Årsredovisning 2015 PAJALA KOMMUN

Transkript

1 Årsredovisning 2015 PAJALA KOMMUN Aareavaara Anttis Autio Brobacken Ekorrbäcken Erkheikki Fällan Granheden Granvik Grönbo Hangasjärvi Hannumäki Hiirenkangas Hoppet Hukanmaa Huuki Hörntorpet Jarhois Jierijärvi Juhonpieti Junosuando Kaalamaa Kaalamaakoski Kaarnevaara Kainulasjärvi Kangos Kardis Kassa Kaunisvaara Kengis N:a Kengis S:a Keräntöjärvi Kieksiäisvaara Kihlanki Kirnujärvi Kitkiöjoki Kitkiöjärvi Kivijärvi Kolari Kompeluslehto Kompelusvaara Korpilombolo Kurkkio Kuusilaki Kuusiniemi Kätkesuando Käymäjärvi Lahnajärvi Lahnasuando Laitamaa Lahdenpää Lautakoski Limingojoki Limingojärvi Liviöjärvi Lovikka Långheden Markusvinsa Merasjärvi Mukkakangas Muodoslompolo Muonionalusta Männikkö Narken Nuoksujärvi Nuuksujärvi Nytorp Ohtanajärvi Oksajärvi Paharova Pajala Parkajoki Parkalompolo Paturi Pempelijärvi Pentäsjärvi Peräjävaara Pimpiö Pirttiniemi Pissiniemi Puolamajärvi Pääjärvi Rissa Ristimella Ruosteranta Sahavaara Saittajärvi Saittarova Salmijärvi Sattajärvi Selkäjärvi Suaningi Särkkimukka Taipalensuu Teurajärvi Tjäderbo Torinen Tornefors Tärendö Törmäsniva Vaenvaara Virkamaa

2 Innehållsförteckning Årsredovisning INLEDNING 3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande Ordet Kommunchefen Politisk organisation mandatfördelning Kommunen i sammandrag 5 år FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Finansiell analys Sammanställd redovisning koncern Driftredovisning Investeringsredovisning Personalekonomisk redovisning Måluppfyllelse Framtidsbedömning Kvalitetsmått VERKSAMHETSBERÄTTELSE 24 Kommunfullmäktige/revision/valnämnd/överförmyndare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet Socialnämnd Plan- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Pajalabostäder AB Pajala Värmeverk AB Projektredovisning Aktuellt i kommunen Flyktingmottagande EKONOMISK REDOVISNING 40 Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord och begrepp SAMMANSTÄLLDREDOVISNING 52 Sammanställd redovisning Översikt Analys Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsmodell BILAGOR Personalekonomisk redovisning med hälsobokslut Särskild redovisning VA-verksamheten 2

3 Ordet Kommunstyrelsens ordförande Ännu ett år har gått till ända. Mycket har hänt bland annat inom gruvan pågår arbete med att få till stånd medel för att den ska kunna övervintra. Under hösten kom ett stort antal människor till kommunen i och med den aktuella flyktingsituationen. Vi har mellan personer som bor på asylboenden i kommunen, ca 70 barn som kommit ensamma som bor framför allt på HVB-hem i kommunen samt ett antal personer med uppehållstillstånd som blivit anvisade hit av arbetsförmedlingen eller migrationsverket. Vad gäller den kommunala verksamheten har mycket varit på gång. En utredning över strukturer togs fram under årets första kvartal. Sedan under hösten skrevs ett avtal med SKL om att de skulle syna strukturerna i kommunen och den utredningen presenterades under Arbetet med att få kommunens ekonomi i balans har pågått under året och har tidvis varit tungt. Många av besluten påverkar människor och jag har tillsammans med andra politiker samt tjänstemän varit på många möten i byarna för att diskutera framtiden med dem. En positiv sak med årets bokslut är att trots att vi har ett underskott så har alla nämnder förutom kommunstyrelsen klarat sina budgetramar. Jämför man kostnaderna har kommunstyrelsen minskat sina kostnader från 107 mkr 2014 till 103,6 mkr Plan- och miljönämnden har också minskat kostnaderna mellan åren. Socialnämnden har om man tar hänsyn till löneökningarna minskat kostnaderna medan kultur- och utbildningsnämnden har en lite kostnadsökning. Det är en liten ljusning även om det hårda arbetet med att få ekonomin långsiktigt i balans kommer att fortsätta och vara svårt även framöver. Vi kommer förändra organisationen för näringslivsfrågor för det kommer vara viktigt att arbeta med att få ett breddat näringsliv efter osäkerheten om vad som händer med gruvan. Att få våra nyanlända att stanna kvar och kanske hjälpa till med att utveckla vårt näringsliv kommer bli en framtida utmaning för oss. Slutligen vill jag tacka er alla för det stora arbetet som verksamheterna tillsammans med politikerna levererat under Trots att vi har mycket arbete kvar med ekonomi så kan vi se positivt på framtiden. Taipalensuu mars 2016 Harry Rantakyrö Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Ordet Kommunchefen Nu har det gått fem månader sedan jag arbetade min första dag som kommunchef. Fem intensiva, men lärorika och roliga månader. Jag har sett att vi har många frågor att ta tag i, men också att det finns ett otroligt engagemang bland personalen och många kreativa idéer på hur vi kan förbättra våra verksamheter och service till medborgarna i kommunen. Något som påverkat många verksamheter inom kommunen och som säkert inte undgått någon är det ökade antalet flyktingar som kommit till vår kommun under hösten Vid årsskiftet fanns ca 650 asylsökande i vår kommun och därtill ca 50 ensamkommande barn, fördelade på 4 olika orter (Korpilombolo, Pajala, Erkheikki och Junosuando) i Migrationsverkets boenden och på hem för ensamkommande barn i kommunens regi. Belastningen är hög inom många områden, inte minst inom socialtjänsten, skolan och räddningstjänsten. Jag vill ge en stor eloge till all personal som mangrant ställt upp och gör sitt yttersta i den pressade situation som råder. Som ett resultat av detta har det i kommunen inrättats en särskild avdelning som ska arbeta med integrations- och arbetsmarknadsfrågor. Något som det verkligen kommer att finnas ett stort behov av framöver. Enligt Migrationsverket kommer ungefär 80 % av de asylsökandena att beviljas uppehållstillstånd, vilket gör att integrationsfrågorna kommer att bli allt viktigare att arbeta aktivt med och det kommer med all sannolikhet att märkas inom de flesta av våra verksamheter och också ute i samhället i stort. organisationer och företag som vill genomföra projekt kopplat till integration. Förutom flyktingfrågan har gruvans framtid i Kaunisvaara varit ett av de stora samtalsämnena under året. Det rekordlåga världsmarknadspriset på järnmalm har gjort att försäljningsprocessen av anläggningen och gruvan inte varit någon lätt uppgift för konkursförvaltaren. Under sommaren 2015 kom dock beskedet att ett antal industrialister köpt upp delar av anrikningsverket och de järnvägsvagnar som konkursboet förfogade över. Detta gav åter nytt hopp om en eventuell långsiktig lösning för gruvan skulle vara i sikte. Under hösten har arbetet fortsatt med samma höga intensitet och många ser att ett engagemang från statens sida skulle vara det bästa för bibehållandet av verksamheten. Hur sagan om gruvan i Pajala slutar står ännu skrivet i stjärnorna, men vi är nog många som hoppas och önskar att 2016 ska bli året då vi får svaret att en långsiktig lösning är på plats. Pajala februari 2016 Åsa Allan Kommunchef I december beviljades Pajala kommun ett extra anslag om totalt 19,2 miljoner kronor med anledning av flyktingsituationen. Kommunstyrelsen har beslutat att pengarna ska användas för insatser kopplat till flyktingsituationen där den största delen kommer att gå till skolverksamheten. Pengar har även avsatts för bidrag till föreningar, 4

5 Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Politisk organisation Mandatfördelning Kommunstyrelse Socialnämnd Plan- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Valnämnd Revision Överförmyndare Pajalabostäder AB Pajala Värmeverk AB Mandatfördelning År År Parti Mandat Kvinnor Män Mandat Kvinnor Män Socialdemokraterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Centerpartiet Norrbottens sjukvårdsparti Liberalerna Sverigedemokraterna Totalt

6 Sammandrag Fem år Förvaltningsberättelse År Antal kommuninvånare Kommunen Skatteintäkter och utjämningsbidrag, mkr Nettokostnader inklusive avskrivningar i % av skatter, generella statsbidrag och 99 % 102 % 102 % 102 % 101 % utjämning Årets resultat, mkr 3,9 4,1 0,4-10,2-1,5 Tillgångar, mkr Tillgångar, kr/kommuninvånare Eget kapital, mkr Eget kapital, kr/kommuninvånare Skulder (exklusive avsättningar), mkr Skulder, kr/kommuninvånare Soliditet, % 37 % 38 % 38 % 34 % 32 % Nettoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, kr/kommuninvånare Nettoinvesteringara i % av skatter och utjämning % 6 % 8 % 6 % 5 % Antalet tillsvidare anställda Personalkostnad exklusive pension, mkr Förändring personalkostnad exklusive pensionskostnad % - 1 % 9 % 6 % 3 % Kommunkoncern Årets resultat, mkr 2,2 3,6 2,9-6,8 1,0 Eget kapital, mkr 155,7 155,0 159,0 154,7 155,7 Solditet, % 28 % 26 % 26 % 25 % 23 % Skattesats År Pajala kommun 22,48 22,48 22,70 22,70 23,5 Norrbottens Läns Landsting 10,40 10,40 10,18 10,18 10,18 Begravningsavgift 0,48 0,51 0,55 0,52 0,53 Medlemsavgift Svenska Kyrkan 1,32 1,29 1,25 1,28 1,27 Totalt 34,68 34,68 34,68 34,68 35,48 6

7 Förvaltningsberättelse O mvärlds analys uppgift Omvärldsanalysen har till att spegla hur yttre omständigheter påverkar Pajala kommuns ekonomi. Analysen behandlar kommunsektorns ekonomi, kommunens struktur avseende befolkning och arbetsmarknad samt infrastruktur. Avslutningsvis görs en känslighetsanalys av några viktiga faktorer som påverkar kommunens ekonomi. Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Regeringens bedömningar över den makroekonomiska utvecklingen det senaste året visar på en stabil bild i den svenska ekonomin. I budgetpropositionen prognostiseras en BNP ökning av 2,8 procent såväl 2015 som För åren görs ingen prognos utan en framskrivning utifrån resursutnyttjande och befintliga resurser. Regeringens bedömning färdigställdes den 10 augusti. Regeringen ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, vilket innebär lägre tillväxttakt än jämfört med perioden Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms den kommunfinansierade sysselsättningen öka med cirka personer Medan den totala sysselsättningen ökar med över personer. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på 67 miljarder kronor eller 1,7 procent av BNP. Underskottet beräknas minska fr.o.m Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till 0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Regeringen bedömer att den kommunala sektorn får ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden. Befolkning Folkmängd, Pajala Män Kvinnor Totalt Folkmängden avser statistik från 31 december. Källa: 7

8 Näringsliv och arbetsmarknad Samtidigt som arbetsmarknaden växer i kommunen minskar framför allt kvinnors andel av arbeten inom den offentliga sektorn. Från att ha varit 43 % är det nu 37 % av de arbetsföra kvinnorna som arbetar inom vård och omsorg. Antalet arbeten inom vård och omsorg har minskat något men framför allt har antalet arbeten totalt ökat vilket gjort minskningen. Männen i Pajala arbetar som tidigare framför allt inom tillverkning, utvinning samt jord- och skogsbruk och bygg verksamhet och andelen har ökat till 54 %. Från en kraftig ökning av den öppna arbetslösheten i december 2014 har den minskat en del nu. Till orsakerna finns bland annat att arbetslösheten var ovanligt hög för ett år sedan då samtliga inom gruvindustrin blev arbetslösa i december Vissa av dem har fått arbete på annat håll och en del har flyttat från kommunen. I och med den flyktingsituation som Sverige befunnit sig i under 2015 har många arbetstillfällen skapats inom denna bransch i kommunen. Arbetsförmedlingen bedömer att mellan arbeten tillkommit här. Arbetslöshet december Antal arbetslösa varav kvinnor varav män varav åringar % av befolkningen 3,2 % 8,3 % 5,1 % Källa: Arbetsförmedlingen ( Bostadsmarknad Totalt finns det ca 700 lägenheter i kommunen och det kommunala bostadsföretaget står för ca 75 % av dessa. Från en situation med stor efterfråga på bostäder är marknaden lugnare nu. I och med att vissa lägenheter i Pajala, Junosuando samt Korpilombolo avsatts för flyktingar har konsekvenserna av gruvkonkursen mildrats. Det boende i Korpilombolo för ensamkommande barn som startat 2013 har utökats då verksamheten växer. Ett nytt boende har startats i Pajala centralort och ytterligare ett är på gång för att kunna ta emot de som Migrationsverket placerar hos kommunen. Antalet småhusenheter uppgick 2014 till stycken. Kommunen har ett stort antal tomter som är möjliga att köpa. Ett stort antal tomter finns på området Tallbacken i centrala Pajala men kommunen äger tomtmark över hela kommunen. Totalt finns i kommunen 267 tomtmark för helårsbostäder. Förvaltningsberättelse Infrastruktur Kommunens läge, både geografiskt men även utvecklingsmässigt medför att infrastrukturen är viktig. Kommunen arbetar aktivt med att bevara och utveckla flygtrafiken i kommunen. Det är Trafikverket som svarar för trafiken från Pajala Airport till Luleå. I december 2015 kom 10 plan från Storbritannien till Pajala, kallad Tomtecharter. Tomtechartern är en fortsättning på den verksamhet som startade under En viktig infrastrukturell fråga är bredbandsutbyggnaden i kommunen. Idag når kommunens nät ca 70 % av befolkningen. Det finns statliga medel till fortsatt utbyggnad av bredband och kommunen har avsatt en miljon kronor för att kunna utöka bredbandssatsningen. Utdebitering Kommunal skatt 22,70 22,70 22,70 Total utdebitering 32,88 32,88 32,88 Skattesats länet (snitt) 32,70 32,74 32,74 Skattesats riket (snitt) 31,73 31,86 31,86 Sysselsatta per näringsgren Pajala Riket Jord- och skogsbruk 11 % 2 % Industri o tillverkning 27 % 21 % Transport 4 % 5 % Handel och finansiella tjänster 20 % 34 % Offentlig verksamhet 33 % 32 % Personliga och kulturella tjänster 4 % 4 % Övriga 1 % 1 % Summa 100 % 100 % Källa SCB Kommunfakta 8

9 Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan exempelvis vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att beskriva detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 3,2 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut får avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap både på kort och på lång sikt. Förvaltningsberättelse Händelseförändring Kostnad/Intäkt Mkr +- Ränteförändring 1 % +-1,6 Löneförändring 1 % +-3,2 Bruttokostnadsförändring 1 % +-5,0 Generell avgiftsförändring 1 % +-0,5 Förändring försörjningsstöd 10 % +-0,2 Generella statsbidrag 1 % +-1,5 Förändrad utdebitering 1 kr +-9,6 9

10 F Den finansiella analysen som presenteras på följande sidor ska ses som en sammanfattning av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Kommunen Förvaltningsberättelse inansiell analys främst reparationer av nätet som under 2015 uppgått till 1 mkr. Investeringsvolym och självkostnadsgrad % Investeringsvolym/nettokostnad Avskrivningar/nettoinvesteringar Kostnaders andel av skatteintäkter och generella bidrag (nettokostnadsandel) % Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Finansnettot 1 1 0,4 Jämförelsestörande poster -2 Nettokostnadens andel inkl finansnettot 99,9 105,9 103,8 En grundläggande förutsättning för god ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. Verksamheten exklusive avskrivningar och finansnetto tog 100 % av skatter och bidrag under Avskrivningarnas andel var 3,4 % och finansnettots 0,4 %. Tillsammans tog de löpande kostnaderna 103,8 % av kommunens skatteinkomster och generella statsbidrag. Redan innan avskrivningar och räntor är påförda har den löpande verksamheten kostat mer än vad intäkterna varit. De löpande kostnaderna var lika stora som skatteintäkter och statsbidrag, 431 mkr och lämnade inget till finansiella kostnader eller avskrivningar. Kommunen har de senaste åren haft en mycket svag ekonomi. Nämnderna har fått allt svårare att klara sina budgetramar och kommunfullmäktige beslutade om tilläggsbudgetar i juni Detta har inneburit att socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden går med plus. Plan- och miljönämnden som inte fick tilläggsbudget har klarat sin budgetram mycket tack vare att man har ett projekt med tekniska och Trafikverket som underlättat planverksamheten. Kommunstyrelsen går back trots en tilläggsbudget på 1,1 mkr. KS har haft många extraordinära kostnader under hösten. Bland dessa finns 0,8 mkr i en extra utbetalning till PUAB samt 1,0 mkr i avgångsvederlag till en anställd. Bredbandsprojektet avslutades och i och med vägbygget till Kaunisvaara blev projektet 651 tkr dyrare. Kostnaderna för stadsnätet är en stor kostnad för KS där ingen budget finns. Det är Investeringstakten har minskat något, 20,2 mkr jämfört med över 30 mkr föregående år. De största investeringarna har varit i ombyggnad av Kunskapssmedjan till HVB-hem samt ledningsnätet inom VA-verksamheten. Avskrivningarna i förhållande till nettoinvesteringar bör vara 100 eftersom man då återinvesterar i samma takt som avskrivningarna sker. I år har investeringarna varit högre än avskrivningarna liksom det varit de senaste åren. När investeringstakten är så pass hög och resultaten låga tär det snabbt på de likvida medlen. Kommunens olika investeringsobjekt redovisas på sidan Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr Kvar av skatteintäkter efter 14,9 3,7 16,1 drift Finansiering via rörelsekapital 15,2 4,1 Finansiering via återbet lån Finansiering via ökad skuldgrad Årets nettoinvesteringar 30,1 23,2 20,2 Självfinansieringsgrad (%) Kommunen hade 16,1 Mkr kvar av skatteintäkter och generella statsbidrag när den löpande verksamheten och de finansiella kostnaderna var finansierade. Investeringarna uppgick till 20,2 Mkr. Den överskjutande delen är finansierad via minskat rörelsekapital. Årets resultat Årets resultat (Mkr) 0,1-10,2-1,5 Årets resultat/skatter (%) 0,1-2,5-0,3 Årets resultat/eget kapital (%) 0,3-7,1-0,4 Årets resultat innebär att det egna kapitalet urholkats med 0,4 %. I förhållande till skatter och bidrag är resultatet -0,3 %. SKL har en rekom- 10

