Från diversity management till mångfaldsplaner?
|
|
- Marie Bergström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist
2 Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré 1 Avhandlingens problem och syfte 1 Mångfaldsidén kommer till Sverige 1 Avhandlingens syfte 3 Mångfaldsidén i Sverige: några bakgrunder 4 Invandringen 4 Invandrarna och arbetsmarknaden 5 Invandrarpolitiken ; 6 Etnicitet, diskriminering och mångfald 8 - några begrepp och utgångspunkter 8 Etnicitet 8 Diskriminering 9 Positiv särbehandling 10 Mångfaldsbegrcppet - några definitioner 10 Mångfaldsidén - hur ringar vi in den? 12 Forskningsläget och avhandlingens bidrag 14 Mångfaldslitteraturen 14 Studier av diversifierade grupper 14 Mångfald som organisationsidé 16 Kritiska invändningar i ett större perspektiv 19 Mångfaldsidén och dess framväxt 21 Avhandlingens bidrag 22 Disposition Idéer och idéspridning 26 Idéspridning som angreppssätt 26 Idéhistoria, idéspridning och historieämnet 26 Innovationsspridning 28 Spridningen av nya idéer som förändring 28 Egenskaper hos idén som påverkar spridningsprocessen 29 Kontextuella faktorer som påverkar spridningsprocessen 31 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige? 33 Idéspridning i organisationer 35 Idéspridning och förändringsproccsser 35 Organisationen som maskin 35 Idéspridning och organisationsförändring som översättning 36 Makt, processer och pragmatik 38 Härmning, legitimitet och hyckleri 39 Ledning, idéspridning och organisationsförändring 42 Vad driver och påverkar mångfaldsidéns spridning i Malmö stad? Att studera mångfaldsidén 45 Övergripande metodfrågor 45 Idéspridning och kvalitativa metoder 45 Uppfattade behov och spridning 46 Kritikernas röst 47
3 Muntlig historia och kvalitativa intervjuer 48 Texter och publikationer 49 Att undersöka hur mångfaldsidén kom till Sverige 50 Att få ett grepp om hur det hela började - vilka var aktörerna? 50 Intervjuer, transkribering och några gemensamma problem 52 Avgränsningar 54 Sveriges Tekniska Attachéer, RALF och AMS/Internationella Ingenjörer 54 Sverige DO och Kvintetten 57 Arbetsgivarverket/Utvecklingsrådet för den statliga sektorn 59 Regeringen och Näringsdepartementet 59 Att undersöka mångfaldsidén i Malmö stad 60 Mångfald eller enfald i Malmö stads organisation? Några ord om studieobjektet 60 Forskningsprojektet Mångfald som personalidé och studiernas ordning 62 Styrdokument Arbets- och utvecklingscentra som startpunkt 64 Högre chefer och politiker - vilka är de? 66 Intervjuernas genomförande och transkribering Från An American Dilemma 69 till diversity management 69 Diversity och den amerikanska exceptionalismen 69 Mångfaldsidén i USA och Europa 69 Det amerikanska dilemmat 70 Mångkulturalismens framväxt i USA 71 Affirmative action-art administrera bort ojämlikheten 73 Bakkefallet, affirmative action och diversity 75 Diversity - "dollar och demografi"? 76 Diversity-idén i USA: en liten sammanfattning 78 Diversity och europeiska förutsättningar 79 Invandrare och minoriteter i Europa 79 Diversity och ekonomisk struktur i USA och Europa 81 Diversity, politisk diskurs, institutioner och välfärd 83 Mångfaldsidén i Europa 85 ' 5. Från diversity management 88 till mångfaldsplaner? 88 Inledning '. 88 Mångfaldsidén: Här, där och överallt? 88 Sverige under 1990-talet 89 Ingenjörerna och forskarna 90 Från USA till Sverige 90 Mångfaldsidén möter svenska förhållanden 93 Forskningen och "Kamalieffekten" 95 Ingenjörernas och forskarnas mångfaldsspår i backspegeln 97 DO och Sverige Att etablera mångfald som organisations- och arbetsgivarfråga 98 DO, Kvintetten och antidiskrimineringsstrategin som försvann 99 Några väckarklockor 101 Från opinionsbildning till metodutveckling 103
