Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 25 mars 2015

Transkript

1 Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 25 mars 2015

2 Ärende 1

3 3 av 94 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Samråd av förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. Kommunen yttrar sig över remiss om Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) enligt Tekniska avdelningens förslag den 17 februari Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Ett stort område söder om Bro detaljplaneras för bebyggelse med bland annat fler än 2000 bostäder, skola, handel, centrumverksamhet, småbåtshamn och badplats. Planområdet kännetecknas av en central huvudgata samt uppsamlande torg dit högre och tätare bebyggelse koncentreras. Utöver drift av vatten, avlopp och avfallshantering kommer de allmänna vägarna i området som planeras, lämnas över till kommunen efter verkställande varför det är av intresse för tekniska nämnden att redan i detta skede lämna utförliga synpunkter på planens tekniska aspekter och sådant som kommer att falla inom Tekniska nämndens ansvarsområde. Sammanfattningsvis kan sägas att de föreslagna synpunkterna endast fokuserar på bristfälligheter i planen och att dessa till stor del består av osannolika trafikflödesuppskattningar, bristfällig hantering av parkeringsbehov vid hamn och badplats, saknad hänsyn till vattenskyddsområdet vid planering av vattenoch avloppslösningar, samt avsaknad av lekplatser. I förslaget till yttrande finns också driftskostnadsuppskattningar framtagna av tekniska avdelningen som syftar till att komplettera Kommunfullmäktiges beslutsunderlag vid eventuellt antagande. Beslutsunderlag Tekniska avdelningens tjänsteskrivelse den 17 februari 2015 Tekniska avdelningens förslag till yttrande den 17 februari 2015 Tillväxtkontorets samrådshandlingar för Tegelhagen den 15 januari 2015 Barnperspektiv Många barn kommer att påverkas av detaljplanen, dels som boende och dels som besökare av området. Inte minst ligger barn i fokus för förslagets synpunkter på buller i planen eftersom de är extra känsliga mot buller. Även

4 4 av 94 kommunikationer till i synnerhet skola och badplats är viktigt för barn, men här anser tekniska avdelningen att planen har tagit god hänsyn varför inga synpunkter på detta föreslås. TILLVÄXTKONTORET Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor: 1. Tekniska avdelningens förslag till yttrande den 17 februari Parkeringsberäkning i Tegelhagen den 17 februari 2015

5 5 av 94 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen , Kungsängen e-post: Synpunkter på Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) Upplands-Bros tekniska nämnd har tagit del av samrådshandlingar för Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen), ställer sig positiv till utvecklingar som denna och framför härmed följande synpunkter:

6 6 av 94 Buller Bullerutredningen saknar trafikflödesunderlag ingår inte därför kan Tekniska nämnden enbart utgå från att lagkrav kommer att uppfyllas. Bilparkering Lösningen att ha kvartersmark mellan gång- och cykelvägen och gångvägen längs huvudleden är ovanlig. På sidan 55 anges att detta är tänkt att minska behovet av parkeringsytor i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen och att de är tänkta att kunna samnyttjas av boende, skola, förskola, idrottsplats och besökare till badplatsen. Tekniska avdelningen förfarar att de samfälligheter som kommer att äga dessa strimlor av mark avsedd för parkering kommer att premiera markens funktion som parkering för boende och därmed försämra möjligheterna att ytorna samnyttjas. För att bättre kunna samnyttja dess ytor föreslår Tekniska nämnden att ytorna istället blir allmän platsmark. Den föreslagna parkeringsnormen på en parkeringsplats per bostad är rimlig om inga parkeringsytor förväntas samnyttjas. Om de däremot samnyttjas mellan bostäder, skola, centrumverksamhet och handel uppskattar tekniska kontoret att de insparade parkeringsplatserna motiverar p-tal på 0,53, 0,73, 0,88, 0,75 och 0,82 per bostad för bostäder i område A, B, C, D, respektive E i bilden till höger. Vidare bör parkeringssituationerna vid småbåtshamnen och badplatsen ses över. Som det ser ut nu förväntas plats för 200 småbåtar försörjas med ca 50 gatuparkeringsplatser och badplatsen med åtta parkeringsplatser om inte badplatsparkeringen sker inom kvartersmark. Parkering kan istället ske sommartid på båtuppställningsplatsen när den är tom på sommaren. Generellt anser Tekniska nämnden att det är ont om parkeringsytor för badgäster och båtägare.

7 7 av 94 Trafiksäkerhet Sikttrianglar för gång- och cykelväg Vid varje bilvägskorsning är hörnen på kvartersmarksområden avkapade för att skapa siktlinjer och svängar för bilvägarna. Dessa saknas på många av gångoch cykelvägarna. Tekniska nämnden anser att även kvartersmarkshörn som angränsar till gång- och cykelvägskorsningar (men inte gångvägskorsningar) bör kapas av eller prickmarkeras så att inte byggnader får uppföras där och skapa siktproblem. Säkerställa siktlinjer även för gående och cyklister. Cykelparkering Cykelparkering ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. Utformningen, mängd och val av parkeringslösning är därför viktigt. Trafikhastighet Tekniska nämnden förespråkar en utformning av vägaren som skapar jämna och rimligt låga hastigheter på samtliga vägar i området. Buller Torgen Torgbildningarna som föreslås vara gångfartsområden. Viktigt att ytorna utformas så att en hög trafiksäkerhet uppnås. Gator och belysning Det är angeläget att i kommande skeden vid exempelvis placering av belysningspunker ta hänsyn till driftkostnad, trygghet och säkerhet. Ytor för snöupplag behöver säkerställas. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ligger inom vattenskyddsområdet för Östra Mälaren. Det står i planbeskrivningen att öppna dammar för dagvattenhantering ska anläggas. Planerade dammar ligger inom vattenskyddsområdets primära skyddszon vilket gör att anläggandet kräver tillstånd av Länsstyrelsen. Ingen ökning av dagvattenflödet får ske till något av dikningsföretagen i anslutning till området. Detta bör tas i åtanke vid fortsatt planering och exploatering av området. Tekniska nämnden anser att området är lämpligt för öppen dagvattenhantering. Fördjupad dagvattenutredning behövs, finns instängda områden inom planområdet. Sekundära avrinningsvägar för dagvatten behöver säkerställas.

