Trafikbullerutredning: Fall 1:1, Mjölby kommun

Transkript

1 RAPPORT A Handläggare Elis Johansson Telefon SMS elis.johansson@afconsult.com Rapportnr Rapport A ver 2 Datum Projektnr Sara Gustavsson Planarkitekt Byggnadskontoret Mjölby kommun Kund Mjölby kommun Trafikbullerutredning: Fall 1:1, Mjölby kommun Sammanfattning Planarbete pågår för planområdet vid Fall 1:1, i Mantorp, i Mjölby kommun. Syfte med detaljplanen är att tillåta markanvändning för bostäder, förskola och ett LSS-boende. Mjölby kommun har beställt en trafikbullerutredning med syfte att ta fram förväntade ljudnivåer på planområdet. Beräkningarna har gjorts i olika steg och för sju olika situationer. med och utan planerad framtida bebyggelse med och utan spårnära bullerskyddsåtgärder tre olika placeringar på förskola framtida prognosticerad trafikföring motsvarande år 2040 Beräkningsresultatet visas i bilagorna U1-U7, både som ljudnivåer vid fasad och som ljudutbredning i färgskala 1,5 m över marknivå. För bostäder jämförs beräknade ljudnivåer med riktvärden enligt SFS2015:216 och för förskolan jämförs krav med Naturvårdsverkets riktvärden för skolgård, NV Planerade bostäder (hus 1-11) närmast järnvägen exponeras kraftigast av trafikbuller, främst från spårtrafiken. I och med att byggnaderna beräknas med fyra våningar fungerar byggnaderna bullerskärmande till planområdet söder om dessa hus, som generellt består av två-våningshus. Eftersom kravet om högst 60 dba ekvivalent ljudnivå överskrids för hus 1-11 behöver bostäderna utföras med genomgående planlösning så att minst hälften av bostadsrummen når en fasadsida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. För vissa bostäder på våning 1 kan dessutom lokala bullerskyddsåtgärder behövas. Spårnära åtgärder i form av 4 m hög bullerskärm längs spåret underlättar planeringen av bostäder, samt minskar behovet av lokala bullerskärmar för våning 1. Detaljerad beskrivning av resultatet för bostäder redovisas i kap 6.1 och 6.2 och på bilagorna U1-U2. För planerad förskola har tre olika placeringsalternativ utretts, vilket presenteras i bilagorna U3-U7. För samtliga förutsätts spårnära bullerskyddsskärmar vara uppförda. Eftersom förskolan kan komma att byggas före bebyggelse strax norr om förskolan så har samtliga placeringsalternativ utretts utan bullerskärmande bebyggelse norr om förskolan, se bilaga U3, U5 och U7. Kravet på högst 50 dba ekvivalent ljudnivåer på skolgård avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet gör att det blir svårt att anlägga skolgård utan bullerskärmande bebyggelse norr om förskolan. Skolgårdsytan som klarar kravet blir i dessa fall väldigt liten, se bilaga U3a, U5a och U7a. Om istället hänsyn tas till bullerskärmande bebyggelse, se bilaga U4a, U6a och U8a så finns det goda möjligheter att planera en skolgård som samtidigt klara Naturvårdsverkets krav. Detaljerad beskrivning av resultatet för förskolan redovisas i kap 6.3. ÅF Infrastructure AB, Ljud och Vibrationer Elis Johansson Kvalitetsrådgivare Samuel Tuvenlund ÅF Infrastructure AB, Storgatan 13, SE Linköping Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 1 (18)

2 RAPPORT A Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdrag Projekthistorik Riktvärden för trafikbuller Riktvärden för nya bostäder: Trafikbullerförordning SFS 2015: Riktvärden för skolgård: NV Bedömningsgrunder Beräkningar Underlag Trafikmängd: Vägtrafik Trafikmängd: Spårtrafik Beräkningsstandard väg- och spårtrafik Beräkningar Beräkningsresultat Resultat avseende bostäder Resultat avseende Förskola Kommentarer Bedömning bostadsfasad Bedömning uteplats vid bostäder Bedömning ljudnivå på skolgårdar Övriga kommentarer Resultatets giltighet Referenser Bilagor I bilagorna redovisas beräknade ljudnivåer dels som fasadvärden och dels som ljudnivå på utbredningskartor (bilaga U1a osv) över området med ljudnivåer i färgfält. Bilagorna ges enligt följande tabell: Situation Dygnsekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba], uteplats dag- och kvällstid (kl06-22) Maximal ljudnivå [dba], nattetid (kl22-06) Bostäder utan åtgärder (4 m hög spårnära bullerskyddsskärm) Bilaga U1a Bilaga U1b Bilaga U1c Bostäder med åtgärder (4 m hög spårnära bullerskyddsskärm) Bilaga U2a Bilaga U2b Bilaga U2c Förskola utan skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 1 (tvärs järnväg) Bilaga U3a Bilaga U3b Förskola med skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 1 (tvärs järnväg) Bilaga U4a Bilaga U4b Förskola utan skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 2 (längs järnväg) Bilaga U5a Bilaga U5b Förskola med skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 2 (längs järnväg) Bilaga U6a Bilaga U6b Förskola utan skärmande bebyggelse, placeringsalternativ 3 (längs järnväg) Bilaga U7a Bilaga U7b ej aktuellt Förskola med skärmande bebyggelse, placeringsalternativ 3 (längs järnväg) Bilaga U8a Bilaga U8b ej aktuellt Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 2 (18)

3 RAPPORT A 1 Inledning 1.1 Bakgrund Planarbete pågår för planområdet vid Fall 1:1, i Mantorp, i Mjölbys kommun. Området är inte planlagt sedan tidigare och därför tas en ny detaljplan fram. Syftet med detaljplan Fall 1:1 är att tillåta markanvändning för bostäder, förskola och ett LSSboende. Eftersom detaljplanearbetet startades efter 2:e jan 2015, kan riktvärden enligt SFS2015:216 tillämpas för bostäder. För förskola tillämpas bullerkrav enligt Naturvårdsverkets riktvärden för skolor och förskolor enligt NV , som fastställdes i september I samband med planarbetet efterfrågas en trafikbullerutredning för att klargöra vilka ekvivalenta samt maximala ljudnivåer som erhålls vid de tänkta fasader samt uteplatser. Kommunen har tidigare låtit utföra utredning av buller för området (år 2015), med hänsyn till trafikbuller från väg- och spårtrafik. Utredningen från år 2015 ger värden på ljudnivåer ca 2 m ovan mark och tar endast hänsyn till dåvarande trafikmängder. Aktuell bullerutredning tar hänsyn till framtida trafikmängd, vilket också är ett krav enligt 8 i gällande trafikbullerförordning SFS2015:216 Syftet med bullerutredningen är att kartlägga ljudnivåerna från trafik, främst spårtrafik från södra stambanan. Se orienteringskarta över området i figuren nedan: Figur 1. Orienteringskartan ovan visar planområdets läge (markerat område), södra Mantorp. Kartmaterial kommer från beställaren, Mjölby kommun. 1.2 Uppdrag ÅF Ljud och Vibrationer har fått i uppdrag att genomföra en bullerutredning som underlag för planprocessen. Beställare av bullerutredningen är Mjölby kommun. Kommunen vill att en bullerutredning ska göras för planområdet. Uppdraget beställdes i juni år Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 3 (18)

