TURUN YLIOPISTON MERENKULKUALAN KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUKSEN JULKAISUJA PUBLICATIONS FROM THE CENTRE FOR MARITIME STUDIES UNIVERSITY OF TURKU

Transkript

1 TURUN YLIOPISTON MERENKULKUALAN KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUKSEN JULKAISUJA PUBLICATIONS FROM THE CENTRE FOR MARITIME STUDIES UNIVERSITY OF TURKU B REDERIBAROMETERN maj 27 Pekka Sundberg

2

3 TURUN YLIOPISTON MERENKULKUALAN KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUKSEN JULKAISUJA PUBLIKATIONER AV SJÖFARTSBRANSCHENS UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSCENTRAL VID ÅBO UNIVERSITET PUBLICATIONS FROM THE CENTRE FOR MARITIME STUDIES UNIVERSITY OF TURKU B 139 REDERIBAROMETERN maj 27 Turku 27

4 SARJAN PÄÄTOIMITTAJA / EDITOR-IN-CHIEF JUHANI VAINIO JULKAISIJA: PUBLISHER: TURUN YLIOPISTO MERENKULKUALAN KOULUTUS- JA TUTKIMUSKESKUS UNIVERSITY OF TURKU CENTRE FOR MARITIME STUDIES Veistämönaukio TURKU Puhelin: Fax: Internet: Veistämönaukio 1-3 FI- 21 TURKU, FINLAND Telephone: Telefax: Internet: TURUN YLIOPISTO KARHUKOPIO Pori 27 ISBN SSN

5 FÖRORD Sjöfarten är en bransch där konjunkturvändningarna syns först. På det sättet föregriper konjunkturutvecklingen inom sjöfarten också konjunkturutvecklingen inom industrin och handeln. Shortsea Promotion Centre (SPC) Finland vars syfte är att främja närsjöfart har nu utarbetat den andra rederibarometern i samarbete med den finländska rederinäringen. Utöver hela den finländska rederinäringen finns också de andra transportformerna och parterna i transportkedjan både från den privata och från den offentliga sektorn representerade i SPC Finland. SPC Finland är en del av Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral som hör till Åbo universitet. SPC Finland fungerar vid centralens enhet i Björneborg. Syftet med barometern är att producera information om sjöfartens verksamhetsmiljö för rederibranschen, dess intressentgrupper och för beslutsfattare inom transportpolitiken. Barometern är främst avsett som ett arbetsredskap för dem som arbetar med sjötransporter. Barometern utvecklades våren 26. Då genomfördes den första förfrågan. Den publicerades dock inte. Förfrågan upprepades i november 26 och då publicerades resultaten. Resultaten av de båda förfrågningarna har tagits med i de tidsserier som finns med i denna tredje barometer. För att kunna konkretisera nyttan av barometern måste den upprepas halvårsvis. De långa tidsserierna möjliggör mångsidiga analyser av resultaten. Nästa förfråga genomförs i november 27. Resultaten av barometern publicerades den 29 maj 27. SPC Finland tackar alla rederier som har deltagit i förfrågan och hoppas på respons för att kunna vidareutveckla barometern. Forskaren Pekka Sundberg ger ytterligare uppgifter om barometern, tfn (2) eller per e-post pekka.sundberg@shortsea.fi

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMMANFATTNING 6 1. INLEDNING 8 2. BAKGRUNDSINFORMATION OM REDERIERNA 9 3. NULÄGE OCH FRAMTIDSUTSIKTER INOM BRANSCHEN Allmänna frågor om rederibranschen Frågorna som har att göra med det enstaka rederiet HINDREN FÖR UTVECKLING ELLER TILLVÄXT I REDERIETS VERKSAMHET FÖRÄNDRINGARNA I VERKSAMHETSMILJÖN TEMAFRÅGAN 25 BILAGA: Frågeformulär

8 6 Pekka Sundberg SAMMANFATTNING Syftet med det frågebatteri som användes vid rederibarometern var att först utreda den allmänna utvecklingen inom rederibranschen. Enligt svararna har konjunkturerna på sjötransportmarknaderna fortfarande förbättrats. Den gynnsamma konjunkturutvecklingen kommer att fortsätta också under det följande halvåret. Transportefterfrågan har stigit jämnt under de två sista barometerförfrågningarna. Ökningen i efterfrågan kommer att fortsätta under det följande halvåret så att den följer trenden inom den uppfyllda efterfrågan. Under det följande året fortsätter ökningen av importen till Finland i fråga om sjötransporten. I fråga om exporten är prognoserna också positiva fastän hälften av svararna estimerar att mängden exporttransporter inte kommer att förändras under följande år. Konkurrensen på sjötransportmarknaderna har mildrats en aning jämfört med den föregående barometerförfrågan. Konkurrensen kommer dock att vara hård fortfarande. Trots den hårda konkurrensen estimerar hälften av svararna att fraktpriserna har stigit under det senaste halvåret. Detta kan delvis förklaras genom att efterfrågan ligger på en hög nivå. Så som det konstaterades ovan ligger efterfrågan tämligen högt. Nästan hälften av svararna estimerar att fraktpriserna kommer att bevaras oförändrade under det följande halvåret. Nästan en tredjedel estimerar att priserna kommer att stiga och en femtedel estimerar att priserna kommer att sjunka. Då det gäller investeringarna i tonnage har situationen inte förändrats jämfört med den föregående barometern. Man räknar med att investeringarna i tonnaget kommer att öka under de följande två åren. De stigande kostnaderna kastar sin skugga över den positiva utvecklingen. I barometern följs prisutvecklingen på både bränsle och bemanningskostnader. Priset på brännoljan steg under det senaste halvåret. Majoriteten av svararna (74 %) estimerar att priset kommer att stiga ännu en aning. Det är dock tämligen svårt att estimera prisutvecklingen i den nuvarande världspolitiska situationen. Besättningskostnaderna har stigit för både finländsk och utländsk flagg. Nästan varje svarare räknar med att besättningskostnaderna fortfarande kommer att öka i båda fallen. En del av barometerfrågorna kartlade utveckling inom de enstaka rederierna. Rederierna estimerar sin egen utveckling som positiv. Omsättningen har ökat kraftigt. Man räknar med att omsättningen ännu ökar. Nästan en tredjedel av svararna estimerar dock att det inte kommer att ske några förändringar i fråga om omsättningen under det följande halvåret. Kapacitetsutnyttjandet för de enstaka rederierna har behållits i oförändrat skick eller ökat en aning. I fråga om kapacitetsutnyttjandet finns det inga större förändringar att vänta. Ökning i personalantalet har riktats till både finsk- och utflaggade fartyg. I huvudsak har antalet sjöpersonal dock kvarstått oförändrat. Enligt prognosen gäller ökning i personalantalet utflaggade fartyg. Svårigheterna i att skaffa sjöpersonal och priset på bunkeroljan ansågs som de vanligaste