11 mendation om att resultatet bör vara runt 2 % för att på sikt ha en god ekonomisk hushållning. Soliditet Soliditet (%) Tillgångsförändring (Mkr) 2,2 10,2 22,5 Förändring av eget kapital (Mkr) 0,4-10,2-1,5 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Det visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har minskat under året liksom åren innan. Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad avsättningsgrad (pensioner) kortfristig skuldsättning långfristig skuldsättning Förvaltningsberättelse De mått som kommunen använder för att mäta likviditeten det vill säga betalningsberedskap på kort sikt är dels balanslikviditet som mäter förhållandet mellan omsättningstillgångar och likvida medel samt kortfristiga skulder. Kommunens målsättning är att den ska vara minst 100. Den uppgick 2015 till 92 %. De kortfristiga skulderna består till ca en fjärdedel av semesterlöneskulden till de anställda som varit runt 20 Mkr de senaste åren. I december 2015 betalades statsbidrag ut för flyktingverksamheten som ska användas 2016 vilket gör att korta skulder ökat. Att pensionsplaceringar som inte är möjlig att använda för att täcka kortfristiga likviditetsbehov finns bland omsättningstillgångar gör dock att nyckeltalet ser bättre ut än vad det är i praktiken. Finansiella nettotillgångar Omsättn tillgångar + fin anl tillg Kort o långfristiga skulder Netto De finansiella nettotillgångarna är negativa och minuset ökar. En förstärkning av omsättningstillgångarna har skett under året men även de kortfristiga skulderna har ökat. Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad är har ökat framför allt beroende att statsbidraget till flyktingverksamhet betalades ut i december men förs över till Pensionsavsättningarna har ökat på grund av pensioneringar av tidigare politiker vilket ökade avsättningarna med närmare 4 mkr. Långfristiga skulder har minskat i och med planenlig amortering. Kommunalskatt Kommunalskatt 22,48 22,7 22,70 Total kommunalskatt exkl kyrkoskatt 32,88 32,88 32,88 Kommunalskatt (länet) 32,7 32,74 32,74 Kommunalskatt (riket) 31,73 31,86 31,86 Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick till 32,88 vilket är högre än riket och länet. Inklusive kyrkoskatt uppgick skattesatsen till 34,49 kr. Begravningsavgift och kyrkoavgiften uppgår till 1,80 kronor. Likviditeten ur ett riskperspektiv Balanslikviditet (%) Rörelsekapitalet (Mkr) Finansiella risker Genomsnittig ränta (%) 2,9 % 2,4 % 2,0 % Räntebindning - andel inom ett år 22 % 22 % 15 % - andel inom två år 28 % 28 % 30 % - andel inom tre år 17 % 17 % 25 % - andel inom 4 år 10 % 10 % 20 % - andel inom 5 år eller längre 10 % 10 % 10 % Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Av bild 9 framgår att kommunen har en räntebindning som är relativt spridd. Under året som gått har kommunen strävat efter långa placeringar på de lån som omsatts då ränteläget är mycket gynnsamt just nu. Förfallotiden på lånen varierar mellan 1-10 år med 45 % inom de närmaste två åren. Borgensåtaganden och koncernens resultat Mkr Kommunägda företag varav Pajala Bostäder AB varav Pajala Värmeverk AB Egna hem och småhus Pensionsåtagande k-råd 4 Övrig borgen Summa borgensåtaganden Pajala kommuns borgensåtaganden uppgick 2015 till 208 Mkr. Av kommunens totala borgensåtaganden är 160 Mkr beviljade till det helägda

12 kommunala bostadsbolaget. Bolaget befinner sig idag i en osäker situation då man byggt ut bostadsbeståndet de senaste åren i och med den utveckling Pajala befunnit sig i. För bolaget är det av största vikt att antalet outhyrda lägenheter inte ökar allt för mycket för att man ska klara kostnaderna. Pajala Värmeverk AB har under några år haft en osäker ekonomisk situation men de två senaste åren har inneburit att man kommit på bana igen. Lånen som kommunen borgar för har ökat och det beror bland annat på att man löst in lån till kommunen samt checkkredit. Idag bedöms bolagets situation vara stabil. Förvaltningsberättelse 2008 tog fullmäktige beslut om att avsätta 30 Mkr i en fond för att möta framtida utbetalningar upphandlades ny förvaltare, fonden hade då ett marknadsvärde på 38 mkr som på bokslutsdagen låg bland de likvida medlen. Vid avsättning till den nya förvaltaren placerades 30 mkr. 8 mkr beslutades av kommunfullmäktige skulle bibehållas på bankkontot. När den likvida situationen i kommunen förbättras ska dessa pengar återställas fonden inklusive samma ränta som de gett om de varit placerade, för närvarande 0,6 mkr. Detta belopp redovisas endast i text i årsredovisningen inte i redovisningen. I redovisningen är pensionsmedlen klassificerade som omsättningstillgång (se redovisningsprinciper sid 35). Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt RIPS07. Inom gruppen egna hem och småhus finns ett antal åtaganden. Risken bedöms för närvarande som låg då många stora infriande skedde inom denna grupp under 90-talet. Denna grupp minskar dels genom amortering, dels genom att när lån skrivs om sker ingen förnyad kommunal borgen. I gruppen övrig borgen finns borgensåtaganden till föreningar. För närvarande minskar åtagandet genom amortering av föreningen och risken är idag låg. Pensionsåtaganden Mkr Pensioner som kortfristig skuld Avsättning till pensioner Pensioner enligt äldre modell Pensionsskuld Särskild löneskatt Total pensionsskuld Eget kapital inkl hela pensionsskulden Soliditet inkl hela pensionsskulden -31 % -30 % -24 % Särskilt avsatta medel pensionsåtaganden Marknadsvärde pensionsmedel Aktualiseringsgrad pensioner 89 % 92 % 94 % Placeringar marknadsvärde Räntor mål 75 % % Svenska aktier mål 15 % - 12 % Utländska aktier mål 10 % - 9 % Kommunens totala pensionsskuld uppgick 2015 till 224 Mkr. Av dessa redovisas 199 Mkr inte som en skuld i balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Förändringen av denna mellan 2014 och 2015 beror på utbetalningar av pensioner. Om den del av pensionsskulden skulle läggas in i balansräkningen tillsammans med den särskilda löneskatten sjunker soliditeten från 32 % till -24 % vilket innebär att det egna kapitalet är negativt. Aktualiseringsgraden visar hur stor andel av pensionsskulden som bygger på faktiska uppgifter av anställdas arbetstider och löner. Kommunen ligger idag på 94 % vilket gör att pensionsåtagandet är idag relativt korrekt även om den naturligtvis bygger på prognoser på hur länge man lever och hur räntor framöver utvecklas. Vad gäller pensionsåtaganden från 1998 och framåt är samtliga inlösta genom så kallad försäkringslösningar förutom den del på ca 13 mkr som ligger i balansräkningen som en avsättning. Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mkr Budgetavvikelse årets resultat -0,6-10,6-2,1 Prognosavvikelse augusti -3,0-3,0 Finansiell målsättning Årets resultat ska vara >1 Mkr 1,0-10,2-1,5 100 % självfinansieringsgrad av investeringar (%) Kommunen hade för 2015 målsättning om att resultatet ska vara +0,6 Mkr vid årets slut. Det uppnåddes inte, resultatet på -1,5 mkr. Nämnderna, förutom Kommunstyrelsen håller sina budgetramar tack vare tilläggsbudgetar. Däremot har pensionskostnaderna varit mycket höga under Dels steg de normala utbetalningarna mycket men även uppbokning av pension till tidigare kommunalråd ökade kostnaderna med 3,7 mkr. Pensionskostnaderna ökade från 9 mkr 2014 till 17 mkr För att bibehålla en god ekonomisk hushållning är det viktigt med budgetföljsamhet i kommunen.. Kommunstyrelsen har haft stora extraordinära kostnader under Bland annat en utbetalning till näringslivsbolaget på 0,8 mkr samt ett avgångsvederlag till anställd på 1,0 mkr. Positivt har dock varit att både tekniska och fastigheter som brottats med stora underskott under åren uppnått balans under året. Övriga nämnder går enligt budgeten, Socialnämnden med en tilläggsbudget på 6,5 mkr och kultur- och utbildningsnämnden med tilläggsbudget på 3,5 mkr. 12

13 Nämndernas totala prognosmiss i augusti, jämfört med utfallet i december, var +2,4. Förvaltningsberättelse Balanskrav och god ekonomisk hushållning Pajala kommun uppfyller inte det lagstadgade balanskrav som funnits sedan år I kommunallagens 8 kapitel 1 stadgas att en kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Vad det innebär varierar från kommun till kommun. Kommunens mål för år 2015 har varit att ha ett plus på 0,6 Mkr som blev -1,5 Mkr. Enligt lagstiftning ska realisationsvinster räknas bort från resultatet vilket inte funnits under Enligt kommunallagen kan omstruktureringsåtgärder för att uppnå god ekonomisk hushållning räknas bort från resultatet. Försäljning av fastigheter var inräknad med 2,0 mkr i den budget kommunfullmäktige fastställde för Dessa räknas därför som en del av en omstrukturering för att få ner kostnader på sikt och kan därmed räknas in i resultatet. Eftersom kommunen inte sålt några fastigheter finns det inte några omstruktureringsåtgärder. Tabellen nedan visar att kommunen inte når god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och måste därför återställa underskottet inom tre år. Med den budget kommunfullmäktige antagit för 2016 ska återställningen ske redan Balanskrav Resultat från resultaträkning 4,1 0,4-10,2-1,5 Avgår reavinster -6,8-0,8-0,6 Årets resultat -2,7-0,4-10,8-1,5 Tidigare års reservation 4,2 6,6 7,0 Tillkommer synnerliga skäl enl KomL 8:5 Tillkommer omstruktureringsåtgärder 5,1 0,8 0,6 Reservation av överskott -6,6-7,0 Justerat resultat 0,0 0,0-3,2-4,7 13

14 Förvaltningsberättelse S ammanställd redovisning (koncern) En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalabostäder AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Pajalabostäder AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet inom Pajala kommun. Bolagets verksamhetsinriktning är att äga, förvalta och förvärva fastigheter och tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Bolaget förvaltar även kommunens verksamhetsfastigheter. Pajala Värmeverk AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget startade sin verksamhet Bolaget bildades för att skapa förutsättningar för en stabil biobränslemarknad i regionen och en positiv utveckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i konsolideringsenhetens energihantering. Sammanställd redovisning i siffror Mkr Bruttoomslutning Balansomslutning Investeringsvolym Risk och kontroll Balanslikviditet (%) Koncernen har ett positivt resultat tack vare att Pajalabostäder hade överskott på 2,7 mkr. För värmeverket slutade året på ett underskott på 0,157 mkr vilket framför allt beror på att de kostnadsminskningar som den nya anläggningen för rökgaskondensator inte kom igång som planerat på grund av överprövningar av upphandlingen. Framtid För Pajalabostäder AB:s del beror mycket på hur stor vakansgrad de kommer ha i sitt bestånd. Idag är det endast 12 lägenheter outhyrda så någon massflytt har det ännu inte blivit. I och med att kommunen har tagit emot relativt många asylsökande samt ensamkommande barn finns möjligheter till att undvika stora mängder tomma lägenheter i framtiden. Pajala Värmeverk AB:s ekonomiska ställning kommer ljusna betydligt när anläggningen för rökgaskondensator installeras. Bolagets intäkter består till 91 % av rörliga intäkter och 9 % fasta. Det gör att bolaget är känsligt för vädervariationer och har behov av större vinster för att klara varmare år då intäkterna blir mindre med automatik. Båda företagen, liksom kommunen, påverkas positivt av ränteläget just nu. Årets resultat för bolagen i koncernen Mkr Pajala kommun 0,4-10,2-1,5 Pajalabostäder AB 2,1 2,6 2,7 Pajala Värmeverk AB 0,4 0,8-0,2 Sammanställd redovisning finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel (%) * 100 % 100 % 100 % Årets resultat (Mkr) 2,9-6,8 1,0 Självfinansieringsgrad investering % % (%) Soliditet (%) 26 % 24 % 23 % *Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 14

15 Förvaltningsberättelse Perioden Mkr Budget Redovisat 2014 Nämnd/Styrelse Kostnad Intäkter Netto Kostnad Intäkter Netto Budget avvikelse Kommunfullmäktige -2,0 0,0-2,0-2,9 0,7-2,3-0,3-1,9 Kommunstyrelsen -174,5 72,6-101,9-178,0 74,4-103,7-1,8-107,0 Socialnämnden -213,4 35,0-178,4-231,6 53,7-177,7 0,6-176,6 Plan- och miljönämnden -12,4 3,5-8,9-12,7 3,8-8,9 0,0-9,0 Kultur- och utbildningsnämnd -107,4 9,0-98,4-109,4 11,5-97,7 0,7-93,3 Lapplands kommunalförbund -35,6 0,0-35,6-34,9 0,0-34,8 0,8-33,9 Summa nämnder -545,3 120,1-425,2-569,5 144,1-425,2 0,0-421,7 Pensioner -13,5 0,0-13,5-17,3 0,0-17,6-4,1-8,9 Fastighetsförsäljning 0,0 1,0 1,0 0,0 0,2 0,3-0,7 0,7 Löneökningar -0,5 4,0 3,5-1,7 4,3 2,6-0,9-1,7 Kapitaltjänst finansiering -3,6 0,0-3,6-3,7 0,0-3,7-0,2-3,4 Summa finansiering -17,6 5,0-12,6-22,8 4,5-18,5-5,9-13,4 Avgår kapitaltjänst 27,1 0,0 27,1 27,1 0,0 27,1 0,0 31,1 Avgår interna mellanhavanden 7,9-7,9 0,0 10,0-10,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader exkl. avskrivningar 35,0-7,9 27,1 37,0-10,0 27,1 0,0-404,0 Avskrivningar -14,7 0,0-14,7-14,7 0,0-14,7 0,0-13,9 Verksamhetens nettokostnad -542,6 117,3-425,3-569,9 138,7-431,3-5,9-417,9 Skatteintäkter 270,1 0,0 270,1 271,3 0,0 271,3 1,3 247,2 Statsbidrag 160,2 0,0 160,2 160,1 0,0 160,1-0,1 163,2 Finansiella intäkter 1,2 0,0 1,2 1,9 0,0 1,9 0,7 1,5 Finansiella kostnader -5,5 0,0-5,5-3,5 0,0-3,5 2,0-4,2 Netto -116,6 117,3 0,6-140,1 138,7-1,5-2,1-10,2 Nämndernas samlade budgetavvikelse Kommunens nämnder redovisar under 2015 balans i resultatet mot budgeten. Budgetöverdragen finns främst på centrala verksamhetskostnader exempel pensioner och fastighetsförsäljning. Kostnadsökning mellan 2014 och 2015 Jämfört med 2014 har kostnaderna ökat med 13,3 Mkr. Ökningen av pensionskostnaderna var 8,5 mkr så övriga verksamheter har ökat kostnaderna med 4,8 mkr. Tar man hänsyn till löneökningarna har kostnaderna minskat med ca 0,1 % eller 0,8 Mkr. Kommunstyrelsen har trots sitt underskott minskat kostnaderna mellan 2014/2015 med 3,4 mkr eller exklusive löneökning 4,3 mkr motsvarande -4,1 %. Minskningen beror främst på att verksamheten för ensamkommande barn nått balans under året. Socialnämnden har minskat kostnaderna om man tar hänsyn till löneökningarna på 1,1 % eller -2,1 mkr. Nämndernas avvikelser Se sid 12 samt sid 14 i förvaltningsberättelsen samt nämndernas verksamhetsredovisning som börjar på sid 24 för närmare förklaring. 15

16 I nvesterings redovisning Förvaltningsberättelse Projekt TKR IB Intäkter Kostnader Netto UB Budget Avslutas Mark/Inventarier Inköp Mark Markarrende Tomträtt Hårdvara It Enheten Statsnät Investering Införande Av Ad Återställning Bredband Bredband Industriområde Sågen Inventarier Kun Inventarier Soc S:a mark/inventarier Tekniska avdelningen Investeringar Flyget Pajala Flygplats Vattenverk Pajala Flygplats Avos Strandpromenad Gator, vägar, parker Vägbelysning Diverse tekniska Pumpstationer Ledningsnät Insamling Hushållsavfall Åvc Lastbilsekipage S:a tekniska avdelningen Fastigheter Lae-Skolan Elevarbetsplatser Reservkraft och energiåtgärder Akuta Åtgärder Badhus S:a fastigheter Summa aktiverat Ej aktiverat Åtgärder Industrihus Centralskolan Pajala Smedskolan Kunskapssmedjan Garage flygplatsen TS trafikutveckling Gator och vägar Summa pågående Årets investeringar