4 RAPPORT A 1.3 Projekthistorik Uppdraget har pågått sedan sommaren år Under hösten pågick förändringar bl.a. togs flera olika förslag på bebyggelseutformning fram. Projekthistoriken sammanfattas i följande tabell: Tabell 1. Projekthistoriken Datum Aktivitet Kommunens leverans av bebyggelseutformning nr ÅFs leverans preliminärt beräkningsresultat Platsbesök på planområdet för att bedöma ljudbidrag från industribuller ÅFs leverans av ljudberäkningar med ÅFs förslag på bebyggelse längs med spåret Möte i Linköping, diskutera förutsättningar, åtgärder och bebyggelseutformning Kommunens leverans av bebyggelseutformning nr Diskussion kring placering av förskola Kommunens leverans av bebyggelseutformning nr 3, inkl tre st olika förskoleplaceringar ÅFs leverans av ljudutbredning vid bostäder, bilaga U1 och U ÅFs leverans av ljudutbredning vid bostäder samt förskola, bilaga U1-U4 samt U6-U7 (I detta skede fanns inte bilaga U5, som tillkom senare, se kommentar för ) Möte i Mjölby, diskutera resultat, trafikmängder, åtgärder och placeringsalternativ för förskolan Kommunens leverans av bedömda trafikmängder, kommunens leverans av skiss av förskoleplaceringar samt situation enligt bilaga U3 utan bebyggelse mellan förskola och järnväg ÅFs leverans av preliminärt resultat i bilagorna U1-U Kommunens förfrågan om att utreda ytterligare förskolesituation, förskola utan bebyggelse mellan förskola och järnväg, där förskolan placeras längs med spåret. Denna bilaga benämns U Leverans av trafikbullerutredningens rapport inkl bilagor U1-U Utökning beräkningssituationer för förskoleplacering nr 3: Utredningen tar nu även hänsyn till situation utan bebyggelse norr om förskolan. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 4 (18)

5 RAPPORT A 2 Riktvärden för trafikbuller 2.1 Riktvärden för nya bostäder: Trafikbullerförordning SFS 2015:216 Regeringen har beslutat om en förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, SFS 2015:216, se referens (1). Förordningen innehåller riktvärden för trafikbuller vid bostadsbyggnader och ska tillämpas både vid bedömningar enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken. I maj år 2017 ändrades 3 i förordningen enligt förordningsändringar SFS 2017:359. Förordningen innehåller riktvärden för buller utomhus från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. Förordningen gäller såväl vid tillämpning i planskedet enligt plan- och bygglagen som vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Eftersom förordningen knyter an till befintliga bestämmelser i plan- och bygglagen kommer förordningen att gälla för detaljplaneärenden som påbörjats från och med den 2 januari Riktvärdena berör endast ljudnivåer utomhus och påverkar inte det befintliga regelverket gällande ljudnivåer inomhus. Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Buller från spårtrafik och vägar 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. (enligt SFS 2017:359) 4 Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 första stycket 3 a planoch bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och Beräkning av bullervärden 8 Vid beräkning av bullervärden vid en bostadsbyggnad ska hänsyn tas till framtida trafik som har betydelse för bullersituationen. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 5 (18)

6 RAPPORT A 2.2 Riktvärden för skolgård: NV I september år 2017 gav Naturvårdsverkets ut nya riktvärden för trafikbuller på skolgård, se referens (2). Följande riktvärden tillämpas i denna bullerutredning: Tabell 2. Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik på ny skolgård (frifältsvärde). Värden hämtas från Naturvårdsverkets rapport NV Del av skolgård Ekvivalent ljudnivå för dygn [dba] Maximal ljudnivå för dygn [dba, Fast] De delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet Övriga vistelseytor inom skolgården ) Notering: 1) Nivån bör inte överskridas mer än 5ggr per maxtimme under ett årsmedelsdygn, under den tid då skolgården utnyttjas (t.ex. kl07-18) 3 Bedömningsgrunder I denna rapport kommenteras framtida bebyggelse översiktligt utgående från möjligheterna att innehålla kraven på (med avseende på ljud från trafik): högst 60 dba ekvivalent ljudnivå för bostadsfasad uteplats vid bostad med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå dagtid skolgård avsedd för lek, vila och pedagogisk verksamhet med högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå dagtid övriga vistelseytor på skolgård (dvs inte avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet) med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå dagtid Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 6 (18)

7 RAPPORT A 4 Beräkningar 4.1 Underlag Följande underlag har använts för beräkningar av trafikbuller: A. Digitalt kartmaterial (inkl. situationsplan, höjdkurvor, befintliga byggnader och väglinjer), från Mjölby kommun. B. Övergripande info om vägarna, bl.a. skyltad hastighet, Trafikverket, NVDB (Nationell Vägdatabas), online C. Trafikföring statliga vägar, klickbara kartan D. Trafikföring kommunala vägar, Sara Gustavsson, dat samt E. I möjligaste mån har trafikmätningar använts som ingångsvärden vid ljudberäkningen. Om inga uppgifter på trafikföringen finns, görs bedömning av dagens trafikmängder för vägar intill planområdet. Bedömningen görs utifrån antalet befintliga bostäder som förväntas trafikera vägsträckorna. I samtliga fall antas att trafikföringen motsvaras av att varje hushåll i genomsnitt trafikerar vägen 4 ggr / dag. F. Trafikuppräkningstal för EVA , Trafikverket, gäller från G. Trafikföring för järnväg (prognos år 2040), Trafikverket, via Matilda Lindkvist (utredare planering i Eskilstuna). Med trafikuppräkningstal enligt underlag F har trafiksiffror från underlag C och D räknats till att motsvara trafikföring i ÅDT (årsmedeldygnstrafik) för prognosår Enligt EVA anges för tung trafik i Östergötland för perioden år 2014 till år 2040 dels för Europavägar uppräkningstalet 1,81 och dels för övriga vägar uppräkningstalet 1,21. Motsvarande siffra för lätta fordon är 1,33 som gäller både på Europavägar och övriga vägar. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 7 (18)