9 Rederibarometern 7 verksamhetshinder för det enstaka rederiet. Ett nytt fenomen var att vissa rederier ansåg svårigheterna i att skaffa personal på landsidan som ett tillväxthinder också. Enligt en tidsserieundersökning av saldotal har Finlands sjöfartspolitik förbättrats. Granskningen baserar sig på tre barometerförfrågningar i rad. Saldotalet är inte negativt längre. I ljuset av den senaste uppskattning som baserar sig på procentfördelningen har sjöfartspolitiken kvarstått nästan oförändrad. Enligt den senaste uppskattningen har sjöfartspolitiken kvarstått oförändrad. Utvecklingen av de finländska rederiernas marknadsandel är fortfarande negativt. Hälften av svararna estimerar att marknadsandelen för de finländska rederierna kommer att sjunka under det följande året. en är dock mycket ljusare jämfört med den föregående. Saldotalet har stigit från -71 till -33. Med hjälp av en temafråga kartlades det svararnas åsikter om miljöbaserade hamn- och farledsavgifter. Åsikterna fördelade sig jämnt. Hälften av svararna stödde miljöbaserade avgifter och hälften var emot dem. I fritt formulerade svar ansågs det att farledsavgifterna är rättvisa för dem som satsar på miljöfrågor. Å andra sidan var man oroliga för den finländska rederiverksamhetens konkurrenskraft. Att trygga den finländska rederiverksamhetens konkurrenskraft ansågs nu vara det viktigaste.

10 8 Pekka Sundberg 1. INLEDNING Förfrågan genomfördes i nätet. Den riktades till 26 rederier varav 19 svarade före den utsatta tiden gick ut. Således var svarsprocenten 73. Svararna hade möjligheten att välja antingen ett finskspråkigt eller ett svenskspråkigt frågeformulär. Förfrågan riktades till medlemsrederier i Finlands Rederiförening, Fraktfartygsföreningen och i Ålands Redarförening samt till de viktigaste företag som inte är medlemmar i de ovannämnda föreningarna. Kriteriet var att rederierna är finländska och att de transporterar fraktgods i utrikestrafiken. Så här läser man barometern: Frågorna i grupp A handlar om rederiet och det presenteras en numerisk sammanfattning av dem. Teman i grupp B handlar om rederibranschen och det enstaka rederiet. Det framställs procentfördelningen av varje fråga. Svarsalternativens procenttal av totalmängden svararna presenteras. Dessutom presenteras saldotalen. Med hjälp av saldotalet kan man åskådligt jämföra utvecklingen. Saldotalet räknas så att man subtraherar mängden av dem som har gett negativa uppskattningar från mängden av de svarare som har estimerat utvecklingen som positivt. Skalan av saldotalet är tregradigt och saldotalet varierar mellan -1 och 1. Om till exempel 6 procent av svararna skulle prognostisera positiv utveckling, 1 procent skulle prognostisera neutral utveckling och 3 procent skulle prognostisera negativ utveckling skulle man räkna saldotalet 6-3 = 3. På basis av saldotalet är det inte möjligt att dra slutsatser om antalet de svarare som har estimerat att situationen har bevarats eller kommer att bevaras i oförändrat skick. Antalet de som har gett ett neutralt svar estimeras med hjälp av procentfördelningen. Tidsserier har formats genom att använda uppgifter om de två föregående förfrågningarna vid sidan av den här förfrågan. I tidsserier som gäller en enstaka fråga är jämförandet av den uppfyllda situationen under olika tidpunkter den viktigaste jämförelsepunkten. Resultaten presenteras grafiskt. Den nyaste prognosen har också sammanfogats med i samma figur. Dessutom har det jämförts siffror i de gamla prognoserna till siffror i den nya prognosen i vissa frågor. Varje svar är av samma vikt då man förutser utvecklingen inom branschen. Grupp C behandlar "Tillväxthinder". Det framställs en numerisk sammanfattning av dem. Grupp D behandlar "Förändringar i verksamhetsmiljön". Deras procentfördelningar presenteras fråga per fråga. Saldotalen presenteras också. Grupp E presenterar resultatet av en temafråga som förändras varje gång.