4 Mångfald ger nya perspektiv i organisationerna 106 Mångfald-en fråga för arbetsmarknadens parter? 108 DO:s och Sverige 2000:s mångfaldsspår i backspegeln 110 Arbetsgivarverket, Regeringen och 111 Näringsdepartementet 111 Statens roll 111 Arbetsgivarverket - mångfald som förvaltningsprincip 112 Räkna med mångfald? Mångfaldsidén och lagstiftningen 113 Alla lika olika - mångfald som politik 115 Statens mångfaldsspår i backspegeln 116 Sammanfattning och slutsatser : 118 Aktörernas syn på behovet av mångfaldsidén 118 Benchmarkingoch 'bestpractice' -resoroch influenser 120 Kontext, motstånd och återuppfinningar Från ödesfråga till chefsdilemma 125 Inledning 125 Invandrarstaden Malmö 125 Industristaden som omvandlades 125 Ödesfrågan 127 Chefernas mångfaldsidéer och dilemman 130 Vårt dagliga möte 130 Något om problemen med att få ett plus ett att bli två 131 Linje-stab-dilemmat 133 Kompetensdilemmat 135 Chefernas lösningar 137 Tiden läker alla sår 137 Att lägga mångfalden tillrätta 139 Sammanfattning och slutsatser 141 Ledningsfrågan som försvann 141 Cheferna och pragmatismen 141 Mångfald - nytta eller social kontroll? Från gemensam idé 145 till pragmatisk handling 145 Inledning 145 Idéers och strategiers betydelse 145 En nyorganisation skapas 146 Mångfaldsidéer och strategier på AUC 147 En idé gör sitt intåg 147 Mångfaldsstrategier på fyra AUC 148 Mångfald som idé och strategi på fyra AUC 150 Från gemensam idé till pragmatisk strategi 156 Sammanfattning och slutsatser 159 Motstånd, motsägelser och "hyckleri" 159 Varför blev strategierna olika? Sammanfattning och slutsatser 163 Mångfaldsidéns spridning 163 Mångfaldsidén kommer till Sverige 163 Mångfaldsidén i USA och Europa 163
5 Mångfaldsidéns introduktion och spridning i Sverige 165 Mångfaldsidéns spridning i Malmö stad 167 Några reflektioner 170 Uppe bland molnen 170 Virus under inkubation? 172 Summary 174 The Dissemination of the Diversity Concept 174 The diversity concept comes to Sweden 174 The concept of diversity in the United States and Europé 174 Introduction and dissemination of the diversity concept in Sweden 176 Dissemination of the diversity concept in the City of Malmö 179 Litteraturförteckning 183
Från diversity management till mångfaldsplaner?
Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Tryckt av Holmbergs Höjdrodergatan 28 212 39 Malmö
Sammanfattning och slutsatser
Sammanfattning och slutsatser Mångfaldsidéns spridning Mångfaldsidén kommer till Sverige I mitten av 1990-talet gör mångfaldsidén entré i svensk samhällsdebatt. Detta resulterar i massmedial uppmärksamhet
Interkulturella läroprocesser och integrering
Interkulturella läroprocesser och integrering Föreläsning på konferensen om Lärande och interkulturella möten på MDH Den 24 mars 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Innehåll: Överblick över mångkulturalism
CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH
I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik
Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem
I DIALOGENS NAMN MAIRON JOHANSSON. Linnaeus University Dissertations. UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK KIEL gsfflralbbuothek - Nr 73/2011
Linnaeus University Dissertations Nr 73/2011 I DIALOGENS NAMN - IDÉN OM EN ÖVERENSKOMMELSE MELLAN REGERINGEN OCH IDEELLA ORGANISATIONER MAIRON JOHANSSON LINNAEUS UNIVERSITY PRESS UMJVEBSJTÄTSBIBUOTHEK
Interkulturellt förhållningssätt
Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet
Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet Delaktighet i ett mångkulturellt Norden arbetsseminarium om utbildningspolicy Den 1 december 2011, Vasa i Finland Professor Pirjo Lahdenperä
KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Svenska som andraspråk I, 30 högskolepoäng Swedish as a Second Language I, 30 credits Kurskod: LS1G13 Fastställd av: Utbildningsledare 2014-05-20 Reviderad av: Utbildningsledare 2015-05-12
Miljöförvaltningens mångfaldsplan
Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.
Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap
Interkulturell pedagogik och interkulturellt ledarskap Umeå, Skolutveckling på mångfaldens grund Den 15 april 2011 Professor Pirjo Lahdenperä Om du använder hela, eller delar av presentationen, vänligen
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
IW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14
Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö Slutkonferens 22 mars SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Vad blev resultatet? 30 miljoner 300 kursdeltagare 24 arbetsplatser 30 lärare 50 000 utbildningstimmar Kerstin
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet
Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering
Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1212-1648 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-06- 1 8 0002 2 Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet
Mångfald på Volvo Personvagnar
Mångfald på Volvo Personvagnar Vår framtida personal Nå framgång genom mångfald och en inkluderande företagskultur Åsa Lindström Corporate Development Diversity Specialist Page 1 Everything designed around
Informella nätverk och motstånd. Paula Mulinari Malmö högskola
Informella nätverk och motstånd Paula Mulinari Malmö högskola meritokra: Alla erkänner a< de finns, men inte a< de gynnats av dem i sin karriär Informella nätverk iden:fieras som en central process där
A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap
Dnr U2017/92 Samhällsvetenskapliga fakulteten A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap (Bachelor of Science Programme in Gender Studies) Omfattning: 180 högskolepoäng Nivå: Grundnivå Programkod:
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer
Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens
Samverkan vad, hur och varför?
Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet
1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar
STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa
Omvärld NyAa STRATEGISK MÅNGFALD affärs- och verksamhetsnyaa Åsa Nilsson Billme Begrepp Projekt REaD finansieras av EUs Progressprogram och leds i partnerskap av Diskriminerings- ombudsmannen (DO), Diversity
Intervju med Anders Bergman
Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Välkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt
Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Begriplig EU-svenska?
SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen
Att vara ledamot i en rådgivande delegation
Att vara ledamot i en rådgivande delegation Inledning Regeringens delegering av arbetsgivaransvaret inom staten ställer som villkor att arbetsgivarna ska utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR
URVALSPROVET FÖR SÖKMÅLET SAMHÄLLSVETENSKAPER 2018: MODELLSVAR Urvalsprovet består av fyra (4) frågor... Fråga 1: Besvara delfrågorna 1a-1e. Fråga 1 relaterar till artikeln av Staffan Himelroos (2015)
METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik
METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och
LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019
LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 Anne Lindblom annelind@kau.se Lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet Honorary research fellow vid Charles Darwin University, Australien https://www.kau.se/forskare/annelindblom
Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg
Tio budord om funktionshinderpolitiken Lars Lindberg Min bakgrund Funktionshinderpolitikens utmaningar Handikappolitiken påminner mest om spunnet socker: angenäm men flyktig i sin konsistens. Socialförsäkringsboken
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Att omsätta mångfald i praktik
Att omsätta mångfald i praktik - en fallstudie på Sociala Omsorgsförvaltningen i Borås Stad Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp Catharina Isaksson Johanna Selin Handledare: Nanna
Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Strategisk plan JURIDISKA FAKULTETEN
Strategisk plan 2018 2026 JURIDISKA FAKULTETEN Inledning Lunds universitet och den Juridiska fakulteten grundades 1666 och har under århundranden varit ett centrum för bildning och lärdom. Lunds universitet
MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan EKHK30, Ekonomisk historia: Teori och metod, 15 högskolepoäng Economic History: Theories and Methods, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Handlingsplansworkshop
Handlingsplansworkshop Socialdemokraterna framtidspartiet Inledning Varför finns vi? För att påverka! Hur gör vi det? Genom att driva opinion för våra idéer. Genom att vinna val så att vi kan genomföra
Hur många har precis vaknat?
Hur många har precis vaknat? Hur många har en idé av vad image management skulle kunna vara för någonting? Hur många kände till Amphi innan ni fick/såg inbjudan till det här eventet? Strukturellt perspektiv
CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH
I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On
DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons
DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016
FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år 157 155 312 7
Reklam - en objuden gäst?