8 Del RAPPORT A 4.2 Trafikmängd: Vägtrafik I figuren nedan redovisas vägsträckor som använts i bullerberäkningarna: Tollstadsvägen, väg 626, nordväst Magasinsvägen Del 4 Stationsvägen 5 Del 3 Stationsvägen 5 Del 2 Stationsvägen 3A Del 1 Stationsvägen 3A Tollstadsvägen, väg 626, sydöst Del 5 Stockebyvägen Del 7 Parkvägen, väster Del 6 Parkvägen, väster Figur 2. Vägnamn för vägsträckor som använts i bullerberäkningarna Använd trafikdata i beräkning avser prognosår (år 2040) och redovisas i tabell 3. Tabell 3. Vägtrafikdata som används i bullerberäkningen Andel tung% trafik år 2040 Väg/gata ÅDT (f/åmd), ÅDT (f/åmd), Dygn 1) Natt 2) Medeltimme 3) Hastighet Not. år 2019 år 2040 kl [km/h] Del 1 Stationsvägen 3A % 8% 0% 30 a Del 2 Stationsvägen 3A % 8% 0% 30 a Del 3 Stationsvägen % 8% 0% 30 a Del 4 Stationsvägen 5 / Stockebyvägen % 8% 0% 30 a Del 5 Stockebyvägen % 8% 5% 30 a Del 6 Parkvägen, väster % 8% 0% 30 a Del 7 Parkvägen, väster % 8% 0% 30 b Del % 8% 5% 30 b Magasinsvägen % 8% 0% 40 c Tollstadsvägen, väg 626, nordväst % 8% 5% 40 d Tollstadsvägen, väg 626, sydöst % 8% 0% 40 d Anmärkningar 1) Andel tung trafik (av ÅDT) per dygn 2) Andel tung trafik (av all tung trafik) natt kl , enligt referens (3). Om antalet tunga fordon understiger 5 st per natt antas att andelen tung trafik är 0%. 3) Andel tung trafik (av all tung trafik) vid en medeltimme dagtid mellan kl under ett årsmedeldygn. Om antalet tunga fordon understiger 5 st per timme antas att andelen tung trafik är 0%. Noteringar: a) Trafikmängd levererad av beställaren motsvarande både år 2019 och år b) Samma som a) ovan men med villkor att dessa vägars trafikmängd år 2019 ska sättas till 0 fordon per dygn, eftersom vägar anläggs senare. Trafikmängden för år 2019 är aktuell för beräkning av förskola enligt bilaga U3 och U5 c) Ingen trafikmätning har hittats för Magasinsvägen, trafikmängd är bedömd utifrån angränsande gators (Trumperatervägen och Häradsvägen) trafikmängder. Enligt underlag från vtr.trafikia.se visar Trumpetarevägen 2, VaDT=1034 f/d från mätning år 2017 samt Häradsvägen 11 VaDT=997 f/d från mätning år Medelvärdet avrundat till heltal blir 1000 f/d vilket har använts för Magasinsgatan år 2019 d) Trafikmängd enligt underlag C, Trafikverkets klickbara karta. Uppräkning har gjorts för trafikmängder motsvarande år 2019 och Övriga vägar bedöms ha så låg bullerpåverkan att de inte tagits med i beräkningen. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 8 (18)

9 RAPPORT A 4.3 Trafikmängd: Spårtrafik Strax norr om planområdet passerar spårtrafik på södra stambanan. Järnvägssträckan tillhör bandel 505 mellan Mjölby och Linköping. Enligt underlag G har dels aktuell trafikföring för järnvägen och dels prognosticerad trafikföring för motsvarande år 2040 erhållits. Högsta tillåtna hastighet på sträckan är 160 km/h, men antagligen har majoriteten av spårtrafiken lägre hastighet, i synnerhet tågtyperna X60 (pendeltågen) som stannar i Mantorp. I beräkningen har dock antagits att spårtrafiken sker upp till 160 km/h, vilket endast begränsar hastigheten för tågtypen X2. Tabell 4. Använd spårtrafik i ljudberäkningen, för sträckan mellan Mjölby och Linköping (bandel 505), år 2040 Tågtyp Dag- /kväll (kl06-22) Medeltimme dag- /kvällstid (kl06-22) 1 Nattetid (kl22-06) Totalt [st.] Medellängd [m] Gods 7,5 0,5 20,5 28, Pass 5,0 0,3 2,2 7, X2 43,2 2,7 0,0 43, X60 127,3 8,0 15,5 142, Noteringar: Hastighet [km/h] 1) Spårtrafik för en medeltimme under dag- och kvällstid. I beräkningarna tas endast hänsyn till tågtyper där spårtrafiken överstiger 5 st per medeltimme (kl06-22), dvs X60. 2) Spårtrafik nattetid för tidsperioden kl I beräkningarna tas endast hänsyn till tågtyper där spårtrafiken överstiger 5 st (kl22-06), dvs Gods, Pass samt X60. 3) Maxhastigheten för tågtypen är 200 km/h, men för aktuell bandel är högsta tillåtna hastighet 160 km/h. I beräkningen antas att tågtyperna X2 går maximalt 160 km/h. I denna beräkning tas ingen hänsyn till buller från framtida höghastighetsjärnväg för den planerade Götalandsbanan (Ostlänkens fortsättning av spårtrafik med höghastighetsstandard). 4.4 Beräkningsstandard väg- och spårtrafik Beräkning av vägtrafikbuller har utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik, rapport 4653, från Naturvårdsverket, se referens (4). Beräkning av buller från järnväg har utförts enligt den Nordiska beräkningsmodellen för spårburet buller, rapport 4935, se referens (5). Som hjälp för beräkningarna har beräkningsprogrammet SoundPLAN version 7.3 använts. Beräkningsprogrammet följer Naturvårdsverkets beräkningsmetoder för buller från vägtrafik (4) och spårtrafik (5). Osäkerheten i beräknad ekvivalentnivå från vägtrafik kan bedömas med hjälp av uppgifter i (4). Osäkerheten beror bl.a. på avståndet från vägen och är mindre än 1 db på 50 m avstånd och upp till 3 db på 200 m avstånd. Osäkerheten i beräknad ekvivalentnivå för tågtrafik kan bedömas med hjälp av uppgifter i (5). Osäkerheten beror på avståndet och bedöms vara mindre än 2 db nära spåret och 3 db på upp till m avstånd. 4.5 Beräkningar I beräkningsprogrammet har en terrängmodell av området byggts upp med mark, vägar, järnväg och byggnader baserat på underlag A. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 9 (18)