8 8 av 94 Avfallshantering Tekniska nämnden förespråkar i första hand behållare som töms med kranbil och som kan serva flera hushåll än ett kärl. Hänsyn ska tas till Avfall Sveriges riktlinjer i planeringen av avfallsutrymmet. Park Lekplatser och ytor för spontanidrott bör planeras i detaljplan eller förhandlas in i exploateringsavtal. Med så utförlig beskrivning av områdets odlingslotter verkar det orimligt att inte ha gått igenom lekplatser i det här stadiet. I det fortssatta arbetet är det angeläget att i planeringen ta hänsyn till kommande driftkostander. UPPLANDS-BRO KOMMUN Catharina Andersson Ordförande Tekniska nämnden Charlotte Ahlstrand Tf Teknisk chef

9 9 av 94 Ärende 2

10 10 av 94 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Lokal trafikföreskrift om förbud att parkera på vändplats vid Härneviskolan Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på yta vid Härneviskolan i Bro antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 3 april 2015 Sammanfattning När Härneviskolan byggdes om skapades en vändplats för bussar. Vid tider då barn lämnas och hämtas vid skolan står ibland bilar parkerade i vändplatsen och förhindrar bussen från att komma fram. För att kunna råda bot på detta problem behöver kommunen föreskriva om parkeringsförbud på vändplatsen. Varken förvaltningschef på Upplands-Brohus, som äger marken, eller rektor på Härneviskolan har någonting emot detta förslag. Tvärtom har rektorn tidigare varit i kontakt med kommunen för att försöka få hjälp att få föräldrar att sluta parkera i vändplatsen. Intill skolan och vändplats finns en grusparkering som idag används av föräldrar som hämtar och lämnar sina barn. Den har kapacitet att ta emot fler bilar vid skolans avhämnings- och upphämtningstider. Tillväxtkontoret föreslår därför att den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på ytan vid Härneviskolan antas, samt att den träder i kraft den 1 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2015 Barnperspektiv De barn som åker buss till och från skolan väntas få kortare restid med parkeringsförbudet eftersom bussen inte behöver vänta på att vända och får en säkrare resväg i och med att bussen inte behöver vända i trånga lägen. Vidare väntas mindre trafik i vändplatsen vilket gör det säkrare för barn som går över vändplatsen på vägen från eller till skolan. Barn som får skjuts till och från skolan kan fortfarande hämtas och lämnas i vändplatsen så länge bilen bara stannas inte parkeras. I de fall förälder hade parkerat för att gå in till skolan och hämta sitt barn kommer parkering istället att ske på grusplan och barnet få eskort över 30-km/h-vägen. TILLVÄXTKONTORET

11 11 av 94 Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot att parkera fordon på vändplats vid Härneviskolan

12 12 av 94 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Allévägen, Bro Datum: :1 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vändplats Allévägen; beslutade den. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 tredje stycket 16 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerad vändplats på Allévägen enligt kartbild får fordon inte parkeras. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: Allévägen, Bro

13 13 av 94 Ärende 3

14 14 av 94 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marianne Hagman Diarienr Tekniska nämnden Investeringsbudget 2015 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att 1. Fastställa investeringsbudget för Tekniska nämnden 2015 i enlighet med Tillväxtkontorets förslag. 2. Tillväxtkontoret får i uppdrag att vidta tekniska justeringar. Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 29 februari att godkänna Nämndbudget I den framgår att nämnden i ett senare skede ska ta beslut om en mer detaljerad investeringsbudget med möjlighet att göra omprioriteringar. Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag på investeringsbudget för Nytt för i år är att investeringsbudgeten innehåller en post övrigt att fördela, som kan användas för att täcka upp nya behov under året eller fördelas på övriga projekt där det visar sig att ytterligare medel behövs. Tekniska nämndens arbetsutskott föreslås kunna tas beslut om hur potten får fördelas vilket får hanteras vid kommande revidering av nämndens delegationsordning. Beslutsunderlag Förslag till Investeringsbudget 2015, bilaga Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse Barnperspektiv Barn berörs av Tekniska nämndens verksamhet i hög grad bland annat då skötseln av utemiljön och trafiksäkerhetsfrågor är viktiga för trivseln och upplevelsen av trygghet hos både barn och vuxna. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor: 1. Förslag till Investeringsbudget 2015

15 15 av 94 Investeringsbudget Tekniska nämnden 2015 Godkänd av Tekniska nämnden 2015-xx-xx

16 16 av 94 1 Investeringsbudget 1.1 Inledning Tekniska nämnden beslutade den 29 februari att godkänna Nämndbudget I den framgår att nämnden i ett senare skede ska ta beslut om en mer detaljerad investeringsbudget med möjlighet att göra omprioriteringar, vilket redovisas i detta dokument. 1.2 Investeringsbudget 2015 för Tekniska nämnden I tabellen för investeringsbudgeten redovisas dels ombudgeterade investeringsmedel från tidigare år som förväntas godkännas av Kommunfullmäktige våren 2015, dels fördelning av nya investeringsmedel för år När det gäller ombudgeteringar har dessa siffror uppdateras utifrån faktiskt utfall, i den tidigare nämndbudgeten redovisades preliminära siffror. Nytt för i år är att investeringsbudgeten innehåller en post övrigt att fördela, som kan användas för att täcka upp nya behov under året eller fördelas på övriga projekt där det visar sig att ytterligare medel behövs. Nedan redovisas investeringsbudgeten för år Kursiv röd text i tabellerna: revideringar jämfört med Nämndbudget 2015 Överstruken text: har helt omfördelats till nya potter 1.3 Investeringsbudget skattekollektivet Summering: Investeringsmedel som förväntas överföras från tidigare år: tkr Nya investeringsmedel 2015 total summa beslutad av Kommunfullmäktige 17 december 2014: tkr Omfördelning av investeringsmedel badplatser från Jobbpaket utveckling av badplatser till Kultur- och fritidsnämnden: 109 tkr Omfördelning av medel från Kommunstyrelsens budget 2014 till Kultur och Fritidsnämnden medel för Skateramp: 600 tkr Tidigare beslut Nämndbudget 2015, ombudgetering från skattekollektivet till avfallsverksamheten för inköp matavfallskärl tkr Omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VArenovering till Avfallsverksamheten inpasseringssystem: 300 tkr Flytt av del av budgeten för nytt arbetsfordon från skattekollektivet till VA: 825 tkr

