Årsredovisning 2016 PAJALA KOMMUN

Transkript

1 Årsredovisning 2016 PAJALA KOMMUN Aareavaara Anttis Autio Brobacken Ekorrbäcken Erkheikki Fällan Granheden Granvik Grönbo Hangasjärvi Hannumäki Hiirenkangas Hoppet Hukanmaa Huuki Hörntorpet Jarhois Jierijärvi Juhonpieti Junosuando Kaalamaa Kaalamaakoski Kaarnevaara Kainulasjärvi Kangos Kardis Kassa Kaunisvaara Kengis N:a Kengis S:a Keräntöjärvi Kieksiäisvaara Kihlanki Kirnujärvi Kitkiöjoki Kitkiöjärvi Kivijärvi Kolari Kompeluslehto Kompelusvaara Korpilombolo Kurkkio Kuusilaki Kuusiniemi Kätkesuando Käymäjärvi Lahnajärvi Lahnasuando Laitamaa Lahdenpää Lautakoski Limingojoki Limingojärvi Liviöjärvi Lovikka Långheden Markusvinsa Merasjärvi Mukkakangas Muodoslompolo Muonionalusta Männikkö Narken Nuoksujärvi Nuuksujärvi Nytorp Ohtanajärvi Oksajärvi Paharova Pajala Parkajoki Parkalompolo Paturi Pempelijärvi Pentäsjärvi Peräjävaara Pimpiö Pirttiniemi Pissiniemi Puolamajärvi Pääjärvi Rissa Ristimella Ruosteranta Sahavaara Saittajärvi Saittarova Salmijärvi Sattajärvi Selkäjärvi Suaningi Särkkimukka Taipalensuu Teurajärvi Tjäderbo Torinen Tornefors Tärendö Törmäsniva Vaenvaara Virkamaa

2 Innehållsförteckning Årsredovisning INLEDNING 3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande 3 Ordet Kommunchefen 4 Politisk organisation mandatfördelning 5 Kommunen i sammandrag 5 år 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7 Omvärldsanalys 7 Finansiell analys 10 Sammanställd redovisning koncern 14 Driftredovisning 15 Investeringsredovisning 16 Personalekonomisk redovisning 18 Måluppfyllelse 20 Framtidsbedömning 21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 22 Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare 22 Kommunstyrelsen 23 Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet 25 Socialnämnd 28 Plan- och miljönämnd 31 Kultur- och utbildningsnämnd 33 Pajalabostäder AB 36 Pajala Värmeverk AB 37 Projektredovisning 38 Pajala Integration 39 EKONOMISK REDOVISNING 42 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 45 Redovisningsprinciper 52 Ord och begrepp 53 SAMMANSTÄLLDREDOVISNING 54 Sammanställd redovisning 55 Översikt 55 Analys 57 Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Redovisningsmodell 63 BILAGOR Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Särskild redovisning VA-verksamheten 2

3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande 2016 har varit ett tufft år i kommunen. De krav på anpassningar som vi tvingats göra har varit tuffa och fortsatta förändringar måste ske. Skolstrukturen är en av de heta frågorna som varit aktuell. Vid årsskiftet 15/16 hade vi 1441 barn i kommunen varav 70% bor i Pajala med omnejd. Vi har också områden där antalet pensionärer överstiger antal personer i arbetsför ålder, samtidigt som vi fortsätter att minska i invånarantal. Detta påverkar givetvis den kraft i skattemedel vi har att fördela i kommunen. Så förändringar och anpassningar måste fortsätta göras för att vi såväl på kort men framförallt på lång sikt formar verksamheterna i vår kommun utefter de förutsättningar vi har. Vi måste alltså göra saker på ett annat sätt framöver. kommunens anställda gör ett gott jobb för våra kommunbor. Vi vill rikta ett stort och varmt TACK till samtliga medarbetare för att ni under detta turbulenta år gjort ett bra jobb för att uppfylla det uppdrag som alla anställda inom kommunen har, nämligen att ge våra medborgare stöd och service, oavsett vilken funktion man har eller vilken verksamhet man tillhör. Nu blickar vi framåt och tar nya krafttag för att vår hemkommun ska ha balans och positiv anda. Anna Kostet och Janne Larsson, kommunalråd Ersättning för flyktingmottagning EKBverksamheten samt de välfärdsmiljoner som regeringen delade ut ger ett positivt utfall för hela kommunens ekonomi. Dessa pengar är dock i engångsbelopp och bör hanteras efter detta. Under 2017 kommer dessa ersättningar kraftigt minska vilket gör att vi måste se till att ekonomi och drift är i balans. Pajala kommun fick en del positiva utmärkelser under detta år. Bland annat blev vi utsedda till den mest spännande arbetsgivaren i offentlig sektor samt hamnade högst i länet och på plats 18 i riket på rankingen över den bästa mat och måltidssituation i äldreomsorgen. Detta visar på att

4 Ordet Kommunchefen Året som gått har även inom verksamheterna i Pajala kommun till stor del präglats av den stora migrationen av människor från krigsdrabbade områden runtom i världen till tryggare länder och så också till Sverige och Pajala. Detta visar ännu en gång hur vi idag är ett kugghjul i den globala verkligheten och att vi måste anpassa oss efter den. Under året har en avdelning för integration och arbetsmarknad etablerats för att möta det behov av stöd som nyanlända och de som står långt från arbetsmarknaden behöver. Även för skolan och socialtjänsten har ökningen av nya barn ställt medarbetarnas kreativitet och anpassningsförmåga på sin spets. Pajala kommun var en av få utvalda kommuner där skolan har fått möjlighet att ta del av Skolverkets extra satsning på kompetensutveckling och stöttning i att på bästa möjliga sätt ta hand om nyanlända och asylsökande barn och tillgodose att också de uppfyller kunskapskraven. Socialtjänsten har arbetat aktivt med framtagande av nyckeltal och statistik för att bättre kunna analysera sin verksamhet och utveckla det kontinuerliga förbättringsarbetet. Man har även gjort en satsning på utbildning i att arbeta i annans hem vilket har startat en utveckling i deltagande verksamheter. Inom plan- och miljönämnden har ett samarbete inletts med Överkalix kommun där målet är att bilda en gemensam nämnd och förvaltning med liknande uppdrag som det som nämnden har idag. Utredning och planering pågår och tanken är att fullmäktige ska kunna fatta beslut i frågan under Detta är ytterligare ett gott exempel på hur vi aktivt arbetar med att öka samarbetet över kommungränserna. Utmaningarna inom våra verksamheter har framför allt legat i att rekrytera lärare och socialsekreterare, men även svårigheten att hitta vikarier till äldreomsorgen och personlig assistans har varit påtaglig under året. Jag vill även passa på och lyfta fram några utmärkelser som visar att medarbetarna ute i våra verksamheter gör ett bra jobb och att det även uppmärksammas. Under året har Pajala kommun Fått ställa sig till skaran de 50 mest spännande arbetsgivarna inom offentlig sektor som Karriärföretagen utser. Detta motiverades bl a med att vi genom att främja ett gott medarbetar- och ledarskap har Pajala kommun skapat en arbetsplats med hög delaktighet samt att vi lyckats lyfta fram kvinnliga chefer. Som en av fem arbetsgivare i Norrbotten nominerats till Visa vägen priset. Priset arrangeras av Samhall och uppmärksammar de som går i bräschen för människor med funktionsnedsättningar och bryter deras utanförskap på arbetsmarknaden. Hamnat på den hedervärda platsen 18 av 290 gällande hur nöjda de äldre på särskilda boenden är med måltidssituationen och den mat som serveras. Fått plats 5 av 290 i Föräldraralliansens rankning Kommunalt grundskoleindex 2016 vilket är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Pajala februari 2017 Åsa Allan kommunchef 4

5 Förvaltningsberättelse Politisk organisation Mandatfördelning Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Socialnämnd Plan- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Valnämnd Revision Överförmyndare Pajalabostäder AB Pajala Värmeverk AB Mandatfördelning År År Parti Mandat Kvinnor Män Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Centerpartiet Norrbottens sjukvårdsparti Liberalerna Oberoende (SD-mandat) Totalt

6 Sammandrag Fem år Förvaltningsberättelse År Antal kommuninvånare Kommunen Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr Nettokostnader inklusive avskrivningar i % av skatter, generella statsbidrag och 102 % 102 % 102 % 101 % 98 % utjämning Årets resultat, mkr 4,1 0,4-10,2-1,5 9,5 Tillgångar, mkr Tillgångar, kr/kommuninvånare Eget kapital, mkr Eget kapital, kr/kommuninvånare Skulder (exklusive avsättningar), mkr Skulder, kr/kommuninvånare Soliditet, % 38 % 38 % 34 % 32 % 32 % Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare Nettoinvesteringar i % av skatter och utjämning % 8 % 6 % 5 % 5 % Antalet tillsvidare anställda Personalkostnad exklusive pension, mkr Förändring personalkostnad exklusive pensionskostnad % 9 % 6 % 3 % 5 % Kommunkoncern Årets resultat, mkr 3,6 2,9-6,8 1,0 12,7 Eget kapital, mkr 155,0 159,0 154,7 155,7 168,4 Soliditet, % 26 % 26 % 25 % 23 % 24% Skattesats År Pajala kommun 22,48 22,70 22,70 23,50 23,50 Norrbottens Läns Landsting 10,40 10,18 10,18 10,18 11,34 Begravningsavgift 0,51 0,55 0,52 0,53 0,54 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,29 1,25 1,28 1,27 1,26 Totalt 34,68 34,68 34,68 35,48 36,64 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärlds analys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns ekonomi, kommunens struktur avseende befolkning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Avslutningsvis görs en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi. SKL:s bedömning av svensk ekonomi Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt också nästa år. I år beräknas BNP, kalenderkorrigerat, öka med 3,2 procent och nästa år med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är kraftigt ökade investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion i kölvattnet av fjolårets stora antal asylsökande. Exporten och hushållens konsumtionsutgifter ökar i år relativt måttligt, men förväntas öka i snabbare takt nästa år. År 2017 kan beskrivas som ett högkonjunkturår för svensk ekonomis del. En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktion innebär att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin beräknas 2017 öka med 1,3 procent vilket kan jämföras med en ökning med 1,8 procent Den positiva utvecklingen innebär att arbetslösheten gradvis minskar ner mot 6 procent. Trots det förbättrade läget på arbetsmarknaden beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad med en ökning av genomsnittlig timlön med 2,8 procent. Ett ökat resursutnyttjande, bättre fart på privat konsumtion, högre råvarupriser och en försvagad krona innebär att prisökningstakten gradvis stiger under året. Efterhand når ökningen av konsumentpriserna mätta som KPIF, dvs. KPI exklusive hushållens räntekostnader, över 2 procent. Mot denna bakgrund är SKL:s bedömning att Riksbanken under hösten höjer styrräntan. Den stramare penningpolitiken får till följd att kronan stärks och då framförallt mot euron. Utvecklingen åren är ingen prognos utan i stället en framskrivning gjord på basis av några på förhand uppställda antaganden. Styrande i detta upplägg är att svensk ekonomi på sikt återgår till konjunkturell balans. Det innebär en mer normal men väsentligt långsammare utveckling av produktion och sysselsättning än tidigare då den svenska ekonomin gått från låg- till högkonjunktur. Åren understiger BNP-tillväxten 2 procent samtidigt som ökningen i sysselsättningen är starkt begränsad. Återhämtningen i svensk ekonomi, med en relativt stark utveckling av sysselsättningen, har inneburit en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med i genomsnitt 2 procent åren vilket är ungefär det dubbla mot normalt. I och med att den svenska ekonomin efter 2017 förutsätts återgå till konjunkturell balans och därmed utvecklas i ett lugnare tempo blir skatteunderlagets utveckling åren betydligt svagare. Det blir då betydligt svårare för kommunsektorn att få intäkter och kostnader att gå ihop. Reala ökningar i skatteunderlaget på ½ 1 procent ska klara demografiska krav som årligen växer med 1½ procent. Befolkning Folkmängd, Pajala Män Kvinnor Totalt Folkmängden avser statistik från 31 december. Källa: 7

8 Näringsliv och arbetsmarknad Förändringar i arbetsmarknadssektorer är marginell. Från att ha varit 37 % är det nu 38 % av de arbetsföra kvinnorna som arbetar inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård och omsorg har ökat något. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför allt inom tillverkning, utvinning samt jordoch skogsbruk och byggverksamhet, andelen är 54 %. Antalet arbetslösa har ökat något sedan december Arbetslösheten har ökat för kvinnor samt unga människor i åldern Däremot har antalet män som är arbetslösa minskat sedan Männen är dock störst till antalet öppet arbetslösa. Arbetslöshet december Förvaltningsberättelse Infrastruktur Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är viktig. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikverket som svarar för trafiken från Pajala Airport till Luleå. I december 2016 kom 11 plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomtecharter. Tomtechartern är en fortsättning på den verksamhet som startade under En viktig infrastrukturell fråga är bredbandsutbyggnaden i kommunen. Idag når kommunens nät ca 70 % av befolkningen. Det finns statliga medel till fortsatt utbyggnad av bredband och kommunen har avsatt 2,5 miljoner kronor för att kunna utöka bredbandssatsningen. Antal arbetslösa varav kvinnor varav män varav åringar % av befolkningen 8,3 % 5,1 % 6,4 % Utdebitering Kommunal skatt 22,70 23,5 23,5 Total utdebitering 33,40 34,21 35,38 Skattesats länet (snitt) 32,74 32,74 33,92 Skattesats riket (snitt) 31,86 31,99 32,1 Källa: Arbetsförmedlingen ( Bostadsmarknad Totalt finns det ca 700 lägenheter i kommunen och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75 % av dessa. Från en situation med stor efterfråga på bostäder åren är marknaden lugnare nu. I och med att vissa lägenheter i Pajala, Junosuando samt Korpilombolo avsatts för flyktingar är antalet tomma lägenheter i det kommunala beståndet begränsat. Bolaget har även genomfört en hyressänkning i det nybyggda beståndet vilket medfört att dessa är lättare att hyra ut. Det boende i Korpilombolo för ensamkommande barn som startat 2013 kommer stängas under 2017 på grund av att väldigt få barn kommer till kommunen för närvarande. Ett nytt boende i Pajala byggdes 2015/2016 och togs i bruk under året. Pajalaboendet kommer klara hela kommunens behov av boendeplatser. Sysselsatta per näringsgren Pajala Riket Jord- och skogsbruk 11 % 2 % Industri o tillverkning 27 % 21 % Transport 4 % 5 % Handel och finansiella tjänster 20 % 34 % Offentlig verksamhet 33 % 32 % Personliga och kulturella tjänster 4 % 4 % Övriga 1 % 1 % Summa 100 % 100 % Källa: SCB Kommunfakta Antalet småhusenheter uppgick 2014 till stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på området Tallbacken i centrala Pajala men kommunen äger tomtmark över hela kommunen. Totalt finns i kommunen 267 tomter för helårsbostäder. 8

9 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 3,8 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut får avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap både på kort och på lång sikt. Förvaltningsberättelse Händelseförändring Kostnad/Intäkt Mkr +- Ränteförändring 1 % +-1,5 Löneförändring 1 % +-3,8 Bruttokostnadsförändring 1 % +-5,0 Generell avgiftsförändring 1 % +-0,5 Förändring försörjningsstöd 10 % +-0,3 Generella statsbidrag 1 % +-1,5 Förändrad utdebitering 1 kr +-9,6 9