10 RAPPORT A Dygnsekvivalent (L eq24h, väg- och spårtrafik) och högsta värden av maximal ljudnivå (L Fmax för vägtrafik) i dba har beräknats för ljudutbredningen redovisad som färgfält. Ljudutbredning i färgfält har beräknats på höjden 1,5 m över mark. I beräkningen tas hänsyn till bullerskyddande effekt av framtida byggnader inom planområdet. Beräknade ljudnivåer vid fasad avser frifältsvärden dvs. inklusive inverkan av ljudreflex från närliggande fasader men utan inverkan av egen fasad. Beräknade nivåer som visas på färgfältskartor visas inte som frifältsvärden. Beräknad maximalnivå vägtrafik avser femte bullrigaste fordonspassagen nattetid eller max trafiktimma dagtid. Angivna värden för maximal ljudnivå får överskridas dagtid fem gånger per timme respektive nattetid fem gånger Beräkningsresultat Beräkningsresultaten redovisas dels som fasadvärden för respektive våning och dels som ljudutbredning 1,5m ovan mark med färgskala. De olika beräkningssituationerna kopplas till respektive bilagenamn och redovisas enligt följande tabell: Tabell 5. Bilagor Situation Dygnsekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba], uteplats dag- och kvällstid (kl06-22) Maximal ljudnivå [dba], nattetid (kl22-06) Bostäder utan åtgärder (4 m hög spårnära bullerskyddsskärm) Bilaga U1a Bilaga U1b Bilaga U1c Bostäder med åtgärder (4 m hög spårnära bullerskyddsskärm) Bilaga U2a Bilaga U2b Bilaga U2c Förskola utan skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 1 (tvärs järnväg) Bilaga U3a Bilaga U3b Förskola med skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 1 (tvärs järnväg) Bilaga U4a Bilaga U4b Förskola utan skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 2 (längs järnväg) Bilaga U5a Bilaga U5b Förskola med skärmande bebyggelse, ej aktuellt placeringsalternativ 2 (längs järnväg) Bilaga U6a Bilaga U6b Förskola utan skärmande bebyggelse, placeringsalternativ 3 (längs järnväg) Bilaga U7a Bilaga U7b ej aktuellt Förskola med skärmande bebyggelse, placeringsalternativ 3 (längs järnväg) Bilaga U8a Bilaga U8b ej aktuellt 5.1 Resultat avseende bostäder I bilagorna U1 och U2 redovisas beräkningsresultat med fokus på planerade bostäder. I bilaga U2 tas hänsyn till 4m hög spårnära bullerskyddsskärm, vilket är den enda skillnaden jämfört med situationen i bilaga U1. Bilagornas tabellvärden motsvarar ljudnivå vid fasad. Tabellvärdena för bostäder lämpar sig bäst att jämföras med riktvärdet för fasad enligt SFS 2015:216 3, första stycket 1. Bilagornas färglagda ljudutbredning lämpar sig bäst att jämföras med riktvärdet för uteplats, enligt SFS 2015:216 3, första stycket 2. Det bör poängteras att ljudutbredningskartorna kan överskatta verkliga ljudnivåer vid fasad något, pga. inverkan av byggnaders ljudreflex. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 10 (18)

11 RAPPORT A 5.2 Resultat avseende Förskola I bilagorna U3-U7 redovisas beräkningsresultat med fokus på planerad förskola. Här antas spårnära bullerskyddsåtgärder (4m hög bullerskyddsskärm) längs spåret för samtliga situationer. Ljudutbredningskartorna i bilagor U3-7 bör användas för jämförelse med riktvärdet för skolgård, enligt Naturvårdsverkets riktvärden för skolgård (NV ). För delar av skolgården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet krävs lägre ekvivalenta ljudnivåer än för delar som klassas som Övriga vistelseytor. Därmed utgår vi i första hand att klara krav för lek, vila osv., i andra hand gör vi bedömning att klara krav på övriga vistelseytor. 6 Kommentarer Generellt påverkas planområdet mest av trafikbuller från spårtrafiken, men även Stockebyvägen med framtida tillkommande trafikmängd har viss betydelse, åtminstone med avseende på maximala ljudnivåer. Övriga mindre lokalgator har väldigt liten betydelse med avseende på beräknad ljudnivå. 6.1 Bedömning bostadsfasad Resultat utan spårnära åtgärder (bilaga U1a och U1c) Kravet som ställs enligt SFS2015:216 3 är i första hand högst 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Beräknade ljudnivåer vid bostäderna närmast järnvägen (hus 1-11) överskrider kravet om högst 60 dba på norra fasaderna. För lägenheter med tillgång till fasadsida som överskrider 60dBA bör minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids, enligt 4 första stycket i SFS2015:216. På södra fasaderna blir ljudnivåerna i flera fall lägre än 55 dba, men i några fall t.ex. tabell (2C,v ån1), (3C,vån1), (5C,vån1) blir ljudnivån på södra fasaden våning 1 högre än 55 dba. För de flesta fall är det därmed möjligt att klara bullerkraven om högst ekvivalent ljudnivå med genomgående lägenheter, men vissa fall behöver de ekvivalenta ljudnivåerna på våning 1 sänkas till 55 dba eller lägre, vilket kan åstadkommas med t.ex. lokala bullerskyddskärmar. För de byggnader som tvärställts i jämförelse med spårriktningen (främst hus 15 och 16) kan det bli svårt att hitta en planlösning som medför att minst hälften av bostadsrummen får tillgång till fasadsida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. Dessa hus bör riktas om (principiellt är det bättre med byggnadskroppar längs med spåret) eller omformas så att man klarar bullerkraven. Tvärställda som helt klarar bullerkraven om högst 60 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad är hus 12, 18 och 19. Hus 21 och 22 får ljudnivåer högre än 60 dba ekvivalent ljudnivå, men här klaras krav att nå högst 55 dba vid hälften av bostadsrummen med genomgående planlösning. Kravet enligt SFS 2015:216 4 gäller dock även högst 70 dba maximal ljudnivå nattetid, enligt 4 andra stycket. Detta ges enligt bilaga U1c. På liknande sätt som för ekvivalenta ljudnivåer är det faktiskt möjligt att klara bullerkraven med avseende på maximala ljudnivåer, under vissa villkor. Exempelvis överskrids 70 dba maximal ljudnivå för norra, östra och västra fasaderna för hus 1. Men södra fasaden (1D) är det endast våning 1 med beräknad ljudnivå från spårtrafik om 74 dba, som överskrider kravet om högst 70 dba. Om våning 1 kan åtgärdas med lokala, fastighetsnära Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 11 (18)