17 17 av 94 Total summa investeringsmedel för skattekollektivet: tkr INVESTERINGSPROJEKT Skattekollektiv Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 inkl omprioriteringar Trafik- och tillgänglighetsåtgärder, beläggningsunderhåll, gatubelysning, brorenoveringar, trafikräkningsmaterial, gatunamnsyltning mm 19,1 mkr 19,1 mkr Trafik- och tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Konstbyggnader Trafikräkningsmaterial Beläggning Grönytor, entréer etc Nytt ärendehanteringssystem synpunkter Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser, omfördelas till Kultur och fritidsnämnden Infartsparkering, p-däck Kungsängens centrum etapp Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Inköp av fordon (delad kostnad med VA) (omfördelas till VA av redovisningsskäl) Mätbil, GPS, Totalstation Omfördelning av medel från Kommunstyrelsens budget 2014 till Kultur och Fritidsnämnden medel för Skateramp Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset (till övrigt) Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till Avfallsverksamheten matavfallskärl 300 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till Avfallsverksamheten inpasseringssystem 200 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till övrigt Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Övrigt att fördela Summa TN Flyttas till KFN 109 Flyttas till VA för inköp av fordon (av redovisningstekniska skäl) 825 Flyttas till Avfall Summa

18 18 av 94 Trafik- och tillgänglighetsåtgärder Det finns ett omfattande behov av trafik- och tillgänglighetsåtgärder i kommunen idag och flera år framöver. Fördelningen av medlen ur denna investeringspott görs årligen via Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Som underlag för trafik- och tillgänglighetsprogrammet finns bland annat en cykelplan. Gatubelysning Fortsatt arbete med att förbättra, förstärka och energieffektivisera belysningen på allmänna platser, gator och utmed gång- och cykelvägar Konstbyggnader Broarna i kommunen behöver regelbundet ses över och renoveras för att de ska vara säkra för medborgarna. Trafikräkningsmaterial För att kunna göra korrekta bedömningar vid trafikutredningar, bullerberäkningar och trafiksäkerhetsåtgärder kommer trafikräkningsmaterial att köpas in. Beläggningsunderhåll Gatubeläggningar behöver varje år förstärkas på olika håll i kommunen för att bibehålla en trygg gatu- och trafikmiljö. Beläggningsunderhåll på viktiga gångoch cykelvägsstråk behöver prioriteras under året motsvarande ca 70% av investeringsbudgeten. Grönytor (Park, -grön- och lekytor m.m.) Arbetet med att utveckla befintliga kommunala lekplatser som kommunen ansvarar för. Utveckla skötseln av kommunägd park- och bostadsnära naturmark. Påbörja utredning av fortsatt utveckling Lillsjöpromenad. Nytt ärendehanteringssystem för synpunktshantering Behov finns att införskaffa ett system som förenklar hanteringen av inkomna synpunkter/klagomål. Arbetet sker i samarbete med Kundcenter. Omfördelning av investeringsmedel badplatser från Jobbpaket utveckling av badplatser Kvarstående medel överförs till Kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för badplatserna. Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Enligt kommunfullmäktiges uppdrag ska en tillgänglighetsanpassad fiskebrygga anläggas med en anslutande väg.

19 19 av 94 Inköp av fordon Den tekniska verksamheten har behov av att köpa in ett ytterligare arbetsfordon. Fordonet kommer att delas med VA-verksamheten och kostnaden fördelas mellan verksamheterna. Mätbil, GPS och Totalstation Verksamheten är i behov av att byta ut sina två bilar till nya som motsvarar dagens trafiksäkerhets- och miljökrav. Bilarna behöver vara fyrhjulsdrivna av tillgänglighetsskäl. Mätverksamheten behöver även köpa in en ny utrustning: GPS:er och totalstationer för att kunna hantera ny teknik och moderna system. Infartsparkering, p-däck Fortsatt utredning av infartsparkering. Tillväxtkontoret har i uppdrag att utreda ett utökat parkeringsdäck på pendelparkeringen i Kungsängen med olika alternativa lösningar och finansieringar/medfinansieringar. Efter att politiskt beslut tagits kring alternativ och fortsatt arbete, kan kontoret arbeta vidare med utredning och förprojektering. Kungsängens centrum etapp 2 I Kungsängens centrum pågår ombyggnation av torget. I nästa etapp planeras byggandet och iordningställandet av Kyrkvägen från Kungsängens torg ner till Enköpingsvägen, där bland annat tillgänglighetsanpassning är en viktig fråga. Även förstudier och projektering av sista etappen av torget som går från Kulturhuset upp till Kyrkvägen/Gamla Landsvägen behöver göras för att få ett sammanhållet centrum behöver påbörjas. Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Genomförande att tidigare beslutat skötselplan för Lejondals naturreservat.

20 20 av Investeringsbudget VA-verksamheten INVESTERINGSPROJEKT VA-verksamhet Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 Ledningsrenovering Servis Ekbodadammen (byter namn till Dagvattendammar) Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarvägen Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Reinvestering Bagarvägen Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronvägen Sigtunaledningen (5-10 år) Projektera Näshagen, Tjusta Samarbete EON, Norrvatten Stäksön (2-3 år) LPS-pumpar ospecificerat Vattenkiosker Inköp av fordon Delad kostnad med Kommunstyrelsen.) Stäketledning Grävmaskin/ vad som saknas fr fordon Summa Flyttas från skattekollektivet till inköp av fordon VA (av redovisningstekniska skäl) 825 Summa Ledningsrenovering, serviser Ledningar och nya serviser som anläggs under året. Den löpande översynen av pumpstationerna kommer att ökas under de närmaste åren. Ett antal pumpar behöver bytas och stationerna behöver rustas upp för att möta ökade arbetsmiljökrav. Dagvattendammar Fortsatt arbete med att utveckla befintliga och planera för nya dagvattendammar i kommunen. Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Förstudie är klar. Byggstart Sträckan från Bro IP till Galoppen. Reinvestering Murarvägen Viss projektering har genomförts under Projektet fortsätter och arbetet utförs under 2015.

