Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 25 mars 2015
|
|
- Karolina Håkansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 25 mars 2015
2 Ärende 1
3 Tillväxtkontoret 3 av 106 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Samråd av förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. Kommunen yttrar sig över remiss om Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) enligt Tekniska avdelningens förslag den 17 februari Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Ett stort område söder om Bro detaljplaneras för bebyggelse med bland annat fler än 2000 bostäder, skola, handel, centrumverksamhet, småbåtshamn och badplats. Planområdet kännetecknas av en central huvudgata samt uppsamlande torg dit högre och tätare bebyggelse koncentreras. Utöver drift av vatten, avlopp och avfallshantering kommer de allmänna vägarna i området som planeras, lämnas över till kommunen efter verkställande varför det är av intresse för tekniska nämnden att redan i detta skede lämna utförliga synpunkter på planens tekniska aspekter och sådant som kommer att falla inom Tekniska nämndens ansvarsområde. Sammanfattningsvis kan sägas att de föreslagna synpunkterna endast fokuserar på bristfälligheter i planen och att dessa till stor del består av osannolika trafikflödesuppskattningar, bristfällig hantering av parkeringsbehov vid hamn och badplats, saknad hänsyn till vattenskyddsområdet vid planering av vattenoch avloppslösningar, samt avsaknad av lekplatser. I förslaget till yttrande finns också driftskostnadsuppskattningar framtagna av tekniska avdelningen som syftar till att komplettera Kommunfullmäktiges beslutsunderlag vid eventuellt antagande. Beslutsunderlag Tekniska avdelningens tjänsteskrivelse den 17 februari 2015 Tekniska avdelningens förslag till yttrande den 17 februari 2015 Tillväxtkontorets samrådshandlingar för Tegelhagen den 15 januari 2015 Barnperspektiv Många barn kommer att påverkas av detaljplanen, dels som boende och dels som besökare av området. Inte minst ligger barn i fokus för förslagets synpunkter på buller i planen eftersom de är extra känsliga mot buller. Även
4 2(2) 4 av 106 kommunikationer till i synnerhet skola och badplats är viktigt för barn, men här anser tekniska avdelningen att planen har tagit god hänsyn varför inga synpunkter på detta föreslås. TILLVÄXTKONTORET Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor: 1. Tekniska avdelningens förslag till yttrande den 17 februari Parkeringsberäkning i Tegelhagen den 17 februari 2015
5 Tillväxtkontoret 5 av 106 FÖRSLAG TILL YTTRANDE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr (4) Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen , Kungsängen e-post: kommunstyrelsen@upplands-bro.se Synpunkter på Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen) Upplands-Bros tekniska nämnd har tagit del av samrådshandlingar för Förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Brogård 1:84 m.fl. (Tegelhagen), ställer sig positiv till utvecklingar som denna och framför härmed följande synpunkter:
6 2(4) 6 av 106 Buller Bullerutredningen saknar trafikflödesunderlag ingår inte därför kan Tekniska nämnden enbart utgå från att lagkrav kommer att uppfyllas. Bilparkering Lösningen att ha kvartersmark mellan gång- och cykelvägen och gångvägen längs huvudleden är ovanlig. På sidan 55 anges att detta är tänkt att minska behovet av parkeringsytor i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen och att de är tänkta att kunna samnyttjas av boende, skola, förskola, idrottsplats och besökare till badplatsen. Tekniska avdelningen förfarar att de samfälligheter som kommer att äga dessa strimlor av mark avsedd för parkering kommer att premiera markens funktion som parkering för boende och därmed försämra möjligheterna att ytorna samnyttjas. För att bättre kunna samnyttja dess ytor föreslår Tekniska nämnden att ytorna istället blir allmän platsmark. Den föreslagna parkeringsnormen på en parkeringsplats per bostad är rimlig om inga parkeringsytor förväntas samnyttjas. Om de däremot samnyttjas mellan bostäder, skola, centrumverksamhet och handel uppskattar tekniska kontoret att de insparade parkeringsplatserna motiverar p-tal på 0,53, 0,73, 0,88, 0,75 och 0,82 per bostad för bostäder i område A, B, C, D, respektive E i bilden till höger. Vidare bör parkeringssituationerna vid småbåtshamnen och badplatsen ses över. Som det ser ut nu förväntas plats för 200 småbåtar försörjas med ca 50 gatuparkeringsplatser och badplatsen med åtta parkeringsplatser om inte badplatsparkeringen sker inom kvartersmark. Parkering kan istället ske sommartid på båtuppställningsplatsen när den är tom på sommaren. Generellt anser Tekniska nämnden att det är ont om parkeringsytor för badgäster och båtägare.