17 Förvaltningsberättelse Avslutade projekt De projekt som aktiverats uppgår till totalt 20,2 mkr fördelat på ett antal projekt. Detta år finns inget tydligt stort projekt men Tekniska avdelningen har totalt investerat för 12,4 mkr. Ett antal åtgärder har gjorts för att få ner energikostnaderna på kommunens fastighet men även installation av reservkraft på äldreboenden i byarna. Pågående projekt Det största pågående projektet är ombyggnaden av Kunskapssmedjan till HVB-hem för ensamkommande barn. Projektet beräknas vara färdigt 2016 och då aktiveras. Centralskolan i Pajala fortsätter att rustas upp och årets investeringar kommer aktiveras Observera att i budgetbeloppen ligger budgetar från tidigare år som inte använts ännu. 17

18 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Här ges en redovisning av personalen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Av kommunens totala kostnader består till 59% av personalkostnader. Personalen är en viktig tillgång och bör därför lyftas fram. Tillsvidare anställd personal fördelning kvinnor och män Den 31 december 2014 bestod kommunens tillsvidare anställda av 634 personer eller 588 årsarbetare (exklusive timanställda) jämfört med 623 tillsvidare anställda eller 580 årsarbetare året innan. Bland den tillsvidareanställda personalen var andelen kvinnor 81 % och 19 % män. Könsfördelningen tillsvidare anställd Samtliga Kvinnor 81% 81% 79% Män 19% 19% 21% Chefer/ledare Kvinnor 75 % 71 % 75% Män 27 % 25 % 25% Ledningsgruppen bestod av fem kvinnor. Hälsa, friskvård och rehabilitering Frisktal % KS KUN SOC Totalt Kvinnor 40 % 34 % 31 % 32 % Män 54 % 52 % 50 % 52 % Totalt 46 % 38 % 34 % 37 % Andelen anställda utan sjukfrånvaro har under det gångna året minskat från ca 39 % till 37 %. Kvinnor inom KS och KUN har ökat frisktalet. Däremot har samtliga grupper män samt kvinnor inom socialnämnden ökat sin sjukfrånvaro. Hur sjukfrånvaron fördelas mellan män och kvinnor samt olika åldrar se tabell Obligatorisk sjukfrånvaro- redovisning nedan. Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning Avser andelen sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i timmar. Uppgiften mer än 60 dagar avser andelen av total sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro Totalt 4,5% 5,5% 5,8% Kvinnor 5,1% 6,0% 6,2% Män 2,3% 3,5% 4,3% -29 år 1,6% 3,1% 3,8% år 4,4% 4,3% 5,3% 50 år - 5,2% 6,7% 6,5% Mer än 60 dagar 39,1% 45,1% 46,7% Genomsnittlig sysselsättningsgrad Månadsavlönade Månlön Med ssg Kv ssg Män ssg KS 95,7 95,2 96,3 KUN 93,2 92,9 94,3 SN 91,1 90,7 93,9 Totalt 92,5 91,9 94,9 Jämförelsen genomsnittlig heltidslön/kön Lön Män Kvinnor Kvinnors genomsnittslön år 2015 var 98 % (97,7 % 2014) av männens genomsnittslön. Skillnaden mellan kvinnors om mäns genomsnitts lön var 546 kr jämfört med 630 kr året innan. Den totala sjukfrånvaron i timmar i förhållande till antalet timmar ordinarie arbetstid har ökat med 0,3 procentenheter från föregående år. Störst sjukfrånvaro har kultur & utbildning. Ökningen är något mindre än 2014 års ökning. Andelen sjukfrånvaro 60 dagar och längre har ökat något. Avgångar 2015 Under 2015 avslutades 52 tillsvidareanställningar Nya anställningar Avgångar, totalt Egen begäran Pension Annan orsak

19 Antal medarbetare Prognosen kommande pensionsavgångar Förvaltningsberättelse Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångs skyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan arbetstagare avgå tidigast from 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för pensionsavgång är någonstans från 61 till 67 års ålder. För kommunen innebär det att närmare 40 % av personalen fyller 65 år inom en 10-års period, eller 248 personer av 644 totalt. Antal personer som under samma period fyller 61 är 324 stycken eller hälften av alla. Prognosen för pensionsavgångar nedan baseras på avgång vid 65 års ålder. Prognosen för pensionsavgångar SOC KUN KS Frånvaroutvecklingen åren Frånvaro Sjukdom, rehab, sjukersättning/arbetsskada 5,7% 5,5% 4,5% 5,5% 7,0% 7,0 % Föräldrapenning, vård av barn 3,6% 3,5% 3,8% 3,3% 3,5% 4,6 % Studier 1,2% 1,3% 1,1% 1,2% 0,6% Semester 9,3% 9,2% 9,5% 9, 2% 9,1% 9,5 % Enskild angelägenhet 0,2% 0,2% 0,2% 0,0% 0,2% Annan tjänstgöring. fackligt. militärt, övrig frånvaro 4,5% 6,3% 6,1% 4,4% 4,7% 7,3 % 2015 redovisas studier och enskild anledning under övrig frånvaro. 19

20 Förvaltningsberättelse M ål uppfyllelse Pajala kommun har antagit en styrmodell som ska vara vägledande för nämnderna och styrelserna i deras arbete. Styrmodell Kommunfullmäktige sätter upp en vision och antar mål för mandatperioden. Utifrån målen sätter nämnder och styrelser sina verksamhetsmål för varje år. Medarbetarna/cheferna åtar sig utifrån nämndens mål att uppfylla vissa saker. Vision Kommunfullmäktige i Pajala kommun antog 2012 en vision för kommunen som gäller för åren Ett gott liv i en levande kommun. De perspektiv som pekats ut är Samhälle Kund & brukare Kommunal service Kommunal ekonomi Medarbetare Samhälle Mål Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Åtgärder under 2015 Satsningar på ny teknik inom skolan Genomlysning av näringslivsfunktionens organisation Ny tillgänglighetspolicy Kund & brukare Mål Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känna delaktighet Åtgärder under 2015 Möten i kommunens alla delar med den politiska ledningen och tjänstemanna ledningen En rapport över strukturförändringar i kommunen har tagits fram av ledningsgruppen. SKL har gjort en genomlysning av den kommunala ekonomin. Medarbetare Mål Pajala kommun är en attraktiv arbetsgivare, nu och i framtiden. Åtgärder under 2015 Utbildning för samtliga chefer i lönebildning samt risk- och konsekvensanalys. Återinförande av ledardagar hösten Ekonomi Mål Pajala kommuns ekonomi är uthållig och i balans. Åtgärder under 2015 Sparkrav inför Övergripande mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Intäkter ska överstiga kostnaderna i budget och resultat. Målet är inte uppnått, resultatet är -1,5 Mkr. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 %. Målet är inte uppnått, nettokostnaderna tog 100 % av skatter och bidrag. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Målet är uppnått. Sammanfattande bedömning De finansiella målen uppnås inte. Med hänsyn till kommunfullmäktiges beslut om budget kan inte god ekonomisk hushållning enligt kommunfullmäktiges definition ha uppnåtts. Kommunal service Mål Pajala kommuns service ska vara uppskattad med ett kontinuerligt förbättringsarbete Åtgärder under

21 F ramtids bedömning Förvaltningsberättelse Ett år har gått sedan konkursen av gruvbolaget och intensivt arbete har pågått och pågår fortfarande med att försöka få verksamheten att övervintra i avvaktan på bättre tider. För kommunen har ekonomin varit i fokus. En rapport över strukturförändringar har tagits fram och beslut har tagits i kommunfullmäktige om flytt av 6-9 i Junosuando och Tärendö till Pajala. Även stängning av tre badhus i kommunen är beslutade. En fråga som varit aktuell men som kommit i skymundan av de större händelserna är utbyggnaden av bredband i kommunen. Regeringen har en målsättning om att 90 % av medborgarna ska ha tillgång till 100 mb bredband vilket i dagsläget betyder fiber. IT Norrbotten har tagit fram en utredning om vad en sådan utbyggnad skulle kosta i Norrbotten där ett alternativ även varit att bygga ut till 100 % av norrbottningarna ska ha tillgång till 100 mb bredband. IT-Norrbottens utredning visade att Pajala kommun har den högsta kostnaden av alla Norrbottens kommuner för att bygga ut fiber till 100 % av befolkningen. Totalkostnaden för vår del skulle bli 314,9 mkr. En utbyggnad av nätet till 90 % som den statliga målsättningen är skulle uppgå till 208,3-220,7 mkr beroende på om man bygger med redundans eller inte. Redundans är ett ord som betyder överflöd av information och ska här tolkas som att kopplingar av fiber från ett ställe kommer från fler håll vilket minskar risken för störningar vid t ex brott på fiber någonstans. Det finns statsbidrag för att bygga ut fiber. Ännu har inte Pajala ansökt om detta men en strategigrupp bestående av politiker ska arbeta fram ett förslag till utbyggnad av fiber i kommunen. Arbetet kommer påbörjas Ur IT-Norrbottens rapport 21

22 Förvaltningsberättelse K valitets mått Pajala kommun har för andra gången deltagit i ett projekt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) hållit i kallat Kommuners kvalitet i korthet (Kkik). Genom att mäta ett antal nyckeltal har en rangordning av kommunerna skett inom ett antal områden som ska spegla en del av den kvalitet som kommunen tillhandahåller till medborgarna. I de fall kommunen tillhör den tredjedel kommuner som ligger på första plats har siffran markerats med grön markör. Om kommunen ligger bland den tredjedel som är i mitten är ingen färg markerad och om vi ligger bland den tredjedel som har sämst mätvärden av de undersökta kommunerna är måttet rödmarkerat. Observera att de sifferuppgifter som finns i dokumentet är hämtat från Vad kostar verksamheten i din kommun där hyror, måltider m m läggs på varje verksamhet. Siffrorna avser 2014 och går inte att jämföra med siffror i nämndernas dokument. Mått Tillgänglighet Medel -värde Tillgänglighet e-post % Tillgänglighet telefon % Bemötande telefon % Öppettider bibliotek/simhall/åvc kväll/helg ant tim Plats på förskola önskat datum % Väntetid förskola dagar Väntetid särskilt boende dagar Väntetid försörjningsstöd dagar I tillgängligheten har undersökts hur lätt det är att få tag på kommunen via telefon eller e-post. Man har även uppskattat vilket bemötande som getts vid telefonsamtalen. I tillgängligheten finns även mått för öppettider på bibliotek, simhall samt väntetider för olika service. Mått Trygghet Medel -värde Barn/personal förskola planerat 4,3 4,4 4,6 5,4 Barn/personal förskola närvarande 3,5 3,0 3,0 4,3 Antal personer inom hemtjänst på 10 dagar De mått kommunen varit med på inom området trygghet är förskolans personalbemanning, både planerad och faktiskt närvaro utifrån mätning som gjorts. Mått Delaktighet och information Medel -värde Valdeltagande kommunval 78,8 Webbinfo % av maxpoäng Delaktighetindex % av maxpoäng Delaktighet och information består dels av SKL:s undersökning av kommunens hemsida. Delaktighetsindex består av ett antal frågor där kommunen själv uppskattat vad som finns på hemsidan. Mått Effektivitet Medelvärde Kr/barn förskola Nationella prov åk Nationella prov åk Åk 9 behöriga till program gymnasiet 89,9 74,5 89,1 85,2 22

23 % Elevers syn på skolan ant positiva svar Kostnad per betygspoäng grundskola Elever som fullföljer gymnasiet ,6 Serviceutbud särskilt boende and av max Kostnad särskilt boende Andel brukare särskilt boende som är nöjda Serviceutbud hemtjänst andel av max Kostnad hemtjänst/brukare Andel brukare hemtjänst som är nöjda Serviceutbud LSS index Ej återaktualiserade ungdomar inom ett år De flesta mått som mätts finns inom det som kallas effektivitet. Inom detta område finns bland annat kostnader för olika verksamheter där en hög kostnad innebär lägre effektivitet. Man har även mätt vilken service som tillhandahålls, hur nöjda brukare/elever är med verksamheten och effekter av verksamheter i form av hur elever presterar på nationella prov samt hur många som är behörig att gå vidare till gymnasieskolan. Mått Samhällsutveckling Medel -värde Förvärvsarbetare % 79,8 81,1 82,0 78,5 Antal nya företag per 1000 inv 6,0 5,1 4,8 4,9 Inv som erhållit ek bistånd (%) 2,2 2,2 2,8 4,2 Sjukpenningstal 5,8 6,7 8,5 10,5 Miljöbilar i kommunorganisationen % Ekologiska livsmedel % Slutligen mäts även hur kommunen är som samhällsutvecklare. Andelen miljöbilar, ekologiska livsmedel är kommunens siffor. De andra mättalen speglar andra faktorer i samhället. 23

24 Kommun Fullmäktige Valnämnd Överförmyndare Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige genomförde under året fyra ordinarie sammanträden samt två extra sammanträden och behandlade 91 protokollförda beslut. Besluts som tagits av kommunfullmäktige är bla att skjuta upp flytt av år 6-9 från Junosuando och Tärendö skolor till hösten 2016, ny ledningsorganisation för Lapplands kommunalförbund, riktlinjer för vägbelysning, detaljplan för del av Pajala centralort, styrdokument Kris- och beredskap, jämställdhet och mångfaldsplan, ägardirektiv och bolagsordning för Pajalabostäder AB samt ändrade borgensramar till de kommunala bolagen. Fullmäktige har fått information från Polisen, projektet Cultural Planning. Båda de helägda kommunala bolagen har varit och informerat kommunfullmäktige om sin verksamhet. Valnämnd Valnämnden har efter två val under supervalåret 2014 haft ett lugnt år utan val Överförmyndaren Överförmyndarens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Denna tillsyn ska motverka rättsförluster för personer som av olika anledningar inte kan ta vara på sina rättigheter. Överförmyndarens uppdrag är reglerat i föräldrabalkens bestämmelser. Länsstyrelsen utövar tillsyn över överförmyndaren. Under året har ett förbättringsarbete påbörjats och för de ensamkommande barnen har på försök anställts gode män istället för arvoderade uppdrag som varit vanligt fram till nu. Resultaträkning Mkr Kommunfullmäktige -0,3-0,4-0,6 Valnämnd 0,0-0,2 0,0 Överförmyndaren -0,6-0,6-0,8 Nettokostnad -0,9-1,2-1,4 Ram 0,9 0,9 1,3 Årets resultat 0,0-0,3-0,1 24

25 Kommun Styrelsen Kommunstyrelsens verksamhet har ett underskott på -1,8 Mkr De tekniska verksamheterna inkl fastigheter har vänt flera års underskott till överskott på totalt 0,6mkr. Ensamkommande barn har även i år ett underskott. Kansliet har tagit en kostnad för avgångsvederlag samt utbetalning till näringslivsbolag vilket medfört underskott. Ett stort problem är stadsnätet som 2015 gick back med 1,0 mkr. Övergripande verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen, som förutom egen verksamhet, har ett helhetsansvar för kommunens utveckling med övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och uppföljning. Kommunstyrelsen genomförde 12 sammanträden under Årets verksamhet och händelser Inom Kommunstyrelsen finns avdelningar för kommunledning, personal & löner, fastigheter, ekonomi, IT, tekniska samt Integration och arbetsmarknad (tidigare ensamkommande barn, ekb). Tekniska verksamheter presenteras på en egen sida genomfördes en organisationsförändring där kost & hygien flyttades från kommunledning till tekniska avdelningen. Från och med 2004 sorteras även förvaltningen för Plan och miljö och räddningstjänst under kommunchefen men som en egen nämnd. Dessa verksamheter redovisas under Plan- och miljönämnd. Kommunledning Ledningsgruppen består av tre förvaltningschefer samt personalchef och ekonomichef. Ledningsgruppen träffas varje fredag. Gruppen är omgjord under Ärenden som behandlas är bland annat ekonomi och verksamhetsutveckling, bland annat har en strukturkostnadsutredning genomförts. Utredningen presenterades för politiker i februari Kansli Kansliet består av nämndssekreterare och administratör. Under året har kansliet haft hand om ärenden till nämnder och styrelser. Utskick till politiker sker idag främst via läsplattor. Ett kommunblad till samtliga hushåll i kommunen utarbetas och kommer ut en gång i månaden. Personal- och löneavdelning Avdelningen arbetar med löner och kommunövergripande personalfrågor. Utöver detta har avdelningen även ansvar för konsumentvägledning och administration av vissa kommunala bidrag. Under 2015 har en jämställdhets- och mångfaldsplan tagits fram av avdelningen och ett omfattande arbete har gjorts inom lönebildningsområdet. En ny policy samt riktlinjer har processats fram i samverkan med politiker, chefer och fackliga organisationer. Förutom lönebildningsområdet har även en omfattande revidering gjorts av hela processen avseende feriejobben, detta i syfte att ytterligare öka intresset och kunskapen för välfärdsjobben. Under 2016 kommer en omorganisation genomföras som innebär att bemanningsenheten flyttas över från socialtjänsten till personal och löneavdelningen. Ekonomiavdelning Avdelningen ansvarar för ekonomiadministration, projektredovisning, inköpssamordning. Inom verksamheten finns även kollektivtrafik och varuhemsändning. Avdelningen har utbildat ca 200 personer inom inköp samt ekonomisystem. Utbildningen har riktats mot beställare samt verksamhetsansvariga i kommunen har handkassorna gått från check till kort. Utvecklingen för att ta emot helt elektroniska leverantörsfakturor har blivit klart under 2015 och en större mängd fakturor kommer denna väg. Bland upphandlingarna kan nämnas livsmedel, möbler, livsmedelstransport m fl. För Pajala Värmeverk har avdelningen medverkat i en utveckling för att få bättre kontroll över ekonomin. IT-avdelningen IT ansvarar för IT-verksamheten i hela kommunen och har dessutom ansvar för Pajala Stadsnät och diverse funktioner för Lapplands Gymnasium, bl.a den gemensamma läroplattformen Moodle. 25