10 F Den finansiella analysen som presenteras på följande sidor ska ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Förvaltningsberättelse inansiell analys Investeringsvolym och självkostnadsgrad % Investeringsvolym/nettokostnad Avskrivningar/nettoinvesteringar Kommunen Kostnaders andel av skatteintäkter och generella bidrag (nettokostnadsandel) % Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Finansnettot 1 0,4 0,3 Jämförelsestörande poster Nettokostnadens andel inkl finansnettot 105,9 103,8 97,6 En grundläggande förutsättning för god ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog 94 % av skatter och bidrag under Avskrivningarnas andel var 3,3 % och finansnettots 0,3 %. Tillsammans tog de löpande kostnaderna 97,6 % av kommunens skatteinkomster och generella statsbidrag. Efter två ekonomiskt tunga år är det välbehövligt med ett resultat som motsvarar målsättningen i kommunen. En stor förklaring till överskottet är integrationsverksamheten i kommunen som har ett stort överskott under Kommunen har de senaste åren haft en mycket svag ekonomi. Nämnderna har haft svårt att klara sina budgetramar är det endast kommunstyrelsen som uppvisar överskott. Den tilläggsbudget som nämnderna kommunstyrelsen, socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden fick 2015 skulle minskas med en tredjedel enligt plan. Verksamheterna har till viss det klarat detta men i vissa fall inte fullt ut. Under 2015 fick kommunen ett extra statsbidrag på 19,2 mkr med anledning av den uppkomna flyktingsituationen. Detta bidrag skulle enligt rekommendationer periodiseras med minst 13 månader. Pajala periodiserade med start i december 2015 fram till december Investeringstakten har ökat mariginellt, 20,9 mkr jämfört med 20,2 mkr föregående år. De största investeringarna har varit i ombyggnad av Kunskapssmedjan till HVB-hem samt Centrumuppbyggnad inom VA- och gatuverksamheten. Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringar bör vara 100 eftersom man då återinvesterar i samma takt som avskrivningarna sker. I år har investeringarna varit högre än avskrivningarna liksom det varit de senaste åren. När investeringstakten är så pass hög och resultaten låga tär det snabbt på de likvida medlen. Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på sidan Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr Kvar av skatteintäkter efter 3,7 16,1 24,9 drift Finansiering via rörelsekapital 0 4,1 0 Finansiering via återbet lån Finansiering via ökad skuldgrad Årets nettoinvesteringar 23,2 20,2 20,8 Självfinansieringsgrad (%) Kommunen hade 24,9 Mkr kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag när den löpande verksamheten och de finansiella kostnaderna var finansierade. Investeringarna uppgick till 20,8 Mkr. Resultatet tillsammans med nettoinvesteringarna har inneburit att rörelsekapitalet har förstärkts. Årets resultat Årets resultat (Mkr) -10,2-1,5 9,5 Årets resultat/skatter (%) -2,5-0,3 2,1 Årets resultat/eget kapital (%) -7,1-0,4 6,3 Årets resultat innebär att det egna kapitalet förstärkts med 6,3 %. I förhållande till skatter och bidrag är resultatet 2,1 %. SKL har en rekommendation om att resultatet bör vara runt 2 % för att på sikt ha en god ekonomisk hushållning. 10

11 Soliditet Soliditet (%) Tillgångsförändring (Mkr) 10,2 22,5 30 Förändring av eget kapital (Mkr) -10,2-1,5 9,5 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Det visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten är oförändrad jämfört med föregående år främst beroende på att tillgångarna ökat. Förvaltningsberättelse till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste åren. I december 2015 betalades statsbidrag ut för flyktingverksamheten som ska användas 2016 vilket gör att korta skulder ökat. Att pensionsplaceringar som inte är möjlig att använda för att täcka kortfristiga likviditetsbehov finns bland omsättningstillgångar gör dock att nyckeltalet ser bättre ut än vad det är i praktiken. Rörelsekapitalet har förstärkts i och med årets resultat. Finansiella risker Genomsnittig ränta (%) 2,4 % 2,0 % 1,8 % Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad avsättningsgrad (pensioner) kortfristig skuldsättning långfristig skuldsättning Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad är oförändrad. Långfristiga skulder har minskat i och med planenlig amortering som ökat under året. Kortfristiga skulder har främst ökat på grund av fler projekt. Kommunalskatt Kommunalskatt 22,70 22,7 22,70 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 32,88 33,68 35,38 Kommunalskatt (länet) 32,74 32,74 33,92 Kommunalskatt (riket) 31,86 31,99 32,10 Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick till 35,38 vilket är högre än riket och länet. Inklusive kyrkoavgift uppgick skattesatsen till 36,64 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften uppgår till 1,80 kronor. Likviditeten ur ett riskperspektiv Balanslikviditet (%) Rörelsekapitalet (Mkr) De mått som kommunen använder för att mäta likviditeten det vill säga betalningsberedskap på kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhållandet mellan omsättningstillgångar och likvida medel samt kortfristiga skulder. Kommunens målsättning är att den ska vara minst 100. Den uppgick 2015 till 92 %. De kortfristiga skulderna består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden Räntebindning - andel inom ett år 22 % 15 % 16 % - andel inom två år 28 % 30 % 10 % - andel inom tre år 17 % 25 % 20 % - andel inom 4 år 10 % 20 % 24 % - andel inom 5 år eller längre 10 % 10 % 20 % Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Kommunen har en räntebindning som är relativt spridd. Under året som gått har kommunen strävat efter långa placeringar på de lån som omsatts då ränteläget är mycket gynnsamt just nu. Förfallotiden på lånen varierar mellan 1-10 år med 26 % inom de närmaste två åren. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mkr Kommunägda företag varav Pajala Bostäder AB varav Pajala Värmeverk AB Egna hem och småhus Pensionsåtagande k-råd 4 Övrig borgen Summa borgensåtaganden Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2016 till 192 Mkr. Av kommunens totala borgensåtaganden är 148 Mkr beviljade till det helägda kommunala bostadsbolaget. Bolaget befinner sig idag i en osäker situation då man byggt ut bostadsbeståndet de senaste åren i och med den utveckling Pajala befunnit sig i. För bolaget är det av största vikt att antalet outhyrda lägenheter inte ökar allt för mycket för att man ska klara kostnaderna. Pajala Värmeverk AB har under några år haft en osäker ekonomisk situation men de två senaste åren har inneburit att man kommit på bana igen. Lånen som kommunen borgar för har minskat genom planenlig amortering. Idag bedöms bolagets situation vara stabil. Inom gruppen egna hem och småhus finns ett antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande som låg då många stora infriande skedde inom 11

12 denna grupp under 90-talet. Denna grupp minskar dels genom amortering, dels genom att när lån skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen. I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden till föreningar. För närvarande minskar åtagandet genom amortering av föreningarna och risken är idag låg. Pensionsåtaganden Mkr Pensioner som kortfristig skuld Avsättning till pensioner Pensioner enligt äldre modell Pensionsskuld Särskild löneskatt Total pensionsskuld Eget kapital inkl hela pensionsskulden Soliditet inkl hela pensionsskulden -30 % -24 % -17 % Särskilt avsatta medel pensionsåtaganden Marknadsvärde pensionsmedel Aktualiseringsgrad pensioner 92 % 94 % 94 % Placeringar marknadsvärde Räntor mål 75 % 79 % 69 % Svenska aktier mål 15 % 12 % 18 % Utländska aktier mål 10 % 9 % 13 % Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2016 till 211 Mkr. Av dessa redovisas 185 Mkr inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Förändringen av denna mellan 2015 och 2016 beror på utbetalningar av pensioner. Om den del av pensionsskulden skulle läggas in i balansräkningen tillsammans med den särskilda löneskatten sjunker soliditeten från 32 % till -17 % vilket innebär att det egna kapitalet är negativt tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 Mkr i en fond för att möta framtida utbetalningar upphandlades ny förvaltare, fonden hade då ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsdagen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr beslutades av kommunfullmäktige skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida situationen i kommunen förbättras ska dessa pengar återställas fonden inklusive samma ränta som de gett om de varit placerade, för närvarande 0,6 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i årsredovisningen inte i redovisningen. I redovisningen är pensionsmedlen klassificerade som omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid 52). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt RIPS07. Förvaltningsberättelse 12 Aktualiseringsgraden visar hur stor andel av pensionsskulden som bygger på faktiska uppgifter av anställdas arbetstider och löner. Kommunen ligger idag på 94 % vilket gör att pensionsåtagandet idag är relativt korrekt även om den naturligtvis bygger på prognoser på hur länge man lever och hur räntor framöver utvecklas. Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäkringslösningar förutom den del på ca 14 mkr som ligger i balansräkningen som en avsättning. Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mkr Budgetavvikelse årets resultat -10,6-2,1 4,4 Prognosavvikelse augusti -3,0-1,5 2,0 Finansiell målsättning Årets resultat ska vara >1 Mkr -10,2-1,5 9,5 100 % självfinansieringsgrad av investeringar (%) Kommunen hade för 2015 målsättning om att resultatet ska vara +5,1 Mkr vid årets slut. Det uppnåddes, resultatet är på 9,5 mkr. Nämnderna, förutom Kommunstyrelsen håller inte sina budgetramar. Pensionskostnaderna som var mycket höga 2015 är nu på en mer normal nivå även om det är högt jämfört med åren före Pensionskostnaderna minskade med 4,7 mkr främst beroende på att flera förtroendevaldas pensioner bokades upp För 2016 har omställningsbidrag bokats upp. För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen. Nämndernas totala prognosmiss i augusti, jämfört med utfallet i december, var +0,6 mkr. Kommunstyrelsen har ett överskott tack vare integrationsverksamheten. Det finns stora problem inom teknisk verksamhet med läckor i VA-nätet som orsakar stora kostnadsökningar. Landstinget meddelade under året att de inte längre skulle stå för kollektivtrafik mellan Karesuando Pajala vilket medförde att kommunstyrelsen fick anordna trafik mellan Muodoslompolo Pajala. Kostnad för detta blev 1,0 mkr. Plan- och miljönämnden har ett underskott på närmare 0,5 mkr. Orsaken är bland annat omfattande utbildningsinsatser inom räddningstjänsten, ökat antal automatlarm samt att fordonen inom verksamheten kräver mer service och reparationer. Kultur- och utbildningsnämnden klarar budgeten förutom 0,2 mkr minus mycket tack vare ersättningar från Migrationsverket. Integrationsverksamhetens påverkan på nämndernas resultat Integrationen har påverkat kostnader och intäkter för samtliga nämnder förutom Plan- och miljönämnden. Nedan följer en redovisning på hur respektive nämnds resultat hade sett ut utan integrationens kostnader och intäkter resultatet är en nettoredovisning.

13 Förvaltningsberättelse Nämnd Resultat Netto integratiolig Resultat egent- Mkr verksamhet Kommunstyrelsen +3,4 +14,6-11,2 Socialnämnd -2,4 +1,1-3,6 Kultur- och utbildningsnämnd -0,5 +3,7-4,2 Inom kommunstyrelsens område har en stor medfinansiering av projekt gjorts under 2016 vilket är en engångsinsats. Underskottet i verksamheterna finns främst inom kollektivtrafik, VA-verksamhet på grund av läckor samt stadsnätet. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Pajala kommun uppfyller det lagstadgade balanskrav som funnits sedan år I kommunallagens 8 kapitel 1 stadgas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från kommun till kommun. Kommunens mål för år 2016 har varit att ha ett plus på 5,1 Mkr som blev 9,5 Mkr. Enligt lagstiftning ska realisationsvinster räknas bort från resultatet vilket inte funnits under Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning räknas bort från resultatet men i årets resultat har inte funnits några sådana. Tabellen nedan visar att kommunen når god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och har återställt underskotten Balanskrav Resultat från resultaträkning 0,4-10,2-1,5 9,5 Avgår reavinster -0,8-0,6 Årets resultat -0,4-10,8-1,5 9,5 Tidigare års resultat 6,6 7,0-3,2-4,7 Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder 0,8 0,6 Tidigare års resultat -7,0 Justerat resultat 0,0-3,2-4,7 4,8 13

14 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning (koncern) En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalabostäder AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Sammanställd redovisning finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel (%) * 100 % 100 % 100 % Årets resultat (Mkr) -6,8 1,0 12,7 Självfinansieringsgrad investering 100 % 100 % 100 % (%) Soliditet (%) 24 % 23 % 24 % *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Pajalabostäder AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet inom Pajala kommun. Bolagets verksamhetsinriktning är att äga, förvalta och förvärva fastigheter och tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Bolaget förvaltar även kommunens verksamhetsfastigheter. Pajala Värmeverk AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget startade sin verksamhet Bolaget bildades för att skapa förutsättningar för en stabil biobränslemarknad i regionen och en positiv utveckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i konsolideringsenhetens energihantering. Sammanställd redovisning i siffror Mkr Bruttoomslutning Balansomslutning Investeringsvolym Årets resultat för bolagen i koncernen Mkr Pajala kommun -10,2-1,5 9,5 Pajalabostäder AB 2,6 2,7 3,2 Pajala Värmeverk AB 0,8-0,2 0,1 Risk och kontroll Balanslikviditet (%) Koncernen har ett positivt resultat och alla bolag har ett positivt resultat. För värmeverket slutade året på ett överskott på 93 tkr. Överskottet är lägre än budgeterat beroende bland annat på att bolaget har 92 % av intäkterna från den rörliga avgiften vilket gör att det är utsatt för variationer i vädret. Pajalabostäder gör ett mycket bra resultat och kommer som följd av detta få betala skatt på resultatet vilket inte hänt tidigare. Framtid För Pajalabostäder AB:s del beror mycket på hur stor vakansgrad de kommer ha i sitt bestånd. Idag är det endast 2 lägenheter outhyrda tack vare uthyrningar till integrationsverksamhet samt hyressänkningar i det nybyggda lägenhetsbeståndet. Pajala Värmeverk AB:s resultat är väderberoende och man kommer arbeta med att få ner kostnaderna för att få effektivare förbränning och säkrare drift. Även att förtäta nätet genom att ta in nya kunder är en viktig del i arbetet. Båda företagen, liksom kommunen, påverkas positivt av ränteläget just nu. 14

15 Drift redovisning Förvaltningsberättelse Perioden Mkr Budget Redovisat Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Budget avvikelse Bokslut 2015 Kommunfullmäktige -0,4 0,0-0,4-0,4 0,0-0,4 0,0-0,6 Revision -0,8 0,0-0,8-0,8 0,0-0,8 0,0-0,9 Valnämnd -0,2 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 Överförmyndare -1,6 0,9-0,8-0,8 0,0-0,8 0,0-0,8 Kommunstyrelsen -218,4 121,4-97,0-216,8 123,3-93,5 3,4-103,7 Socialnämnden -211,5 34,7-176,8-222,7 43,5-179,2-2,4-177,7 Plan- och miljönämnden -12,5 3,2-9,3-13,4 3,6-9,8-0,5-8,9 Kultur- och utbildningsnämnd -104,6 9,5-95,1-116,6 21,4-95,3-0,2-97,7 Lapplands kommunalförbund -36,7 0,0-36,7-36,5 0,0-36,5 0,2-34,8 Summa nämnder -586,7 169,6-417,0-608,1 191,7-416,3 0,7-425,2 Pensioner -14,5 0,0-14,5-12,9 0,0-12,9 1,6-17,6 Fastighetsförsäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 Övriga kostnader finansieringen -3,3 0,0-3,3-4,1 0,2-3,9-0,6 2,7 Kapitaltjänst finansiering -3,5 0,0-3,5-3,7 0,0-3,7-0,2-3,7 Statsbidrag flykting -17,2 0,0-17,2-16,9 0,0-16,9 0,3 0,0 Summa finansiering -38,5 0,0-38,5-37,6 0,2-37,4 1,2-18,5 Avgår kapitaltjänst 25,4 0,0 25,4 25,4 0,0 25,4 0,0 27,1 Avgår interna mellanhavanden 9,5-9,5 0,0 11,2-11,2 0,0 0,0 0,0 Kostnader exkl. avskrivningar 34,9-9,5 25,4 36,6-11,2 25,4 0,0-416,6 Avskrivningar -15,4 0,0-15,4-15,4 0,0-15,4 0,0-14,7 Verksamhetens nettokostnad -605,7 160,2-445,6-624,4 180,7-443,7 1,9-431,3 Skatteintäkter 290,1 0,0 290,1 289,0 0,0 289,0-1,0 271,3 Statsbidrag 165,1 0,0 165,1 165,8 0,0 165,8 0,6 160,1 Finansiella intäkter 1,0 0,0 1,0 1,3 0,0 1,3 0,3 1,9 Finansiella kostnader -5,5 0,0-5,5-2,9 0,0-2,9 2,6-3,5 Netto -155,0 160,2 5,1-171,3 180,7 9,5 4,4-1,5 Nämndernas samlade budgetavvikelse Kommunens nämnder redovisar under 2016 balans i resultatet mot budgeten. Kostnadsökning mellan 2015 och 2016 Jämfört med 2015 har kostnaderna ökat med 12,4 Mkr. I ökningen ingår fördelning av statsbidraget till flyktingverksamhet på 16,9 mkr. Övrig verksamhet har minskat kostnaderna med 4,5 mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna minskat ännu mer. Största förklaringarna till minskningen är integrationsverksamheten samt att pensionerna minskat jämfört med föregående år. Nämndernas avvikelser Se sid 12 samt sid 14 i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på sid 24 för närmare förklaring. 15

16 I nvesterings redovisning Förvaltningsberättelse Projekt - TKR IB Intäkter Kostnader Netto UB Budget Avslutas Hårdvara It Enheten Statsnät Investering Agresso Ekonomisystem Edp Vision Inventarier Kun Inventarier Soc Tekniska avdelningen Investeringar Flyget Gator Och Vägar Barmarksunderhåll Vattenverk Avloppsreningsverk Pumpstationer Ledningsnät Slam Insamling Hushållsavfall Summa tekniska Fastigheter Kunskapssmedjan Industrihuset C-Skolan Pajala Smedskolan Badhus Pajala Gårdbyskolan Sporthall Pajala Laestadiusskolan Tallgården Summa fastigheter Ej aktiverat Inredning Ledningscentral Pajala Flygplats Avos Centrumupprustning Gator Och Vägar Centrumupprustning Va Vägbelysning Garage flygplatsen TS trafikutveckling Gator och vägar Summa pågående Totalt