7 7 av 106 3(4) Trafiksäkerhet Sikttrianglar för gång- och cykelväg Vid varje bilvägskorsning är hörnen på kvartersmarksområden avkapade för att skapa siktlinjer och svängar för bilvägarna. Dessa saknas på många av gångoch cykelvägarna. Tekniska nämnden anser att även kvartersmarkshörn som angränsar till gång- och cykelvägskorsningar (men inte gångvägskorsningar) bör kapas av eller prickmarkeras så att inte byggnader får uppföras där och skapa siktproblem. Säkerställa siktlinjer även för gående och cyklister. Cykelparkering Cykelparkering ska kunna ske på ett tryggt och säkert sätt. Utformningen, mängd och val av parkeringslösning är därför viktigt. Trafikhastighet Tekniska nämnden förespråkar en utformning av vägaren som skapar jämna och rimligt låga hastigheter på samtliga vägar i området. Buller Torgen Torgbildningarna som föreslås vara gångfartsområden. Viktigt att ytorna utformas så att en hög trafiksäkerhet uppnås. Gator och belysning Det är angeläget att i kommande skeden vid exempelvis placering av belysningspunker ta hänsyn till driftkostnad, trygghet och säkerhet. Ytor för snöupplag behöver säkerställas. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ligger inom vattenskyddsområdet för Östra Mälaren. Det står i planbeskrivningen att öppna dammar för dagvattenhantering ska anläggas. Planerade dammar ligger inom vattenskyddsområdets primära skyddszon vilket gör att anläggandet kräver tillstånd av Länsstyrelsen. Ingen ökning av dagvattenflödet får ske till något av dikningsföretagen i anslutning till området. Detta bör tas i åtanke vid fortsatt planering och exploatering av området. Tekniska nämnden anser att området är lämpligt för öppen dagvattenhantering. Fördjupad dagvattenutredning behövs, finns instängda områden inom planområdet. Sekundära avrinningsvägar för dagvatten behöver säkerställas. G:\Tillväxtkontoret\Tekniska nämnden\2015\ärenden till TN 25 mars\1-ok till nämnd\1-samrådsyttrande Tegelhagen\Bilaga 1, Yttrande - Samråd Tegelhagen.docx /
8 4(4) 8 av 106 Avfallshantering Tekniska nämnden förespråkar i första hand behållare som töms med kranbil och som kan serva flera hushåll än ett kärl. Hänsyn ska tas till Avfall Sveriges riktlinjer i planeringen av avfallsutrymmet. Park Lekplatser och ytor för spontanidrott bör planeras i detaljplan eller förhandlas in i exploateringsavtal. Med så utförlig beskrivning av områdets odlingslotter verkar det orimligt att inte ha gått igenom lekplatser i det här stadiet. I det fortssatta arbetet är det angeläget att i planeringen ta hänsyn till kommande driftkostander. UPPLANDS-BRO KOMMUN Catharina Andersson Ordförande Tekniska nämnden Charlotte Ahlstrand Tf Teknisk chef
9 Område 9 av 106 A BTA - Bostad BTA - Skola Tot Bostad Skola (anställda Skola (föräldrar) Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser: Gatuparkering (m) 0 Gatuparkeringsplatser 0
10 Område 10 av 106 B BTA - Bostad BTA - Skola BTA - Handel B 7200 B B 1400 B 2000 B 2000 BC B 4000 B 4000 BC S 5000 BC BC BC B 3500 Tot Bostad Skola (personal) Skola (föräldrar) Handel (personal Handel (besökare) Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser: Gatuparkering (m 340 Gatuparkeringspl 68
11 Område 11 av 106 C BTA - Bostad BTA - Skola BTA - Handel B 1600 B 3600 B 7200 B 7200 B 2400 B 3600 B 3600 BC B 3600 BC BC B 7200 B 4800 B 6000 B 3600 B 2000 B 1600 Tot Bostad Skola (personal) Skola (föräldrar) Handel (personal Handel (besökare) Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser: Gatuparkering (m 900 Gatuparkeringspl 180