26 Avdelningen har arbetat med en modernisering av system och övervakning. Även säkerheten i systemen gås igenom. För närvarande pågår arbetet med att lämna Novell-miljön. I arbetet ingår bland annat en övergång till Office365. Under året har man arbetat med att hitta samverkan över kommungränser. Norrbottens e-nämnd där Pajala är med har som mål att göra vardagen enklare för privatpersoner och företag, göra våra förvaltningar öppnare och smartare samt ge en högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Kost- och hygienenheten Enheten är överförd till tekniska avdelningen och redovisas på dessa sidor. Verksamhetsfastigheter Fastigheterna har dragits med underskott ett flertal år som vände Verksamheten har fortsatt energisparåtgärder och centralskolan i Pajala har fortsatt rustat upp för att bli mer ändamålsenlig för verksamheten. Ett stort arbete har varit att bygga om Kunskapssmedjan till ett HVB-hem för ensamkommande barn. Arbetet beräknas vara färdigt första halvåret Måluppfyllelse Samhälle För att förbättra förutsättningarna för ett mångsidigt arbetsliv samt tillväxt och sysselsättning har näringslivsfunktionen varit i fokus under andra halvåret En ny organisation kommer sjösättas under Kund & brukare Kost- och hygienenheten arbetar på att bli bästa köket i Norrbotten och att skapa restaurangkänsla i skolköken. Kommunal service Arbetet med att effektivisera verksamheter pågår kontinuerligt. Genomgång av processen vad gäller timanställningar har skett under året. Kommunledningen har träffar med företrädare för näringslivet och ett antal möten har skett i byar där förändringar är föreslagna i strukturer inom skola och fritid. Medarbetare ett antal ledarskapsutbildningar har skett, bland annat i risk- och konsekvensbedömningar. Ekonomi Målet, budget i balans, har inte hållits under detta året. Däremot har ett antal åtgärder vidtagits för att uppnå det framöver, bland annat energisparåtgärder. Framtid Kommunledning & kansli Arbetet med att hålla hemsidan aktuell och intressant är ett pågående arbete som avtagit mycket i och med personalneddragningar inom verksamheten. Ett omtag kommer ske under året under förutsättningar att resurser finns till detta. Ekonomiavdelningen Kommer hålla utbildning i upphandling/inköp för organisationen. En uppgradering av dagens ekonomisystem kommer ske under hösten. Utveckla elektroniska kundfakturor. Utveckla ekonomisystemet i e-administration. IT-enheten Fortsätta arbetet med att förnya och utveckla dagens system till att bli säkrare och effektivare samtidigt som de blir mer ändamålsenliga. Resultat hela ks inkl. tekniska verksamheten Mkr Intäkter 58,0 61,2 74,6 Kostnader -133,3 141,0-154,8 Kapitaltjänst 26,4 27,8-23,5 Nettokostnader 101,7 107,0 103,7 Ram driftkostnader 75,7 76,9 78,7 Ram kapitaltjänst 26,4 27,8 23,5 Årets resultat 0,4-2,1-1,8 26

27 Kommunstyrelsen Teknisk verksamhet Tekniska avdelningen har under året arbetat med många både större och mindre projekt som varit inriktade på att förbättra arbetsmiljön, kvalité och effektivitet genom bättre teknik, planering och resursnyttjande. Det gäller inom alla områden i verksamheten. De största investeringarna har skett på flyget, i vägbelysning samt på ledningsnätssidan på VA. Mark och GIS Gruvverksamhetens upphörande i Kaunisvaara har påverkat aktiviteten inom detta område. Intresset att förvärva kommunal mark, har i princip upphört och de uppdrag som under året varit aktuella har i huvudsak initierats tidigare och under 2015 slutförts. På grund av vakant tjänst under hösten har såväl GIS som markhandläggaruppgifterna lösts temporärt och en mer långsiktig lösning är under arbete. Pajala Airport Antalet passagerare har minskat från 6365 stycken år 2014 till 4701 stycken Den totala nedgången är på 26 % och det är inrikesflygets som står för nedgången, utrikesflyget har ökat med 20 % under Anledningen till att inrikesflyget har haft färre passagerare än året innan beror främst på att flygbolaget Avies hade ett stort antal inställda flygningar vilket skapade en förtroendekris och därmed uteblivna resenärer. Northland-gruvan gick i konkurs vilket minskade antalet affärsresenärer. Pajala Airport har under året fått en kundförlust på kr som följt med i budgeten under året efter att flygbolaget Avies slutat att trafikera Pajala och ej betalat fakturorna. Trots detta har enheten arbetat in underskottet bra och från och med 30 mars trafikeras flygplatsen av Jonair AB efter att Trafikverket har direktupphandlat trafiken under en period och sedan skrivit kontrakt med Jonair AB på fyra år framåt. Utlandstrafiken har även detta år ökat med fler charterplan än under Det så kallade Tomteflyget från England under december lockade drygt 3676 passagerare vilket är 729 mer än föregående år. Vatten och avlopp Verksamheten sköter drift och underhåll av 26 vattenverk, 27 avloppsreningsanläggningar samt och 36 avloppspumpstationer. Ledningsnätet i verksamheten omfattande 58 km vattenledning och 47 km avloppsledningar. Förutom drift och underhåll genomförs en stor del investeringsobjekt inom verksamheten av driftpersonal. Många av verken är gamla och behöver omfattande renoveringar, dessa arbeten genomförs i egen regi. Prioriterat har varit att förbättra arbetsmiljön, brister i kvalité och att renovera återkommande felställen. Stora investeringsprojekt på ledningsnätet har genomförts i Pajala centralort inför Trafikverkets ombyggnation av centrumgatorna. Ett arbete med att skapa vattenskyddsområden för våra vattentäkter har pågått för Pajala och där har det även borrats för nya vattentäkter. Årets positiva resultat härleds till att mycket arbetstid har genomförts på det externt finansierade projektet Samhandling samt att driftpersonal har arbetat på investeringsprojekt med ombyggnationerna av ledningsnätet i Pajala. Renhållning Renhållningen omfattar sophämtning, slamtömning och verksamhetsavfall (ÅVC). Sophämtning sker i egen regi, tömning varannan vecka. Totalt samlade vi in 1047 ton hushållsavfall under året vilket är i nivå med föregående år, detta transporteras sedan till förbränningsanläggningen i Kiruna. En ny renhållningsförordning har antagits och trätt i kraft från årsskiftet Taxan har förändrats att innefatta en fast avgift per kärl samt en rörlig avgift per tömning. Det har även införts A och B-områden, där B-områden är yttre glesbygd och där sker tömning av kärlen glesare dvs var fjärde vecka istället för varannan under veckorna Rutterna effektiviseras och mindre insticksvägar trafikeras inte. Kärlen har bytts ut och färre sorter finns nu i systemet, detta för att främst skapa bättre arbetsmiljö. Alla förändringar som är genomförda är för att få bättre och effektivare rutter som blir miljömässigt bättre och mindre kostsamma. Intäkterna mot budget understiger med drygt 27

28 kr och härleds dels till att första kvartalets inkörningsperiod med nya kärl och taxesystem gjorde att taxan ej tillämpades förrän från kvartal 2. Samt övriga bortfall pga nytt system. Återvinningscentralerna tar emot avfall från hushåll och företag. Totalt har vi tagit emot 570 ton brännbart avfall vilket är jämförbart med föregående år. Mängden deponi uppgick till 155 ton vilket är en minskning på ca 30 ton. Den totala mängden metall uppgår till 325 ton, ca 20 ton mer än föregående år. Därutöver har även andra fraktioner insamlats såsom trä, farligt avfall, elektronik, trädgårdsavfall osv. Under 2015 har fler fraktioner sorterats ut och det pågår ständigt ett arbete med att hitta bättre och kostnadseffektivare återvinning bland annat minska transporterna. Slamtransporter från kommunala reningsverk och enskilda slambrunnar har under året genererat ca 8300 m 3 slam från ca enskilda brunnar. En ny taxa antogs från årsskiftet men kunde ej faktureras från och med halvårsskiftet vilket gör att budgeten för intäkterna ej matchade utfallet för året utan hamnar kr lägre. Kostnadssidan däremot blev lägre än budgeterat på grund av att maskinparken ej var komplett under första delen av året och belastades därav med mindre leasingavgifter. Gator och vägar Verksamheten sköter 76 km kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar. Kommunen har ca stycken kommunala gatubelysningar i sitt bestånd. Det återstår ca belysningspunkter där kvicksilverarmaturerna måste förnyas snarast. Utbytet av kvicksilverarmaturer ska ske enligt beslut. Det har utbetalats 174 stycken bidrag till enskilda vägar, kr till statsbidragsberättigade vägar och kr till enbart kommunalt bidragsberättigade vägar. Inom verksamheten handläggs också trafikregleringar enligt lokala trafikföreskrifter, utfärdande av transportdispenser samt parkeringstillstånd för rörelsehindrade. *övrigt innefattar vaktmästare, snickare och mattransporter Verksamheten har ansvarat för allmänna parker och ytor. Kost och hygien Kost- och hygien avdelningen har under året bytt tillhörighet från kommunstyrelsen till att nu vara en enhet under Tekniska avdelningen. Lokalvården har under året främst arbetat med att hitta nya städmetoder som är miljövänligare och resurseffektivare. I köken har man arbetat för att bibehålla ekologiska livsmedelsinköp med 25 %. De har även arbetat för att öka kvalitén genom att laga så mycket från grunden samt att öka andelen vegetarisk kost enligt livsmedelverkets rekommendationer. Matsvinnet i skolorna är en stor kostnadspost och detta arbetar man fortsättningsvis med för att försöka få ned. Övrig teknisk verksamhet Verksamheten utför kosttransporter och lastmaskintjänster, internposttransport samt snickartjänster till verksamheter och kommunala bolagen. Under detta år har mattransporterna upphandlats och utförs nu av entreprenör. Måluppfyllelse och organisation Tekniska avdelningen har haft organisationsförändringar i stora delar av verksamheten, dels pensionsavgångar, tjänstledigheter och personal som slutat. Detta har påverkat arbetena och kommer att ta ett tag att arbeta in ny personal i organisationen. Hela avdelningen försöker att hitta samordningsvinster mellan enheterna för att hålla nere kostnaderna. Genom att samnyttja personal och övriga resurser. Ett ärendehanteringssystem har implementerats i verksamheten som ska optimera arbetena och felanmälningarna. Enheten har haft och kommer att ha en generationsväxling som påverkar den historiska kompetensen inom främst VA. Taxorna har ändrats inom många områden men har ej hunnit falla ut i sin helhet pga implementeringstid. 28

29 RESULTATRÄKNING 2015 MARK MKR GIS Intäkter PAJALA AIRPORT VATTEN AVLOPP REN- HÅLLN. GATOR VÄGAR KOST HYGIEN ÖVR* TOTALT Externa 0,1 10,5 9,4 8,5 1,1 0,6 1,3 31,5 Interna 0,0 0,0 0,9 0,6 0,0 2,2 0,4 4,1 TOTALA INTÄK- TER 0,1 10,5 10,3 9,1 1,1 2,8 1,7 35,5 Kostnader Driftskostnader -0,8-11,6-9,9-10,3-8,2-20,4-2,9-64,0 Avskrivningar 0,0-2,1-2,0-0,5-1,2 0,0 0,0-5,8 Internränta 0,0-1,6-1,7-0,4-1,1 0,0 0,0-4,8 TOTALA KOST- NADER -0,8-15,3-13,5-11,3-10,5-20,4-2,9-74,6 Nettokostnader -0,7-4,8-3,3-2,2-9,4-17,6-1,2-39,1 Ram 0,8 4,2 4,5 1,9 9,7 17,2 1,2 39,6 Årets resultat 0,1-0,6 1,3-0,3 0,3-0,4 0,0 0,5 TÄCKNINGSGRAD av driftbidrag, taxor och avgifter 2015 PAJALA AIRPORT VATTEN AVLOPP REN- HÅLLN. TOTALT 68,7% 75,9% 80,5% Endast drift 90,5% 103,7% 88,3% TÄCKNINGSGRAD PAJALA AIRPORT utan kundförlust TOTALT 72,5% 78,1% 65,2% Endast drift 97,2% 111,5% 92,5% 29

30 S ocial nämnd Årets resultat Socialnämndens utfall 2015 uppvisar ett överskott med 0,7 mkr i förhållande till budget. Nettokostnaden uppgår till 177,7 mkr jämfört med 2014 då nettokostnaden var 176,6 mkr. Kostnaderna uppgår till 231,4 mkr jämfört med 229,0 mkr året innan. Kostnadsökningen är 2,4 mkr. Intäkterna uppgår till 53,7 mkr jämfört med 52,4 mkr året innan. Intäktsökningen är 1,3 mkr. Socialtjänsten gemensamt Budget för ledning, administration och politisk verksamhet slutar på ett övererskott med 551 tkr. Detta överskott beror på lägre personalkostnader inom bemanningsenheten framför allt. Kostnader för nämnd är lägre än budgeterat. Kostnader för övermil för leasingbilar har varit höger än budgeterat. Förövrigt har verksamhetkostnaderna följt budget. Individomsorgen Individomsorgen redovisar för 2015 ett underskott mot budget motsvarande 2,1 mkr. Verksamhetskostnader som varit högre än budgeterade medel är barn och familj, missbruk och gemensam verksamhet. Intäkterna har ökat med ca.1,0 mkr jämfört med Hemtjänsten Hemtjänsten visar på ett underskott jämfört med budget med 0,7mkr. Intäkterna är 251 tkr. högre än budgeterat. Underskottet beror på högre timvikarie kostnader än budgeterat till största delen. Särskilt boende för äldre Äldreboende visar på ett överskott motsvarande 2,8 mkr Intäkterna blev 456 tkr högre än budgeterat främst beroende på fler vård- och omsorgsavgifter. Överskottet beror till stor del på att kosttidsboendet Gläntan hållits stängt en stor del av året. Sjukvårdsartiklar och tekniska hjälpmedel har kostat betydligt mer än budgeterat. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhet utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Socialnämnden ska säkerställa en skälig respektive god levnadsnivå för de personer som är i behov av insatser Verksamheten regleras i Socialtjänstlagen, Hälso- och Sjukvårdslagen samt Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Inom socialtjänsten ingår även handläggning av serveringstillstånd och samordning av flyktingverksamheten. Årets viktiga händelser Verksamheten för ensamkommande barn har under 2015 haft en enorm tillväxt, från 10 platser till i dag drygt 50 platser, detta har medfört behov av snabba förändringar och anpassningar. Pajala kommun har klarat av att ta emot alla ensamkommande barn och erbjuda plats inom kommunen. Det ökade antalet ensamkommande barn har medfört att belastningen på socialsekreterare har varit mycket hög, konsulter har anlitats för att klara av det mest akuta. Trots detta har vi inte klarat av att hålla de lagstadgade handläggningstiderna, prioriteringar av antalet uppföljningar har också skett. Prioriteringen har varit att inget barn ska fara illa. Även övrig integration har varit högre än tidigare år, 16 personer har flyttat till Pajala kommun. Totalt hat Pajala kommun tagit emot 63 personer vilket är rekord. Antalet barnavårdsutredningar har varit högre än någonsin tidigare. Förändringar inom Individ- och myndighetsavdelningen har skett under året genom att Ringvägens serviceboende har anpassats från två arbetsgrupper till en, detta på grund av minskat behov. Socialnämnden tog beslut på hösten att stänga Klippan som särskilt boende för psykiskt funktionshindrade för att istället samla dessa brukare på Åkerbärsgränds Gruppboende. Samtidigt uppkom möjligheten att sammanföra personalen från Bojen och Klippan till en enhet, vilket också påbörjades andra halvåret. Inom äldreomsorgen har Lyckans äldreboende avvecklats. Korttidsboendet Gläntan har varit stängt under en stor del av året. Detta är anpassningar som gjorts av ekonomiska skäl. Ett brukarplaneringssystem för hemtjänsten är införskaffat via prestationsersättningar. Vikarietillgången har varit mindre än behovet, då framför allt i kommunens byar och ytterområden. Många verksamheter fungerar tack vare pensionärer som ställer upp och vikarierar. Vikariehantering via Time Care Pool har vidare utvecklats och bemanningsenheten ansvarar för hela kedjan gällande vikarier från anställning till avslut. Under slutet av året påbörjade planeringen för att bemanningsenheten ska ansvara för vikarietillsättning inom förskolans- och kost och hygiens verksamheter. Detta startar i februari Förslag på ny ledningsorganisation inom socialtjänsten är 30

31 antagen under året, den förändrade ledningsorganisationen träder i kraft 1 februari Måluppfyllelse Fördjupa användandet av resultaten från Öppna jämförelser och kostnad per brukare inom hela socialtjänsten Genom att; Analysera resultaten, tillämpa slutsatserna, analyser vad tillämpningen gav Delvis genomfört, pågår Använda metoden LEAN vid förändringsarbete Genom att; Börja med att gå igenom specifika processer med hjälp av LEAN metoden Genomfört, fortgår Skapa interna sysselsättningsplatser inom verksamheterna. Målgrupp: personer som inte ingår i den vanliga arbetsmarknaden Genom att; Inom socialtjänstens verksamheter försöka finna arbetsuppgifter som lämpar sig för målgruppen. Genomfört, fortgår Framtid I och med den förändring som görs under 2016 vad avser ledningsorganisation kommer ett focus att vara uppföljning och analys både av nationella resultat och intern verksamhets uppföljning. Andra områden som ska prioriteras är stöd i ledarskap. Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården, då främst samverkan med landstinget och samordnade individuella planer (SIP) Struktur för äldreomsorgen i framtiden ska tas fram, både vad avser hemtjänst och boenden. Detta för att skapa förutsättningar för att möta det ökande antalet äldre äldre och samtidigt hantera problematiken med kompetensbrist Resultaträkning Mkr Intäkter 40,9 52,4 53,7 Kostnader -205,2-229,0-231,4 Nettokostnad 164,3 176,6 177,7 Ram 161,8 165,2 178,4 Årets resultat -2,5-11,4 0,7 Prestationer och nyckeltal Kr Individomsorg Hushåll med försörjningsstöd, antal Kostnad/hushåll Personliga assistanser LSS-PA timmar Antal färdtjänstresor Kostnad/färdtjänstresa Hemtjänst Antal brukare VoO pers åa/brukare 0,32 0,33 0,33 Antal brukartimmar/mån Äldre boenden Antal boendeplatser Platser/invånare över 65 år, % 0,08 0,07 0,07 31

