STUDIEHANDLEDNING UVK III ÄL. Vårterminen Kurs PE006A: Utbildningsvetenskaplig kärna III, inr. gymnasieskola, 30 hp

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING UVK III ÄL Vårterminen Kurs PE006A: Utbildningsvetenskaplig kärna III, inr. gymnasieskola, 30 hp 1

2 Kursledning och utbildningsadministration Kursansvarig: Ann Öhman Sandberg Delkursansvariga: Charlotta Pettersson(dk 1) Karin Löfström/Thomas Asklund (dk 2) Karin Löfström/Thomas Asklund (dk 3) Andreas Bergh (dk 4) Utbildningsadministratör: Examinator: Enhetschef: Sofia Folkesson Ann Öhman Sandberg Lars Erikson Mailadresser: 2

3 Innehållsförteckning STUDIEHANDLEDNING UVK III ÄL... 1 Vårterminen Kurs PE006A: Utbildningsvetenskaplig kärna III, inr. gymnasieskola, 30 hp... 1 Kursledning och utbildningsadministration... 2 Välkommen till studier inom Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) III!... 5 Kursens innehåll och struktur... 5 Examinationer och betyg... 5 Datum för ordinarie examinationer och omexaminationer... 5 Bedömning och betygssättning... 6 Eventuell frånvaro från seminarier... 6 Delkurs 1, Specialpedagogik, 7.5 högskolepoäng... 7 Delkursens mål... 7 Examinationsinformation... 8 Examinationsuppgift Examinationsuppgift Betygskriterier för examinationsuppgift Delkurs 2, Bedömning för och av lärande, 7.5 högskolepoäng och Delkurs 3, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3, 7.5 högskolepoäng Delkurs 2 Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3, 7,5 högskolepoäng Föreläsning 1 Bedömning ur ett historiskt och samtida perspektiv Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium: 2 Kunskap, lärande, dokumentation och bedömning tidstypiska perspektiv Föreläsning 2 Bedömning för lärande som förhållningssätt Björn Tolgfors, lektor Örebro universitet Seminarium: 3 Bedömning för lärande Seminariet består av en presentation av studiegruppsuppgiften samt en kortare workshop kring strategier för att stärka bedömningens roll för lärande Föreläsare i ämnesdidaktik; Engelska, Eva Zetterberg-Pettersson universitetsadjunkt Örebro universitet,

4 Historia, Jimmy Engren lektor Örebro universitet, Idrott, Björn Tolgfors lektor Örebro universitet, Musik, Annika Danielsson lektor Örebro universitet Seminarietillfälle 4 Ämnesdidaktiskt seminarium som behandlar Bedömning för lärande inför VFU i ämne Föreläsning 4 Betygsättning: likvärdighet och rättssäkerhet Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 6 Ämnesdidaktiskt seminarium som behandlar Bedömning av lärande inför VFU i ämne Seminariet genomförs i samråd mellan studenter och seminarieledare med utgångspunkt i bedömning av lärande. Planering sker vid seminarietillfälle Texter: Inriktning idrott: Seminarium 8 Formativt seminarium kring examinationsuppgiften Delkurs 4, Utvärdering och utvecklingsarbete, 7.5 högskolepoäng Delkursens mål Examinationsuppgift och betygskriterier Betygskriterier

5 Välkommen till studier inom Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) III! Detta är en studiehandledning som ska vara ett stöd för dig som ämneslärarstudent vid genomförandet av kursen UVK III. Studiehandledningen utgår ifrån kursplanen och ger en presentation till hur kursens innehåll bearbetas. Bland annat presenteras vilka föreläsningar, seminarier och uppgifter som ingår i kursen. Planering av seminarierna mer specifikt görs till viss del i seminariegruppen. Tid och plats anges i schemat som ligger på webben UVK III är en kurs som ges på avancerad nivå. Utbildning på avancerad nivå innebär en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens innehåll och struktur Kursen är indelad i fyra delkurser. De fyra delkurserna är: Delkurs 1: Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng Delkurs 2: Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 7,5 högskolepoäng Delkurs 4: Utvärdering och utvecklingsarbete, 7,5 högskolepoäng Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier, studiebesök, studiegruppsarbeten, VFU samt handledning. Kursen bygger i hög grad på de studerandes frågor, reflektioner och diskussioner kring litteratur och föreläsningar, vilket innebär att det är avgörande att du som student förbereder dig inför uppgifter och seminarier samt noggrant planerar din läsning över kurstiden. Under VFU-perioden har du kontinuerlig kontakt med din VFU-lärare i verksamheten. Studierna inleds med ett planeringssamtal. Under VFU:n får du kontinuerlig handledning och perioden avslutas med ett utvärderingssamtal. Information om VFU och vägledning om hur du söker VFU-placering finner du på Examinationer och betyg Delkursernas examinationsformer anges i kursplanen samt presenteras i respektive delkurs. Datum för ordinarie examinationer och omexaminationer Dk 1: Ordinarie examination 24 feb. Omexamination 1, 10 april Omexamination 2, 23 aug. 5