12 RAPPORT A bullerskyddskärmar så att maximala ljudnivåer sänks till högst 70 dba, så är det också (åtminstone teoretiskt) möjligt att klara kraven enligt SFS2015:216, 4 första och andra stycket, för hus 1. Samma princip med lokala bullerskyddsskärmar gäller även för flera andra bostadshus längs med spåret. Se våning 1 på fasaddel 2C, 3C, 4C, 5C,6D, 10C. För fasaddel 7C, 8C, 9D, 11C blir de maximala ljudnivåerna lägre än 70dBA, vilket medför att den inte heller behövs några fastighetsnära bullerskyddsåtgärder vid dessa hus. För dessa kan man klara bullerkraven utan närmare bullerskyddsåtgärder, under förutsättning att planlösningen tillåter att 4 första och andras stycket i SFS2015:216 klaras. Här bör det läggas in en reservation. Beräkningarna har förenklats med endast en fasadpunkt på södra fasaderna på hus Fasadpunkter närmare hörn kan komma att få högre ljudnivåer än vad som anges vid ensam punkt på södra fasaderna. Vid detaljprojektering bör det klarläggas att bullerkraven klaras med genomgående planlösning specifikt per bostad. Lokala bullerskydd eller ändrad utformning av byggnaderna kan komma att krävas Resultat med spårnära åtgärder (bilaga U2a och U2c) Genom att anlägga spårnära bullerskydd närmast järnvägen så minskar ljudnivån vid bostäderna kraftigt. I utredningen har en 4m hög bullerskyddsskärm antagits ca 12 m från närmast spårmitt. Skärmen löper parallellt mellan spåret och Stationsvägen, från perrongen i öster till ca 80 m väster om svängen där Stationsvägen viker av söderut och ändrar namn till Stockebyvägen. Bullerskärmens påverkan förstås vid jämförelse av resultat från bilaga U1a vs U2a, U1c vs U2c. Skillnaderna är upp till 4 db på fasaderna närmast järnvägen. Resultatet enligt bilaga U2a får i stort sett samma konsekvenser som resultatet i bilaga U1a, dvs i många fall överskrids kravet om högst 60 dba ekvivalent ljudnivå vilket i sin tur ställer krav enligt SFS2015:216 4 första (högst Leq 55 dba för minst hälften av bostadsrummen) och andra stycket (högst Lmax 70 dba för minst hälften av bostadsrummen). En viktigt aspekt i bilaga U2a är dock att bland några hus 1-11 blir ljudnivån 60 dba ekvivalent vid våning 1, t.ex. (2A,vån1), trots att det är en fasad närmast järnvägen. Anledningen är troligtvis effektiv bullerskärmning från både spårnära bullerskärm samt garagelängor längs med Stationsvägen. Enligt bilaga U2a blir det därmed mkt lättare, jämfört med resultat i bilaga U1a, att hitta en planlösning för bostäderna som samtidigt klarar krav på ekvivalent ljudnivå vid fasad enligt SFS2015:216 3 samt 4. På samma sätt som tidigare ställs enligt SFS 2015:216 4 dock även krav på högst 70 dba maximal ljudnivå nattetid, enligt 4 andra stycket. För bostäder med hänsyn till spårnära åtgärder ges resultatet enligt bilaga U2c. Det är möjligt att klara bullerkraven med avseende på maximala ljudnivåer, under vissa villkor. Exempelvis överskrids 70 dba maximal ljudnivå för norra, östra och västra fasaderna för hus 1. Men södra fasaden (1D) är det endast våning 1 med beräknad ljudnivå från spårtrafik om 72 dba (dvs 2 db lägre än resultatet för motsvarande fasad i bilaga U1c), som överskrider kravet om högst 70 dba. Om våning 1 kan åtgärdas med lokala, fastighetsnära bullerskyddskärmar så att maximala ljudnivåer sänks till högst 70 dba, så är det också möjligt att klara kraven enligt SFS2015:216, 4 första och andra stycket, för hus 1. Samma princip med lokala bullerskyddsskärmar borde även gälla flera andra bostadshus längs med spåret, men det är faktiskt bara hus 1 som enligt bilaga U2c överskrider 70 dba maximal ljudnivå på bullerdämpad sida. För fasaddel 2C, 3C, 4C, 5C, 6D, 7C, 8C, 9D, 10 C och 11C blir de maximala ljudnivåerna lägre än eller lika Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 12 (18)

13 RAPPORT A med 70dBA, vilket medför att dessa inte behöver några fastighetsnära bullerskyddsåtgärder. För dessa kan man klara bullerkraven utan närmare bullerskyddsåtgärder, under förutsättning att planlösningen tillåter att 4 första och andras stycket i SFS2015:216 klaras. För de byggnader som tvärställts i jämförelse med spårriktningen (t.ex. hus 15 och 16) blir det nu lättare att hitta en planlösning som medför att minst hälften av bostadsrummen får tillgång till fasadsida om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. T.ex. klaras krav på högst 60 dba ekvivalent ljudnivå för hus 12, 15 (förutom del 15A, vån 2), 16 (förutom del 16A, vån 2), 18, 19, 21 (förutom del 21D, vån 1 och 2) samt hus 22. För de bostäder med enstaka våning som överskrider kravet om högst 60 dba ekvivalent ljudnivå behöver bostäder utformas med planlösning som tillåter att minst hälften av bostadsrummen når en fasad med högst 55 dba ekvivalent ljudnivå. 6.2 Bedömning uteplats vid bostäder Enligt SFS2015:216 3, första stycket 2, ställs även krav på uteplats. Krav ställs både för ekvivalent (högst 50 dba) och maximal ljudnivå (högst 70 dba). Generellt är det svårast att klara krav på ekvivalent ljudnivå, men i vissa fall är det maximala ljudnivåer som begränsar placering av uteplatser. Det är inget krav att anordna uteplatser vid bostäder. Uteplatsen kan vara både bunden till specifik bostad (t.ex. balkong) eller så kan uteplatsen anordnas som en gemensam uteplats (t.ex. på innergård eller takterrass). Om uteplatserna anordnas som balkonger eller takterrass bör riktvärdet om högst 50 dba ekvivalent ljudnivå jämföras med tabellvärden (fasadnivåer) enligt bilaga U1a utan spårnära åtgärder och bilaga U2a med spårnära åtgärder. Om uteplatser anordnas som gemensam uteplats på gården bör riktvärdet om högst 50 dba ekvivalent ljudnivå jämföras med ljudutbredningskartorna enligt bilaga U1a utan spårnära åtgärder och bilaga U2a med spårnära åtgärder Uteplats utan spårnära åtgärder (bilagor U1a och U1b) Beräknade ljudnivåer vid fasad överskrider 50 dba ekvivalent ljudnivå för flesta fasadsidor hos bostadshus närmast järnvägen. På bullerskyddad sida (generellt södra fasaden på husen närmast järnvägen) klaras kravet på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på fler håll, men för vissa lägre våningsplan överskrids 50 dba. Enligt bilaga U1a gäller detta för fasaddel (1D,vån 1 och 2), (2C,vån1), (3C,vån1), 4C, 5C, 6D, 10C. För dessa hus räcker det inte att anordna uteplats vid bullerdämpad fasad (södra fasaden), här behöver dessutom uteplats på våning 1 bullerskyddas, t.ex. genom fastighetsnära bullerskyddsskärmar. Med bullerskyddsåtgärder för våning 1 kan husen närmast järnvägen förses med uteplatser (t.ex. balkonger) på södra fasadsidan och samtidigt klara krav på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå. Uteplatserna behöver även klara krav på högst 70 dba maximal ljudnivå enligt SFS2015:216 3 första stycket punkt 2. Kontroll av riktvärdet görs genom jämförelse av ljudnivåer enligt bilaga U1c. På bullerskyddad sida (generellt södra fasaden på husen närmast järnvägen) klaras kravet på högst 70 dba maximal ljudnivå på fler håll, men för vissa lägre våningsplan överskrids 70 dba. För bullerdämpad fasadsida, enligt bilaga U1c, överskrids 70 dba för våning 1 på fasaddel 1D, 2C, 3C, 4C, 5C, 6D, 10C. Enligt SFS2015:216 5 tillåts dagtid (kl 06-22) tillåts att kravet om högst 70 dba maximal ljudnivå på uteplats för överskridas om högst 10 db, fem gånger per timme. Kontroll av riktvärdet enligt 5 görs genom jämförelse i bilaga U1b. I bilaga U1b har Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 13 (18)