32 Plan och miljö Nämnd Årets resultat Sammantaget blev det ett nollresultat för planoch miljönämnden. Nämndsorganisationen har gått i det närmaste jämnt ut med 5 t kr i överskott. Räddningstjänsten har ett underskott på 185 t kr vilket bland annat förklaras av nya lagkrav som ställt krav på omfattande utbildningsinsatser, kostnader för säkerhetssamordnaren, att Datapörtet brann och att Korpilombolo nu har ett räddningsvärn. Plan- och miljöavdelningen har ett överskott på 179 t kr även om bostadsanpassningsbidragen genererar ett underskott på 435 t kr. Plan- och miljöavdelningens budget har förstärkts av projektmedel från Tillväxtverket och Länsstyrelsen, vilket förbättrat resultatet avsevärt, och intäkterna har bibehållits på en relativt hög nivå. Plan- och miljöavdelningens verksamhet Antalet ärenden rörande bygglov och bostadsanpassningsbidrag har nått nya toppnivåer. Byggloven ökade med 19 % och ärenden rörande bostadsanpassning ökade med 10 % (se tabell med nyckeltal). Vattenfalls transformatorstationer utgör ett avsevärt antal av byggloven. Den trenden fortsätter även Hantering av asylboenden och hem för ensamkommande barn har varit ett nytt inslag som krävt mycket tid, särskilt som lagstiftningen upplevts som otydlig (så även av andra kommuners handläggare). På plansidan har utredningar och samverkan med tekniska och Trafikverket kring upprustningen av Trafikverkets vägar i centrum tagit mycket tid i anspråk. Tanken är att Trafikverket ska rusta upp vägarna och sedan lämna över dem till kommunen. En detaljplan för en ny tankstation har färdigställts liksom en detaljplan för bostäder samt en rutin för grön- och gatustruktur. På miljösidan har man infört ett nytt arbetssätt för livsmedelskontrollen som innebär att företagen får tätare kontroller, vilket upplevts som ändamålsenligt. Detta är också en anpassning till lagkraven. Asylboendena har föranlett tillsyn med avseende på hälsoskydd. Inom miljöområdet har det varit mer miljöprovtagning av förorenad mark än vanligt, bland annat i samband med att petroleumföroreningar hittades under Soukolovägen. Inventering av enskilda avlopp har fortsatt och den nya vindkraftparken i Lehtirova är ett nytt tillsynsobjekt. Länsstyrelsen genomförde en uppföljande revision av kommunens tillsyn på tobak och folköl. Deras bedömning var övervägande positiv då vi förbättrat rutinerna sedan sist. De sista åtgärderna i samband med en tidigare revision av livsmedelskontrollen redovisades och godkändes med beröm av länsstyrelsen. En ny typ av verksamhetsplan har utformats med syfte att till politiken tydliggöra vilka uppdrag avdelningen har och hur mycket tid de tar i anspråk. Ett arbete har inletts för att få till en formell samverkan med Överkalix och Övertorneå. Även Gällivares miljö- och byggavdelning har visat intresse för samverkan inom vissa områden och det första utbytet har initierats i början av Projekt Samhandling i Expansiva Pajala har avslutats. Måluppfyllelsen har varit god vad gäller framtagna planer och dokument och processen och samverkan med andra myndigheter har förbättrats. Vi har hyrt ut personal till Tekniska avdelningen för att bistå med att ta fram vattenskyddsområden samt lösa ett akut problem med handläggning av GIS-frågor till dess de har kunnat rekrytera ny personal. Detta har föranlett att vissa planerade uppgifter har fått skjutas på framtiden. Räddningstjänstens verksamhet Räddningstjänstens uppgift omfattar räddningstjänst och förebyggande åtgärder mot brand. Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som stat eller kommun skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljö. En viktig organisatorisk förändring genomfördes under året i och med att brandstyrkan i Pajala kommun minskades från 7 till 6 personer. Räddningstjänsternas samverkan i Norrbotten har under många år varit framgångsrik. En rad projekt har genomförts inom utbildning, inköp samt samordning av resurser i form av material och personal. Detta har på många sätt hjälpt våra små kommuner i länet att på ett bra sätt kunna fullfölja sitt lagstadgade uppdrag inom räddningstjänsten. Ett flertal av länets kommuner har nu börjat utveckla samverkan till att också omfatta ledningsstrukturen med införandet av funktionen inre befäl. Samverkansområden: Ledningssystem: Gemensamt system för ledning av räddningsinsatser. 32

33 Räddningshjälp: Den hjälpsökande ska få den närmaste, snabbaste hjälpen i händelse av en olycka. Förebyggande arbete: Enhetlig hantering och rutiner. Övning och utbildning: Samordning Information: Samordna och skapa gemensamma plattformar inom området. Investeringar: Samordna inköp och investeringar. Antalet räddningsinsatser under året har ökat från 67 till 98. Ökningen beror delvis på asylboendena som öppnats i kommunen. 19 trafikolyckor inträffade, vid 1 av dessa omkom 1 person. 19 brand ej i byggnad och 10 brand i byggnad inträffade under året. 30 felaktiga automatlarm inträffade. Under 2015 har antalet händelser i Pajala kommun ökat med 31 st mot föregående år. Mycket på grund av felaktiga larm på asylboenden. Största branden var när datapörtet brann ned till grunden den 25/2. Totala antalet mantimmar vid insatser under året var (1355 år 2014) Nyckeltal Mkr Kostnadstäckning % PoM-avd. exkl. BAB 54 % 63 % 60 % Antal nämndsmöten Beslut i nämnden (samma typ av beslut som del.besl.) Delegationsbeslut Andel del.beslut bygg* 61 % 58 % Andel delegationsbeslut miljö och livsmedel* 91 % 96 5 Bygglovsärenden Strandskyddsdispenser (bygglov, avlopp, pumpar) Enskilda avlopp Värmepumpar Detaljplaner, laga kraft Översiktsplaner, policys Nybyggda egnahem Nybyggda fritidshus Registrerade ärenden bostadsanpassning (BAB) Resultat BAB (M kr) -0,2-0,6 -o,4 Tillsyner, räddningstjänst Antal insatser, räddningstjänst *) En viss osäkerhet på några procentenheter. Trender Nämnden utför i huvudsak uppgifter som är ålagda kommunen enligt lag. Plan- och miljöavdelningens verksamhet finansieras till en stor del av taxor och avgifter. Intäkterna variera beroende på antal och typ av ärenden som handläggs av nämnden samt nivån på timtaxan. Sannolikt kommer intäkterna att sjunka något under 2016 och än mer under 2017, framför allt på bygglovssidan. De projektmedel som nämnden fått från länsstyrelsen och Tillväxtverket för planeringsinsatser upphör från januari 2016 och kommunen kommer då inte längre att ha tillgång till planhandläggare. Men även utan gruvverksamhet har kommunen skyldighet att upprätta planer och det finns därför risk för att vi inte uppfyller lagkraven, alternativt får kostnader för konsulter. Detta är ett problem som många små kommuner brottas med. För att på sikt kunna bibehålla tillräcklig kvalitet och kompetens, hantera jävssituationer och bedriva en effektiv verksamhet har kommunen sökt samarbete med grannkommunerna. Det arbetet kommer att fortgå under 2016 och Det är ett långsiktigt arbete som tidigast kan ge effekt Kommunen har skyldighet att bistå den som behöver bostadsanpassningsbidrag. Den tendens man kan se, där verksamheten har genererat ett underskott fyra av de fem senaste åren, tyder på att budgeten för bostadsanpassningsbidragen behöver förstärkas. Man måste också särskilja den verksamheten från avdelningens övriga verksamhet som till stora delar finansieras av taxor och avgifter. Som exempel ska livsmedelskontrollen enligt lag finansieras helt av taxor, men det blir ett regelbrott om avgifterna används för att finansiera annan verksamhet (vilket inte heller skett, det är bara tänkt som en förklaring till varför man måste hantera budgeten för bostadsanpassningbidragen separat). Räddningstjänstens budget är snäv och det finns inte utrymme för att klara av större räddningsinsatser eller större kostnader för t ex utbildning och material. Utgifterna har även ökat i och med att räddningsvärnet i Korpilombolo kommit till stånd, Junosuando räddningsvärn har börjat med IVPA larm (I Väntan På Ambulans) samt att en säkerhetssamordnare har anställts. Som ett led i detta har personalstyrkan i Pajala centralort minskats med en person, men budgeten skulle ändå behöva förstärkas. Mkr Intäkter 3,4 4,0 3,8 Kostnader 12,2 12,9 12,7 Nettokostnader 8,9 9,0 8,9 Budgetram 8,6* 8,7 8,9 Avvikelse ,3 0 33

34 Kultur och utbildning Nämnd Årets resultat Kultur- och utbildningsnämnden redovisar ett resultat på plus 0,7 mkr. Nämndens skolformsövergripande kostnader, redovisar ett plus med 0,9mkr. Under året fick nämnden ett tilläggsanslag med 3,5 mkr som kom att täcka underskott inom kommunens förskolor. Tilläggsanslaget täckte också de merkostnader kommunen fick i samband med att Kangos friskola fick rätt i sitt överklagande om retroaktiv utbetalning av friskolebidrag till förskolan med 1,3 mkr. Förskolan redovisar ett överskott med 0,1mkr. Grundskolorna i kommunen redovisar ett budgetöverskridande med tkr. Under året har grundskolans elevantal ökat med upp till 80 elever. Inom biblioteken plus med 0,5 mkr. Särkolan visar överskott med 160 tkr vilket beror på ett minskat antal inskrivna särskoleelever. Ett överskott med 185 tkr blev det också inom skolbarnomsorgen. Grundskolan Antalet elever ökar med de nyanlända och är över 580 elever vid årsskiftet 2015 /2016. Under året har antalet nyanlända elever ökat med över 70 elever. Inflyttningar sker hela tiden men några av våra nyanlända har också lämnat kommunen. Denna elevökning har ställt stora krav på verksamheten. Elever från krigshärjade områden söker ett nytt liv hos oss och vi ställs inför svårigheter att kunna tillgodose deras rätt till undervisning. Grundskolan har haft stora svårigheter med att kunna anställa nya lärare. I den akuta situation som uppstod under hästen 2015 löstes lärarbristen genom anställning av pensionerade lärare. Kommunens grundskoleverksamhet har beviljats ett riktat statsbidrag med 2,6mkr under 2016 för arbete med nyanlända elever. I april 2015 beslöt kommunfullmäktige att årskurserna 6 9 i Tärendö och Junosuando skolor ska flyttas till Centralskolan i Pajala. Arbetet med den strukturförändringen har påbörjats under höstterminen med anledning av att personal förflyttas från byskolorna till Pajala. Flera elever inom grundskolan uppnår inte godkända betyg och är i behov av stöd. I detta arbete är behovet av specialpedagogisk kompetens stor likväl som samarbetet med elevhälsan. Inom kommunen har vi specialpedagoger anställda i Pajala som också hjälper till med utredningar inom de övriga skolorna. Skolbarnomsorgen I Pajala är efterfrågan stor på skolbarnsomsorg men har minskat under det senaste året. Förskolan I kommunen finns 9 förskoleavdelningar. Även förskolan i Pajala har fått nyanlända barn. Detta kräver en utveckling av den pedagogiska verksamheten. Personal måste kunna kommunicera med hjälp av tolkar och föräldrar som delvis kan engelska. Hjälpa barnen att förstå vad som sker och arbeta med tidig språkinlärning. Efterfrågan av förskoleplatser har ökat under hösten på grund av inflyttning av nyanlända. Behovet har inte kunnat tillgodoses eftersom en förskola stängdes under årets sista tre månader. Kultur Biblioteksverksamheten i hela Norrbotten befinner sig i ett paradigmskifte. Processen påbörjades under 2015 och beräknas pågå under hela 2016 och Vi i Pajala ligger, relativt sett, i yttersta framkant. Fler och fler låntagare använder sig idag av vår portal, bibblo.se, för att reservera eller förlänga sina lån. Ny teknik i form av en självutlåningsutrustning hjälper oss i det dagliga arbetet, nu kan vi snarare hantera referenssamtal än att stå bakom disk. Pajala bibliotek har fått en mindre ansiktslyftning och vi har även under 2015 öppnat en del av vår verksamhet under tider då vi normalt håller stängt. Det är vårt tidningsrum/informationsrum. Rummet är öppen 11 timmar om dagen med en mycket hög besöksfrekvens. Besöksfrekvens och utlåning är i ökande. Vi har under året haft ett stort antal praktikanter och individer som arbetsprövar. Rent generellt kan sägas om denna grupp att de varit starkt bidragande till att verksamheten trots allt kunnat utvecklas i positiv riktning. Aktiviteter: 34

35 Biblioteken i Pajala kommun har under året som gått genomfört ett antal traditionella aktiviteter såsom författarbesök, deltagande i Barnboksvecka, arrangerat Kura gryning och skymning. Kura aktiviteterna skedda tillsammans med Kolari bibliotek. Fritid Fritidsenheten har verksamhet på Pajala Badhus med café, 2 sporthallar, en konstgräsfotbollsplan och 3 sandvolleyplaner vara en på badstranden. Enheten bedriver simundervisning för Pajala F-2 och Sattajärvi skola F 3. Året började med en tillströmning av nyanlända och ensamkommande. Enheten har lyckats få tag på praktikanter från gruppen nyanlända som hjälper till med språket och guidning. Många möten för att få allt att fungera, både på badet och i sporthallen. En spontan inomhuscup i fotboll arrangerades som innehöll 6 lag. Riavallen öppnades med hjälp av frivilliga och idrottsklubbar. Tillsammans med fotbollsklubbarna i kommunen arrangerades en korpserie som blev en formidabel succé, en happening, varje torsdag i 4 månader. 8 lag varav 3 med nyanlända. På hösten färdigställdes en fotbollsplan på Pajala C-skolans gård. Denna plan ingick i bytet av matta på Riavallen. Den gamla mattan återanvändes. Fler ytor planeras att täckas av den gamla mattan På hösten fylldes hallarna av tränande grupper från hela världen. Alla tider i sporthallarna som inte bokas av klubbar i byn går till nyanlända. Tiden efter skola till bokas av alla dessa daglediga som vill spela tennis, fotboll, badminton osv. Styrkehallen är också mycket flitigt använd. Enheten har medverkat/samverkat i många olika inomhusarrangemang, som Norrskensfestivalen, Pajala Marknad,( inne och ute), Kommunfesten, Lucianatta, Römppäveckan, PRO-danser osv. Verksamheten arbetar mycket med integration och försöker få nyanlända in i samhället, dels att hjälpa till med olika saker men också att delta. Kulturskola I Kulturskolans frivilliga verksamhet har vi under året ungefär 115 deltagare i musik, 60 deltagarer i dans och ungefär 50 deltagare i teatergrupperna. Utöver denna undervisning varje vecka så har vi en omfattande utåtriktad verksamhet bestående av konserter, teaterföreställningar och dansuppvisningar. Vi hjälper också till vid olika evenemang runt om i kommunen med ljudteknik, dock har denna verksamhet minskat under senare år på grund av minskade resurser. Framtid Kultur- och utbildningsnämnden har ett tungt år framför sig då stora ekonomiska besparingar ska verkställas. Anslaget till föreningsbidragen är minskad. Biblioteken och fritidsverksamheten ska minskas ner med motsvarande en tjänst vardera. Förskolan ska anpassa sin verksamhet till en kostnad som är 1,5 mkr lägre än föregående år, årskurerna 6-9 i Tärendö och Junosuando samt årkurs 6 i Sattajärvi ska flyttas till Pajala Centralskola från och med höstterminstarten En total minskning av KUN:s budgetram med 5,2 mkr ska genomföras. Ett verkställande av alla dessa neddragningar kräver mycket av hela organisationen likväl som av den politiska ledningen. Vår utmaning är att trots struktur förändringar och neddragningar upprätthålla en vilja och kraft att fortsätta utveckla vår verksamhet så att alla barn och elever i våra skolor får del av den undervisning som alla har rätt till på ett så högt kvalitativt sätt som möjligt. Vår ambition är att även fortsättningsvis kunna ha en välutbildad kompetent personal som arbetar för allas våra barn/elevers fortsatta utveckling. Vår ambition är också att kunna fortsätta stimulera föreningslivet att i samarbete med vår personal kunna erbjuda ett varierat kultur- och fritidsutbud inom hela kommunen. Att inom våra verksamheter öppet kunna verka för ett mångkulturellt samhälle, där människor från olika delar av vår kommun likväl som hela världen, lär oss av varandra och med varandra, för att tillsammans utveckla våra verksamheter. Resultaträkning Mkr Intäkter -9,4-9,7-8,9 Kostnader 98,3 103,2 107,4 Nettokostnad 88,9 93,3 97,7 Ram 88,4 92,3 98,4 Årets resultat -0,5-1,0 +0,7 35