11 Rederibarometern 9 2. BAKGRUNDSINFORMATION OM REDERIERNA Med frågorna i grupp A kartlades det bakgrundsinformationen om rederierna. Kontaktuppgifter (A1) Svararna hörde till den högsta ledningen i företaget. 17 av svararna anmälde verkställande direktör eller direktör som titeln. Rederiets huvudsakliga trafikform (A2) Trampfarten var oftast svararnas huvudsakliga trafikform. Vi fick svar av representanter för alla trafikformer. Tabell 2.1. Rederiets trafikform. Trafikform (n=19) notiser (stycken) Linjetrafik 6 Trampfart 11 Annan 2 Rederiets huvudsakliga godstrafik (A3) Tabellen anger godstrafikformen för enbart de rederiernas del som antingen har eget eller chartrat tonnage. Vi fick svar av varje grupp inom styckegodstrafiken. Tabell 2.2. Rederiets godstrafik. Godstrafik (n=19) notiser (stycken) Torrbulk 7 Våtbulk 3 Styckegods 9 Storleksklassen för rederiets omsättning (A4) Rederiernas omsättning delade sig på ett följande sätt: Tabell 2.3. Rederiets omsättning. Omsättning (n=19) notiser (stycken) under 1 MEUR MEUR MEUR 4 över 1 MEUR 5

12 1 Pekka Sundberg Storleksklassen för rederiets personalmängd (A5) Personalmängderna i rederierna fördelade sig på ett följande sätt: Tabell 2.4. Rederiets personalmängd. Personalmängd (n=19) notiser (stycken) under över 1 7 Rederiets tonnage (A6) I fråga om ägande delade sig rederiets tonnage på följande sätt: Tabell 2.5. Rederiets tonnage. Tonnage (=19) notiser (stycken) Enbart eget tonnage 11 Både eget och chartrat 7 Enbart chartrat 1 Inget eget eller chartrat Rederiets flaggstater (A7) Med hjälp av frågan togs det reda på antalet fartyg som rederiet opererar enlig flaggstat. Rederierna opererar sammanlagt 173 fartyg. Under finländsk flagg seglade 8 stycken, under EU-flagg seglade 8 och under annan flagg 12. Största delen av roro/ropax-fartygen (57 %) seglade under finländsk flagg. Största delen av torrbulkfartygen (75 %) seglade under finländsk flagg också.

13 Rederibarometern NULÄGE OCH FRAMTIDSUTSIKTER INOM BRANSCHEN Syftet med frågorna i grupp B var att utreda nuläge och framtid genom att först kartlägga rederibranschen i allmänhet och efter det föreställa frågor om det enstaka rederiet. Undersökningens tidsspann utgörs av de senaste sex månaderna i fråga om det som är uppfyllt och av de följande sex månaderna i fråga om framtiden. I vissa frågor användes det en tidsspann som var längre än ett halvt år. Säsongfluktuationen ingick inte i undersökningen. På grund av att vi har så få rederier här i Finland var det omöjligt att på varuslagsnivån granska läget Allmänna frågor om rederibranschen Konjunkturerna inom sjötransportmarknader (B1) 39 % av svararna ansåg att det har skett en liten förbättring i konjunkturerna inom sjötransportmarknader under de senaste sex månaderna och 44 % av svararna ansåg att konjunkturerna inte har förändrats (se stapeln i uppf. 1/7). Säsongfluktuationen beaktas inte i undersökningen. Enligt tidsserien har konjunkturerna förbättrats avsevärt. Saldotalet för det senaste konjunkturläget var 34. Endast 11 % av svararna estimerar att konjunkturläget har försämrats under de senaste sex månaderna. Största delen av svararna estimerade att konjunkturerna antingen kommer att behållas oförändrade eller förbättras en aning under de följande sex månaderna ( 1/7). Saldotalet för prognosen är 21. Konjukturerna för marknaderna inom sjötransport procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 6 % 5 % 13 % 38 % 39 % 37 % 27 % /6 47 % % 44 % 37 % % 24 % 11 % 21 % -1 2/6 1/7.1/7 Förverkligat 1 5 saldotalet Avsevärt bättre Aningen bättre Oförändrad Aningen sämre Avsevärt sämre Figur 3.1. Konjunkturerna inom sjötransportmarknader (uppf. 1/7 n=18, prognos 1/7 n=19).

14 12 Pekka Sundberg Transportefterfrågan inom sjötransportmarknader på Östersjön/Nordsjön (B2) Transportefterfrågan har förbättrats fortfarande ( 1/7). Enligt prognosen kommer det inte att ske några väsentliga förändringar i situationen. Över hälften av svararna estimerar att transportefterfrågan ännu förbättras. Ingen av svararna trodde på en försämring i transportefterfrågan. Jämfört med den första barometern har saldotalet blivit strakt positivt. Efterfrågan på markanaderna inom sjötransport (Östersjön/Nordsjön) procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 21 % 43 % % 14 % 5 % % 33 % 5 % % 42 % 5 % % 42 % 1/6 2/6 1/7 2/ saldotalet Avsevärt bättre Aningen bättre Oförändrad Aningen sämre Avsevärt sämre Förverkligat Figur 3.2. Transportefterfrågan inom transportmarknaderna på Östersjön/Nordsjön (uppf. 1/7 n=19, prognos 1/7 n=19). Antalet export- och importtransporter (B3) Den trend som gäller exporttransporter kommer att fortsätta likadant som i den föregående prognosen. Antalet exporttransporter från Finland kommer att bevaras i nästan oförändrat skick eller stiga en aning under det följande året ( 1/7). Saldotalet (35) är nästan samma som i den föregående prognosen. Nästan hälften av svararna estimerar dock att exporten vad det gäller sjötransporter ligger kvar på samma nivå.