21 21 av 94 Diverse investeringar Maskiner Återkommande uppgraderingar och utbyte av maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Under 2014 har fortsatt arbete skett med att trygga ett säkert och modernt spillvattensystem genom nya pumpar, ombyggnad av styrsystem och införa onlinerapportering till övervakningssystemet. Byte av planeringsverktyg Arbetet pågår med att införskaffa planeringsverktyg. Reinvestering Bagarvägen Reinvestering Bagarvägen görs i samband med att de gamla husen ska rivas och nya ska byggas. Ledningarna är i behov av renovering. Förprojektering slutförd. Genomförs Utredning och åtgärder ovidkommande vatten Under 2015 beräknas ett långsiktigt arbete påbörjas för att minska ovidkommande vatten till spillvattenledningarna. VA-ledning längs Hjortronvägen Anläggande av ny VA-ledning fram till exploateringsprojektet på fastigheten Tibble 20:2 för de delar som ej täcks av anslutningsavgift. Ny huvudvattenledning Upplands-Bro kommun Sigtuna Det kommunala dricksvattnet levereras från Norrvatten till kommunen. Kommunen satsar på Sigtunaledningen för att minska dricksvattenleveransens sårbarhet vid eventuella ledningsbrott i befintligt system. Denna investering kommer att ske under 5-10 år beroende på hur etapperna fortskrider som kommunen är uppdelad i. En utbyggnad av spillvatten är medräknad i kostnaderna och kommer att anläggas på samma gång för att införliva större områden i vatten- och avlopps verksamhetsområde vilket bidrar till en hållbar utveckling. Projektera Näshagen, Tjusta Verksamheten behöver inleda arbetet med att införliva Tjusta i VA:s verksamhetsområde med en projektering. Samarbete EON, Norrvatten Stäksön (2-3 år) Omläggning av ledningarna på Stäksön bör göras i samband med EONs byggnation av nya ledningar eftersom det är ekonomiskt fördelaktigt att samordna projekten. Denna investering kommer att äga rum under 2-3 år.

22 22 av 94 LPS-pumpar Flera LPS-pumpar (low pressure system) i kommunen, främst i Sylta, behöver bytas ut. Detta är ett arbete som kommer att pågå under flera år. Vattenkiosker Många kommuner har valt att låsa brandposterna och hänvisa till vattenkiosker. Detta har fördelarna att det skyddar drickvattnet mot sabotage och stöld, minskar störningar i flödet och brunt vatten samt är enklare för användarna. Inköp av fordon VA-verksamheten har behov av att köpa in ett ytterligare arbetsfordon. Fordonet kommer att delas med den tekniska verksamheten och kostnaden fördelas mellan verksamheterna. Stäketledning Investeringar i avloppsledning vid Stäket. 1.6 Investeringsbudget Avfallsverksamheten INVESTERINGSPROJEKT Avfallsverksamhet Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 Införande av system för företagskort vid kretsloppscentralerna (300 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering) Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö Inköp avfallskärl (1000 tkr har redan omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering) Summa Införande av system för företagskort vid kretsloppscentralerna Investering i kortläsare för företag eller liknande lösningar för kretsloppscentralerna. Privatpersoner som betalar avfallstaxa till kommunen har tillgång till de båda kretsloppcentralerna. Beslut finns sedan tidigare att företag ska betala för att lämna fraktioner på kretsloppscentralerna Investeringsprojektet innebär att få bättre kontroll på detta. Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö Investering i nytt insamlingssystem för elektronik och farligt avfall. Förbättra möjligheterna för kommuninvånare att lämna mindre elektronik, ljuskällor,

23 23 av 94 batterier på ett snyggt, tryggt och enkelt sätt. Förebild är t ex samlaren som SYSAV i södra Skåne använder. Inköp avfallskärl Investering i avfallskärl för matavfallsinsamlingen kommer att avslutas Detta beräknas kosta tkr. Medel för dessa omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering.

24 24 av 94 Ärende 4

25 25 av 94 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 Förslag till beslut Anta Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 som underlag för beslut om kommande investeringar. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 februari 2005 att anta Program för trafiksäkerhetsåtgärder 2005 som underlag för beslut om investeringar samt att programmet därefter årligen ska revideras. Parallellt med detta har Upplands-Bro på ett liknande sätt arbetat med tillgänglighetsfrågor i ett program som uppdateras årligen. För att få en bättre helhetssyn över de trafikprojekt som planeras slogs de år 2014 ihop till ett trafik- och tillgänglighetsprogram. Tillväxtkontoret föreslår att Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 17 februari 2015 Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 med bilagor Ärendet I samband med budgeten år 1999 påbörjade Upplands-Bro kommun ett systematiskt arbete med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Arbetet grundades på inventeringar av upplevda osäkra trafikmiljöer samt statistik för polisrapporterade trafikolyckor. Dåvarande Vägverket, Polisen, skolelever och kommuninvånare deltog i arbetet, som så småningom resulterade i ett åtgärdsprogram. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 februari 2005 att anta Program för trafiksäkerhetsåtgärder 2005 och att programmet årligen ska revideras. Parallellt med detta har Upplands-Bro på ett liknande sätt arbetat med tillgänglighetsfrågor. År genomförde konsultföretaget SWECO en kartläggning av tillgängligheten på gång- och cykelvägnät i centrala delar av Bro, Kungsängen, Brunna och Tibble. Resultaten från kartläggningen sammanställdes i en rapport, som så småningom kom att utgöra grunden för ett åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet som beslutades år Sedan dess har åtgärdsprogrammen för ökad tillgänglighet uppdaterats årligen. För att