12 Område 12 av 106 D BTA - Bostad BTA - Skola BTA - Handel Båtplatser - Fritid SR 5000 B 1800 B 8800 B 7200 B 3000 B 3000 BC B 4000 B 3600 BC BC WV 200 C 200 B 3600 B 4000 B 400 B 1800 B 3600 B 7000 Tot Bostad Skola (personal) Skola (föräldrar) Handel (personal) Handel (besökare) Hamnbesökare Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser: Gatuparkering (m 1200 Gatuparkeringspl 240
13 Område 13 av 106 E BTA - Bostad BTA - Skola BTA - Handel Besökare - Fritid B B 7000 B 6000 B 1650 B 1650 B 1650 B 1650 BH BH BH RH Tot Bostad Skola (personal) Skola (föräldrar) Handel (personal) Handel (besökare) Badbesökare Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser: Gatuparkering (m 500 Gatuparkeringspl 100
14 Hela 14 området av 106 BTA - Bostad BTA - Skola BTA - Handel Besökare - Fritid Tot ,62578 Bostad Skola (personal) Skola (föräldrar) Handel (personal) Handel (besökare) Hamn- & badbesö Totalt Max beläggning Vardag Fredag Lördag Vardag vid Natt Parkeringsbehov vid separat parkeringsutnyttjande: Parkeringsbehov vid samnyttjande av parkeringsplatser:
15 P-tals-besparing 15 av 106 Utan samnyttjande Med samnyttjande Antal p-platser P-tal bostad Antal p-platser P-tal bostad Område A ,53 Område B ,73 Område C ,88 Område D ,75 Område E ,82
16 Uppskattningar 16 av 106 SCHABLONER och STATISTIK Bostäder Handel Kontor Skola Kvm bostadsyta / kvm BTA 0,8 Personal / 1000 kvm BTA 10 Besökare / 1000 kvm BTA 40 Personal / 1000 kvm BTA 35 Avdelningar / 1000 kvm BTA 2 Kvm bostadsyta / person (Kä 39 Andel bilförande person 0,47 Andel bilförande besökare 0,65 Besökare / 1000 kvm BT 4 Personal / Avdelning 4 Barn / Avdelning 20 Personer / Bostad (Källa: htt 2,22 Andel bilförande personal 0,47 Andel bilförande förälde 0,57 Bostäder / 1000 kvm BTA 9,24 Bilar / Boende (Källa: 0,408 Parkeringsplatser / Bostad 0,90576 Beläggning på bilparkeringsplatser för olika lokaltyper Tid i veckan Bostäder Handel (personal) Handel (besökare) Kontor Skola (perso Skola (föräldrar) Fritid Vardag ,30 0,40 0,30 0,85 0,90 0,05 0,10 Fredag ,75 0,85 0,85 0,30 0,10 0,05 0,50 Lördag ,75 1,00 1,00 0,10 0,00 0,00 1,00 Vardag 07:45-08:00 0,43 0,25 0,25 0,32 0,30 0,30 0,00 Natt 1,00 0,00 0,00 0,10 0,00 0,00 0,15 Resvanor (källa: T&r färdstätt / person / dag Hela lande Korr. för Sthlmsförort UB kommun Gå & Cykel 1,04 0,78 0,81 Bil 1,52 0,93 1,41 Kollektivt 0,36 1,00 0,36 Övrigt & saknas 0,12 1,22 0,15 Tot 3,04 0,98 2,98 P-platser / m gatuparkering 0,2
17 RVU Sverige , av 106 Tabell 1-2 Tabell 1 Antal tusen huvudresor1 per år efter huvudsakligt ärende och huvudsakligt färdsätt2 år Huvudsakligt ärende Huvudsakligt färdsätt2 Samtliga Till fots, cykel Bil Kollektiva färdsätt Övriga färdsätt4 Uppgift saknas Arbets-, tjänste- och skolresor Service och inköp Fritid Annat ärende Uppgift saknas Samtliga Tabell 2 95%-konfidensintervall (±) för antal tusen huvudresor1 per år efter huvudsakligt ärende och huvudsakligt färdsätt2 år Huvudsakligt ärende Huvudsakligt färdsätt2 Samtliga Till fots, cykel Bil Kollektiva färdsätt Övriga färdsätt4 Uppgift saknas Arbets-, tjänste- och skolresor Service och inköp Fritid Annat ärende Uppgift saknas Samtliga