36 Pajala Bostäder Pajalabostäder ska tillhandahålla ändamålsenliga och energieffektiva bostäder och lokaler till privatpersoner, företag och Pajala kommuns verksamheter. Affärsmässighet med samhällsansvar Från och med 2011 gäller den nya lagen för allmännyttiga bostadsföretag. Nyckelorden i den lagen är just affärsmässighet med samhällsansvar. I affärsmässigheten ligger att Pajalabostäder ska drivas som vilket annat aktiebolag som helst med vinstsyfte och avkastningskrav från ägarna. Fastigheterna ska också förvaltas på ett sådant sätt att de inte tappar sitt värde. I samhällsansvaret finns att främja bostadsförsörjningen i kommunen och vara den aktör som kan erbjuda ett boende även till de personer som inte får en bostad någon annanstans. Väsenliga händelser 25 februari började en bil i garaget på Datapörtet att brinna. Tyvärr gick det inte att komma åt elden tillräckligt snabbt för att skadorna inte skulle bli väldigt stora. När branden var släckt hade två tredjedelar av byggnaden rasat ihop av hettan och blivit totalförstörd. Den tredjedel som fortfarande stod upp blev svårt rök- och vattenskadad. Fastigheten hade under många år från 1990-talets mitt varit mer eller mindre olönsam för Pajalabostäder men efter ett aktivt arbete med uthyrning av lokalerna och en effektivisering av uppvärmningssystemet hade vi 2012 fått till en fastighet som gav en årlig avkastning till bolaget på 5-7%. Över en natt så förlorade Pajalabostäder en tredjedel av sina kommersiella lokalytor och flera företag mycket viktiga för Pajalas näringsliv förlorade sina verksamhetslokaler. Totalt huserade 18 företag i byggnaden. Efterfrågan på bostäder minskar Den stora efterfrågan på bostäder har minskat avsevärt sedan konkursbeslutet för Northland Resources togs. Pajalabostäder hade tolv lägenheter outhyrda vid årsskiftet. Samtliga dessa tolv lägenheter fanns i den del av beståndet som är producerat efter Samtidigt finns en efterfrågan på lägenheter i det äldre beståndet som är påtaglig om än mindre än tidigare. Ungefär personer anmäler sitt intresse för en sådan lägenhet varje gång det finns en tillgänglig. Att det samtidigt finns ett behov av lägenheter och vakanser i beståndet beror på den skillnad i hyra som har uppkommit i och med att Pajalabostäder inte har nyproducerat lägenheter på över 20 år innan de nya lägenheterna kom till efter Lägenheter i det nyare beståndet har en kvadratmeterhyra på cirka 1500 kr per m 2 och år medan de äldre ligger på cirka 850 kr per m 2 och år. En lägenhet på tre rum och kök i det nyare beståndet kan ha en månadshyra på cirka kr medan en lägenhet med motsvarande storlek i det äldre beståndet ligger på drygt kr i månaden. Denna skillnad är problematisk att hantera för Pajalabostäder och från bolagets och även hyresgästkollektivets sida vore det bäst om man kunde få hyrorna att närma sig varandra. Ekonomi Resultatutvecklingen de senaste åren har varit god för Pajalabostäder sett ur ett historiskt perspektiv kommer också ge en relativt god vinst och kan till och med nå nya rekordnivåer lite beroende på hur hyresbortfallet utvecklas under året. Ett ränteläge som förväntas fortsätta ligga på en låg nivå spelar en stor roll för ett positivt resultat. Antal lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Yta (kvadratmeter) Lägenheter Lokaler Totalt Outhyrda lägenheter Pajala Junosuando Korpilombolo Tärendö Totalt Ekonomiska nyckeltal Årets resultat (tkr) Soliditet 6,7 % 7,6 % 12,9 % 36

37 Pajala Värmeverk Pajala Värmeverk AB redovisar en mindre förlust för Orsaken är framför allt problem med att få igång en anläggning för rökgaskondensator på grund av överprövningar som inneburit en juridisk process som inte blivit klar förrän sent Ekonomi Bolaget redovisar ett driftresultat på -200 tkr och ett årets resultat på -156 tkr. Bolaget hade ett förväntat driftresultat på drygt 400 tkr men detta förbyttes till ett underskott framför allt då den planerade rökgaskondensatorn inte kunnat tas i drift. Bränslekostnaderna har blivit 500 tkr högre än budget. Vintermånaderna och då främst första halvåret var varmare än normalt vilket gjort att intäkterna är något sämre än budgeterat. Bränsle Försåld energi, MWh Verkningsgrad, % av inköp-/försåld 75,9 75,3 75,0 energi Intäkter energi, tkr Intäkt medel öre/kwh 63,1 65,2 66,9 Antal abonnemang Pajala Värmeverk AB:s intäkter var totalt 16,6 mkr kronor varav försäljning av värme utgjorde 15,7 mkr kronor. Värmeförsäljningen blev 653 tkr högre än föregående år. Ökningen beror dels på en ökad försäljning av värme med 424 MWh samt en ökad avgift. Räntekostnaderna har minskat och även kostnaden bolaget betalar till Pajala kommun. Bolaget måste arbeta med att få bättre resultat för att klara varmare år. 91 % av intäkterna kommer från de rörliga avgifterna vilket gör bolaget sårbart vid varmare år. Det egna kapitalet är tkr vilket gör att bolaget är sårbart för ett större underskott i resultatet. I samband med branden på Datapörtet miste bolaget en stor kund. Tre andra kunder har också valt att lämna bolaget. Underhåll och investeringar Större underhållsarbeten och investeringar under året var: Nyanslutning av 3 villakunder. Påbörjande av investering i rökgaskondensator Miljöpåverkan Förbränningsprocessen har fungerat väl under året. Miljökrav och riktlinjer som miljötillstånd och kommunens miljöpolicy har blivit uppfyllda. Vid en väl fungerade drift bör produktionen klaras av med i huvudsak biobränsle. Framtida åtgärder i form av rökgaskondensering kommer att ge en effektivare förbränningsprocess. Vidare kommer bättre övervakning av distributionen att ytterligare minska miljöpåverkan från Pajala Värmeverk AB. Framtid Åtgärder som förbättrar bolagets framtid är: Att aktivt arbeta med lån så att lägsta ränta kan uppnås samt att amortera mer, så att framtida räntehöjningar inte blir betungande. Att genomföra olika åtgärder likt tekniska investeringar som ger effektivare förbränning och säkrare drift såsom: Öka antal kunder inom befintligt nät. Installation av rögaskondensering som minskar bränsleåtgång med % och även ger renare rökgaser. Nytt styrsystem som tolererar spänningsfall på ett bättre sätt. Det är viktigt också att hitta en bättre lösning för uppvärmning sommartid samt att optimera bränslehanteringen inom värmeverkets område. Nyckeltal Bränsle Trädbränsle Olja, MWh El, MWh Total, MWh

38 Projekt Redovisning 2015 IB Intäkter Kostnader UB Detaljplaner Kulturmiljöanalys Minoritet Energibesparing Samhandling Stora Investeringar Pom Samhandling Stora Investeringar Tek Gruvsatsning Pajala Etapp Iii Pajala Flygplats Säkerhetsutrustning Pistmaskin Ismaskin Krafttag För Omtag Bredband I Glesbygd Det Nya Pajala Dua Delegationen För Unga Till Arbete Psykiatriprojekt Minoritetsprojekt Sn Kompetensstegen Bof Våld I Nära Relationer Vinr Remodem Ekb Länsstyrelsen Ekb Länsstyrelsen Del Ii Våld Mot Nära Hrf Hedersrelaterat Våld Och Förtryck Sammanhållen Vård Och Omsorg Ökad Bemanning Äo Riittakusikkoprojekt Arbetsstugestiftelse Paj C Arbetsstugestiftelse Junosuando Arbetsstugestiftelse Tärendö Arbetsstugestiftelse Korpilombolo Arbetsstugestiftelse Sattajärvi Matematiksatsning Läslyftet Laestadiusdagarna Totalt Bland de större projekten är Bredband i glesbygd som avslutats under På grund av bekymmer under projekttiden med fiber som grävts av blev projektet dyrare än plan och avslutet innebar att IT fick gå in med 651 tkr för att täcka förlusten. Andra stora projekt som är snart avslutas är de samhandlingsprojekt som Tekniska avdelningen samt Plan- och miljöavdelningen haft gemensamt med Trafikverket. 38

39 Pajala Flyktingsituation Bakgrund I och med det oroliga läget i världen ökade flyktingtillströmningen i Sverige enormt under hösten Bilden nedan kommer från Migrationsverkets hemsida och visar antalet asylsökande månad för månad. Asylboenden Det finns i kommunen ett antal asylboenden som Migrationsverket har upphandlat och det är privata entreprenörer som driver dem. Totalt finns mellan personer på boenden runt om i kommunen, företrädelsevis i Pajala centralort, Erkheikki samt Junosuando. Ensamkommande barn Kommunen har haft avtal sedan 2013 om att ta emot barn som anländer till Sverige ensamma. Redan under 2014 insåg kommunen att boendet i Korpilombolo inte kommer räcka till och planerade för en ombyggnad av Kunskapssmedjan till boende. Under hösten blev läget akut och andra lokaler fick ordnas fram. I Pajala öppnade ett större boende med 18 platser. Utöver detta har mindre boenden i Pajala och Korpilombolo öppnats på grund av trycket. I dagsläget har kommunen strax över 70 ensamkommande barn vilket är mer än en fördubbling under Påverkan av funktioner Under hösten rapporterade kommunen veckovis till Myndigheten för samhällskydd och beredskap påverkan situationen hade på de kommunala verksamheterna. I slutet av november var bedömningen enligt nedanstående tabell. Funktion Påverkan Kommentar Socialtjänst Kritisk Socialtjänsten hinner inte genomföra utredningar. Mycket hög arbetsbelastning. Alla resurser uttömda Skola och utbildning Överförmyndare Räddningstjänst Allvarlig påverkan Allvarlig påverkan Skolan uppfyller inte kraven på skolgång för barnen. Sänkt ambitionsnivå vad gäller kvalitet Stor brist på gode män. Tillsättning sker inte inom utsatt tid verksam- Övrig het Måttlig påverkan Ingen påverkan Extra statsbidrag Riksdagen beslutade om extra statsbidrag till kommunsektorn med anledning av situationen. Pajala kommun beviljades 19,2 mkr samt 2,6 mkr riktat till skolan. Pengarna har fördelats till socialsekreterarresurser, undervisningsresurser, projektmedel, kollektivtrafik mfl. Det kommer att avlasta situationen något vad gäller påverkan av funktioner. Arbetsmarknaden I och med den uppkomna situationen har ett stort antal arbetstillfällen skapats i Pajala kommun. Minst 70 personer har jobb på HVBhem och asylboenden och andra arbeten knutna till denna verksamhet. Till de andra verksamheterna finns jobb inom skola och socialtjänst för att ta hand om främst barn och ungdomar som kommer hit. Framtid Migrationsverket gör en bedömning om att behovet av boende är stort trots färre sökande till landet på grund av den mängd som kom hösten Idag har mycket hänt inom detta område, det är nya lagar, bland annat tillfälliga uppehållstillstånd, förordning om fördelning mellan kommuner vilket gör det svårt att prognosticera för kommunen. 39

40 R esultaträkning Kommunen Mkr Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Not 1 102,5 119,7 134,6 112,9 21,7 Verksamhetens kostnader Not 2,3-489,2-524,3-555,5-528,0-27,5 Avskrivningar Not 4-13,1-13,9-14,7 14,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader -399,8-418,5-435,6-429,8-5,8 Skatteintäkter Not 5 237,2 247,2 271,3 270,1 1,2 Generella statsbidrag och Not 5 156,5 163,2 160,1 160,2-0,1 utjämning Finansiella intäkter Not 6 1,6 1,5 1,9 1,2 0,7 Finansiella kostnader Not 7-4,8-4,2-3,5-5,5 2,0 Resultat efter finansiella poster -9,3-10,8-5,8-3,8-2,0 Extraordinära intäkter Not 8 Extraordinära kostnader Not 8 Jämförelsestörande poster Not 9 9,7 0,6 4,3 4,4-0,1 Årets Resultat Not 10 0,4-10,2-1,5 0,6-2,1 40

41 B alansräkning Kommunen Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not ,9 313,1 318,6 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 11,3 11,3 11,3 Summa anläggningstillgångar 316,2 324,4 329,9 Omsättningstillgångar Förråd 1,1 1,7 1,6 Exploateringsfastighet Not 13 7,3 6,0 6,0 Kortfristiga fordringar Not 14 41,0 47,9 52,7 Kortfristiga placeringar Not 15 31,1 32,0 33,4 Kassa och bank 7,2 2,1 13,0 Summa omsättningstillgångar 87,7 89,7 106,7 SUMMA TILLGÅNGAR 403,9 414,1 436,6 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not ,2 141,9 140,4 därav årets resultat 0,4-10,2-1,5 Avsättningar Not 17 Avsatt till pensioner 9,7 9,4 13,1 Övriga avsättningar 2,4 2,3 3,2 Skulder Långfristiga skulder Not ,9 169,6 164,4 Kortfristiga skulder Not 19 88,7 90,9 115,5 Summa avsättningar och skulder 251,7 272,2 296,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 403,9 414,1 436,6 PANTER OCH ANSVARSFÖRBIN- DELSER Pensionsförpliktelser ej medtagna som 222,7 211,2 199,0 skuld Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser 54,0 51,2 48,3 Borgen för egna hem 4,6 4,1 3,5 Pajalabostäder AB 148,7 159,7 159,7 Pajala Värmeverk AB 38,0 33,2 40,4 Övrigt Not 20 1,5 1,4 1,4 Pensionsåtagande kommunalråd 0,0 0,0 4,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 469,5 460,8 456,3 41

42 K assaflödesanalys Kommunen Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0,4-11,2-1,5 Justering för ej likviditetspåverkande poster 13,4 14,8 17,6 enl specifikation Minskning av avsättningar pga utbetalningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 13,8 3,6 16,1 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Not 14-22,0-7,8-6,2 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager 0,1 0,7 0,1 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Not 19 1,7 2,2 24,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten -6,4-1,3 34,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,3 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Not 11-30,2-23,2-19,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 11 0,8 0,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -29,4-22,6-20,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Not 18 20,0 Amortering av långfristiga skulder Not 18-1,1-1,2-3,5 Ökning av långfristiga fordringar Not 12 0,0 Minskning av långfristiga fordringar Not 12 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1,1-18,8-3,5 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde -36,9-5,1 10,9 Likvida medel vid årets början 44,1 7,2 2,1 Likvida medel vid årets slut 7,2 2,1 13,0 RÄNTEBÄRANDE NETTOTILL- GÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 13,1 13,9 14,7 Justering för gjorda avsättningar 0,8-0,4 4,6 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -0,5 1,3-1,7 13,4 14,8 17,6 42

43 N oter Kommunen Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftsredovisning 111,8 128,9 144,6 Avgår interna poster -9,3-9,2-10,0 Summa 102,5 119,7 134,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftsredovisning 498,5 533,5 565,5 Avgår interna poster -9,3-9,2-10,0 Summa 489,2 524,3 555,5 Mkr Not 3 Leasingkostnader Bilar 3,0 3,0 3,1 3,1 3,1 Datorer 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 Kopieringsmaskiner 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 Summa 4,3 4,4 4,5 4,5 4,5 Operationella leasingavtal Ett operationellt leasingavtal kännetecknas som ett vanligt hyresavtal. Pajala kommun står för drivmedel, service mm. Pajala kommun har totalt betalat 4,4 mkr i leasingavgifter under år Pajala kommuns framtida åtaganden redovisas per tillgångsslag Not 4 Avskrivningar Maskiner och inventarier 2,7 3,0 3,4 Fastigheter och tekniska anläggningar 10,4 10,9 11,3 Summa 13,1 13,9 14,7 43

44 Mkr Not 5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunala skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 238,6 247,8 271,5 Preliminär slutavräkning innevarande år -1,5 0,1 0,3 Slutavräkningsdifferens föregående år 0,1-0,7-0,5 Summa kommunalskatteintäkter 237,2 247,2 271,3 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 71,8 68,2 66,1 Strukturbidrag 30,4 28,7 28,8 Regleringsbidrag 2,9 1,5 0,0 Kostnadsutjämningsbidrag 38,1 49,8 47,7 Utjämningsbidrag LSS 3,4 4,5 3,8 Regleringsavgift -0,2 Kommunal fastighetsavgift 10,3 10,5 12,0 Mellankommunal utjämning -0,4 0,0 0,0 Generella bidrag fr staten *1,9 Summa generella statsbidrag och utjämning 156,5 163,2 160,1 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 393,7 410,4 431,4 Avräkning per kommuninvånare Slutavräkningsdifferens föregående år -0,5 Preliminär slutavräkning innevarande år 0,3 * 0,5 mkr avser kompensation av slopande av nedsättning av sociala avgifter för unga. 1,4 mkr avser en 1/13 del av engångsmedel för Flyktingsituationen bokförda år Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,1 0,0 0,0 Aktieutdelning 0,9 0,7 0,8 Kursvinster fonder 0,2 0,3 0,6 Ersättning borgensavgift 0,4 0,5 0,5 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa 1,6 1,5 1,9 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader lån 4,6 4,0 3,4 Räntekostnad pensionsskuld 0,0 0,0 0,0 Reaförlust fonder 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader 0,2 0,2 0,1 Summa 4,8 4,2 3,5 Not 8 Extraorinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 44