6 Dk 2 Ordinarie examination: 5 maj 2019 Omexamination 1: 2 juni 2019 Omexamination 2: 19 aug 2019 Dk 3 Ordinarie examination muntlig presentation: 29 april 2019 Omexamination 1: 28 maj 2019 Omexamination 2: 22 aug 2019 Dk 4 Uppsamlingsseminarium för dk 4: 7 juni (anmälan senast den 5 juni) Ordinarie examination: 9 juni 2019 Omexamination 1: 19 aug, Omexamination 2: enligt överenskommelse med delkursansvarig Anmälan till omexamination för muntlig examination görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast tre dagar före omexaminationsdatum. Ange i ämnesrad: Anmälan till omexamination PE006A + delkursnummer. Glöm inte att också ange ditt namn och personnummer. Bedömning och betygssättning Bedömning och betygssättning utgår ifrån kriterier utifrån de mål som formulerats i kursplanen. Delkurs 1, 2 och 4 betygssätts med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Delkurs 3 betygssätts med betygen Underkänd (U) Godkänd (G), se kursplan. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och betygssätts med Deltagande (DT). Örebro universitet använder sig av ett system för kontroll av plagiat för alla dokument vid examination, se information på Blackboard och URKUNDS plagiathandbok, Fusk och plagiat anmäls till rektor/disciplinnämnden, för information och studenters rättigheter och skyldigheter. För information om studenters rättigheter och skyldigheter i samband med plagiatkontroll - se Eventuell frånvaro från seminarier Frånvaro från ett ordinarie seminarietillfälle under en delkurs ersätts genom att seminarieledaren ger en ersättningsuppgift. Om frånvaron uppgår till två eller flera frånvarotillfällen under en och samma delkurs, ersätter den studerande det första tillfället enligt ovan, och de andra seminarierna genom att delta i uppsamlingsseminarium. Uppsamlingsseminarierna ersätter alltså missade ordinarie seminarier. Anmälan till uppsamlingsseminarier görs via mejl till utbildningsadministrationen 6

7 senast två dagar före uppsamlingsseminariet. I mejlet ska namnet på kursen/kurskod framgå, samt vilket seminarium som ska kompletteras och att det är det andra frånvarotillfället. Den studerande ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium. Datum, tid och lokal för uppsamlingsseminarier framgår av schema. Vid tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs görs en bedömning av seminarieledare och examinator i varje enskilt fall om, och i så fall hur, frånvaron kan ersättas. Vid frånvaro från delkurs 3, den verksamhetsförlagda utbildningen, ska den studerande i samråd med VFU-lärare på VFU-skolan komplettera denna innan terminens slut. Delkurs 1, Specialpedagogik, 7.5 högskolepoäng Delkursen utgör en introduktion till specialpedagogik. Under delkurs 1 utvecklar du kunskaper och förståelser om specialpedagogik som verksamhets- och forskningsområde och dess relationer till pedagogik. Kursen behandlar innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för den specialpedagogiska verksamheten i gymnasieskolan. Vidare aktualiseras olika sätt att förebygga svårigheter för lärande och möta elever i behov av särskilt stöd. I delkursen granskas specialpedagogiska insatser på olika nivåer i relation till särskilda problem för elever i gymnasieskolan. Betydelser av samverkan med olika yrkesprofessioner, föräldrar och andra aktörer belyses och diskuteras. Delkursens mål Den studerande ska efter avslutad kurs ha - kunskaper om specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde - fördjupade kunskaper om skolans uppdrag att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - problematisera konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till elever i behov av särskilt stöd - beakta betydelsen av samarbete med elever, kollegor, och andra yrkesgrupper Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att: - granska vetenskapliga undersökningar - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet i skolan utifrån vetenskapliga/konstnärliga och samhälleliga aspekter 7

8 Examinationsinformation Examination 1 examineras på så sätt att den är genomförd enligt anvisningarna i studiehandledningen. Examination 2 examineras och bedöms enligt betygskriterierna i studiehandledningen (U, G, VG). De båda examinationsuppgifterna har samma provkod (0101) vilket innebär att för få betyg behöver båda examinationsuppgifterna vara genomförda. Examinationsuppgift 1 bedöms som godkänd då den är genomförd enligt anvisningarna och examinationsuppgift 2 bedöms med tregradig betygsskala (U, G, VG) enligt de betygskriterier som anges på sidan 11. V 4 Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde Föreläsning: Introduktion till Specialpedagogik Charlotta Pettersson, lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, Örebro universitet Planeringsseminarium Introduktion av delkurs 1. Presentation och genomgång av kursplan, kursmål, studiehandledning, kursuppgifter och indelning i studiegrupper. Seminarium 1:1, Specialpedagogikens verksamhets- och forskningsområde Under seminariet behandlas specialpedagogik som brobyggare i det specialpedagogiska kunskapsfältet mellan de tre dimensionerna: ideologi, teori och praktik. Dessutom behandlas specialpedagogikens historiska bakgrund och framväxt i skolans möte med elever i behov av stöd/funktionshinder. Uppgift inför seminariet En individuell text om 1-2 sidor skrivs som textunderlag om specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde. Texten ska innehålla dels dina reflektioner kring de tre dimensionerna, dels några exempel på specialpedagogik utifrån historisk bakgrund. Texten publiceras på Blackboard dagen innan, och används som underlag för diskussionen i seminariet. Texter Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber. Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. (s 11-72). V 5 Skolsvårigheter elever i behov av särskilt stöd Föreläsning: Skolsvårigheter i gymnasiesärskolan Berith Lordh, specialpedagog, gymnasiesärskolan, Örebro kommun 8