18 Fordon i Län och 18 av kommuner, 106 Tabell 1 Tabell RSK1 Fordon i trafik efter fordonsslag och kommun vid slutet av år 2014 Vehicles in use by kind of vehicle and municipality at the end of year 2014 Kommun- Kommun Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Mopeder Traktorer Snöskotrar Terränghjulingar Terrängskotrar1) Släpvagnar kod Totalvikt i kg klass I därav Dragbilar Totalt 114 UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA ÖSTERÅKER VÄRMDÖ JÄRFÄLLA EKERÖ HUDDINGE BOTKYRKA SALEM HANINGE TYRESÖ UPPLANDS-BRO NYKVARN TÄBY DANDERYD SOLLENTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE NACKA SUNDBYBERG SOLNA LIDINGÖ VAXHOLM NORRTÄLJE SIGTUNA NYNÄSHAMN AA OKÄND KOMMUN STOCKHOLMS LÄN HÅBO ÄLVKARLEBY KNIVSTA HEBY TIERP UPPSALA ENKÖPING ÖSTHAMMAR AA OKÄND KOMMUN UPPSALA LÄN VINGÅKER GNESTA NYKÖPING OXELÖSUND FLEN KATRINEHOLM ESKILSTUNA STRÄNGNÄS TROSA AA OKÄND KOMMUN SÖDERMANLANDS LÄN ÖDESHÖG YDRE KINDA BOXHOLM ÅTVIDABERG FINSPÅNG VALDEMARSVIK LINKÖPING NORRKÖPING SÖDERKÖPING MOTALA VADSTENA MJÖLBY AA OKÄND KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANEBY GNOSJÖ MULLSJÖ HABO GISLAVED VAGGERYD JÖNKÖPING NÄSSJÖ VÄRNAMO SÄVSJÖ VETLANDA EKSJÖ TRANÅS AA OKÄND KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN UPPVIDINGE LESSEBO TINGSRYD ALVESTA ÄLMHULT MARKARYD VÄXJÖ LJUNGBY AA OKÄND KOMMUN KRONOBERGS LÄN HÖGSBY TORSÅS MÖRBYLÅNGA HULTSFRED MÖNSTERÅS EMMABODA KALMAR NYBRO OSKARSHAMN VÄSTERVIK VIMMERBY BORGHOLM AA OKÄND KOMMUN KALMAR LÄN GOTLAND GOTLANDS LÄN OLOFSTRÖM KARLSKRONA RONNEBY KARLSHAMN SÖLVESBORG BLEKINGE LÄN SVALÖV STAFFANSTORP BURLÖV VELLINGE ÖSTRA GÖINGE ÖRKELLJUNGA BJUV
19 Fordon i Län och 19 av kommuner, 106 Tabell KÄVLINGE LOMMA SVEDALA SKURUP SJÖBO HÖRBY HÖÖR TOMELILLA BROMÖLLA OSBY PERSTORP KLIPPAN ÅSTORP BÅSTAD MALMÖ LUND LANDSKRONA HELSINGBORG HÖGANÄS ESLÖV YSTAD TRELLEBORG KRISTIANSTAD SIMRISHAMN ÄNGELHOLM HÄSSLEHOLM AA OKÄND KOMMUN SKÅNE LÄN HYLTE HALMSTAD LAHOLM FALKENBERG VARBERG KUNGSBACKA AA OKÄND KOMMUN HALLANDS LÄN HÄRRYDA PARTILLE ÖCKERÖ STENUNGSUND TJÖRN ORUST SOTENÄS MUNKEDAL TANUM DALS-ED FÄRGELANDA ALE LERUM VÅRGÅRDA BOLLEBYGD GRÄSTORP ESSUNGA KARLSBORG GULLSPÅNG TRANEMO BENGTSFORS MELLERUD LILLA EDET MARK SVENLJUNGA HERRLJUNGA VARA GÖTENE TIBRO TÖREBODA GÖTEBORG MÖLNDAL KUNGÄLV LYSEKIL UDDEVALLA STRÖMSTAD VÄNERSBORG TROLLHÄTTAN ALINGSÅS BORÅS ULRICEHAMN ÅMÅL MARIESTAD LIDKÖPING SKARA SKÖVDE HJO TIDAHOLM FALKÖPING AA OKÄND KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS L KIL EDA TORSBY STORFORS HAMMARÖ MUNKFORS FORSHAGA GRUMS ÅRJÄNG SUNNE KARLSTAD KRISTINEHAMN FILIPSTAD HAGFORS ARVIKA SÄFFLE AA OKÄND KOMMUN VÄRMLANDS LÄN LEKEBERG LAXÅ HALLSBERG DEGERFORS HÄLLEFORS LJUSNARSBERG ÖREBRO KUMLA ASKERSUND KARLSKOGA NORA LINDESBERG AA OKÄND KOMMUN ÖREBRO LÄN SKINNSKATTEBERG SURAHAMMAR KUNGSÖR HALLSTAHAMMAR NORBERG VÄSTERÅS SALA FAGERSTA
20 Fordon i Län och 20 av kommuner, 106 Tabell KÖPING ARBOGA VÄSTMANLANDS LÄN VANSBRO MALUNG-SÄLEN GAGNEF LEKSAND RÄTTVIK ORSA ÄLVDALEN SMEDJEBACKEN MORA FALUN BORLÄNGE SÄTER HEDEMORA AVESTA LUDVIKA AA OKÄND KOMMUN DALARNAS LÄN OCKELBO HOFORS OVANÅKER NORDANSTIG LJUSDAL GÄVLE SANDVIKEN SÖDERHAMN BOLLNÄS HUDIKSVALL AA OKÄND KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN ÅNGE TIMRÅ HÄRNÖSAND SUNDSVALL KRAMFORS SOLLEFTEÅ ÖRNSKÖLDSVIK AA OKÄND KOMMUN VÄSTERNORRLANDS LÄ RAGUNDA BRÄCKE KROKOM STRÖMSUND ÅRE BERG HÄRJEDALEN ÖSTERSUND AA OKÄND KOMMUN JÄMTLANDS LÄN NORDMALING BJURHOLM VINDELN ROBERTSFORS NORSJÖ MALÅ STORUMAN SORSELE DOROTEA VÄNNÄS VILHELMINA ÅSELE UMEÅ LYCKSELE SKELLEFTEÅ AA OKÄND KOMMUN VÄSTERBOTTENS LÄN ARVIDSJAUR ARJEPLOG JOKKMOKK ÖVERKALIX KALIX ÖVERTORNEÅ PAJALA GÄLLIVARE ÄLVSBYN LULEÅ PITEÅ BODEN HAPARANDA KIRUNA AA OKÄND KOMMUN NORRBOTTENS LÄN AAAA OKÄND KOMMUN OKÄNT LÄN 2) TOTAL ) Terrängskotrar som inte kan klassas som varken snöskotrar eller terränghjulingar. 