Reklam - en objuden gäst? Innehåll Kapitel 1 EN OBJUDEN GÄST? 19_ Reklam och medier 20 Vad är reklam? 21 Reklam som medieinnehåll 23 Studiens syfte och frågeställningar 25 Disposition 27 Kapitel 2 EN DEL
FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.
FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle
Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik
Vägen till omställning? Genusanalys av energi och miljöpolitik 1971 1991 Jonas Anshelm, Martin Hultman & Ann-Sofie Kall Tema Teknik och Social förändring, Linköpings universitet Varför är 1970 och 80 talens
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN
2.3.2 CHEFSPROFESSION SOM HOT MOT DEMOKRATIN ANN-SOFIE LENNQVIST LINDÉN Alltsedan Woodrow Wilson i en artikel (1887) drog en skiljelinje mellan politik och förvaltning har idén om att det är både önskvärt
Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor
Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Regionalpolitikens geografi
Frida Andersson Richard Ek Irene Molina (red.) Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik (a Studentlitteratur Innehåll 1 Introduktion: En regional politik i förändring 7 Frida Andersson,
Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning
Mångfaldens dilemman inom svensk polis och polisutbildning Malin Wieslander Doktorand Pedagogiskt arbete Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier Malin Wieslander Presentation 2014 Bakgrund
KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET
Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på
Entusiasm åldras långsamt
Välkommen till höstens första nyhetsbrev och Snart presenteras en helt ny hemsida! Du hittar de gamla breven på http://euroquality.se/nyhetsbrev-2/ Om du vill att fler ska få nyhetsbrevet, har bytt adress
Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon
Managing Diversity i USA - sett med svenska ögon Gabriella Fägerlind, Rådet för arbetslivsforskning 11:e Nordiska Migrationsforskarkonferensen 28-30 oktober 1999, Göteborg 1 Managing Diversity i USA -
Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955. Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET
Exkludering, assimilering eller utrotning? "Tattarfrågan" i svensk politik 1880-1955 Martin Ericsson LUNDS UNIVERSITET DOCTORAL DISSERTATION by due permission of the Faculties of Humanities and Theology,
Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits
Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19
Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende
MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER
MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering
Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar. April 2010
Sverigedemokraternas sympatisörer -sammanställning av undersökningar April 2010 Undersökning, United Minds 2010 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i mars 2010 av United Minds, på uppdrag av Svenskt
In-Diversity Nyhetsbrev 3
Nyhetsbrev 3 APRIL 2012 This project has been funded with support from the European Commission. This communication reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible
Marknadens gränser och politikens villkor
Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna
Tänk själv. en bok om mångfald. av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson. tänk själv en bok om mångfald
Tänk själv en bok om mångfald av Tomas Lundenmark och Christer Nilsson 1 Tack alla medverkande Ett varmt tack till alla som medverkat med faktaunderlag, i intervjuer och med uppsatser för att åskådliggöra
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus
Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus Helena Rojas, utvecklingschef Varför mänskliga rättigheter?
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?
Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi
HR-transformation på svenska
HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets
Vargens rätt i samhället
Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,
Hemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH
I M E R M I M M A L M Ö 2 0 0 7 CURRENT THEMES IN IMER RESEARCH NUMBER 7 Vita fläckar om integrationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden White Spots On
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till
ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Mångfald inte bara en fråga om rättvisa. Kajsa Rives 11 november 2016
Mångfald inte bara en fråga om rättvisa Kajsa Rives 11 november 2016 Mångfald handlar om likheter och olikheter Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand
Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning
Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Ku2018/ Kulturdepartementet
2018-03-22 Ku2018/00421 Kulturdepartementet Sammanfattande rapport från sakråd med forskare och civilsamhällesorganisationer den 22 februari 2018 om regeringens strategi för att minska och motverka segregation
Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen
Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges
Centrala intressen! MAXIMERA INTRESSE- TILLFREDSSTÄLLELSEN!
Centrala intressen! att undvika smärta, utveckla sina förmågor, tillfredsställa sina grundläggande behov av mat och skydd, att njuta av vänskapliga och kärleksfulla relationer med andra och att vara fri
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet
Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första
Mångfald i ord och handling
Mångfald i ord och handling En kvalitativ studie utförd på en stadsdelsförvaltning i Göteborgs Stad Examensarbete för kandidatexamen i personalvetenskap 15 hp, Emelie Petersson Sanna May Handledare: Nanna