17 Förvaltningsberättelse Avslutade projekt De projekt som aktiverats uppgår till totalt 17,6 mkr fördelat på ett antal projekt. Det största projektet som avslutats är ombyggnationen av Kunskapssmedjan som i slutändan landade på 12,8 mkr varav 8,5 mkr investerades Även centralskolans upprustning har avslutats och aktiverats med totalt 3,6 mkr varav 1,6 mkr investerades i år. Investeringarna i nytt ekonomisystem samt diariesystem har påbörjats under 2016 och beräknas avslutas Inventarier hårdvara IT samt stadsnätets investeringar har särskilda beslut tagits i kommunfullmäktige i september. Det som inte använts av budgeten kommer dels gå till MSB-projektet (upprustning ledningscentral) dels till inventarier IT samt stadsnät Pågående projekt De stora pågående projekten är upprustningen av centrum både vad gäller VA-nät samt gator/vägar. Projektet drivs tillsammans med Trafikverket. Komponentavskrivning Från och med detta bokslut startar kommunen komponentavskriva nya anläggningar. 17

18 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Här ges en redovisning av personalen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Av kommunens totala kostnader består till 59% av personalkostnader. Personalen är en viktig tillgång och bör därför lyftas fram. Tillsvidare anställd personal fördelning kvinnor och män Den 31 december 2016 bestod kommunens tillsvidare anställda av 644 personer eller 595 årsarbetare (exklusive timanställda) vilket är jämförbart med föregående år. Bland den tillsvidareanställda personalen var andelen kvinnor 77 % och 23 % män. Könsfördelningen tillsvidare anställd Samtliga Kvinnor 81% 79% 77% Män 19% 21% 23% Chefer/ledare Kvinnor 71 % 75 % 76% Män 28 % 25 % 24% Ledningsgruppen bestod av fem kvinnor. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Månadsavlönade Månlön Med ssg Kv ssg Män ssg KS 97,7 95,8 97,8 KUN 94,5 94,8 93,4 SN 90,6 90,2 92,4 Totalt 92,8 92,2 94,4 Den totala genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade något för samtliga. Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön Lön Män Kvinnor Kvinnors genomsnittslön år 2016 var 99,6 % (98,0 % 2015) av männens genomsnittslön. Skillnaden mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var 121 kr jämfört med 546 kr året innan. Hälsa, friskvård och rehabilitering Frisktal KS KUN SOC Totalt % Kvinnor 43 % 33 % 33 % 33 % Män 65 % 47 % 31 % 46 % Totalt 52 % 36 % 33 % 36 % Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det gångna året minskat från ca 37 % till 36 %. Målet att öka andelen anställda utan sjukfrånvaro kommer inte uppnås. Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvinnor samt olika åldrar se tabell sjukfrånvaro- redovisning nedan. Sjukfrånvaroredovisning Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än 60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Totalt 5,5% 5,8% 5,7% Kvinnor 6,0% 6,2% 5,9% Män 3,5% 4,3% 4,8% -29 år 3,1% 3,8% 4,0% år 4,3% 5,3% 5,7% 50 år - 6,7% 6,5% 6,1% Mer än 60 dagar 45,1% 46,7% 41,3% Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande till antalet timmar ordinarie arbetstid har minskat med 0,1 procentenheter från föregående år. Störst sjukfrånvaro har kultur och utbildning som minskar. Minskningen är den första på flera år även om det fortfarande finns grupper som ökar män, anställda under 50 år. Avgångar 2016 Under 2016 avslutades 73 tillsvidareanställningar Nya anställningar Avgångar, totalt Egen begäran Pension Annan orsak

19 Åldersstruktur Tabellerna nedan visar antalet anställda (tillsvidare) inom respektive åldersgrupp samt andelen anställda i respektive åldersgrupp. Tabellen visar att de flesta anställda är i åldersspannet år samt att 58 % av de anställda är över 50 år år år år år Förvaltningsberättelse Prognosen för pensionsavgångar Antal medarbetare 65 år SOC KUN KS år Totalt år 8,5% 7,8% 7,3% år 10,4% 11,5% 11,3% år 22,7% 23,6% 23,3% år 36,4% 35,1% 34,3% år 21,9% 22,0% 23,8% Prognosen kommande pensionsavgångar Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångsskyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för pensionsavgång är någonstans från 61 till 67 års ålder. För kommunen innebär det att närmare 40 % av personalen fyller 65 år inom en 10-års period, eller 257 personer av 644 totalt. Antal personer som under samma period fyller 61 är 324 stycken eller hälften av alla. Prognosen för pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65 års ålder. För 2016 var prognosen att 18 medarbetare skulle pensioneras under året medan den verkliga siffran blev 30 personer. 19

20 Förvaltningsberättelse M ål uppfyllelse Pajala kommun har antagit en styrmodell som ska vara vägledande för nämnderna och styrelserna i deras arbete. Styrmodell Kommunfullmäktige sätter upp en vision och antar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån nämndens mål att uppfylla vissa saker. Vision Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012 en vision för kommunen som gäller för åren Ett gott liv i en levande kommun. De perspektiv som pekats ut är Samhälle Kund & brukare Kommunal service Kommunal ekonomi Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Åtgärder under 2016 Satsningar på ny teknik inom skolan Implementering av näringslivsfunktionens organisation Ny tillgänglighetspolicy Kund & brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känna delaktighet Åtgärder under 2016 Uppdatering av kommunens programvara för att få bättre underlag. Förändrad organisation där verksamheter centraliserats för att ge bättre nytta åt hela kommunen. Organisationsförändring i syfte att förbättra servicen i organisationen. Organisationsförändring inom socialtjänsten för att få utrymme för utvecklingsarbete. Arbetet med att få fram en ny styrmodell har påbörjats och arbetet fortsätter under Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare, nu och i framtiden. Åtgärder under 2016 Två ledarhalvdagar under Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi är uthållig och i balans. Åtgärder under 2016 Intensivt budgetarbete under året med fyra olika budgetdagar där verksamheterna genomlyst. Övergripande mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Intäkter ska överstiga kostnaderna i budget och resultat. Målet uppnått, resultat +9,5 mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 %. Målet är uppnått. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Målet är uppnått. Sammanfattande bedömning De finansiella målen uppnås. Med hänsyn till kommunfullmäktiges beslut om budget kan anses att god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition har uppnåtts. Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad med ett kontinuerligt förbättringsarbete Åtgärder under

21 Framtids bedömning Förvaltningsberättelse För kommunen har ekonomin varit i fokus liksom föregående år. Ett arbete med att ta fram en ny styrmodell påbörjades under 2016 och under två dagar i augusti 2016 träffades den politiska ledningen med tjänstemannaledningen för att skissa på förslag. Ännu är inte förslaget bearbetat men kommer under 2017 komma upp för politiskt beslut. En ny organisation för nämndsstrukturen är under utarbetande för att möta det nya fullmäktige som efter valet 2018 kommer bestå av 21 ledamöter mot 33 idag. En förstudie avseende forskningsgruva har påbörjats under året. Målet med projektet är undersöka möjligheter till ett projekt med fokus på utveckling och tillväxt i de styrkor och befintliga strukturer som finns i Pajala kommun. Dessa kan vara att bygga upp innovativa miljöer i form av pilotanläggningar och demonstrationer och bidra till att positionera Norrbotten som en stark innovativ region i Europa. Nationellt får landsbygds- och glesbygdsfrågor större fokus vilket gynnar en kommun som Pajala. En parlamentarisk sammansatt kommitté har lämnat förslag till åtgärder för en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. I det förslaget finns bland annat Pajala med som en av 23 kommuner med extra stora utmaningar. De finns i arbetsmarknadsregioner med begränsat befolkningsunderlag på stora geografiska ytor. Näringslivet består av förhållandevis begränsat antal branscher och de har haft en problematisk befolkningsutveckling. Företagen i dessa kommuner har långa avstånd till leverantörer, kunder och begränsat utbud av arbetskraft. Därför föreslår kommittén ett paket med en kombination av landsbygdsgenerella och geografiskt riktade åtgärder som ska skapa synergieffekter och en positiv utvecklingsspiral. Paketet ska öka tillgången på arbetskraft och frigöra kapital för det lokala näringslivet. Utöver detta pågår en översyn av kostnadsutjämningssystemet och kommittén har uttryckt önskemål om att det aktualiseras och anpassas till ändrade förutsättningar. Om det emellertid visar sig vara svårt att säkerställa kvaliteten i välfärdstjänsterna i mycket små och avlägsna kommuner, trots en reformering av utjämningssystemet, anser kommittén att regeringen bör överväga att för vissa särskilt utsatta kommuner utforma ett ekonomiskt grundstöd. I samband med en omläggning av det kommunala utjämningssystemet genomförde staten under 1990-talet en reformering av de statliga bidragen till kommunerna. Reformen innebar att ett femtiotal specialdestinerade statsbidrag omvandlades till ett generellt statsbidrag som utgick till kommunerna med ett lika stort belopp per invånare. Under de senaste decennierna har emellertid statsbidragen i ökande utsträckning åter blivit specialdestinerade. Enligt SKL fanns det 129 specialdestinerade statsbidrag 2016, varav 93 till kommunerna och 36 till landstingen. Ökningen har varit särskilt stark inom skolan. Ökningen av specialdestinerade statsbidrag skapar särskilda problem för små kommuner med begränsade administrativa resurser för att utforma de ansökningshandlingar som oftast krävs för att rekvirera statsbidragen. Om förslagen går igenom kommer det ha en gynnsam effekt för Pajala kommun. 21

22 K Kommun Fullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige genomförde under året fyra ordinarie sammanträden och behandlade 58 protokollförda beslut. Besluts som tagits av kommunfullmäktige är bla förändring av taxor och tillämplig av taxor inom förskola och fritidshem samt även för Pajala Airport. En Plan för extraordinära händelser i Pajala kommun och policy för internkontroll i kommunen har fastställts av kommunfullmäktige. Utöver detta har fullmäktige beslutat utse Pajala Airport till SGEI-flygplats (Service of General Economic Interest). Fullmäktige har fått information från KPA avseende de anställdas pensioner både på lång och kort sikt samt av socialnämndens verksamhetsområde. Valnämnd Valnämnden har haft ett år utan val Överförmyndaren Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Denna tillsyn ska motverka rättsförluster för personer som av olika anledningar inte kan ta vara på sina rättigheter. Överförmyndarens uppdrag är reglerat i föräldrabalkens bestämmelser. Länsstyrelsen utövar tillsyn över överförmyndaren. Under året har ett förbättringsarbete påbörjats och för de ensamkommande barnen har på försök anställts gode män istället för arvoderade uppdrag som varit vanligt fram till nu. Resultaträkning Mkr Kommunfullmäktige -0,4-0,6-0,4 Valnämnd -0,2 0,0 0,0 Överförmyndaren -0,6-0,8-0,8 Nettokostnad -1,2-1,4-1,2 Ram 0,9 1,3 1,3 Årets resultat -0,3-0,1 0,1 22

23 Kommun Styrelsen Årets resultat Verksamheterna inom Kommunstyrelsens område visar på ett överskott på tkr. Det stora överskottet beror främst på ett överskott på avdelningen för integration och arbetsmarknad. Det största underskottet på tkr återfinns inom teknisk verksamhet och beror på flertalet större akuta vattenläckor under året. Ekonomiavdelningen gör ett underskott på tkr vilket är hänförligt till en ökad kostnad för kollektivtrafiken på tkr. Inom IT är det framför allt den kommungemensamma ITn som gör ett underskott. Stadsnätet har ett underskott på 279 tkr. Kansliet ser en ökad kostnad för mobiltelefoni om ca 200 tkr mot budget. I övrigt visar verksamheterna avvikelser i form av mindre över- och underskott jämtemot budget. Verksamhet Kommunstyrelsen har, förutom egen verksamhet, ett helhetsansvar för kommunens utveckling med övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och uppföljning. Kommunstyrelsen genomförde 6 sammanträden under Inom Kommunstyrelsen finns kommunledning och kansli, personal och löner, fastigheter, ekonomi, IT, teknisk verksamhet samt integration och arbetsmarknad. Inom den tekniska verksamheten innefattas förutom VA även kost och hygien samt Pajala airport genomfördes en organisationsförändring där all verksamhet relaterat till ensamkommande barn, integration och arbetsmarknadsfrågor samlades inom en avdelning Avdelningen för integration och arbetsmarknadsfrågor. Från och med 2004 ingår även förvaltningen för Plan och miljö och räddningstjänst under kommunchefen, men som en egen nämnd. Verksamheten inom dessa områden redovisas skilt under Plan- och miljönämnd. Årets viktiga händelser Inom kommunledning och kansli är den enskilt största händelsen under året att den vakanshållna nämndssekreterartjänsten är tillsatt genom att en kommunsekreterare rekryterats. Kansli, växel och vaktmästeri utgör nu en gemensam enhet som leds av kommunsekreteraren. Under året har införandet av ett nytt diarieföringssystem inletts vilket är ett viktigt steg i en mera effektiv och kvalitetssäker diarieföring. Ekonomiverksamheten har under 2016 brottats med minskade resurser då gruppen minskade från 6 heltidsarbetare till 5 heltidsarbetare i januari, en procentuell minskning på 17 %. Under året har ekonomisystemet uppgraderats och i samband med detta har ett antal förändringar genomförts för att automatisera delar av processerna i ekonomiadministrationen i syfte att underlätta för verksamheten. Dessa förändringar kommer innebära en tillfällig kostnadsökning under 2017, men på sikt ge en bättre effektivitet. Under 2016 genomfördes en upphandling av kollektivtrafiken samtidigt som Norrbottens läns landsting meddelade att de inte längre kommer att stå för linjen mellan Karesuando och Pajala, vilket medförde en betydande kostnadsökning för trafiken mellan Muodoslompolo och Pajala. Personal och löner minskade sin personal i början av året med 2 personer. Under våren 2016 flyttades dock bemanningsenheten från socialförvaltningen till personal- och löneenheten. Bemanningsenheten samordnar de flesta rekryteringar och bemanningar av tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren. Syftet med att placera enheten vid kommunens centrala HR funktion var att kvalitetssäkra frågor som rör tidsbegränsade anställningar men också för att säkra upp att arbetsgivaren följer arbetstidslagstiftningen, övertidsreglerna samt LAS bestämmelser om företrädesrätt. Dessa frågor har ett naturligt samband med HR varför placeringen blev på personal- och löneenheten. Andra viktiga händelser under 2016 inkluderar genomförandet av en medarbetarundersökning bland Pajala kommuns anställda och upphandling av företagshälsovård. Enligt Pajala kommuns jämställdhets- och mångfaldsplan är ett av målen att vi ska ha ett organisationsklimat som är inkluderande för alla medarbetare oavsett vem man är och vad man har för erfarenheter och bakgrund. För att uppnå detta har chefer, politiker och fackliga företrädare utbildats i jämställdhet- och mångfaldsfrågor. Under 2016 har IT-avdelningen fortsatt sitt arbete med att automatisera IT driften. Under året installerades bland annat Microsoft SCCM som möjliggör för teknikerna att på dinstallera program, uppdateringar och dyl. på PC runt om i kommunen. Under året har också e-postsystemet bytts ut och e-postservrarna flyttats ut i en molntjänst. Avdelningen har haft en pensionsavgång, varefter tjänsten gjordes om till en systemförvaltartjänst för Procapita och tillsattes i oktober. Året har för Avdelningen för integration och arbetsmarknad präglats av förändringar. Dels för att det var året då avdelningen inrättades och flera medarbetare samlades i nya konstellationer och fick nya kollegor. Dels för att yttre omständigheter gjorde att avdelningen tvingades anpassa sig till en förändrad migrationspolitik som 23

