C-series. C-series VSF15 (Vitatron CareLink) Referensmanual

Transkript

1 C-series C70 DR C60 DR C50 D C20 SR C10 S C70A4 C60A4 C50A4 C20A4 C10A4 C-series VSF15 (Vitatron CareLink) Referensmanual

2

3 Innehåll 1 Introduktion Om denna manual Programmeringsinstruktioner Pacemakern Introduktion Vitatron C70 DR (Modell C70A4) Vitatron C60 DR (Modell C60A4) Vitatron C50 D (Modell C50A4) Vitatron C20 SR (Modell C20A4) Vitatron C10 S (Modell C10A4) Kontakter Patienten Introduktion Indikationer Kontraindikationer Möjliga komplikationer Stimuleringskod Beskrivningar av funktioner, indikationer och kontraindikationer för de olika funktionerna Programmeraren Introduktion Att starta en programmerarundersökning Att använda hjärtinstrumentpanelen Visa pacemakerdiagnostik Att programmera parametrar Att starta test Att skriva in patientuppgifter Att spara och läsa tillbaka data Att skriva ut Referensmanual 3

4 4.10 Att anpassa programmeraren Att anpassa EKG-fönstret Akutprogrammering Uppföljning Introduktion Konfiguration efter implantation Registrera ett EKG Programmera patientinformation Kontroller och programmering Optimera pacemakern EKG/EGM Uppföljningsfrekvens och livslängd Optimera stimulering och avkänning Introduktion Optimera stimuleringen Optimera avkänningen Elektrodmätning Mätning av VA-intervall Temporärtest Burststimulering i förmaket Testhistorik Diagnostik Introduktion Therapy Advisor Datainsamling och lagringsperioder Visa diagnostiska data Bedöma förmaksrytm och AF Bedöma kammarrytm Bedöma AV-synkroni Bedöma frekvensvariabilitet Bedöma avkänning Valda episoder Introduktion Referensmanual

5 8.2 Datainsamling Ställa in episodval Översikt över Selected Episodes Histogram över valda episoder Kalendern Selected Episodes (valda episoder) Sparat EGM för valda episoder En introduktion till Vitatrons stimuleringsterapier Introduktion Grundläggande pacemakerbehandling Pacemaker timing Lägsta frekvensstimulering Maximala frekvenser Refraktärperiod Blankning Säkerhetsstimulering i kammaren (VSP) Förmakshysteres Hantering av störningar Frekvensstabilitet Introduktion Klassificering av förmaksrytm Beteende vid förmaksstyrd funktion Bradyarytmi Förmakstakyarytmi Frekvensstabilisering i kammaren AV-synkroni Introduktion Stimulerad och avkänd AV-tid Anpassad AV-tid Förfinad kammarstimulering (RVP) Förmakssynkront stimuleringsintervall (ASP-intervall) Hantering av retrograd överledning och VES Rate response (Frekvensvariabilitet) Introduktion Referensmanual 5

6 12.2 Aktivitetssensor Slope (stigning) Daglig inlärning Snabbinlärning Aktivitetsacceleration och -deceleration AF-förebyggande terapier Introduktion triggad overdrive-stimulering A Säkerhetsfunktioner A.1 Introduktion A.2 Återställning av pacemakern B Försiktighetsåtgärder B.1 Påverkan av extrema omständigheter B.2 Områden med restriktioner B.3 Sterilisering B.4 Miljörisker och risker vid medicinsk behandling C Produktspecifikationer Vitatron C70 DR, Vitatron C60 DR, Vitatron C50 D C.1 Programmeringsparametrar C.2 Tekniska parametrar D Produktspecifikationer Vitatron C20 SR och Vitatron C10 S D.1 Programmeringsparametrar D.2 Tekniska parametrar Ordlista Index Referensmanual

7 1 Introduktion 1.1 Om denna manual Denna referensmanual innehåller en omfattande beskrivning av Vitatrons pacemakrar i C-serien (Vitatron C70 DR, Vitatron C60 DR, Vitatron C50 D, Vitatron C20 SR och Vitatron C10 S). I referensmanualen beskrivs programmering av pacemakrarna med hjälp av Vitatron CareLink-programmeraren. Allmän information om Vitatrons stimuleringssystem ges, inledningsvis beskrivs manualen (se Kapitel 1) och de olika pacemakrarna (se Kapitel 2). Därefter följer en beskrivning av varje tillgänglig stimuleringsfunktion, tillsammans med de relevanta indikationerna och kontraindikationerna (se Kapitel 3). Kapitel 4 beskriver hur vanliga programmeringsprocedurer ska utföras och hur programmeraren ska programmeras. Grundläggande uppföljningsprocedurer beskrivs i Kapitel 5. Detta följs av en mer detaljerad beskrivning av hur stimulerings- och avkänningsegenskaper ska optimeras (se Kapitel 6). Kapitel 7 ger råd om hur de diagnostiska funktionerna av pacemakrarna ska användas optimalt. Kapitel 8 förklarar hur den diagnostiska funktionen Selected Episodes (valda episoder) används. De grundläggande stimuleringsterapierna, inklusive timingegenskaper, beskrivs i Kapitel 9. Härefter följer råd om hur man bibehåller frekvensstabilitet (se Kapitel 10), vikten av att bibehålla och återställa AV-synkroni (se Kapitel 11), frekvensvariabilitet (se Kapitel 12) samt AF-förebyggande terapier (Kapitel 13). I bilagorna finns teknisk information. Säkerhetsfunktionerna beskrivs i Bilaga A och i Bilaga B finns en lista med försiktighetsåtgärder. Bilaga C och Bilaga D ger en lista över programmerbara parametrar för varje individuell pacemaker och de viktigaste specifikationerna. Referensmanual 7

8 1.2 Programmeringsinstruktioner Det grå blocket i början av vissa avsnitt innehåller instruktioner för programmering av parametern. Exempel: Parameters (parametrar) Terapier Lower Rate (Lägsta frekvens) Night Lower Rate (lägsta nattfrekvens) Omfång: 40 - (5) min -1 Tillgänglighet: Alla funktioner, förutom OOO Den första raden innehåller namnet på ikonen på kontrollpanelen (se Avsnitt 4.3). Du kan trycka på fliken eller värderutorna på följande rader för att programmera parametern. I Range visas för det mesta de lägsta och högsta värden som kan programmeras. Siffran inom parentes visar programmeringsstegen inom detta intervall. I vissa fall kan ett alternativ väljas, t.ex. On eller Off. På raden Availability finns en lista med restriktioner för användningen av parametern, t.ex. i vilka funktioner den är tillgänglig. 8 Referensmanual

9 2 Pacemakern 2.1 Introduktion Vitatrons pacemakrar i C-serien är multiprogrammerbara. I serien ingår både tvåkammarmodeller (Vitatron C70 DR, Vitatron C60 DR och Vitatron C50 D) och enkammarmodeller (Vitatron C20 SR och Vitatron C10 S). Dessa pacemakrar erbjuder terapier för behandling av bradykardi och för förebyggande av förmaksflimmer eller förmaksfladder (AF). De AF-förebyggande terapierna och frekvensstabilisering i kammaren har utformats speciellt för att minska förekomst av och symtom på AF. Diagnostikverktyg ger snabbt korrekt information om pacemakerterapins effektivitet och förenklar vid uppföljningstillfällen. Detaljerad information och intrakardiella elektrogram (EGM) som registreras under valda episoder med höga frekvenser sparas och kan förfrågas vid kommande uppföljningstillfälle. Sparade EGM har en försumbar inverkan på pacemakerns livslängd. Funktionen Therapy Advisor söker automatiskt igenom pacemakerdata vid start av ett uppföljningstillfälle (batteristatus, diagnostiska data och programmerade parametrar). Genom funktionen rapporteras omedelbart eventuella viktiga händelser, bland annat AF, och ges förslag till programmering av pacemakern. 2.2 Vitatron C70 DR (Modell C70A4) Vitatron C70 DR är en frekvensvariabel tvåkammarpacemaker (aktivitetsavkänning med en accelerometer) för permanent förmaks- och kammarstimulering. Den har följande funktioner: Kammarfrekvensstabilisering (VRS) för reglering av kammarfrekvensen under episoder med överledd förmakstakyarytmi Förfinad förmaksstimulering (RAP) och förfinad kammarstimulering (RVP) för att befrämja spontanrytm och spontan AV- överledning Funktionen Therapy Advisor som ger klara och tydliga programmeringsråd om pacemakerinställningar och terapier, inklusive AF-förebyggande terapier Funktionen Selected Episodes med flera triggers och ger detaljerad information om episoder med hög frekvens AF-förebyggande terapier som är utformade för att minska förekomsten av förmaksflimmer eller förmaksfladder Referensmanual 9

10 Pacemakern kan med hjälp av Beat-to-Beat mode switch (Slag-till-slag mode switch) detektera förmaksarytmier och omedelbart svara på dem. 2.3 Vitatron C60 DR (Modell C60A4) Vitatron C60 DR är en frekvensvariabel tvåkammarpacemaker (aktivitetsavkänning med en accelerometer) för permanent förmaks- och kammarstimulering. Den har följande funktioner: Kammarfrekvensstabilisering (VRS) för reglering av kammarfrekvensen under episoder med överledd förmakstakyarytmi Förfinad förmaksstimulering (RAP) och förfinad kammarstimulering (RVP) för att befrämja spontanrytm och spontan AV-överledning Pacemakern kan med hjälp av Beat-to-Beat mode switch (Slag-till-slag mode switch) detektera förmaksarytmier och omedelbart svara på dem. Funktionen Therapy Advisor som ger klara och tydliga råd om pacemakerinställningar och terapier Funktionen Selected Episodes med flera triggers och ger detaljerad information om episoder med hög frekvens 2.4 Vitatron C50 D (Modell C50A4) Vitatron C50 D är en tvåkammarpacemaker för permanent förmaks- och kammarstimulering. Frekvensvariabel stimulering (aktivitetsavkänning med hjälp av en accelerometer) är tillgänglig i funktionssätt för enkammarstimulering (AAIR eller VVIR). Den har följande funktioner: Kammarfrekvensstabilisering (VRS) för reglering av kammarfrekvensen under episoder med överledd förmakstakyarytmi Förfinad förmaksstimulering (RAP) och förfinad kammarstimulering (RVP) för att befrämja spontanrytm och spontan AV-överledning Pacemakern kan med hjälp av Beat-to-Beat mode switch (Slag-till-slag mode switch) detektera förmaksarytmier och omedelbart svara på dem. Funktionen Therapy Advisor som ger klara och tydliga råd om pacemakerinställningar och terapier Funktionen Selected Episodes med flera triggers och ger detaljerad information om episoder med hög frekvens 10 Referensmanual

11 2.5 Vitatron C20 SR (Modell C20A4) Vitatron C20 SR är en frekvensvariabel enkammarpacemaker (aktivitetsavkänning med en accelerometer) för permanent förmaks- eller kammarstimulering. Den har följande funktioner: Frekvensstabilisering i kammaren (VRS) för stabilisering av kammarfrekvensen under episoder av oregelbundenhet som antagligen händer på grund av överledd förmakstakyarytmi (endast läget VVI(R)) Funktionen Therapy Advisor som ger klara och tydliga råd om pacemakerinställningar och terapier Funktionen Selected Episodes med flera triggers och ger detaljerad information om episoder med hög frekvens 2.6 Vitatron C10 S (Modell C10A4) Vitatron C10 S är en enkammarpacemaker för permanent förmaks- eller kammarstimulering. Den har följande funktioner: Funktionen Therapy Advisor som ger klara och tydliga råd om pacemakerinställningar och terapier Funktionen Selected Episodes med flera triggers och ger detaljerad information om episoder med hög frekvens 2.7 Kontakter Samtliga digitala Vitatron-pacemakrar har IS-1-kontakter. Åtkomst till kontaktskruvarna sker ovanifrån på enkammarpacemakrar och från den ingraverade sidan på tvåkammarpacemakrar (se Figur 1). Figur 1. Kontaktkonfiguration 1 Tvåkammarkontakt 2 Enkammarkontakt Referensmanual 11

12 3 Patienten 3.1 Introduktion Hjärtstimulering är en accepterad metod för att styra hjärtfrekvensen hos patienter med symptomatiska bradyarytmier. Vitatrons pacemakrar är därför avsedda för patienter som indikeras för permanent hjärtstimulering som behandling av störningar i impulsgivning eller överledning. I det här kapitlet beskrivs de specifika indikationerna och kontraindikationerna samt var och en av de tillgängliga stimuleringsfunktionerna. 3.2 Indikationer Tvåkammarstimulering indikeras om AV-synkronin behöver återställas för att optimera hjärtminutvolymen (till exempel hos patienter med symptomatisk andra eller tredje gradens AV-block). Frekvensvariabla tvåkammarfunktioner är en särskild fördel för patienter med kronotrop insufficiens i sinusnoden. AF-förebyggande terapier och frekvensstabilisering i kammaren indikeras för patienter som tjänar på en minskad förekomst av och minskade symtom på förmaksflimmer eller förmaksfladder. Frekvensvariabla funktioner kan hjälpa patienter som behöver en ökning av stimuleringsfrekvensen som ett svar på fysisk aktivitet. Enkammarstimulering av kammaren kan hjälpa patienter med permanenta förmakstakyarytmier, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Enkammarstimulering av förmaket kan hjälpa patienter med symptomatiska bradyarytmier och normal AV-överledning. 3.3 Kontraindikationer Det finns inga kända kontraindikationer för användning av pacemakrar med syfte att kontrollera hjärtfrekvensen. Patientens individuella medicinska tillstånd styr vilken typ av stimuleringssystem och funktionssätt som läkaren väljer. 12 Referensmanual

13 AF-förebyggande terapier kontraindikeras för patienter med permanenta förmaksarytmier, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Frekvensvariabelt funktionssätt, AF-förebyggande terapier och frekvensstabilisering i kammaren kan vara kontraindicerade om de förväntas förvärra de kliniska symtomen (t.ex. angina pectoris) eller kronisk hjärtinsufficiens som orsakats av en hög hjärtfrekvens. Pacemakrar är kontraindicerade i följande situationer: tvåkammar permanent supraventrikulär takyarytmi, inklusive förmaksflimmer och förmaksfladder förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser Inadekvat p-vågsamplitud enkammar AAI(R) AV-överledningsstörning Inadekvat p-vågsamplitud enkammar VVI(R) känt pacemakersyndrom behov av AV-synkroni förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser 3.4 Möjliga komplikationer Möjliga komplikationer som beror på pacemakersystem innefattar: hjärtperforation, hjärttamponad, dödsfall, erosion genom huden, hematom/serom, infektion, felaktig funktion utlöst av stöldskyddssystem, myopotential avkänning, nervstimulering, muskelstimulering, pacemakersyndrom, avstötningsfenomen (lokala vävnadsreaktioner, fibrotisk vävnadsbildning, pacemakermigration), förhöjd tröskel och transvenösa elektrodrelaterade tromboser. Referensmanual 13

14 3.5 Stimuleringskod Pacemakerfunktionerna beskrivs med hjälp av NBG-koden. NBG-koden 1 med fem bokstäver, namngiven efter The North American Society of Pacing and Electrophysiology (NASPE) och British Pacing and Electrophysiology Group (BPEG), beskriver funktionen för implanterbara pulsgeneratorer. NBG-koden, som är en efterföljare till ICHD-koden, beskrivs i Tabell 1. Tabell 1. Den reviderade NASPE/BPEG generiska koden för antibradykardistimulering Läge: I II III IV V Kategori: Endast tillverkarens benämning: O = Ingen A = Förmak V = Kammare D = Tvåkammar (A + V) S = Enkammar (A eller V) Avkänd(-a) hjärtrum O = Ingen A = Förmak V = Kammare D = Tvåkammar (A + V) S = Enkammar (A eller V) Svar på avkänning O = Ingen T = Triggad I = Inhibierad D = Tvåkammar (T + I) Stimulerad(-e) hjärtrum Frekvensmodulering O = Ingen R = Frekvensmodulering Stimulering på flera ställen O = Ingen A = Förmak V = Kammare D = Tvåkammar (A + V) Observera: Programmeraren visar A eller V (inte S) för de hjärtrum som stimuleras och avkänns. 3.6 Beskrivningar av funktioner, indikationer och kontraindikationer för de olika funktionerna DDDR-funktion Pacemakern känner av och stimulerar både i förmaket och i kammaren. Avkända förmakshändelser inhiberar förmakskanalen och startar en AV-tid. Avkända förmakshändelser som överletts till kamrarna före slutet av AV-tiden inhiberar kammarkanalen. Avkända förmakshändelser som inte överletts före slutet av AV-tiden utlöser en kammarstimulering (förmaksstyrd kammarstimulering). Stimulerade förmakshändelser startar även en AV-tid. Stimulerade förmakshändelser som överletts till kamrarna före slutet av AV-tiden inhiberar kammarkanalen. Stimulerade förmakshändelser som inte överletts före slutet av AV-tiden utlöser en kammarstimulering. 1 Bernstein A.D, et al., The Revised NASPE/BPEG Pulse Generator Code, Pace, 25, Nr 2, Feb Referensmanual

15 I frånvaro av sinusrytm och spontan AV-överledning stimuleras båda hjärtrummen vid sensorfrekvensen, Flywheel-frekvensen eller den Lägsta frekvensen (beroende på vilken som är högst). Vid förmakstakyarytmier initieras Beat-to-Beat mode switch (kammarfrekvensen stabiliseras med frekvensvariabel kammarstimulering). Förmaksfrekvensen övervakas slag för slag och AV-synkron stimulering återställs så snart som möjligt. Indikationer: Kronotrop insufficiens på grund av förmaksbradyarytmi eller AV-block. Sjuk sinusknuta, inklusive brady-taky-syndrom. Paroxysmal förmaksarytmi hos patienter som kräver återställning av AV-synkronin. Kontraindikationer: Permanent förmakstakyarytmi, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser DDD-funktion Pacemakern känner av och stimulerar både i förmaket och i kammaren. Avkända förmakshändelser inhiberar förmakskanalen och startar en AV-tid. Avkända förmakshändelser som överletts till kamrarna före slutet av AV-tiden inhiberar kammarkanalen. Avkända förmakshändelser som inte överletts före slutet av AV-tiden utlöser en kammarstimulering (förmaksstyrd kammarstimulering). Stimulerade förmakshändelser startar även en AV-tid. Stimulerade förmakshändelser som överletts till kamrarna före slutet av AV-tiden inhiberar kammarkanalen. Stimulerade förmakshändelser som inte överletts före slutet av AV-tiden utlöser en kammarstimulering. I frånvaro av sinusrytm och spontan AV-överledning stimuleras båda hjärtrummen antingen med Flywheel-frekvens eller lägsta frekvens (beroende på vilket som är högst). Vid förmakstakyarytmier initieras Beat-to-Beat mode switch. Förmaksfrekvensen övervakas slag för slag och AV-synkron stimulering återställs så snart som möjligt. Indikationer: Intermittent eller fullständigt AV-block med normal sinusrytm. Sjuk sinusknuta, inklusive brady-taky-syndrom. Paroxysmal förmaksarytmi hos patienter som kräver återställning av AV-synkronin. Referensmanual 15

16 Kontraindikationer: Permanenta förmakarytmier, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser DDIR-funktion Pacemakern känner av och stimulerar både i förmaket och i kammaren. Förmaksinhibering utlöser inte en AV-tid. Vid frånvaro av spontan överledning till kammaren resynkroniserar pacemakern aktivt förmaket med kammaren, med hjälp av en förmaksstyrd stimulering (ASP). Stimuleringsfrekvensen bestäms av sensorns frekvens. Indikationer: Förmaksbradyarytmi hos patienter med paroxysmal förmakstakyarytmi, med eller utan normal AV-överledning. Brady-taky-syndrom. kontraindikationer Fullständigt AV-block med normal sinusrytm (medger retrograd P-vågsavkänning eller kontinuerlig förmaksstyrd stimulering) DDI-funktion Pacemakern känner av och stimulerar både i förmaket och i kammaren. Förmaksinhibering utlöser inte en AV-tid. Vid frånvaro av spontan överledning till kammaren resynkroniserar pacemakern aktivt förmaket med kammaren, med hjälp av en förmaksstyrd stimulering (ASP). Stimuleringsfrekvensen bestäms av den programmerade lägsta frekvensen. Indikationer: Förmaksbradyarytmi hos patienter med paroxysmal förmakstakyarytmi, med eller utan normal AV-överledning. Brady-taky-syndrom. kontraindikationer Fullständigt AV-block med normal sinusrytm (medger retrograd P-vågsavkänning eller kontinuerlig förmaksstyrd stimulering). 16 Referensmanual

17 3.6.5 DOO-funktion Pacemakern ger asynkron AV-sekventiell stimulering vid programmerad lägsta frekvens. Indikationer: Primärt avsedd som en temporär funktion för att minska sannolikheten för triggning eller inhibering under elektrokirurgi eller elektromagnetisk störning. Kontraindikationer: Spontan hjärtaktivitet vid en frekvens som är tillräcklig för att ge upphov till konkurrerande stimulering VDDR-funktion Pacemakern känner av i både förmaket och kammaren men kan endast stimulera i kammaren. Den registrerar spontan sinusrytm och inhiberas av kammaravkänning. Om sinusrytm saknas eller vid förekomst av förmakstakyarytmi initeras frekvensvariabel kammarstimulering. Indikationer: Intermittent eller fullständigt AV-block med normal sinusrytm, med eller utan paroxysmal förmakstakyarytmi Kontraindikationer: Sannolikhet för bortfall av AV-synkroni (förmaksbradyarytmi) och tillhörande komplikationer (retrograd överledning, förutsett eller känt pacemakersyndrom). Permanent förmakstakyarytmi, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser Inadekvat p-vågsamplitud VDD-funktion Pacemakern känner av i både förmaket och kammaren men kan endast stimulera i kammaren. Den registrerar spontan sinusrytm och inhiberas av kammaravkänning. Om sinusrytm saknas eller vid förekomst av förmakstakyarytmi initieras kammarstimulering (VVI) vid programmerad lägsta frekvens. Indikationer: Intermittent eller fullständigt AV-block med normal sinusrytm, med eller utan paroxysmal förmakstakyarytmi Referensmanual 17

18 Kontraindikationer: Sannolikhet för bortfall av AV-synkroni (förmaksbradyarytmi) och tillhörande komplikationer (retrograd överledning, förutsett eller känt pacemakersyndrom). Permanent förmakstakyarytmi, inklusive förmaksflimmer och -fladder. Inadekvat p-vågsamplitud VVIR-funktion Pacemakern känner av och stimulerar i kammaren och inhiberas av avkända kammarhändelser. Om spontan kammarrytm saknas, initieras frekvensvariabel kammarstimulering. Indikationer: Permanent förmaksflimmer och -fladder med symtomatisk kammarbradyarytmi. Kontraindikationer: Förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser Förutsett eller känt pacemakersyndrom. Behov av återställning av AV-synkronin VVI-funktion Pacemakern känner av och stimulerar i kammaren och inhiberas av avkända kammarhändelser. Vid frånvaro av spontan kammarrytm, initieras kammarstimulering vid den programmerade lägsta stimuleringsfrekvensen. Indikationer: Permanent förmaksflimmer och -fladder med symtomatisk kammarbradyarytmi. Kontraindikationer: Förutsett eller känt pacemakersyndrom. Behov av återställning av AV-synkronin VVT-funktion Pacemakern stimulerar och känner av i kammaren. Funktionen är identisk med VVI-funktionen förutom att händelser som känts av under kammarens basintervall triggar en omedelbar stimuleringspuls. 18 Referensmanual

19 Indikationer: Avsett som ett temporärt diagnostiskt funktionssätt som används till att verifiera avkänning och utvärdera arytmier. Det här funktionssättet kan också vara användbart för att förhindra felaktig inhibering vid elektromagnetiska störningar. Kontraindikationer: Förutsett eller känt pacemakersyndrom. Behov av återställning av AV-synkronin VOO-funktion Pacemakern stimulerar i kammaren med den programmerade lägsta frekvensen (asynkron kammarstimulering). Den inhiberas inte av avkända kammarhändelser. Indikationer: Primärt avsedd som en temporär funktion för att minska sannolikheten för triggning eller inhibering under elektrokirurgi eller elektromagnetisk störning. Kontraindikationer: Spontan hjärtaktivitet vid en frekvens som är tillräcklig för att ge upphov till konkurrerande stimulering AAIR-funktion Pacemakern känner av och stimulerar i förmaket och inhiberas av avkända förmakshändelser. Om spontan rytm saknas, initieras frekvensvariabel förmaksstimulering. Indikationer: Förmaksbradyarytmi med normal AV-överledning. Kontraindikationer: AV-överledningsstörning. Förmaksflimmer och -fladder. Förväntat förvärrande av kliniska symptom (t.ex. angina pectoris) eller hjärtsvikt orsakat av snabba hjärtfrekvenser. Inadekvat p-vågsamplitud. Referensmanual 19

20 AAI-funktion Pacemakern känner av och stimulerar i förmaket och inhiberas av avkända förmakshändelser. Vid frånvaro av spontan förmaksrytm, initieras förmaksstimulering vid den programmerade frekvensen. Indikationer: Förmaksbradyarytmi med normal AV-överledning. Kontraindikationer: AV-överledningsstörning. Förmaksflimmer och -fladder. Inadekvat p-vågsamplitud AAT-funktion Pacemakern stimulerar och känner av i förmaket. Funktionen är identisk med AAI-funktionen förutom att händelser som känts av under förmakets basintervall triggar en omedelbar stimuleringspuls. Indikationer: Avsett som ett temporärt diagnostiskt funktionssätt som används till att verifiera avkänning och utvärdera arytmier. Det här funktionssättet kan också vara användbart för att förhindra felaktig inhibering vid elektromagnetiska störningar. Kontraindikationer: Inadekvat p-vågsamplitud AOO-funktion Pacemakern stimulerar i förmaket med den programmerade lägsta frekvensen (asynkron förmaksstimulering). Den inhiberas inte av avkända förmakshändelser. Indikationer: Primärt avsedd som en temporär funktion för att minska sannolikheten för triggning eller inhibering under elektrokirurgi eller elektromagnetisk störning. Kontraindikationer: Spontan hjärtaktivitet vid en frekvens som är tillräcklig för att ge upphov till konkurrerande stimulering. AV-överledningsstörning. 20 Referensmanual

21 OOO-funktion I funktionssättet OOO är stimulering avstängd. Indikationer: används för diagnostiska ändamål, t.ex. analys av underliggande rytm. Kontraindikationer: patienter utan underliggande rytm. Referensmanual 21

22 4 Programmeraren 4.1 Introduktion Vitatrons pacemakrar i C-serien kan programmeras med en Vitatron CareLink-programmerare med mjukvara för Vitatrons C-serie. I denna manual beskrivs endast mjukvaran för Vitatrons C-serie. Information om enskilda programmerare finns i programmerarmanualen som medföljer programmeraren. I detta kapitel beskrivs hur en uppföljningsundersökning genomförs med hjälp av programmeraren. att starta en programmerarundersökning (se Avsnitt 4.2) att använda hjärtinstrumentpanelen (se Avsnitt 4.3) att visa diagnostik (se Avsnitt 4.4) att programmera parametrar (se Avsnitt 4.5) att starta test (se Avsnitt 4.6) att skriva in patientinformation (se Avsnitt 4.7). att spara och läsa tillbaka data (se Avsnitt 4.8) att skriva ut och ange utskriftsalternativ (se Avsnitt 4.9) I två avsnitt beskrivs hur programmerarens inställningar och display ändras. att anpassa programmeraren (se Avsnitt 4.10) att anpassa EKG-fönstret (se Avsnitt 4.11) I det sista avsnittet beskrivs akutprogrammering (se Avsnitt 4.12). Observera: Andra programmerare än Vitatron CareLink är inte kompatibla. Vid användning av en andra programmerare under samma uppföljningstilfälle måste den första uppföljningen avslutas innan den andra påbörjas. De flesta skärmar i detta kapitel innehåller exempel från tvåkammarpacemakrar och smärre ändringar kan förekomma. Skärmarna för enkammarpacemakrar har en enklare layout på grund av att många funktioner inte är tillämpliga på alla modeller. 22 Referensmanual

23 4.2 Att starta en programmerarundersökning När programmeraren slagits på visas Vitatron-skrivbordet. Figur 2. Vitatron-skrivbordet Skrivbordets huvuddelar beskrivs kortfattat i det här avsnittet. Aktivitetsfältet, som visas ovanför den översta raden, beskrivs i programmerarmanualen. 1 Översta raden Vitatron-logon visas alltid i översta raden på skrivbordet. Under en uppföljningsundersökning visas även patientens namn samt pacemakerns modell och nummer. Den översta raden återges vanligen inte i illustrationer i denna manual. 2 EKG-fönster och reglage När skrivbordet är aktivt visas ett grundinställt yt-ekg (EKG-elektrod I, II eller III) i EKG-fönstret. Under en uppföljningsundersökning är även filtrerade intrakardiella förmaks- och kammar-ekg (AEGM och VEGM), markörer och markörintervall tillgängliga. För en beskrivning av detta fönster seavsnitt Med EKG-reglagen till höger är det möjligt att frysa EKG-visningen, justera EKG-inställningarna och EKG-markörerna eller öppna tidigare sparade EKG-kurvor. En detaljerad beskrivning finns i Avsnitt Referensmanual 23

24 Instruktioner för anslutning av EKG-kabeln och EKG-elektroderna finns i programmerarmanualen. 3 Kontrollpanel När man trycker på en ikon på kontrollpanelen öppnas motsvarande fönster i huvudfönstret. 4 Huvudfönster Vid start innehåller huvudfönstret alltid fönstret Select Model (välj modell). Under en uppföljningsundersökning innehåller huvudfönstret hjärtinstrumentpanelen eller ett av de detaljerade fönstren. 5 Knapprad När skrivbordet är aktivt innehåller den nedersta raden knappen [Auto Identify] (identifiera automatiskt) och omkopplaren Vitatron till Medtronic, som används för att gå från Vitatron- till Medtronic-tillämpningar och omvänt. Under en uppföljnings- eller demonstrationsundersökning innehåller den nedersta raden knappar som är tillgängliga i alla fönster. På vissa knappar anger tre punkter att ett annat fönster, där relaterade parametrar kan programmeras, öppnas när man trycker på knappen Starta en demoundersökning Markera en modell i fönstret Select Model och tryck på [Demo] för att starta ett simulerat programmeringstillfälle Starta en uppföljningsundersökning Starta den automatiska identifieringen av pacemakern genom att anbringa programmeringshuvudet och trycka på [Auto Identify] (identifiera automatiskt). Det här startar initial-förfrågan av pacemakern. Hjärtinstrumentpanelen visas i huvudfönstret (se Avsnitt 4.3). Tryck på [Stop] (stopp) för att återgå till fönstret Select Model. Knappen [Start] kan bara användas för att starta applikationer som inte startas med Auto Identify. Observera: Om programmeraren inte klarar att identifiera pacemakern visas följande meddelande: Position programming head (positionera programmerarhuvudet). Om det mot förmodan skulle inträffa att mer än en pacemaker är mycket nära programmerarhuvudet varnar programmeraren om att mer än en pacemaker har upptäckts. Pacemakrarna visas sedan på en lista och du uppmanas att välja den som ska avläsas. 24 Referensmanual

25 4.2.3 Starta tillbakaläsning av data Klick på ikonen för Programmerare och välj tillbakaläsning av data för att läsa de data som har sparats på diskett. Mer information finns i Avsnitt Starta Analysator-programmet Om hård- och mjukvara för Medtronics elektrodanalysator är installerade på programmeraren finns ikonen Analyzer på Vitatron-skrivbordet. Om man klickar på ikonen startar analysatorprogrammet. När analysatorprogrammet avslutats startar programmeraren om Vitatron-programmet. För mer information om analysatorn, se dokumentationen som medföljer Anpassa programmerarens inställningar Välj Programmerar -ikonen för att ändra programmerarens tid och datum, språk, ljud- eller skrivaralternativ, slå på eller stänga av Therapy Advisor, hantera minnesfiler eller kontrollera mjukvarans version. Mer information finns i Avsnitt Att använda hjärtinstrumentpanelen När pacemakern har identifierats med [Auto Identify] (identifiera automatiskt) inleds en initial-förfrågan av pacemakern från programmeraren. När pacemakerförfrågan har slutförts (vilket framgår av en förloppsindikator) visas hjärtinstrumentpanelen. Hjärtinstrumentpanelen visar hur pacemakern har fungerat under den senaste uppföljningsperioden. Therapy Advisor-meddelanden och den viktigaste patient- och pacemakerinformationen anger om pacemakern måste programmeras om för optimering av stimuleringsterapin. Om inställningar eller mätningar för pacemakern ändras under uppföljningsundersökningen uppdateras hjärtinstrumentpanelen. Du kan när som helst välja ikonen Instrumentpanel för att komma tillbaka till hjärtinstrumentpanelen. Referensmanual 25

26 Figur 3. Fönster med hjärtinstrumentpanel 1 Therapy Advisor-fönster De viktigaste Therapy Advisor-meddelandena visas här om Therapy Advisor är aktiv. En beskrivning av Therapy Advisor finns i Avsnitt Dynamiskt fönster Tryck på en av de understrukna hyperlänkarna på hjärtinstrumentpanelen för att visa mer detaljerad information i det dynamiska fönstret. Om man trycker på en Therapy Advisor-hyperlänk visas detaljerad information och programmeringsråd i detta fönster. Om man trycker på en parameter- eller diagnostikhyperlänk innehåller det dynamiska fönstret en graf med historiken för föregående uppföljningsperioder. Antikoaguleringsinformationen i grafen Burden (belastning) kommer från uppgifter som har förts in i Patient-fönstret. Graferna baseras på historikdata i pacemakern (se Avsnitt 6.8 och Avsnitt 7.4.2). Om några relevanta parameterinställningar har ändrats mellan historikperioder visas ingen trendlinje i grafen. 3 Patientsammanfattning Här finns en sammanfattning av de viktigaste stimuleringsoch avkänningsdata under uppföljningsperioden, inklusive anmärkningar från Patient-fönstret. Informationen i Episodes (episoder) avser data som har samlats in under uppföljningsperioden och avspeglar inte några episodtriggerförändringar under den aktuella uppföljningssessionen. 26 Referensmanual

27 4 Pacemakerinformation Här finns teknisk information om parameterinställningar, batteri- och elektrodstatus, tröskel och testresultat. Om ingen information är tillgänglig visas ---. Om *** visas innebär det att inga avkänningar har detekterats under ett test. Om några inställningar ändras under uppföljningstillfället visar hjärtinstrumentpanelen det nya värdet. Vid initial-förfrågan härleds P-vågsamplituden från histogrammet för P-vågsamplitud. Om ett test av P-vågsamplitud genomförs under uppföljningstillfället ersätts initialvärdet av testresultatet. R-vågsinformation är inte tillgänglig förrän ett test av R-vågsamplitud har genomförts under uppföljningstillfället. 5 Kontrollpanel Ikonerna på kontrollpanelen används för att komma åt sparad information och för att använda programmerings- och testfunktioner under ett uppföljningstillfället. 6 Knapprad Vid ett uppföljningstillfället visas normalt tre knappar på den nedre knappraden: Knappen [Emergency] (akut) är alltid aktiv vid en undersökning. När den trycks in programmeras pacemakern till akutinställningar (se Avsnitt 4.12). Vid en tryckning på knappen [Print] (skriv ut) skrivs data som visas i det aktuella fönstret ut (se Avsnitt 4.9.1). Med knappen [End Session] (avsluta undersökning) avslutas undersökningen (se Avsnitt 4.3.2). Det finns också ett alternativ för att spara pacemakerdata till en diskett eller nätverket innan undersökningen avslutas. Observera: Du kan inte programmera parametrar i detta fönster. Välj ikonen Parametrar för att ändra parametervärden. Ett antal olika symboler kan visas på hjärtinstrumentpanelen eller i diagnostik- och parameterprogrammeringsfönster (se Tabell 2). Tabell 2. Symboler på programmeringsenheten Symbol Beskrivning Vid en tryckning visas mer detaljerad information eller en parameters historik i det dynamiska fönstret. Den hyperlänk som någon senast tryckt på ändras från grön till blå. Vid en tryckning lämnar användaren hjärtinstrumentpanelen och förflyttas direkt till relevant diagnostik-, test- eller terapiprogrammeringsfönster. Vid en tryckning lämnar användaren hjärtinstrumentpanelen och förflyttas direkt till det sparade EGM-fönstret för den första episoden i kalendern Selected Episodes (valda episoder). Referensmanual 27

28 Tabell 2. Symboler på programmeringsenheten (fortsättning) Symbol Beskrivning Anger det nominella (leverans-) värdet för parametern i fråga. Anger det för närvarande programmerade värdet för parametern i fråga. Anger att mer information finns tillgänglig. Denna information visas om ikonen trycks ner. Anger en varning för eventuell oönskad interaktion med andra parametrar eller en varning för användning av ett alternativ. Vid tryckning på ikonen visas en förklaring till varningen. Varnar för att vissa parametrar inte är programmerbara eller att vissa värden inte är tillåtna på grund av en konflikt med andra parametrar EKG-fönstret Under ett uppföljningstillfälle kan programmeraren visa registreringar från upp till sju källor. EKG-elektroderna I, II och III är alltid tillgängliga och detekteras via hudelektroder om programmeraren ansluts till dessa elektroder med EKG-kabeln. Filtrerade förmaks- och kammar-egm (AEGM and VEGM) kan slås på och av efter behov. Marker Annotation (markör) och Marker Intervals (markörintervall) kan läggas över ett EKG för att underlätta tolkningen. Information om ordnande av registreringar och anpassning av EKG-fönstervisningen finns i Avsnitt I det övre vänstra hörnet av EKG-fönstret visas aktuell hjärtfrekvens (stimulerad eller avkänd) och motsvarande intervall i millisekunder. Denna information hämtas från EKG-markörerna. Under test visas flera registreringar. Signalerna är det tidigare visade yt-ekg:t kombinerat med händelsemarkörer och intrakardiellt elektrogram (EGM) för det hjärtrum som testas. Markörintervall Programmeraren mäter automatiskt intervallen mellan stimulerings- och avkänningsmarkörer och visar dem (i millisekunder) som en separat registrering. För tvåkammarfunktioner visas AV-intervall och VV-intervall. För enkammarfunktioner visas AA- eller VV-intervall, beroende på vilken hjärtkammare som stimuleras. Marker annotation (markör) Markörerna beskriver pacemakerfunktionen genom visning av händelser allt eftersom de inträffar. Dessa markörer är avsedda att förenkla 28 Referensmanual

29 EKG-tolkningen. Normalt läggs markörerna över en EKG-registrering. Förmakshändelser visas ovanför baslinjen och kammarhändelser under den. Tryck på [i] längst upp till höger i fönstret för att visa en förklaring av markörer. Följande markörer används: Förmakshändelser AP Förmaksstimulering AS Förmaksavkänning BS Förmaksavkänning i blankningsperiod PC Prematur förmakskontraktion RC Retrograd förmaksavkänning RS Förmaksavkänning i refraktärperiod SP Förmakssynkron stimulering TS Förmaksavkänning, taky +P Triggad förmaksstimulering Kammarhändelser RS Kammaravkänning i refraktärperiod VE Prematur kammarkontraktion VP Kammarstimulering VS Kammaravkänning XP Säkerhetsstimulering i kammaren +P Triggad kammarstimulering Observera: Parameterprogrammering eller avläsning av pacemakern kan tillfälligt avbryta överföringen av EGM eller markörer. Detta kan resultera i att markörer saknas i registreringen Avsluta en uppföljningsundersökning Avsluta ett programmeringstillfälle genom att trycka på [End Session ] (avsluta tillfälle). Om så är tillämpligt visas en varning om att programmeringen inte är färdig eller att ett utskriftsjobb fortfarande pågår. Med alternativet [Save Session ] (spara undersökning) kan pacemakerinformation sparas på en diskett (se Avsnitt 4.8.1). Detta gör det möjligt att analysera data "offline" genom att läsa tillbaka dem vid ett senare tillfälle (se Avsnitt 4.8.3). Referensmanual 29

30 Bekräfta att du vill avsluta programmeringen genom att trycka på [End Now] (avsluta nu). För att fortsätta med det aktuella programmeringstillfället klicka på [Cancel]. Om programmeringshuvudet placeras över en annan pacemaker utan att först stänga av programmeraren eller utan att trycka på [End Session ] (avsluta undersökning), öppnas fönstret End Session. Om undersökningen då avslutas kommer man tillbaka till Vitatron-skrivbordet och all information som sparats i programmerarens minne raderas. Markera rutan Keep diagnostic data until next session (behåll diagnostikdata till nästa undersökning) för att behålla data som samlats in sedan sista undersökningen (som annars automatiskt raderas en timme efter att programmeringsundersökningen avslutats, se Avsnitt 7.3.1). Om kryssrutan Automatic SessionSync (automatisk undersökningssynkronisering) är markerad sparas undersökningsdata i nätverket när man trycker på [End Now] (avsluta nu). Information om hur undersökningsdata sparas i nätverket finns i Avsnitt Visa pacemakerdiagnostik Välj ikonen Diagnostik för att visa följande flikalternativ. Rhythm Overview (rytmöversikt) Detta fönster innehåller en översikt över pacemakerdiagnostik och ger tillgång till histogram och Holter-grafer med mer detaljerad information (se Kapitel 7). Selected Episodes (valda episoder) I detta fönster visas en sammanfattning av den viktigaste valda episodinformation som registrerats under insamlingsperioden, och fönstret ger tillgång till mer detaljerad information och ett lagrat EGM (se Kapitel 8). Sensor Detta fönster visar hur accelerometersensorn har fungerat sedan den senaste uppföljningsundersökningen (se Avsnitt 7.8.2). Batteri Detta alternativ ger en uppskattning av återstående livslängd och uppmätta batteridata (se Avsnitt 5.8.1). Historik Detta alternativ visar de viktigaste stimuleringsdata och valda episoderna från den aktuella uppföljningsperioden och upp till fem tidigare perioder (se Avsnitt 7.4.2). 4.5 Att programmera parametrar Ikonen Parametrar ger möjlighet att programmera parametrar för stimuleringsterapi, programmera frekvensvariabilitet med Fast Learn (snabbinlärning) och välja inställningar för registrering av valda episoder. 30 Referensmanual