26 26 av 94 förbättra helhetssynen över de trafikprojekt som planeras slogs de två programmen år 2014 ihop till ett trafik- och tillgänglighetsprogram. Exempel på åtgärder som finns med i förslag till Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 är projektering och genomförande av en ny gångoch cykelväg längs med Hjortronvägen samt tillgänglighetsanpassning av övergångsställen. Kockbacka trafikplats, där kommunen står för utbyggnaden av en cirkulationsplats med gång- och cykelanslutningar är ett annat projekt som finns med, liksom utredning och projektering av en ny gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Tibblehöjden. Åtgärderna som presenteras i programmet har fått prioritet 1 eller 2. Prioritet 1 innebär att kommunen planerar att arbeta med projektet i utrednings-, projekterings- eller utförandeskedet under Projekt med prioritet 2 ligger vilande under I bilaga 2 presenteras åtgärder med prioritet 3, som är projekt som i dagsläget inte är kostnadsberäknade eller tidssatta, men som kan bli aktuella i framtiden. I programmet finns dessutom en redovisning av de projekt som genomförts under tidigare år samt en referensförteckning. Tillväxtkontoret föreslår att Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Barnperspektiv De föreslagna åtgärderna i programmet är av stor betydelse för barn och ungdomar. Trafiksäkra gator och vägar innebär att fler barn kan ta sig till skolan och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil, vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Bilagor: 1. Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 med bilagor Henrik Karlsson Trafikingenjör

27 27 av 94 Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 Fastställd av Tekniska nämnden xxxx-xx-xx

28 28 av 94 Innehåll Trafiksäkerhet och tillgänglighet viktiga frågor i ett växande Upplands-Bro... 3 Arbetet bakom programmet... 3 Allmänt om trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder... 4 Trafikolyckor på kommunala vägar Åtgärder genomförda under Trafik- och tillgänglighetsprojekt Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med övriga vägar... 21

29 29 av 94 Trafiksäkerhet och tillgänglighet viktiga frågor i ett växande Upplands-Bro Upplands-Bro är en expansiv kommun med siktet inställt mot fler invånare fram till Detta ställer höga krav på att trafikmiljöerna utvecklas på ett effektivt, säkert och tillgängligt sätt. Nollvisionen lägger grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige och är fastställd genom riksdagsbeslut. Målet är en framtid då ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. God tillgänglighet och framkomlighet i den offentliga miljön är en annan viktig fråga eftersom det bidrar till att människor med funktionsnedsättningar kan delta i samhällslivet och i många fall klara sig utan hjälp. Detta vinner både enskilda individer och samhället i stort på. I Upplands-Bro är trafiksäkerhets- och tillgänglighetsarbetet främst inriktat på: Sänka de verkliga hastigheterna längs med kommunens vägar, framför allt nära skolor Genomföra en hastighetsrevision, vilket bland annat innebär att gå över från hastigheterna 30, 50 och 70 km/h till de internationellt anpassade 30, 40 och 60 km/h Genomföra informationsinsatser, inte minst på skolor Bygga ut gång- och cykelvägnätet med kommunens gång- och cykelplan som utgångspunkt Utföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningspunkter Öka tillgängligheten genom att anlägga och underhålla sittplatser, ta bort eller märka ut hinder samt tillgänglighetsanpassa busshållplatser och övergångsställen Arbetet bakom programmet År 1999 påbörjade Samhällsbyggnadsnämnden, i samarbete med bland annat dåvarande Vägverket, Polisen och skolelever, ett systematiskt arbete för ökad trafiksäkerhet i Upplands- Bro. Arbetet baserades främst på inventeringar av trafikmiljöer och olycksstatistik. År 2003 genomfördes en trafiknätsanalys i tätorterna Bro, Brunna och Kungsängen i samverkan med Vägverket, representanter från skolor och förskolor, Polisen samt pensionärsoch motororganisationer. Resultatet visade bland annat att hastigheterna på många kommunala vägar var höga och att det därför fanns ett behov av hastighetsdämpande åtgärder. Dessutom visade analysen att framkomligheten för bilar, bussar och utryckningsfordon var god och att gång- och cykelvägnätet var väl utbyggt i stora delar av tätorterna. Ett åtgärdsprogram togs fram, som så småningom tillsammans med trafiknätsanalysen resulterade i Program 2005 Trafiksäkerhetsåtgärder, som därefter uppdaterats årligen.

30 30 av 94 Parallellt med detta trafiksäkerhetsarbete har kommunen arbetat på ett liknande sätt med tillgänglighetsfrågor. År 2000 antogs en nationell plan för hur man ska arbeta med tillgänglighet i Sverige och året därpå fastställdes ytterligare krav i Plan- och bygglagen. År 2003 gav Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften Tillgänglig stad, vars syfte var att inspirera och stödja kommunerna att arbeta med tillgänglighet i de offentliga miljöerna. I Upplands-Bro inventerades primära gång- och cykelstråk enligt processbeskrivningen i skriften, och resultaten från denna inventering fick ligga till grund för åtgärdsprogrammet för ökad tillgänglighet, som därefter uppdaterats årligen. För att få en bättre helhetssyn över de trafikprojekten som planeras slogs de två åtgärdsprogrammen år 2014 ihop till ett Trafik- och tillgänglighetsprogram. Allmänt om trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder Det finns flera olika metoder att öka tillgängligheten på allmänna platser. I Upplands-Bro arbetar man bland annat mycket med att anlägga sittplatser längs med kommunens gång- och cykelvägar. Sittplatser bör vara placerade på en hårdgjord yta och vara försedda med minst ett armstöd. Den hårdgjorda ytan får gärna fortsätta en bit ut vid sidan av sittplatsen, så att en rullstol får plats bredvid. Att anlägga en ny sittplats eller byta ut en gammal kostar mellan och kronor, beroende på vilka markarbeten som krävs. Upplands-Bro kommun arbetar också med att tillgänglighetsanpassa övergångsställen. Detta sker bland annat genom att kantstenar tas bort för att underlätta framkomligheten med rullator och rullstol samt att övergångsstället markeras upp med kontrastfärgade och taktila plattor, vilket underlättar orienteringen för synskadade. Utöver detta arbetar kommunen bland annat med tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Trafikverket har i samarbete med SL tagit fram riktlinjer för hur busshållplatser ska placeras, bland annat i förhållande till korsningar och övergångsställen, samt hur de ska markeras med taktila och kontrastfärgade plattor. I dagsläget har knappt hälften av kommunens drygt 40 busshållplatser tillgänglighetsanpassats. Vad gäller trafiksäkerhet är arbetet, som tidigare nämnts, huvudsakligen inriktat på att minska antalet olyckor med personskador, bland annat genom att trafiksäkra korsningspunkter och övergångsställen samt att dämpa hastigheter. Trafiksäkerheten vid korsningspunkter och i övergångsställen kan exempelvis höjas med förbättrad belysning, mittrefuger och upphöjningar medan hastighetsdämpande åtgärder bland annat kan vara överkörningsbara zoner av gatsten, som dämpar biltrafikens hastigheter utan att framkomligheten för tung trafik försämras. En del åtgärder, såsom vissa typer av gupp, kan utgöra problem för vinterväghållning och tung trafik. Några av kommunens övergångsställen har försetts med aktiva varningssystem i form av blinkande lampor, som varnar bilister när en fotgängare eller cyklist närmar sig. Dessa har blivit mycket populära och efterfrågas ofta, men bör användas med viss försiktighet eftersom