9 Seminarium 1:2, Läs- och skrivsvårigheter Att läsa och skriva är en förutsättning för verksamheten i skolan. Elevers problem med att läsa och skriva leder ofta till svårigheter i skolan. I seminariet övervägs och argumenteras vad det kan innebär att kunna läsa och skriva för elever i gymnasieskolan, vanliga kännetecken vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hur ämneslärare utifrån didaktiska val i det pedagogiska arbetet kan uppmärksamma hinder för lärande samt stödja elever med läsoch skrivsvårigheter, samt frågor som dyslexiforskningen har intresserat sig för. Uppgift inför seminariet Varje studiegrupp belyser hur ämneslärare kan uppmärksamma hinder för lärande samt stödja elever med läs- och skrivsvårigheter för att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Studiegruppen leder sedan utifrån momentets litteratur en diskussion i seminariegruppen. Texter Skolverket (2011). Lgy 11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket. ( Läs vad som står om era respektive ämnen i relation till läs- och skrivanvändning. Mossige, Margunn; RØskeland, Mariane & Skaathuun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. Myrberg, Mats (2007). Dyslexi en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Film: Lärares utmaningar. specialpedagogik/grundskola/101_inkludering_och_skolans_praktik/del_07/ (Se film, längst ner i modul 7) V 6 Samverkan och olika perspektiv på specialpedagogik internationella exempel Seminarium 1:3, Olika perspektiv på specialpedagogik och internationella exempel Seminariet behandlar granskningar av vetenskapliga undersökningar och specialpedagogiska perspektiv som ger utrymme för fördjupade kunskaper om skolan uppdrag. Vid seminariet, presenteras och diskuteras varje students individuella examinationsuppgift i mindre grupper. Examinationsuppgift 1 Uppgiften består av ett individuellt paper, cirka 1,5-2 A4s brödtext. Uppgiften innebär att du väljer en valfri internationell vetenskaplig artikel, ca sidor. Granska och analysera artikeln utifrån Nilholms (2007) perspektiv. Redogör för artikelns syfte, material, teori, metod och resultat. I en avslutande diskussion resonerar du kring de olika perspektivens möjliga tolkningar och förståelser av det undersökta i relation till skolans uppdrag. Texten ska innehålla en korrekt referenslista. 9

10 Texten ska skickas till din seminarieledare via urkund senast söndag, 3/2 kl För referenshantering se länk till APA-lathunden, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet: Examinationsuppgift 1 bedöms med U eller G. Betyget G ges då uppgiften är genomförd enligt anvisningarna. Texter Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Förslag på internationella specialpedagogiska tidskrifter: International Journal of Inclusive Education European Journal of Special Needs Education Journal of Research in Special Educational Needs Film: En sällsynt vanlig dag. Seminarium 1:4, Specialpedagogisk verksamhet med fokus på samverkan mellan olika professioner Seminariet beaktar betydelser och diskuterar exempel på specialpedagogisk verksamhet gällande samverkan mellan elev-hem-skola utifrån olika professioner. Fokus riktas på konsekvenser av samspel, förhållningssätt och insatser i relation till skolans uppdrag för barn och unga i behov av stöd. Vid seminariet kommer dialogspel och dilemmahantering att användas för att behandla litteraturen. Uppgift inför seminariet Varje studiegrupp skriver utifrån läst litteratur minst sju påståenden som visar olika aspekter av samverkan/förhållningssätt/insatser mellan olika professioner i skolan-elevenhemmet. Studiegrupps påståenden läggs ut i kursmeddelande. Seminarieledare behöver ha påståendena senast dagen innan seminariet kl för att ställa i ordning spelet inför seminariet. Texter Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur. (s ) Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013): Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Viktigare än diagnos. Stockholm: Natur & Kultur von Ahlefeldt Nisser, Désiree (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic Studies in Education, 34(4) 10

11 V 7 Extra anpassning, åtgärdsprogram och samverkan mellan olika professioner Föreläsning: Olika perspektiv på adhd Tomas Ljungberg, MD, FoU-ansvarig Sörmlands läns landsting Seminarium 1:5, Extra anpassningar och åtgärdsprogram Seminariet tar utgångspunkt i den skönlitterära boken The curious incident of the dog in the night-time som handlar om unge Christopher Boone för att diskutera skillnader mellan extra anpassningar och särskilt stöd, samt att diskutera vilka behov och utmaningar Christopher, som elev, behöver. Utifrån kursens innehåll, litteratur och föreläsningar diskuteras förslagen på extra anpassningar/åtgärdsprogram. Diskutera konsekvenser av förhållningssätt och insatser i relation till skolans uppdrag i möte med gymnasieelever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd för att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande. Diskussionerna sker i mindre grupper. Uppgift inför seminariet Varje student studerar bilaga 2 i Skolverket (2014), underlag för dokumentation av utredningar och åtgärdsprogram. Utforma ett skriftligt underlag för extra anpassningar och särskilt stöd som Christopher är i behov av. Motivera så att det tydligt framgår varför och vilka extra anpassningar och särskilt stöd som är aktuella. Texten publiceras på Blackboard dagen innan, och används som underlag för diskussionen i seminariet. Texter Haddon, Mark. (2003). The curious incident of the dog in the night-time. London: Vintage. Skolverket (2011). Lgy 11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket. ( Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket ( Film: Se hela mig! När livet gör ont. ZT-4BrbEw Seminarium 1:6, Elevsamverkan över professionsgränserna, Workshop I Skollagen (2010:800) anges att lärare, specialpedagoger och socionomer idag i högre grad än i tidigare behöver kunna samverka, möta och inkludera alla elever i skolan. Hjörne och Säljö (2014) pekar på svårigheterna som finns i att samarbeta när det gäller elevhälsofrågor och elever i behov av anpassningar och stöd. Det är ett område som berör centrala frågor för skolan, sjukvården likväl som socialtjänsten. Olika samhälleliga instanser jobbar således med elevhälsofrågor men utifrån olika perspektiv. Det skapar också olika arbetssätt kring elevhälsofrågor vilket kan komplicera förståelsen kring olika professioners kompetens och kunskap kring elevhälsofrågor (Hjörne & Säljö, 2014). Seminariet är ett heldagstillfälle med kortare föreläsningar som introduktion till tre olika case, som diskuteras och bearbetas i grupper bestående av lärar- och socionomstudenter. 11

