsjukvården kan vid behov utföra insatserna. Insatserna ska samordnas i en vårdplan Dödsfall Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. Sjuksköterska/distriktssköterska ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. 2.3 Kompetens Utföraren ansvarar för att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra hälso- och sjukvård. Personalen ska ha regelbunden fortbildning och kompetensutveckling. Bemanningen ska ha den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård.

37 Socialnämnden 11 (14) Distriktssköterska Vårdcentralerna ansvarar för att insatser i patientens hem från och fram till vardagar och på helger. Patient inskriven i hemsjukvård ska ha ansvarig distriktssköterska angiven. Specialistutbildning till distriktssköterska ett krav Arbetsterapeut och sjukgymnast Utföraren ansvarar för att arbetsterapeut och sjukgymnast finns i tillräcklig omfattning. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för utprovning och förskrivning av personliga hjälpmedel samt ska ge råd och stöd samt handledning till övriga teammedlemmar relaterat till patientens behov. Arbetsterapeut och sjukgymnast ska verka för att patienten får vardagsrehabilitering Sjuksköterska kväll-natt Utföraren ansvarar för att tillgång till sjuksköterska finns tillgänglig för insatser i patientens hem från fram till alla veckans dagar. Inställelse ska ske skyndsamt med hänsyn tagen till prioritering där den som har störst behov ska få vård först. Sjuksköterska ska vara tillgänglig på telefon och besvara samtal från omvårdnadspersonal snarast. Inom organisationen sjuksköterska kväll-natt ska lämplig specialistutbildning eftersträvas. 2.4 Samverkan och samarbete Utföraren ska samverka med relevanta aktörer för att kunna bedriva en patientsäker hälso- och sjukvård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden. Samverkan med andra vårdenheter och huvudmän skall bedrivas på ett sådant sätt att patienten och närstående upplever vården som en helhet. Samverkan med hemtjänst och biståndshandläggare som arbetar enligt Socialtjänstlagen ska speciellt uppmärksammas. Överenskommelser mellan socialförvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltning ska följas i tillämpliga delar. Kvalitetsdokumentet, rutiner, riktlinjer revideras löpande. Utföraren meddelas angående ändringar. Kvalitetsdokumentet ska vara känt av all personal. Utföraren ska samverka med beställaren och vid behov delta i samverkansmöten Beställaren Utföraren ska lämna de uppgifter som beställaren behöver för uppdraget. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a