24 orsakade nedskärningar. Men förändringarna har också fört med sig nyskapande idéer, kreativitet och synergieffekter både inom och mellan olika avdelningar inom kommunen. Verksamheten har under året haft enheter både i Pajala centralort och i Korpilombolo. I början av året beslutade Kommunstyrelsen att kommunens Näringslivsverksamhet skulle ordnas inom den kommunala verksamheten. I juni anställdes en näringslivsstrateg med uppdraget att förbättra dialogen mellan kommunen och näringslivet samt driva och utveckla verksamhet för att främja ett brett näringsliv i kommunen. Måluppfyllelse Under året har arbetet med att ta fram ett strukturerat arbetssätt för mål och resultatstyrning påbörjats. I nuläget används en modell där respektive verksamhet tar fram aktiviteter baserat på de mål som är antagna av kommunstyrelsen Dessa aktiviteter var endast delvis utarbetade under 2016 men för 2017 har alla verksamheter fastslagna aktiviteter. Ekonomiavdelningen har delvis uppfyllt kommunstyrelsens krav att minska personalstyrkan med 17 % samt öka stödet till socialtjänsten. Personal- och löneavdelningen har uppfyllt sitt satta mål gällande kontinuerligt förbättringsarbete och delvis uppfyllt målet för verksamhetsnytta. I perspektivet medarbetare är två mått uppfyllda, ett är delvis uppfyllt och ett är inte påbörjat. I det ekonomiska perspektivet är målet delvis uppfyllt. ITavdelningen har delvis uppfyllt sitt mål gällande automation av PC och användarhantering. Integrations- och arbetsmarknadsavdelningen samt näringslivsverksamheten inledde sina verksamheter under året och har därför inte haft antagna mål för året. Framtid Det stora utvecklingsområdet som vi ser framför oss ligger inom digitaliseringen av välfärden vilket kommer att kräva en utveckling av både verksamhet och personal. Den största utmaningen för förvaltningen är kompetensförsörjning och -utveckling av personalen för att anpassa sig till nya arbetssätt och verktyg. På ett övergripande plan ses utvecklingen av ett systematiserat mål- och resultatstyrnings-system i syfte att säkerställa en god service till kommunens medborgare som ett av de enskilt viktigaste utvecklingsområdena. Resultat hela ks inkl. tekniska verksamheten Mkr Intäkter 61,2 74,6 121,4 Kostnader -141,0-154,8-178,3 Kapitaltjänst -27,8-23,5-21,9 Nettokostnader 107,0 103,7 93,5 Ram driftkostnader 76,9 78,7 75,1 Ram kapitaltjänst 27,8 23,5 21,9 Årets resultat -2,1-1,8 3,4 24

25 Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet Tekniska avdelningen har fortsatt att arbeta med både större och mindre projekt som varit inriktade på att förbättra arbetsmiljön, kvalité och effektivitet genom bättre teknik, planering och resursnyttjande. Det gäller inom alla områden i verksamheten. De största investeringarna har skett på flyget, i vägbelysning samt på VA ledningsnät och verk. Mark och GIS Mark och GIS-handläggartjänsten har varit uppdelad på två personer som jobbat deltid med dessa områden samt har fått kombinationer med andra kompetensområden. Markhandläggar ärendena har minskat medan det finns en stor potential att utveckla GISanvändningen. Kommunens rastplatser har inventerats och kommer att ses över. Förhandlingar har förts med OK Norrbotten beträffande tomt för ny bemannad OK-station i Pajala tätort. Pajala Airport Under 2016 har flygplatsen vänt trenden från 2015 och nästan återhämtat sig till 2014-års sammanlagda siffror för in- och utrikes. Totalen är nu 5914 och jämförd med 2015 är det en ökning på drygt Passagerarantalet inrikes har dubblats och är nu Tomteflygen fortsätter att öka, nu med drygt 200 till Antalet resor måste fortsätta växa betydligt för att bevisa behovet av tillgänglighet med flyg till och från regionen hade man 3418 inrikesresor och vi vet att även det är en för låg siffra in i framtiden. Det finns mycket ålderdomlig utrustning som kräver mycket reparationer och underhåll. Flygplatsen har ett utfall +- noll. Under tomteflyget ökar verksamheten och behovet av extra personal är stort men svårt att uppbringa. Vatten och avlopp VA-verksamheten sköter drift och underhåll av 26 vattenverk, 27 avloppsreningsanläggningar samt 36 avloppspumpstationer. Ledningsnätet i verksamheten omfattande ca 58 km vattenledning och 47 km avloppsledningar. Förutom drift och underhåll genomförs investeringsobjekt inom verksamheten av driftpersonalen. Både ledningsnätet och många av verken är gamla och behöver omfattande renoveringar. Dessa arbeten planeras och genomförs i egen regi. Prioriterat har varit att förbättra arbetsmiljön, brister i kvalité och att renovera återkommande felställen. Stora investeringsprojekt på ledningsnätet har genomförts i Pajala centralort inför Trafikverkets ombyggnation av centrum-gatorna. För att förbättra vattenkvalitén har Pajala, Erkheikki och Saittarova vattenverk renoverats. För att säkra drift och minska utryckningar fortsätter arbetet med att bygga övervakning till verken som gör att det delvis går att fjärrstyras. Under året har intäkterna ökat från föregående år medans vattenläckorna har skenat i antal. Totalt sett har det varit 23 stycken läckor fördelat över hela kommunen. Dessa är en tung ekonomisk post i budgeten som står för den stora orsaken till VAverksamhetens negativa resultat. Renhållning Renhållningen omfattar sophämtning, slamtömning och verksamhetsavfall (ÅVC). Sophämtning sker i egen regi med tömningar varannan vecka. Det pågår fortlöpande effektiviseringar för att korta ned körtider och rutterna, detta är ett sätt att minska bränslekostnaden och övertid. En åtgärd som genomförs är att antalet B-områden har utökats i antal, dvs yttre glesbygd och där sker tömning av kärlen glesare dvs var fjärde vecka istället för varannan under veckorna Rutterna fortsätter att effektiviseras och mindre insticksvägar trafikeras inte. Intäkterna för hushållsavfall understiger med nästan kr mot budget, men ändå har intäkterna ökat med ca kr mot föregående år. Mängden hushållsavfall under året uppgick till 1112 ton vilket är ca 60 ton mer än föregående år. Återvinningscentralerna tar emot avfall från hushåll och företag. Ständigt pågår arbete med att sortera ut fler fraktioner samt planera logistiken, detta ska leda till mer intäkter samt färre kostnader. En stor del i detta är att minska antalet transporter och det syns då kostnaderna för entreprenader har sjunkit från föregående år med ca kr. Mängden avfall är ändå i likhet med föregående år då det samlades in 538 ton brännbart avfall i år jämfört med 570 ton Deponi är en fraktion som återvinningscentralen jobbat med för att få ned mängd som skickas till Kiruna. Innevarande år har 125 ton skickats till Kiruna jämfört med 155 ton under Det har samlats in 324 ton metall vilket är 1 ton mindre än Enheten tömmer både enskilda slambrunnar samt våra kommunala reningsverk. Den nya taxan har gett resultat under året och ligger i paritet med budgeten samt ca kr högre än föregående år. Kostnadssidan är dock högre än föregående år då ett av fordonen fick förnyas för att klara verksamheten där kvicksilverarmaturerna måste förnyas. Gator och vägar Verksamheten sköter 76 km kommunala gator, vägar samt gång- och cykelvägar. Kommunen har 25

26 ca stycken kommunala gatu-armaturer i sitt bestånd. Det återstår ca belysningspunkter Utbytet av kvicksilverarmaturer avstannade då riktlinjerna ändrades och medverkan i Vattenfalls markförläggning stoppades. En ny upphandling av LED-armaturer försenade också utbytet. Nytt belysningsnät har uppförts av Trafikverket på Kirunavägen, Tornedalsvägen samt GC-vägen mot väg 99. Även angränsande gators belysning har delvis anslutits till det nya nätet. Kengisgatan (mellan Genvägen och Tornedalsvägen) har byggts i samband med tätortsupprustningen. Det har utbetalats 163 stycken bidrag till enskilda vägar, kr (48 st) till statsbidragsberättigade vägar och kr (115 st) till enbart kommunalbidrags berättigade vägar. Inom verksamheten handläggs också trafikregleringar enligt lokala trafikföreskrifter, utfärdande av transportdispenser samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Verksamheten har ansvarat för allmänna parker och ytor. Kost och hygien Kostenheten har haft ett ökat antal serverade portioner i skolrestaurangerna i Pajala och Korpilombolo. I Pajala ökade antalet portioner med ca 9% till portioner och i Korpilombolo ca 3% till portioner, främst är det många nyanlända som börjat skola och äter i restaurangerna. Köken har även arbetat för att öka kvalitén genom att laga mycket från grunden samt att öka andelen vegetarisk kost enligt livsmedelverkets rekommendationer. Matsvinnet i skolorna är en stor kostnadspost och detta arbetar enheten fortsättningsvis med för att försöka få ned. En omorganisering av lokalvården i Junosuando och Tärendö skola har skett då barnantalet och lokalytorna minskat i skolorna. Övrig teknisk verksamhet Verksamheten utför lastmaskintjänster, intern posttransport, internvaktmästeri samt snickartjänster till verksamheter och kommunala bolagen. Måluppfyllelse och organisation Tekniska avdelningen har även detta år haft fortlöpande organisationsförändringar i stora delar av verksamheten, det är dels pensionsavgångar, tjänstledigheter och personal som slutat. Detta har påverkat arbetena och kommer att ta ett tag att arbeta in ny personal i organisationen. Under slutet 2015 och hela 2016 har enhetschefstjänsten för kommunalteknik varit vakant och en översyn av organisationen ska göras. Hela avdelningen försöker att hitta samordningsvinster mellan enheterna för att hålla nere kostnaderna. Ett sätt är att samnyttja personal och övriga resurser. Avdelningen har haft och kommer att ha en generationsväxling och rekryteringsläget är svårt inom främst kost och VA. Den historiska kompetensen inom främst VA kommer att märkas av på driftsidan. TÄCKNINGSGRAD av driftbidrag, taxor och avgifter 2016 Flygplats Läckorna sänkte täckningsgraden för vatten och avlopp i och med att kostnaden uppgick till 2,7 mkr. Utan läckor skulle täckningsgraden vara 80,2 % totalt och 98 % för driften. VA Renhållning TOTALT 76,4% 64,5% 84,5% Endast drift 102% 80% 136% 26

27 RESULTATRÄKNING 2016 MKR Mark gis Flygplats VA Renh Gator/ vägar Kost/ hygien Övr Totalt Intäkter Externa 0,2 10,7 10,3 8,7 1,2 1,1 1,3 33,5 Interna 0,0 0,0 0,8 0,6 0,0 2,0 3,3 6,7 TOTALA IN- TÄKTER 0,2 10,7 11,1 9,3 1,2 3,1 4,6 40,2 Kostnader Driftskostnader -1,2-10,5-13,9-9,5-8,8-21,8-5,0-70,7 Avskrivningar 0,0-2,2-1,9-0,9-1,1 0,0 0,0-6,1 Internränta 0,0-1,3-1,4-0,5-1,0 0,0 0,0-4,2 TOTALA KOST- NADER -1,2-14,0-17,2-11,0-10,2-21,8-5,0-80,4 Nettokostnader -1,0-3,3-6,2-1,7-9,9-18,8-0,4-41,3 Ram 1,0 3,6 3,2 1,9 10,2 19,0 1,4 40,3 Årets resultat 0,0 0,3-3,0 0,2 0,3 0,2 1,0-1,0 27

28 S ocial nämnd Årets resultat Socialnämndens utfall år 2016 uppvisar ett underskott mot budget med 2,4 mkr. Nettokostnaden uppgår till 179,2 mkr jämfört med år 2015 då nettokostnaden var 177,7 mkr. Löneökningarna uppgick år 2016 till 4,6 mkr vilket i praktiken innebär att nämnden har minskat sina nettokostnader med 3,1 mkr mellan åren om hänsyn tas till den årliga löneökningen. Vid jämförelser mellan åren 2015 och år 2016 bör hänsyn tas till kostnader och intäkter kopplade till integrationsverksamheten mellan åren eftersom denna varit extra omfattande i och med den stora flyktingströmmen i slutet på år 2015 samt att en omstrukturering av verksamheternas placering mellan nämnder har genomförts januari Socialnämnden har under år 2016 haft ansvar för socialsekreterare, försörjningsstöd och externa placeringar kopplade till kvot-flyktingar. År 2015 hade nämnden även ansvar för ensamkommande barns (EKB) externa placeringar samt särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV), men i januari 2016 gick kostnadsansvaret över till kommunstyrelsens integrations- och arbetsmarknadsavdelning. Totala kostnaderna för integrationsverksamheten år 2015 uppgick till 14,0 mkr och intäkterna 14,9 mkr, vilket gav ett överskott om 0,9 mkr. År 2016 är motsvarande siffra 5,0 mkr i kostnader och 6,1 mkr i intäkter vilket ger ett överskott om 1,1 mkr. Socialtjänsten gemensamt Budget för ledning, administration och politisk verksamhet slutar på ett överskott med 0,2 mkr. Avvikelser mot budget är högre kostnader för administrativa tjänster och konsulter, vilket dock jämkas med mindre egna personalkostnader. Förövrigt har verksamhetskostnaderna följt budget. Myndighetsgruppen Myndighetsgruppen redovisar för år 2016 ett underskott mot budget motsvarande 0,9 mkr, detta trots ett nettoöverskott från integrationsverksamheten om 1,1 mkr. Underskottet beror på högre kostnader än budgeterat hos färdtjänst samt externa placering i barn- och familjegruppen. Hemtjänsten Hemtjänsten visar på ett underskott jämfört med budget med 0,9 mkr. Intäktssidan är 0,4 mkr överskott mot budget, dock är kostnadssidan 1,3 mkr högre där timlöner står för avvikelsen mot budget. Särskilt boende för äldre Äldreboende visar på ett underskott motsvarande 3,8 mkr. Intäkterna blev 1,1 mkr högre än budgeterat vilket beror på hög beläggning på äldreboenden. Kostnaderna är 5,0 mkr högre än budgeterat där största avvikelserna finns på timlönekontot samt reparationer, förbrukningsmaterial och vaktmästeritjänster. Individomsorgen Individomsorgen visar på ett överskott motsvarande 2,7 mkr. Detta beror på att antalet brukare minskat samt att förändringar är genomförda både inom LSS verksamheten och inom psykiatriverksamheten. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård visar på ett överskott med 0,3 mkr. Denna budget var för stor i förhållande till faktiska behov. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Socialnämnden ska säkerställa en skälig respektive god levnadsnivå för de personer som är i behov av insatser Verksamheten regleras i Socialtjänstlagen, Hälso- och Sjukvårdslagen samt Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Inom socialtjänsten ingår även handläggning av serveringstillstånd. Händelser inom socialtjänsten under 2016 I februari gjordes en organisationsförändring på ledningsnivå, vilken kan sammanfattas enligt följande: Två avdelningschefer blev en verksamhetschef En kvalitetsledare anställdes Deltagare i ledningsgruppen utökades med enhetschefer för hälso- och sjukvård och myndighetsgruppen. 28

29 Boendet Klippan för personer med psykiskt funktionshinder avvecklades, de boende flyttade till egna lägenheter eller till Gruppboendet Åkerbärsgränd. Verksamheterna Klippan och Bojen slogs ihop till Öppenstöds teamet. Personal från verksamheter har genomgått en internutbildning till samtalsledare av ett material som heter att arbeta i annans hem. Detta har varit mycket uppskattat och startat en utveckling i deltagande verksamheter. Detta arbete kommer att fortgå och fler verksamheter kommer att arbeta med materialet att arbeta i annans hem Inom personligassistans har samarbetet ökat, detta har lett till att vikariekostnaderna minskat Omsättningen bland enhetschefer har varit stor och detta har medfört många rekryteringar, vilket har varit tidskrävande. Socialsekreterare har varit omöjligt att rekrytera, konsult har anlitats. Brist på vikarier inom äldreomsorgen och personlig assistans har varit påtaglig under året och detta är en utmaning för framtiden. Även sjuksköterskor har varit svårt att rekrytera, av den anledningen har två pool sjuksköterskor anställts, detta för att täcka korttidsfrånvaro och minska på övertidsarbete för gruppen. Inom socialnämnden har arbete pågått under året med att jobba med kvalitetssäkring genom fakta och nyckeltal. Detta genom analyser av verksamheter och statistik, utvecklingsarbete inom olika områden både i stort och smått är påbörjade. Behovet av särskilda boende platser inom äldreomsorgen har varit stort under hela året, tillika korttids / mellanboendeplatser. Samarbetet mellan Hälso- och sjukvårds gruppen och hälsocentralen har utvecklats och fungerar bra. Det har varit ett stort fokus på ekonomin och framför allt vad kan vi göra för att få en verksamhet i balans med tilldelade medel, en förstudie av äldres boende i framtiden är framtagen av socialtjänsten och Pajala bostäder. För att klara av framtida utmaningar krävs en strukturförändring av äldreomsorgen och då främst äldres boende. Måluppfyllelse Äldreomsorg Att utarbeta en strategisk plan över äldreomsorgens utformning utifrån perspektiven Möjliggöra kvarboende i ordinärt boende Medverka i att utveckla boendeformer av olika slag Brukare på äldreboende ska uppleva god livskvalitet Den strategiska planen ska vara klar senast årsskiftet 17/18 Arbete påbörjat genom; Analys av kostnadsskillnader inom äldreboenden samt utredning äldres boende i framtiden. Utbildning att arbeta i annans hem påbörjad Påbörjat, fortgår Barn & Unga Socialtjänsten ska initiera samverkan med skola och Landsting för att bedriva förebyggande arbete avseende barn och familjeverksamhet Ej genomfört Personalförsörjning Inom vård och omsorg tillsätta olika personalgrupper för att få ökade möjligheter att säkerställa personalförsörjningen Påbörjat Kvalitetsarbete Socialtjänsten ska prioritera det systematiska kvalitetsarbetet och implementera detta i samtliga verksamheter Påbörjat fortgår Framtid Under första kvartalet startar implementeringen av kvalitetsledningssystemet, detta arbete kommer att pågå under året I och med den förändring som gjordes under 2016 vad avser ledningsorganisation kommer focus att vara uppföljning och analys både av nationella resultat och intern verksamhets uppföljning. Andra områden som ska prioriteras är stöd i ledarskap. Fortsatt utveckling av hälsooch sjukvården, då främst samverkan med landstinget och utveckling av samordnade individuella planer (SIP) Struktur för äldreomsorgen i framtiden ska tas fram, både vad avser hemtjänst och boenden. Detta för att skapa förutsättningar för att möta det ökande antalet äldre äldre och samtidigt hantera problematiken med kompetensbrist. Nyttjandet av IT ska utvecklas under året. Resultaträkning Mkr Intäkter 52,4 53,7 43,5 Kostnader -229,0-231,4-222,7 Nettokostnad 176,6 177,7 179,2 Ram 165,2 178,4 176,8 Årets resultat -11,4 0,7-2,4 29

