Kursplan. Mål 1(10) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Transkript

1 1(10) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Utbildningsvetenskaplig kärna III, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Core Education Subjects III, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits Kurskod: PE006A Utbildningsområde: Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2019 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten visa - kunskaper om specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde, - fördjupade kunskaper om och förståelse för skolans uppdrag att erbjuda alla elever likvärdiga möjligheter till utveckling och lärande, - kunskaper om dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning ur historiska och samtida perspektiv, - förståelse för pedagogisk bedömning i relation till för yrkesområdet centrala faktorer såsom syn på lärande och didaktiska val, - kunskaper om principer, mål och metoder för bedömning i de ämnen utbildningen avser med hänvisning till gällande ämnes- och kursplaner, - kunskaper om utvärderingsmodellers användbarhet i relation till utvärderingsbehov på olika nivåer, och - kunskaper om olika sätt att organisera utvecklingsarbete i utbildningssammanhang. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att - problematisera konsekvenser av olika förhållningssätt i relation till elever i behov av särskilt stöd, - beakta betydelser av samarbete med elever, kollegor och andra yrkesgrupper, - reflektera över skolans värdegrund och uppdrag i förhållande till frågor om etik, inkludering och jämställdhet, - självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra den pedagogiska verksamheten i skolan så att alla elever lär och utvecklas,

2 2(10) - bidra till alla elevers delaktighet och inflytande i pedagogiska verksamheter, - självständigt och tillsammans med andra dokumentera, planera och följa upp det pedagogiska arbetet i skolan samt bedöma elevers kunskapsutveckling i de ämnen utbildningen avser, - använda dokumentation, bedömningar och uppföljning som grund för utveckling och planering av undervisning i de ämnen utbildningen avser, - planera, genomföra och utvärdera olika undervisningspraktiker och bedömningsstrategier i förhållande till syften och mål för de ämnen som utbildningen avser enligt ämnes- och kursplaner för gymnasieskolan, - beakta likvärdighets- och rättssäkerhetsaspekter vid dokumentation, bedömning och betygsättning, och - identifiera och motivera ett specifikt utvärderings- eller uvecklingsbehov och överväga lämpliga metoder för detta. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten visa förmåga att - granska vetenskapliga undersökningar, - tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och skolans personal, - självständigt och tillsammans med andra överväga och argumentera för olika tänkbara didaktiska val i det pedagogiska arbetet i skolan utifrån vetenskapliga/konstnärliga och samhälleliga aspekter, - vid dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning beakta och tillämpa föreskrifter om bedömningens inriktning i enlighet med förordningar, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner samt kommentarmaterial, - hantera, jämföra och värdera olika förhållningssätt vid pedagogisk bedömning, - reflektera över principer och mål för bedömning inom ramen för undervisning i de ämnen utbildningen avser samt visa medvetenhet om specifika karaktärsdrag för bedömning i ämnet, - reflektera över former för att praktisera och kommunicera bedömning till elever, - beakta frågor om likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken, - i utvärderings- och utvecklingsarbete beakta samhälleliga och etiska aspekter så som diskriminering och annan kränkande behandling, jämställdhetsperspektiv, jämlikhetsperspektiv och hållbar utveckling, och - överväga konsekvenser av olika sätt att bedriva utvärdering och utvecklingsarbete i verksamheten. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Specialpedagogik, 7,5 högskolepoäng Under delkursen behandlas specialpedagogik som kunskaps- och forskningsområde. Innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för den specialpedagogiska verksamheten i gymnasieskolan behandlas. Vidare aktualiseras olika sätt att förebygga svårigheter för lärande och möta elever och vuxna i behov av särskilt stöd. I delkursen granskas specialpedagogiska insatser på olika nivåer i relation till skilda problem för elever i gymnasieskolan. Betydelser av samverkan med olika yrkesprofessioner, föräldrar och andra aktörer belyses och diskuteras. Delkurs 2 Bedömning för och av lärande, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar och problematiserar lärares profession med fokus på uppföljning av lärande, bedömning, dokumentation och betygsättning, dels ur ett allmändidaktiskt perspektiv dels ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Utifrån skolans demokrati- och kunskapsuppdrag aktualiseras även likabehandling, etik, inkludering, jämställdhet och samverkan med vårdnadshavare. Delkursen behandlar även synen på kunskap, lärande och bedömning dels vad gäller förändringar under senare decennier, dels hur detta uttrycks i gällande läroplaner, ämnes- och kursplaner samt i övriga förordningar. Delkursens innehåll problematiseras med utgångspunkt i studenternas erfarenheter, aktuell forskning och debatt. Dessutom behandlas aspekter av rättssäkerhet och likvärdighet i olika bedömningssituationer. Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning 4, 7,5 högskolepoäng I den verksamhetsförlagda utbildningen prövar den studerande att självständigt och tillsammans med VFU-lärare/arbetslag planera, genomföra, dokumentera, följa upp och bedöma undervisning i ämnet med fokus på andraämne i vald inriktning. Vidare utformar den studerande arbets- och provuppgifter, som skapar förutsättningar för bedömning för och av lärande, i de ämnen utbildningen avser. Dessutom uppmärksammas hur pedagogisk bedömning kommuniceras mellan skolans personal samt med elever och vårdnadshavare. Delkurs 4 Utvärdering och utvecklingsarbete, 7,5 högskolepoäng