15 Rederibarometern 13 Export i Finlands sjöfart under följande år procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 29 % 43 % 41 % % 47 % 53 % 21 % 1 % 6 % P 1/6P 2/6P 1/7 1 5 saldotalet -5-1 Växer avsevärt Växer en aning Oförändrad Minskar en aning Minskar avsevärt er Figur 3.3. Exporten inom Finlands sjötrafik (prognos 1/7 n=17). I fråga om importen är tendensen den samma som i de tidigare prognoserna. Det saldotal som prognostiserar ökning i importen är högt, 6 poäng. Ingen av svararna räknar med att importen skulle minskas under följande år. Import i Finlands sjöfart under följande år procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 67 % 6 % 43 % 28 % 4 % saldotalet Växer avsevärt Växer en aning Oförändrad Minskar en aning Minskar avsevärt % 5 % P 1/6P 2/6P 1/7-1 er Figur 3.4. Importen inom Finlands sjötrafik, prognos 1/7 n=15).

16 14 Pekka Sundberg Konkurrensen på sjötransportmarknader (B4) Konkurrensen på sjötransportmarknaderna är hård fortfarande. Saldotalet för den uppfyllda utvecklingen är -53. Enligt tidsspannen har konkurrensen mildrats en aning. Jämfört med den första förfrågan har saldotalet stigit med 2 poäng. 58 % av svararna estimerar att konkurrensen kommer att hårdna fortfarande. Resten av svararna anser att konkurrensen kommer att kvarstå oförändrad. Konkurrens på marknaderna inom sjötransport 1 % 1 procent 8 % 6 % 4 % % 27 % 33 % 53 % 43 % 24 % 47 % 47 % /6 2/6. 2/6 42 % 47 % % 11 % saldotalet Minskande avsevärt Minskande en aning Inga förändringar Hårdnande en aning Hårdnande avsevärt Förverkligat Figur 3.5. Konkurrensen på sjötransportmarknader (uppf. 1/7 n=19, prognos 1/7 n=19). Fraktpriserna på sjötransporter (B5) Hälften av svararna ansåg att fraktpriserna på sjötransporter har stigit en aning under de senaste sex månaderna. Den andra hälften ansåg att fraktpriserna har kvarstått oförändrade. Saldotalet har blivit starkt positivt. Nu är det 5. Enligt tidsspannen har fraktpriserna ökat strakt. Enligt prognosen kommer prisstigningen inte att fortsätta. Cirka hälften av svararna estimerar att fraktpriserna kommer att kvarstå oförändrade under det följande halvåret. Saldotalet är ännu positivt i prognosen. Nästan en tredjedel av svararna räknar med att fraktpriserna stiger medan en femtedel av svararna antar att fraktpriserna sjunker en aning.

17 Rederibarometern 15 Frakterna inom sjötransport procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 21 % 29 % % 14 % 14 % 5 % 62 % 5 % 5 5 % 26 % % 24 % 21 % 1/6 2/6 1/7 1/ saldotalet Stigande avsevärt Stigande en aning Inga förändringar Sjunkande en aning Sjunkande avsevärt Förverkligat Figur 3.6. Fraktpriserna på sjötransporter (uppf. 1/7 n=18, prognos 1/7 n=19). Priset på bunkeroljan (B6) I den första förfrågan var svararna eniga om att priset på bunkeroljan hade stigit ( 1/6). Under den följande rundfrågan fanns det mera spridning ( 2/6). Under den sista perioden ( 1/7) estimerade 68 % av svararna att priset på bunkeroljan hade stigit. Det estimeras att priset ännu stiger en aning under det kommande halvåret. 74 % av svararna är av denna åsikt. Priset på bunkeroljan procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 5% 5 % 27 % 14 % 32 % 21 % 14 % 73 % -1 1/6 34 % 58 % % 1 % 2/6 1/7 74 % -69 1/ saldotalet Sjunkande avsevärt Sjunkande en aning Inga förändringar Stigande en aning Stigande avsevärt Förverkligat Figur 3.7. Priset på bunkeroljan (uppf. 1/7 n=19). När man jämför uppskattningarna om det prognostiserade priset med uppskattningarna om den prisutveckling som har blivit uppfylld framkommer att svararna har prognostiserat en mera måttfull prisutveckling jämfört med den prisutveckling som har blivit uppfylld. Tidsserierna är så pass korta ännu att en utförligare analys av saken är omöjlig. Å andra sidan kan man konstatera att det är