45 Mkr Not 9 Jämförelsestörande poster Intäkter Fastighetsavgift tidigare år 0,0 0,0 0,0 Anläggningstillgångar försäljningspris 1,0 0,8 0,0 AFA Försäkring 8,9 0,0 4,3 Summa intäkter 9,9 0,8 4,3 Kostnader Anläggningstillgångar bokfört värde -0,2-0,2 0,0 Summa kostnader -0,2-0,2 0,0 Summa jämförelsestörande poster 9,7 0,6 0,0 Not 10 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 0,4-10,2-1,5 Summa 0,4-10,2-1,5 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 0,9 1,6 1,4 Nyanskaffningar 1,2 0,2 0,3 Försäljningar Omklassificering Årets avskrivning -0,5-0,4-0,4 Utgående bokfört värde 1,6 1,4 1,3 Avskrivningstid 5 år Markreserv Ingående bokfört värde 10,2 10,2 10,9 Nyanskaffningar 0,7 0,2 Försäljningar 0,0 Omklassificering Utgående bokfört värde 10,2 10,9 11,1 Byggnader och tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 156,6 156,0 153,3 Nyanskaffningar 5,5 3,2 0,5 Försäljningar -0,5-0,2 Omklassificering 0,3 Utrangering Årets avskrivning -5,7-6,0-6,1 Utgående bokfört värde 156,0 153,3 147,7 Avskrivningstid år 45

46 Mkr Anläggningar affärsdrivande Ingående bokfört värde 38,1 45,8 48,1 Nyanskaffningar 9,3 4,2 5,4 Försäljningar Omklassificering -1,0 Årets avskrivning -1,6-1,9-2,1 Utgående bokfört värde 45,8 48,1 50,5 Publika anläggningar Ingående bokfört värde 16,0 22,9 27,4 Nyanskaffningar 7,9 5,6 4,9 Försäljningar Omklassificering 1,0 Årets avskrivning -1,0-1,1-1,1 Utgående bokfört värde 22,9 27,4 32,2 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 47,5 46,4 47,7 Nyanskaffningar 1,0 3,3 0,2 Försäljningar -0,3-0,9 Omklassificering 0,9 Årets avskrivning -1,9-2,0-2,0 Utgående bokfört värde 46,4 47,7 45,9 Maskiner, inventarier och konst Maskiner, inventarier och konst Ingående bokfört värde 17,7 20,8 24,4 Nyanskaffningar 5,3 6,1 3,9 Omklassificering Årets avskrivning -2,2-2,5-3,1 Utgående bokfört värde 20,8 24,4 25,2 Avskrivningstid 3 20 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Ingående bokfört värde 1,1 1,2 0,0 Nyanskaffningar 5,1 4,8 Omklassificering -5,1-1,2 Utgående bokfört värde 1,2 0,0 4,8 Summa anläggningstillgångar 304,9 313,1 318,6 Pågående investeringar avskrivs ej 46

47 Mkr Röstandel % Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Aktier dotterbolag Pajalabostäder AB 100 % 2,0 2,0 2,0 Pajala Värmeverk AB 100 % 7,3 7,3 7,3 Aktier och andelar övriga Pajala Utveckling AB 49 % 0,2 0,2 0,2 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,2 0,2 0,2 Länstrafiken Norrbotten AB 0,8 0,8 0,8 Filmpool Nord AB 0,1 0,1 0,1 Övriga 0,1 0,1 0,1 Långfristigar fordringar Utlämnad lån koncern 0,0 0,0 0,0 Kommuninvest Ekonomisk förening 0,6 0,6 0,6 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Summa 11,3 11,3 11,3 Not 13 Exploateringsfastighet Exploateringsmark Ingående bokfört värde 7,3 7,3 6,0 Nyanskaffningar 0,0 0,0 0,0 Försäljningar 0,0-1,3 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 7,3 6,0 6,0 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5,5 6,0 4,9 Förutbetalda kostnader 9,8 8,7 11,1 Upplupna intäkter 5,5 12,0 17,9 Pågående projekt 4,6 7,1 5,3 Upplupna skatteintäkter 3,0 3,2 5,1 Skattekonto 0,1 0,1 0,1 Fordran särskild löneskatt 0,0 0,8 0,4 Fordran moms 6,7 7,2 7,3 Fordran Pajala Värmeverk AB 5,7 2,7 0,6 Fordran Pajalabostäder AB 0,0 0,0 0,0 Diverse kortfristiga fordringar 0,1 0,1 0,0 Summa 41,0 47,9 52,7 47

48 Mkr Not 15 Kortfristiga placeringar Diskretionär portföljförvaltning Aktier och andelar 6,6 5,8 Omklassificering aktier och andelar 7,7 Obligationer 25,4 27,6 Omklassificering obligationer 23,4 Summa 31,1 32,0 33,4 Not 16 Eget kapital Eget kapital årets början 151,8 152,2 141,9 Justering långfristig skuld Lapplands kommunalförbund Årets resultat 0,4-11,2-1,5 Summa 152,2 141,9 140,4 Not 17 Avsättningar Avsatt till pensioner Ingående avsättning 11,3 12,1 11,7 Nya förpliktelser under året 0,8-0,4 3,7 Varav -Nyintjänad pension 0,8 0,3 0,2 -Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,2 0,1 0,2 -Ändring av försäkringstekniska lösningar 0,0 0,0 0,0 -Pension till efterlevande 0,6 0,3 0,2 -Övrig post -0,8-1,1 0,1 -Pensionsavsättning politiker 3,0 Årets utbetalningar Förändring av Pajala modell -0,2 0,0 0,0 Förändring av löneskatt 0,2 0,0 0,9 Summa avsatt till pensioner 12,1 11,7 16,3 Aktualiseringsgrad, % Pensioner enligt den så kallade Pajala-modellen har värderats till värdet av framtida utbetalningar Pajala kommun gör inga avsättningar för återställande av deponier då kommunen inte har några soptippar. 48

49 Mkr Not 18 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 151,4 150,1 168,9 Nyupplåning 20,0 Årets amortering -1,1-1,2-3,4 Ökning/minskning av kortfristig del -0,1-1,8 Summa 150,2 168,9 163,6 Kreditgivare Kommuninvest 143,6 163,0 158,1 Spintab 0,4 0,0 0,0 Nordea 6,2 5,9 5,5 Delsumma 150,2 168,9 163,6 Långfristig skuld till Lapplands Kommunalförbund 0,7 0,7 0,7 Summa 150,9 169,6 164,4 Övriga uppgifter kring låneskulden Genomsnittsränta, % 2,9% 2,4% 2,0% Utlandslån 0,0 0,0 0,0 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 26,8 21,8 27,6 Arbetsgivaravgifter 5,6 5,9 6,4 Anställdas skatter 4,8 4,8 5,1 Moms 1,2 1,0 0,7 Upplupen pensionskostnad, individuell del 10,3 11,2 12,1 Upplupna timlöner inkl po påslag 4,7 4,5 5,7 Pågående projekt 1,3 1,5 3,5 Semesterlöneskuld inkl sociala avgiftter 18,8 20,7 21,7 Särskild lömeskatt 0,7 0,0 0,0 Förutbetalda skatteintäkter 1,5 2,2 0,4 Övriga förutbetalda intäkter 0,7 0,9 24,6 Upplupen räntekostnad 1,6 1,3 1,0 Övriga upplupna kostnader 2,7 2,5 2,1 Nästa års amortering av långfristiga lån 1,1 1,2 3,0 Pajala Värmeverk AB 5,1 2,1 0,0 Pajalabostäder AB 1,7 1,1 0,1 Sparbanken Nord konto 0,0 7,8 0,0 Övrigt 0,1 0,4 1,5 Summa 88,7 90,9 115,5 Not 20 Övriga ansvarsförbindelser Isladeföreningen Lappugglan Pajala Hockeyklubb 1,5 1,4 1,4 Summa 1,5 1,4 1,4 Pajala kommun har i januari 1995 ingått ett solidariskt borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Pajala kommun ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av den totala förpliktelsen uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 49

50 R edovisnings principer Kommunen Pajala kommun följer den kommunala redovisningslagen förutom på en punkt. I 2 kap 7 föreskrivs en dokumentation av redovisningssystemet, arbetet med denna dokumentation påbörjades under år Dokumentationen är ej färdigställd. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare förutom nedanstående rekommendationer som ej är tillämpliga på Pajala kommun; Nr 6 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar Tidigare år har Pajala kommun inte tillämpat Rekommendation nr 3.1 redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål men fr.o.m. år 2011 tillämpas rekommendationen. Pajala kommun ställer upp not 9 anläggningstillgångar enligt idéskriften Tilläggsupplysningar till de finansiella rapporterna som ges ut av Rådet för kommunal redovisning. Pajala kommun har fr.o.m. år 2011 bokat upp fastighetsavgiften enligt SKL s cirkulär 11:62. Pensionsskuld Den individuella delen av PFA redovisas som en kortfristig skuld. Pajala kommun har beslutat att fr om 2002 årligen utbetala hela den individuella delen. Pensionsskulden är beräknad enl. RIPS07. Avsättning pension förtroendevalda Pajala kommun har fr om 2015 avsatt pension för förtroendevalda. Ansvarsförbindelse Pensionsåtagade för kommunlaråd har tagits upp i ansvarsförbindelsen fr Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld påförde kommunen de olika nämnderna och kommunstyrelsen kostnaden för semestern istället för att kommunen centralt tagit kostnaden för semestern. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivning av anläggningar påbörjas när anläggningen färdigställs. De planenliga avskrivningstiderna följer i huvudsak Kommunförbundets rekommendationer. Avskrivning av fastigheter följer det beslut kommunfullmäktige fastställt För inventarier gäller en investeringspolicy som kommunfullmäktige antog vilket innebär att en inventarie ska ha en varaktighet på minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst kronor. Immateriella anläggningstillgångar Pajala kommun följer rekommendation 12.1 redovisning av immateriella tillgångar. En omklassificering gjordes i bokslut Komponentavskrivning Pajala kommun har inte delat upp anläggningar i komponenter. Ekonomisystemet stödjer inte kompontentavskrivningar. Efter uppgradering som är planerad till 2016 kommer kommunen att påbörja arbetet med komponentavskrivningar. Finansiella tillgångar Pajala kommun följer from 2010 RKRs rekommendation nr 9 avseende klassificering av finansiella tillgångar. Tillgången är klassificerad som en omsättningstillgång eftersom utgångspunkten är att tillgången är föremål för köp- och sälj. Innehavet betraktas inte som ett stadigvarande innehav. Omsättningstillgången är värderad till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Upplupna timlöner Pajala kommun har ändrat redovisningen av upplupna timlöner år 2009 vilket innebär att kommunen följer KRL 2:3. Upplupna timlöner plus po påslag är bokade mot eget kapital. Vid bokslut framöver kommer förändringen av timlöner december att bokas upp. Sammanställd redovisning (koncern) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagens 8 kap och utformas enligt god redovisningssed. Pajala kommunkoncern omfattar kommunen samt företag som kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Koncernredovisning har för de dotterbolag där kommunen har en röstandelsmajoritet på 50 % eller mer, upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Pajala Utveckling AB betraktas som intresseföretag då kommunens ägarandel uppgår till 49 %. Konsolidering av detta företag har inte skett eftersom intresseföretaget endast har marginell betydelse för koncernen. Bokslutet baseras på Pajala kommuns värderingsoch avskrivningsprinciper. Om principerna väsentligt skiljer sig i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. För att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomi har alla transaktioner inom koncernen eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för latent skatteskuld hänförts till eget kapital. 50

51 O rd och begrepp Aktieägartillskott kan vara villkorade eller ovillkorade och är ett sätt för aktieägare att öka det egna kapitalet i ett aktiebolag genom kapitaltillskott eller genom tillskott av egendom. Aktualiseringsgrad visar hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande anställnings uppgifter är uppdaterade. Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas för en längre tidsperiod, till exempel fastighter, byggnader och tekniska anläggningar, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgången beräknade nyttjandeperiod. Avsättning är de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns en osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balanslikviditet är likviderbara omsättningstillgångar satt i relation till de kortfristiga skulderna. Den visar betalningsberedskapen på kort sikt, dvs förmåga att betala de kortfristiga skulderna. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelad på tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar) och eget kapital. Avsättningar och skulder (lång- och kortfristiga skulder). Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Driftredovisningen redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten, fördelat per nämnd/styrelse. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögenhet). Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet, är av sådan art att det inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiella intäkter/kostnader avser kostnader och intäkter för räntor på in- och utlåning, utdelningar mm. Finansnettot är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Investeringsredovisning redovisar intäkter- och kostnader för årets nettoinvesteringar i till exempel fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Tillgångarna är avsedda att användas under en längre period. Jämförelsestörande poster avser händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder samt vid jämförelser mellan olika kommuner. Kassaflödesanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på löpnade-. Investerings- och finansieringsverksamhet. Den mynnar ut i förändring av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre är ett år från balansdagen. Likvida medel består av kontanter, banktillgodohavande mm. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Obeskattade reserver har till syfte att jämna ut skattebelastningen mellan goda och dåliga år. De utgörs av fondavsättningar och skattemässiga avskrivningar över plan. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under en kort tid, exempelvis kundfordringar, skattekonto och fordran moms. Tillgångarna kan snabbt omsättas till likvida medel. Periodisering (förutbetald och upplupen) innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken den hör. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed förändringen av kommunens eget kapital, d v s årets resultat, Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning ger en ekonomisk helhetsbild av kommunen och de olika juridiska personerna (bolag) i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Solditet är eget kapital satt relation till de totala tillgångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Förvärvsmetod innebär att anskaffningsvärdet för aktierna minskar bolagets egna kapital varefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningen. 51

52 S Sammanställd redovisning ammanställd redovisning Kommunen KS-ordförande Kommunchef Harry Rantakyrö Åsa Allan Årets resultat -1,5 Mkr Investeringsvolym 20,2 Mkr Balansomslutning 436,6 Mkr Soliditet 32,2 % Likviditet 91 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Maria Törmä Lindmark VD Magnus Pekkari Årets resultat 2,7 Mkr Investeringsvolym 7,7 Mkr Balansomslutning 201,7 Mkr Soliditet 12,9 % Likviditet 69 % Kommunens ägarandel 100 % Ordförande Owe Pekkari VD Carl-Johan Riblom Årets resultat -0,16 Mkr Investeringsvolym 1,3 Mkr Balansomslutning 45,9 Mkr Soliditet 5,8 % Likviditet 94 % 52

53 S Sammanställd redovisning ammanställd redovisning översikt En väsentlig del av Pajala kommuns verksamhet bedrivs i andra former än via nämnder och programområden. För att få en helhetsbild av kommunens verksamhet och engagemang är det angeläget att tillämpa en sammanställd redovisning och redovisa konsolideringsenhetens resultat och finansiella ställning. Pajala kommun, Pajalabostäder AB och Pajala Värmeverk AB utgör tillsammans en konsolideringsenhet. Syfte Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en mer heltäckande analys av kommunens ekonomi, vilket också ger ökade möjligheter för effektiv styrning. De olika intressenterna ges möjlighet att bedöma helheten oavsett val av verksamhetsform. Med olika intressenter avses kommuninvånare, anställda, förtroendevalda, långivare m.fl. Den sammanställda redovisningen innebär även att kommunallagens krav uppfylls. Pajalabostäder AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet inom Pajala kommun. Bolagets verksamhetsinriktning är att äga, förvalta och förvärva fastigheter och tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Bolaget förvaltar även kommunens verksamhetsfastigheter. Resultaträkning Mkr Rörelsens intäkter 40,6 41,7 71,7 Rörelsen kostnader -30,3-30,4-38,0 Avskrivningar -4,3-4,7 15,5 Rörelseresultat 6,0 6,6 18,2 Finansiellt netto -3,9-4,0-3,5 Avsättning 0,0 0,0-12,0 Årets resultat 2,1 2,6 2,7 Balansräkning Mkr Anläggningstillgångar 161,8 178,7 170,8 Omsättningstillgångar 6,1 4,0 30,9 Summa tillgångar 167,9 182,7 201,7 Eget kapital 11,3 13,9 16,6 Obeskattade reserver 0,0 0,0 12,0 Långfristiga skulder 144,4 138,9 128,9 Kortfristiga skulder 12,2 29,9 44,2 Summa eget kapital och skulder 167,9 182,7 201,7 Statistik per den 31/ Lägenhetsbestånd Outhyrda lägenheter Pajala Värmeverk AB Bolaget ägs till 100 % av Pajala kommun. Bolaget startade sin verksamhet Bolaget bildades för att skapa förutsättningar för en stabil biobränslemarknad i regionen och en positiv utveckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i konsolideringsenhetens energihantering. Resultaträkning Mkr Rörelsens intäkter 16,4 16,3 16,6 Rörelsen kostnader -11,9-12,4-12,8 Avskrivningar -2,9-2,9-2,9 Rörelseresultat 1,6 0,9 0,9 Finansiellt netto -1,2-1,2-1,1 Resultat före boslutsdispositioner och skatt 0,4-0,3-0,2 Uppskjuten skattefordran 0,0 1,1 0,04 Årets resultat 0,4 0,8-0,16 Balansräkning Mkr Anläggningstillgångar 43,3 42,3 40,8 Omsättningstillgångar 5,5 5,1 5,1 Summa tillgångar 48,8 47,5 45,9 Eget kapital 2,0 2,8 2,7 Långfristiga skulder 43,5 39,6 39,4 Kortfristiga skulder 3,3 5,0 3,8 Summa eget kapital och skulder 48,8 47,5 45,9 Statistik Total kulvertlängd (km) 25,0 25,1 25,3 Antal abonnemang