3 3(10) Delkursen omfattar följande tre områden samt deras inbördes relation: - utvärdering och utvecklingsarbete i ett internationellt och nationellt styrningsperspektiv, - aspekter av utvärderingsbehov samt olika utvärderingsmodeller, och - olika arbetssätt för verksamhetsnära skolutveckling. Under delkursen problematiseras också utvärderingars och utvecklingsarbetens etiska och samhälleliga grunder. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisningen utgår från ett studentcentrerat lärande och kan innehålla föreläsningar (på campus och/eller webb), seminarier, studiegruppsarbeten och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Specialpedagogik I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Två individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 1) Specialpedagogik II (Provkod: 0102) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 1) Bedömning för och av lärande I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 2) Bedömning för och av lärande II (Provkod: 0202) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 2) Verksamhetsförlagd utbildning 4, I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0301) Fullgjord VFU. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 4, II, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0302) Individuell muntlig presentation. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 4, III (Provkod: 0303) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Utvärdering och utvecklingsarbete I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0410) Individuell skriftlig uppgift av vetenskaplig karaktär. Kritisk granskning i form av opposition. (Delkurs 4) Utvärdering och utvecklingsarbete II (Provkod: 0411) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. Frånvaro vid verksamhetsförlagd utbildning Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska den studerande i samråd med VFU-lärare/arbetslag komplettera den inom kursens ram. Begränsning av antal provtillfällen För kurser inom lärarprogrammen som innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två (Dnr ORU 2018/01721). Studenter har rätt till stöd i samband med pågående VFU där det finns tveksamhet om VFU kommer fullgöras. Studenten har även rätt till stöd inför en eventuell förnyad prövning i enlighet med dokumentet "Stöd vid tveksamhet om fullgjord VFU" (Dnr ORU 2018/04263).

4 4(10) För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogik I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogik II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Bedömning för och av lärande I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Bedömning för och av lärande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Verksamhetsförlagd utbildning 4, I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Verksamhetsförlagd utbildning 4, II Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Verksamhetsförlagd utbildning 4, III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Utvärdering och utvecklingsarbete I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Utvärdering och utvecklingsarbete II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna II, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng samt någon av kurserna Engelska IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Historia IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Idrott och hälsa IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng, Matematik IVb, Självständigt arbete, inriktning gymnasieskolan, 15 högskolepoäng eller Musiklärare fördjupning IV, Självständigt arbete, 15 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.

5 5(10) För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Delkurs 3 ges på engelska för studenter med inriktning där engelska utgör andraämne. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. Örebro universitet har tecknat avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med godkända skolhuvudmän i Örebroregionen och dess närområde. Den studerande anmäler önskemål om placering enligt universitetets rutiner. Örebro universitet beslutar om slutlig placering. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal. Utbildningsort Kursen är förlagd till Campus Örebro. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen förläggs enligt ovanstående föreskrifter om verksamhetsförlagd utbildning. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur SFS 2010:800 Skollagen (senaste upplagan) (valda delar) Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2014) Att skriva en bra uppsats Malmö: Liber Skolverket (2011) Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket, ( (valda delar) Skolverket (2011) Lgy11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Ahlberg, Ann (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar Stockholm: Liber Haddon, Mark (2003) Den besynnerliga händelsen med hunden om natten Stockholm: Bonnier pocket Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013) Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Lund: Studentlitteratur Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013) Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos Stockholm: Natur & kultur Mossige, Margunn; Røskeland, Marianne & Skaathuun, Astrid (2009) Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan Stockholm: Liber