18 16 Pekka Sundberg mycket svårt att göra prognoser över prisutvecklingen på olja i den nuvarande världspolitiska situationen. Bemanningskostnaderna under olika flagg (B7) I den första barometern var svararna nästan eniga om att bemanningskostnaderna under finländsk flagg steg en aning under de senaste sex månaderna ( 1/6). Stigningen jämnades ut lite i den följande barometern ( 2/6). En likadan utveckling fortsatte också i den tredje barometern. Nyckeltalen för den utveckling som har blivit uppfylld var nästan de samma som förra gången. Svararna är nästan eniga om att bemanningskostnaderna fortfarande kommer att öka. ( 1/7). Besättningskostnaderna för finska flaggan procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 8 % 33 % 31 % 92 % 61 % 69 % 82 % -92 1/ % 2/6-69 1/7 12 % % 1/ saldotalet Sjunkande avsevärt Sjunkande en aning Inga förändringar Stigande en aning Stigande avsevärt Förverkligat Figur 3.8. Bemanningskostnaderna under finländsk flagg (uppf. 1/7 n=16, prognos 1/7 n=17). Det väsentliga här är att jämföra utvecklingen av bemanningskostnaderna under finländsk flagg med den motsvarande utvecklingen under andra flaggor eftersom den allmänna prisnivån är stigande. Uppskattningarna om bemanningskostnaderna under utländsk flagg visade en liknande utveckling som bemanningskostnaderna under finländsk flagg. Den grafiska representanten från perioden är nästan identisk. Nästan alla svarare (85 %) estimerar att bemanningskostnaderna under utländsk flagg stiger också då det gäller den kommande utvecklingen.

19 Rederibarometern 17 Besättningskostnaderna för andra än finska flaggor procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 22 % 67 % 54 % 31 % 3 % 6 % 15 % 7 % % 15 % 1 % 15 % 1/6 2/6 1/7 1/ saldotalet Sjunkande avsevärt Sjunkande en aning Inga förändringar Stigande en aning Stigande avsevärt Förverkligat Figur 3.9. Bemanningskostnaderna under andra än finländska flaggor (uppf. 1/7 n=1, prognos 1/7 n=13). Investeringarna i tonnaget i trafiken mellan Finland och utlandet (B8) (nybygge och inköp av second-hand fartyg inkluderade) Tidsspannen var de följande två åren. Således täcker uppskattningarna delvis varandra i de förfrågningar som har gjorts med ett halvårs mellanrum. Det har inte skett några väsentliga förändringar i prognoserna. Nästan hälften, 55 % av svararna estimerar att investeringarna ökar och en tredjedel estimerar att investeringarna kvarstår oförändrade. Investeringarna i trafiken mellan Finland och utlandet under följande 2 år procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 5 % 36 % 52 % % 33 % 21 % 1 % 11 % % 33 % 6 % P 1/6P 2/6P 1/ saldotalet -1 Stiger avsevärt Stiger en aning Inga förändringar Minskar en aning Minskar avsevärt Figur 3.1. Investeringarna i trafiken mellan Finland och utlandet (prognos 1/7 n=18).

20 18 Pekka Sundberg 3.2. Frågorna som har att göra med det enstaka rederiet Omsättning (B9) Under de senaste sex månaderna har enstaka rederiernas omsättning ökat kraftigt ( 1/7). Saldotalets tidsserie pekar på snabb ökning. Jämfört med den första förfrågan har saldotalet stigit med 79 poäng då det gäller den uppfyllda utvecklingen. Det estimeras att omsättningen ännu kommer att stiga eller åtminstone kvarstå oförändrad. Mätt med saldotalet avmattas dock ökningen. Rederiets omsättning procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 5 % 13 % 21 % 24 % % % 63 % 43 % 4 % 1/6 47 % 2/6 11 % 5 % 1/7 47 % 5 % 1/ saldotalet Stigande avsevärt Stigande en aning Inga förändringar Sjunkande en aning Sjunkande avsevärt Förverkligat Figur Rederiets omsättning (uppf. 1/7 n=19, prognos n=19). I fråga om omsättningen har barometerns prognos blivit uppfylld tämligen bra. Över hälften av dem som svarade på den första förfrågan estimerade ökning vilket också blev uppfyllt under den följande perioden. Den omsättningsutveckling som blev uppfylld under den tredje perioden (1/7) var avsevärt bättre än prognoserna. 84 % av svararna estimerar att det har skett en ökning under perioden 1/7. Enbart 48 % av svararna hade prognostiserat ökning för denna period. Användningsgrad av fartygens kapacitet (B1) Över hälften av svararna (58 %) ansåg att användningsgraden av kapacitet har lågt kvar på samma nivå under det senaste halvåret. 37 % av svararna estimerar att användningsgraden för kapacitet har ökat ( 1/7). En granskning av saldotalen visar att användningsgraden har stigit en aning jämfört med tidsperioden i den förra barometern ( 2/6). Tidsserien för saldotalet har varit stigande. Användningsgraden av kapacitet kommer att antingen kvarstå oförändrad eller stiga en aning under det följande halvåret ( 1/7). Säsongfluktuationen beaktas inte i uppskattningar.

21 Rederibarometern 19 Exploateringsgraden av rederiets kapacitet procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 7 % 27 % % 1/6 5 % 3 % 37 % % 58 % 32 % % 1 % 5 % 1 % 2/6 1/7 1/ saldotalet Stigande avsevärt Stigande en aning Inga förändringar Minskande en aning Minskande avsevärt Förverkligat Figur Användningsgrad av fartygens kapacitet (uppf. 1/7 n=19, prognos 1/7 n=19). Utveckling av antalet sjöpersonal enligt flaggstat (B11) Utvecklingen av antalet sjöpersonal då det gäller finskflaggade fartyg var gynnsam under de senaste sex månaderna. 41 % av svararna estimerar att antalet sjöpersonal har stigit. Resten av svararna estimerade att personalantalet har kvarstått oförändrat ( 1/7). Majoriteten av svararna (7 %) estimerar att personalantalet kommer att kvarstå oförändrat under den följande perioden. Mätt med saldotalet var prognosen lindrigt positivt. Andelen av sjöpersonal (Finska flaggan) procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 6 % 12 % 23 % 12 6 % % 29 % 8 62 % 88 % 59 % 15 % 1/ % 2/6 Förverkligat 1/7 7 % 12 % 1/ saldotalet Stigande avsevärt Stigande en aning Inga förändringar Sjunkande en aning Sjunkande avsevärt Figur Antalet sjöpersonal på finskflaggade fartyg (uppf. 1/7 n=17, prognos 1/7 n=17).