14 RAPPORT A spårtrafiken begränsats till att endast motsvara de tågtyper som trafikerar mer än 5 ggr per timme dagtid (kl06-22). Detta gör att de maximala ljudnivåerna i bilaga U1b blir avsevärt lägre än bilaga U1c. I och med det så klaras också kravet enligt 5 för samtliga bostäders uteplatser, om sådan anordnas på bullerskyddad fasadsida. För flera tvärställda hus blir det däremot svårt att klara krav om högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på enskilda uteplatser intill fasad, enligt bilaga U1a. Detta gäller för hus 12, 15, 16, 18, 19, 21 och 22. Här behöver uteplatser utföras med lokala bullerskyddsskärmar för att skydda mot buller från spårtrafiken, dvs skärmen behöver anordnas nordväst om uteplatserna. Ett annat alternativ är att anordna gemensam uteplats på södra gaveln om, men även här kan det behövas lokala bullerskärmar för att klara kravet om högst 50 dba Uteplats med spårnära åtgärder (bilagor U2a och U2b) Beräknade ljudnivåer vid fasad överskrider 50 dba ekvivalent ljudnivå för flesta fasadsidor hos bostadshus närmast järnvägen. På bullerskyddad sida (generellt södra fasaden på husen närmast järnvägen) klaras kravet på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på fler håll, men för vissa lägre våningsplan överskrids 50 dba. Enligt bilaga U2a gäller detta för fasaddel (1D,vån 1 och 2), (2C,vån1), (3C,vån1), 4C, 5C, 10C. För dessa hus räcker det inte att anordna uteplats vid bullerdämpad fasad (södra fasaden), här behöver dessutom uteplats på våning 1 bullerskyddas, t.ex. genom fastighetsnära bullerskyddsskärmar. Med bullerskyddsåtgärder för våning 1 kan husen närmast järnvägen förses med uteplatser (t.ex. balkonger) på södra fasadsidan och samtidigt klara krav på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå. Uteplatserna behöver även klara krav på högst 70 dba maximal ljudnivå enligt SFS2015:216 3 första stycket punkt 2. Kontroll av riktvärdet görs genom jämförelse av ljudnivåer enligt bilaga U2b. På bullerskyddad sida (generellt södra fasaden på husen närmast järnvägen) klaras kravet på högst 70 dba maximal ljudnivå på fler håll, men för vissa lägre våningsplan överskrids 70 dba. För bullerdämpad fasadsida, enligt bilaga U2b överskrids 70 dba för våning 1 på södra fasaddelar endast vid fasaddel 1D, där vån 1 får 72 dba maximal ljudnivå. I och med att maximala ljudnivåer dagtid (kl 06-22) tillåts överskrida kravet om högst 70 dba maximal ljudnivå med10 dba fem ggr per timme dag-kvällstid, (enligt SFS2015:216 5 ) vilket redovisas i bilaga U2b, klaras också kraven på hus 1 utan lokala åtgärder. En förutsättning är dock att uteplats anordnas på bullerskyddad fasadsida, dvs södra sidan. För flera tvärställda hus blir det däremot svårt att krav om högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på uteplatser intill fasad, enligt bilaga U2a. Detta gäller för hus 12, 15, 16, 18, 19, 21 och 22. Här behöver uteplatser utföras med lokala bullerskyddsskärmar för att skydda mot buller från spårtrafiken, dvs skärmen behöver anordnas nordväst om uteplatserna. Ett annat alternativ är att anordna gemensam uteplats på södra gaveln om, men även här kan det behövas lokala bullerskärmar för att klara kravet om högst 50 dba. 6.3 Bedömning ljudnivå på skolgårdar Bilaga U3- U7 beskriver beräknade ljudnivåer vid den planerade förskolan, för tre olika placeringsalternativ samt för olika situationer vad gäller skärmande bebyggelse. För samtliga förutsätts spårnära bullerskyddsskärmar vara uppförda. Placeringsalternativ 1 representerar en skola tvärställd jämfört med spårriktningen. Placeringsalternativ 2 representerar en skola ställd parallellt med spårriktningen. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 14 (18)