12 Särskild information till detta tillfälle kommer. V 7 Fördjupningsuppgift, paper in progress Seminarium 1:7, Fördjupningsuppgift, paper-in-progress Delkursen utgår från en pedagogiskt antagande om lärande som en aktiv och kommunikativ process där skrivande ses som ett värdefullt verktyg i lärandet. Skrivandet är därmed inte bara en studiekompetens utan också en lärstrategi där skrivande sker i samråd med andra studenter och lärare. Vi har därför en seminariedag där vi tillsammans samtalar om era paper in progress. Inför seminariet delas seminariegruppen i två grupper. Vid seminariet opponerar varje student på en utsedd slutuppgift. Papret är in progress och skribenten har möjligheter att ta till vara på opponentens och andra deltagares synpunkter. Texten läggs ut på Blackboard i Diskussionsforum senast 18 februari kl Slutversionen skickas därefter senast den 24 februari kl.24.00, till Urkund adresserat till respektive seminarieledare. Skriv [UVK 3] i ärenderaden i e-postmeddelandet. OBS det är viktigt att skriva i hakparentesen. Skriv ditt namn på varje sida. Skicka bara in ditt arbete en gång för det blir annars markerat som plagiat på det du själv har skrivit. Studenterna skickar sina arbeten till seminarieledarens urkundsadress: förnamn.efternamn.oru@analys.urkund.se Examinationsuppgift 2 Varje student skriver individuellt ett paper omfattande 5-6 A4 sidor med Times New Roman 12 samt radavstånd 1,5. I papret behandlas ett centralt tema inom ramen för delkursens mål: Skolans uppdrag att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande samt att problematisera konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till elever i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Betydelsen av samarbete med elever, kollegor och andra yrkesgrupper ska beaktas. Det valda centrala tema kan fördjupas eller breddas i examinationsuppgiften. Minst fem av delkursens texter ska ingå, dessutom tillkommer cirka 200 sidor som breddnings- eller fördjupningslitteratur inom valt tema i anslutning till delkursen (se förslag nedan). Det väljer du som student själv i samråd med seminarieledare. Examinationsuppgiften ska omfatta inledning, syfte, bakgrund, resultat och diskussion. För referenshantering, se APA-lathunden, med tillägget att förnamn ska användas vid första omnämnande av författare i löpande text och referenslista (inte i parenteser). Förslag på breddningslitteratur Ahlberg, Ann (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (valda delar) 12

13 Nilholm, Claes (2007). Forskning om specialpedagogik. Landvinningar och utvecklingsvägar. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), sid Skolverket (2006). På andras villkor skolans möte med elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket. (valda delar) Förslag på fördjupningslitteratur Idrott och hälsa: SNAFA, svenskt nätverk för anpassad fysisk aktivitet, a html Musik: (särskilt del 1 och del 3), Ruud, Even (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Ejeby Betygskriterier för examinationsuppgift 2 A. Val av innehåll Du granskar undersökningar med tydlig anknytning till specialpedagogik som kunskapsoch forskningsområde. Du beskriver och diskuterar teoretiska perspektiv, förhållningssätt, konsekvenser och samarbete i relation till elever i behov av särskilt stöd. Det valda problemets relevans/temats didaktiska relevans diskuteras för det pedagogiska arbetet i skolan B. Litteraturanknytning Du förankrar och integrerar uppgiften genomgående i relevant och källkritiskt övervägd litteratur. C. Reflekterande granskning Du för ett självständigt resonemang och ställer jämförande frågor. D. Formalia Du följer de formella krav som gäller för vetenskapligt skrivande och uppgiften är språkligt bearbetad i enlighet med vetenskaplig genre. För betyget Godkänd ska kriterierna A, B, C och D vara uppfyllda. För betyget Väl godkänd krävs utöver detta att det i uppgiften visas särskilt god kvalitet i en eller flera av följande aspekter: fördjupad kritisk värdering, fördjupade teoretiska resonemang, analytisk skärpa, insiktsfull argumentation och visad självständighet. 13

14 Delkurs 2, Bedömning för och av lärande, 7.5 högskolepoäng och Delkurs 3, Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3, 7.5 högskolepoäng Delkurs 2 och 3 samläses under veckorna 9-18 och behandlar lärares profession med fokus på frågor om uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygssättning. Utifrån skolans demokrati- och kunskapsuppdrag aktualiseras frågor om likabehandling, etik, inkludering, jämställdhet och samverkan med vårdnadshavare. Delkurserna behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i läroplaner och kursplaner samt övriga författningar. Delkursernas innehåll problematiseras med utgångspunkt från den studerandes erfarenheter, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer. Under den verksamhetsförlagda utbildningen prövar den studerande att självständigt och tillsammans med VFU-lärare/arbetslag att planera, genomföra, dokumentera, följa upp och bedöma pedagogisk verksamhet. Detta ses också i ett vidare perspektiv som del av lärares mångfacetterade uppdrag, där samarbete med olika aktörer ingår, liksom att göra val utifrån mål av olika karaktär och överväga de allmändidaktiska och ämnesdidaktiska konsekvenserna av dessa val. Delkurs 2 Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Kursens mål Den studerande ska efter avslutad delkurs ha - kunskaper om dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning ur historiska och samtida perspektiv, - förståelse för pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val, - kunskaper om principer, mål och metoder för bedömning i de ämnen utbildningen avser med hänvisning till gällande ämnes- och kursplaner, - fördjupade kunskaper om vetenskapligt skrivande. Den studerande ska efter avslutad delkurs kunna - beakta likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation, bedömning och betygsättning Den studerande ska efter avslutad delkurs ha förmågan att - vid dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning beakta och tillämpa föreskrifter om bedömningens inriktning i enlighet med förordningar, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner samt kommentarmaterial, - reflektera över former för att praktisera och kommunicera bedömning till elever. 14