22 2 Pekka Sundberg Under den senaste perioden följde utvecklingen av antalet rederiernas sjöpersonal på utflaggade fartyg en likadan fördelning som utvecklingen av personalantalet på finskflaggade fartyg. en för den kommande perioden följer den utveckling som har blivit uppfylld under de föregående perioderna. Hälften av svararna estimerar att personalantalet kommer att utvecklas och hälften estimerar att antalet kvarstår oförändrat. Saldotalet är 5. Således är prognosen ljusare jämfört med finskflaggade fartyg. Andelen av sjöpersonal (andra än finska flagga) procent 1 % 8 % 6 % 4 % % % 45 % 22 % 1/6 8 % 11 % 38 % 3 % % 2/6 59 % 1/7 5 5 % 5 % 1/ saldotalet Stigande avsevärt Stigande en aning Inga förändringar Sjunkande en aning Sjunkande avsevärt Förverkligat Figur Antalet sjöpersonal på andra än finskflaggade fartyg (uppf. 1/7 n=1, prognos 1/7 n=1).

23 Rederibarometern HINDREN FÖR UTVECKLING ELLER TILLVÄXT I REDERIETS VERKSAMHET I grupp C kartlades det rederiernas tillväxthinder. Rederierna fick nämna så många tillväxthinder som de ville. Tabellen anger också svarsfördelningen i den andra förfrågan från året 26. Tabell 4.1. Tillväxthindren för rederiet. Hindren för tillväxt/utveckling Notiser (stycken) 2/6 1/7 n=21 n=19 Svårigheterna i anskaffandet av yrkeskunnig personal ombord Svårigheterna i anskaffandet av yrkeskunnig personal på landsidan 1 5 Uppgång i arbetskraftskostnader 6 5 Uppgång i priset på bunkeroljan 7 1 Uppgång i charterkostnader 1 2 Uppgång i kapitalkostnader 3 Uppgång i andra kostnader 3 2 Begränsningar i kapacitet/fartyg 5 6 Otillräcklig efterfråga 2 Konkurrensökning 12 6 Dålig prisutveckling 3 4 Allmän ekonomisk osäkerhet 2 Verksamhetsfinansiering och brist på garantier 3 2 Författningskrav beträffande miljöärenden 2 1 Andra författningskrav 2 Priset på finländsk flagg 11 6 Farledsavgifternas nuvarande nivå 5 4 Uppgång i farledsavgifter 2 2 Lotsningsavgifternas nivå* - 4 Något annat eller några andra, vilket/vilka 2 1 Inga speciella hinder för utveckling eller tillväxt * Frågan om lotsningsavgifter ingick inte i de förfrågningar som gjordes år 26. Tillväxthinder nämndes 81 gånger i den nyaste förfrågan. Mest notiser fick svårigheterna i anskaffandet av yrkeskunnig personal ombord (14 notiser) och uppgång i priset på bunkeroljan (1 notiser). Svårigheterna i anskaffandet av yrkeskunnig personal ombord utgjorde fortsättningsvis det viktigaste tillväxthindret. Som en detalj kan det konstateras att svårigheterna i anskaffandet av yrkeskunnig personal på landsidan fick fem notiser. Tidigare ansågs det inte som ett tillväxthinder. Svårigheterna i att estimera pristrenden på bunkerolja avspeglas i svaren. Uppgång i priset på bunkeroljan ansågs som det viktigaste tillväxthindret i den första förfrågan (1/6). I den andra förfrågan (2/6) fanns priset på bunkeroljan inte bland de tre viktigaste tillväxthindren men nu fanns det på andra platsen. Begränsningarna i kapacitet, konkurrensökningen och priset på finländsk flagg fick sex notiser var och en.

24 22 Pekka Sundberg I denna förfrågan fanns det ett nytt alternativ vilket hette "Lotsningsavgifternas nivå". Fyra rederier ansåg den som ett tillväxthinder. Vid sidan av de givna alternativen hade svararna möjligheten att fritt nämna begränsande faktorer. Ett rederi använde denna möjlighet och nämnde hamnavgifternas nivå.

25 Rederibarometern FÖRÄNDRINGARNA I VERKSAMHETSMILJÖN Grupp D behandlade förändringar i verksamhetsmiljön. Finlands sjöfartspolitik (D1) Syftet med frågan var att kartlägga Finlands sjöfartspolitik ur rederiverksamhetens synvinkel. Tidsspannen var det senaste året. Således överlappar svaren från olika tidpunkter delvis varandra. I ljuset av tidsserien har sjöfartspolitiken klart förbättrats. Saldotalet är inte negativt längre. I ljuset av den senaste uppskattning som baserar sig på procentfördelningen har sjöfartspolitiken kvarstått nästan oförändrad. Antalet svarare som estimerar att sjöfartspolitiken har försämrats är bara 16 %. Sjöfartspolitiken procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 5 % 52 % -5 5 % 1/6 1 % % 2/6 16 % 68 % 16 % 1/ saldotalet -1 Förbättrad Oförändrad Försämrad Förverkligat Figur 5.1. Finlands sjöfartspolitik (uppf. 1/7 n=19).