31 4.5.1 Programmera terapiparametrar Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Figur 4. Fönstret Therapies (terapier) För att programmera en parameter, t.ex. förmaksamplitud, tryck på värderutan till höger om parameterns namn. Ett fönster för värdeurval öppnas. Det för närvarande programmerade värdet, t.ex. 2,50 V, är markerat och följt av ett inrutat [P] (se Figur 5). Referensmanual 31

32 Figur 5. Välja amplitudprogrammering Välj ett nytt värde, t.ex. 4,00 V. Fönstret för värdeurval stängs. Det nya värdet är inrutat, vilket anger att det är preliminärt och ännu inte har programmerats (se Figur 6). Figur 6. Det valda värdet är oprogrammerat 32 Referensmanual

33 För programmering av det nya värdet, tryck på [Program]. Rutan runt det oprogrammerade värdet försvinner. Klicka på [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) för att avbryta de oprogrammerade parametrarna. Om ett fönster med olika värden öppnas och därefter beslutas att ett nytt värde inte ska väljas, kan fönstret stängas antingen genom att klicka på [Close] eller genom att klicka utanför fönstret. Vissa parameternamn (till exempel Mode Switching ) följs av tre punkter. Detta anger att ett annat fönster öppnas, där relaterade parametrar kan programmeras. Programmera flera parametrar samtidigt Det går också att programmera flera parametrar på samma gång. För att göra detta välj ett nytt värde för varje parameter som ska programmeras. Alla oprogrammerade parametervärden blir inrutade. Enskilda parametrar kan därefter ändras före den slutgiltiga programmeringen. Figur 7. Programmera flera parametrar samtidigt Tryck nu på [Program]. Rutan runt värdena försvinner, vilket anger att motsvarande parametrar har programmerats om. Klicka på [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) för att avbryta alla oprogrammerade parametrar. Referensmanual 33

34 Observera: Om programmeraren får ett oväntat strömavbrott, avlägsna programmeringshuvudet från pacemakern för att avbryta alla temporära funktioner och återställ pacemakern till dess permanent programmerade status. Strömavbrott under permanent programmering av en parameter avbryter programmeringsåtgärden. Efter att programmeraren slagits på igen och rätt applikation startats måste programmeringsåtgärden upprepas. Om strömavbrott inträffar innan det gått att slutföra den permanenta programmeringen av flera parametrar samtidigt, avbryts all omprogrammering. Alla parametrar behåller därefter de värden de hade innan programmeringen påbörjades. Efter omstart av programmeraren måste programmeringen av parametrarna upprepas. Om ett strömavbrott inträffar under en pacemakeruppföljning, förloras värdena från början av undersökningen i programmerarens minne. När programmeraren startas om avläses pacemakern och ger nya värden för början av undersökningen. Parameterrelevans Endast de parametervärden som är tillämpliga för en utvald funktion eller ett funktionssätt, t.ex. förmaksamplitud i AAI-funktion, visas. Detta kallas parameterrelevans. Om pacemakern t.ex. befinner sig i DDD-funktion och förmaksamplituden förbereds för omprogrammering från 3,75 V till 2,50 V är det nya värdet inrutat vilket anger att det är oprogrammerat. Om funktionssättet därefter ändras till VVI, försvinner det inrutade förmaksvärdet 2,50 V. Men om man trycker på [Program] resulterar detta i permanent programmering av både VVI-funktionen och förmaksamplituden. Efter all efterföljande omprogrammering till ett förmaks- eller tvåkammarläge kommer förmaksamplituden att vara 2,50 V. Obs! Om du väljer ett oprogrammerat värde för någon parameter och därefter väljer ett nytt funktionssätt, för vilket parametern inte är relevant, försvinner det oprogrammerade värdet. Men, det är fortfarande oprogrammerat och kommer att programmeras permanent om du trycker på [Program]. Tryck på [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) för att förebygga detta. Nominell programmering Nominell programmering används till att ändra alla parametrar till nominella (leverans)värden (se produktspecifikationerna i appendix) eller till inställningarna vid starten av uppföljningsundersökningen. Klicka på [Revert ] (återgå) nederst till vänster i fönstret Therapies (terapier) för nominell programmering. 34 Referensmanual

35 Figur 8. Fönstret Revert to Nominal Parameters Välj nu mellan Nominals (nominaler) och Settings at Start of Session (inställningar vid början av undersökningen) och tryck på [Copy to Params] (kopiera till parametrar). Programmeraren återgår till fönstret Therapies (terapier) och alla relevanta parametrar med de nya värdena visas inrutade. Tryck på [Program] (programmera) för att ändra alla relevanta parametrar till nominella inställningar eller till de inställningar som gällde vid start av programmeringen. Klicka på [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) för att avbryta alla oprogrammerade parametrar. För att avbryta enskilda oprogrammerade parametrar markera värderutan i fråga och trycker på [Undo Pending]. I båda fallen försvinner rutan runt de oprogrammerade värdena Programmera Selected Episodes (valda episoder) Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) I Avsnitt 8.3 finns närmare information om val av episodtyp och inställning av episodregistrering Programmera Fast Learn (snabbinlärning) Parameters (parametrar) Fast Learn (snabbinlärning) Med Fast Learning (snabbinlärning) anpassas kurvan för frekvensvariabilitet för optimering av frekvensvariabel stimulering (se Avsnitt 12.5). Referensmanual 35

36 4.5.4 Visa parameterhistorik Parameters (parametrar) History (historik) Parameter history (parameterhistorik) visar terapiparametrarnas inställningar vid början av det aktuella uppföljningstillfället och upp till fem föregående undersökningar. Observera: Vid tryckning på [Clear History] (radera historik) raderas alla diagnostik-, parameter- och testhistorikdata i pacemakern. Endast data från det aktuella uppföljningstillfället finns kvar i pacemakern. 4.6 Att starta test Välj ikonen Tests (test) för att visa följande flikalternativ. Threshold (tröskel) Detta alternativ gör det möjligt att genomföra test av pulsamplitud och pulsbredd, som kan användas till att optimera stimuleringsvillkoren (se Avsnitt 6.2.3). Sensing (avkänning) Denna flik ger tillgång till amplitudtest för P-våg och R-våg, vilka kan användas till att optimera avkänningsvillkoren (se Avsnitt 6.3). Lead (elektrod) Detta alternativ ger möjlighet att mäta elektrodimpedansen, för att kontrollera elektrodernas stabilitet (se Avsnitt 6.4). VA Interval (VA-intervall) Detta alternativ ger möjlighet att starta en manuell eller automatisk VA-intervallmätning, som hjälp vid detektion av retrograd överledning och R-vågsavkänning på förmakskanalen (se Avsnitt 6.5). Temporary (temporär) Detta alternativ ger möjlighet att ställa in pacemakerprogrammerare temporärt, för att testa effekterna av nya inställningar på stimulering (se Avsnitt 6.6). Atrial Burst Pacing (Burst-stimulering i förmaket) Detta alternativ ger möjlighet att försöka bryta en förmakstakyarytmi eller fastställa en Wenckebachpunkt (se Avsnitt 6.7). History (historik) Denna flik visar resultaten av elektrodimpedansmätningar och resultatet av tröskel- och avkänningstest som har utförts under den aktuella uppföljningsperioden och upp till fem föregående perioder (se Avsnitt 6.8). 36 Referensmanual

37 4.7 Att skriva in patientuppgifter För att skriva in patientdata och pacemakerinformation i pacemakern, välj ikonen Patient på kontrollpanelen. Figur 9. Patient-fönster Patientidentifiering Tryck på motsvarande värderuta för att skriva in patientens namn och ID-nummer. Patientens namn och ID-nummer (båda kan innehålla högst 20 tecken) kan nu skrivas in med hjälp av tangentbordet på skärmen. Om tangentbordet på skärmen används klicka på tillämpliga tecken för att välja dem. Använd backstegstangenten [<-] för att radera det senast inskrivna tecknet. (Du kan också radera tecken genom att markera dem med pekpennan (dra pennan över tecknen) och därefter trycka på backstegstangenten.) Bekräfta patientens namn och ID-nummer genom att klicka på [Enter] eller tryck på [Cancel] för att stänga fönstret utan att programmera något namn eller ID-nummer. Namnet och ID-numret är bekräftade om de visas inrutade i värderutan, vilket anger att de är oprogrammerade. Skriv in patientens födelsedag genom att klicka på motsvarande värderutor för dag, månad och år och därefter välja korrekt datum. Indikationer för implantering Det finns ett antal fält för att skriva in följande information: (pacemaker) dependency (yes eller no) (pacemakerberoende, ja eller nej) symptom Referensmanual 37

38 indications (atrial or other) (indikationer, förmak eller annat) indications (AV or ventricular) (indikationer, AV eller kammare) etiology (etiologi). Markera den indikation som gäller för patienten i värderutorna eller välj Unspecified (ospecificerad). Pacemaker time (pacemakerns tid) Här kan pacemakerns tidsinställning (24-timmarsvisning) ändras genom att klicka i tillämpliga värderutor (timmar och minuter) och välja rätt värden. Om pacemakerns tid ändras raderas alla diagnostikdata som sparats i pacemakerns minne. Diagnostikdata som samlats in före ändringen kan fortfarande visas under den aktuella undersökningen. Notes (anteckningar) Detta utrymme kan användas till att lägga till ytterligare kommentarer (max 80 tecken). Anticoagulation applied (antikoagulering används) Här kan anges om patienten får antikoaguleringsmedicinering. Om Yes (ja) väljs kan datum för när antikoaguleringsbehandlingen startade anges. Implanterade enheter Programmeraren visar automatiskt pacemakerns modellnummer, serienummer och implantationsdatum. Implantationsdatum kan ändras av användaren. Elektroder Klickar i denna värderuta för att öppna ett andra fönster där tillverkare, modell, serienummer och implantationsdatum kan skrivas in för varje elektrod. Läkarinformation Läkarens namn och telefonnummer kan skrivas in här. Spara patientinformation Tryck på [Program] för att skiva in data i pacemakern. Klicka på [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) för att avbryta inskrivningen av patienteller pacemakerdata. 4.8 Att spara och läsa tillbaka data Filer med data från en undersökning innehåller alla data som har förfrågats under uppföljningsundersökningen. Här ingår enhetsdata från initial-förfrågan och alla giltiga parameterdata från det ögonblick då filen med undersökningsdata sparades. Med en fil med undersökningsdata är det möjligt att göra en analys av data offline genom att läsa tillbaka data vid ett senare tillfälle (se Avsnitt 4.8.3). Den sparade filen kan även användas för att ordna och analysera patient- och programmerarinformation i Medtronic-datahanteringssystemet Paceart. 38 Referensmanual

39 Filen med data från programmeringstillfället innehåller pacemakerns minne sådant det var vid den initiala avläsningen. Denna information kan vara användbar för Vitatron-specialister i situationer där analys av pacemakerns funktion behövs. Obs! Modifiera inte filen med data från undersökningen i andra program eftersom filen blir oläsbar för Vitatron-program. Vitatron ansvarar inte för felaktig användning av data som sparats på diskett Spara pacemakerdata (från undersökning) på diskett Det finns två sätt att spara data från en undersökning på en diskett. Sätt först in en diskett i programmerarens diskettenhet. End Session (avsluta undersökningen) Save Session... (spara undersökningen) Save (spara) Rapporter Save Session... (spara undersökningen) Save (spara) Programmeraren skapar automatiskt ett filnamn med hjälp av aktuellt datum och klockslag (se Figur 10). Figur 10. Fönstret Save Session Data to Diskette Obs! Kontrollera att endast virusfria disketter används! Avlägsna disketten från diskettenheten innan programmeraren stängs av. Starta inte programmeraren om det finns en diskett i diskettenheten. Håll programmeringshuvudet och andra eventuella (elektro)magnetiska enheter borta från disketterna. Dessa kan radera data som sparats på disketterna. Referensmanual 39

40 4.8.2 Spara pacemakerdata (från undersökning) i nätverket Du kan skicka sparade undersökningsdata genom SessionSync-nätverksanslutningen. Den sparade filen kan användas för att ordna och analysera patient- och programmerarinformation i Medtronic-datahanteringssystemet Paceart. Spara undersökningsdata i nätverket genom att trycka på [End Session ] (avsluta tillfälle). Om kryssrutan Automatic SessionSync (automatisk undersökningssynkronisering) är markerad sparas undersökningsdata i nätverket när man trycker på [End Now] (avsluta nu). Programmeraren skapar automatiskt ett filnamn med hjälp av aktuellt datum och klockslag. Detta alternativ är endast tillgängligt om programmeraren har konfigurerats med en SessionSync-nätverksanslutning och SessionSync-alternativet har aktiverats i Programmer Preferences (programmerarinställningar) på Medtronic-skrivbordet. Nätverksikonen i Aktivitetsfältet anger om SessionSync-alternativet är tillgängligt Läsa tillbaka data från programmeringstillfället Programmer (Vitatron desktop) (Programmerare, Vitatron-skrivbord) Reload Session Data (tillbakaläsning av undersökningsdata) Reload Data (tillbakaläsning av data) Det är möjligt att läsa tillbaka undersökningsdata som tidigare har sparats på en diskett. Det gör att man kan: Analysera (och jämföra) data från tidigare uppföljningar. Köra demouppföljningar med hjälp av olika patientprofiler. Starta alternativet för tillbakaläsning av data från programmeringstillfället från Vitatron-skrivbordet. Tryck vid behov på [End Session] för att komma tillbaka till skrivbordet. Vid val av alternativet Reload Session Data (tillbakaläsning av undersökningsdata) uppmanas man att sätta in rätt diskett i programmerarens diskettenhet. Programmeraren visar en lista över alla exportfiler från programmeringstillfället som sparats på disketten. Figur 11. Fönstret Reload session data 40 Referensmanual

41 Välj önskad fil och tryck därefter på [Reload Data]. Därmed laddas data från undersökningen och det blir möjligt att analysera uppföljningsdata eller genomföra en demouppföljning. Figur 12. Ett exempel på fönstret Reloaded Data Therapies (tillbakaläst terapidata). Tillbakalästa programmeringstillfällen kan identifieras med hjälp av texten Reloaded Data (tillbakalästa data) på den översta raden och med hjälp av det faktum att tillbakalästa EKG-inspelningar från programmeringstillfället visas som en rak linje. De tillbakalästa programmeringstillfällena innehåller data som lästes av under den initiala avläsningen av pacemakern. Resultaten av programmering eller mätningar som utförts under uppföljningstillfället visas inte, men de sparas på disketten och kan öppnas med på marknaden vanligt förekommande program. Under ett tillbakaläst programmeringstillfälle kan man simulera ett uppföljningstillfälle och analysera data. Det är också möjligt att programmera om stimuleringsparametrar. Alla ändringar kan avspeglas i den information som visas på programmeraren eller i rapporter under det tillbakalästa programmeringstillfället. När man trycker på [End] (slut) och återgår till Vitatron-skrivbordet, raderas alla ändringar. Det är inte möjligt att ändra innehållet i filen på disketten. Referensmanual 41

42 4.8.4 Använda filer med minnets innehåll Vid programmeringssvårigheter, om pacemakerns funktion inte kan tolkas eller vid misstanke om ett pacemakerfel genererar programmeraren ofta en minnesfil på programmerarens hårddisk. Med hjälp av denna fil kan specialister från Vitatron utvärdera status för pacemakern och hjälpa till vid uppföljningen. Information om hantering av minnesfiler finns i Avsnitt Att skriva ut Det är möjligt att skriva ut det aktuella fönstret, en rapport eller EKG-registreringen på den inbyggda termoremsskrivaren eller på en extern skrivare för A4-format. Det går även att välja en skrivare och anpassa utskriftsalternativ (se Avsnitt 4.9.4). Observera: Efter utskrift på den inbyggda termoskrivaren rekommenderar Vitatron att fotokopior av utskrivna data görs (utskriften på termopapper försvinner med tiden) Använda Print-knappen I de flesta fönster kan man trycka på [Print]-knappen för att skriva ut de data som för närvarande visas i fönstret (den aktuella sidan). Om fönstret Print - Options (skriv ut - alternativ) visas när man har tryckt på [Print] kan är det möjligt att välja mellan att skriva ut den aktuella sidan eller den fullständiga rapporten för det aktuella fönstret (se Avsnitt 4.9.4). Skriva ut från hjärtinstrumentpanelen Om man trycker på [Print] (skriv ut) på hjärtinstrumentpanelen är det möjilgt att välja en eller flera rapporter från en lista med rapporter för hjärtinstrumentpanelen. Figur 13. Fönster med utskriftsalternativ på hjärtinstrumentpanelen 42 Referensmanual

43 4.9.2 Skriva ut rapporter Reports (rapporter) Report Selection (rapportval) I fönstret Report Selection (rapportval) kan man välja rapporter för utskrift eller definiera en egen standarduppsättning rapporter för utskrift vid varje patientuppföljning. Figur 14. Fönstret Report Selection (rapportval) I fönstret Reports Selection (rapportval) visas en lista över alla tillgängliga rapporter (till vänster) och alla valda rapporter (till höger). Bland de tillgängliga rapporterna finns alla rapporter som har genererats under den aktuella undersökningen. Om till exempel ett test av stimuleringströskel under den aktuella uppföljningsundersökningen har genomfört är rapporten Threshold Test (tröskeltest) tillgänglig. Lägg till en eller flera rapporter i listan över valda rapporter genom att välja namnet i listan över tillgängliga rapporter och trycka på [--->]. Ta bort en rapport från listan över valda rapporter genom att välja rapportens namn och trycka på [<---]. Tryck på [Print] (skriv ut) för att skriva ut de valda rapporterna på den inbyggda eller externa skrivaren. Det är möjligt att spara uppsättningen valda rapporter för att använda den vid kommande undersökningar genom att trycka på [Save Set ]. Välj New Report (ny rapport) i fönstret Save Reports Preference (inställning för sparande av rapporter) (se Figur 15). Ge den nya rapportuppsättningen ett namn i rutan Name/Description (namn/beskrivning) och tryck på [Save/Replace] (spara/ersätt). Referensmanual 43

44 Figur 15. Fönstret Save Reports Preference (spara rapportinställningar) Skriva ut EKG För att skriva ut EKG-kurvan med den inbyggda skrivaren tryck på en av knapparna för utskriftshastighet till vänster om programmerarens tangentbord. Samtliga tre EKG-elektrodregistreringar skrivs sedan ut med 12,5, 25 eller 50 mm/s. Utskriftshastigheten som visas när utskriften startar kan ändras med omedelbar verkan. Detta visas på utskriften som en streckad vertikal linje, följt av den nya utskriftshastigheten. EKG-markörer ingår om de är aktiverade. För att stoppa utskriften, tryck på samma knapp för utskriftshastighet Välja skrivare och utskriftsinställningar Programmer (Vitatron desktop) (programmerare, Vitatron-skrivbord) Programmer Preferences (programmerarinställningar) Reports (rapporter) Printer Preferences (skrivarinställningar) Det finns två sätt att ändra skrivar- och utskriftsalternativen: från Vitatron-skrivbordet eller under en uppföljningsundersökning. Båda metoderna ändrar standardinställningarna för följande programmeringstillfällen. 44 Referensmanual

45 Figur 16. Fönstret Printer Preferences Följande alternativ kan ändras: Skrivare Välj skrivare, dvs. antingen den inbyggda (termo)remsskrivaren (grundinställning) eller en extern skrivare för A4-format. Om A4-skrivare väljs kan man välja skrivare från en listruta med alla skrivartyper som stöds. Number of copies (antal kopior) Ange standardantalet kopior för utskrift. Popup-dialogruta med utskriftsalternativ Om denna rutamarkeras öppnas fönstret Print -Options (skriv ut - alternativ) varje gång man trycker på en [Print]-knapp (utskrift). I detta fönster kan de vanliga inställningarna för ett visst utskriftsjobb åsidosätta och välja att skriva ut den aktuella sidan eller en fullständig rapport. Auto print initial interrogation report (skriv automatiskt ut initial avläsningsrapport) Om detta alternativ aktiveras (grundinställt) skrivs en fullständig initial-förfråganrapport ut så snart initial-pacemakerförfrågan har slutförts. Include parameter settings page (inkludera sida med parameterinställningar) Markera denna ruta för att lägga till en lista med relevanta terapiinställningar och inställningarna för Selected Episodes (valda episoder) i varje fullständig diagnostisk rapport. Detta alternativ är inte tillgängligt från Vitatron-skrivbordet. Referensmanual 45

46 4.10 Att anpassa programmeraren Programmerarinställningar kan anpassas från Vitatron-skrivbordet innan en uppföljningsundersökning startas Ändra programmerarens datum och tid Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Time and date (Tid och datum) Fönstret visar programmerarens aktuella tid och datum (i 24-timmarsformat). Figur 17. Fönstret Time and Date För att ändra programmerarens tid eller datum, tryck på motsvarande värderuta och väljer tid eller datum. Tryck på [Apply] (verkställ) för att verkställa ändringarna. Tryck på en annan ikon för att stänga fönstret utan att göra några ändringar. Obs! Programmerarens klocka drivs med batteri, vilket innebär att om batteriet blir urladdat blir datum och tid felaktiga och får inte användas till att ställa in pacemakerns tid. En varning om detta visas av programmeraren. 46 Referensmanual

47 Ändra programmerarens språk Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Programmer Preferences (Programmerarinställningar) Byt språk genom att trycka på värderutan Language (språk) och välja önskat språk i listan. Ändringen börjar omedelbart att gälla Ändra programmerarens ljud Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Programmer Preferences (Programmerarinställningar) Som markering av vissa händelser (t.ex. bekräftad programmering, start/slut akutprogrammering, avsluta test, fel) används ljudsignaler. Med alternativet "Audio" kan ljudet slås på och av. Tryck på värderutan Audio för att göra detta och välj önskat alternativ (Off (av), Low (låg), Medium (medium) eller High (hög)). Om ljudet slås av kommer endast akutsignaler att höras. De tre sista alternativen motsvarar På och har inte olika volymnivåer Ändra Therapy Advisor-inställningen Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Programmer Preferences (Programmerarinställningar) Tryck på kryssrutan Therapy Advisor för att slå på eller av Therapy Advisor Kontrollera mjukvarans versionsnummer Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Software (Mjukvara) Fönstret Software (mjukvara) visar versionsnumret och servicenumret för den för närvarande installerade Vitatron-mjukvaran Hantera minnesfiler Programmer (Vitatron desktop) (programmerare Vitatron-skrivbord) Memory Contents Files (Minnesfiler) Referensmanual 47

48 I fönstret Memory Contents Files (filer med minnets innehåll) kan pacemakerns minnesfiler (minnesdumpar) kopiera från programmerarens hårddisk till en diskett. Figur 18. Fönstret Memory Contents Files Alla sparade pacemakerfiler med minnets innehåll finns i listan. Varje filnamn börjar med åtta siffror följt av en kod för året. Om mer än en fil finns i listan är den fil som har det högsta numret den nyaste för det speciella året. Tryck på [Copy to Diskette] (kopiera till diskett) för att kopiera en markerad fil från programmeraren till en diskett. Använd [Delete] (radera) för att ta bort en markerad fil. Obs! Kontrollera att endast virusfria disketter används! Avlägsna disketten från diskettenheten innan programmeraren stängs av. Starta inte programmeraren om det finns en diskett i diskettenheten Att anpassa EKG-fönstret Expandera EKG-fönstret till helskärm EKG-fönstret öppnas automatiskt i förminskat format när programmeraren slås på. För att visa alla tillgängliga signaler kan EKG-fönstret expanderas till helhetsskärm med hjälp av den fyrkantiga knappen i det övre högra hörnet av EKG-fönstret. Återgå till delvisningsfönstret genom att trycka på den fyrkantiga knappen igen. 48 Referensmanual

49 Figur 19. Visade registreringar Arrangera EKG Det är möjligt att ordna EKG-registreringarna i valfri ordning, och markörerna och markörintervallen kan läggas ovanpå ett EKG för att underlätta tolkningen. Använd pekpennan för att dra en EKG-registrering till önskat läge. Exemplet nedan visar hur registreringen av markörerna flyttas från sitt läge över Lead I (avledning I) till en position över Lead II (avledning II). Bestäm först vilken registrering som ska placera om. Om dess namn (Marker Annotation (markör) i det här fallet) inte visas, peka på namnet på den överlagda registreringen för att visa det dolda namnet. Figur 20. Välj det EKG som ska flyttas Tryck och håll kvar pekpennan mot namnet på den kurva som ska flyttas. Utan att lyfta pennan dras den ruta som nu visas runt registreringsnamnet till önskad plats. Referensmanual 49

50 Figur 21. Flytta EKG-kurvan till den nya platsen När rutan är placerad där den ska vara, lyft pekpennan. Om ett EKG placeras över ett annat, kommer det att lägga sig på plats. För att jämna ut avstånden mellan registreringarna i det nya arrangemanget, tryck på [Cleanup] i fönstret Adjust Justera och konfigurera visningen För att ändra EKG-inställningarna, tryck på [Adjust ] (anpassa) på EKG-kontrollpanelen. Figur 22. Fönstret Adjust (anpassa) Fönstret Adjust (justera) innehåller reglage med vilka man kan skräddarsy EKG-visningen efter specifika behov. Visning: signalstorlek Markera Size (storlek) i fönstret Adjust för att justera storleken (eller amplituden) och klicka på knappen för ökning respektive minskning för att ändra storleken på den signal som ska justeras. 50 Referensmanual

51 Figur 23. Justera signalstorleken Klicka på [Normalize] (normalisera) för att återgå till grundinställningarna. Detta återställer storleken på alla registreringar till grundinställningen och utjämnar avstånden mellan registreringarna. Visning: EKG-källa För att ändra ordningsföljden för registreringarna i fönstret välj Source (källa) i presentationslistan. EKG-källan läggs då ovanpå signalen mot vit bakgrund (se Figur 24). Figur 24. Justera källan Observera att EKG:n kan läggas ovanpå varandra (till exempel då markörintervall eller markörkurva används). I så fall visas namnet på den översta källan. För att visa en underliggande källa och flytta den överst, välj källans namn till vänster på skärmen. Namnet ändras och den tillhörande registreringen visas. För att ändra läget för en överlagd signal måste den först placeras överst, så att namnet visas till vänster på skärmen (se Figur 25). Referensmanual 51

52 Figur 25. Ändra källan Markera nu källan för det EKG som ska ändras. En lista visas över källalternativ. Välj önskad källa i listan. När en ny källa väljs gör detta att källan för den registrering som för närvarande visas ändrar position till den källa som valts. Visning: färgkoder Det här ändrar färgen på en eller fler av de registrerade signalerna. Markera först Color (färg) i fönstret Adjust för att ändra färgen. Markera det färgfält i listan som ska ändras för registreringen och markera önskad färg. Figur 26. Välja önskad färg Svephastighet Genom att välja Sweep speed (svephastigheten) i fönstret Adjust kan man ställa in EKG:s svephastighet till 12,5; 25; 50 eller 100 mm/s. Den intitiella standardinställningen är 25 mm/s men varje förändring sparas och används vid nästa uppföljning. 52 Referensmanual

53 Figur 27. Välja svephastighet Val av EGM Med denna funktion går det att aktivera förmaks- och kammar-egm, som visas i EKG-fönstret. Följande alternativ är tillgängliga: Off ingen registrering visas AEGM - det filtrerade förmaks-egm som detekterats med förmakselektroden VEGM - det filtrerade kammar-egm som detekterats med kammarelektroden Eftersom EGM är beroende av den information som tagits emot av pacemakern visas de inte såvida inte programmeringshuvudet är placerat över pacemakern. Denna funktion är inte tillgänglig om pacemakern rekommenderas för utbyte. Artefaktnivå Om funktionen Show artifacts (visa artefakter) är påslagen, visas stimuleringsspikar i EKG-fönstret. Känsligheten för avkända stimuleringspulser kan justeras genom att artefaktnivån ändras. För att hindra att störningssignaler tolkas som stimuleringspulser eller för att förhindra vissa stimuleringspulser från att kännas av bör lämplig artefaktnivå väljas. Artefaktnivån kan variera mellan 1 (mycket känslig) och 5 (mycket okänslig). Önskad artefaktnivå kan variera på grund av den mängd elektromagnetisk störning (EMI) som finns vid uppföljningsplatsen. Artefaktelektrod Detta alternativ bestämmer vilken EKG-elektrod som används till att detektera stimuleringspulser. Under programmering och avläsning av pacemakern kan kommunikationssignaler visas som artefakter på EKG:t. Visa artefakter Klicka på kryssrutan Show Artifacts (visa artefakter) för att aktivera eller avaktivera förstärkningen av stimuleringsartefakter. En kryssmarkering anger att den är aktiverad. De två EKG-registreringarna i Figur 28 visar hur ett EKG visas med och utan denna funktion aktiverad. Referensmanual 53

54 Figur 28. Artefaktförstärkning aktiverad (övre bilden) och inaktiverad (nedre bilden) EKG-filter Klicka på kryssrutan ECG Filter för att slå på eller av EKG-filtret. En kryssmarkering anger att filtret är påslaget. Vid förekomst av störningar kan filtret förbättra kvaliteten för både det visade och utskrivna EKG:t. Filtret påverkar bandbredderna för EKG-avkänningen enligt följande: Filter Off (filter av): bandbredd = 0,05 till 100 Hz Filter On (filter på): bandbredd = 0,5 till 40 Hz Visa blankade avkänningar Om detta alternativ är avaktiverat (kryssrutan är inte markerad) undertrycks blankade avkända förmakshändelser i EKG-registreringen. Detta gör det möjligt att undvika en överbelastning av markörer i EKG-registreringen under perioder med höga (avkända) förmaksfrekvenser. Alternativet aktiveras vid starten för varje ny uppföljning. Cleanup (städa upp) Klicka på denna knapp för att jämna ut avståndet mellan registreringarna. Normalize (normalisera) Klicka på denna knapp för att utjämna avståndet mellan registreringarna och för att justera storleken tillbaka till grundinställningen. Close (stäng) Klicka på [Close] (stäng) för att stänga fönstret Adjust Frysa och analysera ett EKG Med det här alternativet är det möjligt att frysa de senaste 15 sekunderna av alla EKG som visas i det utökade fönstret. Tryck på [Freeze] (frys) på EKG-kontrollpanelen för att öppna det frysta EKG-visningsfönstret. 54 Referensmanual

55 Figur 29. Frysa ett EKG Använda mätstolparna på skärmen Reglageknapparna kontrollerar visningsfönstret med det frysta EKG:t genom att det är möjligt att kan flytta var och en av de två vertikala markörerna som visas i fönstret till valfri position. Markörerna fungerar som mätstolpar som kan användas för att mäta tidsintervallen mellan händelserna. Mätningen med mätstolpar visas i millisekunder i det övre vänstra hörnet av det frysta EKG-fönstret. Referensmanual 55

56 Figur 30. Använda mätstolparna Växelvis tryck på och släpp upp tillämplig knapp för att skapa små förflyttningar, eller tryck och håll knappen nere för att skapa större förflyttningar. Att visa andra delar av det frusna EKG:t Använd den lodräta rullningslisten till att rulla bilden upp eller ner för att visa andra EKG:n. Peka på och dra rutan för att rulla remsan upp eller ned. Tryck på någon av rullningspilarna för att rulla EKG:na uppåt eller nedåt i små steg. Med den horisontella rullningslisten, som fungerar på samma sätt som den vertikala, kan man flytta åt höger eller vänster i kurvans 15-sekunderssegment. Spara en frusen EKG-registrering Det är möjligt att spara det frysta EKG:t genom att trycka på [Save] (spara). Därefter kan den sparade registreringen öppnas för visning eller utskrift. Skriva ut den frusna remsan Tryck på [Print] för att skriva ut den frysta EKG-registrering som visas (med 12,5, 25, 50, 100 eller 200 mm/s). Stänga det frysta segment som visas Tryck på [Close] (stäng). Om registreringen inte har sparats får man en påminnelse i ett fönster om att spara eller radera registreringen Hämta ett sparat EKG Innan en patientuppföljning avslutas kan man öppna och visa valfritt EKG som samlats in och sparats under undersökningen. Dessa registreringar kan vara sådana som sparats under ett test (t.ex. tröskeltest) eller ett EKG som sparats efter användning av frysfunktionen. 56 Referensmanual

57 För att visa ett tidigare insamlat EKG, tryck på knappen [Strips ] (remsor) på EKG-kontrollpanelen eller knappen [Strips ] (remsor) i det frysta EKG-fönstret. I fönstret Other Strips (andra remsor) som nu visas, välj alternativet Collected by programmer (insamlat av programmeraren). I listan över registreringar i urvalsfältet, välj den som ska visas. Det är eventuellt nödvändigt att använda rullningslisten till höger om fältet om det finns fler än fem registreringar tillgängliga. Radera en sparad registrering genom att trycka på [Delete] (radera). Denna knapp är endast aktiv om den visar en sparad registrering. Tryck på [Open] (öppna) Ansluta en extern EKG-enhet En analog utsignal kan skickas från programmeraren till en extern EKG-enhet (till exempel en monitor, registrerare eller remsskrivare) genom en kabelbox (som kan beställas separat). Information om anslutning av enheten finns i programmerarmanualen. Under en uppföljningsundersökning skickas utsignalen genom fyra kanaler: på kanal A skickas den översta EKG-registreringen från EKG-fönstret på kanal B skickas den översta EGM-registreringen från EKG-fönstret (om EGM väljs i fönstret Adjust) på kanal C skickas den nedre EGM-registreringen från EKG-fönstret (om EGM väljs i fönstret Adjust) på kanal D skickas markörerna EKG-kalibrering Tryck på kalibreringsknappen på kabelboxen för att generera kalibreringssignaler för EKG och EKG-markörerna. Dessa signaler överförs till EKG-fönstret och vid behov till den inbyggda remsskrivaren. Kalibreringssignalerna för EKG:t består av två pulser med en amplitud på 1 mv respektive 5 mv. De för EKG-markörerna består av 8 pulser som motsvarar amplitudnivåerna på -4 mv till +4 mv. Dessa signaler visas i EKG-fönstret och markörkanalen. Signalerna kan användas till att analysera EKG och EKG-marköramplituder genom att jämföra dem med amplituden för tillämplig kalibreringssignal. Referensmanual 57

58 4.12 Akutprogrammering Om ett fel inträffar eller om gör ett fel görs under programmeringen, försök att först korrigera detta med vanliga programmeringsprocedurer. Om detta misslyckas, klicka på [Emergency] (akut) på programmeraren för att tvinga pacemakern att fungera med akutinställningarna som finns i listan Tabell 3. Alla andra parametrar för stimulering programmeras till nominella (leverans)värden (se produktspecifikationerna i appendix). Programmeraren avslutar alla löpande aktiviteter och börjar om uppföljningen genom att förfråga pacemakern igen. Insamlingen av diagnostikdata stoppas. Diagnostikinformationen går inte förlorad utan sparas i programmerarens minne. När akutinställningarna har programmerats visas hjärtinstrumentpanelen och alla funktioner är tillgängliga. Pacemakern bör då programmeras om till de inställningar som är lämpliga för patienten. Observera: Om programmering av akutinställningarna kan göra att batteriet tar slut, utför programmeraren först akutinställningarna och varnar därefter för att den högre effektförbrukningen kan minska den återstående tiden tills pacemakern måste bytas ut. Vitatron rekommenderar att utspänningsvärdena sedan minskas. Om inte utspänningsvärdena minskas kan det få de konsekvenser som beskrivs i Avsnitt 5.8. Tabell 3. Akutinställningar Mode (funktionssätt) a VVI AAI Lower rate (lägsta frekvens) 60 min min -1 Pulse duration (pulsbredd) 1,0 ms 1,0 ms Pulse amplitude (pulsamplitud) 7,5 V 5,0 b V Sensitivity (känslighet) 2,0 mv 0,7 mv Refractory period (refraktärperiod) Polarity (pacing and sensing) (Polaritet (stimulering och avkänning)) 400 ms 400 ms unipolär unipolär a Funktionssättet är VVI, förutom vid enkammarpacemakrar programmerade till AXX-funktion. b Håller värdet över 5 V. Varning: För patienter som även har en implanterad hjärtdefibrillator (ICD) kan akutprogrammeringen leda till oönskad interaktion med ICD:n på grund av unipolär stimulering. 58 Referensmanual

59 Obs! Akutprogrammering som initieras från mjukvara i Vitatrons C-serie fungerar endast med pacemakrar i Vitatrons C-serie. Andra mjukvaruapplikationer från Vitatron kan inte användas till akutprogrammering av pacemakrar i Vitatrons C-serie. Referensmanual 59

60 5 Uppföljning 5.1 Introduktion Avsikten med detta kapitel är att ge råd om konfigurering efter implantation och om uppföljning till den medicinska personal som arbetar med Vitatrons pacemakrar. Uppföljning med regelbundna intervall krävs för att kontrollera det medicinska tillståndet hos patienten och för att bekräfta att de programmerade parametervärdena fortfarande är optimala. Dessutom kräver både pacemakerns funktion och tillståndet på batteriet regelbunden övervakning. Avsnitten i detta kapitel är ordnade enligt följande: Konfigurering efter implantation (se Avsnitt 5.2). Registrera ett EKG (se Avsnitt 5.3). Programmera patientinformation (se Avsnitt 5.4). Kontroller och programmering (se Avsnitt 5.5). Optimera pacemakern (se Avsnitt 5.6). EKG/EGM (elektrokardiogram/intrakardiellt elektrogram) (se Avsnitt 5.7). Uppföljningsfrekvens och livslängd (se Avsnitt 5.8). 5.2 Konfiguration efter implantation Under implantationen startar konfigureringsproceduren för pacemakern automatiskt när pacemakern känner av att en elektrod är ansluten. Observera att även om pacemakern är en tvåkammarenhet börjar proceduren när den första elektroden ansluts. Därefter tar det minst två timmar för pacemakern att genomföra konfigureringen. Om det blir nödvändigt med omplacering av elektroden inom de två första timmarna efter implanteringen, börjar konfigureringsperioden på två timmar om igen. Vitatrons råd är att inte programmera pacemakern före implantationen eftersom detta kan fördröja konfigureringen. Pacemakern ger den stimulering som krävs med leveransinställningarna under konfigureringsperioden. 60 Referensmanual

61 När konfigureringen är färdig fastställer pacemakerprogrammet att implantationen är färdig och programmerar automatiskt implanteringsdatum. I och med att implantationsdatum programmeras aktiveras diagnostikfunktionerna och pacemakern börjar samla in diagnostikdata. Om implantationsdatum anges manuellt, startar insamlingen av diagnostikdata en timme senare. Se Kapitel 7 för en fullständig beskrivning av diagnostikfunktionerna. Första gången programmeringshuvudet placeras över pacemakern efter implantationen, synkroniserar programmeraren implantationsdatum i pacemakern med programmerarens datum. Pacemakern börjar sedan registrera de valda episoderna och sparat EGM (se Kapitel 8). Observera: Vitatron rekommenderar en kontroll av att pacemakern har ställt in implantationsdatum och att insamlingen av diagnostikdata därmed har slagits på. Vid behov finns alternativet att manuellt justera implantationsdatum (se Avsnitt 4.7). Det kan uppstå en tidsskillnad i de diagnostikdata som samlats in före och efter en sådan datumändring. 5.3 Registrera ett EKG Anslut först patienten till en EKG-monitor, antingen den interna eller en extern EKG-monitor. Registrera därefter och skriv ut en kopia av EKG:t. Under programmeringstillfällen, vare sig det gäller efter implantering eller schemalagd uppföljning, ska EKG hållas aktivt för att kunna övervakas kontinuerligt. Eftersom EKG efter implanteringen ger en viktig utgångspunkt för patienten, rekommenderar Vitatron att en utskrift av EKG:t placeras i patientens journal. Detta säkerställer att ett initialt EKG finns tillgängligt för referens under pacemakerns livslängd. Av samma anledning rekommenderar Vitatron att en utskrift av EKG-registreringarna görs vid alla schemalagda uppföljningar. 5.4 Programmera patientinformation Välj ikonen Patient och ange sedan patientens och stimuleringssystemets data i Patient-fönstret. I Avsnitt 4.7 finns närmare information om hur dessa data programmeras in i detta fönster. Med hjälp av denna information, som sparas i pacemakern, kan man under hela pacemakerns livslängd utföra följande uppgifter: identifiera både patienten och pacemakersystemet hämta diagnostik- och implantationsinformation hämta information om läkare, implantationscentrum och implantationen, vilka är nödvändiga för att samla in ytterligare information Referensmanual 61

62 skriva kommentarer, anteckningar och observationer på ett anteckningsblock och på så vis registrera ytterligare patientinformation och påminnelser för nästa uppföljning. Detta kan vara särskilt användbart när patientjournalerna inte är tillgängliga. 5.5 Kontroller och programmering Vitatron rekommenderar följande kontroller och programmering efter implantation för att kontrollera att pacemakerprogrammet uppfyller patientens behov. Under rutinuppföljningar används detta avsnitt för att säkerställa att alla ändringar i patientens tillstånd identifieras och uppfylls. Se Kapitel 4 om det behövs någon hjälp med programmeringen, eller om specifika programmeringsinstruktioner behövs Avläsa pacemakern Placera programmerarhuvudet över pacemakern och använd hjärtinstrumentpanelen för att bedöma pacemakerns status. Skriv ut en kopia av sammanfattningsrapporten för hjärtinstrumentpanelen (se Avsnitt 4.9.1). Skriv vid behov ut diagnostiken, t.ex. Holter- och histogramdata. Placera alla utskrifterna i patientens journal så att en registrering finns tillgänglig om så behövs. Om alternativet Auto print initial interrogation report (automatisk utskrift av initial-förfråganrapport) är markerat i fönstret Printer Preferences (skrivarinställningar), skrivs den initiala pacemakerförfrågan ut automatiskt (se Avsnitt 4.9.4). Observera: Så snart programmeringshuvudet har positionerats korrekt, byter pacemakern till sin magnetstimuleringsfrekvens. Den här frekvensen fortsätter tills antingen programmeringshuvudets avläsningsknapp (Interrogate) trycks in, eller knappen [Auto Identify] har tryckts in och kommunikationen har börjat. Sedan är magnetfrekvensen avstängd. Hos patienter som känner obehag när magnetfrekvensen är aktiv, är det tillrådligt att trycka på knappen interrogate (förfrågan) innan programmeringshuvudet positioneras. Det här begränsar tidslängden där magnetfrekvensen är aktiv Bekräfta elektrodfunktionen Kontrollera elektrodimpedansen som visas på hjärtinstrumentpanelen. Jämför de värden som visas på skärmen med de värden som erhölls vid den senaste uppföljningen. 62 Referensmanual