31 31 av 94 de blinkande ljusen kan dra uppmärksamheten från övriga kritiska moment i trafikmiljön. Övergångsställets samt de anslutande gång- och cykelvägarnas utformning samt trafikflödena är andra faktorer som påverkar om aktiva varningssystem är lämpliga vid ett visst övergångsställe. Det är därför viktigt att undersöka förutsättningarna vid den aktuella platsen grundligt innan ett beslut om vilken typ av åtgärder som ska genomföras fattas. Trafikolyckor på kommunala vägar STRADA är en databas för trafikolyckor som rapporterats in från sjukhus och polis. Det är därför ett mycket användbart verktyg vid trafikplanering, tillsammans med bland annat trafikmätningar, inventeringar av trafikmiljöer, synpunkter från polis, invånare och företag. Det är emellertid viktigt att tänka på att alla sjukhus inte är anslutna till systemet, varför det finns en osäkerhet i statistiken. Mellan år 2010 och 2014 har 159 trafikolyckor på kommunala vägar i Upplands-Bro rapporterats in till STRADA, varav 17 med svåra personskador som följd och 142 med lindriga personskador. Ingen dödsolycka har rapporterats in de senaste fem åren. Knappt hälften av de rapporterade olyckorna är singelolyckor för fotgängare, cyklister och mopedister. Dessa olyckor har till stor del inträffat inom centrumområdena samt på kommunens gång- och cykelvägar och är ofta halk- och fallolyckor. I de övriga rapporterade trafikolyckorna har motorfordon varit inblandade. Dessa olyckor är främst fördelade till kommunens två större huvudvägar, Enköpingsvägen och Granhammarsvägen. En dryg fjärdedel av dessa olyckor är singelolyckor. Dessutom har 10 olyckor skett där fotgängare har blivit påkörda av motorfordon samt 10 olyckor där cyklister eller mopedister kolliderat med alternativt blivit påkörda av motorfordon. Värt att notera är också att en relativt stor andel av trafikolyckorna med motorfordon inblandade har skett i korsningspunkter.

32 32 av 94 S Singel (motorfordon) M Möte (motorfordon) O Omkörning (motorfordon) U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) K Korsande (motorfordon) C Cykel/Moped (motorfordon) Trafikolyckor på kommunala vägar De röda punkterna symboliserar trafikolyckor som rapporterats in av sjukvården medan de blå punkterna motsvarar olyckor som rapporterats in av polis. Källa: STRADA Trafikolyckor med motorfordon på kommunala vägar Källa: STRADA

33 33 av 94 Åtgärder genomförda under 2014 Under år 2014 har flera projekt som ökar trafiksäkerhet och tillgänglighet genomförts. Bland annat har övergångsstället över Västra Rydsvägen vid Kungsängens IP byggts om och ny belysning har satts upp på gång- och cykelvägen mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen. Belysning av gång- och cykelväg mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen Gång- och cykelvägen mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen används främst av barn som bor i områdena söder om Kungsängens pendeltågsstation och som går i Bergaskolan. Ny belysning har satts upp för att göra gång- och cykelvägen tryggare och säkrare. Parkeringen vid Bergaskolan Bergaskolans parkering har byggts om med nya refuger, kantstenar och avlämningsplatser för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Dessutom har övergångsstället över Gamla Landsvägen byggts om och tillgänglighetsanpassats. En ny cykelparkering med tak återstår att anläggas och detta kommer att ske under Parkeringen vid Bergaskolan Övergångsställe över Ginnlögs väg Ginnlögs väg är en rak och bred väg, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att öka trafiksäkerheten vid övergångsstället vid korsningen med Assurs väg har bullerremsor målats upp och övergångsstället har försetts med aktiva varningssystem i form av blinklampor.

34 34 av 94 Övergångsställe vid korsningen Ginnlögs väg/ Assurs väg Övergångsställe vid Kungsängens IP Västra Rydsvägen är på sträckan förbi Kungsängens IP rak och bred, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att få ner hastigheterna och öka trafiksäkerheten för gående och cyklister som ska ta sig mellan Brunna och Kungsängen via Gröna dalen har övergångsstället byggts om, tillgänglighetsanpassats och försetts med chikaner samt mittrefuger. Övergångsställe vid Kungsängens IP Utredning av gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan Många barn som bor i Håbo-Tibble kyrkby går i Tjustaskolan och med anledning av detta finns behov av en trafiksäker och trygg gång- och cykelväg. Projektet försvåras emellertid av att komplicerade markägoförhållanden och av att kommunen inte är väghållare för Tranbyggevägen, som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. En utredning har