26 24 Pekka Sundberg Marknadsandelen för finländska rederier (D2) I ljuset av en granskning av saldotalen visar den nya prognosen att utvecklingen av de finländska rederiernas marknadsandel rörande transporter från och till Finland sjunker fortfarande. Saldotalet är negativt -33. en är dock mycket bättre än prognosen från förra årets andra rundfråga. Hälften av svararna estimerar att marknadsandelen nu kommer att sjunka men en tredjedel estimerar att marknadsandelen kommer att kvarstå oförändrad. Nästan en femtedel estimerar att marknadsandelen till och med kan stiga. ens tidsspann är det följande året. Marknadsandelen för finländska rederier procent 1 % 8 % 6 % 4 % % 5 % 19 % 17 % 33 % 8 % 57 % % 19 % P 1/6 P 2/6 P 1/ saldotalet -1 Förbättras Oförändrad Sjunker en aning Sjunker avsevärt er Figur 5.2. Marknadsandelen för de finländska rederierna (prognos 1/7 n=18).

27 Rederibarometern TEMAFRÅGAN Temafrågan i barometern förändras varje gång. Syftet med den är att kartlägga svararnas åsikter om ett aktuellt ämne. Denna gång var temafrågan "Anser Ni, att man borde övergå till miljöbaserade hamn- och farledsavgifter i Finland för att hålla tillbaka luftutsläpp orsakade av sjöfarten?. SPC Finland valde de miljöbaserade hamn- och farledsavgifterna som ämnet eftersom miljöfrågorna kring trafiken har blivit aktuella på grund av bland andra frågor kring klimatförändringen och utsläppshandeln. Sjöfarten har en miljövänlig image jämfört med till exempel väg- och flygtrafiken. Dessutom anses sjöfarten vara en energieffektiv transportform. Energieffektiviteten baserar på den transporterade mängden i förhållandet till utsläpp. Den miljöpolitik som rör sjöfart kan inte bestå av enbart en grupp skilda åtgärder som genomförs med sporadiska mellanrum. Miljöfrågorna kring sjöfarten bör ses som en helhet med både ekonomiska och miljömässiga verkningar. Således är det viktigt att anknyta de olika åtgärderna till varandra. Trots dessa randvillkor ville man föra upp temafrågan på en konkret nivå. Flera rederier hade erfarenheter av miljöbaserade avgifter eftersom de är i bruk till exempel i Sverige. Det miljöbaserade systemet för hamn- och farledsavgifter är ett relativt enkelt system som kan genomföras vid behov på olika nivåer, till exempel i enskilda hamnar och länder. Det är möjligt att inrikta avgifterna i förhållande till utsläppsnivåer. Det är möjligt att sänka hamn- och farledsavgifter på grund av t.ex. den enskilda föreningens utsläppsmängd i förhållandet till fartygets maskineffekt (g/kwh). 18 svarare svarade på frågan. En av dem som deltog i förfrågan svarade inte på temafrågan. Hälften av svararna stödde övergång till miljöbaserade hamn- och farledsavgifter och hälften var emot den. Det fanns utrymme för svarsargument i frågeblanketten. Majoriteten av svararna använde dock inte denna möjlighet. En av anhängarna till de miljöbaserade hamnoch farledsavgifterna tog upp Sverige som ett bra exempel. Där har den miljöbaserade avgiftspolitiken lett till att rederierna mycket väl har anpassat sig till miljöärenden. I de enskilda svaren betonade man också att de som förorenar mindre skulle få billigare avgifter. Dessutom skulle systemet garantera att det inte lönade sig att transportera "luft". Motståndarna betonade konkurrenskraft. Åtgärden skulle förvrida konkurrensen och höja kostnaderna för industrin. I ett svar ansågs det att man bör utveckla sjöfart på det sättet att finländsk flagg är konkurrenskraftig. Efter att ha genomfört de åtgärder som krävs är det möjligt att övergå till nya utmaningar. Att definiera utgångsnivån för avgiften (s.k. nollnivå) ansågs vara svårt också.

28 26 Pekka Sundberg Bilaga Frågeformulär A. Bakgrundsinformation A1. Kontaktinformation Rederiets namn / Dotterrederiets namn Kontaktperson/ Svarare Titel A2. Rederiets huvudsakliga trafikform Linjetrafik Tramp fart (tids- och/eller resebefraktning) Annan A3. Rederiets huvudsakliga godstrafik Torrbulk Våtbulk Styckegods A4. Hur stor omsättning har ert rederi*? * Är det fråga om koncern, står Rederiet för koncernens rederiverksamhet. Ifall det inom koncernen finns flera dotterbolag som idkar rederiverksamhet, var god och uppge information om den organisation Ni representerar, inte information om hela koncernen. under 1 MEUR 1-5 MEUR 5-1 MEUR över 1 MEUR A5. Hur många anställda har ert rederi? under över 2 A6. Rederiets tonnage Rederiet har endast eget tonnage Rederiet har både eget och chartrat tonnage Rederiet har endast chartrat tonnage Rederiet har varken eget eller chartrat tonnage A7. Rederiets flaggstat Antalet fartyg som ert rederi opererar enligt flaggstat: fartyg/flagga Finska flaggan EU-flaggan Övriga Ro-ro/ Ropax Containerfartyg Torrbulk Våtbulk antal