30 Plan och miljö Nämnd Årets resultat Sammantaget visar plan- och miljönämnden ett underskott på -488 tkr. Själva nämndsorganisationen har ett överskott på 42 tkr. Räddningstjänsten har ett underskott på -371 tkr vilket bland annat förklaras av omfattande utbildningsinsatser, ökade kostnader för säkerhetssamordnaren, felaktiga utlösta automatlarm, service och underhåll av fordon, att Korpilombolo nu har ett räddningsvärn och IVPA (I Väntan På Ambulans) i Junosuando. Plan- och miljöavdelningens budget delas i två. Avdelningen som hanterar bygg- och miljöfrågor visar ett överskott på 217 tkr, vilket kan härröras till sjukskrivningar samt att avdelningen har haft mer bygglovsintäkter än förväntat. Objektet för bostadsanpassningsbidrag går även i år med ett underskott på -376 tkr. Plan- och miljöavdelningens verksamhet När det gäller bostadsanpassningsbidragen håller trenden i sig och antalet inkomna ärenden har åter igen ökat och nått nya toppnivåer. Det är framför allt enkla ärenden som ökat. Antalet ärenden som rör bygglov sjönk något i förhållandet till fjolåret, men ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med tidigare år. Minskningen förklaras främst av att antalet sökta lov för transformatorstationer minskat, men de var å andra sidan ovanligt många Antalet ärenden rörande komplementbyggnader (sk Attefallare) har blivit vanligare. Hantering av asylboenden och hem för ensamkommande barn har varit ett nytt inslag som krävt mycket tid. Även på miljösidan är tillsyn av asylboenden ett nytt inslag. Avdelningen har även hanterat ett par utredningar av förorenad mark, bland annat petroleumföroreningar på Soukolovägen. Hälsoskyddsinspektionerna på kommunens förskolor har i huvudsak visat på god hygien. Källan till föroreningarna av badplatsen har lokaliserats efter påtryckningar från nämnden. Samråd har skett om nya vindkraftsparker. En ny policy och nya rutiner kring sophantering och renhållning har tagits fram. Projektet som finansierade plantjänsterna upphörde 2015 och planhandläggarna avslutade sina tjänster sista januari En detaljplan för handels- och industriområdet längs med väg 392 vann laga kraft under året. Dialogen med Trafikverket kring upprustningen av Trafikverkets vägar i centrum har avrundats och arbetet med upprustningen har påbörjats. Stadsarkitekten har hanterat frågor rörande centrum och ett eventuellt nytt badhus framtida placering. En organisationsutredning har påbörjats tillsammans med Överkalix med syfte att gå samman till en gemensam nämnd och förvaltning. En samverkan med Övertorneå och Överkalix har inletts vad gäller en delad plantjänst. Ett mindre samarbete sker även med Gällivares miljö- och byggavdelning där vi utövar tillsyn på en av deras livsmedelsanläggningar då de har en jävssituation samt att vi har ett gemensamt ansvar för tillsyn på vindkraftsparken i Lehtirova. Vi har även lånat ut personal till tekniska avdelningen för att ta fram ett vattenskyddsområde för Pajala Centralort. Kommunen har bytt ärendehanteringssystem vilket föranlett en del extra arbete mot slutet av året. Långvariga sjukskrivningar inom administrationen har medfört att vissa planerade uppgifter och lagstadgad tillsyn har fått skjutas på framtiden. Räddningstjänstens verksamhet Räddningstjänsten skall aktivt arbeta med processen att förebygga och minska konsekvenserna av olyckor på olika nivåer i samhället. Samhällets utveckling och nya eller förändrade risker skall styra behovet av åtgärder. Enligt LSO ska kommunen verka för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt förebygga olyckor. Kommunen ska svara för att rengöring och brandskyddskontroll sker av förbränningsanordningar och rökkanaler. Genom samverkan ska en samsyn skapas inom kommunen över behovet av skydd mot andra olyckor än bränder. Räddningstjänsternas samverkan i Norrbotten har under många år varit framgångsrik. En rad projekt har genomförts inom utbildning, inköp samt samordning av resurser i form av material och personal. Detta har på många sätt hjälpt små kommuner i länet att på ett bra sätt kunna fullfölja sitt lagstadgade uppdrag inom räddningstjänsten. Ett flertal av länets kommuner har nu börjat utveckla samverkan till att också omfatta ledningsstrukturen med införandet av funktionen inre befäl. Samverkansområden: Ledningssystem: Gemensamt system för ledning av räddningsinsatser. Räddningshjälp: Den hjälpsökande ska få den närmaste, snabbaste hjälpen i händelse av en olycka. Förebyggande arbete: Enhetlig hantering och rutiner. Övning och utbildning: Samordning Information: Samordna och skapa gemensamma plattformar inom området. Investeringar: Samordna inköp och investeringar. Antalet räddningsinsatser under året har ökat från 87 till trafikolyckor inträffade, vid 2 av 30

31 dessa omkom 2 personer. 19 brand i byggnad och 19 brand ej i byggnad inträffade samt 49 felaktiga automatlarm. Antalet händelser i kommunen har ökat med 38 st mot föregående år. Mycket på grund av felaktiga larm på asylboenden och EKB Lyckan. Största branden var när Pipolas garage brann ned till grunden. Totala antalet mantimmar vid insatser under året var 807 (1175 år 2015). Krisberedskap Det har varit ett händelserikt år. Kommunens uppgifter och arbetsinsats har ökat i samband med flyktingmottagningen. En kris inträffade den 8 juni, då en storm slog ut elnätet i delar av kommunen. Det drabbade även samhällsviktiga verksamheter i kommunen. Kommunen har deltagit i övning Vindros (krisövning) där samverkan med flertalet myndigheter, kommuner och aktörer i Norrbotten skett. Övningen Vindros har föranlett riktade utbildningsinsatser mot kommunens krisberedskapsfunktioner med bland annat utbildning i tekniska system, stabsarbete och översyn av planer. Kommunen har även medverkat i projekt finansierat av MSB. trygg och säker GIS-samverkan i länet. Framtid Plan- och miljöavdelningens verksamhet finansieras till ungefär hälften av taxor och avgifter. Intäkterna variera beroende på antal och typ av ärenden som handläggs av nämnden samt nivån på timtaxan. Sannolikt kommer bygglovsintäkterna att fortsätta att sjunka något under Miljötaxan är låg och behöver ses över inför Att få tillstånd ett samarbete med Överkalix om gemensam nämnd och förvaltning är viktigt för att på sikt kunna bibehålla tillräcklig kvalitet och kompetens, hantera jävssituationer och bedriva en effektiv verksamhet. Där finns även möjlighet att göra en kostnadseffektivisering genom en delad chefstjänst. Nämnden planeras gå samman 2019, personalen eventuellt Räddningstjänstens budget är snäv och det finns inte utrymme för att klara av större räddningsinsatser eller större kostnader för t ex utbildning och material. Utgifterna har även ökat i och med att räddningsvärnet i Korpilombolo kommit till stånd, Junosuando räddningsvärn har börjat med IVPA larm (I Väntan På Ambulans) samt att en säkerhetssamordnare har anställts. Som ett led i detta har personalstyrkan i Pajala centralort minskats med en person, men budgeten skulle ändå behöva förstärkas. Nyckeltal Mkr Kostnadstäckning % 63 % 60 % 51 % PoM-avd. exkl. BAB Antal nämndsmöten Beslut i nämnden (samma typ av beslut som del.besl.) Delegationsbeslut Andel del.beslut bygg 61 % 58 % 66 % Andel delegationsbeslut 91 % 96 % 96 % miljö och livsmedel* Bygglovsärenden Strandskyddsdispenser (bygglov, avlopp, pumpar) Enskilda avlopp Värmepumpar Detaljplaner, laga kraft Översiktsplaner, policys Nybyggda egnahem Nybyggda fritidshus Registrerade ärenden bostadsanpassning (BAB) Resultat BAB (M kr) -0,6 -o,4 -o,4 Tillsyner, räddningstjänst Antal insatser, räddningstjänst Resultaträkning Mkr Intäkter 4,0 3,8 3,6 Kostnader 12,9 12,7 13,4 Nettokostnader 9,0 8,9 9,8 Budgetram 8,7 8,9 9,3* Avvikelse -0,3 0-0,5 * Räddningstjänstens budget förstärktes med 300 tkr från integrationspengarna. 31

32 Kultur och utbildning Nämnd Årets resultat Besluten om besparingar i alla verksamheter är genomförda. Anslaget till föreningsbidragen är minskad. Biblioteken och fritidsverksamheten har minskat sin bemanning. Förskolan lyckades delvis anpassa sin verksamhet till budgetram, årskurserna 6-9 i Tärendö och Junosuando har organisatoriskt flyttats till Pajala Centralskola från och med höstterminstarten De flesta av föräldrarna valde att flytta sina barn till Kangos friskola och några skrev in sina barn i Vittangi skola, Kiruna kommun. Detta medförde att den totala besparing inom Kultur-och utbildningsnämndens ansvarsområde som beslutet omfattade ej kunde genomföras då elevpengen måste utbetalas till den skola där eleven är inskriven. Besparingen för kultur-och utbildningsnämnden omfattar framförallt minskning av skolskjutskostnaderna för elever från Junosuando skola där vi under höstterminen 2016 inte haft någon kostnad för skolskjutsar. Kostnaden under motsvarande tid 2015 var kr. Grundskolan Korpilombolo skola fick en ny lekpark och nya förråd. Årskurserna 7-9 på Gårdbyskolan åkte vid höstterminens start på en lägerskoleresa till Trollsjön. På Sattajärvi skola har personalen bl a genomfört en gemensam läsdag. En dag där läsning står i fokus under hela dagen på hela skolan. Junosuando skola har fått ta emot många asylsökande elever. Det som har varit negativt för anställda och elever i Tärendö och Junosuando skolor är den förändrade skolstrukturen. Alla upplevde ovisshet och rädsla inför framtiden vilket har påverkat verksamheten negativt. Smedskolan har fått nya elever och de flesta av dem är nyanlända. Lärarassistenter som anställts har underlättat arbetet för de övriga personalgrupperna. Fortfarande uppleves det att det är trångt i lokalerna på Smedskolan även om de flesta är mycket nöjda med de ombyggnationer som är gjorda, ex fler toaletter och lektionssal för svenska som andra språk. Ett samarbete mellan Pajalabostäder, elever och personal från Centralskolan utmynnade i en ny och fin skolgård, med möjligheter till många olika aktiviteter, också för elever som har andra intressen än fotboll. Skolgården invigdes av ordföranden för KUN och Pajalabostäder bjöd alla elever och all personal på invigningskalas med fika. Kulturskolan bjöd på musik och sång. När höstterminen började startade den med två nyrenoverade klassrum, renoverat rum för svenska som andraspråk och en fin och välkomnande korridor, med nya möbler och växter. En klass i år 5 har kvalificerat sig för att delta i Vi i femman. Förskolan I syfte att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet inom förskolorna har verksamheterna två uppföljningsdagar/ termin. Dessa dagar stänger förskolan och får möjlighet att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. På grund av det ökade antalet nyanlända barn har kompetensen att arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt utvecklats på ett naturligt sätt och personalen har kunnat inkludera alla barn oavsett härkomst. Olika kulturer och språk har varit synliga i verksamheter. Personalförstärkande åtgärder har bedömts nödvändiga på grund av ökat antal barn i förskolegrupper med olika behov samt brist på förskollärarkompetens Kompetensutveckling har personalen fått via specialpedagogiska myndigheten, en föreläsning ang barn med neuropsykiatriska funktionshinder och genom att utveckla det kollegiala lärandet. En öppen förskola öppnades under året med syftet att skapa en mötesplats för barn och vårdnadshavare. Verksamheten kom att uppskattas av asylfamiljer. Kulturskola Kulturskolans verksamhet har under året haft 149 deltagare i musik, 72 deltagare i dans och 49 deltagare i teatergrupperna. Nyanlända elever har erbjudits plats i verksamheterna. Kulturupplevelser för elever i för- och grundskola organiseras som tidigare av Kulturskolan. Ambitionen med minst en föreställning/stadie och termin har uppfyllts. Under 2016 har utbudet för barnen i förskolorna ökat i och med att kommunen fått ett anslag från Kulturrådet. Anslaget utgår även under

33 Kultur Hög sjukfrånvaro har inneburit höga vikariekostnader för Pajala bibliotek. Biblioteket har dessutom en delvis ny kostym vilket även det har kostat en del samtidigt som teknologin varit föråldrad och nya behov som tillexempel möjligheten att scanna dokument har krävt nya investeringar i form av kostsamma tekniska hjälpmedel. Biblioteket har expanderat och förändrats både till det yttre men också i det inre. Vi har en påtaglig trend med ett ökat brukaranvändande från kommunens medborgare. En trend som inte är beroende av asylgruppen eftersom den varit i avtagande men besöksfrekvensen fortsatt ökat så är tolkningen att vi nu kan börja skörda frukten av ett arbete som varit påfrestande för hela personalgruppen. Det är många utifrån kommande krav som varit tvunget att åtgärda som tillexempel kravet från Kungliga biblioteket att övergå från ett system till ett annat beträffande mediers organisation och återfinnande. Bibliotekets nya kostym tillsammans med en medveten öppen och välkomnande attityd i referensarbetet och bemötandet är nyckeln till vår framgång. Fritid Personalstyrkan bestod av enhetschef, 3 badmästare och 1 assistent samt 1 lokalvårdartjänst. Under året har besparingsbesluten genomförts och fr o m september är lokalvårdartjänsten indragen i samband med pensionering och från och med årsskiftet 2016/2017 är den övriga bemanningen på badhuset reducerad motsvarande 0,88 heltidstjänst. Fritidsenheten har verksamhet på Pajala Badhus med café, 2 sporthallar, en konstgräsfotbollsplan och 2 sandvolleyplaner varav en på badstranden. Enheten bedriver simundervisning för Pajala F-2 och Sattajärvi, Korpilompolo, Tärendö och Junosuando skolor för elever från förskoleklass till årskurs 6 sedan höstterminen Verksamheten arbetar mycket med integration och försöker få nyanlända in i samhället, dels att hjälpa till med olika saker men också att de ska delta i aktiviteterna. Fritidsenheten i allmänhet och badhuset i synnerhet fungerar som ett medborgarkontor där nyanlända gärna söker sig till för att få hjälp med olika saker, inte bara med att komma igång med träning. Framtid Personal inom grundskolorna kommer att erbjudas en omfattande kompetensutvecklingssatsning, som kan genomföras med stöd av Skolverket. Kulturoch utbildningsnämnden är beviljade medel med kr till att stärka kommunens skolor att på 33 kort och lång sikt kunna erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Skolverkets stöd riktas till skolhuvudmän som tagit emot många nyanlända elever i förhållande till kommunens folkmängd. Utbildningsinsatserna har påbörjats och kommer att pågå under 2017 och vårterminen Kultur- och utbildningsnämnden har lyft upp frågan om insatser för att kunna genomföra kompetenshöjande åtgärder, att stimulera anställda till studier för att bredda eller fördjupa sin kompetens, att stötta studenter under utbildningstiden och att införa bonus vid nyanställningar. Syftet är att med dessa åtgärder verka för att behålla och kunna nyanställa utbildade och legitimerade pedagoger både i förskola, fritidshem och grundskola. Kultur-och utbildningsnämnden har utarbetat ett förslag till Kultur- och folkbildningsplan för Pajala kommun Förslaget är ute på remiss och beräknas kunna antas av kommunfullmäktige i juni Förslaget innebär att nämnden ska verka för ett varierat utbud av kultur- och folkbildningsaktiviteter för alla medborgare runt om i kommunen. Aktiviteterna ska bidra till bildning och stimulera deltagande och med skapandet. Verksamhet som riktar sig till barn- och ungdomar ska prioriteras. De ungas möjligheter att vara med och påverka kulturlivet ska öka. Den lokala identiteten ska stärkas genom att kulturlivet synliggörs och sätts i ett större sammanhang, såväl nationellt som gränsöverskridande. För att vidga utbudet och garantera en hög kvalité ska nämnden i största möjligaste mån samarbeta med lokala och regionala aktörer inom kultur och folkbildning. Även det samarbetet tvärs över gränsen ska främjas. Arbetsutskottet i kultur- och utbildningsnämnden har träffat arbetsutskottet i socialnämnden i syfte att diskutera samarbete mellan nämnderna. Både inom socialtjänsten som inom förskola- och skolverksamhet ser vi ett ökat behov av stöd till barn och ungdomar. Frågan om ett utökat samarbete, omprioritering av befintliga resurser kan genomföras för att förbättra både det förebyggande som det åtgärdande arbetet för att främja goda uppväxtvillkor i Pajala kommun. Under hösten 2016 har en omfattande utredning påbörjats angående ledningsresurserna inom nämndens verksamhetsområden. Syftet är att säkerställa goda förutsättningar för ledarna inom nämndens verksamhetsområde att fullgöra sitt ledarskap och därmed även utveckla organisationen och medarbetarna. Inför budget 2018 har kommunstyrelsen beslutat att uppdra till förvaltningarna att utreda möjligheterna till besparingar. Förslaget är att Kultur- och utbildningsnämndens i budget för 2018 minskar kostnaderna med ytterligare 5 mkr. Detta innebär att nämnden har att ta ställning till ytterligare be-