15 Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3, 7,5 högskolepoäng Kursens mål Den studerande ska efter avslutad delkurs kunna - beakta betydelsen av samarbete med elever, kollegor och andra yrkesgrupper, - reflektera över skolans värdegrund och uppdrag i förhållande till frågor om etik, inkludering och jämställdhet - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra den pedagogiska verksamheten i skolan så att alla elever lär och utvecklas, - visa förmåga att bidra till alla elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra dokumentera, planera och följa upp det pedagogiska arbetet i skolan samt bedöma elevers kunskapsutveckling i de ämnen utbildningen avser, - använda dokumentation, bedömningar och uppföljning som grund för utveckling och planering av undervisning i de ämnen utbildningen avser, - planera, genomföra och utvärdera olika undervisningspraktiker och bedömningsstrategier i förhållande till syften och mål för de ämnen som utbildningen avser enligt ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan. Den studerande ska efter avslutad delkurs ha förmågan att - tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och skolans personal, - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet i skolan utifrån vetenskapliga/konstnärliga och samhälleliga aspekter, - hantera, jämföra och värdera olika förhållningssätt vid pedagogisk bedömning, - reflektera över principer och mål för bedömning inom ramen för undervisning i de ämnen utbildningen avser samt visa medvetenhet om eventuellt specifika karaktärsdrag om bedömning i ämnet, - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken. Referenslitteratur för delkurs 2 och delkurs 3 SFS 2010:800 Skollagen (senaste upplagan) (valda delar) Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber Skolverket (2011). Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, ( (valda delar) Skolverket (2011) Lgy11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket 15

16 V 5 Kursintroduktion och information inför val av VFU-plats Karin Löfström, UVK III, delkursansvarig, dk 2 Bedömning för och av lärande 7,5 hp, dk.3, Verksamhetsförlagd utbildning, 7.5hp V 8 Föreläsning 1 Bedömning ur ett historiskt och samtida perspektiv Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet V 9 Seminarium: 1 Introduktion och planering av innehåll och uppläggning. Underlag för samtalet vid introduktionen är Kursplan UVK III, Schema, Underlag för bedömning av VFU och Studiehandledning. Ta del av hemsidan för VFU; Seminarium: 2 Kunskap, lärande, dokumentation och bedömning tidstypiska perspektiv. Seminariet behandlar olika synsätt på kunskap, lärande, dokumentation och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur det ser ut idag och hur detta uttrycks i gällande läroplan med tillhörande kursplaner/ämnesplaner (2011) samt i övriga förordningar och kommentarmaterial. Uppgift inför seminariet Med utgångspunkt i föreläsning och kurslitteratur förbereds seminariet både individuellt och i studiegruppen bland annat utifrån följande frågor: - Vilka är de stora förändringarna när det gäller synsätt på kunskap och pedagogisk bedömning i och med 1990-talets läroplaner i förhållande till samtida läroplaner, enligt aktuell forskning och utbildningspolitik? - Vilka konsekvenser får det för skolan idag och för lärares arbete? Utifrån ovanstående förbereder och leder studiegruppen en diskussion i seminariegruppen. Texter att läsa: Jönsson, Anders (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Lund: Gleerups förlag (s ) Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap

17 Ninomiya, Shuichi (2016). The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of Closing the Learning Gap. Educational Studies in Japan: International Yearbook, 79 No. 10, March, pp Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket, ( Föreläsning 2 Bedömning för lärande som förhållningssätt Björn Tolgfors, lektor Örebro universitet V 10 Seminarium: 3 Bedömning för lärande Seminariet består av en presentation av studiegruppsuppgiften samt en kortare workshop kring strategier för att stärka bedömningens roll för lärande. Uppgift inför seminariet Varje studiegrupp väljer ett område för pedagogisk bedömning inom ramen för litteraturen, t.ex. dokumentation, återkoppling eller att tydliggöra lärandemål/kunskapskvaliteter/betygsnivåer. Uppgiften är sedan att inom det valda området påbörja en process i att skapa ett material (en bedömningsmatris, ett prov, etc) och att på seminariet presentera detta. I uppgiften ingår också att reflektera över svårigheter och möjligheter och att problematisera detta i relation till lärares uppdrag. Texter: Bennett, R. (2011). Formative assessment: A critical review, Assessment in Education, 18(1). Black, Paul; Harrison, Christine; Lee, Clara; Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004). Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan vol. 86. Grettve, Anna Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärares vardag. Stockholm: Natur och kultur, kap Jönsson, Anders (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Lund: Gleerups förlag (kap. 1, 2, 3 s , kap. 4) Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur, kap