2) Den stora ökningen av antalet fordon med okänd kommun, jämfört med tidigare år, beror att personer med skyddad identitet inte blir registrerade på någon kommun.
21 21 av 106 Ärende 2
22 Tillväxtkontoret 22 av 106 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Lokal trafikföreskrift om förbud att parkera på vändplats vid Härneviskolan Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar 1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på yta vid Härneviskolan i Bro antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 3 april 2015 Sammanfattning När Härneviskolan byggdes om skapades en vändplats för bussar. Vid tider då barn lämnas och hämtas vid skolan står ibland bilar parkerade i vändplatsen och förhindrar bussen från att komma fram. För att kunna råda bot på detta problem behöver kommunen föreskriva om parkeringsförbud på vändplatsen. Varken förvaltningschef på Upplands-Brohus, som äger marken, eller rektor på Härneviskolan har någonting emot detta förslag. Tvärtom har rektorn tidigare varit i kontakt med kommunen för att försöka få hjälp att få föräldrar att sluta parkera i vändplatsen. Intill skolan och vändplats finns en grusparkering som idag används av föräldrar som hämtar och lämnar sina barn. Den har kapacitet att ta emot fler bilar vid skolans avhämnings- och upphämtningstider. Tillväxtkontoret föreslår därför att den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på ytan vid Härneviskolan antas, samt att den träder i kraft den 1 mars Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2015 Barnperspektiv De barn som åker buss till och från skolan väntas få kortare restid med parkeringsförbudet eftersom bussen inte behöver vänta på att vända och får en säkrare resväg i och med att bussen inte behöver vända i trånga lägen. Vidare väntas mindre trafik i vändplatsen vilket gör det säkrare för barn som går över vändplatsen på vägen från eller till skolan. Barn som får skjuts till och från skolan kan fortfarande hämtas och lämnas i vändplatsen så länge bilen bara stannas inte parkeras. I de fall förälder hade parkerat för att gå in till skolan och hämta sitt barn kommer parkering istället att ske på grusplan och barnet få eskort över 30-km/h-vägen. TILLVÄXTKONTORET
23 2(2) 23 av 106 Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor: 1. Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot att parkera fordon på vändplats vid Härneviskolan
24 24 av 106 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Allévägen, Bro Datum: :1 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på vändplats Allévägen; beslutade den. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 tredje stycket 16 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På markerad vändplats på Allévägen enligt kartbild får fordon inte parkeras. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: Allévägen, Bro
25 25 av 106 Ärende 3