34 sparingar inom sina verksamheter. För att uppnå en budget i balans 2017 krävs åtgärder för att balansera det kostnadsöverskridanden som både skola och förskola redovisat i bokslut Resultaträkning Mkr Intäkter -9,7-8,9 21,4 Kostnader 103,2 107,4 116,6 Nettokostnad 93,3 97,7 95,3 Ram 92,3 98,4 95,1 Årets resultat -1,0 +0,7-0,2 34

35 Pajala Bostäder Pajalabostäder ska tillhandahålla ändamålsenliga och energieffektiva bostäder och lokaler till privatpersoner, företag och Pajala kommuns verksamheter. Affärsmässighet med samhällsansvar Från och med 2011 gäller den nya lagen för allmännyttiga bostadsföretag. Nyckelorden i den lagen är just affärsmässighet med samhällsansvar. I affärsmässigheten ligger att Pajalabostäder ska drivas som vilket annat aktiebolag som helst med vinstsyfte och avkastningskrav från ägarna. Fastigheterna ska också förvaltas på ett sådant sätt att de inte tappar sitt värde. I samhällsansvaret finns att främja bostadsförsörjningen i kommunen och vara den aktör som kan erbjuda ett boende även till de personer som inte får en bostad någon annanstans. Väsentliga händelser Branden på Datapörtet har påverkat resultatet i bolaget. Det fanns 18 hyresgäster där och intäkterna var 1,7 mkr inklusive moms per år. Försäkringsersättningen för byggnaden har i förhandling med försäkringsbolaget överenskommit till en ovillkorad ersättning på 30 mkr. Ersättningen har ekonomisk hanterats i föregående års bokslut. Efterfrågan på bostäder minskar Den stora efterfrågan på bostäder har minskat avsevärt sedan konkursbeslutet för Northland Resources togs. Då bolaget såg att det finns en efterfråga på bostäder i det äldre beståndet samtidigt som det fanns ledigt i det nya beståndet togs beslutet att sänka hyrorna för de nybyggda lägenheterna. Åtgärder har fått effekt och vid årets slut har endast två lägenheter varit tomma jämfört med 12 vid årets början. Ekonomi Resultatet för bolaget är bra, 2016 är första gången bolaget får betala skatt då alla tidigare års underskott är eliminerade. Antal lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Yta (kvadratmeter) Lägenheter Lokaler Totalt Outhyrda lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Ekonomiska nyckeltal Årets resultat (tkr) Soliditet 7,6 % 12,9% 16,1 % 35

36 Pajala Värmeverk Pajala Värmeverk AB redovisar ett litet överskott 2016 på 93 tkr. Överskottet är lägre än budgeterat främst beroende på väderpåverkan på intäkterna. Ekonomi Bolaget redovisar ett driftresultat på 119 tkr och ett årets resultat på 93 tkr. Bolaget hade ett förväntat driftresultat på drygt 600 tkr men då klimatet var varmare än förväntat blev inkomsterna inte lika höga som budgeterat. Av bolagets avgifter är 92 % från den rörliga avgiften vilket gör bolaget utsatt för väderpåverkan. Avgifter typkunder Kund förbrukning kwh/år pris inklusive moms Fast avgift Rörligt pris Totalt Genomsnitt kr/år kr/kwh kr/år kr/kwh , , , , , ,88 Kund förbrukning kwh/år pris inklusive moms Fast avgift Rörligt pris Totalt Genomsnitt kr/år kr/kwh kr/år kr/kwh , , , , , ,82 Pajala Värmeverk AB:s intäkter var totalt 16,8 mkr kronor varav försäljning av värme utgjorde 16,4 mkr kronor. Värmeförsäljningen blev 641 tkr högre än föregående år. Bruttokostnaderna uppgick till 16,7 mkr där bränsle utgör 52 % av totalkostnaden. Räntekostnaderna har minskat något och även kostnaden bolaget betalar till Pajala kommun. Bolaget måste arbeta med att få bättre resultat för att klara varmare år. 92 % av intäkterna kommer från de rörliga avgifterna vilket gör bolaget sårbart vid varmare år. Det egna kapitalet är tkr vilket gör att bolaget är sårbart för ett större underskott i resultatet. Underhåll och investeringar Större underhållsarbeten och investeringar under året var: Investering i rökgaskondensator På grund av lågt intresse för att ansluta sig till fjärrvärme är investeringarna i övrigt låga. Miljöpåverkan Förbränningsprocessen har fungerat väl under året. Miljökrav och riktlinjer som miljötillstånd och kommunens miljöpolicy har blivit uppfyllda. Vid en väl fungerade drift bör produktionen klaras av med i huvudsak biobränsle. Framtida åtgärder i form av rökgaskondensering kommer att ge en effektivare förbränningsprocess. Vidare kommer bättre övervakning av distributionen att ytterligare minska miljöpåverkan från Pajala Värmeverk AB. Framtid Åtgärder som förbättrar bolagets framtid är: Att aktivt arbeta med lån så att lägsta ränta kan uppnås samt att amortera mer, så att framtida räntehöjningar inte blir betungande. Att genomföra olika åtgärder likt tekniska investeringar som ger effektivare förbränning och säkrare drift såsom: Öka antal kunder inom befintligt nät. Genomföra olika tekniska åtgärder som ger effektivare förbränning och säkrare drift Öka antal kunder i befintligt nät Nytt styrsystem som tolererar spänningsfall på ett bättre sätt. Det är viktigt också att hitta en bättre lösning för uppvärmning sommartid samt att optimera bränslehanteringen inom värmeverkets område. 36

37 Projekt Redovisning Under året Tkr IB Intäkter Kostnader UB Förstudie Forskningsgruva Detaljplaner Kulturmiljöanalys North Business Arena Omstrukturering Minoritet Energibesparing Gruvsatsning Pajala Etapp Iii Pistmaskin Ismaskin Bygdemedel Kompetenssatsning Baspersonal Psykiatriprojekt Minoritetsprojekt Sn Kompetensstegen Bof Ekb Lst Samverkan Alla Barn I Byn Vmn Stimulansmedel Förstärkt Bemanning Barn-O Ungdomsvård Länsstyrelsens Projekt 37 A Dnr Länsstyrelsens Projekt 37A Dnr Länsstyrelsen Projekt Dnr Mucf Dnr 1504/ Projekt Integration Riittakusikkoprojekt Arbetsstugestiftelse Paj C Arbetsstugestiftelse Junosuando Arbetsstugestiftelse Korpilombolo Arbetsstugestiftelse Sattajärvi Skapande Förskola Kulturrådet Kulturskolan Kulturrådet Förstudie forskningsgruva är ett projekt som kan leda till större projekt med fokus på utveckling och tillväxt i utgångspunkt i de styrkor och befintliga strukturer som finns i kommunen. Andra större projekten är dels omstrukturering där en avsättning gjorts för att bland annat arbeta med VA-läckor, förstudie för äldreboende mm på ett strukturerat sätt. Ett annat stort projekt är Integration där kommunstyrelsen fördelat 5,8 mkr av totalt 8,2 mkr. 37

38 Pajala integration Driftsredovisning NÄMND (TKR) Kostnader Intäkter Netto Kultur och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Summa Totalt har kommunen haft en intäktssida om ca 69,3 mkr för driften och kostnader om 49,9 mkr vilket ger ett nettoöverskott om ca 19,4 mkr. Nedan följer mer specifik redovisning av nämndernas verksamheter som berörts av integrationsverksamheten. VERKSAMHET PER NÄMND (TKR) Kostnader Intäkter Netto KULTUR OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Förskola Grundskola Summa SOCIALNÄMNDEN Kostnader Intäkter Netto Socialsekreterare och externa placeringar Försörjningsstöd Summa KOMMUNSTYRELSEN Kostnader Intäkter Netto Placeringskostnader HVB, stöd och släkt Förvaltarenhet och extern god man Integrationssamordning Summa Generellt har verksamhetens storlek i samtliga nämnder varit mycket omfattande i jämfört med tidigare år på grund av stora flyktingströmmen hösten Migrationsverket höjde bidraget till förskola och grundskoleelever med ca 50% januari 2016 och antalet elever har varit mycket stort vilket har gjort att bidragets totala storlek varit större än motsvarande kostnader. Kultur och utbildningsnämnden gör i driftredovisningen ett överskott om ca 3,7 mkr för integrationsverksamheten, varav grundskolans del är störst där också största antalet barn funnits under året. Socialnämnden fick ett tillskott år 2016 om 2,3 mkr från det extra statliga bidraget (19,2 mkr). Det kostnader som nämnden hade för socialsekreterare och placeringskostnader (KVOTflyktingar) hade annars ej till fullo täckts av de medel som eftersökts. Genom extra tillskottet landar nämnden på ett överskott från integrationsverksamheten med 1,1 mkr. Kommunstyrelsens verksamhet har största ekonomiska omfattningen där verksamhetsåret i snitt haft ansvar för 65 ensamkommande barn. Ca 70 % av dessa barn har bott i kommunens egna HVB-hem i Korpilombolo och Pajala, 10% har varit släktplacerade och ca 20% har bott på externa HVB-hem som baserat sig på andra typer av behov än Pajala Kommuns HVB-hem kan tillhandahålla. Merparten av överskottet på kommunstyrelsen beror på ensamkommande barnverksamheten som har haft en fast platsersättning om kr dygn och barn baserat på kontraktet om 72 barn, varav 65 asylsökande och 7 med permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket har dock ej nyttjat detta kontrakt fullt ut (65%) vilket inneburit att kommunen fått betalat för obelagda platser. Delar av detta överskott har täckt icke eftersökningsbara kostnader för externt placerade barn. Ordinarie integrationssamordning har 38

39 gjort ett överskott om ca 1,5 mkr vilket beror på ett ökat antal bosättningar som genererat överskott på intäktssidan och där integrationsavdelningen arbetat med kostnadseffektiviseringar bland annat genom hyresgarantier som gjort att nyanlända snabbare fått egna hyreskontrakt. HVB-verksamheten har följts upp via nyckeltalen beläggning, kostnad per belagd plats och kostnaden per plats. Intäkten per barn och dygn har sedan uppstartningsåret varit kr per barn och belagt dygn. Dygnskostnaden per barn och dygn utifrån faktisk beläggning i samtliga HVBhem redovisas i tabell 1 och dygnskostnaden per plats per HVB-hem redovisas i tabell 2. TABELL 1: DYGNSKOSTNAD PER BARN FAKTISK BELÄGGNING KV KV PERIOD KOM- MUNENS EXTERNT TOTALT SNITT HVB* KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL *eget HVB-hem är både Korpilombolo- och Pajalaenheten inräknat TABELL 2: DYGNSKOSNTAD PER PLATS OCH HVB Period 2016 Korpilombolo Pajala Differens KVARTAL KVARTAL KVARTAL KVARTAL Genom åren har kostnaden sjunkit från kvartal på ca kr per barn och dygn till senaste kvartalet 2016 ca kr per barn och dygn. Största skillnaden som föranlett detta är verksamheternas storlek där större enheter har varit betydligt mer kostnadseffektiva. Under kvartal 3 och har genomsnittskostnaden (för båda HVB-hemmen) per barn sjunkit med ca 400 kr per barn och dygn, vilket beror på att Pajala-verksamheten samt delar av Korpilombolo flyttades till Kunskapssmedjan som då blev färdig för inflyttning efter renoveringen. Endast Pajalas HVB-enhet har från kvartal 1 till kvartal 4 minskat sina kostnader med ca 500 kr per dygn och plats vilket motsvarar en besparing om ca 190 tkr per dygn och plats och 32 platser motsvarar en besparing om ca 5,8 mkr på årsbasis. Den genomsnittliga kostnadsnivån mellan Pajala kommuns HVB-hem och externa HVB-hem är för sista kvartalet ca kr dyrare per dygn och barn. Detta ger en merkostnad i helårseffekt om 630 tkr per barn. Kostnaderna för externa HVBhem har kommunen fått söka faktiska kostnader för om barnet haft uppehållstillstånd, de som ej haft detta har kommunen endast fått schablonen om kr per dygn. Ombyggnationen av Kunskapssmedjan har varit en effektivisering av befintlig verksamhet som gett en direkt besparingseffekt om 5,8 mkr per år baserat på 32 platser men också en förutsättning för att kommunen skulle ha en godkänd verksamhet samt tillräckliga många platser för att inte tvingas placera barn externt på grund av platsbrist. Ett externt placerad asylsökande ensamkommande barn hade under 2016 haft en merkostnad om ca 630 tkr per år (totalt ca 1-1,2 mkr per år). Om platsbristen skulle uppgått till exempelvis 10 platser skulle det ge en merkostnad om 6,3 mkr (10-12 mkr) per år för kommunen. Kunskapssmedjan har för kvartal en dygnskostnad per plats om ca 990 kr (dock ej fullbelagt hela tiden: kr full beläggning) och Korpilomboloenheten kr vid full beläggning. Detta ger en differens om ca tkr per år och plats sista kvartalet 2016 vilket ger en helårseffekt om 365 tkr per barn och år med dessa kostnadsnivåer. Migrationsverket sänker sin ersättning från kr per belagt dygn till kr per belagt dygn under per vilket i kombination i ett minskat behov av HVB-platser (barnen fyller 18 år) gör att en omstrukturering av boendeverksamheten planeras genomföras under sommaren 2017 där Korpilomboloenheten kommer flytta sin verksamhet till Kunskapssmedjan. De som fyller 18 år flyttar i regel in på ett stödboende (egen eller delad lägenhet). Totalt har ombyggnationen av Kunskapssmedjan en investeringskostnad om 12,7 mkr vilket är en 39

40 investering som möjliggör denna kostnadssänkning i driften ovan nämnt, som krävs för att få en budget i balans med det nya ersättningssystemet. Beräkningarna från hösten 2016 visade att Kunskapssmedjans investering skulle vara avskriven augusti 2019 men eftersom HVB-verksamheten visat en större kostnadssänkning sista kvartalet 2016 beräknas investeringen vara avskriven redan juli 2018 om samma kostnadsnivåer kan hållas. 40