18 Skolverket (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket, ( Föreläsning 3 Bedömning och betygsättning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan Föreläsare i ämnesdidaktik; Engelska, Eva Zetterberg-Pettersson universitetsadjunkt Örebro universitet, Historia, Jimmy Engren lektor Örebro universitet, Idrott, Björn Tolgfors lektor Örebro universitet, Musik, Annika Danielsson lektor Örebro universitet. Seminarietillfälle 4 Ämnesdidaktiskt seminarium som behandlar Bedömning för lärande inför VFU i ämne 2. Seminariet handlar om svårigheter och möjligheter kring bedömning i relation till lärares uppdrag. Särskilt uppmärksammas de specifika utmaningar som är kopplade till bedömning i det egna ämnet. Seminariet avslutas med samtal om innehåll och genomförande av seminarietillfälle 6. Uppgift inför seminariet: Seminariet förbereds individuellt och i studiegruppen exempelvis utifrån följande frågor: - Vilka utmaningar möter lärare när det gäller bedömning i det egna ämnet? - Vilka perspektiv på bedömning blir särskilt relevanta i det egna ämnet? - Hur förhåller sig de ämnesdidaktiska perspektiven till de allmändidaktiska ifråga om det egna ämnet? Vid seminariet görs en muntlig presentation utifrån ett skriftligt underlag. Förankra presentationen i den ämnesdidaktiska kurslitteraturen. Underlaget läggs ut av studiegruppen i seminariegruppens diskussionsforum på Blackboard, senast kl dagen före seminariet. Texter: Inriktning idrott: Leirhaug, P. E., & MacPhail, A. (2015). It's the other assessment that is the key : three Norwegian physical education teachers' engagement (or not) with assessment for learning. Sport, education and society, 20(5), (inriktning idrott) López-Pastor, Victor Manuel; Kirk, David; Lorente-Catalán, Eloisa; MacPhail, Ann, & Macdonald, Doune (2013) Alternative assessment in physical education: a review of international literature. Sport, Education and Society, 18(1) (inriktning idrott) Tolgfors, B. (2018). Different versions of assessment for learning in the subject of physical 18

19 education. Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3), (inriktning idrott) Inriktning historia: Mullin, Joan & Hill, William (1997) The Evaluator as Evaluated: The Role of Formative Assessment in History Class, i The Clearing House, 71:2, VanSledright, Bruce (2015). Assessing for learning in the History Classroom. i Kadriye Ercikan, Peter Seixas (red.), New Directions in Assessing Historical Thinking. Routledge. Inriktning musik: Olsson, Bengt (2010). Bedömning i estetiska ämnen - mer än bra eller dålig konst eller musik. I Stiftelsen SAFLärarförbundet (2010). Bedömning för lärande: - en grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet Vinge, John (2014). Vurdering i musikkfag. En deskriptiv, analytisk studie av musikklæreres vurderingspraksis i ungdomsskolen. iss: Oslo, Norges musikkhøgskole, NMH-publikasjoner 2014:1, (valda delar) Zandén, Olle (2010). Samtal om samspel: kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet Diss.8(9) Göteborg: Göteborgs universitet, ( (valda delar) Inriktning engelska: Bishop, Wendy (2013). "Helping Peer Writing Groups Succeed" i The St. Martin's Guide to Teaching Writing 10th ed. Boston and New York: St Martin's, (inriktning engelska)* Council of Europe (2001). The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment Cambridge: Cambridge University Press, (valda delar) (inriktning engelska) * Ivanic, Roz. (2004) "Discourses of Writing and Learning to Write" Language and Education. Vol 18, No 3 (valda delar) (inriktning engelska)* Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik. Lund: Studentlitteratur, (valda delar) (inriktning engelska) Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska ( (valda delar) (inriktning engelska)* Sommers, Nancy (1982). "Responding to Student Writing" i College Composition and Communication, Vol. 33, No. 2. (valda delar) (inriktning engelska)* Föreläsning 4 Betygsättning: likvärdighet och rättssäkerhet 19

20 Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet V 11 Måndagen den 11 mars introduktion och planerings samtal på VFU-skolan Ingen schemaläggning på Campus Seminarium 5 Bedömning av lärande Seminariet handlar om bedömning och betygsättning. Särskilt uppmärksammas likvärdig och rättssäker bedömning samt bedömningssituationers komplexitet. Uppgift inför seminariet: Seminariet förbereds individuellt exempelvis utifrån följande fråga: - Vilka utmaningar möter lärare när det gäller kraven på likvärdig och rättssäker bedömning? - Vid seminariet görs en individuell muntlig presentation med reflektioner utifrån föreläsning och litteratur. Texter: Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans Värld. Stockholm: Liber Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur, kap. 5, 6. Jönsson, Anders (2017). Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen. Lund: Gleerups förlag ( kap. 5, 6, 7) Skolverket (2012). Allmänna råd för bedömning och betygsättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket, ( utgått se senaste upplagan Seminarium 6 Ämnesdidaktiskt seminarium som behandlar Bedömning av lärande inför VFU i ämne 2. Seminariet genomförs i samråd mellan studenter och seminarieledare med utgångspunkt i bedömning av lärande. Planering sker vid seminarietillfälle 4. Texter: Inriktning idrott: Redelius, Karin & Hay, Peter J. (2012) Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy, 17(2), (inriktning idrott) 20

21 Svennberg, Lena; Meckbach, Jane & Redelius, Karin (2014) Exploring PE teachers' 'gut feelings': An attempt to verbalise and discuss teachers' internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2) (inriktning idrott) Inriktning historia: Duquette, catherine. (2015). Relating Historical Conciousness to Historical Thinking through Assessment. I Kadriye Ercikan, Peter Seixas (red.), New Directions in Assessing Historical Thinking. Routledge Gómez Carrasco, C. J., Miralles Martínez, P. (2016). Historical skills in compulsory education: assessment, inquiry based strategies and students argumentation. i Journal of New Approaches in Educational Research, 5(2), Seixas, Peter, Gibson, Lindsay, & Ercikan Kadriye (2015) A design process for assessing historical thinking. The Case of a One-Hour Test i Ercikan, Kadriye, and Seixas, Peter, eds. New Directions in Assessing Historical Thinking Florence, GB: Routledge. Inriktning musik: Vinge, John (2014). Vurdering i musikkfag. En deskriptiv, analytisk studie av musikklæreres vurderingspraksis i ungdomsskolen. Diss: Oslo, Norges musikkhøgskole, NMH-publikasjoner 2014:1, (valda delar). Inriktning engelska: Council of Europe (2001). The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment Cambridge: Cambridge University Press.* Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik. Lund: Studentlitteratur, kap. 15, s läses extensivt, s intensivt. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska ( Seminariet avslutas med förberedelser inför VFU i ämne 2 och examinationsuppgiften. Underlag för samtalet om genomförande av VFU och examinationsuppgiften är: Studiehandledning, Info-blad för VFU, blanketten Underlag för bedömning av VFU samt Kursplan UVK III. Ta också del av riktlinjer för Vid tveksamhet av fullgörande avvfu Vecka VFU, 24 dagar enligt följande: Vårterminen 2019, 24 dagar i verksamheten: Vecka 12 må - fre 21