63 5.5.3 Tröskeltester av pulsamplitud och pulsbredd Använd tröskeltesten för pulsamplitud och pulsbredd för att fastställa minsta pulsamplitud och pulsbredd, vid vilka det är möjligt att få ett effektivt stimuleringssvar. Om så behövs, se Avsnitt 6.2 för mer detaljerad information om hur man genomför dessa tester. Anpassa effektvärdena vid behov Frekvensvariabilitet Fabriksinställningen är non rate responsive (icke-frekvensvariabel) funktion. Om patienten kräver frekvensvariabel stimulering programmeras lämplig frekvensvariabel funktion på Mode switch Fabriksinställningen är Fixed (fast). Det finns två alternativ tillgängliga: Fixed och Auto (automatiskt). Om inte patientens medicinska tillstånd indikerar något annat rekommenderar Vitatron följande inställningar: I DDDR-funktion, äldre patienter: programmera Mode Switch till Auto med känsligheten för mode switch inställd på Standard. I DDDR-funktion, yngre patienter: programmera Mode Switch till Auto med känsligheten för mode switch inställd på Moderate. I VDDR-funktion, alla patienter: programmera Mode Switch till Fixed eller Auto med känsligheten för mode switch inställd på Moderate. Se Avsnitt 10.5 för ytterligare information om Mode Switch och känslighet för Mode Switch Lägsta frekvens Fabriksinställningen är 60 min -1. Utgå ifrån patientens medicinska tillstånd för att fastställa om du ska behålla fabriksinställningen eller om du ska använda en lämpligare inställning. Se Avsnitt 9.4 för ytterligare information om lägsta frekvensparameter. Referensmanual 63

64 5.5.7 Maximal synkronfrekvens Fabriksinställningen är 140 min -1. Utgå ifrån patientens medicinska tillstånd för att fastställa om du ska behålla fabriksinställningen eller om du ska använda en lämpligare inställning. Ytterligare information finns i Avsnitt Optimera pacemakern Vitatron rekommenderar att följande procedurer för optimering av pacemakern genomförs, både efter implantation och vid efterföljande uppföljningar. Dessa procedurer hjälper dig att ge optimal pacemakerbehandling till patienten och säkerställa en lång livslängd för pacemakern Optimera stimuleringen När du har fastställt trösklarna kontrollerar du att pulsamplitud och pulsbredd är lämpliga för patienten. Vid programmering av pulsamplituden rekommenderar Vitatron som en allmänt accepterad norm programmering av en säkerhetsmarginal på dubbla tröskelvärdet för pulsamplituden. Vid programmering av pulsbredd, rekommenderar Vitatron programmering av en säkerhetsmarginal på tre gånger tröskelvärdet för pulsbredden. Kontrollera att inställningarna för stimuleringspolariteten är lämpliga. Se Avsnitt 6.2 för detaljerade programmeringsinstruktioner för optimerad stimulering Optimera avkänningen Kontrollera först att känsligheten fortfarande är lämpligt inställd för patienten. Kontrollera därefter att inställningen av polaritet är korrekt. Efter dessa kontroller genomför du amplitudtester för P- och R-vågorna. Se Avsnitt 6.3 för detaljerade programmeringsinstruktioner för optimerad avkänning Diagnostik Om det blir några betydande ändringar eller om patienten har rapporterat några problem, hjälper pacemakerns diagnostikprocedurer till att snabbt hitta orsaken till problemet. Se Kapitel 7 och Kapitel 8 för detaljerad information om hur man använder pacemakerns diagnostikfunktioner. 64 Referensmanual

65 5.6.4 Burststimulering i förmaket Om patienten upplever förmakstakyarytmi under uppföljningsundersökningen kan man försöka avsluta takyarytmin genom burst-stimulering i förmaket. Burst-stimulering i förmaket kan även användas för att bestämma Wenckebach-punkten. Mer information om Burststimulering i förmaket finns i avsnitt Avsnitt Uppdatera patientjournalen När önskade optimerings- och diagnostikprocedurer är avslutade, rekommenderar Vitatron att alla data skrivs ut och sparas i patientens journal. Spara dessutom informationen på en diskett (se Avsnitt 4.8.1) och förvara disketten i patientjournalen. 5.7 EKG/EGM I början av varje uppföljning rekommenderar Vitatron att patienten ansluts antingen till den interna EKG-monitorn eller till en extern EKG-monitor. Om den interna EKG-monitorn används går det att integrera EKG-informationen med annan information från pacemakern. Se Kapitel 4 för en mer detaljerad beskrivning. EGM Med denna funktion kan man erhålla, visa och granska kurvor för de intrakardiella signalerna på programmerarens bildskärm. Från EGM-informationen kan man fastställa egenskaperna för de intrakardiella signalerna, t.ex. amplituder, intervall och rytmer. Det är också möjligt att använda informationen till att fastställa om elektromagnetisk interferens (EMI), signaler från annan hjärtkammare eller retrograda signaler påverkar de intrakardiella signalerna. Observera: EGM-visningen är endast tillgänglig när programmeringshuvudet är i läge över pacemakern. 5.8 Uppföljningsfrekvens och livslängd Uppföljningsfrekvensen beror på patientens tillstånd och åldern på pacemakern. Använd följande pacemakerinformation för att fastställa den optimala uppföljningsfrekvensen Indikatorer för pacemakerbatteriets livslängd Diagnostics (diagnostik) Battery (batteri) Referensmanual 65

66 Programmeraren beräknar och visar uppskattningar av livslängden på skärmen. Med hjälp av fönstret Battery (batteri) kan batteriets återstående livslängd bedömas (se Figur 31). Det finns också ytterligare information om batteriet, samt annan pacemakerinformation som kan påverka livslängden för pacemakern under vissa omständigheter. Från denna information är det möjligt att uppskatta tiden till nästa uppföljning. Figur 31. Fönstret Battery (batteri) Programmeraren beräknar tiden till rekommenderad utbytestid (RRT) för pacemakern. Den här beräkningen baseras på de programmerade inställningar och data som pacemakern har samlat in. Trots att det är en mycket liten procentandel av pacemakrarna som når RRT innan den tidpunkt som beräknats, är huvudändamålet för denna funktion att vara en hjälp vid uppskattningen av lämpliga uppföljningsintervall. Batteristatus och återstående livslängd beror på de aktuella inställningarna för pacemakern. Om någon av de följande parametrarna som har betydelse för den återstående livslängden är relevant och om någon eller alla av dem ändras, kan batteristatus förändras: funktionssätt lägsta frekvens stimuleringspolaritet (förmak eller kammare) pulsamplitud (förmak eller kammare) pulsbredd (förmak eller kammare) frekvensstabilisering i kammaren 66 Referensmanual

67 taky-ersättningsfrekvens AF-förebyggande terapier vald trigger för episoddiagnostik EGM-registrering Observera: Strömförbrukning och återstående livslängd påverkas till stor del av ändringar av funktion, stimuleringsfrekvens, avkänning (särskilt AF-avkänning) och behandling. Återstående livslängd kan därför inte alltid förutsägas exakt, eftersom det till stor del beror på samspelet patient/behandling. Vid höga effektinställningar är det möjligt att återstående livslängd och återstående kapacitet inte kan uppskattas korrekt. I detta fall visas streck (---) i aktuella fält. När pacemakerbatteriet börjar bli gammalt kan en ändring av en pacemakerinställning till ett värde som drar mer ström medföra att batteristatus ändras, till exempel från Good (bra) till Ageing (åldras). Innan ändringen accepteras, observera att pacemakern kan nå Replace PM (byt ut pacemakern) på mindre än sex månader i detta skede av batteriets livslängd. Som ytterligare hjälp i uppskattningen av pacemakerns livslängd visas beräknade siffror för livslängden för varje modell. Tabell 4. Beräknad livslängd Modell Funktionssätt Beräknad livslängd (år) 100% stimulering 50% stimulering 70 a min b min a min % inhiberad c 60 b min a min -1 Vitatron C70 DR DDDR 8,9 10,2 10,4 11,5 12,4 Vitatron C60 DR DDDR 8,9 10,2 10,4 11, Vitatron C50 D DDD 9,2 10,6 10,8 12,0 13,0 Vitatron C20 SR VVIR 12,4 13,8 13,7 14,9 15,4 Vitatron C10 S VVI 13,0 14,4 14,5 15,7 16,3 a Villkor: 2,5 V, 0,5 ms, 500 Ω. b Villkor: 2,5 V, 0,4 ms, 500 Ω. c Under perioder där pacemakern känner högfrekvensrytmer in förmaket, speciellt AF (förmaksflimmer), kommer energiförbrukningen att ökas. Detta ledar till minskning av batteriets livslängd. Batteriets livslängd kan t.ex. minskas med 15 % om pacemakern detekterar en AF-rytm på 300 min -1 under 25 % av pacemakerns livslängd. Referensmanual 67

68 5.8.2 Uppföljningsintervall Vitatron rekommenderar att en undersökning planeras in åtminstone en gång om året, även om pacemakerns minne kan lagra mer än ett års diagnostik. Du kan fastställa de rekommenderade uppföljningsintervallen med hjälp av information som programmeraren ger eller med hjälp av en magnet för övervakning av batteriet. Använda programmeraren De uppföljningsintervall som föreslås i Tabell 5 utgår från pacemakerns batteristatus och uppskattade livslängd. Patientens medicinska tillstånd anger när nästa uppföljning ska schemaläggas inom de rekommenderade uppföljningsintervallen. Tabell 5. Uppföljningsintervall - med hjälp av programmeraren Batteristatus Återstående livslängd a Rekommenderat uppföljningsintervall Good (bra) mer än ett år Beroende på patientens tillstånd, upp till ett år. Good (bra) mer än sex månader Beroende på patientens tillstånd, upp till sex månader. Ageing (åldrat) mindre än sex månader Beroende på patientens tillstånd, upp till tre månader. Replace PM (byt ut pacemakern) ingen b Schemalägg utbyte av pacemakern. a Vid höga effektinställningar kan inte den återstående livslängden uppskattas korrekt och visas som ---. I detta fall ska uppföljningsintervallet vara mindre än 3 månader. b Pacemakern har tillräcklig batterikapacitet för att fungera med minskade effektinställningar i minst 90 dagar efter att batteristatus Replace PM har visats (se Avsnitt 5.8.3). Med hjälp av en magnet Om en magnet placeras över pacemakern slår pacemakern över till stimulering vid fast frekvens i magnetfunktion. När magneten avlägsnas kommer pacemakern att återgå till de programmerade inställningarna. Från de fasta stimuleringsfrekvenser som visas i Tabell 6 är det möjligt att fastställa batteristatus utan att använda programmeraren. Varning: I magnetfunktion arbetar pacemakern med en asynkron stimuleringsfunktion. Om spontanfrekvensen är högre än magnetfrekvensen, kan detta ge upphov till kammartakykardi eller kammarflimmer. Tabell 6. Uppföljningsintervall - med hjälp av magnet Magnetstimuleringsfrekvens 100 min -1 (600 ms) Batteristatus och återställning av pacemakern Good (bra) Rekommenderat uppföljningsintervall a Beroende på patientens tillstånd, upp till sex månader. 95 min -1 (630 ms) Ageing (åldrat) Beroende på patientens tillstånd, upp till tre månader. 68 Referensmanual

69 Tabell 6. Uppföljningsintervall - med hjälp av magnet (fortsättning) Magnetstimuleringsfrekvens Batteristatus och återställning av pacemakern 86 min -1 (700 ms) Replace PM (by ut pacemakern) b 90 min -1 (670 ms) Partial restore (partiell återställning) Rekommenderat uppföljningsintervall a Schemalägg utbyte av pacemakern. Se Bilaga A för information om hur man gör om partial restore har inträffat. a Vid höga effektinställningar ska uppföljningsintervallet vara mindre än tre månader. b Pacemakern har tillräcklig batterikapacitet för att fungera med minskade effektinställningar i minst 90 dagar efter att batteristatus Replace PM har visats (se Avsnitt 5.8.3) Utbyte av pacemaker Under den initiala förfrågan öppnas en batterivarning över hjärtinstrumentpanelen om pacemakern fastställer att batteristatus verkar vara Ageing (åldrat) eller Replace PM (byt ut pacemaker). Den tidpunkt när status övergått från good (gott) eller ageing (åldrat) anges också (se Figur 32) om den är tillgänglig. Figur 32. Batterivarning När batteristatus anger Replace PM och programmeraren fastställer att återställning är möjlig, visas knappen [Recover Status] (återställ status). Om man trycker på [Recover Status] återställs Replace PM till antingen Ageing eller Good, beroende på aktuella pacemakerinställningar. Kontrollera tidpunkten när status ändrades. Ju längre tid som har gått sedan batteristatus ändrades till Replace PM, desto angelägnare är det att byta ut pacemakern. Pacemakerns inställningar och batteriimpedansen bestämmer batteristatus Replace PM (byta ut pacemakern). Vid den tidpunkt då pacemakern fastställer att batteristatus nått Replace PM, har 99,9% av pacemakrarna tillräckligt med batterikapacitet för att kunna fungera med de aktuella inställningarna under minst 90 dagar innan pacemakern slutar fungera enligt specifikationerna. Observera: Perioden kan vara mindre än 90 dagar om antingen pacemakerinställningarna eller uttagen effekt är större än under normala förhållanden. Referensmanual 69

70 Egenskaper vid "Replace PM" När pacemakern fastställer att batteristatus har övergått till Replace PM, sker flera ändringar automatiskt för att förlänga batteriets livslängd. ( se Tabell 7). Lägg även märke till att basintervallet förlängs med 100 ms. Tabell 7. Egenskaper vid "Replace PM" Parameterns benämning före Replace PM Replace PM (RRT) Mode (funktionssätt) DDD(R) VDD(R) VVI(R) DDI(R) AAI(R) DOO VVI VVI VVI VVI AAI VOO Flywheel mode (Flywheel-funktion) Som programmerat Off (Av) EGM range (EGM-intervall) Som programmerat Off (Av) PVC synchronous Astim (VES-synkron Astim) Som programmerat Off (Av) Post-PVC response (Post-VES-svar) Som programmerat Off (Av) Rate response (Frekvensvariabilitet) Som programmerat Off (Av) Tachy fallback rate (Taky-ersättningsfrekvens) Som programmerat Off (Av) AF-förebyggande terapier Som programmerat Off (Av) Ventricular Rate Stabilization (Frekvensstabilisering i kammaren) Diagnostic data collection (Diagnostisk datainsamling) Inställning av Selected Episodes (valda episoder) Som programmerat Tillgänglig Tillgänglig Off (Av) Avstängd Ej tillgänglig Therapy Advisor (Terapirådgivning) Tillgänglig Ej tillgänglig EGM Tillgänglig Ej tillgänglig 70 Referensmanual

71 6 Optimera stimulering och avkänning 6.1 Introduktion I detta kapitel beskrivs hur pulsamplitud, pulsbredd, känslighet och stimulerings-/avkänningspolaritet programmeras. Dessutom beskrivs hur nedanstående tester och mätningar, som kan vara användbara vid optimering av stimulering och avkänning, utförs: Tröskeltest av pulsamplitud och pulsbredd, som kan användas till att optimera stimuleringsvillkoren. Instruktioner om hur man programmerar pulsamplitud, pulsbredd och stimuleringspolaritet (förmak och kammare) ges här (se Avsnitt 6.2). Amplitudtest för P-våg och R-våg, vilka kan användas till att optimera avkänningsvillkoren. Instruktioner om hur man programmerar känslighet och avkänningspolaritet (förmak och kammare) ges här (avsnitt Avsnitt 6.3). Elektrodmätning, vilket används till att kontrollera stabiliteten för förmaks- och kammarelektroderna (se Avsnitt 6.4). Mätning av VA-intervall, manuell och automatisk, vilket är användbart vid diagnos av retrograd överledning och R-vågsavkänning på förmakskanalen (FFRW) (se Avsnitt 6.5). Temporärt test som är användbart vid temporär omprogrammering av pacemakerparametrar, för diagnostiska ändamål samt vid undersökning av FFRW-avkänning (se Avsnitt 6.6). Burststimulering i förmaket, som används för att försöka bryta en förmakstakyarytmi, till exempel förmaksfladder, eller fastställa Wenckebachpunkten (se Avsnitt 6.7). Testhistorik, med information om resultat av tidigare tröskeltest, avkänningstest och elektrodimpedansmätningar (se Avsnitt 6.8). Observera: Under testerna och mätningarna (förutom elektrodmätningen) är post-ves-svar, taky-ersättningsfrekvens och Flywheel temporärt avaktiverade. Vid mätning av stimulerings- och avkänningsparametrar med analysatorer för stimuleringssystem måste man vara medveten om att det kan vara stora skillnader när resultaten jämförs med resultaten från de tester som beskrivs i detta kapitel. Mätmetoderna som används av sådana system kan nämligen skilja sig åt. Referensmanual 71

72 6.2 Optimera stimuleringen Stimuleringströskeln är den minsta mängd energi som behövs för att få ett konsekvent stimuleringssvar från hjärtat utanför refraktärperioden. Stimuleringssvar inträffar när en stimuleringspuls är tillräckligt hög (pulsamplitud) eller tillräckligt lång (pulsbredd) för att utlösa en depolariseringsvåg i myokardiet. Stimuleringströskeln varierar från patient till patient. Mätning av stimuleringströskeln är en effektiv metod för att bedöma säkerhetsmarginalen mellan den uppmätta tröskeln och den programmerade pulsamplituden eller pulsbredden. En optimalt programmerad pulsamplitud och pulsbredd ger säkra stimuleringsvillkor och bidrar till att förlänga livslängden för pacemakern Pulsamplitud Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Amplitude Atrial (förmaksamplitud) Range (omfång): 0,5 - (0,25) - 4,0 - (0,5) - 8,0 V Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, AAI(R), AAT och AOO Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Amplitude Ventricular (kammaramplitud) Range (omfång): 0,5 - (0,25) - 4,0 - (0,5) - 8,0 V Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, VDD(R), VVI(R), VVT och VOO Pulsamplituden är intensiteten eller styrkan hos en stimuleringspuls. Vitatron rekommenderar programmering av en säkerhetsmarginal på två gånger tröskelvärdet för pulsamplituden (se Avsnitt 6.2.3). 72 Referensmanual

73 6.2.2 Pulsbredd Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Pulse Duration Atrial (pulsbredd i förmaket) Range (omfång): 0,1 - (0,05) - 1,0 ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, AAI(R), AAT och AOO Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Pulse Duration Ventricular (pulsbredd i kammaren) Range (omfång): 0,1 - (0,05) - 1,0 ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, VDD(R), VVI(R), VVT och VOO Pulsbredden är bredden (varaktigheten) för en stimuleringspuls. Vitatron rekommenderar programmering av en säkerhetsmarginal på tre gånger tröskelvärdet för pulsbredden (se Avsnitt 6.2.3) Tröskeltester av pulsamplitud och pulsbredd Test Threshold (tröskel) Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Mätning av stimuleringströskelvärden gör det möjligt att fastställa lägsta pulsamplitud och bredd vid vilka effektivt stimuleringssvar erhålls. Mätningen kan genomföras i både förmaket och kammaren, beroende på programmerat funktionssätt. Referensmanual 73

74 Figur 33. Fönstret Threshold (tröskel) med EKG Ställa in tröskeltest Gör så här för att förbereda för testet: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Använd listan Test Type (typ av test) för att välja tillämpligt tröskeltest (förmaks-/kammaramplitud eller förmaks-/kammarpulsbredd). 3. Justera testvärdena för pulsamplituden och pulsbredden i kolumnen Test Value (testvärde). Det markerade testvärdet används som startvärde för tröskeltestet. 4. Justera vid behov funktionssätt och frekvens i kolumnen Test Value. Vilka testfunktioner som är tillgängliga beror på det permanent programmerade funktionssättet. Testfrekvensen kan vara temporärt programmerad till mellan 80 min -1 och 120 min -1. De högre frekvenserna är användbara för patienter med höga spontana frekvenser, medan de lägre frekvenserna kan vara mer bekväma (t.ex. för patienter med angina pectoris). 74 Referensmanual

75 5. Justera längsta stimulerade eller avkända AV-tid i kolumnen Test Value. Standardinställningen är 200 ms om testkammaren är förmaket och 100 ms om testkammaren är kammaren. 6. Programmera vid behov om den permanenta stimuleringspolariteten innan mätningen startas eller upprepas. Genomföra tröskeltestet Nedan beskrivs den allmänna proceduren: 1. Tryck med pekpennan på [Press and Hold] (tryck och håll ned) och håll den nedtryckt för att genomföra mätningen. Pacemakern stimulerar med en sjunkande pulsamplitud eller pulsbredd tills sänkningsfunktionen automatiskt stannar av (under 0,25 V eller 0,1 ms) eller stoppas manuellt. 2. Iaktta EGM eller EKG noggrant. Markörkanalerna (på programmerarskärmen) är användbara till att identifiera stimulerade händelser i förmaket eller kammaren. När EGM eller EKG visar uteblivet stimuleringssvar släpp, [Press and Hold] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa mätningen. 3. Om mätningen stoppas manuellt är tröskelvärdet ett värdesteg högre än det senaste aktiva testvärdet. Tröskelvärdet visas på skärmens högra sida. 4. Om mätningen inte stoppas manuellt och programmeraren har nått slutet av sänkningsförloppet visas meddelandet Test ended automatically (test avslutat automatiskt). Tröskelvärdet är 0,1 ms (pulsbredd) eller 0,25 V (pulsamplitud). 5. Uppmätta tröskelvärden kan korrigeras manuellt genom en tryckning på det visade tröskelvärdet med pekpennan. Du kan sedan välja ett högre värde i listan som visas. Om det uppmätta tröskelvärdet korrigeras manuellt uppdateras det även automatiskt i pacemakern, så detta kan endast göras om patienten fortfarande är närvarande. 6. Om mer än sex avkänningar inträffar under 10 cykler stoppas mätningen automatiskt och ett meddelande visas. Tryck på [Close] (stäng) för att återgå till fönstret Threshold Test. Öka testfrekvensen eller förkorta AV-tiden i kolumnen Test Value för att minska antalet avkänningar. 7. Tryck på [Print] för att skriva ut tröskeltestrapporten. 8. Tryck på [Test Strip ] (testremsa) för att visa den EKG-remsa som samlats in under det senaste lyckade tröskeltestet för den angivna typen och det angivna hjärtrummet. Referensmanual 75

76 Observera: Observationen av stimuleringssvar i förmak kan förbättras genom optimering av kvaliteten för EKG (se Avsnitt ). Om kolumnen Permanent innehåller inrutade parametrar är mätning av stimuleringströsklar inte möjligt. Tryck på [Program] (programmera) eller [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) först och starta därefter mätningen. Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen stoppas om programmeringshuvudet tas bort. Om mätningen stoppas eller avslutas återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. Uppmätta trösklar för pulsamplitud och pulsbredd sparas i programmerarens minne. De kan skrivas ut senare genom att man väljer Threshold Test i fönstret Reports. Omprogrammering av pulsamplitud och pulsbredd I kolumnen "Permanent" i fönstret Threshold (tröskel) kan pacemakern programmeras till en ny (förmaks- eller kammar-) pulsamplitud eller pulsbredd med utgångspunkt i utfallet från tröskeltestet. De testresultat som visas är den minsta pulsamplitud eller pulsbredd som kan programmeras. Som en allmänt accepterad norm rekommenderar Vitatron att man programmerar en säkerhetsmarginal på tre gånger tröskeln för pulsbredd eller två gånger tröskeln för pulsamplitud Stimuleringspolaritet Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sense/Pace Polarity Atrial (avkännings-/stimuleringspolaritet förmak) Range (omfång): Uni, Bi Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, AAI(R), AAT och AOO Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sense/Pace Polarity Ventricular (avkännings-/stimuleringspolaritet kammare) Range (omfång): Uni, Bi Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, VDD(R), VVI(R), VVT och VOO 76 Referensmanual

77 Om stimuleringspolariteten för förmaket eller kammaren programmeras från unipolär till bipolär initierar programmeraren en automatisk polaritetskontroll för att kontrollera att en bipolär elektrod är ansluten. Om den bipolära elektrodimpedansen är högre än 2000 Ω eller lägre än 200 Ω, visas en varning på skärmen om att ingen bipolär elektrod känts av. Tryck på [OK] för att bekräfta eller [Cancel] för att avbryta programmeringssteget. Om programmeringssteget bekräftas, tryck på [Program] för att programmera den oprogrammerade polaritetsinställningen. Vitatron rekommenderar programmering av stimuleringspolariteten till bipolär om bipolära elektroder är implanterade och muskel- eller nervstimulering observeras vid unipolär stimulering. Varning: Pacemakrar som implanterats med en ICD-enhet måste vara inställda för bipolär stimulering. 6.3 Optimera avkänningen Målet är att på ett tillförlitligt sätt känna av alla relevanta hjärtsignaler (P- och R-vågor) och samtidigt avvisa dem som inte härstammar från den kammare som elektroden är placerad i, t.ex. myopotentialer eller R-vågor från annan kammare. Programmering av lämplig känslighet eller avkänningspolaritet ökar tillförlitligheten för avkänningen Sensitivity (känslighet) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensitivity Atrial (känslighet förmak) Range (omfång): 0,25 (Bi), 0,3 (Bi), 0,4 (Bi), 0,5 - (0,1) - 1,0 - (0,5) - 7,5 mv Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), AAI(R) och AAT Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensitivity Ventricular (känslighet kammare) Range (omfång): 1,0 - (0,5) - 10,0 mv Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R) och VVT Referensmanual 77

78 Känsligheten är den programmerbara tröskeln för pacemakern som känner av en signal som registrerats på förmaks- eller kammarkanalen. Programmering av känsligheten till en högre inställning minskar antalet avkända P- och R-vågor med lägre amplituder. Vitatron rekommenderar användning av en säkerhetsmarginal för avkänningen på minst 100 %. Detta betyder t.ex. programmering av förmakskänsligheten till en inställning på mindre än 0,5 mv om den uppmätta P-vågsamplituden är 1,0 mv (se Avsnitt 6.3.3) eller programmering av kammarkänsligheten till en inställning på mindre än 3,0 mv om den uppmätta R-vågsamplituden är 6,0 mv (se Avsnitt 6.3.4) Avkänningspolaritet Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sense/Pace Polarity Atrial (avkännings-/stimuleringspolaritet förmak) Range (omfång): Uni, Bi Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), AAI(R) och AAT Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sense/Pace Polarity Ventricular (avkännings-/stimuleringspolaritet kammare) Range (omfång): Uni, Bi Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R) och VVT Om stimuleringsavkänningen för förmaket eller kammaren programmeras från unipolär till bipolär initierar programmeraren en automatisk polaritetskontroll för att kontrollera att en bipolär elektrod är ansluten. Om den bipolära elektrodimpedansen är högre än 2000 Ω eller lägre än 200 Ω, visas en varning på skärmen om att ingen bipolär elektrod känts av. Tryck på [OK] för att bekräfta eller [Cancel] för att avbryta programmeringssteget. Om programmeringssteget bekräftas, tryck på [Program] för att programmera den oprogrammerade polaritetsinställningen. Vitatron rekommenderar programmering av avkänningspolariteten till bipolär om bipolära elektroder implanterats och överavkänning observeras vid unipolär avkänning. 78 Referensmanual

79 6.3.3 P-vågsavkänning Test Sensing (avkänning) P-Wave Amplitude (P-vågsamplitud) Tillgänglighet: Alla funktioner (förutom enkammar (V) pacemaker) P-vågshistogrammet och P-vågsamplitudmätningen ger hjälp vid bedömning av P-vågsavkänningens säkerhetsmarginal och vid programmering av förmakskänslighet. Undersök först P-vågshistogrammet och leta efter tecken på undersensing i förmaket, enligt beskrivningen i Avsnitt Om undersensing i förmaket misstänks, ska P-vågsamplituden mätas. P-vågsamplituden kan mätas även om den permanent programmerade stimuleringsfunktionen inte stöder förmaksavkänning. Figur 34. Fönstret Sensing (avkänning): P-vågsamplitud Ställa in P-vågsamplitudtestet Gör så här för att förbereda för testet: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Använd listan Test Type för att välja P-vågsamplitudtestet. 3. Justera testvärdet för känslighet i förmaket i kolumnen Test Value. 4. Justera funktionssätt och avkänningspolaritet för förmaket i kolumnen Test Value. Vilka testfunktioner som är tillgängliga beror på det permanent programmerade funktionssättet. 5. Markera en testfrekvens mellan 30 min -1 och 120 min -1 i kolumnen Test Value. Genomföra P-vågsamplitudtestet Nedan beskrivs den allmänna proceduren: Referensmanual 79

80 1. Tryck på [Start] för att starta mätningen. Programmeraren övervakar förmakshändelserna och visar den uppmätta amplituden. Efter att användaren stoppat mätningen bearbetar programmeraren sedan de resultat som samlats in under de senaste 15 sekunderna av mätningen. Testfrekvensen är den enda parametern som kan ändras under testet. 2. Iaktta EGM eller EKG noggrant. Markörerna (på programmerarskärmen) används för att identifiera avkända händelser i förmaket. Om inga spontana förmakshändelser avkänns, försök att minska testfrekvensen eller stoppa testet och öka förmakskänsligheten. 3. Tryck på [Stop] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa mätningen. 4. Tryck på [Test Strip ] för att visa det EKG som registrerats under den senaste mätningen. 5. Om mätningen lyckades visas den senast uppmätta P-vågsamplituden och den lägsta P-vågsamplituden på höger sida i fönstret Sensing (avkänning). 6. Tryck på [Details ] (detaljer) för att visa resultaten från testet. De visas antingen som en graf (se Figur 35) eller i en tabell. Markera önskad visningsform genom att trycka på urvalsknappen Graph eller Table. Kryssa för kryssrutan Blanked Senses för att visa de förmaksavkänningar som normalt skulle blankas (se Avsnitt 9.7 för råd om justering av blankningsperioderna i förmaket). 7. Tryck på [Print] för att skriva ut avkänningstestrapporten. 8. Klicka på [Close] för att stänga fönstret Results. Figur 35. Test av P-vågsamplitud - resultat (graf) 80 Referensmanual

81 Observera: Om kolumnen Permanent innehåller inrutade parametrar är mätning av P-vågsamplituden inte möjligt. Tryck på [Program] (programmera) eller [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) först och starta därefter mätningen. Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avbryts om programmeringshuvudet tas bort. Om mätningen stoppas eller avbryts återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. Under P-vågsamplitudmätningen avaktiveras magnetfunktion, Flywheel och frekvensvariabilitet temporärt. Omprogrammering av förmakskänslighet I kolumnen Permanent kan du programmera om förmakskänsligheten med utgångspunkt från testresultatet. Kontrollera före omprogrammering av förmakskänsligheten resultatet från testet gentemot P-vågsamplitudfördelningen i P-vågshistogrammet (se Avsnitt 7.9.1). Vitatron rekommenderar användning av en säkerhetsmarginal för avkänning på minst 100 %, vilket betyder programmering av förmakskänsligheten till en inställning som är mindre än 50 % av den uppmätta P-vågsamplituden. Detta betyder till exempel programmering av förmakskänsligheten till en inställning på mindre än 0,5 mv om den uppmätta P-vågsamplituden är 1,0 mv. Om en hög förmakskänslighet krävs bör avkänningspolariteten programmeras till bipolär. Unipolär avkänning i kombination med höga förmakskänsligheter kan resultera i myopotentialer eller FFRW-avkänning och kan ge upphov till felaktig Mode Switch. Myopotentialavkänning kan undersökas samtidigt som bröstmusklerna används. Kontrollera markörkanalen om förmakshändelser finns som inte beror på avkända P-vågor. Det senare gäller även för R-vågsavkänning på förmakskanalen. FFRW-avkänning kan undvikas genom programmering av en lämplig förmaksblankning eller genom minskning av förmakskänsligheten. Men en minskning av förmakskänsligheten kräver att amplituderna för R-vågsavkänningen på förmakskanalen är mycket mindre än de äkta förmakssignalerna för att undersensing av förmaket ska undvikas. P-vågshistogrammet avslöjar amplitudfördelningen av avkända och blankade förmakshändelser. FFRW-avkänning kan bekräftas av VA-intervallhistogrammet, VA-intervallmätning eller det temporära testet. Kontrollera vid spontan AV-överledning om tillförlitlig förmaksavkänning finns genom att minska den lägsta frekvensen och programmera en kort AV-tid. Referensmanual 81

82 6.3.4 R-vågsavkänning Test Sensing (avkänning) R-wave Amplitude (R-vågsamplitud) Tillgänglighet: Alla funktioner (förutom enkammar (A) pacemaker) Mätningen ger hjälp vid bedömning av R-vågens säkerhetsmarginal för avkänning och vid programmering av kammarkänsligheten. R-vågsamplituden kan mätas även om den permanent programmerade stimuleringsfunktionen inte stöder kammaravkänning. Figur 36. Fönstret Sensing (avkänning): R-wave Amplitude (R-vågsamplitud) Ställa in R-vågsamplitudtestet Gör så här för att förbereda för testet: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Använd listan Test Type för att välja R-vågsamplitudtestet. 3. Justera testvärdet för kammarkänslighet i kolumnen Test Value. 4. Justera funktionssätt och avkänningspolaritet för kammaren i kolumnen Test Value. Vilka testfunktioner som är tillgängliga beror på det permanent programmerade funktionssättet. Temporär programmering av pacemakern till VVI-funktion är eventuellt bra för patienter med en hög grad av AV-block. 5. Justera i kolumnen Test Value både (lägsta) frekvens och längsta stimulerade AV-tid till lämpliga värden för att förhindra kammarstimulering. Testfrekvensen är programmerbar från 30 min -1 till 120 min -1. Genomföra R-vågsamplitudtestet Nedan beskrivs den allmänna proceduren: 82 Referensmanual

83 1. Tryck på [Start] för att starta mätningen. Programmeraren övervakar kammarhändelserna tills användaren stoppar mätningen. Programmeraren bearbetar då resultaten för de 10 senast uppmätta R-vågsamplituderna. Testfrekvensen och längsta stimulerade AV-tid är de enda parametrarna som kan ändras under testet. 2. Iaktta EGM eller EKG noggrant. Markörerna (på programmerarskärmen) används för att identifiera avkända händelser i kammaren. Om ingen kammaravkänning föreligger försök förlänga den maximalt stimulerade AV-tid eller minska testfrekvensen. Ett annat alternativ är att avbryta testet och öka kammarkänsligheten. 3. Tryck på [Stop] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa mätningen. 4. Om inga kammarhändelser avkändes under mätningen visas ett meddelande på programmerarens skärm. 5. Om mätningen lyckades visas den senast uppmätta R-vågsamplituden och den lägsta R-vågsamplituden på höger sida i fönstret Sensing (avkänning). 6. Tryck på [Test Strip ] för att visa det EKG som registrerats under den senaste mätningen. 7. Tryck på [Print] för att skriva ut avkänningstestrapporten. Observera: Om kolumnen Permanent innehåller inrutade parametrar är mätning av R-vågsamplituden inte möjligt. Tryck på [Program] (programmera) eller [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) först och starta därefter mätningen. Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avbryts om programmeringshuvudet tas bort. Om mätningen stoppas eller avbryts återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. Under R-vågsamplitudmätningen avaktiveras magnetfunktion, Flywheel och frekvensvariabilitet temporärt. Omprogrammering av kammarkänslighet I kolumnen Permanent kan du programmera om kammarkänsligheten med utgångspunkt i resultatet från testet. Vitatron rekommenderar användning av en säkerhetsmarginal för avkänning på minst 100 %, vilket betyder programmering av kammarkänsligheten till en inställning som är mindre än 50 % av den uppmätta R-vågsamplituden. Detta betyder till exempel programmering av kammarkänsligheten till en inställning på mindre än 3,0 mv om den uppmätta R-vågsamplituden är 6,0 mv. Diagnostikinformation i fönstret Rhythm Overview kan vara användbart vid bedömning av kammaravkänningen. Undersensing av kammaren kan misstänkas om procentandelen kammarstimuleringar är högre än förväntat. Referensmanual 83

84 Överhörning till kammaren ska misstänkas om antalet VSP är högt (överavkänning) eller om antalet VES (PVC) är högre än förväntat (myopotentialavkänning) Programmering av kammaravkänningspolariteten till bipolär eller val av en mindre känslig inställning av kammarkänsligheten (vilket betyder programmering av ett högre värde för kammarkänsligheten) rekommenderas då. Använd EKG för att kontrollera att antalet VES inte ökas genom undersensing i förmaket (se Avsnitt 7.9.1). 6.4 Elektrodmätning Test Lead (elektrod) Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Elektrodmätning används till att mäta den exakta utgångsspänningen, den genomsnittliga utgångsströmmen, pulsenergin och elektrodimpedansen för förmaks- eller kammarelektroden, vilket visas i Figur 37. I enkammarfunktion visas endast den aktiva kammaren. Elektrodmätningen genomförs automatiskt var 10:e minut och den senaste informationen avläses under initial-förfrågan av pacemakern. Resultaten sparas för senare visning eller utskrift. Vid behov kan elektrodmätningen upprepas i fönstret Lead (elektrod). Figur 37. Fönstret Lead (elektrod) (tvåkammarpacemaker). Genomföra elektrodmätningen I elektrodmätningen ingår följande allmänna åtgärder: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Tryck på [Measure] (mät) för att starta mätningen. Mätningen avslutas automatiskt. 84 Referensmanual

85 3. Om mätningen lyckades visar programmeraren den uppmätta elektrodimpedansen, pulsamplituden, pulsenergin och den genomsnittliga pulsströmmen för förmaks- eller kammarelektroden. Tryck på [Print] (skriv ut) för att skriva ut batteristatus-/elektrodmätningsrapporten. 4. Om mätningen inte lyckades visar programmeraren ett meddelande som anger varför elektrodmätningen misslyckades. Observera: Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avslutas om programmeringshuvudet tas bort. Om stimulerings- eller avkänningspolariteten är bipolär mäts både den unipolära och den bipolära elektrodimpedansen. Resultaten från elektrodimpedansmätningar kan påverkas av utrustning för EKG-övervakning. 6.5 Mätning av VA-intervall Test VA Interval (VA-intervall) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) Tvåkammarpacemakrar har funktionen VA-intervallmätning, manuell och automatisk, vilken är användbar vid diagnostisering av retrograd överledning och FFRW-avkänning. Under detta test mäts intervallet mellan den stimulerade kammarhändelsen och den avkända förmakshändelsen vid en (manuell test) eller tre (automatisk test) kammarstimuleringsfrekvenser. Det manuella testet bör upprepas vid olika frekvenser för att undvika falsk positiv diagnos av retrograd överledning om sinusrytmen är densamma som kammarstimuleringsfrekvensen. Varning: Under VA-intervallmätningen ändras funktionen till kammarstimuleringsfunktion. Följaktligen blir det inget svar på förmaksarytmier. Referensmanual 85

86 6.5.1 Manuell mätning av VA-intervall Figur 38. Fönstret VA Interval (VA-intervall) (manuellt test). Ställa in manuell mätning av VA-intervall Gör så här för att förbereda för mätningen: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Använd menyn Test Type för att välja det manuella testet. 3. Markera testfrekvens i kolumnen Test Value. Testfrekvensen kan vara varje värde mellan 40 min -1 och 130 min Justera vid behov förmakskänslighet, avkänningspolaritet i förmaket eller förmaksblankning i kolumnen Test Value. Genomföra manuell mätning av VA-intervall Nedan beskrivs den allmänna proceduren: 1. Tryck på [Start] för att starta mätningen. Programmeraren mäter VA-intervallet tills mätningen stoppas. 2. Iaktta EGM eller EKG noggrant på programmerarens display. Markörkanalerna används för att identifiera stimulerade händelser i förmaket eller kammaren. De uppmätta VA-intervallen visas som markörintervall i EKG-fönstret. Om pacemakern inhiberas av spontana kammaraktiviteter ska man avbryta mätningen och öka testfrekvensen. Testfrekvensen kan ändras under mätningen om VA-intervallet redan har mätts på den nya frekvensen. 3. Tryck på [Stop] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa mätningen. 4. Tryck på [Test Strip ] för att visa det EKG som registrerats under den senaste mätningen. 86 Referensmanual

87 5. Tryck på [Details ] för att visa resultaten från mätningen. De visas antingen som en graf (se Figur 40) eller i en tabell. Markera önskad visningsform genom att trycka på urvalsknappen Graph eller Table. För det manuella testet visas de sex senaste mätningsfrekvenserna. 6. Tryck på [Print] för att skriva ut rapporten från VA-intervallmätningen. 7. Klicka på [Close] för att stänga fönstret Results. Observera: Om kolumnen Permanent innehåller inrutade parametrar är mätning av VA-intervall inte möjligt. Tryck på [Program] (programmera) eller [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) först och starta därefter mätningen. Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avbryts om programmeringshuvudet tas bort. Om mätningen stoppas eller avbryts återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. VA-intervallet mäts i VVI-funktion. Under mätningen är Flywheel och frekvensvariabilitet temporärt avaktiverade. Uppmätta VA-intervall sparas i programmerarens minne. De kan skrivas ut senare genom att man väljer rapporten VA Interval Measurement (mätning av VA-intervall) i fönstret Reports Automatisk mätning av VA-intervall Figur 39. Fönstret VA Interval (VA-intervall) (automatiskt test). Ställa in automatisk mätning av VA-intervall Gör så här för att förbereda för mätningen: Referensmanual 87