41 Resultaträkning Kommunen Mkr Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Not 1 119,7 134,6 180,7 160,2 20,5 Verksamhetens kostnader Not 2,3-524,3-555,5-590,8-590,4-18,6 Avskrivningar Not 4-13,9-14,7-15,4-15,4 0,0 Verksamhetens nettokostnader -418,5-435,6-425,5-445,6 1,9 Skatteintäkter Not 5 247,2 271,3 289,0 290,1-1,1 Generella statsbidrag och Not 5 163,2 160,1 165,8 165,1 0,7 utjämning Finansiella intäkter Not 6 1,5 1,9 1,3 1,0 0,3 Finansiella kostnader Not 7-4,2-3,5-2,9-5,5 2,6 Resultat efter finansiella poster -10,8-5,8 27,7 5,1 4,4 Extraordinära intäkter Not 8 Extraordinära kostnader Not 8-18,2 Jämförelsestörande poster Not 9 0,6 4,3 Årets Resultat Not 10-10,2-1,5 9,5 5,1 4,4 Not 8 Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader består av avsättning till projekt. Dels 8,2 mkr som består av projekt inom integration som främst finansieras via det extra statsbidrag på 19,2 mkr kommunen erhöll december Medel har använts under 2016 och Beslut om detta togs i kommunstyrelsen i februari samt december Det andra projektet riktas mot omställningsåtgärder och avser 10,0 mkr. Dessa pengar kommer användas under för att underlätta omställning av verksamhet till en lägre kostnadsnivå. Beslut togs på kommunstyrelsen i mars 2017 i samband med bokslut 41

42 Balansräkning Kommunen Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not ,1 318,6 324,3 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 11,3 11,3 11,3 Summa anläggningstillgångar 324,4 329,9 335,6 Omsättningstillgångar Förråd 1,7 1,6 1,2 Exploateringsfastighet Not 13 6,0 6,0 6,0 Kortfristiga fordringar Not 14 47,9 52,7 63,6 Kortfristiga placeringar Not 15 32,0 33,4 33,5 Kassa och bank 2,1 13,0 26,2 Summa omsättningstillgångar 89,7 106,7 130,6 SUMMA TILLGÅNGAR 414,1 436,6 466,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not ,9 140,4 149,9 därav årets resultat -10,2-1,5 9,5 Avsättningar Not 17 Avsatt till pensioner 9,4 13,1 15,4 Övriga avsättningar 2,3 3,2 3,5 Skulder Långfristiga skulder Not ,6 164,4 159,6 Kortfristiga skulder Not 19 90,9 115,5 137,8 Summa avsättningar och skulder 272,2 296,2 316,3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 414,1 436,6 466,2 PANTER OCH ANSVARSFÖRBIN- DELSER Pensionsförpliktelser ej medtagna som 211,2 199,0 185,3 skuld Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser 51,2 48,3 45,0 Borgen för egna hem 4,1 3,5 2,5 Pajalabostäder AB 159,7 159,7 148,9 Pajala Värmeverk AB 33,2 40,4 39,5 Övrigt Not 20 1,4 1,4 1,3 Pensionsåtagande kommunalråd 0,0 4,0 0,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDEL- SER 460,8 456,3 422,5 42

43 Kassaflödesanalys Kommunen Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -11,2-1,5 9,5 Justering för ej likviditetspåverkande poster enl 14,8 17,6 16,7 specifikation Minskning av avsättningar pga utbetalningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 3,6 16,1 26,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Not 14-7,8-6,2-11,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager 0,7 0,1 0,4 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Not 19 2,2 24,6 22,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten -1,3 34,6 37,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,3-1,2 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Not 11-23,2-19,9-19,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11 0,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -22,6-20,2-20,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Not 18 20,0 Amortering av långfristiga skulder Not 18-1,2-3,5-3,8 Ökning av långfristiga fordringar Not 12 Minskning av långfristiga fordringar Not 12 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -18,8-3,5-3,8 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG IN- FRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde -5,1 10,9 13,2 Likvida medel vid årets början 7,2 2,1 13,0 Likvida medel vid årets slut 2,1 13,0 26,2 RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 13,9 14,7 15,4 Justering för gjorda avsättningar -0,4 4,6 2,6 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 1,3-1,7-1,3 14,8 17,6 16,7 43

44 Noter Kommunen Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisning 128,9 144,6 191,9 Avgår interna poster -9,2-10,0-11,2 Summa 119,7 134,6 180,7 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisning 533,5 565,5 620,2 Avgår interna poster -9,2-10,0-11,2 Summa 524,3 555,5 609,0 Mkr Not 3 Leasingkostnader Bilar 3,0 2,9 3,0 3,0 3,0 Datorer 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Kopieringsmaskiner 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Summa 4,4 4,4 4,5 4,5 4,5 Operationella leasingavtal Ett operationellt leasingavtal kännetecknas som ett vanligt hyresavtal. Pajala kommun står för drivmedel, service mm. Pajala kommun har totalt betalat 4,4 mkr i leasingavgifter under år 2016 Pajala kommuns framtida åtaganden redovisas per tillgångsslag. Mkr Not 4 Avskrivningar Maskiner och inventarier 3,0 3,4 3,9 Fastigheter och tekniska anläggningar 10,9 11,3 11,5 Summa 13,9 14,7 15,4 44

45 Mkr Not 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 247,8 271,5 290,0 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,1 0,3-1,3 Slutavräkningsdifferens föregående år -0,7-0,5 0,3 Summa kommunalskatteintäkter 247,2 271,3 289,0 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 68,2 66,1 58,2 Strukturbidrag 28,7 28,8 27,6 Regleringsbidrag 1,5 0,0 0,0 Kostnadsutjämningsbidrag 49,8 47,7 41,0 Utjämningsbidrag LSS 4,5 3,8 9,0 Regleringsavgift -0,2-0,2 Kommunal fastighetsavgift 10,5 12,0 12,3 Mellankommunal utjämning 0,0 0,0 0,0 Generella bidrag fr staten 1,9 *17,8 Summa generella statsbidrag och utjämning 163,2 160,1 165,7 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 410,4 431,4 454,7 Avräkning per kommuninvånare Slutavräkningsdifferens föregående år 0,3 Preliminär slutavräkning innevarande år -1,3 *12/13 del av engångsmedel för Flyktingsituationen bokförda år /13 är bokförd år 2015 belopp 1,4 mkr. Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 Aktieutdelning 0,7 0,8 0,6 Kursvinster fonder 0,3 0,6 0,3 Ersättning borgensavgift 0,5 0,5 0,4 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa 1,5 1,9 1,3 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån 4,0 3,4 2,6 Räntekostnad pensionsskuld 0,0 0,0 0,0 Reaförlust fonder 0,0 0,0 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,1 0,2 Summa 4,2 3,5 2,9 Not 8 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 45

46 Mkr Not 9 Jämförelsestörande poster Intäkter Fastighetsavgift tidigare år 0,0 0,0 0,0 Anläggningstillgångar försäljningspris 0,8 0,0 0,0 AFA Försäkring 0,0 4,3 0,0 Summa intäkter 0,8 4,3 0,0 Kostnader Anläggningstillgångar bokfört värde -0,2 0,0 0,0 Summa kostnader -0,2 0,0 0,0 Summa jämförelsestörande poster 0,6 0,0 0,0 Not 10 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -10,2-1,5 9,5 Summa -10,2-1,5 9,5 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 1,6 1,4 1,3 Nyanskaffningar 0,2 0,3 1,2 Försäljningar Omklassificering Årets avskrivning -0,4-0,4-0,4 Utgående bokfört värde 1,4 1,3 2,1 Avskrivningstid 5 år Markreserv Ingående bokfört värde 10,2 10,9 11,1 Nyanskaffningar 0,7 0,2 Försäljningar Omklassificering Utgående bokfört värde 10,9 11,1 11,1 Byggnader och tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 156,0 153,3 147,7 Nyanskaffningar 3,2 0,5 18,4 Försäljningar -0,2 Omklassificering 0,3 Utrangering Årets avskrivning -6,0-6,1-5,8 Utgående bokfört värde 153,3 147,7 160,3 Avskrivningstid år 46

47 Mkr Anläggningar affärsdrivande Ingående bokfört värde 45,8 48,1 50,5 Nyanskaffningar 4,2 5,4 1,6 Försäljningar Omklassificering -1,0 Årets avskrivning -1,9-2,1-2,1 Utgående bokfört värde 48,1 50,5 50,0 Publika anläggningar Ingående bokfört värde 22,9 27,4 32,2 Nyanskaffningar 5,6 4,9 0,4 Försäljningar Omklassificering 1,0 Årets avskrivning -1,1-1,1-1,4 Utgående bokfört värde 27,4 32,2 31,2 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 46,4 47,7 45,9 Nyanskaffningar 3,3 0,2 0,6 Försäljningar -0,9 Omklassificering 0,9 Årets avskrivning -2,0-2,0-2,0 Utgående bokfört värde 47,7 45,9 44,5 Maskiner, inventarier och konst Maskiner, inventarier och konst Ingående bokfört värde 20,8 24,4 25,2 Nyanskaffningar 6,1 3,9 2,3 Omklassificering Årets avskrivning -2,5-3,1-3,5 Utgående bokfört värde 24,4 25,2 24,0 Avskrivningstid 3 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Ingående bokfört värde 1,2 0,0 4,8 Nyanskaffningar 4,8 3,2 Omklassificering -1,2-6,9 Utgående bokfört värde 0,0 4,8 1,1 Summa anläggningstillgångar 313,1 318,6 324,3 Pågående investeringar avskrivs ej 47

48 Mkr Röstandel % Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier dotterbolag Pajalabostäder AB 100 % 2,0 2,0 2,0 Pajala Värmeverk AB 100 % 7,3 7,3 7,3 Aktier och andelar övriga Pajala Utveckling AB 49 % 0,2 0,2 0,2 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,2 0,2 0,2 Länstrafiken Norrbotten AB 0,8 0,8 0,8 Filmpool Nord AB 0,1 0,1 0,1 Övriga 0,1 0,1 0,1 Långfristiga fordringar Utlämnad lån koncern 0,0 0,0 0,0 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,6 0,6 0,6 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa 11,3 11,3 11,3 Not 13 Exploateringsfastighet Exploateringsmark Ingående bokfört värde 7,3 6,0 6,0 Nyanskaffningar 0,0 0,0 0,0 Försäljningar -1,3 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 6,0 6,0 6,0 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6,0 4,9 3,9 Förutbetalda kostnader 8,7 11,1 23,0 Upplupna intäkter 12,0 17,9 19,1 Pågående projekt 7,1 5,3 0,4 Upplupna skatteintäkter 3,2 5,1 7,1 Skattekonto 0,1 0,1 0,1 Fordran särskild löneskatt 0,8 0,4 0,3 Fordran moms 7,2 7,3 6,7 Fordran Pajala Värmeverk AB 2,7 0,6 2,7 Fordran Pajalabostäder AB 0,0 0,0 0,0 Diverse kortfristiga fordringar 0,1 0,0 0,3 Summa 47,9 52,7 63,6 48

49 Mkr Not 15 Kortfristiga placeringar Diskretionär portföljförvaltning Aktier och andelar 6,6 5,8 7,8 Omklassificering aktier och andelar Obligationer 25,4 27,6 25,7 Omklassificering obligationer Summa 32,0 33,4 33,5 Not 16 Eget kapital Eget kapital årets början 152,2 141,9 140,4 Justering långfristig skuld Lapplands kommunalförbund Årets resultat -11,2-1,5 9,5 Summa 141,9 140,4 149,9 Not 17 Avsättningar Avsatt till pensioner Ingående avsättning 12,1 11,7 16,3 Nya förpliktelser under året -0,4 3,7 2,3 Varav -Nyintjänad pension 0,3 0,2-0,9 -Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,1 0,2 0,1 -Ändring av försäkringstekniska lösningar 0,0 0,0 0,0 -Pension till efterlevande 0,3 0,2 0,0 -Övrig post -1,1 0,1 0,4 -Pensionsavsättning politiker 3,0 3,0 Förändring av löneskatt 0,0 0,9 0,3 Summa avsatt till pensioner 11,7 16,3 18,9 Aktualiseringsgrad, % Pensioner enligt den så kallade Pajala-modellen har värderats till värdet av framtida utbetalningar Pajala kommun gör inga avsättningar för återställande av deponier då kommunen inte har några soptippar. 49

50 Mkr Not 18 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 150,1 168,9 163,6 Nyupplåning 20,0 Årets amortering -1,2-3,4-3,7 Ökning/minskning av kortfristig del -1,8-1,1 Summa 168,9 163,6 158,8 Kreditgivare Kommuninvest 163,0 158,1 153,6 Spintab 0,0 0,0 Nordea 5,9 5,5 5,2 Delsumma 168,9 163,6 158,8 Långfristig skuld till Lapplands Kommunalförbund 0,7 0,7 0,7 Summa 169,6 164,4 159,5 Övriga uppgifter kring låneskulden Genomsnittsränta, % 2,4% 2,0% 1,6% Utlandslån 0,0 0,0 0,0 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 21,8 27,6 32,9 Arbetsgivaravgifter 5,9 6,4 6,7 Anställdas skatter 4,8 5,1 5,7 Moms 1,0 0,7 1,0 Upplupen pensionskostnad, individuell del 11,2 12,1 12,3 Upplupna timlöner inkl po påslag 4,5 5,7 5,2 Pågående projekt 1,5 3,5 21,5 Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 20,7 21,7 21,4 Särskild löneskatt 0,0 0,0 0,0 Förutbetalda skatteintäkter 2,2 0,4 1,3 Övriga förutbetalda intäkter 0,9 24,6 2,0 Upplupen räntekostnad 1,3 1,0 0,4 Övriga upplupna kostnader 2,5 2,1 4,7 Nästa års amortering av långfristiga lån 1,2 3,0 4,1 Pajala Värmeverk AB 2,1 0,0 0,0 Pajalabostäder AB 1,1 0,1 14,2 Sparbanken Nord konto 7,8 0,0 0,0 Övrigt 0,4 1,5 4,4 Summa 90,9 115,5 137,8 Not 20 Övriga ansvarsförbindelser Pajala Hockeyklubb 1,4 1,4 1,3 Summa 1,4 1,4 1,3 Pajala kommun har i januari 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Pajala kommun ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av den totala förpliktelsen uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 50

51 Redovisnings principer Kommunen Pajala kommun följer den kommunala redovisningslagen förutom på en punkt. I 2 kap 7 föreskrivs en dokumentation av redovisningssystemet, arbetet med denna dokumentation påbörjades under år Dokumentationen är ej färdigställd. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare förutom nedanstående rekommendationer som ej är tillämpliga på Pajala kommun; Nr 6 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Tidigare år har Pajala kommun inte tillämpat Rekommendation nr 3.1 redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål men fr.o.m. år 2011 tillämpas rekommendationen. Pajala kommun ställer upp not 9 anläggningstillgångar enligt idéskriften Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna som ges ut av Rådet för kommunal redovisning. Pajala kommun har fr.o.m. år 2011 bokat upp fastighetsavgiften enligt SKL s cirkulär 11:62. Pensionsskuld Den individuella delen av PFA redovisas som en kortfristig skuld. Pajala kommun har beslutat att fr om 2002 årligen utbetala hela den individuella delen. Pensionsskulden är beräknad enl. RIPS07. Avsättning pension förtroendevalda Pajala kommun har fr om 2015 avsatt pension för förtroendevalda. Ansvarsförbindelse Pensionsåtagande för kommunalråd har tagits upp i ansvarsförbindelsen fr Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld påförde kommunen de olika nämnderna och kommunstyrelsen kostnaden för semestern istället för att kommunen centralt tagit kostnaden för semestern. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning av anläggningar påbörjas när anläggningen färdigställs. De planenliga avskrivningstiderna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Avskrivning av fastigheter följer det beslut kommunfullmäktige fastställt För inventarier gäller en investeringspolicy som kommunfullmäktige antog vilket innebär att en inventarie ska ha en varaktighet på minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst kronor. Immateriella anläggningstillgångar Pajala kommun följer rekommendation 12.1 redovisning av immateriella tillgångar. En omklassificering gjordes i bokslut Komponentavskrivning Pajala kommun har uppgraderat ekonomisystemet under år 2016 och därmed infört komponentavskrivningar. Under år 2017 kommer ett arbete att påbörjas med att upprätta en ny kontoplan för investeringar för att underlätta arbetet med komponentavskrivningar. Finansiella tillgångar Pajala kommun följer from 2010 RKRs rekommendation nr 9 avseende klassificering av finansiella tillgångar. Tillgången är klassificerad som en omsättningstillgång eftersom utgångspunkten är att tillgången är föremål för köp- och sälj. Innehavet betraktas inte som ett stadigvarande innehav. Omsättningstillgången är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Upplupna timlöner Pajala kommun har ändrat redovisningen av upplupna timlöner år 2009 vilket innebär att kommunen följer KRL 2:3. Upplupna timlöner plus po påslag är bokade mot eget kapital. Vid bokslut framöver kommer förändringen av timlöner december att bokas upp. Sammanställd redovisning (koncern) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagens 8 kap och utformas enligt god redovisningssed. Pajala kommunkoncern omfattar kommunen samt företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Koncernredovisning har för de dotterbolag där kommunen har en röstandelsmajoritet på 50 % eller mer, upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Bokslutet baseras på Pajala kommuns värderingsoch avskrivnings principer. Om principerna väsentligt skiljer sig i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. För att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomi har alla transaktioner inom koncernen eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. 51