15 RAPPORT A Placeringsalternativ 3 representerar en skola tvärställd jämfört med spårriktningen och placerad relativt nära korsningen Stockebyvägen och Parkvägen. Bullerkravet som ställs är högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på lekytor (innefattar även vila och pedagogisk verksamhet) och högst 55 dba ekvivalent ljudnivå på övriga vistelseytor, riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport NV Dessutom ställs krav på högst 70 dba maximal ljudnivå då skolan används. I bullerutredningen antas att skolan endast används dag- och kvällstid, dvs som längst mellan kl Generellt är det även här ekvivalenta ljudnivåer som begränsar förskolans placering, snarare än maximala ljudnivåer Placeringsalternativ 1 utan skärmande bebyggelse I bilaga U3a och U3b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 1 utan skärmande bebyggelse norr om förskolan. Det blir svårt att klara krav på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på lekytor med rimlig storlek. Ytor närmast fasaden får för vissa fasader lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå, t.ex. 4J. Men ytorna begränsas till närmast fasaden och bör inte användas till lek utan begränsas till att klassas som övriga vistelseytor. Norr och nordväst om byggnaden blir ljudnivåerna över 55 dba ekvivalent ljudnivå, vilket är olämpligt för skolgård. Enligt bilaga U3b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för större delar av skolgården. Eventuellt kan ytor närmast vägar överskrida kravet, men här är det ändå osannolikt att viktiga och känsliga ytor av skolgården placeras Placeringsalternativ 1 med skärmande bebyggelse I bilaga U4a och U4b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 1 med skärmande bebyggelse norr om förskolan. Då resultatet mellan bilaga U3a jämförs med U4a så är det tydligt att planerad bebyggelse norr om förskolan har stor betydelse för beräknade ljudnivåer på skolgården. I bilaga U4a blir det nu lättare att klara krav på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på lekytor jämfört med bilaga U3a. Ytor på båda sidor om skolan får lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå. Mindre ytor norr och söder om skolan bör inte användas till lek utan begränsas till att klassas som övriga vistelseytor, men här överskrids iaf inte kravet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå, vilket inträffade utan bebyggelse norr om förskolan. Enligt bilaga U4b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för merparten av skolgården. På grund av att bebyggelsen bidrar med ökad trafik blir även beräknade ljudnivåer något högre på skolgården jämfört med bilaga U3b, trots skärmning av bebyggelsen. Eventuellt kan ytor närmast vägar överskrida kravet, men här är det ändå osannolikt att viktiga och känsliga ytor av skolgården placeras Placeringsalternativ 2 utan skärmande bebyggelse I bilaga U5a och U5b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 2 utan skärmande bebyggelse norr om förskolan. Resultatet i bilaga U5a bör jämföras med bilaga U3a. Vid jämförelsen blir det tydligt att en byggnad parallell med spåret ger större ytor söder om byggnaden där ljudnivåerna blir lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå. Fortfarande blir lekytorna antagligen orimligt små, men ytorna med ljudnivåer lägre än 50 dba är större i bilaga Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 15 (18)

16 RAPPORT A U5a jämfört med bilaga U3a. Ytor närmast fasaden får för vissa fasader lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå, t.ex. 5D-F. Ytorna begränsas till mest bestå av övriga vistelseytor. Norr om byggnaden blir ljudnivåerna över 55 dba ekvivalent ljudnivå, vilket är olämpligt för skolgård. Enligt bilaga U5b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för merparten av skolgården. Eventuellt kan ytor allra närmast vägar överskrida kravet, men här är det ändå osannolikt att viktiga och känsliga ytor av skolgården placeras Placeringsalternativ 2 med skärmande bebyggelse I bilaga U6a och U6b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 1 med skärmande bebyggelse norr om förskolan. Då resultatet mellan bilaga U5a jämförs med U6a så är det tydligt att planerad bebyggelse norr om förskolan har stor betydelse för beräknade ljudnivåer på skolgården. I bilaga U6a blir det nu lättare att klara krav på högst 50 dba ekvivalent ljudnivå på lekytor jämfört med bilaga U5a. Ytor på båda sidor om skolan får lägre än 50 dba ekvivalent ljudnivå. Mindre ytor norr och söder om skolan bör inte användas till lek utan begränsas till att klassas som övriga vistelseytor, men här överskrids iaf inte kravet om högst 55 dba ekvivalent ljudnivå, vilket inträffade utan bebyggelse norr om förskolan. Enligt bilaga U6b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för merparten av skolgården. På grund av att bebyggelsen bidrar med ökad trafik blir även beräknade ljudnivåer något högre på skolgården jämfört med bilaga U5b, trots skärmning av bebyggelsen. Eventuellt kan ytor närmast vägar överskrida kravet, men här är det ändå osannolikt att viktiga och känsliga ytor av skolgården placeras Placeringsalternativ 3 utan skärmande bebyggelse I bilaga U7a och U7b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 3 utan skärmande bebyggelse norr om förskolan. Beräkningsresultatet enligt bilaga U7a visar att ekvivalenta ljudnivåer runt förskolan varierar från mindre ytor med lägre än 50 dba (direkt söder om skolan) men större ytor får mellan dba (öster och söder om skolan). Ytor där beräkningsresultatet visar på från 50 till 55 dba ekvivalent ljudnivå kan användas till övriga vistelseytor men bör inte användas för lek, vila och pedagogisk verksamhet. Ytor som för högre än 55 dba ekvivalent ljudnivå bör inte anordnas som skolgård. Därmed blir möjlig skolgårdsyta relativt liten. Enligt bilaga U7b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för större delar av skolgården, men direkt väster, sydväst och mindre delar söder om förskolan beräknas vägbullret överskrida kravet. Här har vi antagit en trafikmängd som tar hänsyn till tillkommande trafik från både förskolan och ny bebyggelse norr om förskolan. Skolgårdsytor närmast vägar överskrider kravet om högst 70 dba ekvivalent ljudnivå, vilket skiljer sig från övriga placeringsalternativ. Skolgård bör inte hamna på ljus- eller mörkröda ytor enligt bilaga U7b. Genom att anlägga vall eller bullerskärm längs med Stockebyvägen/Parkvägen intill skolgården kan trafikbullret minska i sådan omfattning att skolgården inte begränsas av krav på högst 70 dba maximal ljudnivå. Någon närmare detaljerad beräkning av Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 16 (18)