88 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Använd menyn Test Type för att välja det automatiska testet. 3. Markera högsta testfrekvens i kolumnen Test Value. Den högsta testfrekvensen kan anta valfritt värde från 40 min -1 över den programmerade lägsta frekvensen upp till 130 min Justera vid behov förmakskänslighet, avkänningspolaritet i förmaket eller förmaksblankning i kolumnen Test Value. Genomföra automatisk mätning av VA-intervall Nedan beskrivs den allmänna proceduren: 1. Tryck på [Start] för att starta mätningen. Programmeraren börjar automatisk mäta VA-intervallet vid en frekvens som är 20 min -1 över den programmerade lägsta frekvensen. Startfrekvensen ökas med 10 min -1 om det förekommer mer än tre avkända kammarhändelser inom de tio första stimuleringscyklerna. Kontrollen av avkända kammarhändelser och ökningen av startfrekvensen upprepas tills färre än fyra avkända kammarhändelser uppträder inom de tio första stimuleringscyklerna. Den aktuella frekvensen används då som startfrekvens. Om startfrekvensen överskrider den högsta testfrekvensen som valts, stoppas testet och en varning visas på programmerarens skärm. 2. Pacemakern upprepar automatiskt testet vid en frekvens på 10 min -1 över startfrekvensen och vid en frekvens på 20 min -1 över startfrekvensen. 3. Om testfrekvensen för den tredje mätningen överskrider den högsta testfrekvens som valts, stoppas mätningen och ett meddelande visas på programmerarens skärm. 4. Mätningen avslutas automatiskt efter den tredje mätningen. Pacemakern återgår till de permanent programmerade inställningarna. 5. Tryck på [Test Strip ] för att visa det EKG som registrerats under den senaste mätningen. 6. Tryck på [Details ] för att visa resultaten från mätningen. De visas antingen som en graf (se Figur 40) eller i en tabell. Markera önskad visningsform genom att trycka på urvalsknappen Graph eller Table. 7. Tryck på [Print] för att skriva ut rapporten från VA-intervallmätningen. 8. Klicka på [Close] för att stänga fönstret Results. 88 Referensmanual

89 Figur 40. VA Interval Measurement - Results (graf) Observera: Om kolumnen Permanent innehåller inrutade parametrar är mätning av VA-intervall inte möjligt. Tryck på [Program] (programmera) eller [Undo Pending] (ångra oprogrammerade värden) först och starta därefter mätningen. Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avbryts om programmeringshuvudet tas bort. Om mätningen görs färdig eller avbryts återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. VA-intervallet mäts i VVI-funktion. Under mätningen är Flywheel och frekvensvariabilitet temporärt avaktiverade. Uppmätta VA-intervall sparas i programmerarens minne. De kan skrivas ut senare genom att man väljer rapporten VA Interval Measurement (mätning av VA-intervall) i fönstret Reports Programmeringsråd för att förhindra FFRW-avkänning och retrograd överledning Programmeringsråd för att förhindra FFRW-avkänning Om det uppmätta VA-intervallet är kortare än 200 ms kan man misstänka FFRW-avkänning. Kontrollera EGM eller EKG för retrograd överledning mellan 150 och 200 ms. Försök att eliminera FFRW-avkänning genom att ändra avkänningspolariteten till bipolär, ändra förmakskänsligheten till en mindre känslig (högre) inställning eller att förlänga förmaksblankningsperioden. Referensmanual 89

90 Programmeringsråd för att förhindra retrograd överledning Om VA-intervallet är stabilt mellan 150 och 450 ms vid olika kammarstimuleringsfrekvenser ska man misstänka retrograd överledning. För att förhindra retrograd överledning och för att undvika att framkalla pacemakermedierad takykardi (PMT), rekommenderar Vitatron att mode switch ändras till Auto VES-synkron förmaksstimulering ändras till On eller att ett kort synkroniseringsstimuleringsintervall för förmaket (ASP) programmeras. Observera: Trots att mätning av VA-intervallet kan avslöja retrograd överledning i testfunktion (VVI) kan en permanent programmerad AV-synkron funktion förhindra att retrograd överledning inträffar (se Avsnitt 11.6). 6.6 Temporärtest Test Temporary (temporär) Tillgänglighet: Alla funktioner Temporära test ger möjlighet till temporär omprogrammering av ett antal grundläggande stimuleringsparametrar för diagnostiska ändamål eller för att testa effekterna av omprogrammeringen på stimuleringen. De permanent programmerade värdena återställs automatiskt när det temporära testet avslutas eller när programmeringshuvudet avlägsnas. Figur 41. Fönstret Temporary (temporär) (tvåkammarpacemaker). 90 Referensmanual

91 Figur 42. Fönstret Temporary (temporär) (enkammarpacemaker). Ställa in temporärtest Förbered testet så här: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Justera vid behov testvärdena för funktion, frekvens, högsta stimulerade AV-tid, förmaksblankning (på VP och VS) amplitud (förmak och kammare), pulsbredd (förmak och kammare) och känslighet (förmak och kammare) i fönstret Temporary Test. 3. Välj lämplig testfunktion enligt följande riktlinjer: Använd funktionen OOO för att kontrollera patientens spontanrytm. Använd funktionen AAI för att kontrollera AV-överledning vid olika frekvenser. Använd funktionen VVI till att testa för pacemakersyndrom (retrograd överledning). Använd de triggade funktionerna (AAT och VVT) för att kontrollera avkänningsegenskaper. 4. Öka eller minska testfrekvensen för att undertrycka respektive söka efter spontanrytm. 5. Justera pulsamplitud eller pulsbredd för att undersöka överhörning vid höga effektinställningar (i kombination med ett lågt känslighetsvärde i den andra kanalen). 6. Justera de temporära känslighetsvärdena för att kontrollera muskelpotentialer (till exempel i kombination med en triggad funktion) eller överhörning (i kombination med höga effektinställningar i den andra kanalen). 7. Ändra temporärt förmaksblankningsperioden i tvåkammarpacemakrar för att kontrollera förekomst av R-vågsavkänning på förmakskanalen (i kombination med låga känslighetsvärden i förmaket). Referensmanual 91

92 8. Ändra temporärt den maximala stimulerade eller avkända AV-tiden i tvåkammarpacemakrar för att söka efter spontan AV-överledning, optimera AV-tid eller förhindra fusion. Genomföra det temporära testet Det temporära testet omfattar följande allmänna åtgärder: 1. Tryck på [Start] för att starta testet. 2. Iaktta EKG noggrant på programmerarens display. Under testet kan alla parametrar, förutom funktion, ändras. 3. Tryck på [Stop] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa testet. Pacemakern återgår till de permanent programmerade inställningarna. 4. Tryck på [Test Strip ] (testremsa) för att visa det EKG som registrerats under det senaste temporära testet. Observera: Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Mätningen avbryts om programmeringshuvudet tas bort. 6.7 Burststimulering i förmaket Test Atrial Burst Pacing (Burst-stimulering i förmaket) A Burst Rate (Burst-frekvens i förmaket) Range (omfång): (10) (15) min -1 Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Test Atrial Burst Pacing (Burst-stimulering i förmaket) VOO Backup (VOO-backupstimulering) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Burst-stimulering i förmaket kan användas till att försöka bryta en förmakstakyarytmi (till exempel förmaksfladder). Om Burst-frekvensen i förmaket programmeras högre än den spontana förmaksfrekvensen, kan det vara möjligt att avsluta förmakstakyarytmin. 92 Referensmanual

93 Under den här proceduren kan VOO-backupstimulering aktiveras. Funktionen VOO-backupstimulering är bra att använda för patienter med höggradigt AV-block, eftersom deras spontana kammarfrekvens kan vara för låg. Om VOO-backupstimulering programmeras På, stimuleras kammaren med den ventrikulära backupfrekvensen. Den ventrikulära backupfrekvensen är inte programmerbar utan beror på den valda burst-frekvensen i förmaket och varierar mellan 60 min -1 och 110 min -1. Burst-stimulering i förmaket kan även användas för bestämning av hjärtats Wenckebachpunkt hos patienter med intakt AV-överledning. Wenckebachpunkten bestäms genom att man ökar Burst-frekvensen i förmaket och iakttar den spontana AV-överledningen till kamrarna. Figur 43. Fönstret Atrial Burst Pacing (Burst-stimulering i förmaket) Ställa in testet av Burst-stimulering i förmaket Förbered testet så här: 1. Placera programmeringshuvudet på pacemakern. 2. Programmera Burst-frekvensen i förmaket genom att trycka på parametervärderutan eller på knapparna för ökning eller minskning. Den visade Burst-frekvensen i förmaket är antingen det senast programmerade värdet eller fabriksinställningen. (Fabriksinställningen visas vid det första testet eller efter en partiell återställning.) 3. Programmera vid behov VOO-backupstimulering till "On" (på). Om VOO-backupstimulering programmeras På visas den ventrikulära backupfrekvensen. Genomföra testet av Burst-stimulering i förmaket Testet av Burst-stimulering i förmaket omfattar följande allmänna åtgärder: Referensmanual 93

94 1. Tryck på [Start] för att starta testet. 2. Iaktta EGM eller EKG noggrant. Markörerna (på programmerarskärmen) är användbara till att identifiera händelser i förmaket eller kammaren. Burst-frekvensen i förmaket kan ändras under testet, om VOO-backupstimuleringen är Av. VOO-backupstimulering kan inte programmeras På sedan testet startats. 3. Tryck på [Stop] eller ta bort programmeringshuvudet för att stoppa testet. 4. Tryck på [Test Strip ] (testremsa) för att visa det EKG som registrerats under det senaste testet. Observera: Under testet måste programmeringshuvudet ligga över pacemakern hela tiden. Testet avbryts om programmeringshuvudet tas bort. När testet avslutats eller avbryts återgår pacemakern till de permanent programmerade inställningarna. Den senast programmerade Burst-frekvensen i förmaket finns lagrad i pacemakern och används som startfrekvens, om Burst-stimulering i förmaket väljs igen. Under Burst-stimulering i förmaket är förmaksamplituden, förmakspulsbredden och förmaksstimuleringspolariteten permanent programmerade värden. Burst-stimulering i förmaket är inte möjlig om pulsamplituden i förmaket eller kammaren är programmerad till över 3,75 V eller om batteriets status är Ageing (åldrat) eller Replace PM (byt PM). 6.8 Testhistorik Tests (test) History (historik) Tests history (testhistorik) visar resultaten av automatiska elektrodimpedansmätningar, tröskeltest och avkänning från den aktuella patientuppföljningen och upp till fem tidigare insamlingsperioder. På hjärtinstrumentpanelen är det möjligt att trycka på en hyperlänk för att se en grafisk presentation av mätningens historik för tidigare uppföljningsperioder (se Avsnitt 4.3). Threshold (tröskel) Tröskelmätningar som görs under uppföljningstillfället lagras i historiken. Förändringar av tröskelmätningar över tiden kan tyda på en instabil position för elektroden, ischemi eller påverkan av (ändringar av) läkemedelsbehandling. Lead impedance (elektrodimpedans) Elektrodimpedansen är det sista värde som mäts vid initial-förfrågan. Resultaten från manuellt initierade mätningar av elektrodimpedans sparas inte i historiken. 94 Referensmanual

95 P-vågsamplitud P-vågsamplituden är ett genomsnittsvärde som härleds från histogrammet för P-vågsamplitud vid initial-förfrågan. Mätningar av P-vågsamplitud som görs under uppföljningstillfället lagras inte i historiken. R-vågsamplitud Mätningar av R-vågsamplitud som görs under uppföljningstillfället lagras i historiken. Observera: Vid tryckning på [Clear History] (radera historik) raderas alla diagnostik-, parameter- och testhistorikdata i pacemakern. Endast data från det aktuella uppföljningstillfället finns kvar i pacemakern. Referensmanual 95

96 7 Diagnostik 7.1 Introduktion Den diagnostikinformation som är tillgänglig i pacemakern hjälper läkaren att övervaka patienten och kontrollera hur pacemakern svarar. Diagnostik kan också avslöja om pacemakerparametrarna behöver justeras för att ge patienten optimal stimuleringsbehandling. Detta kapitel förklarar hur diagnostiken hjälper användaren att känna igen oväntade mönster eller händelser. Therapy Advisor (behandlingsråd) (se Avsnitt 7.2) visar viktiga händelser och ger förslag till programmering av pacemakern. Rhythm Overview (rytmöversikt) (se Avsnitt 7.4.1) ger en snabb överblick över förmaks- och kammarrytmen. Mer detaljerad diagnostisk information om fördelningen av händelserna i grafer, Holter-registreringar och histogram kan användas till att utvärdera effektiviteten hos pacemakern eller läkemedelsbehandlingen. Den första delen av kapitlet ger allmän information om: Therapy Advisor (se Avsnitt 7.2). datainsamling och lagring (se Avsnitt 7.3). visning av data (se Avsnitt 7.4) Den andra delen av kapitlet leder dig genom de diagnostiska alternativ som är tillgängliga för bedömning av: förmaksrytm och AF (se Avsnitt 7.5). kammarrytm (se Avsnitt 7.6). AV-synkroni (se Avsnitt 7.7). frekvensvariabilitet (se Avsnitt 7.8). pacemakerns avkänning, inklusive P-vågsavkänning, R-vågsavkänning på förmakskanalen och retrograd överledning (se Avsnitt 7.9). En beskrivning av Selected Episodes (valda episoder) finns i Kapitel Referensmanual

97 7.2 Therapy Advisor Therapy Advisor analyserar tekniska, diagnostiska och programmeringsrelaterade data som hämtas från pacemakerns minne (batteristatus, histogram, Holter, räknare och programmerade parametrar) och uppmärksammar dig på viktiga händelser. Den ger också förslag till programmering av pacemakern för att kunna ge optimal behandling och ger råd om hantering av AF. Behandlingsråden är tillgängliga i funktionerna DDD(R), VDD(R), VVI(R) och AAI(R) när data har samlats in under minst en vecka. Meddelande från Therapy Advisor visas på hjärtinstrumentpanelen omedelbart efter initial-förfrågan av pacemakern. Informationen utgår ifrån innehållet i pacemakerns minne vid initial-förfrågan och uppdateras inte under uppföljningstillfället. Therapy Advisor kan slås på eller av i fönstret Programmer Preferences (programmerarinställningar) (se Avsnitt ). Tryck på ett av meddelandena från Therapy Advisor, så visas ytterligare diagnostikinformation och programmeringsråd för optimering av behandlingen i det dynamiska fönstret. Överväg om dessa förslag ger optimal behandling för patienten eller om specifika omständigheter föreligger som motiverar en annan behandling eller inställning. Ett meddelande som anger att det inte finns något viktigt att rapportera betyder att pacemakern inte har hittat något ovanligt i pacemakerdiagnostiken. Therapy Advisor kontrollerar först elektrod- och avkänningstillstånd. Om ett problem med elektrodimpedans, P-vågsavkänning eller R-vågsavkänning på förmakskanalen detekteras, ges inte något behandlingsråd. Behandlingsråden är inte tillgängliga om pacemakern har återställts och fullständig återställning inte var möjlig, efter akutprogrammering eller om pacemakern indikeras för utbyte. Observera: Therapy Advisor har ingen information om vare sig initial indikation för stimulering eller patientens medicinska tillstånd. Dessa beaktas därför inte när råden formuleras. I Therapy Advisor-meddelandena anger AF Burden (AF-belastning) episoder med höga förmaksfrekvenser som registrerats av Selected Episodes (valda episoder). Belastningen visar den sammanlagda varaktigheten av alla registrerade episoder i procent av hela insamlingsperioden. Den programmerade episodtriggern samt startoch slutduration bestämmer när en episod detekteras (se Avsnitt 8.3). Dessa inställningar påverkar därför den AF-belastning som rapporteras i Therapy Advisor. Om några parametrar som påverkar detektionen av avkänning eller valda episoder ändras, kan Therapy Advisor inte lämna information om en ökning eller minskning av AF-belastningen. Varning: Therapy Advisor får inte ersätta läkarens expertbedömning. Referensmanual 97

98 7.3 Datainsamling och lagringsperioder Pacemakern registrerar varje förekomst av specifika hjärthändelser, t.ex. förmaksavkänningar (AS), kammarstimuleringar (VP) eller prematura kammarkontraktioner (VES). Den samlar också in data om episoder med ett visst hjärtbeteende, t.ex. en period med förmakstakyarytmi. Pacemakern samlar in de flesta diagnostiska data mellan uppföljningsundersökningarna. Denna diagnostik från undersökning till undersökning är avsedd för utvärdering av patientens status sedan det senaste uppföljningstillfället. En timme efter att undersökningen avslutats raderas diagnostikdata för den föregående perioden, även information i Selected Episodes och Therapy Advisor, från pacemakerns minne, varefter ny datainsamling startar. Som ett alternativ kan diagnostikdata från den föregående uppföljningsperioden behållas (se Avsnitt 7.3.1). Pacemakern registrerar förekomsten av vissa hjärthändelser och hjärtepisoder i räknare. Data som samlas in i huvudräknarna visas i fönstret Rhythm Overview (se Avsnitt 7.4.1). Vissa räknare visar förekomsten av händelser som en procentandel av insamlingsperioden. Andra räknare visar hur ofta en händelse eller en episod inträffat, t.ex. antalet VES per dag. Detta motsvarar de genomsnittliga förekomsterna under en viss tid. Den valda perioden (minut, timme, dag, vecka, månad eller år) är den kortaste tidsenhet under vilken minst en relevant händelse eller episod inträffat. Räknarna för förmaks- och kammarhändelser anges i Avsnitt och Avsnitt Holter ackumulerar data i pacemakern under en begränsad insamlingsperiod. 24-timmars Holter (se Avsnitt 7.4.4) samlar in data kontinuerligt under en 24-timmarsperiod. När man öppnar denna Holter-registrering under en uppföljningsundersökning visar programmeraren data som registrerats under de senaste 24 timmarna. Datainsamlingen fortsätter under uppföljningsundersökningen. Data som är äldre än 24 timmar raderas automatiskt. 30-minuters Holter (se Avsnitt 7.4.5) är avsett för testning under uppföljningsundersökningen. Du kan starta insamlingen under en uppföljningsundersökning för att t.ex. visa frekvensmönstret under ett arbetsprov. 98 Referensmanual

99 Observera: Diagnostikdata som samlas in mellan undersökningar och 24-timmars diagnostikdata raderas från pacemakern om användaren programmerar om en parameter för stimuleringsterapin, ändrar inställningen för Selected Episodes (valda episoder) eller ställer om pacemakerns klocka. Diagnostikdata som samlats in före ändringen kan fortfarande visas under den aktuella uppföljningsundersökningen. Insamling av diagnostikdata upphör efter partiell återställning, akutprogrammering eller när batteristatus når Replace PM. Alla data som samlats in fram till denna tidpunkt behålls i pacemakerns minne och kan fortfarande visas på programmeraren. Efter en fullständig återställning (se Bilaga A) raderas alla insamlade data och datainsamlingen startar på nytt Behålla diagnostiska data Pacemakern raderar normalt diagnostiken från en undersökning till nästa undersökning en timme efter att en undersökning avslutats. Om du vill spara dessa data kan du markera rutan Keep diagnostic data until next session (spara diagnostikdata till nästa undersökning) när du avslutar undersökningen (se Avsnitt 4.3.2). Pacemakern fortsätter att lägga till diagnostikdata till sparade data fram till starten av nästa uppföljningstillfälle. Diagnostik från undersökning till undersökning, även valda episoder och Therapy Advisor, utgår då ifrån sparade data. Detta alternativ är inte tillgängligt om du vid den aktuella undersökningen permanent har omprogrammerat en stimuleringsterapiparameter, ändrat inställningen för valda episoder eller ställt om pacemakerns klocka. 7.4 Visa diagnostiska data Behandlingsråd visas på hjärtinstrumentpanelen efter initial-förfrågan av pacemakern. Tryck på ikonen Diagnostics (diagnostik) och välj fliken Rhythm (rytm) för att visa mer detaljerad diagnostik i fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) (se Avsnitt 7.4.1). Välj fliken Collection Settings (insamlingsinställningar) för att visa alla pacemakerinställningar som användes under datainsamlingen. Figur 44 visar ett exempel på ett mer detaljerat diagnostikfönster. Referensmanual 99

100 Figur 44. Exempel på ett fönster med en diagnostisk graf När den diagnostiska grafen visas, tryck på [Close] (stäng) för att stänga fönstret med den diagnostiska grafen och återgå till fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt). Tryck på [Print] (skriv ut) för att få en utskrift av ett diagnostikfönster. I fönstren med diagnostiska grafer finns det ytterligare information på skärmens högra sida med en lista över pacemakerfunktion och inställningar för tillämpliga pacemakerparametrar under datainsamlingsperioden. I de diagnostiska graferna anger den gröna färgen den fysiologiska rytmen. Gult anger stimulering. Rött och brandgult uppmärksammar dig på oväntade eller patologiska mönster och händelser. I histogramfönster kan data visas i grafiskt format eller med de exakta värdena i tabellformat. Två format finns tillgängliga för visning av data från Diurnal Rhythm Distribution (dygnsfördelning av rytm) och Holter: frekvensprofil (rate profile) och rytminformation (rhythm details). Välj önskad typ av graf genom att trycka på lämplig alternativknapp. Frekvensprofil Ett diagram över frekvensprofilen visar kammar- och förmaksfrekvenser under varje tidsperiod, medelvärdesberäknade under insamlingsperioden. Förmaks- och kammarfrekvenserna blir identiska under AV-synkronfunktion. 100 Referensmanual

101 Informationen visas i form av ett streckdiagram, med frekvenserna angivna i slag per minut (min -1 ). Vågräta linjer anger de lägsta frekvenserna (dag och natt), maximal stimuleringsfrekvens och maximal synkronfrekvens. Maximal synkronfrekvens visas endast när den faller inom omfånget för de registrerade frekvenserna. En vit stapel längs x-axeln anger vilka "dagtimmar" som programmerats i pacemakern. Rytminformation Rhythm details-graferna visar innehållet i räknarna för varje tidsintervall, medelvärdesberäknat under insamlingsperioden. Ett delat fönster möjliggör jämförelse av de två graferna. En vit stapel längs x-axeln anger vilka "dagtimmar" som programmerats i pacemakern. Använd listrutorna till att välja vilka två rytminformationsgrafer som ska visas i den övre och nedre grafen. En jämförelse mellan de två graferna är användbar vid analys av orsakerna till hjärthändelser eller pacemakerns beteende vid vissa tidpunkter. I Avsnitt och Avsnitt finns en lista över tillgängliga grafer Rhythm Overview (Rytmöversikt) Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) Rhythm Overview (rytmöversikt) ger en snabb översikt över patientens hjärtrytm under perioden sedan det senaste uppföljningstillfället (se Figur 45). Olika räknare ger användaren information om händelser och episoder i förmak och kammare samt om valda episoder som registrerats under insamlingsperioden. Oväntat höga eller låga värden i dessa räknare anger eventuellt att man bör undersöka mer detaljerade diagnostiska data för att hitta orsaken. Referensmanual 101

102 Figur 45. Fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) Välj en av graferna för att ta fram fördelningen av hjärthändelser i Holter-registreringar och histogram. Histogram visar fördelningen av hjärthändelser och hjärtepisoder under perioden sedan det senaste uppföljningstillfället. Holter används för att avslöja trender i frekvens och rytm under en begränsad period Diagnostikhistorik Diagnostics (diagnostik) History (historik) Diagnostics history (diagnostikhistorik) visar information som har registrerats under den senaste uppföljningsperioden och upp till fem tidigare insamlingsperioder. Det kan ge en bild av hur pacemakern har stimulerat hjärtat och hur arytmibelastningen har förändrats över tiden. Skillnader kan orsakas av sjukdomens utveckling eller av ändrad terapi. Historiken kan även användas för bedömning av effektiviteten hos ändrade terapier. 102 Referensmanual

103 Figur 46. Fönstret Diagnostics History (diagnostikhistorik) Genom att välja lämplig underflik i fönstret Diagnostics History (diagnostikhistorik) kan man välja mellan att se historiken för diagnostik, parametrar eller tester från föregående uppföljningar. På hjärtinstrumentpanelen går det att trycka på en diagnostisk hyperlänk för att se en grafisk presentation av diagnostikens historik för tidigare uppföljningsperioder (se Avsnitt 4.3). Observera: Vid tryckning på [Clear History] (radera historik) raderas alla diagnostik-, parameteroch testhistorikdata i pacemakern. Endast data från det aktuella uppföljningstillfället finns kvar i pacemakern. En insamlingsperiod kan innehålla data från mer än ett uppföljningsintervall, om användaren väljer alternativet Keep diagnostic data until next session (spara diagnostikdata till nästa undersökning) när undersökningen avslutas (se Avsnitt 7.3.1) Diurnal Rhythm Distribution (Dygnsfördelning av rytm) Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) Diurnal Rhythm Distribution (dygnsfördelning av rytm) Referensmanual 103

104 Diagnostiken över dygnsfördelningen av rytm visar fördelningen av vissa händelser över dygnet. För varje timme under dygnet håller pacemakern räkning på relevanta händelser under hela insamlingsperioden. Data om dygnsfördelningen av rytm kan hjälpa dig att sätta hjärthändelser i samband med patientens aktiviteter eller patientens reaktioner på läkemedelsintag vid vissa tidpunkter på dygnet. Denna information är användbar vid optimering av pacemakerinställningar och läkemedelsbehandling. Du kan också använda informationen för att försöka befria en patient från symptom som inträffar vid en speciell tidpunkt på dygnet. Graferna över dygnsrytmfördelning ger utgångsinformation om medelfrekvenser och mönster under insamlingsperioden. Detta kan vara användbart i kombination med 24-timmars Holter-registrering (se Avsnitt 7.4.4) för att identifiera ändringar i frekvens och rytm som inträffat nyligen, när en patient uppvisar nya symptom. Figur 47. Fönstret Diurnal Rhythm Distribution (dygnsfördelning av rytm): Rhythm Details-exempel Det finns en lista över tillgängliga rytminformationsgrafer i Avsnitt och Avsnitt Observera: Diagnostiken över dygnsfördelningen av rytm är endast tillgänglig om data har samlats in i pacemakern under minst 24 timmar. 104 Referensmanual

105 timmars Holter Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) 24-timmars Holter 24-timmars Holter visar information om frekvensen och rytmen under dagen och natten omedelbart före uppföljningstillfället. Detta kan hjälpa dig att identifiera oväntade mönster vid den tidpunkt då patienten rapporterat symptom (se Figur 48). Figur 48. Fönstret 24-hour Holter (24-timmars Holter): Rhythm Details-exempel 24-timmars Holter visar data som samlats in med räknare för varje femminutersperiod under de 24 närmast föregående timmarna. Två grafiska format är tillgängliga: frekvensprofil (rate profile) och rytminformation (rhythm details). Frekvensprofildiagrammet visar förmaks- och kammarfrekvenserna, medelvärdesberäknade över varje femminutersperiod under de närmast föregående 24 timmarna. Graferna över rytminformation visar innehållet i räknarna för varje femminutersperiod under de 24 närmast föregående timmarna. Det finns en lista över tillgängliga rytminformationsgrafer för 24-timmars Holter i Avsnitt och Avsnitt Referensmanual 105

106 minuters Holter Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) 30-minuters Holter 30-minuters Holter samlar in data under ett uppföljningstillfället. Det är t.ex. användbart för att registrera frekvensmönstret och resultaten från aktivitetssensorn under ett arbetsprov. När man markerar 30-minuters Holter visas alla data som återstår från en tidigare registrering. En kommentar anger datum då data samlades in. För att registrera en 30-minuters Holter, tryck på [Start] i fönstret Rate Profile (frekvensprofil). Alla tidigare registrerade 30-minuters Holter-data raderas. Registreringen avbryts automatiskt efter 30 minuter. Det går inte att avbryta registreringen manuellt. När som helst under den 30 minuter långa datainsamlingsperioden är det möjligt att se en bild över data som samlats in genom att stänga och öppna fönstret på nytt. Du kan starta om 30-minuters Holter medan det pågår genom att trycka på [Start] igen. Två grafiska format är tillgängliga: frekvensprofil (rate profile) och rytminformation (rhythm details). Diagrammet över frekvensprofilen visar patientens förmaks- och kammarfrekvenser som medelvärdesberäknats för varje 10-sekundersperiod under de 30 minuterna (se Figur 49). Rhythm details-graferna visar innehållet i räknarna för varje 10-sekundersperiod under de 30 minuterna. Det finns en lista över tillgängliga rytminformationsgrafer för 30-minuters Holter i Avsnitt och Avsnitt Referensmanual

107 Figur 49. Fönstret 30-minute Holter (30-minuters Holter): exempel på frekvensprofil Observera: Parameterinställningarna är samma som gällde vid start av 30-minuters Holter. Ändringar av dessa parametrar under registreringen visas inte. 7.5 Bedöma förmaksrytm och AF Nedanstående diagnostik kan underlätta utvärdering av sinusknutans funktion, arytmier och frekvensvariabilitet. I fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) sammanfattas information om förmaksrytm (se Avsnitt 7.5.1), och fönstret Collection Settings (insamlingsinställningar) ger en översikt över detektionskriterierna för Selected Episodes (valda episoder). Du kan studera förmaksrytmen närmare med hjälp av grafer över dygnsfördelning av rytm och Holter-registreringar (se Avsnitt 7.5.2). Referensmanual 107

108 Förmaksfrekvenshistogrammet visar fördelningen av händelser i förmaket under insamlingsperioden. Fördelningen av taky- och sinusrytm kan underlätta bedömningen av AF (se Avsnitt 7.5.3). Diagnostikhistoriken kan ge ett intryck av hur stimuleringen och AF-belastningen har förändrats över tiden (se Avsnitt 7.4.2). I fönstret Selected Episodes (valda episoder) visas information om förekomst och start av AF, om episodtrigger är Atrial Rate (förmaksfrekvens) (se Kapitel 8). Det finns fyra informationsnivåer. Fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) ger en snabb överblick över antalet arytmiepisoder och AF-belastningen under insamlingsperioden. Histogram kan användas för att undersöka händelser som inträffar under perioden före episodstart av en snabb förmaksrytm. Kalendern underlättar bedömningen av en vald episodtyps utveckling över tiden. Den hjälper dig också att identifiera mönster i episodfördelningen, till exempel ett episodkluster under en kort tid. Detaljerade rapporter över episodernas start gör det lättare för dig att identifiera händelsemönster som kan leda till att en arytmiepisod inträffar. Ett sparat EGM kan användas för bekräftelse av att pacemakern har identifierat arytmiepisoder korrekt. Observera: Den episodlängd som registreras i diagnostiken över valda episoder baseras på slag-till-slag-klassificering och motsvarar eventuellt inte exakt de data som samlats in i histogrammet över förmaksfrekvens, vilket baseras på intervalldurationer för enskilda händelser. Till exempel bidrar ett enstaka, snabbt förmaksslag till Atrial Tachy Episodes (takyepisoder i förmaket) som ackumuleras i histogrammet över förmaksfrekvens. Det ingår emellertid inte i längden av de valda episoderna, eftersom ett isolerat snabbt slag inte uppfyller detektionskriterierna Översikt över förmaksrytm De första tre förmaksräknarna i fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) registrerar alla förmakshändelser under insamlingsperioden och fortsätter på så sätt upp till 100%. De andra räknarna ger information om förekomst av förmakshändelser och förmaksepisoder. Atrium Paced (stimulering i förmaket) Procentandelen tid som förmaket stimulerades under insamlingsperioden. Information om förekomst av förmaksstimulering är användbar vid programmering av den lägsta frekvensen och lägsta frekvens på natten. En hög procentandel förmaksstimulering vid låga frekvenser kan tyda på behov av frekvensvariabel stimulering. 108 Referensmanual

109 Physiologic A Senses (fysiologiska förmaksavkänningar) Procentandelen avkända förmakshändelser som pacemakern klassificerat som fysiologiska. Pathologic A Senses (patologiska förmaksavkänningar) Procentandelen avkända förmakshändelser som pacemakern klassificerat som bradyarytmi eller förmakstakyarytmi. För att undersöka de underliggande orsakerna till en hög procentandel patologiska förmaksavkänningar, se histogrammet över förmaksfrekvenser. PAC Det totala antalet prematura förmakskontraktioner (PAC) som registrerats av pacemakern under insamlingsperioden och det genomsnittliga antalet PAC per tidsenhet. För mer information se graferna över dygnsfördelning av rytm eller 24-timmars Holter. Retrograde Conduction Episodes (episoder med retrograd överledning) Det totala antalet episoder med retrograd överledning som registrerats av pacemakern under insamlingsperioden och det genomsnittliga antalet episoder per tidsenhet. Retrograde A Senses (retrograda förmaksavkänningar) Det totala antalet händelser av retrograd förmaksavkänning (RAS) som pacemakern registrerat under insamlingsperioden Grafer över förmaksrytminformation Följande detaljerade rytmgrafer för förmaket kan väljas i "Rhythm Details"-listrutorna i fönstren Diurnal Rhythm Distribution (fördelning av dygnsrytm) eller Holters. Rate Profile (frekvensprofil) De genomsnittliga förmaks- och kammarfrekvenserna under insamlingsperioden. Frekvenserna anges i slag per minut (min -1 ), i form av ett streckdiagram. Atrial Rhythm (förmaksrytm) Procentandelen tid som förmaket kändes av och stimulerades under insamlingsperioden. Avkända förmakshändelser delas in i fysiologiska avkänningar, bradyarytmiavkänningar och takyarytmiavkänningar. Atrial Tachy Episodes (takyepisoder i förmaket) Procentandelen tid eller antalet episoder under vilka pacemakern detekterat förmakstakyarytmi under insamlingsperioden. PAC Procentandelen tid eller antalet gånger under vilka pacemakern känt av prematur förmakskontraktion (PAC) under insamlingsperioden. Observera: För takyepisoder i förmaket och SVES visar graferna över dygnsfördelning av rytm procentandelen tid när en viss händelse eller episod inträffade. Holter-grafer visar antalet händelser eller episoder per tidsenhet. Referensmanual 109

110 7.5.3 Förmaksfrekvenshistogram Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) Atrial and Ventricular Rate Histogram (frekvenshistogram för förmak och kammare) Tillgänglighet: funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, VDD(R), AAI(R), AAT, AOO Förmaksfrekvenshistogrammet visar frekvensfördelningen för alla förmakshändelser som registrerats sedan föregående uppföljningstillfälle. Det visar även proportionen för olika rytmtyper som en funktion av förmaksfrekvensen. Detta kan vara användbart vid bedömning av funktionen hos patientens sinusknuta, arytmier och pacemakerstyrda frekvenser. Förmaksfrekvenshistogrammet kan hjälpa dig att avgöra om sinusknutan fungerar normalt. Det ger även information om takyarytmier och bradyarytmier och om pacemakern ger en tillräcklig ersättning för normal funktion hos sinusknutan. Information om bradyarytmier är särskilt viktig för patienter med pacemakern programmerad i VDD-funktion. Denna information kan vara användbar vid justeringar av pacemakerinställningarna för lägsta frekvens, högsta frekvens och sensorer. Histogrammet kan visa fyra typer av data. Brady Procentandelen tid som pacemakern klassificerat förmaksavkänningar som förmaksbradyarytmi. Paced (stimulerad) Procentandelen tid som pacemakern stimulerat förmaket. Sinus Procentandelen tid som pacemakern klassificerat förmaksavkänningar som fysiologiska fömaksavkänningar. Tachy Procentandelen tid som pacemakern klassificerat förmaksavkänningar som takyarytmi. Histogrammet visar data i 21 frekvensstaplar. Var och en återger en frekvens på 10 min -1. I grafformat visar förmaksfrekvenshistogrammet förekomsten av olika frekvenstyper för varje frekvensklass (se Figur 50). I tabellformat visar förmaksfrekvenshistogrammet frekvensklassen och registrerade procentandelar för varje frekvenstyp. 110 Referensmanual

111 Figur 50. Fönster med frekvenshistogram för förmak och kammare: Exempel på graf 7.6 Bedöma kammarrytm Nedanstående diagnostik kan underlätta din utvärdering av funktionen hos patientens AV-knuta, Mode Switch och frekvensvariabilitet i funktionen VVIR. I fönstret Rhythm Overview (rytmöversikt) sammanfattas information om kammarrytm (se Avsnitt 7.6.1), och Collection Settings (insamlingsinställningar) ger en översikt över detektionskriterierna för Selected Episodes (valda episoder). Det är möjligt att studera kammarrytmen närmare med hjälp av grafer över dygnsfördelning av rytm och Holter-registreringar (se Avsnitt 7.6.2). Kammarfrekvenshistogrammet visar fördelningen av händelser i kammaren under insamlingsperioden (se Avsnitt 7.6.3). Referensmanual 111

112 Histogrammet över oregelbundenheter i kammarfrekvensen visar slag-för-slag-variationen i kammarrytmen under insamlingsperioden (se Avsnitt 7.6.4). Diagnostikhistoriken kan ge ett intryck av hur stimuleringen och arytmibelastningen har förändrats över tiden (se Avsnitt 7.4.2). I fönstret Selected Episodes visas information om episoder med höga kammarfrekvenser, om episodtriggern är "Ventricular Rate" (kammarfrekvens) (se Kapitel 8). Selected Episodes-histogrammen kan användas för undersökning av händelser som inträffar under perioden innan en episod med snabb kammarrytm startar (se Avsnitt 8.5) Översikt över kammarrytm De första tre kammarräknarna i fönstret Rhythm Overview visar alla kammarhändelser under insamlingsperioden och fortsätter på så sätt upp till 100 %. De andra räknarna ger information om förekomst av kammarhändelser och kammarepisoder. Ventricle Paced (kammarstimulering) Procentandelen tid som kammaren stimulerades under insamlingsperioden. Detta innefattar AV-synkron stimulering och stimulering under Mode Switch samt säkerhetsstimulering i kammaren (VSP). I tvåkammarfunktioner möjliggör räknaren för kammarstimulering utvärdering av funktionen hos patientens AV-knuta. Kammarstimulering kan inträffa antingen i slutet av AV-tiden eller under bradyarytmi eller förmakstakyarytmi. Att kammaren stimuleras ofta kan också bero på detektering av artefaktsignaler i VSP-fönstret (se Avsnitt 9.8). Det är till hjälp att undersöka räknaren för kammarstimulering vid programmering av maximal AV-tid, anpassad AV-tid och AV-tidshysteres. Om procentandelen kammarstimulering stiger under flera uppföljningar i rad, kan detta tyda på att patienten har ett progressivt AV-block. Ventricle Sensed (kammaravkänning) Procentandelen avkända kammarhändelser under insamlingsperioden. Detta innefattar AV-synkrona och AV-asynkrona avkänningar samt prematura kammarkontraktioner (VES). PVCs (VES) Det totala antalet prematura kammarkontraktioner (VES) som registrerats under insamlingsperioden och det genomsnittliga antalet VES per tidsenhet. VSP (säkerhetsstimulering i kammaren) Denna räknare visar hur ofta pacemakern har gett en säkerhetsstimulering i kammaren (VSP) under insamlingsperioden samt det genomsnittliga antalet VSP per tidsenhet. Mean V Rate during A Tachy (medelvärde för kammarfrekvens under förmakstakykardi) Den genomsnittliga kammarfrekvensen under perioder med förmakstakyarytmi. 112 Referensmanual

113 AV Synchrony (AV-synkroni) Procentandelen tid då en avkänd eller stimulerad förmakshändelse följts av en synkront avkänd eller stimulerad kammarhändelse. Låg AV-synkroni förknippad med en hög procentandel kammaravkänning kan vara ett tecken på undersensing av förmaket Grafer över kammarrytminformation Följande detaljerade kammarrytmgrafer kan väljas i den nedrullningsbara listan "Rhythm Details" i fönstren Diurnal Rhythm Distribution (fördelning av dygnsrytm) eller Holters. Rate Profile (frekvensprofil) De genomsnittliga förmaks- och kammarfrekvenserna under insamlingsperioden. Frekvenserna anges i slag per minut (min -1 ), i form av ett streckdiagram. Ventricular Rhythm (kammarrytm) I tvåkammarsfunktioner är detta procentandelen tid under vilken pacemakern klassificerade kammarrytmen som normal eller snabb. Ventricular Rhythm (kammarrytm) I kammarfunktioner är detta procentandelen tid som kammaren avkändes eller stimulerades under insamlingsperioden. AV Conduction (AV-överledning) Procentandelen tid under insamlingsperioden under vilken pacemakern känt av eller stimulerat AV-synkrona eller AV-asynkrona händelser i kammaren (endast tvåkammarfunktioner). PVC (VES) Antalet prematura kammarkontraktioner (VES) som pacemakern detekterat under insamlingsperioden Kammarfrekvenshistogram Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) Atrial and Ventricular Rate Histogram (frekvenshistogram för förmak och kammare) Tillgänglighet: funktionerna DDD(R), DDI(R), DOO, VDD(R), VVI(R), VVT och VOO Kammarfrekvenshistogrammet visar frekvensfördelningen för alla kammarhändelser som registrerats sedan föregående uppföljningstillfälle. Det visar även proportionerna för olika rytmtyper som en procentandel av alla kammarfrekvenser. Referensmanual 113

114 Kammarfrekvenshistogrammet kan vara användbart när patientens besvär ska förklaras och vid bedömning av behovet av att ändra pacemakerbehandlingen eller medicineringen. Histogrammet hjälper till med att identifiera följande patient- och pacemakeregenskaper: Oväntad förekomst av höga frekvenser som kan ha orsakats av någon av följande faktorer: täta VES (eventuellt på grund av undersensing i förmaket) överledda förmakstakyarytmier registrerade förmakstakyarytmier (med mode switch Fixed ) en alltför snabb sensorfrekvens under AV-synkron stimulering eller mode switch Oväntad frånvaro av höga frekvenser som kan ha orsakats av: kronotrop insufficiens (otillräcklig frekvensökning under ansträngning) en för långsam sensorfrekvens (under AV-synkron stimulering eller mode switch) ingen sensor aktiverad (icke-frekvensvariabel funktion) Oväntad förekomst av stimulerade eller spontana kammarbasfrekvenser i VDD-funktion, vilket kan ha orsakats av någon av följande faktorer: en för hög lägsta frekvens svår förmaksbradyarytmi undersensing i förmaket 114 Referensmanual