6 6(10) Myndigheten för skolutveckling (2006) Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande - Del 3 Specialpedagogik i vuxenperspektiv Myrberg, Mats (2007) Dyslexi - en kunskapsöversikt Stockholm: Vetenskapsrådet, ( (valda delar) Nilholm, Claes (2007) Perspektiv på specialpedagogik Lund: Studentlitteratur Skolverket (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket, Skolverket (2006) På andras villkor - skolans möte med elever med funktionshinder Stockholm: Skolverket, ( (valda delar) von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag Nordic Studies in Education, 34(4) Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009) Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld Stockholm: Liber Bennet, Randy (2011) Formative assessment: A critical review, Assessment in Education, 18(1) Bishop, Wendy (2013) "Helping Peer Writing Groups Succeed" i The St. Martin's Guide to Teaching Writing 10th ed. Boston and New York: St Martin's, (inriktning engelska)* Black, Paul; Harrison, Christine; Lee, Clara; Marshall, Bethan & Wiliam, Dylan (2004) Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi Delta Kappan vol. 86 Council of Europe (2001) The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment Cambridge: Cambridge University Press, (valda delar) (inriktning engelska) * Duquette, Catherine (2015) "Relating Historical Conciousness to Historical Thinking through Assessment" i Kadriye Ercikan, Peter Seixas (red), New Directions in Assessing Historical Thinking Routledge, (inriktning historia) Gerrevall, Per (2008) Lärares professionalitet och betygsättningen - om bedömningens och betygsättningens dubbla karaktär. I Christer Fritzell, red: Att tolka pedagogikens språk - perspektiv och diskurser Växjö universitet: Växjö University Press Gómez Carrasco, Cosme J., Miralles Martínez, Pedro (2016) "Historical skills in compulsory education: assessment, inquiry based strategies and students' argumentation" i Journal of New Approaches in Educational Research, 5(2), (inriktning historia) Hofvendal, Johan (2006) Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. Utbildning och Demokrati, Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 15 (3) Ivanic, Roz. (2004) "Discourses of Writing and Learning to Write" Language and Education. Vol 18, No 3 (valda delar) (inriktning engelska)* Jönsson, Anders (2017) Prov eller bedömning? Att tolka och använda provresultat och omdömen Lund: Gleerups förlag

7 7(10) Leirhaug, Peter E., MacPhail, Ann (2015) 'It's the other assessment that is the key': three Norwegian physical education teachers' engagement (or not) with assessment for learning. Sport, education and society, 20(5), (inriktning idrott) Lithner, Johan, Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas & Boesen, Jesper (2010) Mathematical Competencies: A Research Framework i Mathematics and mathematics education: Cultural and social dimensions / [ed] Bergsten, Jablonka & Wedege, Linköping Sweden: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning, SMDF, (inriktning matematik) (valda delar) (valbar mot Säfström, Anna Ida (2013)) López-Pastor, Victor Manuel; Kirk, David; Lorente-Catalán, Eloisa; MacPhail, Ann, & Macdonald, Doune (2013) Alternative assessment in physical education: a review of international literature. Sport, Education and Society, 18(1) (inriktning idrott) Lundahl, Bo (2012) Engelsk språkdidaktik Lund: Studentlitteratur, (valda delar) (inriktning engelska) Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande Lund: Studentlitteratur Mullin, Joan & Hill, William (1997) "The Evaluator as Evaluated: The Role of Formative Assessment in History Class" i The Clearing House, 71:2, (inriktning historia) Ninomiya, Shuichi (2016) The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of "Closing the Learning Gap" Educational Studies in Japan: International Yearbook, 79 No. 10, March, pp Niss, Mogens (2015) Mathematical Competencies and PISA i K. Stacey och R. Turner (red.). Assessing Mathematical Literacy - The Pisa Experience (s ). Cham: Springer (inriktning matematik) (valbar mot Niss, Mogens (2003) eller Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002)) Niss, Mogens (2003) Mathematical competencies and the learning of mathematics: the Danish KOM project. Paper presented at the 3rd Mediterranean Conference on Mathematical Education - Athens, Hellas January 2003, Athen, (inriktning matematik) (valbar mot Niss, Mogens (2015) eller Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002)) Niss, Mogens & Højgaard Jensen, Tomas (2002) Kompetencer og matematiklaering - Ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisning i Danmark. (nr ) Copenhagen: Undervisningsministeriet, Uddannelsesstyrelsen, (inriktning matematik) (valbar mot Niss, Mogens (2015) eller Niss, Mogens (2003)) Olsson, Bengt (2010) Bedömning i estetiska ämnen - mer än bra eller dålig konst eller musik. I Stiftelsen SAFLärarförbundet (2010). Bedömning för lärande: - en grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet, (inriktning musik) Redelius, Karin & Hay, Peter J. (2012) Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education & Sport Pedagogy, 17(2), (inriktning idrott) Seixas, Peter, Gibson, Lindsay, & Ercikan Kadriye (2015) A design process for assessing historical thinking. The Case of a One-Hour Test i Ercikan, Kadriye, and Seixas, Peter, eds. New Directions in Assessing Historical Thinking Florence, GB: Routledge, (inriktning historia) Skolverket (senaste upplagan)