22 Vecka 13 må - fre Vecka 14 må - fre Vecka 15 må - fre Vecka 16 må to (Örebro kommun påsklov, studenter placerade i Örebro kommun, studietid och genomför VFU vecka 17 ti-fr) Vecka 17 ti fre (Studenter placerade i skolor utanför Örebro kommun som har påsklov, studietid då och VFU vecka 16 må-to) Texter: Hofvendal, Johan (2006). Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. Utbildning och Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15 (3) Skolverket (2015). Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare. Stockholm: Skolverket, ( V 18 Examinationsseminarium Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning 4, II, 2,5 hp Individuell muntlig presentation. Ifylld blankett Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning lämnas vid seminarietillfället. Den muntliga presentationen ska utgå ifrån de erfarenheter du gjort under din VFU. Du skall i din presentation problematisera formativa och summativa inslag i bedömningsprocessen eller någon aspekt av dokumentation. Utgå ifrån följande punkter: - formulera ett problem rörande bedömning och/eller dokumentation med dina erfarenheter från VFU:n som bas. - analysera/diskutera ditt problem utifrån den ämnesdidaktiska kurslitteraturen. - Formulera en till två frågeställningar för fortsatt diskussion i seminariegruppen. Förbered en presentation på 15 minuter totalt och förbered dig på att leda en diskussion i seminariegruppen utifrån de frågor du formulerar. Betygskriterier A. Innehåll - Studenten motiverar det valda problemet utifrån sina erfarenheter från VFU:n. - Analys/diskussion är relevant utifrån den ämnesdidaktiska kurslitteraturen. B. Litteraturanknytning - Presentationen förankras genomgående i relevant litteratur. C. Vetenskapligt förhållningssätt Presentationen ska utgå från ett vetenskapligt förhållningssätt, genom: - En tydlig problemformulering - Referenser till relevant litteratur - Beskrivningar, jämförelser och slutsatser utifrån den formulerade frågan. För betyget Godkänt ska kriterierna A, B och C vara uppfyllda. 22

23 V 18 Seminarium 8 Formativt seminarium kring examinationsuppgiften. Seminariet syftar till att skapa förutsättningar för en formativ bedömning av era påbörjade examinationsuppgifter, vilket innebär att ni vid det här seminariet får kommentarer av era studerande kamrater och seminarieledare som ni kan använda i den fortsatta skrivprocessen. Den text som ska kommenteras publiceras i Blackboard senast torsdagen den 2 maj kl och tas med i pappersform till seminarieledaren. Seminariet genomförs studiegruppsvis enligt särskilt schema. Inom studiegruppen läser deltagarna samtliga texter. Under seminariet behandlas en text i taget (ca 15 min). Som underlag för dessa kommentarer bör ni använda er av Underlag för återkoppling och bedömning - Betygskriterier (se nedan). Lyft fram det ni uppfattar som arbetets viktigaste styrkor och vad som kan förbättras och utvecklas i arbetet. Era kommentarer och frågor ska vara konstruktiva, dvs. sakliga, konkreta och specifika. Skriv gärna ner ev. påpekanden om formalia (språk och referenshantering) på ett papper som kan överlämnas till författaren. Efter seminariet har du möjlighet att bearbeta din text utifrån de synpunkter du fått kring innehåll och formalia. Seminariet avslutas med en kursvärdering av delkurs 2 och 3. Texter att läsa: Referensstilen APA tillämpas inom pedagogikämnet från och med vårterminen 2015 (se lathund på Göteborgs universitet). Examinationsuppgift delkurs 2 Bedömning för och av lärande I, 7,5 hp Individuellt paper I papret ska den studerande problematisera bedömning för och av lärande: - en reflekterande text över bedömning för och av lärande - en tolkning/analys med hjälp av ett historiskt, nutida och didaktiskt perspektiv - en förankring i/anknytning till egen planering, genomförande, bedömning och utvärdering av verksamhet/undervisning under VFU:n Texten ska omfatta minst 6 sidor och max 8 sidor. (Times New Roman med textstorlek 12 och 1½ radavstånd) exklusive referensförteckning. Referensstil APA används. Särskild omsorg ska läggas vid att texten bildar en sammanhållen helhet Inlämning av slutgiltig examinationsuppgift Den slutgiltiga versionen skickas till respektive seminarieledare via Urkund senast, söndagen den 5 maj kl OBS! Din fil ska anges med ditt namn samt grupp när du skickar in filen. Underlag för återkoppling och bedömning. 23