115 Figur 51. Frekvenshistogram för förmak och kammare: Exempel med Fast V Rhythm (snabb V-rytm) Histogrammet visar data i 21 frekvensstaplar. Var och en återger en frekvens på 10 min -1. Informationen kan visas i graf- eller tabellformat. Typen av data som visas av histogrammet för varje frekvensstapel beror på programmerad funktion. Tvåkammarfunktioner Det finns tre typer av datavisning att välja bland: Overview (översikt): visar normal och snabb kammarrytm. Normal V Rhythm (normal V-rytm): procentandelen tid som pacemakern klassificerat kammarfrekvenserna som normala, indelat i följande: V Sense (kammaravkänning): normalt avkända kammarhändelser Sync V Pace (synkron kammarstimulering): AV-synkrona stimulerade kammarhändelser Async V Pace (asynkron kammarstimulering): asynkront stimulerade kammarhändelser (resultat av Mode Switch) Referensmanual 115

116 Fast V Rhythm (snabb V-rytm): procentandelen tid som pacemakern klassificerat kammarfrekvenserna som snabba, indelat i följande: Conducted A Tachy (överledd förmakstakyarytmi): när avkända förmakstakykardihändelser spontant överleds till kammaren Tracked A Tachy (styrd förmakstakykardi) när avkända förmakstakykardihändelser eller PAC är avkända och stimulerade i kammaren (avkända förmakstakykardihändelser som ligger inom fönstret för förmaksföljning när Mode Switch är Fixed (fast)). VES: prematura kammarkontraktioner Enkammar-funktioner för kammaren Det finns två rytmtyper: Paced (stimulerat): procentandelen kammarfrekvenser som var pacemakerstyrda Sensed (avkända): procentandelen spontana kammarfrekvenser som pacemakern kände av Histogram över oregelbunden kammarfrekvens Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) V Rate Irregularity Histogram (histogram över oregelbunden kammarfrekvens) Tillgänglighet: funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R) och VVT Histogrammet över oregelbunden kammarfrekvens visar variationen i kammarrytm som registrerats sedan föregående uppföljningstillfälle. Histogrammet över oregelbunden kammarfrekvens kan vara användbart för att förklara patientens symptom. I tvåkammarfunktioner kan det visa om en oregelbunden kammarfrekvens är förknippad med förmakstakyarytmier. (Kammaroregelbundenheter kan också vara resultatet av ofta förekommande VES, oregelbunden sinusrytm eller intermittent undersensing i förmaket.) Histogrammet är också användbart för att bedöma effekten av stabiliseringsbehandling av kammarfrekvensen under takyarytmier i förmaket. Vilken information som visas avgörs av det programmerade funktionssättet. I tvåkammarfunktioner visar grafen variationen i kammarrytm under perioder med förmakstakyarytmi (se Figur 52). I kammarfunktioner i ett hjärtrum visar grafen kammarvariationen under insamlingsperioden. 116 Referensmanual

117 Figur 52. Ventricular Rate Irregularity histogram: exempel på tvåkammarfunktion Vid varje kammarhändelse beräknar pacemakern skillnaden i frekvens mellan de senaste två VV-intervallen. Fysiologisk kammarrytm uppvisar normalt frekvensändringar mellan 0 min -1 och 15 min -1. Frekvensändringar mellan 15 min -1 och 30 min -1 kan betraktas vara för stora. Frekvensändringar som är större än 30 min -1 kan betraktas som extrema. Om histogrammet över oregelbunden kammarfrekvens visar stor eller extrem frekvensvariation, rekommenderar Vitatron aktivering av Ventricular Rate Stabilization (frekvensstabilisering i kammaren) (se Avsnitt 10.6). I kolumnen till höger på skärmen visas ytterligare information om den genomsnittliga kammarfrekvens som registrerats under insamlingsperioden. Medelvärdet för den absoluta skillnaden är medelvärdet av alla slag-till-slag kammarfrekvensändringar som registrerats under insamlingsperioden. I tvåkammarfunktioner hänför sig informationen till kammarfrekvenser under episoder med förmakstakyarytmi. Histogrammet över oregelbunden kammarfrekvens visar data i nio klasser av 5 min -1. Höjden på varje kolumn i histogrammet visar procentandelen tid under insamlingsperioden då variationen registrerades inom den frekvensvariationsklassen. Informationen kan visas i graf- eller tabellformat. Referensmanual 117

118 7.7 Bedöma AV-synkroni Räknaren AV Synchrony (AV-synkroni) i fönstret Rhythm Overview (Rytmöversikt) visar procentandelen tid under vilket en avkänd eller stimulerad förmakshändelse följdes av en synkron avkänd eller stimulerad kammarhändelse. Information om procentandelen AV-synkroni underlättar utvärderingen av korrekt funktion hos sinusnoden och AV-noden eller pacemakerns beteende. Om procentandelen AV-synkroni är mindre än 100 % kan du undersöka möjliga orsaker genom att undersöka procentandelen patologiska förmaksavkänningar, antalet VES, episoder med förmakstakyarytmi eller antalet episoder med retrograd överledning. Grafen AV Conduction (AV-överledning) i Holter eller informationen om dygnsfördelningen av rytm visar förekomsten av avkända eller stimulerade AV-synkrona eller AV-asynkrona händelser i kammaren. Histogrammet över kammarfrekvens (se Avsnitt 7.6.3) ger mer information om asynkron stimulering som ett resultat av mode switch. Frekvensprofildiagram över dygnsrytmfördelningen och 24-timmars Holter visar eventuellt om avsaknad av AV-synkroni i förhållande till mode switch inträffar under vissa tider på dygnet. I VDD-funktion visar dessa frekvensprofildiagram eventuellt förmaksfrekvenser under lägsta frekvens som är förknippad med mode switch. 7.8 Bedöma frekvensvariabilitet I fönstret Rhythm Overview kan en hög procentandel förmaksstimulering också betyda ett behov av att aktivera frekvensvariabel stimulering. Det kan också vara resultatet av en alltför aggressiv sensorinställning. Använd förmaksfrekvenshistogrammet till att bekräfta kronotrop insufficiens och till att bedöma om pacemakern ger en tillräcklig ersättning för normalt sinussvar på belastning. Höga genomsnittliga stimulerade frekvenser i histogrammet för förmaksfrekvens (eller i histogrammet för kammarfrekvens i VVIR-funktion) kan tyda på för hög frekvensvariabilitet för aktivitet. Låga genomsnittliga stimulerade frekvenser i 24-timmars Holter eller i histogrammet för förmaksfrekvens (eller i histogrammet för kammarfrekvens i VVIR-funktion) kan tyda på att sensorn reagerar för långsamt på patientaktivitet. Se Kapitel 12 för instruktioner om testning och justering av inställningarna för frekvensvariabilitet genom att göra en snabb inlärningsprocedur eller återställa aktivitetströskeln. 118 Referensmanual

119 7.8.1 Räknade accelerometerpulser Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) 30-Minute Holter (30-minuters Holter) (Rhythm Details (Accelerometer Counts) (rytminformation; aktivitetspulser)) Använd 30-minuters Holter (se Avsnitt 7.4.5) för att registrera pacemakerns svar på aktivitet under ett arbetsprov. Grafen Accelerometer Counts (aktivitetspulser) i 30-minuters Holter (endast frekvensvariabla funktioner) visar antalet aktivitetsräkningar som registrerats av accelerometern för varje period om 10 sekunder under insamlingsperioden. Detta är användbart vid optimering av programmeringen av aktivitetströskeln (se Avsnitt 12.2). Figur 53. Fönstret 30-minute Holter: Graf Accelerometer Counts (aktivitetspulser), exempel Rhythm Details (rytminformation) sensordata Diagnostics (diagnostik) Sensor Tillgänglighet: Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR Referensmanual 119

120 Sensor-fönstret (se Figur 54) visar hur accelerometersensorn har fungerat sedan det senaste uppföljningstillfället. Denna information kan användas för justering av accelerometerns känslighet med hjälp av aktivitetströskeln (se Avsnitt ). Figur 54. Exempel på Sensor-fönster Rest (vila) Rest (vila) visar det lägsta antal räknade accelerometerpulser (per 10 sekunder) som registrerats under insamlingsperioden. Detta representerar accelerometersvaret när patienten är i vila. Ett relativt högt värde kan tyda på att sensorn reagerar för känsligt på låga nivåer patientaktivitet. Om det genomsnittliga antalet pulser vid vila är högre än en per 10 sekunder, bör övervägas att programmera aktivitetströskeln till en högre (mindre känslig) inställning. Exercise (belastning) Exercise (belastning) visar det högsta antal räknade accelerometerpulser (per 10 sekunder) som registrerats under insamlingsperioden. Detta representerar den högsta nivån patientaktivitet. Ett lågt värde kan antingen tyda på att patienten inte är särskilt aktiv eller att sensorn reagerar för långsamt på patientaktivitet. Om det maximala antalet pulser vid ansträngning är mindre än tio per 10 sekunder, bör övervägas att programmera aktivitetströskeln till en lägre (känsligare) inställning. Average Sensor Rate (genomsnittlig sensorfrekvens) Detta visar den genomsnittliga sensorstyrda stimuleringsfrekvensen under insamlingsperioden. Jämför detta värde med Max. pacing rate (maximal stimuleringsfrekvens) och Lower rate (lägsta frekvens). En genomsnittlig sensorfrekvens nära den lägsta frekvensen kan tyda på att sensorn reagerar för långsamt på patientaktivitet. Överväg att programmera aktivitetströskeln till en lägre (känsligare) inställning. 120 Referensmanual

121 7.9 Bedöma avkänning Diagnostiska data hjälper dig att utvärdera pacemakerns förmaksavkänningsbeteende under insamlingsperioden och ger vägledning för programmering av förmakskänsligheten. Ett stort antal VES som t.ex. visas i rytmöversikten och VES-rytminformationsgrafen anger eventuellt undersensing i förmaket. Använd P-vågshistogrammet (se Avsnitt 7.9.1) till att undersöka eventuell undersensing i förmaket, inklusive undersensing av förmakstakyarytmi. Detta histogram ger även information om blankade förmaksavkända händelser. Använd VA-intervallhistogrammet (se Avsnitt 7.9.2) till att detektera förekomsten av FFRW-avkänning eller retrograd överledning. Detta histogram ger även information om effektiviteten hos förmaksblankning genom att undvika FFRW-avkänning och optimal avkänning av förmakstakyarytmier. För ytterligare information om undersensing och överdetektion, använd EKG-händelsemarkörer och EGM (se Kapitel 4) för att visa t.ex. FFRW-avkänning, myopotentialer och förmaksstimuleringsartefakter under AV-tiden P-vågshistogram Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) P-wave Histogram (p-vågshistogram) Tillgänglighet: funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R) och AAI(R) P-vågshistogrammet ger information om amplitudfördelningen för avkända förmakshändelser under perioden sedan det senaste uppföljningstillfället. Denna information kan vara användbar vid programmering av förmakskänsligheten och kan avslöja eventuella avkänningsproblem. Förmakskänsligheten måste vara tillräckligt hög för att känna av de små amplituderna vid förmaksflimmer, men får inte vara så känslig att den känner av störningar. P-vågshistogrammet kan användas till att identifiera amplituden för takyarytmisignalerna och till att verifiera programmeringen av förmakskänsligheten. Hos patienter med sinusrytm har histogrammet vanligen en topp. Hos patienter med förmaksarytmier har histogrammet ofta två toppar eller bred distribution, eftersom förmaksarytmier vanligen har lägre amplituder. Om alla förmakshändelser avkänns korrekt ligger toppen i histogrammet inom avkänningsintervallet. Om den lägsta amplitudsidan ser avklippt ut anger detta att de lägsta P-vågsamplituderna kanske inte känns av och att P-vågskänsligheten behöver anpassas. Referensmanual 121

122 En låg procentandel avkända P-vågor kan vara resultatet av stimulering under bradyarytmier, undersensing av förmaket eller ett stort antal VES. Avkända P-vågor är indelade i amplitudklasser. Den lägsta klassen är den aktuella känslighetsinställningen för förmaket. De andra klasserna visar de programmerbara känslighetsinställningarna för förmaket, upp till maximalt nio klasser ovanför den aktuella inställningen. P-vågsamplituddata kan visas i grafisk form eller i tabellform. I tvåkammarfunktioner är även en utökad graf tillgänglig. Det utökade grafformatet visar även fördelningen av blankade förmaksavkända händelser. Tillsammans med VA-intervallhistogrammet kan denna information användas till att optimera förmaksblankningen i pacemakern. Graf Standardgrafen för P-vågsamplitud visar de P-vågor som registrerades i var och en av amplitudklasserna, som en procentandel av alla förmaksavkänningar. Pacemakern klassificerar dessa P-vågor som Sinus/Brady Senses eller Tachy Senses. Figur 55. P-vågshistogram: Grafformat Utökade grafer En utökad graf visar två histogram i ett delat fönster (se Figur 56). Detta gör det möjligt att jämföra fördelningen av P-vågsamplituden från standardgrafen med fördelningen av blankade förmaksavkända händelser efter en kammarhändelse. I tvåkammarfunktioner visas de blankade förmaksavkända händelserna i varje amplitudklass som en procentandel av det totala antalet kammarcykler. 122 Referensmanual

123 Figur 56. P-vågshistogram: formatet Extended Graphs (utökad graf) FFRW-avkänning Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) VA Interval Histogram (VA Intervals) (VA-intervallhistogram (VA-intervaller)) Histogrammet över VA-intervall hjälper dig att bedöma förekomst av R-vågsavkänning på förmakskanalen och effektiviteten hos förmaksblankning i undvikandet av FFRW-avkänning sedan föregående uppföljning. Denna bedömning bygger på de karaktäristiska avkända VA-intervallerna som är förknippade med R-vågsavkänning på förmakskanalen. Förekomsten av FFRW-avkänning anges med ett relativt högt antal VA-intervall inom intervallet 0 ms till 200 ms. När förmaksblankning är aktiverat sparas dessa intervall av pacemakern men de följs inte. VA-intervallen är också relativt stabila. Du kan använda EGM till att bekräfta förekomsten av FFRW-avkänning. Denna graf visar VA-intervallhistogrammet i ett delat fönster (se Figur 57). Fördelningen av avkända VA-intervall som inträffar efter en stimulerad kammarhändelse och som visas i det övre fönstret kan jämföras med fördelningen av avkända VA-intervall som inträffar efter en avkänd kammarhändelse i det nedre fönstret. Referensmanual 123

124 Figur 57. VA Interval Histogram: grafer över VA-intervall I VA-intervallhistogrammet registreras relevanta VA-intervall i nio intervallstaplar på 25 ms, från 0 till 225 ms. När grafen visar en betydande topp i en eller två angränsande intervallstaplar, bör FFRW-avkänning misstänkas. Om dessa intervallstaplar ligger utanför förmaksblankningsperioden, försök eliminera FFRW-avkänningen genom att programmera längre blankningsperioder, ändra förmaksavkänningens polaritet till bipolär eller ändra förmakskänsligheten till en mindre känslig (högre) inställning. Ytterligare information om hur man använder förmaksblankning för att undvika FFRW-avkänning finns i Avsnitt Retrograd överledning Diagnostics (diagnostik) Rhythm (rytm) Overview (översikt) VA Interval Histogram (Retrograde Cond. Episodes (episoder med retrograd överledning) VA-intervallhistogrammet hjälper dig att bedöma förekomsten av retrograd överledning och optimal avkänning av förmakstakyarytmier. 124 Referensmanual

125 Denna bedömning bygger på de karaktäristiska avkända VA-intervallerna som är förknippade med retrograd överledning. Förekomsten av retrograd överledning anges med ett relativt högt antal VA-intervall inom intervallet 150 ms till 450 ms. VA-intervallen för retrograd överledning är också relativt stabila. Denna graf visar antalet retrograda överledningsepisoder som inträffat för varje VA-intervallklass (se Figur 58). Figur 58. VA Interval Histogram: Graf Retrograde Conduction Episodes (Episoder med retrograd överledning) VA-intervallen är indelade i 20 staplar med 25 ms, från 0 till 500 ms. Om grafen anger en hög förekomst av retrograd överledning, överväg programmering av pacemakerns inställningar för att undvika retrograd överledning. Ytterligare information om hantering av retrograd överledning finns i Avsnitt Referensmanual 125

126 8 Valda episoder 8.1 Introduktion Diagnostiken Selected Episodes (valda episoder) ger information om episoder med snabb hjärtrytm som har inträffat sedan det senaste uppföljningstillfället. Episodinformationen hjälper läkaren att förklara patientens symtom, undersöka pacemakerns beteende under vissa förhållanden och bedöma effekten av stimuleringsterapier eller antiarytmisk läkemedelsterapi. Informationen kan även avslöja asymtomatiska men eventuellt allvarliga hjärthändelser. I den första delen av kapitlet förklaras hur Selected Episodes fungerar och hur funktionen ställs in så att den registrerar de intressanta episoderna: Introduktion till hur Selected Episodes samlar in och sparar data (se Avsnitt 8.2). Instruktioner för hur funktionen ställs in så att den registrerar valda episoder (se Avsnitt 8.3). I de följande avsnitten beskrivs hur episodinformationen presenteras: Fönstret Selected Episodes Overview (översikt över valda episoder) ger en sammanfattning av de episoder som registrerats sedan det senaste uppföljningstillfället (se Avsnitt 8.4). Selected Episodes Histograms (Histogram över valda episoder) underlättar din analys av episodernas fördelning (se Avsnitt 8.5). Kalendern Selected Episodes (valda episoder) ger mycket detaljerad episodinformation och visar händelser som inträffat omkring den tidpunkt då enskilda episoder startat (se Avsnitt 8.6). Funktionen Selected Episodes som innehåller sparade EGM visar morfologin för händelser som inträffat vid starttiden (se Avsnitt 8.7). 8.2 Datainsamling Funktionen Selected Episodes (valda episoder) kan samtidigt samla in information om följande episodtyper: höga förmaksfrekvenser höga kammarfrekvenser 126 Referensmanual

127 Funktionen Selected Episodes registrerar information på fyra detaljnivåer. En översikt som ger en sammanfattning av det totala antalet episoder som detekterats under insamlingsperioden och episodernas totala duration. En kalender med information om upp till max. 25 separata episoder med startrapporter. I denna information ingår datum och klockslag när episoden startade och hur länge den varade. Kalenderinformationen är bra att använda vid identifiering av mönster i episodfördelningen. Startrapporter med detaljerad information om starten för upp till 25 episoder. Rapporterna innehåller sparade EGM-registrering av de händelser som inträffat omkring en episodstart och kan hjälpa dig att kontrollera detaljerna för en episodstart. Episoddetaljerna gör det lättare för dig att identifiera händelsemönster som kan leda till att en arytmiepisod inträffar Episoddetektion En episod startar när pacemakern detekterar rätt trigger. Pacemakern börjar registrera en episod när frekvensen överskrider startfrekvensen i ett antal sekunder. När frekvensen faller under slutfrekvensen och stannar kvar där i ett antal sekunder, registrerar pacemakern slutet på episoden. För att inte många, korta episoder ska registreras, avvaktar pacemakern några sekunder innan den bekräftar att en episod startat eller slutat. Väntetiden benämns startduration och slutduration. Slutfrekvensen ställs automatiskt in lägre än startfrekvensen. Det är till exempel möjligt att ställa in Selected Episodes (valda episoder) så att alla episoder med höga förmaksfrekvenser registreras när förmaksfrekvensen överstiger 200 min -1 i mer än 10 sekunder. Episoden slutar när förmaksfrekvensen faller under 180 min -1 i mer än 10 sekunder. En timme efter att uppföljningstillfället avslutats, börjar pacemakern samla information varje gång triggern för den valda episoden förekommer. I Avsnitt 8.3 förklaras hur kriterierna för trigger och detektion ställs in Tekniska detaljer för episoddetektion Arytmier startar ofta på ett oregelbundet sätt. För att säkerställa att episoder detekteras tillförlitligt görs ett antal kontroller innan en bekräftelse ges från pacemakern att en episod faktiskt föreligger eller har slutat. De exakta bekräftelsekriterierna beror på episodtriggern. Vid detektion av en episod görs följande kontroller i pacemakern: Referensmanual 127

128 1. Misstänkt start. Hjärtfrekvensen överskrider startfrekvenstriggern. 2. Bekräftad start. Startfrekvensen har överskridits i ett antal sekunder (startduration). För att tillfällig blankning och undersensing ska tillåtas, är det inte nödvändigt att varje slag uppfyller detektionskriteriet. När väl episodstarten har bekräftats, lagrar pacemakern den genomsnittliga hjärtfrekvensen under minuten innan steget "misstänkt start" börjar. 3. Misstänkt slut. Efter det första slaget med en frekvens under slutfrekvensen avvaktar pacemakern ett antal sekunder (slutduration). Om det under denna tid förekommer ett enstaka slag som inte uppfyller kriteriet, återgår pacemakern till steget "bekräftad start". 4. Bekräftat slut. När kriteriet för detektionsslut har uppfyllts i ett antal sekunder, registrerar pacemakern att episoden har slutat. Pacemakern registrerar episodstart vid det första slaget i steget "misstänkt start". Den registrerar episodslut vid det första slaget i steget "misstänkt slut". Perioden där emellan är "episoddurationen". Observera: Registreringen av den valda episoden avbryts så snart ett nytt uppföljningstillfälle startas på programmeraren. Om en episod registreras i det ögonblicket, detekterar pacemakern det som slut på episoden. Om en episod inträffar när datainsamlingen återupptas efter uppföljningstillfället, registrerar pacemakern det som start på episoden. 8.3 Ställa in episodval Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) Det är möjligt att ställa in registreringen i Selected Episodes genom att välja en episodtrigger och detektionskriterier i fönstret Episode Triggers (episodtriggers). 128 Referensmanual

129 Figur 59. Fönstret Episode Triggers (episodtriggers) Det är möjligt att stänga av registreringen av Selected Episodes genom att programmera Trigger till Off (av). När inställningen av episodvalet är klar programmeras inställningarna genom att trycka på [Program] eller avbryt dem med [Undo Pending] (ångra oprogrammerat). Det är möjligt att registrera episoder av intresse genom att välja bland följande triggers. Atrial High Rate Detection (detektion av hög förmaksfrekvens) Ventricular Episode Detection (detektion av kammarepisod) Vilka triggers som är tillgängliga beror på det programmerade funktionssättet. Om episodtriggern ändras, ställs detektionskriterierna automatiskt in på standardvärdena för den nya triggern. Observera: Vid det första programmeringstillfället efter implantationen aktiveras triggers för detektion av hög förmaksfrekvens och kammarepisod (V rate(kammarfrekvens)), om pacemakern är en tvåkammarmodell som är programmerad för tvåkammaravkänning. Selected Episodes (valda episoder) börjar då registrera automatiskt. Om pacemakern är en två- eller enkammarmodell som är programmerad för kammaravkänning aktiveras endast triggern för detektion av kammarepisod (V rate (kammarfrekvens)). Om pacemakern är en två- eller enkammarmodell som är programmerad för förmaksavkänning förblir registreringen i Selected Episodes (valda episoder) avstängd. Referensmanual 129

130 För att säkerställa tillförlitlig detektion kan det tillgängliga omfånget för detektion av en episodstart begränsas av den programmerade lägsta frekvensen och refraktärperiodens längd. Tryck på [i] för mer information om eventuella begränsningar Triggern för detektion av hög förmaksfrekvens Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) Atrial High Rate Detection (detektion av hög förmaksfrekvens) Tillgänglighet: DDD(R), DDI(R), VDD(R), AAI(R), AAT Range (omfång): Detect Onset if Rate > (10) min -1 for > 5, 8, 10, 15, 20, 30 seconds (detektera start om frekvensen är... i... sekunder) Med triggern Atrial High Rate Detection (detektion av hög förmaksfrekvens) registrerar pacemakern episoder med snabb förmaksrytm. Detektionen baseras på avkända förmaksfrekvenser. Du kan använda denna trigger för att hitta händelser som kan leda till att AF startar. Den kan även användas för bedömning av fördelarna med antiarytmibehandling samt för att följa utvecklingen av AF med tiden. Börja med att programmera den startfrekvens över vilken pacemakern ska detektera en episod med höga förmaksfrekvenser. Programmera sedan startdurationen och slutdurationen. Pacemakern ställer automatiskt in slutfrekvensen för en episod 20 min -1 lägre än startfrekvensen. Observera: Therapy Advisor (terapiråd) rapporterar false early recurrences of AF (falskt tidigt återkommande AF) när ett antal episoder av hög förmaksfrekvens förekommer, vilka åtskiljs av korta pauser på en minut eller mindre. Om detta inträffar bör det övervägas att programmera en längre slutduration för att vara säker på att sådana episoder tas med i en enda lägre episod. 130 Referensmanual

131 8.3.2 Triggern för detektion av kammarepisod (kammarfrekvens) Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) Ventricular Episode Detection (detektion av kammarepisod) (V rate (kammarfrekvens)) Tillgänglighet: DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R), VVT Range (omfång): Detect Onset if Rate > 90 - (10) min -1 for > 2, 5, 8, 10, 15, 20, 30 seconds (detektera start om frekvensen är... i... sekunder) Med triggern Ventricular Episode Detection (detektion av kammarepisod) (V rate (kammarfrekvens)) registrerar pacemakern episoder med snabb kammarrytm. Detektionen baseras på avkända och stimulerade kammarfrekvenser. Med den här triggern är det möjligt att undersöka varför en patient upplever snabb hjärtfrekvens. Anledningen kan vara perioder med kammartakyarytmi eller överledning eller styrning av förmakstakyarytmihändelser till kammaren. Börja med att programmera den startfrekvens över vilken pacemakern ska detektera en episod med höga kammarfrekvenser. Programmera sedan startdurationen och slutdurationen. Pacemakern ställer automatiskt in slutfrekvensen 20 min -1 lägre än startfrekvensen Ställa in episoddetaljer Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) Number (antal) Range (omfång): 5, 8, 10, 15, 20, 25 Mer detaljerad information kan sparas om upp till 25 episoder i form av startrapporter. I fönstret Episode Triggers (episodtriggers) är det möjligt att programmera det antal startrapporter som ska spara. Observera att ju fler startrapporter som lagras, desto kortare blir varje enskild rapport. I listan över startrapporter ingår alltid de första ( First ) episoderna som inträffade i början av insamlingsperioden och de sista ( Last ) episoderna som inträffade precis före det aktuella uppföljningstillfället. Referensmanual 131

132 Den beräknade längden på startrapporterna baseras på starten av en typisk arytmiepisod. Under EGM length (EGM-längd) visas den ungefärliga längden på en EGM-registrering som kan sparas omkring starten om EGM Recording (EGM-registrering) programmeras On (på) Ställa in EGM-registrering Parameters (parametrar) Episode Triggers (episodtriggers) EGM Recording (EGM-registrering) Range (omfång): On, Off (På, Av) En EGM-registrering omkring starten av en episod hjälper till att verifiera den information som visas i startrapporterna. Den kan visa de intrakardiella signalernas morfologi omkring starten av en arytmi eller annan episod. Lagring av EGM-registreringar har en mycket liten inverkan på pacemakerns energiförbrukning. Om EGM-registrering programmeras kontinuerligt på under pacemakerns hela livslängd, kan det minska livslängden med ungefär en månad. Med hjälp av fönstret Battery (batteri) kan batteriets återstående livslängd bedömas (se Avsnitt 5.8.1). 8.4 Översikt över Selected Episodes Diagnostics (diagnostik) Selected Episodes (valda episoder) Overview (översikt) I fönstret Selected Episodes Overview (översikt över valda episoder) visas pacemakerinställningar och sammanfattningar av den viktigaste informationen om valda episoder (se Figur 60). 132 Referensmanual

133 Figur 60. Fönstret Selected Episodes Overview (översikt över valda episoder) Här ingår valda episoddata som har registrerats för både förmaks- och kammarfrekvenstriggers under insamlingsperioden. Fönstret visar antalet registrerade episoder och ger en snabb överblick över durationen för dessa episoder. Burden (belastning) visar den sammanlagda durationen av alla registrerade förmaksfrekvensepisoder i procent av hela insamlingsperioden. Posten Median Duration baseras på data i histogrammet Episode Duration (se Avsnitt 8.5.1). Observera: Total duration baseras på längden av de episoder som registrerats i Selected Episodes. Detta värde motsvarar eventuellt inte exakt de data som samlats in i histogrammen över förmaks- och kammarfrekvens, vilka baseras på de enskilda händelsernas intervalldurationer. Till exempel bidrar ett enstaka, snabbt förmaksslag till Atrial Tachy Episodes (takyepisoder i förmaket) som ackumuleras i histogrammet över förmaksfrekvens. Det ingår emellertid inte i durationen för de valda episoderna eftersom ett isolerat snabbt slag inte uppfyller detektionskriterierna. Observera: Belastningsindikationer för kammarfrekvensepisoder visas inte. Detta beror på att det relativt låga antalet ackumulerade detekterade kammarepisoder under en datainsamlingsperiod innebär att de inte är en användbar diagnostikindikator. Referensmanual 133

134 8.5 Histogram över valda episoder Diagnostics (diagnostik) Selected Episodes (valda episoder) Histogram Histogram över valda episoder kan användas för att identifiera samband mellan start av valda episoder och tillstånd i perioden som föregick starten. Detta kan underlätta val eller bedömning av läkemedels- och stimuleringsterapier. Välj önskade histogram i listrutan (se Figur 61). Figur 61. Selected Episodes Duration-histogram Det finns två histogram: Episode Duration (episodduration) PACs/PVCs before Onset (PAC/VES före start) Alla histogram över valda episoder kan samla in data under minst ett år Histogram över episodduration Histogrammet "Duration" visar mönstret för episodlängd under insamlingsperioden. Det kan användas för att visa om patienten huvudsakligen lider av korta eller långa arytmiepisoder. 134 Referensmanual

135 Denna information kan användas vid val av antiarytmiska läkemedel och kan visa på ett behov av antikoagulationsterapi. Histogrammet visar procentandelen episoder som registrerats i 15 olika frekvensklasser från en episodduration på < 10 sekunder till > 5 dagar Histogram över PAC eller/ves före start I PAC- och PVC-histogram visas förekomsten av prematura slag under den sista minuten innan start av episoden misstänks. Histogrammen kan användas för undersökning av möjliga samband mellan episodstart och prematura slag. Den här informationen kan underlätta för dig vid val av antiarytmiska läkemedel eller AF-förebyggande terapier. Om det till exempel finns ett tydligt samband mellan PAC (SVES) och episoder med hög förmaksfrekvens, bör man överväga att programmera PAC Suppression (undertryckning av SVES) eller Post-PAC Response (post-sves-svar) på. SVES -histogram är tillgängliga för episoder med hög förmaksfrekvens. SVES -histogram är tillgängliga för takykardiepisoder i kammare. Histogrammet visar procentandelen episoder som registrerats i nio olika frekvensklasser, från 0 prematura slag till > 8 prematura slag under den sista minuten före episodstart. 8.6 Kalendern Selected Episodes (valda episoder) Diagnostics (diagnostik) Selected Episodes (valda episoder) Diary (kalender) I kalendern Selected Episodes (valda episoder) finns episoderna i den ordning de inträffat tillsammans med detaljer för underliggande episoder. Kalendern underlättar bedömningen av en vald episodtyps utveckling över tiden. Den hjälper dig också att identifiera mönster i episodfördelningen, till exempel ett episodkluster under en kort tid. I fönstret visas alltid den längsta episoden som registrerats under insamlingsperioden. Listan över startrapporter omfattar de första (First) episoder som registrerats i början av insamlingsperioden och de sista (Last) episoder som inträffat precis innan insamlingsperioden avslutats (se Figur 62). Referensmanual 135

136 Figur 62. Selected Episodes Diary Ett "Y" i kolumnen för EGM anger att pacemakern har sparat ytterligare detaljer om den episoden. Tryck på en episod för att se episoddetaljer tillsammans med en eventuell EGM-registrering. Symbolen > före duration anger att episodslutet orsakades av att ett uppföljningstillfälle startade. Denna symbol ska inte förväxlas med den likartade programmerarsymbolen på skärmen (se Tabell 2). 8.7 Sparat EGM för valda episoder Diagnostics (diagnostik) Selected Episodes (valda episoder) Stored EGM (sparat EGM) Sparade EGM visar intrakardiella signaler som inträffat vid start av en arytmi eller annan episod. Ett sparat EGM kan användas för bekräftelse av att pacemakern har identifierat arytmiepisoder korrekt. Välj underfliken Stored EGM för att komma direkt till den första tillgängliga EGM-registreringen i kalendern. Två EGM-avledningar kan registreras samtidigt: AEGM och VEGM. EGM-remsorna är försedda med EKG-markörer. EKG-markörer förklaras i avsnittet Avsnitt För att titta på föregående eller nästa episod, tryck på bakåt - eller framåt -knappen. 136 Referensmanual

137 Figur 63. Fönstret Episode Details: exempel på sparat EGM Onset (start) eller End (slut) som visas som en vertikal linje, är det ögonblick när start eller slut på en episod misstänktes (se Avsnitt 8.2). X-axeln visar tiden i sekunder före och efter startögonblicket. Ett horisontellt, vitt streck under x-axeln anger en eventuell EGM-registreringsperiod. Referensmanual 137

138 9 En introduktion till Vitatrons stimuleringsterapier 9.1 Introduktion En omfattande beskrivning av Vitatrons stimuleringsterapier finns i Kapitel 9, Kapitel 10, Kapitel 11, Kapitel 12, och Kapitel 13. Grunden för optimal pacemakerbehandling är en pacemaker som är programmerad för att passa den enskilda patienten och undvika alla störningar av den normala funktionen. De grundläggande stimuleringsterapierna, inklusive timingegenskaper, beskrivs i Kapitel 9. En regelbunden hjärtrytm är mycket viktig för optimal pacemakerbehandling för att undvika symptom som är förknippade med höga kammarfrekvenser eller plötsliga frekvensfall. Hur man säkerställer regelbundet beteende hos pacemakern genom hantering av förmaksarytmier och stabilisering av hjärtfrekvensen beskrivs i Kapitel 10, Frekvensstabilitet. I det kapitlet beskrivs även hur pacemakern beter sig under förmaksbradyarytmier och hur pacemakern undviker höga överledda kammarfrekvenser under förmaksarytmier genom omedelbar mode switch och stabilisering av kammarfrekvensen. Att bibehålla AV-synkronin när det är möjligt är viktigt vid optimering av hjärtminutvolymen genom förmaksbidrag, speciellt vid de lägsta hjärtfrekvenserna. Omedelbar AV-resynkronisering efter ett bortfall av AV-synkronin gör att komplikationer undviks, t.ex. retrograd överledning, vilket eventuellt förknippas med pacemakersyndrom och pacemakermedierade takykardier. Pacemakerns tillgängliga tekniker för att bibehålla eller återställa AV-synkroni och för hantering av retrograd överledning beskrivs i Kapitel 11, AV-synkroni. Sensordriven stimulering kan kompensera för kronotrop insufficiens hos sinusnoden och för mode switch som ett svar på förmakstakyarytmier. Frekvensvariabel stimulering kan återställa den naturliga situationen av en stabil och kronotropiskt kompetent hjärtfrekvens. Detta beskrivs i Kapitel 12, Frekvensvariabilitet. Att förebygga start av förmaksflimmer eller förmaksfladder (AF) är viktigt för hanteringen av förmaksarytmier. Användning av terapier med triggad overdrive-stimulering för att förebygga start av episoder med förmakstakyarytmi beskrivs i Kapitel 13, AF-förebyggande terapier. 138 Referensmanual

139 9.2 Grundläggande pacemakerbehandling Detta kapitel beskriver de grundläggande pacemakerbehandlingarna samt pacemakertiming och störningar. Pacemakertiming är en grundläggande komponent i stimuleringsbehandlingarna och störningar kan påverka timingen. Innehållet i kapitlet är följande: Pacemakertiming förklarar hur pacemakern avgör när den ska stimulera (se Avsnitt 9.3). Stimulering vid lägsta frekvens förklarar varför det finns två lägsta stimuleringsfrekvenser, lägsta frekvens och lägsta nattfrekvens och instruktioner ges om hur man ändrar pacemakertiden och när den ska ändras (se Avsnitt 9.4). Maximala frekvenser förklarar ändamålet med maximal frekvens, därefter följer en beskrivning av de två frekvenserna, den maximala synkronfrekvensen och den maximala stimuleringsfrekvensen (se Avsnitt 9.5). Refraktärperiod förklarar ändamålet med refraktärperioden och beskriver den refraktära förmaksperioden och den refraktära kammarperioden (se Avsnitt 9.6). Blankning förklarar ändamålet med blankning och beskriver förmaksblankning vid kammarstimulering, förmaksblankning vid kammaravkänning och kammarblankning vid förmaksstimulering (se Avsnitt 9.7). Säkerhetsstimulering i kammaren (VSP) förklarar varför det behövs och beskriver vad VSP gör (se Avsnitt 9.8). Förmakshysteres, inklusive förfinad förmaksstimulering och anpassad hysteres, förklarar hur sinusrytmen kan främjas (se Avsnitt 9.9). Störningshantering beskriver hur pacemakern fungerar när det finns störningar (se Avsnitt 9.10) 9.3 Pacemaker timing I tvåkammarpacemakrar är timingen förmaksbaserad under AV-synkron funktion. Vid bortfall av AV-synkroni, t.ex. under en prematur kammarkontraktion (VES), Wenckebach-beteende eller mode switch, använder systemet kammartiming. Pacemakern använder förmakstiming i förmaksfunktioner och kammartiming i kammarfunktioner. En mer omfattande beskrivning av de olika stimuleringsfunktionerna finns i Kapitel 3. Förmaksbaserad timing, tillsammans med timingbeteendet efter en VES visas i Figur 64. Referensmanual 139

140 Figur 64. Pacemaker timing Pacemakern startar ett basintervall (escape intervall) efter en avkänd eller stimulerad händelse. Om den inte detekterar en avkänd händelse i slutet av ett basintervall stimulerar pacemakern tillämpligt hjärtrum. En förmakshändelse, antingen avkänd eller stimulerad, startar en AV-tid. AV-tiden bibehåller synkronin mellan förmaks- och kammarkontraktionerna. Om ingen kammarhändelse känns av före slutet på AV-tiden avger pacemakern en kammarstimuleringspuls. Se Kapitel 11 för en mer omfattande beskrivning av hur pacemakern använder AV-tiden för att bibehålla synkronin. 9.4 Lägsta frekvensstimulering Ändamålet med lägsta frekvensstimulering är att skydda patienten från bradyarytmi. Pacemakern använder sig av två programmerbara frekvenser för lägsta frekvensstimulering: under dagen används lägsta frekvensen och under den programmerade natten används lägsta nattfrekvens. Observera: Vid tillämpning av hysteres kan stimulering inträffa vid en frekvens som är lägre än den programmerade lägsta frekvensen eller lägsta nattfrekvensen. Pacemakern begränsar dock den lägsta möjliga stimuleringsfrekvensen till 30 min Lägsta frekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Lower Rate... (lägsta frekvens) Lower Rate (lägsta frekvens) Range (omfång): 40 - (5) min -1 Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) 140 Referensmanual

141 Noggrann justering av lägsta frekvens förebygger att hjärtfrekvensen faller under en frekvens som är lämplig för patienten. Detta beror på att det optimala värdet för lägsta frekvens är patientberoende Lägsta frekvens på natten Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Lower Rate... (lägsta frekvens) Night Lower Rate (lägsta nattfrekvens) Range (omfång): 40 - (5) min -1 Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Lower Rate (lägsta frekvens) Start of Night (början av natten) Range (omfång): 18:00 - (5 min) - 02:55 tt:mm Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Lower Rate (lägsta frekvens) End of Night (slutet av natten) Range (omfång): 04:00 - (5 min) - 11:55 tt:mm Availability (tillgänglighet): All modes, except OOO (alla funktioner, förutom OOO) Patientens hjärtfrekvens saktar vanligen ner till den lägsta frekvensen under natten. Genom att härma detta beteende tillåter den lägsta nattfrekvensen pacemakern att ytterligare minska den lägsta frekvensen under de programmerade nattimmarna. Vid den programmerade början av natten minskar frekvensen gradvis mot den lägsta nattfrekvensen. Som en allmän indikation på ändringshastigheten tar en minskning i frekvensen från 60 min -1 till 50 min -1 cirka tio minuter. Vid det programmerade slutet av natten ökar frekvensen successivt tillbaka till dagsinställningarna på ungefär samma tid (se Figur 65). Referensmanual 141

142 Sänkning av stimuleringsfrekvensen under natten kan göra det bekvämare för patienten samtidigt som sänkningen av pacemakerns energiförbrukning hjälper till att förlänga pacemakerns livslängd. Observera: Informera patienterna om att om de tänker resa genom tidszoner kommer parametrarna för början och slut av natten att behöva omprogrammeras före avresan och vid hemkomsten. Figur 65. Lägsta frekvens under dag och natt Pacemakerns tid Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Lower Rate (lägsta frekvens) Pacemaker Time (pacemakerns tid) Range (omfång): 00:00 - (1 min) -23:59 tt:mm Tillgänglighet: Alla funktioner I Pacemaker Time kan tiden ändras till patientens lokala tid och alla justeringar göras som krävs för sommar-/vintertid eller tidszoner. Vid starten av ett programmeringstillfälle kontrollerar programmeraren om det finns någon betydande skillnad mellan pacemakerns tid och programmerarens tid. Om programmeraren fastställer att skillnaden är betydande visar den en varning om detta. Du får därefter möjlighet att synkronisera pacemakerns tid med programmerarens tid. 142 Referensmanual

143 Observera: Kom ihåg att om man ändrar pacemakerns tid raderas alla diagnostikdata som sparats i pacemakerns minne. 9.5 Maximala frekvenser Ändamålet med maximal frekvens är att förhindra att pacemakern stimulerar med en frekvens om är högre än vad som är säkert eller behagligt för patienten. Pacemakern använder två programmerbara frekvenser för att kontrollera maximal frekvens, den maximala synkronfrekvensen och den maximala stimuleringsfrekvensen Maximal synkronfrekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max. Tracking Rate (maximal synkronfrekvens) Range (omfång): 90 - (5) min -1 Tillgänglighet: Funktionerna DDDR, DDD, VDDR och VDD Maximal synkronfrekvens är den högsta frekvensen vid vilken pacemakern stimulerar kammaren som svar på avkända förmakshändelser. En riktlinje för programmering av maximal synkronfrekvens är: (220 ålder) min -1 baserat på högsta förväntade hjärtfrekvens under hård ansträngning. Om patienten har angina bör eventuellt en lägre inställning väljas Maximal stimuleringsfrekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max. Pacing Rate (maximal stimuleringsfrekvens) Range (omfång): 90 - (5) min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R), VVT AAI(R) och AAT Referensmanual 143