8 8(10) Allmäna råd för bedömning och betygsättning i gymnasieskolan Stockholm: Skolverket, ( Skolverket (2014) Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket, ( Skolverket (2012) Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverket Bedömningsportalen Stockholm: Skolverket, ( (inriktning matematik) Skolverket (2013) Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och metoder Stockholm: Skolverket, ( Skolverket (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i engelska ( (valda delar) (inriktning engelska)* Skolverket (2014) Skolan och hemmet - exempel och forskning om lärares samarbete med elevernas vårdnadshavare Stockholm: Skolverket, ( Sommers, Nancy (1982) "Responding to Student Writing" i College Composition and Communication, Vol. 33, No. 2 (valda delar) (inriktning engelska)* Svennberg, Lena; Meckbach, Jane & Redelius, Karin (2014) Exploring PE teachers' 'gut feelings': An attempt to verbalise and discuss teachers' internalised grading criteria. European Physical Education Review, 20(2) (inriktning idrott) Säfström, Anna Ida (2013) Exercising mathematical competence: Practicing representation theory and representing mathematical practice. Doctoral Thesis, Gothenburg University, Gothenburg (inriktning matematik) (valda delar) (valbar mot Lithner, Johan, Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas & Boesen, Jesper (2010)) Tolgfors, Björn (2018) Different versions of assessment for learning in the subject of physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3), (inriktning idrott) Van Sledright, Bruce (2015) "Assessing for learning in the History Classroom" i Kadriye Ercikan, Peter Seixas (red), New Directions in Assessing Historical Thinking Routledge, (inriktning historia) Vinge, John (2014) Vurdering i musikkfag. En deskriptiv, analytisk studie av musikklæreres vurderingspraksis i ungdomsskolen. iss: Oslo, Norges musikkhøgskole, NMH-publikasjoner 2014:1, (valda delar) (inriktning musik)* Zandén, Olle (2010) Samtal om samspel: kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, ( (valda delar) (inriktning musik) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur För delkurs 3 gäller samma kurslitteratur som för delkurs 2. Delkurs 4: Obligatorisk litteratur

9 9(10) Bergh, Andreas (2015) Local quality work in an age of accountability - between autonomy and control. Journal of education policy. 30 (4), Bryman, Alan (senaste upplaga) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber, (valda delar) Elstad, Eyvind (2009) Schools which are named, shamed, and blamed by media: school accountability in Norway. Educational Assessment, Evaluation and Accountability. (21) Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger M. (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning: En historia från präster till PISA Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Pröitz, Tine. S. (2010) Learning outcomes: Whar are they? Who defines them? When and where are they defined? Educational Assessment, Evaluation and Accountability. (22) Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2012) Perspektiv på utvärdering Lund: Studentlitteratur Timperley, Helen (2008) Teacher professional learning and development. IEA (31 s.) Delkurs 4: Referenslitteratur Skolinspektionen Skolinspektionens forskningsöversikt Skolinspektionen (2014) Skolinspektion - vad hände sen? Skolverket (2015) Skolverkets stödmaterial: Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Skolverket (2015) Systematiskt utvecklingsarbete för skolväsendet: Allmänna råd Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Litteratur markerad med * distribueras via Blackboard. Delkurs 1 Tillkommer ca 200 sidor där breddnings- eller fördjupningslitteratur inom valt tema i anslutning till delkursen ingår. Litteraturen väljs i samråd med läraren. Delkurs 2 och 3 Den obligatoriska litteraturen såväl den allmän- som ämnesdidaktiska litteraturen för delkurs 2 och 3 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Tillkommer material om ca150 sidor, (inriktning engelska). Tillkommer ca 50 sidor artikelmaterial samt 2 vetenskapliga artiklar och en avhandling i historiedidaktik som väljs i samråd med läraren, (inriktning historia). Dessutom tillkommer lokala dokument som reglerar verksamheten vid VFU-skolan: - Kommunala och lokala planer - Åtgärdsprogram - Likabehandlingsplan Delkurs 4

10 10(10) Tillkommer vetenskapliga artiklar och rapporter ca 250 sidor och populärvetenskapliga artiklar som speglar aktuell debatt ca 50 sidor.