35 35 av 94 därför gjorts för att undersöka vilka möjligheterna är att genomföra projektet. Under 2015 planeras fortsatt arbete och dialog med Trafikverket, kontakt med markägare och undersökning av vilka möjligheter som finns att samordna projektet med utbyggnad av VAledningar. Utredning av busshållplatser vid Österhagen Vid det nya bostadsområdet Österhagen som ligger öster om Bro tätort är avståndet till närmaste busshållplats långt. Trafikförvaltningen (SLL) har sagt sig villiga att stanna på busshållplatserna om kommunen anlägger dessa vid Enköpingsvägen strax söder om Österhagen. Projektet försvåras emellertid av att kommunen varken är väghållare för den anslutande Skogsbackavägen eller markägare för ytan där busshållplatsen i riktning mot Bro planeras. En utredning har därför gjorts för att undersöka vilka möjligheterna är att genomföra projektet. Under 2015 planeras fortsatt arbete och dialog med markägare och väghållare. Lejondalsvägen, etapp 1 För att öka framkomligheten för räddningstjänsten har busshållplatserna vid Rosenlundsvägen på Lejondalsvägen byggts om. Dessutom har busshållplatserna försetts med nya gånganslutningar. Övergångsstället strax söder om busshållplatserna har tillgänglighetsanpassats och försetts med mittrefug. Slutligen har den förut grusbelagda gångoch cykelvägen mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen asfalterats. Under 2015 planeras belysning på denna gång- och cykelväg. Övergångsställe och busshållplats på Lejondalsvägen Övergångsställe över Bygdegårdsvägen Vid övergångsstället vid korsningen mellan Skolvägen och Bygdegårdsvägen har trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts. Ett problem har varit att fordon har genat över gångbanan vid avstängningen på Skolvägen. Bommar har satts upp för att minska detta problem. Dessutom har slyröjning utförts för att förbättra sikten vid övergångsstället.

36 36 av 94 Övergripande projekt Förslag på nya hastigheter samt ny gräns för tättbebyggt område har tagits fram och efter en remissrunda hos Trafikverket och Polismyndigheten lyfts för beslut i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott. Förslagen återremitterades för att utredas vidare, bland annat vad gäller ekonomiska konsekvenser. Tillväxtkontoret fick även uppdraget att se över hastigheterna inom samfälligheter inom tättbebyggt område samt samråda med Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting. Underhåll och reparation av sittplatser som finns utplacerade längs med kommunens gångoch cykelvägar har fortsatt kontinuerligt under året genom ett samarbete som Tillväxtkontoret har med Socialkontoret. Målning av övergångsställen, underhåll av bommar och borttagning av hinder, främst i form av slyröjning, är också åtgärder som genomförts löpande under året.

37 37 av 94 Trafik- och tillgänglighetsprojekt 2015 I detta program presenteras de trafik- och tillgänglighetsåtgärder som har prioritet 1 eller 2. Prioritet 1 innebär att kommunen planerar att arbeta med projektet i utrednings-, projekterings- eller utförandeskedet under Projekt med prioritet 2 ligger vilande under Pilen uppåt innebär att projektet fått högre prioritet jämfört med året innan. Pilen nedåt innebär att projektet fått lägre prioritet än föregående år. De siffror som står i parentes efter rubriken till varje projekt anger den prioritet som projektet har i årets program, medan numreringen av projekten är kopplade till åtgärdslistan, som presenteras i bilaga 1 samt till kartorna på sidan Texten NY! innebär att åtgärden är ny och har inte funnits med i tidigare års program för trafiksäkerhet och tillgänglighet. I bilaga 2 presenteras åtgärder med prioritet 3. Detta är projekt som inte är kostnadsberäknade eller tidssatta, men som kan bli aktuella i framtiden. Åtgärderna i detta program redovisas i följande huvudgrupper: Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt på övriga vägar

38 38 av 94 Kungsängen, projekt med prioritet 1 och Belysning av Enköpingsvägen vid Höganäsvägen 7. Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind 8. Utredning av Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen 11. Trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder längs med Hjortronvägen 12. Gång- och cykelväg längs med Strandvägen 13. Gång- och cykelväg längs med Mineralvägen 20. Cykelparkering vid Bergaskolan 22. Gångbana Skyttens väg 23. Gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Tibblehöjden 24. Kungsängens IP

39 39 av 94 Bro, projekt med prioritet 1 och Regional gång- och cykelväg genom Bro samt översyn av gaturummet på Enköpingsvägen 15. Gång- och cykelväg mellan Beckasinvägen och Brushanevägen 9. Utredning av Lejondalsvägen 16. Gång- och cykelväg längs med Råbyvägen och Klövtorpsvägen 10. Utredning av Köpmanvägen 17. Gång- och cykelväg mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen 18. Belysning på Tunavägen 19. Belysning runt Råbydammen 26. Gång- och cykelväg mellan Bro tätort och Håbo-Tibble samt Sigtuna

40 40 av 94 Österhagen, projekt med prioritet 1 och Enköpingsvägen vid UBRF, etapp 2 6. Busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen 25. Kockbacka trafikplats Brunna, projekt med prioritet 1 och Trafiksäkerhet kring Brunna trafikplats 14. Belysning av gång- och cykelväg genom Gröna dalen 24. Kungsängens IP

41 41 av 94 Håbo-Tibble, projekt med prioritet 1 och Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan 26. Gång- och cykelväg mellan Bro tätort och Håbo-Tibble samt Sigtuna

42 42 av 94 Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Granhammarsvägen är en högt trafikerad huvudled som utgör en av entrévägarna till Kungsängen från E18 och är den enda infarten till bostadsområdet Brunna. På sträckan söder om E18 har hastighetsdämpande åtgärder i form av avsmalningar genomförts och en gångoch cykelväg har byggts längs med vägen. På sträckan norr om E18 har Granhammarsvägen kvar sin ursprungliga bredd på meter, vilket inbjuder till höga hastigheter. 1. Artistvägen samt korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen (2) Korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen är stor och öppen, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att dämpa hastigheterna och öka trafiksäkerheten behöver korsningens utformning ses över. En möjlighet är att anlägga refuger och ett vänstersvängsfält. I samband med detta projekt ska också möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana längs med Artistvägen och tillgänglighetsanpassning av övergångsställen undersökas. Dessutom finns det behov att undersöka om det är möjligt att tillåta parkering alternativt att anlägga parkeringsplatser längs med ena sidan av Artistvägen. 2. Trafiksäkerhet kring Brunna trafikplats (2) I samband med planläggningen av Norrboda-Brunna handelsområde ses även trafiksäkerheten över vid Brunna trafikplats. Flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder planeras och projekten ingår även i kommunens gång- och cykelplan. a. Brunna trafikplats (2) Vid Brunna trafikplats möts trafik till och från Brunna, Stockholm och Enköping på Granhammarsvägens bredaste avsnitt. De stora, öppna korsningspunkterna, vägbredden och de dubbla körfälten inbjuder till höga hastigheter. Trafikplatsen behöver få en ny utformning och anpassas för en gång- och cykelväg längs med Granhammarsvägen. Ombyggnationen av trafikplatsen kommer att ske i samarbete med Trafikverket och ingår exploateringsprojektet Norrboda-Brunna. b. Gång- och cykelväg längs med Granhammarsvägen (2) På sträckan mellan Norrboda och Musikvägens busshållplats saknas idag en länk av gångoch cykelvägen längs med Granhammarsvägen. Gång- och cykelvägen ska därför förlängas längs med Granhammarsvägen och vid påfarterna till E18 planeras en planskild gång- och cykelpassage. Projektet kommer att ske i samarbete med Trafikverket och ingår exploateringsprojektet Norrboda-Brunna.