144 Den maximala stimuleringsfrekvensen är den högsta sensorstyrda, eller Flywheel-styrda frekvens, som pacemakern stimulerar med i ovanstående funktioner. Vid användning av icke-frekvensvariabla funktioner går det endast att programmera den maximala stimuleringsfrekvensen med Flywheel programmerat On. När förfinad förmaksstimulering är programmerad till att vara aktiv, kan det programmerbara intervallet för maximal stimuleringsfrekvens begränsas av förmakshysteres om programmerad förmakshysteres resulterar i en basfrekvens på mer än 30 min -1 under den maximala stimuleringsfrekvensen. Försök att minska längden på intervallet för förmakshysteres (se Avsnitt 9.9.1) eller den maximala stimuleringsfrekvensen. 9.6 Refraktärperiod Ändamålet med refraktärperioden är att säkerställa att pacemakerfunktionerna inte påverkas av detekterade signaler. Efter en avkänd eller stimulerad händelse i ett hjärtrum ignorerar pacemakern under en programmerad tidsperiod alla signaler från det hjärtrummet. Observera: Händelser som detekterats under refraktärperioden sparas för diagnostiska ändamål och visas som blankade avkänningar på EKG. Figur 66. Refraktärperiod i tvåkammarfunktioner Vid tvåkammarfunktion startar både avkända och stimulerade kammarhändelser den programmerade kammarrefraktärperioden (se Avsnitt 9.6.2). Ett exempel på refraktärperioden i DDD-funktion visas i Figur 66. Observera: Pacemakern använder inte förmaksrefraktärperioden i tvåkammarfunktioner. Därför använder pacemakern blankning för att förhindra överdetektion (se Avsnitt 9.7). 144 Referensmanual

145 9.6.1 Förmaksrefraktärperiod Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refractory Period Atrial (förmaksrefraktärperiod) Range (omfång): (10) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna AAI(R) och AAT I förmaksfunktioner startar både avkända och stimulerade förmakshändelser den programmerade förmaksrefraktärperioden (se Figur 67). Figur 67. Förmaksrefraktärperiod i AAI-funktion Längden på förmaksrefraktärperioden fastställs av det programmerade värdet för parametern förmaksrefraktär Kammarrefraktärperiod Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refractory Period Ventricular (kammarrefraktärperiod) Range (omfång): (10) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R) och VVT I kammarfunktioner startar både avkända och stimulerade kammarhändelser den programmerade kammarrefraktärperioden (se Figur 68). Referensmanual 145

146 Figur 68. Kammarrefraktärperioden i VVI-funktion Längden på kammarrefraktärperioden fastställs av det programmerade värdet för parametern kammarrefraktär. 9.7 Blankning Blankningsperioden är den period under vilken pacemakern ignorerar händelser på den blankade kanalen. Blankning förhindrar att pacemakern avkänner och felaktigt tolkar intrakardiella signaler och stimuleringsartefakter. R-vågsavkänning på förmakskanalen (FFRW) och överhörning är exempel på dessa signaler. Både avkända och stimulerade händelser startar en blankningsperiod. De olika blankningsperioderna visas i Figur 69. Figur 69. Blankningsperioder I tvåkammarfunktioner består den totala förmaksblankningen av den blankade AV-tiden och den blankning som följer efter kammarhändelsen, förmaksblankningen vid VP (se Avsnitt 9.7.1) och förmaksblankningen vid VS (se Avsnitt 9.7.2). Kammarblankning används på förmaksstimuleringen (se Avsnitt 9.7.3). 146 Referensmanual

147 Observera: Händelser som detekteras under förmaksblankningen sparas för diagnostiska ändamål enbart (ej för frekvensklassificering) och visas som blankade avkänningar på EKG Förmaksblankning vid VP Parameters (parametrar) Therapies (terapier) A Blanking on VP (förmaksblankning vid VP) Atrial blanking on VP (förmaksblankning vid VP) Range (omfång): 50 - (25) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) En stimulerad händelse i kammaren startar en förmaksblankningsperiod. Längden på förmaksblankningsperioden fastställs av parametern Atrial Blanking on VP (förmaksblankning vid VP). Målet är att justera längden på blankningsperioden och på så vis undvika FFRW-överdetektion i förmaket, men samtidigt bibehålla möjligheten att avkänna en spontan händelse i förmaket. VA-intervallmätningen kan användas för kontroll av FFRW-avkänning (se Avsnitt 6.5.3). Försök minska den maximala stimuleringsfrekvensen (se Avsnitt 9.5.2) om det programmerbara omfånget är begränsat i fönstret Atrial Blanking (förmaksblankning) Förmaksblankning vid VS Parameters (parametrar) Therapies (terapier) A Blanking on VP (förmaksblankning vid VP) Atrial Blanking on VS (förmaksblankning vid VS) Range (omfång): 25 - (25) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) En avkänd händelse i kammaren startar en förmaksblankningsperiod. Längden på förmaksblankningsperioden fastställs av parametern Atrial Blanking on VS (förmaksblankning vid VS). Målet är att justera längden på blankningsperioden och på så vis undvika FFRW-överdetektion i förmaket, men samtidigt bibehålla möjligheten att avkänna en spontan händelse i förmaket. VA-intervallmätningen kan användas för kontroll av FFRW-avkänning (se Avsnitt 6.5.3). Referensmanual 147

148 Försök minska den maximala stimuleringsfrekvensen (se Avsnitt 9.5.2) om det programmerbara omfånget är begränsat i fönstret Atrial Blanking (förmaksblankning) Kammarblankning vid AP Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max PAV Delay (max PAV-tid) V Blanking on AP (kammarblankning vid AP) Range (omfång): 20 - (5) - 50 ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och DDI(R) Kammarblankning undviker inhibering av kammarkanalen och den asystole som bildas på grund av AV-överhörning. Varning: Om kammarblankningsperioden är för kort kan överhörning inträffa som skulle kunna inhibera kammarkanalen. Om VSP är programmerat till "On" resulterar detta i en säkerhetsstimulering i kammaren som ges vid en säker tidpunkt. Men om kammarblankningsperioden är för lång känner pacemakern eventuellt inte av en tidig kammarkontraktion, t.ex. ett VES. Detta skulle kunna resultera i kammarstimuleringar under den spontana kammarkontraktionen. 9.8 Säkerhetsstimulering i kammaren (VSP) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max PAV Delay (max PAV-tid) Ventricular Safety Pacing (säkerhetsstimulering i kammaren) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och DDI(R) AV-överhörning (crosstalk) under förmaksstimulering kan ge upphov till kammarinhibering. Detta kan resultera i kammarasystole om spontan kammaraktivitet inte förekommer. Säkerhetsstimulering i kammaren (VSP) är ett alternativ som kan väljas, som är aktivt vid leverans och som säkerställer kammarstimulering om överhörning förekommer. 148 Referensmanual

149 Avgivande av VSP sker normalt med en förkortad AV-tid på 110 ms eller med en AV-tid som är beroende av AV-tidsinställningen och den stimulerade frekvensen (se Kapitel 11). Det absolut minsta värdet för den stimulerade AV-tiden är 80 ms. Avsikten med den korta AV-tiden under VSP är att undvika stimulering i T-vågen för en spontan kammarhändelse som inträffar i avkänningsfönstret för överhörning. Figur 70. VSP efter detektering av överhörning Den övre delen av Figur 70 visar en normal situation där programmeringen av AV-tiden anger längden på AV-tiden. Det antagna viloläget är med en stimulerad AV-tid på t.ex. 180 ms. Den nedre delen av bilden visar en asterisk som anger avkänning av en AV-överhörningsartefakt. Den stimulerade AV-tiden är nu 110 ms eftersom detta är det kortare intervallet i viloläget. I Vitatron-systemet kan AV-tidsinställningar, VSP eller mode switch och efterföljande synkroniseringsstimulering (se Kapitel 10) orsaka korta AV-intervall av denna typ. Varning: Pacemakerberoende patienter måste ha VSP programmerat till On. Referensmanual 149

150 9.9 Förmakshysteres Förmakshysteres är en förlängning av basintervallet för att befrämja spontana händelser. Den är alltid aktiv i funktionerna DDD(R), VDD(R) och AAIR. Basintervallet är förlängt efter en stybar avkänd förmakshändelse (se Avsnitt 10.3) i funktionen DDD(R) och VDD(R) eller efter någon avkänd förmakshändelse i AAIR-funktion. Pacemakern fortsätter att fungera med det förlängda basintervallet till nästa stimulerade förmakshändelse, som visas i Figur 71. Figur 71. Förmakshysteres i funktionen DDD(R) Pacemakern förlänger förmakets basintervall med 40 ms i funktionerna DDD(R) och AAIR samt kammarens basintervall med 12,5% av det lägsta frekvensintervallet i funktionen VDD(R). Förmakshysteres är extra viktigt i VDD(R)-funktionen, eftersom företräde för spontana förmakshändelser gör det möjligt att bibehålla AV-synkronin även om den spontana frekvensen är något under den lägsta frekvensen, Flywheel-frekvensen eller sensorfrekvensen (se Figur 72). Figur 72. Förmakshysteres i VDD(R)-funktion vid lägsta frekvens och vid sensorns frekvens 150 Referensmanual

151 9.9.1 Förfinad förmaksstimulering (RAP) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refined Pacing Atrial (förfinad stimulering, förmak) Refined Atrial Pacing (förfinad förmaksstimulering) Range (omfång): On, Off (På, Av) Availability (tillgänglighet): DDD(R), AAIR Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refined Pacing Atrial (förfinad stimulering, förmak) Atrial Hysteresis (förmakshysteres) Range (omfång): (25) ms Availability (tillgänglighet): DDD(R), AAIR När Refined Atrial Pacing (RAP) (förfinad förmaksstimulering) är programmerat till "On", är längden på förmakshysteresintervallet programmerbart. Pacemakern förlänger förmakets basintervall med programmerad förmakshysteres efter en styrbar avkänd förmakshändelse (se Avsnitt 10.3) i funktionen DDD(R) eller efter en avkänd förmakshändelse i AAIR-funktion. Pacemakern fortsätter att fungera med det förlängda basintervallet till nästa stimulerade förmakshändelse. Det programmerbara intervallet för förmakshysteres kan begränsas av den maximala stimuleringsfrekvensen om förmakshysteresen resulterar i en basfrekvens på mer än 30 min -1 under den programmerade maximala stimuleringsfrekvensen. Försök att minska längden på intervallet för förmakshysteres eller maximal stimuleringsfrekvens (se Avsnitt 9.5.2). I VDD(R)-funktion eller när RAP är programmerat till "off", fungerar pacemakern enligt beskrivningen i Avsnitt 9.9. Observera: Vitatron rekommenderar inte programmering av ett långt förmakshysteresintervall hos patienter som är känsliga för AF. Referensmanual 151

152 9.9.2 Anpassad hysteres Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Hysteresis (hysteres) Range (omfång): 0 - (5) - 30 min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna VVI, VVT, AAI och AAT Anpassad hysteres är standard i enkammarpacemakrar men är inte tillgängligt i tvåkammarpacemakrar, även om de är programmerade för enkammarfunktion. Syftet med att använda anpassad hysteres i ett område runt den aktiva lägsta stimuleringsfrekvensen är att befrämja den spontana frekvensen och att skydda patienten från dramatiska frekvensfall på grund av hysteres. Det programmerbara hysteresvärdet ligger mellan 0 och 30 min -1 under den lägsta frekvensen. Pacemakern begränsar den lägsta hysteresfrekvensen till 40 min -1 (se Figur 73). Figur 73. Exempel på anpassad hysteres 1 Vänster - stimuleringen startar vid den lägsta frekvensen minus hysteres vid ett plötsligt frekvensfall. 2 Mitten - stimuleringen startar vid en frekvens som ligger nära den lägsta frekvensen vid ett plötsligt frekvensfall. 3 Höger - stimuleringen startar vid en frekvens som ligger nära den lägsta frekvensen minus hysteres vid ett plötsligt frekvensfall. 4 LR Referensmanual

153 5 LR 6 LR hysteres Anpassad hysteres är aktivt i ett band från 15 min -1 ovanför den lägsta frekvensen till den lägsta frekvensen minus det programmerade hysteresvärdet. Observera följande villkor vid programmering av anpassad hysteres: Om patientens spontana frekvens är vid eller alldeles under den lägsta frekvensen och plötsligt sjunker, ger pacemakern en första stimulering vid den programmerade hysteresfrekvensen innan den återgår till att stimulera vid den lägsta frekvensen (se Figur 73 - vänster). Om patientens spontana frekvens ligger mellan den lägsta frekvensen +15 min -1 och den lägsta frekvensen och därefter plötsligt sjunker, börjar pacemakern stimulera vid en basfrekvens mellan den lägsta frekvensen och den lägsta frekvensen minus hysteres. Basfrekvensen är beroende av patientens genomsnittliga frekvens innan stimuleringen sker. Om den spontana frekvensen ligger i den övre delen av hysteresbandet, alldeles under den lägsta frekvensen +15 min -1, ligger basfrekvensen något under den lägsta frekvensen (se Figur 73 - mitten). Om den spontana frekvensen ligger alldeles över den lägsta frekvensen, ligger basfrekvensen alldeles ovanför den lägsta frekvensen minus hysteres (se Figur 73 - höger) Det finns ett direkt linjärt förhållande mellan basfrekvensen och den genomsnittliga frekvensen för alla frekvenser mellan den lägsta frekvensen och den lägsta frekvensen +15 min -1. Observera: Det är endast möjligt att observera den programmerade konditionella hysteresen när den spontana frekvensen ligger mellan den lägsta frekvensen och den lägsta frekvensen minus hysteres Hantering av störningar Pacemakern kan inte avkänna spontana händelser i ett hjärtrum om den kontinuerligt känner av elektromagnetiska störningar (EMI). Under perioder med störningar stimulerar pacemakern i de påverkade hjärtrummen. Stimuleringsfrekvensen är beroende av den lägsta frekvensen, sensorfrekvensen och Flywheel-inställningarna samt de programmerade inställningarna. Störningsbeteende kan resultera i stimulering av det påverkade hjärtrummet tills störningarna slutar. Pacemakern återgår då automatiskt till det programmerade funktionssättet. Referensmanual 153

154 10 Frekvensstabilitet 10.1 Introduktion Detta kapitel förklarar hur man använder pacemakerbehandling till att bibehålla en stabil hjärtfrekvens genom hantering av konsekvenserna av förmaksarytmier. I Vitatrons tvåkammarpacemakrar utgår hanteringen av förmaksarytmier från klassificeringen av hjärtfrekvensen som fysiologisk (sinusrytm) eller patologisk (förmaksbradyarytmi eller förmakstakyarytmi). Klassificeringen av förmaksrytm förklaras i Avsnitt Resten av detta kapitel förklarar hur pacemakern svarar på förmaksrytm. Här beskrivs också de behandlingar som avser att bibehålla en stabil hjärtfrekvens. Under normal sinusrytm registrerar pacemakern förmaksfrekvensen och stimulerar i kammaren vid behov (se Avsnitt 10.3). Om pacemakern detekterar bradyarytmi svarar den med att stimulera (se Avsnitt 10.4). Om pacemakern detekterar en förmakstakyarytmi upphör den med förmaksstyrd kammarfunktion och övergår till en icke-förmaksstyrd funktion (se Avsnitt 10.5). Under episoder med överledd förmakstakyarytmi försöker pacemakern stabilisera kammarfrekvensen (se Avsnitt 10.6). Varning: Det är viktigt att förhindra R-vågsavkänning på förmakskanalen (FFRW) så mycket som möjligt (se Avsnitt 6.5.3). En FFRW-avkänning kan felaktigt tolkas som en förmakshändelse och därmed resultera i ett olämpligt svar på de terapier som beskrivs i detta kapitel. Vitatron rekommenderar optimering av blankningsperioderna i förmaket för att säkerställa korrekt detektion av förmakstakyarytmier och samtidigt förhindra detektion av FFRW-avkänningar Klassificering av förmaksrytm Klassificeringen av förmaksrytm är utgångspunkten för klassificeringen av diagnostiska data i pacemakern. Den fysiologiska frekvensen är ett rörligt medelvärde för hjärtfrekvensen under sinusrytm. För att tillåta naturlig variation av hjärtfrekvensen finns det ett fysiologiskt band som omger den fysiologiska frekvensen (se Figur 74). Det fysiologiska bandet sträcker sig från 15 min -1 över den fysiologiska frekvensen till 15 min -1 under den fysiologiska frekvensen. 154 Referensmanual

155 Figur 74. Det fysiologiska bandet omger den fysiologiska frekvensen I resten av detta kapitel används elektrokardiogramkurvor (EKG) för att illustrera hjärtrytmen. Det fysiologiska bandet återges med ett fysiologiskt fönster vid EKG (se Figur 75). Förmakshändelser klassificeras efter om de ligger inom eller utanför det fysiologiska fönstret. Figur 75. Det fysiologiska fönstret Förmaksavkänningar som ligger inom det fysiologiska fönstret klassificeras som fysiologiska (sinusrytm). Förmaksavkänningar som inträffar senare än det fysiologiska fönstret klassificeras som förmaksbradyarytmi. Förmaksavkänningar som inträffar före det fysiologiska fönstret klassificeras som förmakstakyarytmi. Förmakstakyarytmier kännetecknas i allmänhet av en abrupt ökning av frekvensen. Referensmanual 155

156 Den fysiologiska frekvensen är inte en fast frekvens. För att kunna ligga så nära sinusrytmen som möjligt uppdaterar pacemakern den fysiologiska frekvensen kontinuerligt i enlighet med övervakade förmakshändelser. Den fysiologiska frekvensen flyttas uppåt eller nedåt i steg om 2 min -1 per slag. Från exempelvis en frekvens på 80 min -1 kan den fysiologiska frekvensen minska med 10 min -1 på cirka fyra sekunder. Inte alla förmakshändelser (avkända och stimulerade) uppdaterar den fysiologiska frekvensen. Endast fysiologiska förmakshändelser uppdaterar den fysiologiska frekvensen. I annat fall minskar den fysiologiska frekvensen gradvis ned mot den stimuleringsfrekvens som fastställts av den aktiva terapin Beteende vid förmaksstyrd funktion Pacemakern svarar på sinusrytm med förmaksstyrt beteende. Efter en fysiologisk förmaksavkänning startar pacemakern en AV-tid. Om ingen kammarhändelse känns av före slutet på AV-tiden stimulerar pacemakern kammaren (se Figur 76). För mer information om programmering av AV-tiden, se Kapitel 11. Klassificering av förmaksrytm grundar sig på det fysiologiska fönstret, men det förmaksstyrda beteendet är beroende av ett fönster för förmaksstyrning. Förmaksstyrd kammarstimulering sker när förmaksavkänningen ligger inom detta fönster. Under vissa omständigheter kan fönstret för förmaksstyrning vara längre än det fysiologiska fönstret, vilket förklaras i Avsnitt 10.4 och Avsnitt Figur 76. Förmaksstyrd kammarstimulering som svar på sinusrytm Wenckebach-beteende Om den fysiologiska frekvensen överstiger maximal synkronfrekvens svarar pacemakern med Wenckebach-beteende för att bibehålla AV-synkronin under höga förmaksfrekvenser. 156 Referensmanual

157 Under Wenckebach-beteende förlänger pacemakern AV-tiden efter varje förmaksavkänning för att möjliggöra förmaksstyrd kammarstimulering. AV-tiden kan förlängas upp till 20 % av intervallet för maximal synkronfrekvens för att bibehålla förmaksstyrd kammarstimulering. Bortanför denna gräns styrs inte förmakshändelser. Kammaren stimuleras då vid den frekvens som är högst (se Figur 77) av den lägsta frekvensen, den sensorstyrda frekvensen eller Flywheel-frekvensen (se Avsnitt ). Nästa fysiologiska P-våg följs då, eller förmaksstimulering sker vid basfrekvensen. Wenckebach-beteendet fortsätter tills förmaksfrekvensen når 1,25 gånger den maximala synkronfrekvensen. Vid denna punkt sker mode switch (se Avsnitt ). Figur 77. Wenckebach-svar på höga fysiologiska förmaksfrekvenser 10.4 Bradyarytmi Pacemakern klassificerar rytmen som bradyarytmi om inga förmakshändelser känns av före slutet på det fysiologiska fönstret. Om ingen förmakshändelse känns av börjar pacemakern stimulera i slutet av basintervallet (se Figur 78, andra slaget). Längden på basintervallet fastställs av den frekvens som är högst av den lägsta frekvensen, den sensorstyrda frekvensen eller Flywheel-frekvensen. En bradyarytmisk förmakshändelse som avkänts efter det fysiologiska fönstret, men inom uppföljningsfönstret, följs i kammaren (se Figur 78, tredje slaget). Referensmanual 157

158 Figur 78. Stimulering efter basintervallet när Flywheel är "off" Den Flywheel-frekvens som beskrivs i Avsnitt är avsedd att jämna ut övergången mellan olika frekvenser. För information om programmering av lägsta frekvens, se Avsnitt 9.4. Sensorn styr den sensorstyrda frekvensen i frekvensvariabla funktioner (se Kapitel 12) Flywheel Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Flywheel Range (omfång): On, Off (På, Av) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R), VDD(R), VVI(R), AAI(R), AAT och VVT Funktionen Flywheel är avsedd att förhindra plötsliga sänkningar av hjärtfrekvensen, till exempel under förmaksbradykardi. Basfrekvensen som styrs av Flywheel är avsedd att förhindra plötsliga sänkningar av hjärtfrekvensen. Om ingen förmakshändelse känns av inom fönstret för förmaksstyrning stimulerar Flywheel vid slutet på detta fönster (se Figur 79). Därefter minskas stimuleringsfrekvensen successivt tills den antingen når den spontana hjärtfrekvensen eller en av de andra basfrekvenserna, vilken därefter bestämmer stimuleringsfrekvensen. Hur fort minskningen sker beror på funktionen. I VDD(R)-funktion, minskar Flywheel t.ex. frekvensen från 100 min -1 till 60 min -1 på 16 sekunder. I alla andra funktioner minskar Flywheel frekvensen från 100 min -1 till 60 min -1 på cirka en minut. 158 Referensmanual

159 Figur 79. När Flywheel är på förhindras en plötslig sänkning av hjärtfrekvensen Högsta Fleywheel-frekvens är densamma som den programmerade högsta stimuleringsfrekvensen (se Avsnitt 9.5.2). Vitatron rekommenderar programmering av Flywheel till "on" i funktionen DDD(R) för optimal funktion för mode switch och vid en paus. I VDD-funktion rekommenderar Vitatron programmering av Flywheel till "off" för att undvika bortfall av AV-synkronin Förmakstakyarytmi Tvåkammarpacemakern klassificerar frekvensen som förmakstakyarytmi om den känner av förmakshändelser före starten av det fysiologiska fönstret. Pacemakern svarar genom att växla till en icke-förmaksstyrd funktion (mode switching). Den försöker därefter återställa AV-synkronin så snart som förmakstakyarytmin är över (se Avsnitt ) Slag-till-Slag Mode Switch Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Mode Switch Mode Switch (växling av funktionssätt) Range (omfång): Auto, Fixed (automatisk, fast) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VDD(R) Om pacemakern detekterar en förmakstakyarytmi går den omedelbart över i en icke-förmaksstyrd funktion. Detta kallas mode switch. Pacemakern stimulerar då kammaren samtidigt som förmaket övervakas för att detektera återgång till sinusrytm. I DDD(R)-funktion går pacemakern över till DDI(R) och i VDD(R)-funktion går den över till VDI(R). Referensmanual 159

160 Så länge som förmakstakyarytmin varar stimuleras kammaren temporärt vid en basfrekvens. Basfrekvensen kan vara den lägsta frekvensen, den sensorstyrda frekvensen, Flywheel-frekvensen, takyersättningsfrekvensen eller undertryckning av SVES-frekvensen beroende på vilken som är högst. Svaret på förmakstakyarytmier beror på de programmerade inställningarna för mode switch och känsligheten för mode switch. När mode switch är Auto startas fönstret för förmaksstyrning samtidigt som det fysiologiska fönstret (se Figur 80). Pacemakern följer endast förmakshändelser som ligger inom fönstret för förmaksföljning. Figur 80. Svar på förmakstakyarytmi om mode switch är Auto När mode switch är Fixed startas fönstret för förmaksstyrning tidigare än det fysiologiska fönstret. Detta betyder att pacemakern fortsätter att följa förmaksfrekvenser upp till maximal synkronfrekvens. Den slutar inte att följa förrän efter en plötslig ökning av förmaksfrekvensen ovanför den maximala synkronfrekvensen. Figur 81 visar svaret på variationer i förmaksfrekvensen och en plötslig ökning i frekvensen om mode switch är Fixed. (Lägg märke till att förmakshändelser som avkänts inom AV-tiden blankas (se Avsnitt 9.7)). Figur 81. Svar på förmakstakyarytmier om mode switch är Fixed 160 Referensmanual

161 Känslighet för Mode switch Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Mode Switch Mode Switching Sensitivity (känslighet för mode switch) Range (omfång): Standard, Moderate (standard, måttlig) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VDD(R) Storleken på fönstret för förmaksstyrning kan justeras så att det passar patienter med en hög frekvensvariabilitet genom att programmera känsligheten för mode switch. När mode switch är programmerat till Auto och känsligheten för mode switch är programmerat till Moderate tillåter pacemakern större variationer i förmaksfrekvens innan funktionen byts. När känsligheten för mode switch är Standard startar fönstret för förmaksstyrning 15 min -1 tidigare än den fysiologiska frekvensen (se Figur 82). När känsligheten för mode switch är Moderate startar fönstret för förmaksstyrning 30 min -1 tidigare än den fysiologiska frekvensen (se Figur 83). Slutet på fönstret för förmaksstyrning påverkas inte av känslighetsinställningen för mode switch. Mode switch sker inte om fönstret för förmaksstyrning startar tidigare än 85 min -1 med känslighet Standard för mode switch, eller 95 min -1 med känslighet Moderate för mode switch. I Figur 82 visas ett exempel på hur pacemakern byter funktionssätt som svar på en förmakstakyarytmi med känsligheterna Standard för mode switch och Auto. I samma situation fast med känsligheten Moderate för mode switch och Auto, sker ingen mode switch (se Figur 83). Figur 82. Svar på förmakstakyarytmier om känsligheten för mode switch är Standard Referensmanual 161

162 Figur 83. Svar på förmakstakyarytmier om känsligheten för mode switch är Moderate Återställa AV-synkroni Passiv synkronisering Efter en mode switch fortsätter pacemakern att övervaka förmaksfrekvensen. Om förmaksfrekvensen ligger inom fönstret för förmaksstyrning på nytt, byter pacemakern tillbaka till förmaksföljning (funktionen DDD(R) eller VDD(R)). Aktiv synkronisering Om bortfall av AV-synkroni inträffar, t.ex. på grund av mode switch, försöker pacemakern att återställa AV-synkronin aktivt genom att ge en förmakssynkroniseringsstimulering (ASP) alldeles innan kammarstimuleringen (se Figur 82). I Avsnitt 11.5 beskrivs hur ASP-intervallet ska programmeras Taky-ersättningsfrekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Tachy Fallback Rate (taky-ersättningsfrekvens) Tachy Fallback Rate (taky-ersättningsfrekvens) Range (omfång): Off (av), 45 - (5) min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VDD(R) Under en episod med förmakstakyarytmi kan pacemakerns lägsta frekvens vara för långsam för att patienten ska kunna bibehålla sina dagliga aktiviteter. Takyersättningsfrekvensen begränsar frekvenssänkningen genom att stimulera vid en frekvens som är högre än den lägsta frekvensen. 162 Referensmanual

163 Om pacemakern detekterar slutet på förmakstakyarytmin, växlar takyersättningsfrekvensen i VDD(R)-funktion omedelbart tillbaka till den aktiva terapins stimuleringsfrekvens för att undvika bortfall av AV-synkronin. I DDD(R)-funktion minskar takyersättningsfrekvensen successivt mot den lägsta frekvensen. Från en initial takyersättningsfrekvens på 85 min -1 minskas till exempel frekvensen till 60 min -1 på cirka en minut. Vitatron rekommenderar programmering av takyersättningsfrekvensen till en frekvens som är anpassad efter patientens dagliga aktiviteter. Takyersättningsfrekvensen finns nödvändigtvis inte i frekvensvariabla funktioner Night tachy fallback rate (takyersättningsfrekvens för natten) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Tachy Fallback Rate (taky-ersättningsfrekvens) Night Tachy Fallback Rate (takyersättningsfrekvens för natten) Range (omfång): 40 - (5) min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VDD(R) Vitatron rekommenderar programmering av takyersättningsfrekvens för natten för att undvika olämpligt höga kammarstimuleringsfrekvenser under förmakstakyarytmier nattetid. Vid den programmerade starten på natten minskas takyersättningsfrekvensen gradvis mot takyersättningsfrekvensen för natten. Vid det programmerade slutet av natten ökas takyersättningsfrekvensen gradvis mot takyersättningsfrekvensen. I Avsnitt 9.4 beskrivs hur man programmerar start- och sluttid för natten och hur man programmerar om pacemakern för sommartid eller om patienten förflyttar sig till en annan tidszon. Observera: Takyersättningsfrekvens för natten och lägsta frekvens på natten använder samma start- och sluttider för natten. Om start- eller sluttid för en av dessa parametrar ändras, ändras därför även inställningarna för den andra parametern automatiskt. Referensmanual 163

164 10.6 Frekvensstabilisering i kammaren Parameters (parametrar) Therapies (terapier) V Rate Stabilization (frekvensstabilisering i kammaren) V Rate Stabilization (frekvensstabilisering i kammaren) Range (omfång): On, Off (På, Av) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VVI(R) Frekvensstabilisering i kammaren (VRS) försöker reducera symptomen på överlett förmaksflimmer och fladder genom att reglera kammarfrekvensen under episoder med förmakstakyarytmi. Genom att ställa in stimuleringsfrekvensen runt den underliggande genomsnittliga kammarfrekvensen elimineras mycket långa VV-intervall och reduceras förekomst av mycket korta VV-intervall avsevärt. Denna behandling är lämplig för två grupper av patienter. I tvåkammarfunktion (DDD(R)) är den lämplig för patienter med paroxysmalt förmaksflimmer. I enkammarfunktion (VVI(R)) är den lämplig för patienter med permanent förmaksflimmer. Tvåkammarfunktion I tvåkammarfunktion aktiveras VRS när pacemakern detekterar starten på en episod med förmakstakyarytmi (se Avsnitt 10.5). Pacemakern stabiliserar kammarfrekvensen genom att först ställa in stimuleringsfrekvensen något under den underliggande genomsnittliga kammarfrekvensen (se Figur 84). Stimuleringsfrekvensen ökar sedan efter varje avkänd kammarhändelse, men ökar inte över maximal terapifrekvens (se Avsnitt ). Om ingen kammarhändelse känns av minskar pacemakern stimuleringsfrekvensen tills den känner av en annan kammarhändelse eller den når lägsta frekvensgränsen. Om pacemakern känner av slutet av förmakstakyarytmiepisoden (efter sex slag utan avkänd förmakstakykardi) avaktiverar den VRS. Stimuleringsfrekvensen fortsätter därefter att minska med en fast frekvens (en frekvensminskning från t.ex. 120 min -1 till 100 min -1 tar cirka 45 sekunder). 164 Referensmanual

165 Figur 84. VRS-reaktion på en förmakstakyarytmi i DDD(R)-funktion 1 En förmakstakyarytmi detekteras. 2 Stimuleringsfrekvensen ökas efter varje spontan kammarhändelse. 3 Om ingen kammarhändelse känns av minskar stimuleringsfrekvensen. Observera: VRS kan inte programmeras till On om Mode Switch är Fixed (se Avsnitt ). Om VRS är aktivt, är anpassad AV-tid och AV-tidsförlängning avaktiverade för att begränsa frekvensvariationer. Om förmaksstyrning eller stimulering inträffar medan VRS är aktivt, ställs AV-tiden in på 45 ms (avkänd förmakshändelse) eller 80 ms (stimulerad förmakshändelse). Eftersom VRS ökar kammarfrekvensen och det fysiologiska fönstret, kan avkända förmakshändelser blankas eller kan avkända förmakshändelser under den maximala synkronfrekvensen uppträda i det fysiologiska fönstret. Detta kan leda till att pacemakern felaktigt tolkar förmaksfrekvensen som fysiologisk och kan avaktivera VRS för tidigt. Enkammarfunktion I enkammarfunktion (VVI(R)) är VRS kontinuerligt aktivt när den är programmerad till "on". Eftersom VVI(R)-funktionen inte inbegriper avkänning i kammaren, förväntas kontinuerlig förmakstakyarytmi. Pacemakern stabiliserar kammarfrekvensen genom att öka stimuleringsfrekvensen efter två avkända kammarhändelser i följd. Stimuleringsfrekvensen ökar sedan efter varje avkänd kammarhändelse, men ökar inte över maximal terapifrekvens (se Avsnitt ). Efter en stimulerad kammarhändelse minskar pacemakern stimuleringsfrekvensen tills den känner av en annan kammarhändelse eller den når lägsta frekvensgränsen. Observera: VRS kan inte programmeras till On om anpassad hysteres (se Avsnitt 9.9.2) är programmerat till ett värde som är större än 0 min -1. Referensmanual 165

166 Maximal terapifrekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) V Rate Stabilization (frekvensstabilisering i kammaren) Max. Therapy Rate (max. terapifrekvens) Range (omfång): 70 - (10) min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VVI(R) Maximal terapifrekvens är den högsta frekvensen som VRS och AF-förebyggande terapier (se Kapitel 13) kan öka till under stimuleringsfrekvensen. 166 Referensmanual

167 11 AV-synkroni 11.1 Introduktion AV-synkroni avser den exakta timingen för förmaks- och kammarkontraktioner för att möjliggöra optimal fyllning av kammaren. Hos patienter med störningar av AV-överledningen är tvåkammarstimulering ett effektivt sätt att bibehålla eller återställa AV-synkronin. Pacemakern är utformad för att efterhärma det fysiologiska beteendet hos hjärtat så mycket som möjligt. Varje förmakshändelse inom fönstret för förmaksstyrning (se Avsnitt 10.3) startar en AV-tid. AV-tiden är tiden mellan en förmakshändelse och efterföljande kammarstimulus. Under AV-tiden blankas förmakskanalen. Vitatrons tvåkammarpacemakrar har följande funktioner för att bibehålla eller återställa AV-synkronin: Avkända och stimulerade AV-tider kan programmeras separat för att kompensera för tidsintervallet mellan den spontana förmakskontraktionen och pacemakerns avkänning (se Avsnitt 11.2). Frekvensanpassad AV-tid förkortar AV-tiden när frekvensen ökar. Pacemakern reproducerar det fysiologiska beteendet hos ett friskt hjärta, vilket förkortar PR-intervallen när sinusfrekvensen ökar (se Avsnitt 11.3). Förfinad kammarstimulering främjar spontan AV-överledning genom förlängning av AV-tiden efter en avkänd kammarhändelse eller en serie stimulerade kammarhändelser (se Avsnitt 11.4). Stimulering med förmakssynkronisering har till syfte att återställa AV-synkronin så snart som möjligt. Bortfall av AV-synkronin kan inträffa på grund av olika orsaker, t.ex.: förmakstakyarytmi, prematura förmakskontraktioner (SVES) eller retrograd överledning (se Avsnitt 11.5). Hantering av retrograd överledning har till syfte att förhindra retrograd överledning och ihållande pacemakermedierad takykardi (PMT) (se Avsnitt 11.6). Referensmanual 167

168 11.2 Stimulerad och avkänd AV-tid Stimulerad AV-tid (PAV) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max PAV Delay (max PAV-tid) Max PAV Delay (max stimulerad AV-tid) Range (omfång): 80 - (5) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och DOO Den maximala stimulerade AV-tiden är AV-tiden efter en förmaksstimulus vid stimulering vid den lägsta frekvensen Avkänd AV-tid (SAV) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max SAV Delay (max SAV-tid) Max. Sensed AV Delay (max avkänd AV-tid) Range (omfång): 45 - (5) ms Availability (tillgänglighet): VDD(R)-funktion Den maximala avkända AV-tiden är AV-tiden efter en förmaksavkänning vid avkänning nära den lägsta frekvensen. I VDD(R)-funktion är den avkända AV-tiden programmerbar eftersom förmaket inte stimuleras i denna funktion. I DDD(R)-funktion härleds den avkända AV-tiden från den stimulerade AV-tiden genom subtraktion av programmerad avkänd/stimulerad AV-offset från den programmerade stimulerade AV-tiden. 168 Referensmanual

169 Avkänd/stimulerad AV-offset Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max PAV Delay (max PAV-tid) Sensed/Paced AV Offset (avkänd/stimulerad AV-offset) Range (omfång): 20 - (5) - 50 ms Availability (tillgänglighet): DDD(R)-funktion Avkänd/stimulerad AV-offset är den programmerbara skillnaden mellan den avkända och stimulerade AV-tiden, vilket visas i Figur 85. När pacemakern avkänner en spontan förmakshändelse startar den AV-tiden efter att förmaksdepolariseringen redan har startat. När pacemakern avger en förmaksstimulus startar den AV-tiden innan förmakskontraktionen har startat. För att kompensera för denna skillnad måste den stimulerade AV-tiden programmeras så att den är längre än den avkända AV-tiden. Figur 85. Avkänd/stimulerad AV-offset 11.3 Anpassad AV-tid Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Max PAV Delay (max PAV-tid) Adaptive AV Delay (anpassad AV-tid) Range (omfång): Off, Median, Fast (av, mellan, snabb) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) Referensmanual 169

170 Den programmerade inställningen fastställer med hur mycket den (frekvens)anpassade AV-tiden förkortas som ett resultat av en ökande förmaksfrekvens (se Figur 86). Om anpassad AV-tid är programmerad till "off" är den avkända och stimulerade AV-tiden fixerad vid de programmerade värdena. Om anpassad AV-tid är programmerad till Median kommer den avkända och stimulerade AV-tiden att förkortas med 5 ms per 10 min -1 frekvensökning. Om anpassad AV-tid är programmerad till Fast kommer den avkända och stimulerade AV-tiden att förkortas med 10 ms per 10 min -1 frekvensökning. Den avkända AV-tiden blir aldrig kortare än 45 ms och den stimulerade AV-tiden blir aldrig kortare än 80 ms. Programmerad avkänd/stimulerad AV-offset bibehålls för alla förmaksfrekvenser. Figur 86. Förhållande mellan förmaksfrekvens och AV-tid 1 Maximalt stimulerad AV-tid 2 Maximalt avkänd AV-tid 3 Avkänd/stimulerad AV-offset 4 Lägsta frekvens 5 Maximal stimuleringsfrekvens 6 Maximal synkronfrekvens 170 Referensmanual

171 Observera: Minsta avkända AV-tid kan öka något under ett programmeringstillfälle och under den initiala avläsningen av pacemakern. Den anpassade AV-tiden fungerar eventuellt inte efter en synkroniseringsstimulering i förmaket (se Avsnitt 11.5) eftersom AV-tiden eventuellt har kortats av för att passa in i synkroniseringsstimuleringen i förmaket. Oberoende av programmeringen av den anpassade AV-tiden, kan AV-tiden börja förkortas vid höga stimuleringsfrekvenser för att säkerställa avgivande av säkerhetsstimulering i kammaren (se Avsnitt 9.8) vid höga frekvenser. Förmaksblankningsperioden för förmaksstyrd kammarstimulering fastställs av AV-tiden och den programmerade förmaksblankningsperioden vid VS eller VP (se Avsnitt 9.7). Om denna period överskrider intervallet för maximal synkronfrekvens kan förmakshändelser med högre frekvens blankas. Vitatron rekommenderar balansering av AV-tiden (eventuellt med förkortning av AV-tiden) och förmaksblankningsperioden vid VS eller VP mot valet av maximal synkronfrekvens Förfinad kammarstimulering (RVP) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refined Pacing... (Förfinad stimulering...) Kammar Refined Ventricular Pacing (förfinad kammarstimulering) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): DDD(R), DDI(R), VDD(R) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Refined Pacing... (Förfinad stimulering...) Kammar AV Delay Extension (AV-tidsförlängning) Range (omfång): 60 - (20) ms Availability (tillgänglighet): DDD(R), DDI(R), VDD(R) Referensmanual 171

172 Om RVP är programmerat till "on" förlänger pacemakern AV-tiden med den programmerade AV-tidsförlängningen, om föregående slag visade spontan AV-överledning (se Figur 87). Om pacemakern inte känner av någon kammarhändelse under denna förlängda AV-tid återgår pacemakern till den normala AV-tiden. Den normala AV-tiden är AV-tiden med utgångspunkt i förmaksfrekvensen (när den anpassade AV-tiden är inställd på "Median" eller "Fast") eller den programmerade avkända/stimulerade AV-tiden (när den anpassade AV-tiden är inställd på "Off"). Figur 87. Förlängd AV-tid baseras på föregående kammarhändelse RVP (om den är programmerad till "on") innehåller även en scanningalgoritm som söker efter spontan AV-överledning. Efter en serie med stimulerade kammarslag förlänger pacemakern automatiskt AV-tiden med den programmerade AV-tidsförlängningen för ett enda slag (se Figur 88). Om ingen kammarhändelse känns av under denna förlängda AV-tid återgår pacemakern till den normala AV-tiden. Om en spontan kontraktion känns av under den förlängda AV-tiden fortsätter pacemakern med den förlängda AV-tiden fram till nästa stimulerade kammarslag. Figur 88. Förlängd AV-tid efter en serie stimulerade kammarhändelser Scanningalgoritmen räknar antalet stimulerade kammarslag som måste inträffa innan AV-tidsförlängningen används. Detta antal beror på den programmerade inställningen för förlängd AV-tid, på det sätt som visas i Tabell Referensmanual