24 Betygskriterier A. Val av innehåll - Studenten beskriver bedömning för och av lärande med stöd av centrala begrepp på ett relevant sätt utifrån ett historisk, nutida och didaktiskt perspektiv - Studenten behandlar väsentliga aspekter inom kunskapsområdet bedömning för och av lärande - Studenten för ett vetenskapligt förankrat resonemang om didaktiska överväganden i lärares bedömningsarbete och kopplar det till bedömning för och av lärande B. Litteraturanknytning - Texten förankras genomgående i relevant litteratur C. Vetenskapligt förhållningssätt Texten ska skrivas inom ramen för de krav och kriterier som gäller för vetenskapliga texter. Det innebär att den studerande, inom ramen för ovanstående kriterier - väljer sitt ämne - formulerar en forskningsfråga/kritisk fråga/jämförande fråga alt. en problemformulering - väljer ut, använder och refererar till relevant litteratur - beskriver, jämför och drar slutsatser utifrån den formulerade frågan. D. Formalia Formella krav som gäller för vetenskapligt skrivande följs. Texten är skriven med god språklig behandling och uppgiften är bearbetad i enlighet med vetenskaplig genre. För betyget Godkänt ska kriterierna A, B, C, och D vara genomförda. För att nå betyget Väl godkänd skall den studerande uppnå samtliga kriterier för betyget Godkänd samt: använder minst ett perspektiv, historiskt, nutida och/eller didaktiskt, för att kritiskt reflektera över möjligheter och begränsningar för lärares arbete med bedömning. Den kritiska reflektionen omfattar en problematisering i väl underbyggda och fördjupade resonemang. 24

25 Delkurs 4, Utvärdering och utvecklingsarbete, 7.5 högskolepoäng I delkursen uppmärksammas utvärdering som ett verktyg för utveckling av den pedagogiska verksamheten. Den studerande utvecklar kunskap och förståelse för utvärdering och utvecklingsarbete som verksamhets- och forskningsområde och dess relationer till pedagogik. Kursen behandlar innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för utvärdering och utvecklingsarbete i ämneslärares pedagogiska verksamhet. Frågor om vad utvärdering kan innebära, hur utvärdering kan utformas och olika modeller för utvärdering presenteras och diskuteras. Under delkursens gång ska den studerande utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till utvärderings- och utvecklingsarbete i skolan samt utveckla förmåga att vetenskapligt beskriva och undersöka ett utvärderingsobjekt och hur utvärderingen kan ligga till grund för ett utvecklingsarbete. Delkursen omfattar följande tre områden samt deras inbördes relation: - utvärdering och utvecklingsarbete i ett internationellt och nationellt styrningsperspektiv, - aspekter av utvärderingsbehov samt olika utvärderingsmodeller, och - olika arbetssätt för verksamhetsnära skolutveckling. Under delkursen problematiseras också utvärderingars och utvecklingsarbetens etiska och samhälleliga grunder. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa: - kunskaper om utvärderingsmodellers användbarhet i relation till utvärderingsbehov på olika nivåer, - kunskaper om olika sätt att organisera utvecklingsarbete i utbildningssammanhang, - och fördjupade kunskaper om vetenskapligt skrivande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande visa förmågan att: - identifiera och motivera ett specifikt utvärderings- eller utvecklingsbehov och överväga lämpliga metoder för detta. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att: - granska vetenskapliga undersökningar - i utvärderings- och utvecklingsarbete beakta samhälleliga och etiska aspekter så som diskriminering och annan kränkande behandling, jämställdhetsperspektiv, jämlikhetsperspektiv och hållbar utveckling, - överväga konsekvenser av olika sätt att bedriva utvärdering och utvecklingsarbete i verksamheten. 25

26 V 19, INTRODUKTION AV UTVÄRDERING OCH UTVECKLINGSARBETE Introduktion av delkurs 4. Presentation och genomgång av kursplan, kursmål, studiehandledning, kursuppgifter. Delkursansvarig: Andreas Bergh Föreläsning 1: Utvärderingsbehov samt olika utvärderingsmodeller Ann Öhman Sandberg, lektor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 4:1 Utvärderingsbehov samt olika utvärderingsmodeller På seminariet behandlas aspekter av utvärderingsbehov samt olika utvärderingsmodeller på olika nivåer. Under seminariet redovisar resultatet av sin granskning av en vald utvärdering (se uppgift inför seminariet). Uppgift inför seminarium 4:1 Välj en internationell, nationell eller lokal utvärderingsrapport med relevans för ämneslärares pedagogiska praktik. Du kan exempelvis välja en utvärdering gjord av PISA, Skolverket, Skolinspektionen, en kommun, skola eller liknande. Den kan röra ditt eget ämne eller etiska frågor som rör skolans praktik. Det kan exempelvis röra skolors samverkan med kulturskolor, idrottsrörelsen, skolors arbete med elevhälsa eller jämställdhet. Granska den valda utvärderingsrapporten med stöd av de modeller som presenteras i boken Perspektiv på utvärdering (Sandberg & Faugert, 2012). Skriv ett individuellt paper på cirka 1-2 A4-sidor där din granskning presenteras. Papret är tänkt att kunna fungera som en del av din examinationsuppgift. Förbered dig på att presentera din granskning. Formulera utifrån granskningen två frågor som du vill diskutera på seminariet. Lägg in paperet i Blackboard (Diskussionsforum i mapp för respektive seminarium). Texter som behandlas på seminariet Bryman, Alan (senaste upplaga). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, (s ). Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur Egen vald utvärderingsrapport. VECKA 20, UTVÄRDERING OCH UTVECKLINGSARBETE I ETT INTERNATIONELLT OCH NATIONELLT STYRNINGSPERSPEKTIV Föreläsning 2: Utvärdering i ett historiskt och internationellt perspektiv Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 4:2: Utvärdering i ett historiskt och internationellt perspektiv Seminariet utgår från och behandlar föreläsning, det inför seminariet förberedda paperet samt 26