54 Sammanställd redovisning A nalys koncern Resultat och omsättning Koncernen Pajala kommun redovisade 2015 ett årets resultat på 1,0 mkr. Jämfört med 2014 är det en förbättring med 7,8 mkr. Påverkande faktorer har varit bättre organisation för ensamkommande flyktingbarn, bättre kontroll och användande av resurser inom socialtjänsten, skattehöjning och kostnadsneddragningar hos Pajalabostäder och Pajala värmeverk. Koncernen redovisade under 2015 intäkter på drygt 633,2 mkr, varav 68 % består av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Jämfört med 2014 ökade intäkterna med 12,7 %. Kostnaderna ökade med 10,9 %, från 570,3 till 632,2. Pajalabostäder AB redovisade en vinst på 2,7 mkr (2,6 mkr 2014) och Pajala Värmeverk AB en förlust på -0,16 mkr (0,8 mkr). Investeringar För att möta en fortsatt utveckling och tillväxt av kommunen i form av ökad verksamhet och stort underhållsbehov följer ett stort behov av investeringar. De totala investeringarna för år 2015 uppgår till 29,2 mkr (44,5 mkr 2014). Pajala kommun stod för 20,2 mkr (22,6 mkr), Pajalabostäder AB 7,7 mkr (21,0 mkr) och Pajala Värmeverk AB 1,3 mkr (0,9 mkr). Likviditet En god likviditet, d.v.s. förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, innefattar att konsolideringsenheten i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Det bör upprätthållas en sådan likviditet eller kortsiktig betalningsförmåga att man kan betala sina löpande utgifter utan besvär. Likviditeten 2015 ligger på 85 % (75 %). Ett riktvärde som brukar användas är 100 %. Soliditet Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt handlingsutrymme, den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av det egna kapitalet och tillgångsförändringen. För 2015 uppgick soliditeten till 23,2 %, minskning med en procent jämfört med Det finns ingen generell nivå för hur hög soliditeten bör vara för en kommunal konsolideringsenhet. En hög soliditet innebär dock att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Soliditeten är viktig eftersom kommunen som borgenär riskerar att få lösa in skulder från bolagen vid eventuella ekonomiska svårigheter. Framtiden Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Under detta år har konsolideringsenheten redovisat ett negativt resultat. För att i framtiden klara balanskravet krävs att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Organisatoriska förändringar inom skolan, socialtjänsten och kommunstyrelsen är aktuella och ett fortsatt arbeta att anpassa kostymen efter dagens förutsättningar fortgår. Pajalabostäder AB har under de senaste åren tagit en relativt stor risk i de gjorda investeringarna i hyresrätter. Avkastningen är låg och investeringen görs på lång sikt, uppemot 50 år. En återgång till en bostadsefterfrågan i paritet med läget 2009 skulle innebära stora problem för bolaget, där de egna reserverna skulle vara tömda på tre år. Ett scenario som finns i bakhuvudet i arbetet med att minska vakanta lägenheter. Pajala värmeverk AB ser en ökad konkurrens i takt med stigande medeltemperaturer och mindre vinstmarginaler. Kortsiktigt slår det mot kunderna som märker av ett högre fjärrvärmepris per MWh. Skillnaden mellan fjärrvärme och bergvärme ökar vilket medför att potentiella kunder väljer den billigare bergvärmen före fjärrvärmen. För att motverka detta kommer vi under 2016 att installera rökgaskondensering i verket, vilket medför en ökad verkningsgrad och med det minskade bränslekostnader med upp till 15 %. 54

55 S Sammanställd redovisning ammanställd resultaträkning Mkr Verksamhetens intäkter Not 1 136,4 149,9 165,6 Verksamhetens kostnader Not 2-508,3-539,4-579,1 Avskrivningar Not 3-20,3-21,6-33,1 Verksamhetens nettokostnader -392,2-411,1-446,6 Skatteintäkter 237,2 247,2 271,3 Generella statsbidrag och utjämning 156,5 163,2 160,1 Finansiella intäkter Not 4 1,7 1,5 1,9 Finansiella kostnader Not 5-10,0-9,3-8,1 Resultat efter finansiella poster -6,8-8,5-21,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Bokslutsdispositioner 0,0 1,1-11,9 Jämförelsestörande poster 9,7 0,6 34,3 Årets Resultat 2,9-6,8 1,0 55

56 S Sammanställdredovisning ammanställd Balansräkning Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 6 Materiella anläggningstillgångar 509,9 533,0 529,1 Finansiella anläggningstillgångar 7,4 8,5 8,5 Summa anläggningstillgångar 517,3 541,5 537,6 Omsättningstillgångar Förråd 3,3 3,7 3,3 Exploateringsfastighet 7,3 6,0 6,0 Kortfristiga fordringar Not 7 45,3 49,4 82,5 Kortfristiga placeringar 31,0 32,0 33,4 Kassa och bank 9,5 3,6 13,4 Summa omsättningstillgångar 96,4 94,7 138,6 SUMMA TILLGÅNGAR 613,7 636,2 676,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 8 159,0 154,7 155,7 därav årets resultat 2,9-6,8 1,0 Avsättningar Avsatt till pensioner 9,7 9,4 13,1 Övriga avsättningar 2,4 2,3 15,2 Summa avsättningar 12,1 11,7 28,3 Skulder Långfristiga skulder Not 9 338,7 348,1 332,8 Kortfristiga skulder Not ,1 121,7 159,4 Summa skulder 439,8 481,6 492,2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 613,7 636,2 676,2 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser ej medtagna som skuld 222,7 211,2 199,0 Upplupen löneskatt pensionsförpliktelser 54,0 51,2 48,3 Borgen för egna hem 4,6 4,1 3,5 Pajalabostäder AB 148,7 159,7 159,7 Pajala Värmeverk AB 22,5 33,2 40,4 Övrigt 1,5 1,4 1,4 Pensionsåtagande kommunalråd 0,0 0,0 4,0 SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 454,0 460,8 456,3 56

57 S Sammanställdredovisning ammanställd Kassaflödesanalys Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 2,9-6,8 1,0 Justering för ej likviditetspåverkande Not 1 19,5 20,7 48,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 22,4 12,9 49,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -21,0-5,0-34,5 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga varulager -0,6-0,4 0,3 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -28,1 4,3 27,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten -27,3 12,7 42,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -0,3 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -44,0-49,6-28,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,8 5,1 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -42,2-44,5-29,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 55,4 32,1 21,7 Amortering av långfristiga skulder -23,9-6,2-25,3 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 31,5 25,9-3,6 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRA- STRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde -38,0-5,8 9,8 Likvida medel vid årets början 47,4 9,4 3,6 Likvida medel vid årets slut 9,4 3,6 13,4 Not 1 Justeringar för av- och nedskrivning 20,3 21,6 33,1 Justering för gjorda avsättningar 0,8-0,4 16,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -0,5 0,2-1,7 Realiserat resultat försäljning av anläggningstillgång -1,1-0,7 0,0 57

58 K Sammanställdredovisning oncernredovisning Noter Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Pajala kommun 102,5 119,7 134,6 Pajalabostäder AB 40,6 41,7 41,7 Pajala Värmeverk AB 16,4 16,3 16,6 Avgår elimineringar -23,1-27,8-27,3 Summa 136,4 149,9 165,6 Mkr Not 2 Verksamhetens kostnader Pajala kommun 489,2 524,4 555,6 Pajalabostäder AB 30,3 30,4 38,0 Pajala Värmeverk AB 11,9 12,4 12,8 Avgår elimineringar -23,1-27,8-27,3 Summa 508,3 539,4 579,1 Mkr Not 3 Avskrivningar Pajala kommun 13,1 13,9 14,7 Pajalabostäder AB 4,3 4,7 15,6 Pajala Värmeverk AB 2,9 3,0 2,9 Summa 20,3 21,6 33,2 Mkr Not 4 Finansiella intäkter Pajala kommun 1,61 1,5 1,9 Pajalabostäder AB 0,04 0,0 0,0 Pajala Värmeverk AB 0,0 0,0 0,0 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 1,7 1,5 1,9 Mkr Not 5 Finansiella kostnader Pajala kommun 4,8 4,2 3,5 Pajalabostäder AB 4,0 4,0 3,5 Pajala Värmeverk AB 1,2 1,2 1,1 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 10,0 9,4 8,1 Mkr Not 6 Anläggningstillgångar Pajala kommun 316,2 324,4 329,9 Pajalabostäder AB 161,8 178,7 170,8 Pajala Värmeverk AB 43,3 42,4 40,8 Avgår elimineringar -4,0-4,0-4,0 Summa 517,3 541,5 537,5 58

59 Sammanställdredovisning Mkr Not 7 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5,8 9,2 8,7 Förutbetalda kostnader 9,8 8,9 11,3 Upplupna intäkter 13,2 23,2 51,7 Övriga fordringar 16,5 12,1 14,9 Beloppen är eliminerade med -2,8-4,0-4,1 Summa 45,3 49,4 82,5 Mkr Not 8 Eget kapital Pajala kommun 152,6 141,9 140,4 Pajalabostäder AB 11,3 14,0 16,6 Pajala Värmeverk AB 2,0 2,8 2,7 Avgår elimineringar -4,0-4,0-4,0 Summa 161,9 154,7 155,7 Mkr Not 9 Långfristiga skulder Pajala kommun 150,9 169,6 164,4 Pajalabostäder AB 144,4 138,9 128,9 Pajala Värmeverk AB 43,4 39,6 39,5 Avgår elimineringar 0,0 0,0 0,0 Summa 338,7 348,1 332,8 Mkr Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 30,1 29,9 31,8 Skulder till kreditinstitut 6,1 23,7 34,8 Förutbetalda intäkter 3,9 4,9 27,0 Upplupen pensionskostnad 10,3 11,2 12,1 Upplupen timlön 4,7 4,5 5,6 Upplupen semesterlön 19,1 25,7 22,1 Upplupna räntekostnader 2,3 1,4 1,6 Övriga upplupna kostnader 2,9 4,5 9,5 Övriga kortfristiga skulder 21,7 19,9 18,8 Beloppen är eliminerade med -2,8-4,0-4,1 Summa 101,1 121,7 159,4 59

60 R edovisning modell Sammanställdredovisning Den i kommunen tillämpade redovisnings-modellen överensstämmer i huvudsak med kommunförbundets rekommenderade modell och består av resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys, driftsredovisning och investeringsredovisning. Resultaträkningen utgår från intäkterna och kostnaderna enligt driftsredovisningen och mynnar ut i årets förändring av eget kapital. Driftsredovisning Verksamhetens Intäkter och kostnader Investeringsredovisning + Bruttoinvesteringar - Investeringsbidrag = Nettoinvestering Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning. I balansräkningen visas även det egna kapitalet, hur kommunen har använt sitt kapital och hur detta har anskaffats. Kassaflödesanalysen ska visa koncernens löpande investerings- och finansieringsverksamhet samt hur förändring av likvida medel uppkommit. Driftredovisningen visar utfallet av verksamhetens kostnader och intäkter i förhållande till budget. Resultaträkning Avskrivningar - Verksamhetens nettokostnader + Skatteintäkter +- Finansnetto Kassaflödesanalys Verksamhetsnetto Investeringsnetto Finansieringsnetto Investeringsredovisningen visar hur kommunens investeringar har fördelats mellan olika programområden och vilka större objekt som investeringen avsett. Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Balansräkning Eget kapital 60

61 Personalekonomisk redovisning och bokslut

62 P ersonal ekonomisk redovisning och bokslut Pajala kommuns personalekonomiska redovisning och bokslut ger en bild av organisationen och läget med vår personal. Nulägesbilden är ett viktigt verktyg för att sätta upp mål för framtiden och stämma av om vi uppnår dem. Med stöd av följande underlag kan vi utveckla kommunen som arbetsgivare. Organisationen är uppdelad enligt följande: KS - Kommunstyrelsen (inklusive plan- och miljö), KUN- Kultur och utbildning, SOC socialförvaltningen. Redovisningen är sammanställd av personal- och löneenheten. Våra anställda - struktur Anställningsform I Pajala kommun jobbar anställda under ett antal olika kollektivavtal. De flesta går under allmänna bestämmelser (AB). Andra avtal är PAN för anhörigvårdare och personliga assistenter, avtalet för deltidsbrandmän (RIB) och bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (BEA). Den 31 december 2015 hade 644 personer tillsvidareanställningar i Pajala kommun. Det motsvarar 595 helårsarbetare. Antalet månadsavlönade (aktiva tillsvidareanställningar samt tidsbegränsat anställda med månadslön) var 713 personer Tillsvidareanställda (även vilande tjänster) motsvarande årsarbetare Månadsavlönade AB, bestående av: tillsvidareanställda AB (enbart aktiva anställningar) visstidsanställda AB, månadsavlönade Visstidsanställda AB, timavlönade PAN, BEA RIB Åldersstruktur Nedanstående tabell visar åldersfördelningen bland tillsvidareanställd personal. Medelåldern 2015 var 50 år år år år år år Medelålder Åldersfördelning över tid Nedanstående tabell visar åldersfördelningen i organisationen 2010 och Andelen anställda under 29 år samt 60 år och äldre har ökat 2015 jämfört med år år Sysselsättningsgrad år år 60-99år I kommunens rekryteringsriktlinjer anges att innan rekryteringsåtgärder vidtas ska det prövas om det finns medarbetare på arbetsstället som önskat högre sysselsättningsgrad, vilket också finns reglerat i lagen om anställningsskydd (LAS). I tabellen nedan visas den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlönade, fördelat på förvaltning och kön. Lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad hade kvinnor inom socialförvalt- 2

63 ningen och högst hade män inom kommunstyrelsen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män Totalt Samtliga månadsavlönade 91,8% 94,4% 92,4% KS 95,7% 96,9% 96,2% KUN 92,4% 92,5% 92,4% SOC 90,7% 93,6% 91,1% Personalkostnader Total personalkostnad Den totala personalkostnaden (exkl pensioner) för 2015 uppgick till cirka 326 mkr, vilket motsvarar 59 procent av kommunens totala driftskostnader under året. År 2014 uppgick den totala personal kostnaden till 60% av kommunens totala driftkostnader. Mer- och övertid Kostnaden för fyllnads- och övertid har under 2015 minskat med 1,4 mkr jämfört med ,9 1,5 2,5 2,9 1,7 1,6 1,5 3,1 1,7 3,9 1,4 2, Fyllnadstid, mkr Övertid, mkr Timlönekostnader Kommunens kostnader för timlön (exkl. projektkostader) uppgick 2015 till 25,3 mkr, det är en minskning från 2014 med 300 tkr. Antalet timavlönade fortsätter öka, 2014 var 524 personer timavlönade och 2015 låg antalet på Timlönekostnad, mkr 21,5 25,6 25,3 Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetstiden för tillsvidareanställd personal under 2015 utgjorde 71,6 procent av faktisk arbetstid. Den största frånvaroorsaken var semester följt av sjukfrånvaro Arbetad tid 71,6% Total frånvaro 28,4% Semester 9,5% Sjukdom 7,0% Föräldrapenning 4,1% Vård av barn 0,5% Ferie/uppehåll 2,6% Övrig frånvaro 4,7% Sjuklönekostnad Enligt lagen om sjuklön, SjLL, betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod, vilket motsvarar 80 procent av den lön och andra anställningsförmåner som den anställde gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan. Från dag 15 får den anställde (som har rätt till sjuklön) kompletterande ersättning enligt kollektivavtal motsvarande 10 procent. Den totala kostnaden för sjuklön 2015 uppgick till 8,7 miljoner kronor (exkl. sociala avgifter). Detta innebär att sjuklönekostanden exkl. sociala avgifter har ökat med 3,5 mkr sedan Tabellen nedan visar sjuklönekostnaden de senaste fem åren fördelat per förvaltning Totalt, mkr 5,7 5,2 6,3 8,5 8,7 KS 0,5 0,6 1,1 1,8 1,2 KUN 2,2 1,6 1,8 2,6 2,7 SOC 3,1 3,0 3,3 4,0 4,8 Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden uppgick 2015 till 15,6 mkr (exkl. sociala avgifter) var semesterlöneskulden 15,4 mkr. 3

64 Antal medarbetare pensionsavgången är någonstans mellan 61 till 67 år. Genomsnittslön I nedanstående diagram visas medellönerna i Pajala kommun var medellönen för män kr och för kvinnor kr var medellönen kr för kvinnor och kr för män Kvinnor Män Samtliga Nedanstående tabell visar antalet pensionsavgångar per förvaltning och år. Prognosen baseras på pensionsavgång vid 65 års ålder. Det innebär 248 pensioneringar inom 10 år (utgången av år 2025). Det utgör 38,5 procent av dagens personalstyrka på 644 medarbetare var prognosen att 14 medarbetare skulle pensioneras under Den faktiska siffran för 2015 blev 24 stycken pensionsavgångar SOC KUN KS Personalomsättning Personalomsättningen är en beskrivning av hur många som avgått och rekryterats. I statistiken nedan ingår bara tillsvidareanställda. Medarbetare som bytt tillsvidaretjänst inom kommunen är inte inräknade. Rekrytering Under 2015 fick 45 nya personer tillsvidareanställningar var siffran 44 och 2013 var siffran 40. Avslutade anställningar Under 2015 avslutades 52 tillsvidareanställningar. Tabellen nedan visar avgångsorsakerna. Med dagens bestämmelser har medarbetaren rätt att ta pension vid 61 års ålder. Detta innebär att 324 personer innan utgången av år 2025 har möjlighet att ta pension. Det motsvarar cirka 50 procent av dagens personalstyrka. Avgångsålder 65 år 61 år Antal tom Andel av dagens 644 Tillsvidareanställda 38,5% 50 % Nya anställningar Avgångar, totalt Egen begäran Pension Annan orsak Prognos för kommande pensionsavgångar Enligt gällande riksdagsbeslut har den anställde avgångsskyldighet vid 67 års ålder. Samtidigt kan medarbetaren avgå med pension tidigast från och med 61 års ålder. Detta innebär att tidpunkten för 4