43 43 av 94 c. Gång- och cykelbana mellan Norrboda och Brunna industriområde (2) I exploateringsprojektet Norrboda-Brunna ingår en ny väg samt gång- och cykelbana från Pettersbergsvägen i Norrboda, genom portarna som finns under E18 och påfarten, till Mätarvägen i Brunna industriområde.

44 44 av 94 Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Enköpingsvägen förbinder Kungsängen med Bro och fortsätter genom Järfälla kommun i öster och Håbo kommun i väster. På vissa sträckor har hastighetsdämpande åtgärder i form av avsmalningar genomförts och en gång- och cykelväg har byggts längs med delar av vägen. På andra sträckor har vägen kvar karaktären av en landsväg, vilket inbjuder till höga hastigheter. Målet är att få ner hastigheterna inom tättbebyggt område, vilket både ökar trafiksäkerheten och minskar bullernivåerna. 3. Regional gång- och cykelväg genom Bro tätort samt översyn av gaturummet på Enköpingsvägen (2) Gång- och cykelvägen som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla kommun och Kungsängen i öster, tar idag slut i Bro. Detta är en del av den regionala cykelförbindelsen mellan Kungsängen, Bro och Bålsta och pekas ut i den regionala cykelplanen. Enköpingsvägen är på sträckan genom Bro bred, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Därför planeras ny utformning av gaturummet och samtliga korsningspunkter på sträckan i anläggandet av gång- och cykelvägen. I samband med detta ska också samtliga busshållplatser på sträckan byggas om och tillgänglighetsanpassas. I projektet ingår även ny utformning av parkeringen vid Bro centrum. Projektet ingår även i kommunens gång- och cykelplan. a. Korsningen mellan Enköpingsvägen och Köpmanvägen (2) I nära anslutning till Brorondellen, där Enköpingsvägen och Köpmanvägen korsas, finns flera in- och utfarter som behöver en ny utformning för att bli mer trafiksäkra. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. b. Korsningen mellan Enköpingsvägen och Blomstervägen (2) Blomstervägen, som fungerar som infart till en del av bostadsområdet Finnsta, ansluter till Enköpingsvägen i en bred trevägskorsning. På detta avsnitt av Enköpingsvägen är den föreskrivna hastigheten 50 km/h, men de verkliga hastigheterna är ofta högre. För att dämpa hastigheterna och höja trafiksäkerheten föreslås en förlängning av mittrefugen och en avsmalning av körfälten. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. c. Korsningen mellan Skällstavägen och Enköpingsvägen (2) Skällstavägen är en bred industrigata och utgör en av infarterna till Skällsta industriområde. Korsningen med Enköpingsvägen är stor och öppen, vilket inbjuder till höga hastigheter. Korsningen behöver en ny utformning för att bli mer trafiksäker. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen.

45 45 av 94 d. Övergångsställen vid korsningen mellan Enköpingsvägen, Köpmanvägen och Norrgrindsvägen (2) Övergångsställena kring Brorondellen behöver tillgänglighetsanpassas. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. 4. Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening, etapp 2 (1) Ett övergångsställe över Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening byggdes under 2013 om och tillgänglighetsanpassades. I samband med detta smalnades körbanan av med refuger för att få ner hastigheterna och öka trafiksäkerheten. Dessutom tillgänglighetsanpassades busshållplatsen på södra sidan av vägen. I ett andra steg planerar kommunen även att bygga om busshållplatsen på norra sidan av vägen, korsningen mellan Enköpingsvägen och Ängsuddsvägen samt övergångsstället strax norr om korsningen. Viktigt är att, precis som i första etappen, att arbeta med överkörningsbara refuger för att säkerställa framkomligheten för tung trafik. 5. Belysning av gång- och cykelvägen utmed Enköpingsvägen mitt för Höganäsvägen (2) Gång- och cykelvägen utmed Enköpingsvägen behöver förses med belysning mitt för Höganäsvägen. 6. Nya busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen (1) Österhagen är ett nytt bostadsområde som är beläget öster om Bro tätort. Avståndet till närmaste busshållplats är i dagsläget långt och Trafikförvaltningen (SLL) har sagt sig villiga att stanna vid busshållplatser på Enköpingsvägen om kommunen anlägger dessa. Två nya busshållplatser samt ett övergångsställe och gång- och cykelanslutningar planeras därför vid Enköpingsvägen, strax söder om Österhagen. Projektet kompliceras av att kommunen varken äger marken där busshållplatsen på norra sidan av vägen planeras eller är väghållare för den anslutande Skogsbackavägen. Därför har möjligheterna att lösa markägoförhållandena utretts i ett första skede. Under 2015 planeras kontakt med alla delägare i samfälligheten och att möjligheterna att ingå ett avtalsservitut med berörda parter ska undersökas. Vidare ska eventuella förbättringsåtgärder på Skogsbackavägen gällande exempelvis beläggning och belysning utredas. Dessutom ska dialogen med Trafikförvaltningen fortsätta gällande exakt placering och utformning av busshållplatser, gång- och cykelanslutningar samt övergångsställe. 7. Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind (1) Enköpingsvägen är på denna sträcka bred, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Kommunen har mottagit synpunkter om siktproblem samt svårigheter att