173 Tabell 8. AV delay extension (Förlängd AV-tid) Förlängningsinställning (ms) AV-scan (antal stimulerade kammarhändelser) Förmakssynkront stimuleringsintervall (ASP-intervall) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Mode Switching (Mode Switch) ASP Interval (ASP-intervall) Range (omfång): (5) ms Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och DDI(R) Förmakssynkron stimulering återställer aktivt AV-synkronin. En ASP avges när pacemakern förutser att AV-synkronin fortsätter efter ASP. Vid bortfall av AV-synkronin (t.ex. på grund av en PAC, en retrograd P-våg eller ett Wenckebach-beteende (se Avsnitt ) läggs en kammarstimulering in i slutet av basintervallet i kammaren. ASP avges en AV-tid före den inlagda kammarstimuleringen och tar hänsyn till det programmerade ASP-intervallet. För att möjliggöra avgivandet av en ASP kan pacemakern förkorta AV-tiden till ett minimum på 80 ms och förlänga kammarens basintervall med högst 65 ms. Vid retrograd överledning kan kammarens basintervall förlängas med högst 250 ms. Figur 89 visar pacemakerns reaktion på ett PAC och omedelbart återställande av AV-synkronin genom avgivande av en ASP. Figur 89. Pacemakerreaktion på PAC Referensmanual 173

174 Pacemakerns reaktion på en prematur kammarkontraktion (VES) visas i Figur 90. När pacemakern är programmerad i funktionen DDD(R) eller DDI(R) förlängs basintervallet i kammaren med AV-tiden efter en PVC som ett försök att följa nästa förmakshändelse. När VES följs av en (retrograd) P-våg försvinner AV-synkronin (mode switch) och pacemakern avger en ASP för att omedelbart återställa AV-synkronin. Figur 90. Pacemakerreaktion på en VES med en retrograd P-våg ASP-intervall AV-tid Basintervall 11.6 Hantering av retrograd överledning och VES Retrograd överledning kan inträffa vid bortfall av AV-synkronin. En VES kan t.ex. överledas till förmaket som en retrograd P-våg. Kammarföljning av denna retrograda P-våg kan leda till att pacemakern ger en kammarstimulus efter AV-tiden. Retrograd överledning av denna kammardepolarisering kan på nytt leda till en retrograd P-våg och en pacemakermedierad takykardi (PMT) kan framkallas. En PMT resulterar i kammarstimulering upp till maximal synkronfrekvens. Vitatrons tvåkammarpacemakrar har flera algoritmer för att behandla eller förhindra retrograd överledning och ihållande PMT samt för att återställa AV-synkronin så snart som möjligt: Post-VES-svar förlänger basintervallet en gång efter en VES för att efterhärma en kompenserande paus, vilket är särskilt viktigt i VDD(R)-funktion (se Avsnitt ). VES-synkron förmaksstimulering stimulerar förmaket omedelbart efter en VES för att skynda på resynkroniseringen och för att förhindra retrograd överledning genom att göra förmaket refraktärt (se Avsnitt ). Automatisk detektering identifierar retrograd överledning om det inträffar (se Avsnitt ). Mode switch undviker följning av retrograda P-vågor (se Avsnitt ) och förhindrar därigenom PMT (se Avsnitt ). 174 Referensmanual

175 Post-PVC response (Post-VES-svar) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) PVC Response (VES-reaktion) Post-PVC Response (post-ves-svar) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) En VES definieras som en avkänd kammarhändelse utan föregående förmakshändelse. När post-ves-reaktion är programmerat till "on" förlänger pacemakern automatiskt basintervallet efter en VES för att underlätta avkänningen av spontana förmakskontraktioner och en passiv återgång till AV-synkroni (VDD(R)-funktion). Denna förlängning är densamma som den stimulerade AV-tiden (DDD(R)- och DDI(R)-funktion) eller den avkända AV-tiden (VDD(R)-funktion). Förlängningen tillämpas endast på den första VES:n i en serie. Under post-ves-förlängningen kan följande situationer inträffa i funktionerna DDD(R) och DDI(R): VES:n följs av en retrograd P-våg och AV-synkronin måste återställas aktivt genom avgivande av en ASP (se Avsnitt 11.5). En sinushändelse avkänns i fönstret för förmaksföljning och följs därför (inte i DDI(R)-funktion). En förmakshändelse avkänns före fönstret för förmaksföljning och blockeras därför, beroende på inställningen för mode switch (se Avsnitt 10.5). En ASP avges före kammarstimuleringen. Ingen förmakshändelse avkänns och därför avges en förmaksstimulering vid slutet av basintervallet. I VDD(R)-funktion är det förlängda basintervallet i kammaren avsett att tillåta avkänning av nästa förmakshändelse, vilket visas i Figur 91. Om en förmakshändelse känns av före planerad kammarstimulering följs den efter tillämplig AV-tid och återställer därmed AV-synkronin. Referensmanual 175

176 Figur 91. Förlängt basintervall efter en VES möjliggör avkänning av nästa spontana P-våg VES-synkron förmaksstimulering Parameters (parametrar) Therapies (terapier) PVC Response (VES-reaktion) PVC Synchronous Astim (VES-synkron förmaksstimulering) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och DDI(R) VES-synkron förmaksstimulering kan förhindra retrograd överledning efter en VES. Om VES-synkron förmaksstimulering är programmerad till "on" triggar detekteringen av en VES en förmaksstimulus (se Figur 92). Förmaksstimulus startar en förmakskontraktion och gör förmaket refraktärt, vilket blockerar retrograd överledning. VES-synkron förmaksstimulus avges endast vid första VES:n i en serie och avges endast om det förmkasintervall som bildas överskrider det programmerade ASP-intervallet (se Avsnitt 11.5). Figur 92. VES-synkron förmaksstimulering blockerar retrograd överledning 176 Referensmanual

177 Automatisk detektering av retrograd överledning I funktionerna DDD(R), DDI(R) och VDD(R) utför pacemakern under kontinuerlig avkänning och kammarstimulering (förmaksstyrning) med jämna mellanrum ett automatiskt test av retrograd överledning. Detta gör det möjligt för pacemakern att skilja mellan förmaksrytm och retrograda överledda P-vågor. Testet utförs om det uppmätta VA-intervallet är mindre än 450 ms. Under testet analyserar pacemakern VA-intervallet för att kontrollera om kammarkontraktionen överleds till förmaket som en retrograd P-våg. Stabiliteten hos VA-intervallet testas genom en temporär förlängning av AV-intervallet. Om VA-intervallet inte ändras när AV-intervallet förlängs, kan retrograd överledning misstänkas. Testet av retrograd överledning äger rum tre gånger och retrograd överledning bekräftas om VA-intervallet inte ändras i vart och ett av de tre testen. Ett exempel på ett automatiskt test av retrograd överledning under sinusrytm visas i Figur 93. Figur 93. Automatiskt test av retrograd överledning under sinusrytm Ett exempel på ett automatiskt test av retrograd överledning under en PMT orsakad av retrograd överledning visas i Figur 94. Figur 94. Automatiskt test av retrograd överledning under PMT Referensmanual 177

178 Avsluta retrograd överledning Om följning av retrograda P-vågor bekräftas av det retrograda överledningstestet ändras pacemakern automatiskt till en icke-förmaksstyrd funktion och försöker återställa AV-synkronin så snart som möjligt genom ASP (se Avsnitt 11.5). Efter mode switch fortsätter pacemakern att övervaka VA-intervallet och återgår till förmaksstyrningsfunktion om retrograd överledning inte längre föreligger. Följande situationer anger att retrograd överledning har upphört: VA-intervallet är längre än 450 ms. En ASP avges. Flera förmakshändelser känns av i ett kammarintervall men eventuell R-vågsavkänning på förmakskanalen (VA-intervallet är kortare än 150 ms) utesluts. Tre kammarhändelser efter varandra känns av. Inga förmakshändelser avkänns under tre kammarcykler efter varandra (endast VDD(R)-funktion) Förhindra retrograd överledning och PMT I AV-synkron funktion kan retrograd överledning inträffa i situationerna nedan. Följ instruktionerna för att förhindra retrograd överledning. Undersensing i förmaket: Undersök P-vågshistogrammet eller mät P-vågsamplituden och öka förmakskänsligheten vid behov. Överdetektion i förmaket: myopotential avkänning på förmakselektroden: ändra avkänningspolariteten från unipolär till bipolär eller minska förmakskänsligheten om så är möjligt. R-vågsavkänning på förmakskanalen (FFRW): kontrollera att förmaksblankningsperioden inte är för kort. R-vågsavkänning på förmakskanalen tolkas som prematura förmakshändelser. Bortfall av stimuleringssvar i förmaket: genomför ett tröskeltest och öka pulsamplitud eller -bredd vid behov. Ett långt AV-intervall: minska det programmerade längsta avkända eller stimulerade AV-intervallet. Förhindra retrograd överledning genom att programmera VES-synkron förmaksstimulering till On. Programmering av ett kort ASP-intervall ökar möjligheten för att AV-synkronin återställs. 178 Referensmanual

179 Programmering av mode switch till Auto (se Avsnitt ) minskar risken för PMT-initiering. I detta fall klassificeras en retrograd P-våg som en prematur förmakshändelse eftersom den avkänns före fönstret för förmaksföljning. Detta leder till att pacemakern byter till en icke-förmaksstyrd funktion, vilket effektivt förhindrar PMT. Referensmanual 179

180 12 Rate response (Frekvensvariabilitet) 12.1 Introduktion Många pacemakerpatienter lider av någon form av kronotrop insufficiens, huvudsakligen orsakad av hjärtrubbningar. Frekvensvariabel stimulering är avsedd att återställa hjärtats naturliga svar på fysisk aktivitet. Aktivitetssensorn för den frekvensvariabla pacemakern detekterar och mäter kroppsrörelser. En ökad aktivitetssignal resulterar i ökade stimuleringsfrekvenser. Frekvensvariabilitet aktiveras genom att man programmerar pacemakern i ett frekvensvariabelt funktionssätt (XXXR). Detta kapitel beskriver följande frekvensvariabla funktioner: Aktivitetssensorn på frekvensvariabla pacemakrar och den programmerbara aktivitetströskeln (se Avsnitt 12.2). Stigningen för aktivitetssignalen (ändringen av stimuleringsfrekvensen) och en förklaring av hur den beräknas (se Avsnitt 12.3). Daily Learning (daglig inlärning), den automatiska justeringen av aktivitetsstigningen (se Avsnitt 12.4). Fast Learning (snabbinlärning), den omedelbara justeringen av aktivitetsstigningen (se Avsnitt 12.5). Acceleration och deceleration, den programmerbara ökningen och minskningen av stimuleringsfrekvensen (se Avsnitt 12.6) Aktivitetssensor Aktivitetssensorn svarar på fysisk aktivitet. En accelerometer är en speciell typ av aktivitetssensor som svarar på kroppsrörelser ( accelerations ) längs den anteriora-posteriora axeln (rörelser fram och tillbaka). Aktivitetssensorn omvandlar fysisk rörelse till en elektrisk signal som är proportionell mot rörelsenivån. Varje gång aktivitetssensorsignalen överskrider en programmerbar gräns (aktivitetströskel) genereras en accelerometerberäkning. 180 Referensmanual

181 Activity threshold (Aktivitetströskel) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensor (sensor) Activity Threshold (aktivitetströskel) Range (omfång): Low, Low/Medium, Medium, Medium/High, High (låg, låg/medium, medium, medium/hög, hög) Availability (tillgänglighet): Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR Känsligheten för aktivitetssensorn går att programmera via aktivitetströskelparametern. Programmering av aktivitetströskeln från "High" till "Low" ökar känsligheten för aktivitetssensorn vad gäller kroppsrörelser Optimera aktivitetströskeln Den standardinställda aktivitetströskelinställningen "Medium" är avsedd att ge en effektiv aktivitetsavkänning för de flesta patienter. Programmera aktivitetströskeln till en högre inställning om antalet räknade accelerometerpulser i vila är för många. Programmera aktivitetströskeln till en lägre inställning om antalet räknade accelerometerpulser vid låga motionsnivåer är för få, eftersom detta ger en otillräcklig frekvensökning. Accelerometergrafen över data från 30-minuters Holter (se Avsnitt 7.8.1) samt pulserna för "Rest" (vila) och "Exercise" (belastning) i fönstret Sensor Data (sensordata) (se Avsnitt 7.8.2) är bra att använda vid optimering av aktivitetströskeln. Kontrollera det genomsnittliga antalet räknade accelerometerpulser vid vila, vid lägsta motionsnivå (t.ex. långsam promenad) och en hög motionsnivå (snabb promenad). Optimera aktivitetströskeln om det genomsnittliga antalet räknade accelerometerpulser vid vila är högre än två (per 10 sekunder) eller inte ökar avsevärt vid ökning av motionsnivån. Upprepa testet om aktivitetströskeln programmeras om. Den genomsnittliga sensorfrekvens som visas i fönstret Sensor ger en antydan om huruvida aktivitetssensorn reagerar korrekt på patientens aktivitet. Referensmanual 181

182 12.3 Slope (stigning) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensor (sensor) Sensor Slope (sensorstigning) Range (omfång): Auto, Fixed (automatisk, fast) Availability (tillgänglighet): Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR Aktivitetsstigningen definieras som den ändring i stimuleringsintervall som orsakats av en ändring av accelerometerräkningar. Förhållandet mellan antalet räknade accelerometerpulser och stimuleringsintervall är linjär. Antalet räknade accelerometerpulser är som lägst, vanligen noll, vid vila. Stimuleringsfrekvensen bör därefter vara vid den programmerade lägsta frekvensen. Vid maximal ansträngning är antalet räknade accelerometerpulser som högst och pacemakern bör stimulera vid den programmerade maximala stimuleringsfrekvensen. Den aktuella stigningen sparas i pacemakern och ger ett referensvärde för antalet räknade accelerometerpulser vid varje stimuleringsintervall. När stigningen är programmerad till "Auto" justerar pacemakern automatiskt aktivitetskurvans lutning, baserat på patientens dagliga aktiviteter. Detta kallas Daily learning (daglig inlärning, se Avsnitt 12.4). Efter några veckor medför detta stigningsinställningar som gör att pacemakern stimulerar med den lägsta frekvensen om patienten är i vila och med den maximala stimuleringsfrekvensen under maximal belastning för patienten. Vitatron råder dig att programmera stigningen till "Auto", eftersom pacemakern då kontinuerligt anpassar frekvensvariabiliteten efter patienten. Om patientens tillstånd ändras påverkas även frekvensvariabiliteten. Eftersom stigningsinställningen "Auto" är avsedd för att pacemakern ska stimulera vid den programmerade maximala stimuleringsfrekvensen när antalet accelerometerräkningar är som högst, är det viktigt att välja denna frekvens noggrant. En inställning som är för hög kan ge symptom som hjärtklappning eller angina. När man väljer den maximala stimuleringsfrekvensen ska patientens aktivitetsnivå och medicinska tillstånd, inklusive ålder och symptom som angina och hjärtsvikt, beaktas. När stigningen är programmerad till "Fixed" (fast) fixerar pacemakern aktivitetsstigningen till det aktuella värdet. Den anpassas inte ytterligare efter patientens dagliga aktiviteter. I detta fall rekommenderar vi användning av proceduren Fast Learning (snabbinlärning) (se Avsnitt 12.5). 182 Referensmanual

183 12.4 Daglig inlärning När stigningen är programmerad till Auto justeras aktivitetsstigningen automatiskt genom en daglig inlärningsprocess (Daily Learning). Den automatiska anpassningsalgoritmen av stigningen mäter och justerar stigningen vid den maximala stimuleringsfrekvensen. Målet är att stimulera vid maximal stimuleringsfrekvens när patienten når högsta dagliga belastningsnivå. Denna uppnås genom att skapa ett samband mellan det högsta dagliga antalet accelerometerräkningar och maximal stimuleringsfrekvens. Effekten av den dagliga inlärningen på frekvensvariabiliteten visas i Figur 95. Normalt tar det några veckor för stigningen att nå optimala värden. Efter detta inträffar endast mindre variationer. Figur 95. Effekterna av Daily Learning (automatisk stigningsanpassning) på frekvensvariabiliteten 1 Maximal stimuleringsfrekvens 2 Lägsta frekvens Daglig inlärning är speciellt lämpligt för patienter som just har fått sin första pacemaker eller som har uppgraderat från en icke-frekvensvariabel pacemaker. Vid leverans är stigningen sådan att frekvensen gradvis ökar tills ett måttligt värde uppnås. Detta gör det möjligt för patienten att successivt vänja sig vid den återställda kronotropa sufficiensen (se Figur 95). Referensmanual 183

184 Observera: När den maximala stimuleringsfrekvensen programmeras om uppnår eventuellt inte stigningen de optimala värdena omedelbart. Den dagliga inlärningen fortsätter att anpassa stigningen. När funktionen programmeras om från frekvensvariabel funktion till en icke-frekvensvariabel funktion fortsätter aktivitetsstigningen att vara lagrad. Om en frekvensvariabel funktion programmeras igen, använder pacemakern den sparade aktivitetsstigningen. Vitatron rekommenderar att den snabba inlärningsproceduren används om patientens tillstånd har ändrats avsevärt efter den föregående undersökningen Snabbinlärning Parameters (parametrar) Fast Learn (snabbinlärning) Availability (tillgänglighet): Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR Medan den dagliga inlärningen endast tillåter små anpassningar av stigningen dag för dag, ställer snabbinlärningen in stigningen för accelerometern omedelbart. Vid leverans är stigningen för accelerometern sådan att stimuleringsfrekvensen endast ökar gradvis tills den når ett måttligt värde. Snabbinlärningsproceduren kan användas till att omedelbart erhålla en tillräcklig frekvensvariabilitet. Använd Snabbinlärning om patienten redan är van vid en frekvensvariabel pacemaker. Stigningen bör helst programmeras till "Auto", eftersom pacemakern då kontinuerligt anpassar stigningen till patientens dagliga aktiviteter. Om speciella omständigheter kräver att stigningen programmeras till "Fixed" rekommenderas Snabbinlärning, eftersom stigningen i detta fall inte anpassas efter patientens dagliga aktiviteter. Snabbinlärning innefattar en belastningsmätning. Denna procedur utförs med hjälp av programmeraren. 184 Referensmanual

185 Observera: Belastningsmätningen stoppas om programmeringshuvudet när som helst under proceduren positioneras om över pacemakern. Om programmeringshuvudet inte positioneras om över pacemakern inom en timme efter start av belastningstestet, stoppar pacemakern Snabbinlärning och återgår till de ursprungliga stigningsinställningarna. Om fönstret Fast Learn inte har stängts, är mätresultaten från belastningstestet fortfarande tillgängliga och kan läsas av och bearbetas genom positionering av programmeringshuvudet över pacemakern. Belastningstestet måste slutföras eller stoppas innan programmeraren används till att genomföra en uppföljning för en annan patient Belastningsmätning Fönstret Fast Learn har ett område som kallas Test Status. Alla händelser som sker under proceduren visas här. En serie punkter anger att en speciell fas håller på att utföras. Ordet Done (färdig) anger att testet är klart. Ställa in belastningstestet För att starta inställningsproceduren kontrollerar du att programmeringshuvudet är korrekt positionerat och trycker på [Start]. Under belastningstestet gör pacemakern alla nödvändiga förberedelser, t.ex. inställning av en högre stigning för att enklare nå maximal stimuleringsfrekvens. Programmerarens bildskärm anger när inställningsproceduren är klar. Genomföra belastningstestet Ta bort programmeringshuvudet för att fortsätta med belastningsmätningen. Patienten måste nu genomföra ett belastningsprov som motsvarar patientens högsta motionsnivå vid normalt vardagsliv. Detta belastningsprov kan t.ex. vara ett promenadtest i korridoren, en sex minuters promenad eller ett rullbandstest. Belastningstestet ska inte stoppas när stimuleringsfrekvensen når maximal stimuleringsfrekvens, utan måste pågå tills patienten har avslutat belastningstestet. På så sätt kan pacemakern mäta all ytterligare ökning i antalet accelerometerräkningar och samtidigt stimulera vid maximal stimuleringsfrekvens. Belastningstestet måste fullföljas inom en timme. Observera: Belastningstestet måste stoppas om patienten inte mår bra. I så fall kan testet upprepas vid en lägre belastningsnivå. Avsluta belastningstestet För att slutföra belastningstestet placeras programmeringshuvudet över pacemakern. Programmeraren läser av mätresultatet och anpassar stigningen om det behövs. Om mätningen lyckas visas meddelandet Fast Learn completed (snabbinlärning klar) på programmerarens skärm. Tryck på [Close] för att avsluta snabbinlärningen. Referensmanual 185

186 Om mätningen inte lyckades visar programmeraren ett meddelande som anger varför belastningsmätningen misslyckades. Mätresultaten accepteras inte och stigningen ändras inte. Tryck på [Close] för att avsluta snabbinlärningen Aktivitetsacceleration och -deceleration Ytterligare två parametrar finns tillgängliga för att justera frekvensvariabiliteten så att den uppfyller de speciella kraven hos enskilda patienter. Det är möjligt att påverka hastigheten för frekvensändringen från lägsta frekvens till maximal stimuleringsfrekvens (aktivitetsacceleration) och vice versa (aktivitetsdeceleration) Aktivitetsacceleration Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensor (sensor) Activity Acceleration (aktivitetsacceleration) Range (omfång): Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Availability (tillgänglighet): Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR Det programmerade alternativet avgör hur snabbt stimuleringsfrekvensen ökar. Frekvensökningen, till exempel från en lägre frekvens på 60 min -1 till en högsta frekvens på 120 min -1, tar cirka 40 sekunder (Fast), 80 sekunder (Standard) eller 160 sekunder (Gradual) Aktivitetsdeceleration Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Sensor (sensor) Activity Deceleration (aktivitetsdeceleration) Range (omfång): Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Availability (tillgänglighet): Funktionerna DDDR, DDIR, VDDR, VVIR och AAIR 186 Referensmanual

187 Det programmerade alternativet avgör hur snabbt stimuleringsfrekvensen minskar. Frekvensminskningen, till exempel från en högsta frekvens på 120 min -1 till en lägre frekvens på 60 min -1, tar cirka tre minuter (Fast), fem minuter (Standard) eller tio minuter (Gradual). Referensmanual 187

188 13 AF-förebyggande terapier 13.1 Introduktion I det här kapitlet förklaras hur AF-förebyggande terapier används för att förebygga start av episoder med förmakstakyarytmi. AF-förebyggande terapier tillför triggad overdrive-stimulering som syftar till att stabilisera hjärtrytmen, vilket bidrar till att förebygga förmakstakyarytmier. Triggad overdrive-stimulering triggas av en av de händelser som kan markera start av förmakstakyarytmier. Två terapier med triggad overdrive-stimulering är tillgängliga: PAC Suppression (Undertryckning av SVES) är utformad för att minska förekomsten av prematura förmakskontraktioner (PAC (SVES)) genom en ökning av hjärtfrekvensen då så är lämpligt (se Avsnitt ). Post-PAC Response (post-sves-svar) som är utformat för att eliminera post-sves-pauser och ge en jämn övergång från SVES-frekvensen till den underliggande frekvensen (se Avsnitt ). Maximal stimuleringsfrekvens för undertryckning av SVES ställs in genom den programmerbara maximala terapifrekvensen (Avsnitt ). Varning: Det är viktigt att förhindra R-vågsavkänning på förmakskanalen (FFRW) så mycket som möjligt (se Avsnitt 6.5.3). En FFRW-avkänning kan felaktigt tolkas som en förmakshändelse och därmed resultera i ett olämpligt svar på de terapier som beskrivs i detta kapitel. Vitatron rekommenderar optimering av blankningsperioderna i förmaket för att säkerställa korrekt detektion av förmakstakyarytmier och samtidigt förhindra detektion av FFRW-avkänningar. Observera: Detektion av förmaksflimmer (AF) kräver optimal känslighet för att alla förmakshändelser ska detekteras. För att detta krav ska kunna uppfyllas rekommenderar Vitatron användning av bipolära förmakselektroder. 188 Referensmanual

189 13.2 triggad overdrive-stimulering Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Triggered Overdrive (triggad overdrive) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): DDD(R)-funktion När fönstret Parameters Therapy (behandlingsparametrar) öppnas, ställer programmeraren in triggad overdrive på "On" om en av terapierna för triggad overdrive-stimulering (se Avsnitt och Avsnitt ) är programmerad på. Triggad overdrive är inställd på "Off" (av) om båda terapierna för triggad overdrive-stimulering är avprogrammerade. Triggad overdrive kan programmeras till "On" (på) i fönstret Parameters Therapy, varvid båda terapierna för triggad overdrive-stimulering programmeras på. Alla terapier för triggad overdrive-stimulering kan var för sig programmeras av i fönstret Triggered Overdrive genom att trycka på [[more...] ] (mer). Om triggad overdrive programmeras till "Off" (av) i fönstret Parameters Therapy (behandlingsparametrar), programmeras båda terapierna för triggad overdrive-stimulering av PAC Suppression (Undertryckning av SVES) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Triggered Overdrive (more ) (Triggad overdrive, mer) PAC Suppression (Undertryckning av PAC) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): DDD(R)-funktion PAC Suppression (Undertryckning av SVES) syftar till att minska förekomsten av SVES genom en ökning av hjärtfrekvensen vid detektion av en SVES. Eftersom SVES kan förekomma i kluster, hålls den ökade frekvensen stabil under en viss tid efter en SVES. Referensmanual 189

190 När pacemakern detekterar en SVES ökar den stimuleringsfrekvensen till 15 min -1 över den fysiologiska frekvensen (se Figur 96). Under tiden efter denna ökning hålls frekvensen stabil i 600 slag. Eventuella SVES som inträffar under den stabila perioden framkallar inte ytterligare frekvensökningar. I slutet av den stabila perioden minskar stimuleringsfrekvensen långsamt tills den lägsta frekvensen nås eller normal sinusrytm detekteras. Den stabila perioden slutar tidigare om en förmakstakyarytmi känns av i fem sekunder eller normal sinusrytm detekteras. Figur 96. Undertryckning av SVES svarar på en SVES (Mode Switch är "Auto"). För att förebygga alltför höga stimuleringsfrekvenser efter den stabila perioden ökar pacemakern endast stimuleringsfrekvensen efter en SVES under sinusrytm eller under stimulering med en frekvens som är mindre än 15 min -1 över den lägsta frekvensen. I det senare fallet tillåts en begränsad ökning av stimuleringsfrekvensen upp till 15 min -1 över den lägsta frekvensen. Stimuleringsfrekvensen ökar inte över den maximala terapifrekvensen (se Avsnitt ). Observera: PAC Suppression (Undertryckning av SVES) kan inte vara aktivt när Mode Switch är "Fixed" (fast). Om både PAC Suppression (Undertryckning av SVES) och Post-PAC Response (post-sves-svar) är programmerade till "on", kommer post-sves-svar att styra stimuleringsfrekvensen under det första intervallet efter en blockerad PAC. Antingen post-sves-svar eller undertryckning av SVES, beroende på vilken frekvens som är högst, kommer att styra det första intervallet efter en registrerad SVES. Undertryckning av SVES styr stimuleringsintervallen efter det första slaget efter en (blockerad eller registrerad) SVES. Rytmen tolkas som normal sinusrytm efter fem på varandra följande fysiologiska förmaksavkänningar som kan registreras. 190 Referensmanual

191 Post-PAC Response (post-sves-svar) Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Triggered Overdrive (more ) (triggad overdrive, mer) Post-PAC Response (post-pac-svar) Range (omfång): On, Off (på, av) Availability (tillgänglighet): DDD(R)-funktion Post-PAC Response (post-pac-svar) syftar till att förebygga post-pac-pauser genom kontroll av förmaksfrekvensen under två slag efter en PAC. Vid detektion av en PAC minskar en jämn övergång från PAC-kopplingsintervallet till den föregående hjärtfrekvensen förmaksfrekvensens instabilitet. Förmaksbasfrekvensen för det första slaget efter en PAC är lika med medelvärdet för PAC-frekvensen och den fysiologiska frekvensen. Under det andra slaget efter en PAC är förmaksbasfrekvensen lika med den fysiologiska frekvensen. Därefter återgår förmaksbasfrekvensen till frekvensen före PAC. En PAC framkallar inte ett post-pac-svar om den inträffar inom sex slag efter en förmakstakyarytmi eller inom två eller tre förmaksslag från en tidigare PAC som startade post-pac-svarsterapin. Observera: Post-PAC Response (post-pac-svar) kan inte vara aktivt när Mode Switch är "Fixed" (fast). Om både PAC Suppression (Undertryckning av PAC) och Post-PAC Response (post-pac-svar) är programmerade till "on", kommer post-pac-svar att styra stimuleringsfrekvensen under det första intervallet efter en blockerad PAC. Antingen post-pac-svar eller undertryckning av PAC, beroende på vilken frekvens som är högst, kommer att styra det första intervallet efter en registrerad PAC. Undertryckning av PAC styr stimuleringsintervallen efter det första slaget efter en (blockerad eller registrerad) PAC. Det intervall för förmakssynkron stimulering (ASP) som används av post-pac-svar kan vara kortare än det programmerade ASP-intervallet. Nedanstående situationer kan inträffa vid detektion av en PAC. Långt SVES-kopplingsintervall SVES med relativt långt SVES-kopplingsintervall (sena SVES) kan registreras i kammaren. Registrering tillåts endast om den resulterande kammarfrekvensen inte ökar mer än 30 till 40 min -1 över den underliggande genomsnittliga Referensmanual 191

192 kammarfrekvensen och kammarfrekvensen kvarstår under den maximala synkronfrekvensen. Normalt styrt beteende förklaras i Avsnitt AV-tiden för en styrd PAC är lika med den (frekvens)adaptiva avkända AV-tiden vid 100 min -1. AV-tiden kan förlängas upp till högst 20 % av det maximala synkronfrekvensintervallet (se Avsnitt ) för att möjliggöra registrering av en PAC, vilket visas i Figur 97). Figur 97. Post-SVES-svar på sena SVES Kort SVES-kopplingsintervall SVES med ett relativt kort SVES-kopplingsintervall (tidiga SVES) kan inte registreras i kammaren och en ASP läggs in för att återställa AV-synkroni (se Figur 98). Detta kan resultera i ett enstaka förlängt basfrekvensintervall i kammaren, eventuellt något under den lägsta frekvensen (se Figur 99, lägsta frekvensen har programmerats till 70 min -1 ). Figur 98. Post-SVES-svar på tidiga SVES 192 Referensmanual

193 Figur 99. Post-SVES-svar på tidiga SVES, med ett förlängt basintervall i kammaren Spontant överledda PAC Om en tidig PAC överleds spontant till kammaren, kan basintervallet i förmaket förlängas så att den resulterande kammarfrekvensen inte ökar mer än 30 min -1 över den underliggande genomsnittliga kammarfrekvensen (se Figur 100). Figur 100. Post-SVES-svar på tidiga SVES, med ett förlängt basintervall i förmaket Referensmanual 193

194 Maximal terapifrekvens Parameters (parametrar) Therapies (terapier) Triggered Overdrive (more ) (triggad overdrive, mer) Max. Therapy Rate (max. terapifrekvens) Range (omfång): 70 - (10) min -1 Availability (tillgänglighet): funktionerna DDD(R) och VVI(R) Maximal terapifrekvens är den högsta frekvens som VRS och AF-förebyggande terapier (se Avsnitt 10.6) kan öka stimuleringsfrekvensen till. Om patienten lider av angina pectoris eller hjärtsvikt kan en lägre inställning av den maximala terapifrekvensen eventuellt vara att föredra. 194 Referensmanual

195 A Säkerhetsfunktioner A.1 Introduktion Vitatron-pacemakrar i T-serien och programmeringssystemet har en rad säkerhetsfunktioner som konstant garanterar patientens säkerhet i händelse av tekniska problem. Pacemakern fortsätter att fungera så normalt som möjligt tills felet kan åtgärdas. Om ett fel inträffar under programmeringen tvingar programmeraren pacemakern att fungera med akutinställningarna om akutknappen trycks in (se Avsnitt 4.12). Du kan därefter programmera om pacemakern. Om ett tekniskt problem uppstår försöker pacemakern återhämta sig automatiskt från det. Det finns tre steg för återhämtning, beroende på hur mycket av pacemakerns inställningar som kan återställas. När ett problem har identifierats initieras backup-stimulering, och en grundläggande VVI-behandling ges för att säkerställa patientens säkerhet. Pacemakern försöker därefter att återställa de tidigare programmerade inställningarna. Först initieras en partiell återställning för att ställa in funktionerna på säkra värden som gäller för alla pacemakrar. Därefter försöker pacemakern göra en fullständig återställning för att återgå till de inställningar pacemakern hade innan problemet inträffade. Om mer än fem återställningsförsök görs mellan uppföljningarna, ställer pacemakern diagnosen återkommande driftsstörning och går automatiskt över till och stannar i funktionen backup-stimulering. Observera: En pacemaker som fungerar i backupfunktion kan identifieras genom de kännetecknande backupinställningarna (se Tabell 9). I en pacemaker där en återställning har inträffat kan inställningarna variera beroende på graden av återställning. Om en fullständig eller partiell återställning har inträffat rapporteras detta vid början av nästa uppföljningstillfälle. Varning: Stimuleringspolariteten är unipolär under backupstimulering och partiell återställningsstimulering. Detta kan orsaka en oönskad interaktion med en samimplanterad ICD (Implanterbar Cardioverter Defibrillator). Referensmanual 195

196 A.1.1 Backupstimulering Om pacemakerfunktionen inte kan återställas förblir pacemakern i backup-funktion till nästa uppföljningstillfälle. När programmeringshuvudet (eller en magnet) placeras över pacemakern, försöker pacemakern genomföra en automatisk återställning (se Avsnitt A.2). Om återställningen inte lyckas fortsätter backup-funktionen att bestämma stimuleringsparametrarna, och det är omöjligt att etablera fortsatt kommunikation med pacemakern. Kontakta i detta läge din lokala Vitatron-representant. Backupinställningarna för pacemakern, som anges i Tabell 9, har valts för att säkerställa att enkammarstimulering (SSI) åtminstone ska bibehållas. Tabell 9. Inställningar för backup-stimuleringsparametrar Parameter Mode (funktionssätt) a Lower rate, day & night (Lägsta frekvens, dag & natt) Pulse duration (Pulsbredd) Backup-inställning VVI/AAI 65 min -1 0,8 ms Pulse amplitude (pulsamplitud) 7,5 V ±20% Sensitivity (känslighet) 2,0 mv ±80% Refractory period (refraktärperiod) Polarity (pacing and sensing) (Polaritet (stimulering och avkänning)) 330 ms unipolär a VVI, förutom för en enkammarpacemaker som programmerats för förmaket (funktionssätt = AXX). A.2 Återställning av pacemakern A.2.1 Fullständig återställning Om ett tekniskt problem uppstår försöker pacemakern återställa de programmerade inställningarna från minnet. Om en fullständig återställning lyckas återställs pacemakern till de programmerade parametrar som gällde vid slutet av det senaste uppföljningstillfället och alla diagnostikfunktioner återställs. Om en återställning inträffar inom en timme efter ett uppföljningstillfället, återställs de parametrar som gällde vid starten för det senaste uppföljningstillfället. Vid starten för nästa uppföljningstillfället kommer programmeraren att varna för att en återställning har inträffat. Spara innehållet i pacemakerns statuslista och minne på en diskett (detta hjälper Vitatron att identifiera orsaken till felet) och kontakta därefter din Vitatron-representant. Kopiering av minnesfilen till en diskett beskrivs i Avsnitt Efter en fullständig återställning kan pacemakern programmeras som vanligt. 196 Referensmanual

197 A.2.2 Partial restore (partiell återställning) Om en fullständig återställning inte är möjlig återställs de programmerade parametrarna delvis. De exakta inställningarna beror på hur mycket information som kunde återställas från pacemakerns minne. Inställningar för en minimal partiell återställning finns i listan i Tabell 10. Tabell 10. Minimal partiell återställning Parameter Mode (funktionssätt) a Lower rate, day & night (lägsta frekvens, dag & natt) Partiell återställning VVI/AAI 60 min -1 Magnet rate (magnetfrekvens) 90 min -1 Pulse duration (pulsbredd) 1,0 ms Pulse amplitude (pulsamplitud) 7,5 V ±20% Sensitivity (känslighet) 2,0 mv ±80% Refractory period (refraktärperiod) Polarity (pacing and sensing) (polaritet (stimulering och avkänning)) 350 ms unipolär a VVI, förutom för en enkammarpacemaker som programmerats för förmaket (funktionssätt = AXX). Pacemakern fungerar med inställningarna för partiell återställning till nästa uppföljningstillfälle. Vid detta uppföljningstillfälle varnar programmeraren för att en partiell återställning har inträffat. Tryck på [Save] (spara) för att spara innehållet i pacemakerns statuslista och minne till programmerarens hårddisk och kontakta därefter din Vitatron-representant. Detta hjälper Vitatron att identifiera orsaken till felet. Kopiering av minnesfilen till en diskett beskrivs i Avsnitt När pacemakerns återställningsinformation har sparats, tryck på [Restore] (återställ) för att försöka göra en fullständig återställning. Om den fullständiga återställningen lyckas kan normal programmering återupptas efter att man tryckt på [Close] (stäng). Tryck i annat fall på [End Session] (avsluta undersökning) för att avsluta uppföljningstillfället. Referensmanual 197

198 B Försiktighetsåtgärder B.1 Påverkan av extrema omständigheter Pacemakern kan påverkas av kraftiga slag, exempelvis vid kontaktsporter, och av högt tryck, exempelvis vid dykning. Observera: Det maximala absoluta tryck som pacemakern klarar är 300 kpa. B.2 Områden med restriktioner Patienter bör rådgöra med en läkare innan de går in i lokaler eller områden med skyltar som förbjuder tillträde för personer med pacemakerimplantat. B.3 Sterilisering Vitatron har steriliserat förpackningens innehåll med etylenoxid före leverans. Enheten är endast avsedd för engångsbruk och får inte steriliseras om. B.4 Miljörisker och risker vid medicinsk behandling I pacemakrar används spontana hjärtsignaler för att inhibera eller trigga pacemakerstimulering. Det finns vissa signaler i omgivningen och under vissa medicinska behandlingsformer som kan ha liknande egenskaper. Vissa typer av elektromagnetiska störningar (EMI) kan skada pacemakern och störa dess funktion, så att patienten eventuellt inte får någon pacemakerbehandling. Under vissa omständigheter kan dessa signaler störa pacemakerns funktion. Kontakta Vitatron om du tror att någon av dina patienter kan drabbas av detta. B.4.1 Hem- och arbetsmiljöer Högspänningsledningar kan generera tillräckligt mycket EMI (elektromagnetisk störning) för att störa pacemakerns funktion om patienten kommer för nära. Kommunikationsutrustning som mikrovågssändare, linjära effektförstärkare eller amatörsändare med hög effekt kan ge upphov till tillräckligt mycket EMI för att störa pacemakerns funktion om man kommer för nära. 198 Referensmanual

199 Elektrisk utrustning som bågsvetsar, induktionsugnar eller resistanssvetsar kan ge upphov till tillräckligt mycket EMI för att störa pacemakerns funktion om man kommer för nära. Hushållsapparater som är i funktionsdugligt skick och riktigt jordade alstrar vanligen inte tillräckligt mycket EMI för att störa pacemakerns funktion. Det finns rapporter om att pacemakrar har störts av elektriska handverktyg eller elektriska rakapparater, som använts direkt över implantationsstället för pacemakern. Varularm (EAS) Vissa typer av varularm, exempelvis vid in- och utgångar på varuhus, kan tillfälligt inhibera pacemakern eller orsaka en partiell återställning. Personer med en Vitatron-pacemaker ska gå igenom stöldskyddsutrustning, helst i mitten, utan att dröja sig kvar i närheten av den. En pacemakeranvändare som blir svag eller yr ska gå bort från stöldskyddsutrustningen. Mobiltelefoner Mobiltelefonen skall hållas minst 15 cm från pacemakern. Sladdlösa telefoner Telefoner med kort räckvidd avsedda för inomhusbruk är säkra att använda. Sladdlösa telefoner som kan sända upp till 8 km skall hållas minst 30 cm från pacemakern. Sladdlösa telefoner och mobiltelefoner som sänder med mer än 3 W Håll antennen minst 30 cm från pacemakern genom följande åtgärder: Håll telefonen mot det öra som är längst ifrån pacemakern. Ha telefonen i en ficka som är så långt bort från pacemakern som möjligt. (Telefonen sänder radiovågor även när den mottar signaler eller är i Standby-läge.) Observera: Patienter som känner yrsel eller hjärtklappning när de använder mobiltelefoner eller sladdlösa telefoner skall föra telefonens antenn längre från pacemakern. Liknande symptom kan förekomma i närheten av radio- eller radarsändare och i närheten av starka magnetfält. Så snart patienten avlägsnar sig från störningskällan fungerar pacemakern normalt igen. B.4.2 Risker i sjukhusmiljö och vid medicinsk behandling Påverkan från medicinsk utrustning på pacemakerns funktion varierar avsevärt beroende på vilken typ av utrustning och vilka energinivåer som används. I samtliga fall bör pacemakerns funktion övervakas under förfarandet och kontrolleras efter förfarandet. Följande medicinska förfaranden kan ofta ge störningar. Defibrillering (extern) Defibrillera inte med plattorna på huden ovanför pacemakern. Placera plattorna minst 15 cm från pacemakern, och kontrollera sedan att denna fungerar som den ska. Defibrilleringselektricitet kan orsaka förändringar i hjärtats muskelvävnad med påföljande uteblivet stimuleringssvar (förhöjd stimuleringströskel) och eventuellt förlust av avkänning Referensmanual 199