52 O rd och begrepp Aktieägartillskott kan vara villkorade eller ovillkorade och är ett sätt för aktieägare att öka det egna kapitalet i ett aktiebolag genom kapitaltillskott eller genom tillskott av egendom. Aktualiseringsgrad visar hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande anställnings uppgifter är uppdaterade. Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas för en längre tidsperiod, till exempel fastighter, byggnader och tekniska anläggningar, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgången beräknade nyttjandeperiod. Avsättning är de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns en osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balanslikviditet är likviderbara omsättningstillgångar satt i relation till de kortfristiga skulderna. Den visar betalningsberedskapen på kort sikt, dvs förmåga att betala de kortfristiga skulderna. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelad på tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar) och eget kapital. Avsättningar och skulder (lång- och kortfristiga skulder). Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögenhet). Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet, är av sådan art att det inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiella intäkter/kostnader avser kostnader och intäkter för räntor på in- och utlåning, utdelningar mm. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Investeringsredovisning redovisar intäkter- och kostnader för årets nettoinvesteringar i till exempel fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Tillgångarna är avsedda att användas under en längre period. Jämförelsestörande poster avser händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder samt vid jämförelser mellan olika kommuner. Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på löpnade-. Investerings- och finansieringsverksamhet. Den mynnar ut i förändring av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre är ett år från balansdagen. Likvida medel består av kontanter, banktillgodohavande mm. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Obeskattade reserver har till syfte att jämna ut skattebelastningen mellan goda och dåliga år. De utgörs av fondavsättningar och skattemässiga avskrivningar över plan. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under en kort tid, exempelvis kundfordringar, skattekonto och fordran moms. Tillgångarna kan snabbt omsättas till likvida medel. Periodisering (förutbetald och upplupen) innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken den hör. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed förändringen av kommunens eget kapital, d v s årets resultat, Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning ger en ekonomisk helhetsbild av kommunen och de olika juridiska personerna (bolag) i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Solditet är eget kapital satt relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Förvärvsmetod innebär att anskaffningsvärdet för aktierna minskar bolagets egna kapital varefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningen. 52

53 S Sammanställd redovisning ammanställd redovisning Kommunen KS-ordförande Kommunchef Jan Larsson Åsa Allan Årets resultat 9,5 Mkr Investeringsvolym 20,8 Mkr Balansomslutning 466 Mkr Soliditet 34 % Likviditet 95 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Maria Törmä Lindmark VD Magnus Pekkari Årets resultat 3,1 Mkr Investeringsvolym 6,3 Mkr Balansomslutning 190,5 Mkr Soliditet 16,1 % Likviditet 31,0 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Owe Pekkari VD Carl-Johan Riblom Årets resultat 0,1 Mkr Investeringsvolym 6,0 Mkr Balansomslutning 49,1 Mkr Soliditet 4,0 % Likviditet 61,0 % 53

54 Sammanställd redovisning S ammanställd redovisning översikt En väsentlig del av Pajala kommuns Balansräkning Mkr verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en Anläggningstillgångar 178,7 170,8 172,5 helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang Omsättningstillgångar 4,0 30,9 18,0 är det angeläget att tillämpa en Summa tillgångar 182,7 201,7 190,5 sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställ- Eget kapital 13,9 16,6 19,7 ning. Pajala kommun, Pajalabostäder AB och Obeskattade reserver 0,0 12,0 14,0 Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Långfristiga skulder 138,9 128,9 100,1 Kortfristiga skulder 29,9 44,2 56,7 Syfte Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en mer heltäckande analys av kommunens ekonomi, vilket också ger ökade möjligheter för effektiv styrning. De olika intressenterna ges möjlighet att bedöma helheten oavsett val av verksamhetsform. Med olika intressenter avses kommuninvånare, anställda, förtroendevalda, långivare m.fl. Den sammanställda redovisningen innebär även att kommunallagens krav uppfylls. Pajalabostäder AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet inom Pajala kommun. Bolagets verksamhetsinriktning är att äga, förvalta och förvärva fastigheter och tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Bolaget förvaltar även kommunens verksamhetsfastigheter. Summa eget kapital och skulder 182,7 201,7 190,5 Statistik per den 31/ Lägenhetsbestånd Outhyrda lägenheter Resultaträkning Mkr Rörelsens intäkter 41,7 71,7 42,7 Rörelsen kostnader -30,4-38,0-30,0 Avskrivningar -4,7 15,5-5,0 Rörelseresultat 6,6 18,2 7,7 Finansiellt netto -4,0-3,5-2,5 Avsättning 0,0-12,0-2,0 Årets resultat 2,6 2,7 3,2 54

55 Pajala Värmeverk AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget startade sin verksamhet Bolaget bildades för att skapa förutsättningar för en stabil biobränslemarknad i regionen och en positiv utveckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i konsolideringsenhetens energihantering. Sammanställd redovisning Resultaträkning Mkr Rörelsens intäkter 16,3 16,6 16,8 Rörelsen kostnader -12,4-12,8 12,7 Avskrivningar -2,9-2,9-2,9 Rörelseresultat 0,9 0,9 1,2 Finansiellt netto -1,2-1,1-1,1 Resultat före bokslutsdispositioner och -0,3-0,2 0,12 skatt Uppskjuten skattefordran 1,1 0,04 0,02 Årets resultat 0,8-0,16 0,10 Balansräkning Mkr Anläggningstillgångar 42,3 40,8 43,9 Omsättningstillgångar 5,1 5,1 5,2 Summa tillgångar 47,5 45,9 49,1 Eget kapital 2,8 2,7 2,8 Långfristiga skulder 39,6 39,4 40,6 Kortfristiga skulder 5,0 3,8 5,7 Summa eget kapital och skulder 47,5 45,9 49,1 Statistik Total kulvertlängd (km) 25,1 25,3 25,3 Antal abonnemang

56 Sammanställd redovisning A nalys koncern Resultat och omsättning Koncernen Pajala kommun redovisade 2016 ett årets resultat på 12,7 mkr. Jämfört med 2015 är det en förbättring med 11,7 mkr. Påverkande faktorer har varit bättre organisation för integrationsverksamheten, bättre kontroll och användande av resurser inom socialtjänsten, skattehöjning och kostnadsneddragningar hos Pajalabostäder och Pajala värmeverk. Investeringar För att möta en fortsatt utveckling och tillväxt av kommunen i form av ökad verksamhet och stort underhållsbehov följer ett stort behov av investeringar. De totala investeringarna för år 2016 uppgår till 33,2 mkr (29,2) mkr. Pajala kommun stod för 20,9 mkr (20,2 mkr), Pajalabostäder AB 6,3 mkr (7,7 mkr) och Pajala Värmeverk AB 6,0 mkr (1,3 mkr). Likviditet En god likviditet, d.v.s. förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, innefattar att konsolideringsenheten i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Det bör upprätthållas en sådan likviditet eller kortsiktig betalningsförmåga att man kan betala sina löpande utgifter utan besvär. Likviditeten 2016 ligger på 75 % (85 %). Ett riktvärde som brukar användas är 100 %. Soliditet Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme, den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av det egna kapitalet och tillgångsförändringen. För 2016 uppgick soliditeten till 24 %, ökning med en procent jämför med 2015 (23 %). Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunal konsolideringsenhet. En hög soliditet innebär dock att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Soliditeten är viktig eftersom kommunen som borgenär riskerar att få lösa in skulder från bolagen vid eventuella ekonomiska svårigheter. Framtiden Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Under detta år har konsolideringsenheten redovisat ett negativt resultat. För att i framtiden klara balanskravet krävs att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Organisatoriska förändringar inom skolan, socialtjänsten och kommunstyrelsen är aktuella och ett fortsatt arbeta att anpassa kostymen efter dagens förutsättningar fortgår. Pajalabostäder AB har under de senaste åren tagit ren relativt stor risk i de gjorda investeringarna i hyresrätter. Avkastningen är låg och investeringen görs på lång sikt, uppemot 50 år. En återgång till en bostadsefterfrågan i paritet med läget 2009 skulle innebära stora problem för bolaget, där de egna reserverna skulle vara tömda på tre år. Ett scenario som finns i bakhuvudet i arbetet med att minska vakanta lägenheter. Pajala värmeverk AB ser en ökad konkurrens i takt med stigande medeltemperaturer och mindre vinstmarginaler. Kortsiktigt slår det mot kunderna som märker av ett högre fjärrvärmepris per MWh. Skillnaden mellan fjärrvärme och bergvärme ökar vilket medför att potentiella kunder väljer den billigare bergvärmen före fjärrvärmen. För att motverka detta kommer vi under 2016 att installera rökgaskondensering i verket, vilket medför en ökad verkningsgrad och med det minskade bränslekostnader med upp till 15 %. 56

57 S Sammanställd redovisning ammanställd resultaträkning Mkr Verksamhetens intäkter Not 1 149,9 165,6 212,7 Verksamhetens kostnader Not 2-539,4-579,1-624,1 Avskrivningar Not 3-21,6-33,1-23,3 Verksamhetens nettokostnader -411,1-446,6-434,7 Skatteintäkter 247,2 271,3 289,1 Generella statsbidrag och utjämning 163,2 160,1 165,7 Finansiella intäkter Not 4 1,5 1,9 1,3 Finansiella kostnader Not 5-9,3-8,1-6,6 Resultat efter finansiella poster -8,5-21,4 14,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Bokslutsdispositioner 1,1-11,9-2,1 Jämförelsestörande poster 0,6 34,3 0,0 Årets Resultat -6,8 1,0 12,7 58

58 S Sammanställdredovisning ammanställd Balansräkning Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 6 Materiella anläggningstillgångar 533,0 529,1 539,5 Finansiella anläggningstillgångar 8,5 8,5 8,5 Summa anläggningstillgångar 541,5 537,6 548,0 Omsättningstillgångar Förråd 3,7 3,3 3,1 Exploateringsfastighet 6,0 6,0 6,1 Kortfristiga fordringar Not 7 49,4 82,5 66,4 Kortfristiga placeringar 32,0 33,4 33,5 Kassa och bank 3,6 13,4 40,7 Summa omsättningstillgångar 94,7 138,6 149,8 SUMMA TILLGÅNGAR 636,2 676,2 697,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 8 154,7 155,7 168,4 därav årets resultat -6,8 1,0 12,7 Avsättningar Avsatt till pensioner 9,4 13,1 15,4 Övriga avsättningar 2,3 15,2 17,5 Summa avsättningar 11,7 28,3 32,9 Skulder Långfristiga skulder Not 9 348,1 332,8 300,3 Kortfristiga skulder Not ,7 159,4 196,2 Summa skulder 481,6 492,2 496,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 636,2 676,2 697,8 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER (PAJALA KOMMUN) Pensionsförpliktelser ej medtagna som skuld 211,2 199,0 185,3 Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser 51,2 48,3 45,0 Borgen för egna hem 4,1 3,5 2,5 Pajalabostäder AB 159,7 159,7 148,9 Pajala Värmeverk AB 33,2 40,4 39,5 Övrigt 1,4 1,4 1,3 Pensionsåtagande kommunalråd 0,0 4,0 0,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 460,8 456,3 422,5 59

59 S Sammanställdredovisning ammanställd Kassaflödesanalys Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -6,8 1,0 12,7 Justering för ej likviditetspåverkande Not 1 20,7 48,0 10,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 12,9 49,0 23,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -5,0-34,5 15,9 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager -0,4 0,3 0,2 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 4,3 27,8 36,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12,7 42,6 76,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,3-1,2 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -49,6-28,9-32,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -44,5-29,2-33,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 32,1 21,7 0,0 Amortering av långfristiga skulder -6,2-25,3-15,6 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 25,9-3,6-15,6 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRA- STRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde -5,8 9,8 23,3 Likvida medel vid årets början 9,4 3,6 13,4 Likvida medel vid årets slut 3,6 13,4 40,7 Not 1 Justeringar för av- och nedskrivning 21,6 33,1 23,3 Justering för gjorda avsättningar -0,4 16,6 2,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0,2-1,7 *-15,4 Realiserat resultat försäljning av anläggningstillgång -0,7 0,0 0,0 *Varav -14,0 mkr avser korrigering av obeskattade reserver 60

60 S Sammanställdredovisning ammanställdredovisning Noter Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Pajala kommun 119,7 134,6 180,7 Pajalabostäder AB 41,7 41,7 42,7 Pajala Värmeverk AB 16,3 16,6 16,8 Avgår elimineringar -27,8-27,3-27,5 Summa 149,9 165,6 212,7 Mkr Not 2 Verksamhetens kostnader Pajala kommun 524,4 555,6 609,1 Pajalabostäder AB 30,4 38,0 29,9 Pajala Värmeverk AB 12,4 12,8 12,7 Avgår elimineringar -27,8-27,3 27,5 Summa 539,4 579,1 624,2 Mkr Not 3 Avskrivningar Pajala kommun 13,9 14,7 15,4 Pajalabostäder AB 4,7 15,6 5,0 Pajala Värmeverk AB 3,0 2,9 2,9 Summa 21,6 33,2 23,3 Mkr Not 4 Finansiella intäkter Pajala kommun 1,5 1,9 1,3 Pajalabostäder AB 0,0 0,0 0,0 Pajala Värmeverk AB 0,0 0,0 0,0 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 1,5 1,9 1,3 Mkr Not 5 Finansiella kostnader Pajala kommun 4,2 3,5 2,9 Pajalabostäder AB 4,0 3,5 2,6 Pajala Värmeverk AB 1,2 1,1 1,1 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 9,4 8,1 6,6 Mkr Not 6 Anläggningstillgångar Pajala kommun 324,4 329,9 335,6 Pajalabostäder AB 178,7 170,8 172,5 Pajala Värmeverk AB 42,4 40,8 43,9 Avgår elimineringar -4,0-4,0-4,0 Summa 541,5 537,5 548,0 61

61 Sammanställdredovisning Mkr Not 7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 9,2 8,7 8,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8,9 11,3 50,8 Övriga fordringar 12,1 14,9 10,9 Beloppen är eliminerade med -4,0-4,1-4,1 Summa 49,4 82,5 66,4 Mkr Not 8 Eget kapital Pajala kommun 141,9 140,4 149,9 Pajalabostäder AB 14,0 16,6 19,7 Pajala Värmeverk AB 2,8 2,7 2,8 Avgår elimineringar -4,0-4,0-4,0 Summa 154,7 155,7 168,4 Mkr Not 9 Långfristiga skulder Pajala kommun 169,6 164,4 159,6 Pajalabostäder AB 138,9 128,9 100,1 Pajala Värmeverk AB 39,6 39,5 40,6 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 348,1 332,8 300,3 Mkr Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 29,9 31,8 40,4 Skulder till kreditinstitut 23,7 34,8 53,9 Förutbetalda intäkter 4,9 27,0 5,8 Upplupen pensionskostnad 11,2 12,1 12,3 Upplupen timlön 4,5 5,6 5,2 Upplupen semesterlön 25,7 22,1 34,8 Upplupna räntekostnader 1,4 1,6 0,5 Övriga upplupna kostnader 4,5 9,5 5,5 Övriga kortfristiga skulder 19,9 18,8 41,9 Beloppen är eliminerade med -4,0-4,1-4,1 Summa 121,7 159,4 196,2 62

62 R edovisning modell Sammanställdredovisning Den i kommunen tillämpade redovisningsmodellen överensstämmer i huvudsak med kommunförbundets rekommenderade modell och består av resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, driftsredovisning och investeringsredovisning. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna enligt driftsredovisningen och mynnar ut i årets förändring av eget kapital. Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning. I balansräkningen visas även det egna kapitalet, hur kommunen har använt sitt kapital och hur detta har anskaffats. Kassaflödesanalysen ska visa koncernens löpande investerings- och finansieringsverksamhet samt hur förändring av likvida medel uppkommit. Driftredovisningen visar utfallet av verksamhetens kostnader och intäkter i förhållande till budget. Driftsredovisning Verksamhetens Intäkter och kostnader Resultaträkning Avskrivningar - Verksamhetens nettokostnader + Skatteintäkter +- Finansnetto Förändring av Investeringsredovisning + Bruttoinvesteringar - Investeringsbidrag = Nettoinvestering Kassaflödesanalys Verksamhetsnetto Investeringsnetto Finansieringsnetto Förändring av likvida medel Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar har fördelats mellan olika programområden och vilka större objekt som investeringen avsett. Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Balansräkning Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 63

63 Personalekonomisk redovisning och bokslut