17 RAPPORT A åtgärdens utformning (t.ex. lämplig höjd, placering eller sträckning) har inte tagits med i denna utredning Placeringsalternativ 3 med skärmande bebyggelse I bilaga U8a och U8b beskrivs beräknade ljudnivåer för förskolan vid placeringsalternativ 3 med skärmande bebyggelse norr om förskolan. I detta fall är dock skärmande bebyggelse närmast Stockebyvägen inte medtagen. Beräkningsresultatet enligt bilaga U8a visar att ekvivalenta ljudnivåer runt förskolan varierar från lägre än 50 dba (direkt öster om skolan) men också högre än 55 dba (direkt väster om skolan). Det är därmed möjligt att anlägga skolgård som klara kraven för både lekytor (inkl vila och pedagogisk verksamhet) samt övriga vistelseytor. Ytor där beräkningsresultatet visar på över 55 dba ekvivalent ljudnivå bör inte anordnas som skolgård. Dessa ytor kan dock fylla andra funktioner, t.ex. parkering för personal och besökande som inte är känsligt ur ljudsynpunkt. Enligt bilaga U8b klaras krav på högst 70 dba maximal ljudnivå för större delar av skolgården, men direkt väster, sydväst och mindre delar söder om förskolan beräknas vägbullret överskrida kravet. Här har vi antagit en trafikmängd som tar hänsyn till tillkommande trafik från både förskolan och ny bebyggelse norr om förskolan. Skolgårdsytor närmast vägar överskrider kravet om högst 70 dba ekvivalent ljudnivå, vilket skiljer sig från övriga placeringsalternativ. Skolgård bör inte hamna på ljus- eller mörkröda ytor enligt bilaga U8b. Genom att anlägga vall eller bullerskärm längs med Stockebyvägen/Parkvägen intill skolgården kan trafikbullret minska i sådan omfattning att skolgården inte begränsas av krav på högst 70 dba maximal ljudnivå. Någon närmare detaljerad beräkning av åtgärdens utformning (t.ex. lämplig höjd, placering eller sträckning) har inte tagits med i denna utredning, men sannolikt krävs mindre omfattande åtgärder jämfört med resultatet i bilaga U Övriga kommentarer För planområdet i sin helhet är det ljud från spårtrafiken som dominerar ljudmiljön. För fasader nära lokala vägar kan maximala ljudnivåer från vägtrafik dominera över spårtrafiken, t.ex. hus 21,23,25 enligt bilaga U1b. Med spårnära bullerskyddsskärm blir spårtrafiken mindre dominerande. I denna rapport utreds inte risken för markvibrationer från spårtrafiken. Beroende på markförhållanden kan vibrationer från spåren leda till störande komfortvibrationer eller stomljud i ny bebyggelse, vilket bör beaktas vid nybyggnation av bostäder. 6.5 Resultatets giltighet Beräkningsresultatet beror bl.a. på erhållna och antagna värden enligt tabell 3. Resultatet bör beaktas tillsammans med osäkerheter för beräkning av trafikbuller enligt kap 4.4. Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 17 (18)

18 RAPPORT A 7 Referenser 1. Svensk författningssamling 2015:216. Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Stockholm : Näringsdepartementet RS N, Naturvårdsverket. Riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik. Stockholm : u.n., NV SOU 1974:60. Trafikbuller, del 1 vägtrafikbuller. Stockholm : Statens offentliga utredningar, Naturvårdsverket, Vägverket, Nordiska ministerrådet. Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996, rapport Stockholm och Borlänge : Naturvårdsverket, Vägverket, Nordiska ministerrådet, Naturvårdsverket, Banverket, Nordiska ministerrådet. Buller från spårbunden trafik, rapport Stockholm och Borlänge : Naturvårdsverket, Banverket, Nordiska ministerrådet, Datum: , dokument: Rapport A Trafikbuller Fall 1_1 ver2 Sida 18 (18)

19 Ekvivalent ljudnivå Leq db(a) Titel: Bilaga U1a Leq Kund: Mjölby kommun Projekt: Fall 1:1 Beskrivning: Grundsituation utan hänsyn till bullerskyddsskärm längs södra sidan av järnvägen <= < <= < <= < <= < 10;A 10;B 11;A 11;B 11;D 11;C 12;A Bilaga U1a 9;B 9;C 10;D 10;C 12;C 12;B 9;A 9;E 9;D 8;A 8;B 1 7;A 7;B 8;D 8;C 13;A ;B 1;C 2;D 2;A 2;B 2;C 3;D 3;A 3;B 3;C 4;A 4;B 19;A 6;A 6;E 18;A 18;B 18;C 6;B 6;D 6;C 16;A 16;D 17;A 17;B 7;D 16;B 16;C 7;C ;A 14;B 1;A 1;B 1;C ;D ;E ;B 2;A ;B ;C ;D ;A ;B ;C Beräkning av ljudnivå ovan mark och vid fasad: Redovisning av ekvivalenta ljudnivåer dels i färgskala och dels i siffervärden. Färgskalan visar ljudnivå 1,5m ovan mark. Tabellen visar ljudnivå vid fasad och är uppbyggd av två kolumner: 1- våning, 2- dygnsekvivalent ljudnivå Trafikår Alla ljudnivåer i dba (A-vägd ljudnivå). Hänsyn har tagits till ljud från väg- och spårtrafik, se tillhörande rapport för aktuella trafikmängder. Dessutom har hänsyn tagits till skärmning av byggnader och terräng. Vägtrafikbuller är beräknat enligt: Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell reviderad år 1996, Naturvårdsverket, Rapport ;E 1;A 21;A 1;D 22;A 22;C 22;B 20;A 20;B 19;C 19;B 27;B 27;A 28;B 28;A 3;D ;A ;B ;A ;B ;C Spårtrafikbuller är beräknat enligt: "Buller från spårbunden trafik Nordisk beräkningsmodell" Reviderad år 1996, Naturvårdsverket, Rapport 4935 Beräkningsreferens: GNM 1a 21;D 21;B 21;C 23;A 23;D 23;B 23;C 2 24;A 2 24;B 26;A 26;C 26;B 32;B 31;B 32;A 31;A ;B 36;A 6;D ;C ;B ;E ;D ;C ;A ;E ;A ;B ;A ;B ;C ;B ;A ;D ;C ;B ;A ;D ;B ;A ;C ;B ;D ;C ;A ;D ;A ;B ;A ;B Handläggare: Elis Johansson Granskare: Samuel Tuvenlund Skapad: Beräkning utförd i SoundPLAN 7.4, Update Förklaring Byggnad, bostad Byggnad, ej bostad Förskola ;C ;A ;B ;B ;D ;B ;A ;A ;C ;B ;B ;D ;A ;A ;A ;B ;B ;B ;C ;C ;A ;A ;A ;B ;A ;B ;B ;C ;B ;C ;C ;A ;A ;D ;B ;B ;A ;A Linjekälla, vägtrafik Linjekälla, spårtrafik Bullerskyddsskärm Bullerskyddsvall 1 Fasadpunkt Ljudnivå per våning [dba] Skala på A3-papper, 1: m C:\Users\A405966\Documents\ Fall 1_1 Mantorp Mjölby\version \ Fall 1_1 Mantorp Mjölby\SP-modell Fall 1_1\ Bilaga U1a Leq.sgs ÅF-Infrastructure AB Storgatan 13 S Linköping