200 (minskad amplitud för den intrakardiella signalen). Sådana förändringar är i regel endast tillfälliga. Efter defibrillering ska en normal patientuppföljning göras. Diatermi Personer med metallimplantat som pacemaker, implanterbara cardioverter defibrillatorer (ICD) och tillhörande elektroder ska inte behandlas med diatermi. Interaktion mellan implantat och diatermi kan orsaka vävnadsskada, flimmer eller skada på enhetens komponenter som kan leda till allvarlig kroppsskada, utebliven behandling och behov av omprogrammering eller utbyte av enheten. Elektrokirurgisk kauterisation Använd om möjligt inte elektrokirurgisk utrustning vid utbyte av en pacemaker. Ström som genereras av sådan utrustning kan orsaka permanent uteblivna stimuleringspulser. Spontana förändringar av programmerbara parametervärden kan iakttas efter elektrokauterisering. Elektrokauterisering kan orsaka kammararytmier eller flimmer och asynkron eller inhiberad pacemakerfunktion. Om elektrokauterisering måste användas skall både strömbanan och jordplattan vara så långt bort som möjligt från pacemakern och elektroderna. Dessutom ska pacemakern programmeras till ett asynkront funktionssätt (DOO/VOO/AOO). Stark strålningskälla Stora doser terapeutisk och diagnostisk strålning kan påverka pacemakerfunktionen negativt. Skydda därför pacemakern under exponering och övervaka pacemakerns funktion noga efter exponering för stora strålningsdoser. Fortsätt att övervaka pacemakerns funktion under flera veckor eftersom följderna av strålningen kanske inte blir uppenbara omedelbart. Litotripsi Litotripsi kan ge permanenta skador på pacemakern, om den befinner sig i stötvågens fokalpunkt. Gör följande om litotripsi är nödvändigt: Programmera pacemakern till ett icke-variabelt enkammarfunktionssätt VVI/AAI eller VOO/AOO före behandling. Håll litotripsivågens fokalpunkt minst 5 cm från pacemakern. Datortomografi (DT) Om patienten genomgår datortomografi påverkas enheten inte om den inte befinner sig direkt i röntgenstrålen. Om enheten befinner sig direkt i datortomografins röntgenstråle kan överdetektion inträffa under tiden i röntgenstrålen. Om tiden i röntgenstrålen överskrider 4 s ska lämpliga åtgärder vidtas för patienten, till exempel ett asynkront funktionssätt aktiveras för pacemakerberoende patienter eller en funktion utan stimulering för patienter som inte är pacemakerberoende. Dessa åtgärder hindrar falsk inhibering och falsk följning. Återställ de önskade parametrarna efter datortomografin. 200 Referensmanual

201 Magnetisk resonanstomografi (MR) Använd inte magnetisk resonanstomografi (MR) på patienter som har denna enhet implanterad. MR kan inducera ström i implanterade elektroder, vilket kan leda till att vävnaden skadas och till induktion av takyarytmier. MR kan dessutom skada enheten. Radiofrekvensablation Radiofrekvensablation på en pacemakerpatient kan orsaka följande händelser: Pacemakern stimulerar asynkront över eller under den programmerade frekvensen. Pacemakern återgår till asynkron funktion. Pacemakern återställs. Pacemakern triggar i förtid Ersätta PM -indikatorer. Minska riskerna genom följande åtgärder: Programmera pacemakern till en icke-frekvensvariabel, asynkron stimuleringsfunktion före radiofrekvensablation. Undvik direktkontakt mellan ablationskatetern och den implanterade elektroden eller pacemakern (rekommenderat minsta avstånd är 1,3 cm mellan kateter och elektrodspets). Placera jordplattan så att strömbanan inte passerar genom eller i närheten av stimuleringssystemet (placera jordplattan under patientens skinkor eller ben). Minska riskerna genom följande försiktighetsåtgärder: Ha en Vitatron-programmerare till hands för akutprogrammering. Ha defibrilleringsutrustning till hands. Transkutana elektriska nervstimulatorer (TENS) Transkutan elektrisk nervstimulering som används i närheten av stimuleringssystem kan påverka pacemakerns funktion beroende på vilken typ av pulssekvens som används. Det mest troliga resultatet är att pacemakern tillfälligt växlar om till störningsfunktion (stimulering vid fast programmerad frekvens). Det är emellertid också möjligt att pacemakerns funktion tillfälligt inhiberas. Vitatron rekommenderar att pacemakerns funktion noga övervakas under nervstimulering. Observera: På grund av risken för negativa effekter på pacemakerns funktion bör pacemakerpatienter inte använda TENS i hemmet utan fullgod medicinsk övervakning. Referensmanual 201

202 C Produktspecifikationer Vitatron C70 DR, Vitatron C60 DR, Vitatron C50 D C.1 Programmeringsparametrar Tabell 11. Stimulerings- och avkänningsparametrar Parameterns benämning Mode (funktionssätt) Lower rate (lägsta frekvens) Maximum pacing rate (maximal stimuleringsfrekvens) Maximum tracking rate (maximal synkronfrekvens) Omfång DDDR, DDIR, DDD, DDI, DOO, VDDR, VDD, VVIR, VVI, VVT, VOO, AAIR, AAI, AAT, AOO, OOO Pulse amplitude (pulsamplitud) a (0,5)-8,0 0,5-(0,25)-4,0- V Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 Vitatron C50 D C50A4 DDD DDD DDD 40-(5)-130 min min min min (5)-170 min min min min (5)-190 min min min min -1 3,75 V 3,75 V 3,75 V Pulse duration (pulsbredd) 0,1-(0,05)-1,0 ms 0,4 ms 0,4 ms 0,4 ms a Atrial sensitivity (förmakskänslighet) Ventricular sensitivity (kammarkänslighet) Sensing/pacing polarity (avkännings-/stimuleringspolaritet) a Atrial blanking on VP (förmaksblankning vid VP) Uni: 0,5-(0,1)-1,0- (0,5)-7,5 mv Bi: 0,25, 0,3-(0,1)-1,0- (0,5)-7,5 mv 0,7 mv 0,7 mv 0,7 mv 1,0-(0,5)-10,0 mv 2,0 mv 2,0 mv 2,0 mv Unipolar, Bipolar (unipolär, bipolär) Unipolar (Unipolär) Unipolar (unipolär) Unipolar (unipolär) 50-(25)-300 ms 150 ms 150 ms 150 ms 202 Referensmanual

203 Tabell 11. Stimulerings- och avkänningsparametrar (fortsättning) Parameterns benämning Atrial blanking on VS (förmaksblankning vid VS) Ventricular blanking on AP (kammarblankning vid AP) Ventricular safety pacing (säkerhetsstimulering i kammaren) Atrial refractory period (förmaksrefraktärtid) Ventricular refractory period (kammarrefraktärtid) Maximum sensed AV delay (maximalt avkänd AV-tid) Maximum paced AV delay (maximalt stimulerad AV-tid) Sensed/Paced AV offset (avkänd/stimulerad AV-offset) Adaptive AV delay (anpassad AV-tid) Refined Ventricular Pacing (förfinad kammarstimulering) AV delay extension (förlängd AV-tid) Refined Atrial Pacing (förfinad förmaksstimulering) Atrial hysteresis (förmakshysteres) Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 Vitatron C50 D C50A4 25-(25)-150 ms 50 ms 50 ms 50 ms 20-(5)-50 ms 30 ms 30 ms 30 ms On, Off (på, av) On (på) On (på) On 250-(10)-500 ms 330 ms 330 ms 330 ms 250-(10)-500 ms 260 ms 260 ms 260 ms 45-(5)-260 ms 150 ms 150 ms 150 ms 80-(5)-300 ms 190 ms 190 ms 190 ms 20-(5)-50 ms 40 ms 40 ms 40 ms Off, Median b, Fast c (av, mellan, snabb) Median (mellan) Median (mellan) Median (mellan) On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Off (av) 60-(20)-120 ms 60 ms 60 ms 60 ms On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Off (av) 100-(25)-200 ms 100 ms 100 ms 100 ms a Oberoende programmerbar i förmaket och kammaren. b Median = 5 ms per förändring av förmaksfrekvensen med 10 min -1. c Fast = 10 ms per förändring av förmaksfrekvensen med 10 min -1. Referensmanual 203

204 Tabell 12. Andra programmerbara parametrar Parameterns benämning Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 Flywheel On, Off (På, Av) Off Off Off Tachy fallback rate (takyersättningsfrekvens) Night tachy fallback rate (takyersättningsfrekvens för natten) Night lower rate (lägsta frekvens på natten) Start of night (start natt) End of night (slut natt) Pacemaker time (Pacemakerns tid) Post-PVC response (Post-VES-svar) PVC synchronous Astim (VES-synkron förmaksstimulering) Sensor slope (sensorstigning) Activity threshold (aktivitetströskel) Activity acceleration (aktivitetsacceleration) Activity deceleration (aktivitetsdeceleration) Mode Switch Mode switching sensitivity (känslighet för Mode Switch) Off, 45-(5)-100 min -1 Off Off Off Vitatron C50 D C50A4 40-(5)-100 min min min min (5)-130 min min min min -1 18:00-(5 min)-02:55 hh:mm 04:00-(5 min)-11:55 hh:mm 00:00-(1 min)-23:59 hh:mm 00:00 00:00 00:00 06:00 06:00 06:00 00:00 00:00 00:00 On, Off (På, Av) On (på) On (på) On (på) On, Off (På, Av) Off Off Off Auto, Fixed (automatisk, fast) Low, Low/Med, Medium, Med/High, High (låg, låg/medium, medium, medium/hög, hög) Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Auto, Fixed (automatisk, fast) Standard, Moderate (standard, måttlig) Auto Auto Auto Medium Medium Medium Standard Standard Standard Standard Standard Standard Fixed (fast) Fixed (fast) Fixed (fast) Standard Standard Standard 204 Referensmanual

205 Tabell 12. Andra programmerbara parametrar (fortsättning) Parameterns benämning ASP interval (ASP-intervall) Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 Vitatron C50 D C50A4 250-(5)-400 ms 300 ms 300 ms 300 ms A burst rate (Burstfrekvens 100-(10) min min min -1-1 i förmaket) a (15)-425 min VOO backup On, Off (På, Av) Off Off Off (VOO-backup) a Ventricular Rate Stabilization (Frekvensstabilisering i kammaren) Triggered overdrive pacing (triggad overdrive-stimulering) b PAC Suppression (undertryckning av PAC) Post-PAC Response (post-pac-svar) Maximum therapy rate (maximal terapifrekvens) On, Off (På, Av) Off Off Off On, Off (På, Av) Off On, Off (På, Av) Off On, Off (På, Av) Off 70-(10)-120 min min min min -1 a Kan endast programmeras temporärt. b När triggad overdrive är programmerad till "On", är båda terapierna för triggad overdrive-stimulering (PAC Suppression (undertryckning av SVES) och Post-PAC Response (post-sves-svar)) programmerade på. Tabell 13. Programmerbara diagnostikparametrar Parameterns benämning EGM recording (EGM-registrering) Atrial high rate detection (detektion av hög frekvens i förmak) a Atrial high rate onset rate (startfrekvens för hög frekvens i förmak) Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 Vitatron C50 D C50A4 On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Off (av) On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Off (av) 140-(10)-240 min min min min -1 Referensmanual 205

206 Tabell 13. Programmerbara diagnostikparametrar (fortsättning) Parameterns benämning Atrial high rate onset duration (startduration för hög frekvens i förmak) Atrial high rate end rate (slutfrekvens för hög frekvens i förmak) Atrial high rate end duration (slutduration för hög frekvens i förmak) Ventricular episode detection (detektion av kammarepisod) a Ventricular episode onset rate (startfrekvens för kammarepisod) Ventricular episode onset duration (startduration för kammarepisod) Ventricular episode end rate (slutfrekvens för kammarepisod) Ventricular episode end duration (slutduration för kammarepisod) Number of onset reports (antal startrapporter) Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C70 DR C70A4 Vitatron C60 DR C60A4 5, 8, 10, 15, 20, 30 s 15 s 15 s 15 s Vitatron C50 D C50A4 120-(10)-220 min min min min -1 5, 8, 10, 15, 20, 30, 60, 180 s Off, Ventricular rate (Av, kammarfrekvens) 8 s 8 s 8 s Off (av) Off (av) Off (av) 15, 20, 30, 40, 140 min min min (10)-190 min -1 2, 5, 8, 10, 15, 20, 30 s 2 s 2 s 2 s 10, 15, 20, 30, 120 min min min (10)-170 min -1 5, 8, 10, 15, 20, 30, 60, 180 s 5 s 5 s 5 s 5, 8, 10, 15, 20, a Vid det första programmeringstillfället efter implantationen aktiveras triggers för detektion av hög förmaksfrekvens och kammarepisod, om pacemakern är programmerad för tvåkammaravkänning. Selected Episodes (valda episoder) börjar då registrera automatiskt. Om pacemakern är programmerad för kammaravkänning aktiveras endast triggern för detektion av kammarepisod (V rate (kammarfrekvens)). Om pacemakern är programmerad för förmaksavkänning förblir registreringen i Selected Episodes (valda episoder) avstängd. 206 Referensmanual

207 Tabell 14. Toleranser (gäller mellan 22 C och 45 C under pacemakerns hela livstid) Parameter Lower rate (lägsta frekvens) (min -1 ) Maximum pacing rate (maximal stimuleringsfrekvens) (min -1 ) Maximum tracking rate (maximal synkronfrekvens) (min -1 ) Tolerans Programmerat värde ±15 ms Programmerat värde ±15 ms Programmerat värde ±15 ms Pulse amplitude (pulsamplitud) (V) Programmerat värde 1,0: +40%/-10% Programmerat värde > 1,0 4,0: +20%/-10% Programmerat värde > 4,0 7,0: +10%/-10% Programmerat värde > 7,0: +10%/- 20% Pulse duration (pulsbredd) (ms) Programmerat värde - 0,02/+0,04 Atrial sensitivity (förmakskänslighet) (mv) Ventricular sensitivity (kammarkänslighet) (mv) Programmerat värde ±(10 % +0,16) vid 37 C a Programmerat värde ±(20 % +0,16) vid 37 C a Blanking period (blankningstid) (ms) Programmerat värde ±15 Refractory period (refraktärperiod) (ms) Sensed/paced AV delay (avkänd/stimulerad AV-tid) (ms) Sensed/paced AV offset (avkänd/stimulerad AV-offset) (ms) Atrial hysteresis (förmakshysteres) (ms) Lead impedance (elektrodimpedans) (Ω) Programmerat värde ±15 Programmerat värde ±15 Programmerat värde ±15 Programmerat värde ±15 Uppmätt värde ±(20% +20) Battery voltage (batterispänning) (V) Uppmätt värde ±0,03 EGM amplitude (atrial) (EGM-amplitud (förmak)) EGM amplitude (ventricular) (EGM-amplitud (kammare)) ECG marker timing (EKG-markörtiming) ±(10% +0,16 mv) + 1 % helskärmsbild (vid 37 C) a ±(20% +0,16 mv) + 1 % helskärmsbild (vid 37 C) a ±10 ms a Lägg till ±10 % över temperaturintervallet 22 C till 45 C. Tabell 15. Patient- och pacemakerdata som överförs med telemetri Data Patientens namn och ID-kod Patientens födelsedatum Pacemakertyp, modellnummer och serienummer Implantationsdatum för pacemakern Referensmanual 207

208 Tabell 15. Patient- och pacemakerdata som överförs med telemetri (fortsättning) Data Elektrodtillverkare, modellnummer och serienummer (förmak och kammare) Datum för elektrodimplantation (förmak och kammare) Pacemakerberoende (ja/nej) Symptom Indikationer för stimulering Etiologi Pacemakerns tid Antikoagulering använd (ja/nej) Startdatum för antikoagulering Anteckningar Läkarens namn och telefonnummer Tabell 16. Mätningar Mätning Återstående livslängd för pacemakern Elektrodpolaritet (förmak och kammare) Elektrodimpedans (förmak och kammare) Pulsamplitud (förmak och kammare) Batteristatus Återstående batterikapacitet Batteriimpedans Batterispänning Genomsnittlig batteriström Förbrukad batteriladdning Genomsnittlig pulsström Pulsenergi P-vågsamplitud R-vågsamplitud Stimuleringströskel VA-intervall Snabbinlärning 208 Referensmanual

209 Tabell 17. Diagnostikmöjligheter Kategori EKG och behandlingsanalys Holter Histogram/tabeller History (historik) Räknare Selected Episodes (valda episoder) Funktion Intrakardiellt EGM Händelsemarkörintervall för EKG EKG-markörer Therapy Advisor 24-timmars Holter 30-minuters Holter Dygnsfördelning av rytm P-vågsamplitud Förmaksfrekvens Kammarfrekvens Kammarfrekvensens oregelbundenhet VA-intervall Diagnostics (diagnostik) Tests Parameters (parametrar) Procentandelen förmaksstimulering Procentandelen fysiologisk förmaksavkänning Procentandelen patologisk förmaksavkänning Procentandelen kammarstimulering Procentandelen kammaravkänning Procentandelen AV-synkroni medelvärde för kammarfrekvens under förmakstakykardi Antalet retrograda förmaksavkänningar Antalet episoder med retrograd överledning Antal PAC Antal VES Antal VSP Antal räknade accelerometerpulser Atrial Rate (förmaksfrekvens) Ventricular rate (kammarfrekvens) Referensmanual 209

210 C.2 Tekniska parametrar Tabell 18. Magnetfunktion Parameter Stimulering i magnetfunktion Magnetfrekvens, batteriets status Good ( bra ) Magnetfrekvens, batteriets status Ageing ( åldrat ) Magnetfrekvens, batteriets status Replace PM ( ersätta PM ) Frekvens Stimulering vid fast frekvens i programmerad funktion. 100 min -1 (600 ms) 95 min -1 (630 ms) 86 min -1 (700 ms) Varning: I magnetfunktion arbetar pacemakern med en asynkron stimuleringsfunktion. Om spontanfrekvensen är högre än magnetfrekvensen, kan detta ge upphov till kammartakykardi eller kammarflimmer. Tabell 19. Exponerat material Objekt Doshölje Kontakt Material Titan Polyeteruretan (PUR) och silikongummi Tabell 20. Fysiska egenskaper Egenskap Värde Mått a 50,9 x 45,9 x 7,25 mm Massa 28,6 ± 0,5 g Volym 12,7 ± 0,5 cm 3 Ytarea 33,1 cm 2 Röntgen-ID VF Kontakt IS-1 tvåkammar a Kontaktens tjocklek kan variera. Tabell 21. Elektriska specifikationer Egenskap Värde Utgångskondensator 3,4 µf Ingångsimpedans: förmak 100 kω Ingångsimpedans: kammare 100 kω Ström-/energiförbrukning DDDR DDD VVIR VVI Stimulering a 21,4 µa 20,9 µa 13,8 µa 13,3 µa Inhiberad 10,6 µa 10,1 µa 8,4 µa 7,8 µa a 100% stimulering vid 60 min -1, 3,75 V, 0,4 ms, 500 Ω. 210 Referensmanual

211 Tabell 22. Strömkälla Egenskap Batterityp Värde Pi 223 litiumjod Spänning 2,8 V (RRT a 2,6 V) Kapacitet Batteritillverkare a RRT = Rekommenderad bytestid. 1,4 Ah (RRT a 0,1 Ah) MECC Tabell 23. Störningar och skydd mot hög frekvens Parameter Värde Detektionsfrekvens för störningar 15,4 ±0,5 Hz (923 ±29 min -1 ) Funktionssätt under störningar Stimuleringsfrekvens under störningar Skydd mot hög frekvens i kammaren 205 ±10 min -1 DOO(R) om programmerad till tvåkammarfunktion. VOO(R) om programmerad till kammarfunktion. AOO(R) om programmerad till förmaksfunktion. OOO om programmerad till funktionssätt OOO. Pacemakern uppför sig som om ingen spontan hjärtaktivitet föreligger. Om störningarna fortsätter blir den slutliga stimuleringsfrekvensen antingen den sensorindikerade frekvensen eller den lägsta frekvensen, beroende på vilken som är högst. Referensmanual 211

212 D Produktspecifikationer Vitatron C20 SR och Vitatron C10 S D.1 Programmeringsparametrar Tabell 24. Stimulerings- och avkänningsparametrar Parameterns benämning Mode (funktionssätt) Lower rate (lägsta frekvens) Maximum pacing rate (maximal stimuleringsfrekvens) Pulse amplitude (pulsamplitud) Omfång VVIR, VVI, VVT, VOO, AAIR, AAI, AAT, AOO, OOO Fabriksinställning per modell Vitatron C20 SR C20A4 VVI Vitatron C10 S C10A4 VVI 40-(5)-130 min min min (5)-170 min min min -1 0,5-(0,25)-4,0-(0,5)-8,0 V 3,75 V 3,75 V Pulse duration (pulsbredd) 0,1-(0,05)-1,0 ms 0,4 ms 0,4 ms Atrial sensitivity (förmakskänslighet) Ventricular sensitivity (kammarkänslighet) Sensing/pacing polarity (avkännings-/stimuleringspolaritet) Refractory period (refraktärperiod) Uni: 0,5-(0,1)-1,0- (0,5)-7,5 mv Bi: 0,25, 0,3-(0,1)-1,0- (0,5)-7,5 mv 0,7 mv 0,7 mv 1,0-(0,5)-10,0 mv 2,0 mv 2,0 mv Unipolar, Bipolar (unipolär, bipolär) Unipolar (unipolär) 250-(10)-500 ms 330 ms 330 ms Conditional hysteresis 0-(5)-30 min -1 0 min -1 0 min -1 (anpassad hysteres) a a Anpassad hysteres är endast tillämplig vid funktionssätten VVI, VVT, AAI och AAT. Unipolar (Unipolär) 212 Referensmanual

213 Tabell 25. Andra programmerbara parametrar Parameterns benämning Omfång Fabriksinställning per modell Vitatron C20 SR C20A4 Flywheel On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Night lower rate (lägsta frekvens på natten) Vitatron C10 S C10A4 40-(5)-130 min min min -1 Start of night (start natt) 18:00-(5 min)-02:55 hh:mm 00:00 00:00 End of night (slut natt) 04:00-(5 min)-11:55 hh:mm 06:00 06:00 Pacemaker time (pacemakerns tid) Sensor slope (sensorstigning) Activity threshold (aktivitetströskel) Activity acceleration (aktivitetsacceleration) Activity deceleration (aktivitetsdeceleration) Ventricular Rate Stabilization (kammarfrekvensstabilisering) Maximum therapy rate (maximal terapifrekvens) 00:00-(1 min)-23:59 hh:mm 00:00 00:00 Auto, Fixed (automatisk, fast) Low, Low/Med, Medium, Med/High, High (låg, låg/medium, medium, medium/hög, hög) Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Fast, Standard, Gradual (snabb, standard, gradvis) Tabell 26. Programmerbara diagnostikparametrar EGM recording (EGM-registrering) Atrial high rate detection (detektion av hög frekvens i förmak) a Atrial high rate onset rate (startfrekvens för hög frekvens i förmak) Auto Medium Standard Standard On, Off (på, av) Off (av) 70-(10)-120 min min -1 Omfång Parameterns benämning Fabriksinställning per modell Vitatron C20 SR C20A4 On, Off (på, av) Off (av) Off (av) On, Off (på, av) Off (av) Off (av) Fabriksinställning per modell Vitatron C10 S C10A4 140-(10)-240 min min min -1 Referensmanual 213

214 Tabell 26. Programmerbara diagnostikparametrar (fortsättning) Atrial high rate onset duration (startduration för hög frekvens i förmak) Atrial high rate end rate (slutfrekvens för hög frekvens i förmak) Atrial high rate end duration (slutduration för hög frekvens i förmak) Ventricular episode detection (detektion av kammarepisod) a Ventricular episode onset rate (startfrekvens för kammarepisod) Ventricular episode onset duration (startduration för kammarepisod) Ventricular episode end rate (slutfrekvens för kammarepisod) Ventricular episode end duration (slutduration för kammarepisod) Number of onset reports (antal startrapporter) Omfång Parameterns benämning Fabriksinställning per modell Vitatron C20 SR C20A4 5, 8, 10, 15, 20, 30 s 15 s 15 s Fabriksinställning per modell Vitatron C10 S C10A4 120-(10)-220 min min min -1 5, 8, 10, 15, 20, 30, 60, 180 s 8 s 8 s Off, Ventricular rate (Av, kammarfrekvens) Off (av) Off (av) 15, 20, 30, 40, 140 min min (10)-190 min -1 2, 5, 8, 10, 15, 20, 30 s 2 s 2 s 10, 15, 20, 30, 120 min min (10)-170 min -1 5, 8, 10, 15, 20, 30, 60, 180 s 5 s 5 s 5, 8, 10, 15, 20, a Om pacemakern är programmerad för kammaravkänning aktiveras triggern för detektion av kammarepisod (V rate (kammarfrekvens)) vid det första programmeringstillfället efter implantationen. Selected Episodes (valda episoder) börjar då registrera automatiskt. Om pacemakern är programmerad för förmaksavkänning förblir registreringen i Selected Episodes (valda episoder) avstängd. Tabell 27. Toleranser (gäller mellan 22 C och 45 C under pacemakerns hela livstid) Parameter Lower rate (Lägsta frekvens) (min -1 ) Maximum pacing rate (Maximal stimuleringsfrekvens) (min -1 ) Tolerans Programmerat värde ± 15 ms Programmerat värde ± 15 ms 214 Referensmanual

215 Tabell 27. Toleranser (gäller mellan 22 C och 45 C under pacemakerns hela livstid) (fortsättning) Parameter Tolerans Pulse Amplitude (Pulsamplitud) (V) Programmerat värde 1,0: +40%/-10% Programmerat värde > 1,0 4,0: +20%/-10% Programmerat värde > 4,0 7,0: +10%/-10% Programmerat värde > 7,0: +10%/-20% Pulse duration (Pulsbredd) (ms) Programmerat värde -0,02/+0,04 Atrial sensitivity (Förmakskänslighet) (mv) Ventricular sensitivity (Kammarkänslighet) (mv) Refractory period (Refraktärperiod) (ms) Hysteresis (conditional) (Hysteres (anpassad)) (min -1 ) Programmerat värde ±(10% +0,16) vid 37 C a Programmerat värde ±(20% +0,16) vid 37 C a Programmerat värde ±15 Programmerat värde ±15 Lead impedance (Elektrodimpedans) Uppmätt värde ±(20% +20 Ω) Battery voltage (Batterispänning) EGM amplitude (atrial) (EGM-amplitud (förmak)) EGM amplitude (ventricular) (EGM-amplitud (kammare)) ECG marker timing (EKG-markörtiming) Uppmätt värde ±0,03 V ±(10% +0,16 mv) +1% helskärmsbild (vid 37 C a ±(20% +0,16 mv) +1% helskärmsbild (vid 37 C a ±10 ms a Lägg till ± 10 % över temperaturintervallet 22 C till 45 C. Tabell 28. Patient- och pacemakerdata som överförs med telemetri Data Patientens namn och ID-kod Patientens födelsedatum Pacemakertyp, modellnummer och serienummer Implantationsdatum för pacemakern Elektrodtillverkare, modellnummer och serienummer Implantationsdatum för elektroden Pacemakerberoende (ja/nej) Symptom Indikationer för stimulering Etiologi Pacemakerns tid Antikoagulering använd (ja/nej) Referensmanual 215

216 Tabell 28. Patient- och pacemakerdata som överförs med telemetri (fortsättning) Data Startdatum för antikoagulering Anteckningar Läkarens namn och telefonnummer Tabell 29. Mätningar Mätning Återstående livslängd för pacemakern Elektrodpolaritet Lead impedance (elektrodimpedans) Pulse amplitude (pulsamplitud) Batteristatus Återstående batterikapacitet Batteriimpedans Batterispänning Genomsnittlig batteriström Förbrukad batteriladdning Pulsenergi Genomsnittlig pulsström P/R-vågsamplitud Stimuleringströskel Snabbinlärning (endast C20A4) Tabell 30. Diagnostikmöjligheter Kategori EKG och behandlingsanalys Holter Histogram/tabeller Funktion Intrakardiellt EGM Händelsemarkörintervall för EKG EKG-markörer Therapy Advisor 24-timmars Holter 30-minuters Holter Dygnsfördelning av rytm P-vågsamplitud (AAI- och AAIR-funktioner) Kammarfrekvens (VXX-funktioner) Kammarfrekvensens oregelbundenhet (VXX-funktioner, endast C20A4) Förmaksfrekvens (AAI-, AAIR- och AAT-funktioner) 216 Referensmanual

217 Tabell 30. Diagnostikmöjligheter (fortsättning) Kategori History (historik) Räknare Selected Episodes (valda episoder) Funktion Diagnostics (diagnostik) Tests Parameters (parametrar) Procentandelen förmaks- eller kammarstimulering Procentandelen kammaravkänning (VXX-funktioner) Procentandelen fysiologiska förmaksavkänningar (AAI-, AAIR- och AAT-funktioner) Procentandelen patologiska förmaksavkänningar (AAI-, AAIR- och AAT-funktioner) Antalet PAC (AAI-, AAIR- och AAT-funktioner) Antalet räknade accelerometerpulser (AAIR- och VVIRfunktioner) Atrial Rate (förmaksfrekvens) Ventricular rate (kammarfrekvens) D.2 Tekniska parametrar Tabell 31. Magnetfunktion Parameter Stimulering i magnetfunktion Magnetfrekvens, batteriets status Good ( bra ) Magnetfrekvens, batteriets status Ageing ( åldrat ) Magnetfrekvens, batteriets status Replace PM ( ersätta PM ) Frekvens AOO eller VOO 100 min -1 (600 ms) 95 min -1 (630 ms) 86 min -1 (700 ms) Varning: I magnetfunktion arbetar pacemakern med en asynkron stimuleringsfunktion. Om spontanfrekvensen är högre än magnetfrekvensen, kan detta ge upphov till kammartakykardi eller kammarflimmer. Tabell 32. Exponerat material Objekt Doshölje Kontakt Material Titan Polyeteruretan (PUR) och silikongummi Referensmanual 217

218 Tabell 33. Fysiska egenskaper Egenskap Mått a Massa Värde 46,8 x 45,9 x 7,25 mm 27,3 ± 0,5 g Volym 11,9 ± 0,5 cm 3 Ytarea 33,1 cm 2 Röntgen-ID Kontakt a Kontaktens tjocklek kan variera. Tabell 34. Elektriska specifikationer Egenskap VF IS-1 enkammar Värde Utgångskondensator 3,4 µf Ingångsimpedans 100 kω Ström-/energiförbrukning VVIR VVI Stimulering a 13,8 µa 13,3 µa Inhiberad 8,4 µa 7,8 µa a 100% stimulering vid 60 min -1, 3,75 V, 0,4 ms, 500 Ω. Tabell 35. Strömkälla Egenskap Batterityp Värde Pi 223 litiumjod Spänning 2,8 V (RRT a 2,6 V) Kapacitet Batteritillverkare a RRT = Rekommenderad bytestid. 1,4 Ah (RRT a 0,1 Ah) MECC Tabell 36. Störningar och skydd mot hög frekvens Parameter Värde Detektionsfrekvens för störningar 15,4 ± 0,5 Hz (923 ± 29 min -1 ) Funktionssätt under störningar Stimuleringsfrekvens under störningar Skydd mot hög frekvens a 205 ± 10 min -1 VOO(R) om programmerad till kammarfunktion. AOO(R) om programmerad till förmaksfunktion. OOO om programmerad till funktionssätt OOO. Pacemakern uppför sig som om ingen spontan hjärtaktivitet föreligger. Om störningarna fortsätter blir den slutliga stimuleringsfrekvensen antingen den sensorindikerade frekvensen eller den lägsta frekvensen, beroende på vilken som är högst. a Skydd mot hög frekvens i förmak för pacemakrar som är programmerade till AXX-funktioner. Skydd mot hög frekvens i kammare för pacemakrar som är programmerade till VXX-funktioner. 218 Referensmanual

219 Ordlista AEGM Förmakselektrogram AF Förmaksflimmer AP Förmaksstimulering AS Förmaksavkänning ASP Stimulering av förmakssynkroniseringen EGM Intrakardiellt elektrogram EKG Elektrokardiogram EMI Elektromagnetiska störningar FFRW R-vågsavkänning på förmakskanalen ICD Implanterbar cardioverter defibrillator MRIS Magnetic resonance imaging system - magnetresonanskamera (MRI) PAC Prematur förmakskontraktion PAV Stimulerad AV-tid PMT Pacemakermedierad takykardi RAP Förfinad förmaksstimulering RAS Retrograd förmaksavkänning RRT Rekommenderad bytestid RVP Förfinad kammarstimulering SAV Avkänd AV-tid TENS Transcutaneous Electrical Nerve Stimulator - transkutan elektrisk nervstimulator TS Förmaksavkänning, taky VEGM Kammarelektrogram VES Prematura kammarkontraktioner VP Kammarstimulering VRS Frekvensstabilisering i kammaren VS Kammaravkänning VSP Säkerhetsstimulering i kammaren Referensmanual 219

220 Index A accelerometer räkningar , 120 Accelerometer graf AEGM AF bedöma förmaksrytm belastning... 97, 102 falskt tidigt återkommande förebyggande terapier start ageing aktivitet acceleration deceleration sensor tröskel Aktivitet stigning akutprogrammering ICD-interaktion inställningar amplitudtest P-våg R-våg analysator anpassad hysteres Avkänd AV-tid Avkänning FFRW P-våg avkänning bedöma myopotential R-våg AV-offset, avkänd/stimulerad AV-synkroni aktiv synkronisering bedöma passiv synkronisering räknare AV-tid anpassad avkänd scanning stimulerad utsträckning , 172 AV-överhörning B Backupstimulering basintervall Basintervall Batteri data batteri livslängd status återställa status behålla diagnostikdata Belastningstest beskrivningar av funktioner AAI AAIR AAT AOO DDD DDDR DDI DDIR DOO OOO VDD VDDR VOO VVI VVIR VVT biverkningar blankning förmak kammare under störningar bradyarytmi D daglig inlärning data insamling spara i nätverket spara på diskett Referensmanual

221 datainsamling valda episoder Datortomografi defibrillering (extern) Demoundersökning starta Detaljerade rytmgrafer förmak detaljerade rytmgrafer kammare Diagnostics (diagnostik) ikon Diagnostik ikon information visa diagnostik historik lagringsperioder undersökning till undersökning diagnostikdata behålla radera diagnostik från undersökning till undersökning diagnostiska data behålla diatermi diskett läsa tillbaka från spara data på Dygnsfördelning av rytm Dykning dynamiskt fönster E EGM... 53, 65 sparat EKG analog utsignal anpassa arrangera artefaktnivå och kontroll expandera fönstret extern enhet filter frusen, spara och skriva ut frysa och analysera färgkoder fönster... 23, 28 justera visningen kalibrering källa mätstolpar på skärmen registrering signalstorlek skriva ut svephastighet Val av EGM öppna och visa elektrod impedans impedanshistorik Elektrokirurgisk kauterisation elektronisk övervakningsutrustning EMI (elektromagnetisk störning) End session (avsluta tillfälle) enkammarstimulering episoder med retrograd överledning histogram räknare Episode triggers (episodtriggers) programmera F Flywheel frekvens för natten lägsta... 63, 140 maximal stimulering maximal synkron... 64, 143 maximal terapi , 194 profildiagram stabilitet variabilitet... 63, 180 variabilitet, bedöma Frekvens profildiagram , 109 frekvensstabilisering i kammaren bedöma fruset EKG fysiologisk band frekvens frekvensvariabilitet fönster förfinad kammarstimulering förmak avkända händelser, blankade avkänningspolaritet blankning bradyarytmi , 157 burst-stimulering... 65, 92 Referensmanual 221

222 flimmer frekvenshistogram hysteres händelsemarkörer känslighet... 78, 81 pulsamplitud pulsbredd refraktärperiod rytmklassificering rytm och AF, bedöma rytmräknare stimuleringspolaritet styrt beteende takyarytmi , 159, 162, 163 Förmak graf över takyepisoder rytmgraf synkronstimulering (ASP) förmaksrytm klassificering av översikt G grafer episoder med retrograd överledning intrakardiella signaler P-vågsamplitud rytminformation utökade VA-intervall Grafer rytminformation , 109 graf över AV-överledning H histogram förmaksfrekvens kammarfrekvens kammarfrekvens, oregelbunden P-våg VA-intervall Histogram över valda episoder duration PAC (PVCs) VES historik diagnostik grafer parameters test Hjärtinstrumentpanel Holter 24-timmars... 98, minuters... 98, 106, 119, 181 hysteres anpassad hysteresis (hysteres) förmak högsta dagliga belastningsnivå stimuleringsfrekvens synkronfrekvens terapifrekvens , 194 Högsta dagliga motionsnivå I ICD-enhet ICD-interaktion Ikoner implantationsdatum... 38, 61 indikationer DDD DDDR DDIR Indikationer AAI AAIR AAT AOO DDI DOO OOO VDD VDDR VOO VVI VVIR VVT Initial-förfrågan inlärning daglig Inlärning snabb Instrumentpanel Inställningar Insamling, pacemaker intial-förfrågan Referensmanual

223 K kammare avkänningspolaritet blankning frekvenshistogram histogram över oregelbunden frekvens händelsemarkörer känslighet... 78, 83 pulsamplitud pulsbredd refraktärperiod rytm, bedöma rytmgraf rytmräknare rytmöversikt stimuleringspolaritet säkerhetsstimulering Konfiguration efter implantation Kontakter kontraindikationer AAI AAIR AAT AOO DDD DDDR DDI DDIR DOO OOO VDD VDDR VOO VVI VVIR VVT Kontrollpanel kontrollpanel L Lead (elektrod) genomsnittlig utgångsström impedansmätning utgångsspänning litotripsi livslängd beräknad lägsta frekvens... 63, 140 natt läsa tillbaka data från programmeringstillfället M magnet stimuleringsfrekvens uppföljningsintervall magnetfält magnetisk resonanstomografi (MR) markör intervall kurva maximal synkronfrekvens medelvärde för absolut skillnad medelvärde för kammarfrekvens under förmakstakykardi , 117 Memory contents files (Minnesfiler) minnesfiler hantera mobiltelefoner Mode switch mode switch auto fast känslighet slag-till-slag MR myopotential avkänning mätning av VA-intervall automatisk manuell N NBG-stimuleringskod nominell programmering Nätverk spara data på O Områden med restriktioner oprogrammerat värde ångra optimera avkänning... 64, 77 stimulering... 64, 72 P PAC graf reaktion på räknare Paceart Referensmanual 223

224 pacemaker avläsa batteriets livslängd beroende patienter egenskaper vid utbyte konfigurering kontroller och programmering känslighet nominella värden optimera parameterrelevans programmera flera parametrar samtidigt pulsamplitud pulsbredd tid... 38, 46, 142 timing utbyte PAC Suppression (Undertryckning av SVES) Parameters (parametrar) historik Parametrar att programmera partiell återställning patientinformation spara patientuppgifter PMT framkallning av förhindra polaritet avkänning stimulering Post-PAC Response (post-sves-svar) Post-PVC response (Post-VES-svar) programmera programmerare klocka kompatibilitet strömavbrott Vitatron CareLink Programmerare anpassa inställningar programmerarens inställningar filer med minnets innehåll ljud mjukvarans versionsnummer språk Therapy Advisor tid och datum puls amplitud... 63, 72 bredd... 63, 73 P-våg amplitud amplitudhistorik amplitudtest avkänning histogram R radarsändare radiofrekvensablation radiosändare rapporter uppsättning refined atrial pacing (förfinad förmaksstimulering) refraktärperiod förmak kammare replace PM... 69, 70 retrograda förmaksavkänningar räknare retrograd överledning... 85, 124 automatisk detektering av avsluta förhindra... 90, 178 hantering Retrograd överledning svar på VES RRT R-våg amplitudhistorik amplitudtest avkänning R-vågsavkänning på förmakskanalen avkänning... 85, 123 förhindra avkänning... 89, 147, 154, 188 rytmöversikt detaljer , 112 Räknare räknare förmaksrytm kammarrytm räknare för fysiologiska förmaksavkänningar räknare för kammaravkänning räknare för kammarstimulering räknare för patologiska förmaksavkänningar räknare för stimulerade förmak Referensmanual

225 S selected episodes-triggers kammarfrekvens Selected Episodes (valda episoder) programmera selected episodes (valda episoder) detektion EGM-längd episoddetektion första inställning av EGM-registrering inställning av episoddetaljer inställning av startrapporter kalender , 135 sammanfattning sista slutduration slutfrekvens startduration startfrekvens startrapporter stänga av selected Episodes (valda episoder) histogram sparat EGM ställa in sensitivity (känslighet) förmak kammare sensordata sensorfrekvens genomsnitt SessionSync session (undersökning) avsluta data, läsa tillbaka inställningar i början av skriva ut aktuell sida hel rapport hjärtinstrumentpanel inställningar print-knapp rapporter Skriva ut EKG skrivbord sladdlösa telefoner Slag-till-Slag Mode Switch Slope (stigning) auto fast snabbinlärning... 35, 184 spara data från en undersökning... 39, 40 stimulerad AV-tid stimuleringskoder Strålning styrning fönster förmak Stöldskyddsutrustning störningar effekter av T tachy fallback rate (taky-ersättningsfrekvens) takyarytmi takyersättningsfrekvens för natten takyersättningsfrekvens för natten telefoner temporärtest terapiparametrar programmera Test starta tester historik Therapy Advisor programmerarens inställningar transkutana elektriska nervstimulatorer (TENS) triggad overdrive-stimulering triggers för selected episodes detektion av hög förmaksfrekvens triggers för valda episoder Tryck högt omgivande tröskelmätning historik pulsamplitud pulsbredd stimulering tvåkammarstimulering U Undersökning datafiler datafiler, spara i nätverket datafiler, spara på diskett starta Referensmanual 225

226 uppföljning använda EKG automatisk konfigurering frekvens intervall uppföljningsintervall använda magnet använda programmeraren Uppföljningsundersökning avsluta starta V VA-intervall grafer histogram VEGM Wenckebach variabilitet VES graf reaktion på räknare synkron förmaksstimulering Vitatron C10 S C20 SR... 11, 212 C50 D C60 DR... 10, 202 C70 DR... 9, 202 Vitatron/Medtronic knapp VOO-backupstimulering VSP räknare Å återgå återstående livslängd återställning fullständig partiell Ö överhörning Referensmanual

227

228 Tillverkare Vitatron Holding B.V. Endepolsdomein GW Maastricht Nederländerna Tel Vitatron Holding B.V M944518A007B *M944518A007*