29 Rederibarometern 27 B. Nuläge och framtid Allmänna frågor om rederibranschen Konjunkturer B1a. Har sjötransportmarknadens konjunkturer under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Förbättrats avsevärt Förbättrats i viss mån Inte förändrats Försämrats i viss mån Försämrats avsevärt * Att konjunkturerna inte förändrats innebär att konjunkturväxlingen varit +- 2 %. B1b. Tror Ni att sjötransportmarknadens konjunkturer under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall förbättras avsevärt Skall förbättras i viss mån Inte skall förändras Skall försämras i viss mån Skall försämras avsevärt * Att konjunkturerna inte skall förändras innebär att konjunkturväxlingen är +- 2 %. Produktion/Efterfrågan B2a. Har efterfrågan på transportmarknaden i Östersjön/Nordsjön under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskat i viss mån Minskat avsevärt B2b. Tror Ni att efterfrågan på transportmarknaden i Östersjön/Nordsjön under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändrats Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt

30 28 Pekka Sundberg B3a. Tror Ni, att mängden av EXPORTtransporterna i Finlands sjötrafik under följande år, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt B3b. Tror Ni, att mängden av IMPORTtransporterna i Finlands sjötrafik under följande år, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Konkurrens B4a. Har konkurrensen på sjötranportsmarknaden under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskat i viss mån Minskat avsevärt B4b. Tror Ni att konkurrensen på sjötranportsmarknaden under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Priser B5a. Har priserna på sjötransportfrakter under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Sänkts i viss mån Sänkts avsevärt B5b. Tror Ni att priserna på sjötransportfrakter under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt

31 Rederibarometern 29 Kostnader B6a. Har priset på den brännoljakvalitet (= bunkern ) Ni använder under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskat i viss mån Minskat avsevärt B6b. Tror Ni att priset på den brännoljakvalitet (= bunkern ) Ni använder under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt B7a. Har bemanningskostnaderna inom rederibranschen enligt flaggstat under de senaste 6 månaderna Finska flaggan Annan flagga Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskat i viss mån Minskat avsevärt B7b. Tror Ni att bemanningskostnaderna inom rederibranschen enligt flaggstat under de följande 6 månaderna Finska flaggan Annan flagga Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Investeringar B8a. Tror Ni att investeringarna av transportmateriel (nybyggen och köp av second handfartyg) inom rederibranschen, i trafik mellan Finland och utland under de följande 2 åren Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Frågor om rederiet Omsättning B9a. Har ert rederis omsättning under de senaste 6 månaderna Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskad i viss mån Minskad avsevärt

32 3 Pekka Sundberg B9b. Tror Ni att ert rederis omsättning under de följande 6 månaderna Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Kapacitet B 1a. Har utnyttjandegraden av kapaciteten hos rederiets fartyg under de senaste 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Ökat avsevärt Ökat i viss mån Inte förändrats Minskat i viss mån Minskat avsevärt B 1b. Tror Ni att utnyttjandegraden av kapaciteten hos rederiets fartyg under de följande 6 månaderna, när säsongfluktuation förbises, Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt Personal B11a. Har sjöpersonalen i ert rederi enligt flaggstat under de senaste 6 månaderna Finska flaggan Annan flagga Ökat avsevärt Ökat i vis mån Inte förändrats Minskat i vis mån Minskat avsevärt B11b. Tror Ni att sjöpersonalen i ert rederi enligt flaggstat under de följande 6 månaderna Finska flaggan Annan flagga Skall öka avsevärt Skall öka i viss mån Inte skall förändras Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt

33 Rederibarometern 31 C Hinder för tillväxt C1. Anser Ni att någon eller några av följande faktorer hindrar er rederiverksamhet att utvecklas eller växa (Ni kan välja mer än ett alternativ) Svårigheter att få kunnig arbetskraft för arbete till sjös Svårigheter att få kunnig arbetskraft för arbete i land Stegring i arbetskraftskostnader Höjning av bunkerpriset Stegring i charterkostnader Stegring i kapitalkostnader Stegring i övriga kostnader Brist på kapacitet / fartyg Otillräcklig efterfrågan Ökad konkurrens Dålig prisutveckling Allmän ekonomisk osäkerhet Verksamhetens finansiering och brist på garantier Bestämmelsekrav inom miljöskyddet Andra bestämmelsekrav, vilka Finska flaggans pris Farledsavgifternas nuvarande nivå Höjning av farledsavgifterna Lotsningsavgifternas nivå Något annat, vad Inga speciella hinder för utvecklingen och tillväxten D. Förändringar i verksamhetsomgivningen D1 Finlands sjöfartspolitik har under det senaste året när det gäller förutsättningarna att idka rederiverksamhet Förbättrats Inte oförändrats Försämrats D2 Tror Ni att de finländska rederiernas marknadsandel av transporterna till/från Finland under nästa år Skall öka Skall stanna oförändrad Skall minska i viss mån Skall minska avsevärt E. Temafrågan Anser Ni, att man borde övergå till miljöbaserade hamn- och farledsavgifter i Finland för att hålla tillbaka luftutsläpp orsakade av sjöfarten? Ja Nej Argumentering:

34 University of Turku CENTRE FOR MARITIME STUDIES WTC Building, Veistämönaukio 1-3 FI-21 TURKU