26 26 av 106 TJÄNSTESKRIVELSE Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marianne Hagman Diarienr Tekniska nämnden Investeringsbudget 2015 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att 1. Fastställa investeringsbudget för Tekniska nämnden 2015 i enlighet med Tillväxtkontorets förslag. 2. Tillväxtkontoret får i uppdrag att vidta tekniska justeringar. Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 29 februari att godkänna Nämndbudget I den framgår att nämnden i ett senare skede ska ta beslut om en mer detaljerad investeringsbudget med möjlighet att göra omprioriteringar. Tillväxtkontoret har tagit fram ett förslag på investeringsbudget för Nytt för i år är att investeringsbudgeten innehåller en post övrigt att fördela, som kan användas för att täcka upp nya behov under året eller fördelas på övriga projekt där det visar sig att ytterligare medel behövs. Tekniska nämndens arbetsutskott föreslås kunna tas beslut om hur potten får fördelas vilket får hanteras vid kommande revidering av nämndens delegationsordning. Beslutsunderlag Förslag till Investeringsbudget 2015, bilaga Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse Barnperspektiv Barn berörs av Tekniska nämndens verksamhet i hög grad bland annat då skötseln av utemiljön och trafiksäkerhetsfrågor är viktiga för trivseln och upplevelsen av trygghet hos både barn och vuxna. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor: 1. Förslag till Investeringsbudget 2015
27 27 av 106 Investeringsbudget Tekniska nämnden 2015 Godkänd av Tekniska nämnden 2015-xx-xx
28 28 av Investeringsbudget 1.1 Inledning Tekniska nämnden beslutade den 29 februari att godkänna Nämndbudget I den framgår att nämnden i ett senare skede ska ta beslut om en mer detaljerad investeringsbudget med möjlighet att göra omprioriteringar, vilket redovisas i detta dokument. 1.2 Investeringsbudget 2015 för Tekniska nämnden I tabellen för investeringsbudgeten redovisas dels ombudgeterade investeringsmedel från tidigare år som förväntas godkännas av Kommunfullmäktige våren 2015, dels fördelning av nya investeringsmedel för år När det gäller ombudgeteringar har dessa siffror uppdateras utifrån faktiskt utfall, i den tidigare nämndbudgeten redovisades preliminära siffror. Nytt för i år är att investeringsbudgeten innehåller en post övrigt att fördela, som kan användas för att täcka upp nya behov under året eller fördelas på övriga projekt där det visar sig att ytterligare medel behövs. Nedan redovisas investeringsbudgeten för år Kursiv röd text i tabellerna: revideringar jämfört med Nämndbudget 2015 Överstruken text: har helt omfördelats till nya potter 1.3 Investeringsbudget skattekollektivet Summering: Investeringsmedel som förväntas överföras från tidigare år: tkr Nya investeringsmedel 2015 total summa beslutad av Kommunfullmäktige 17 december 2014: tkr Omfördelning av investeringsmedel badplatser från Jobbpaket utveckling av badplatser till Kultur- och fritidsnämnden: 109 tkr Omfördelning av medel från Kommunstyrelsens budget 2014 till Kultur och Fritidsnämnden medel för Skateramp: 600 tkr Tidigare beslut Nämndbudget 2015, ombudgetering från skattekollektivet till avfallsverksamheten för inköp matavfallskärl tkr Omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VArenovering till Avfallsverksamheten inpasseringssystem: 300 tkr Flytt av del av budgeten för nytt arbetsfordon från skattekollektivet till VA: 825 tkr 2
29 29 av 106 Total summa investeringsmedel för skattekollektivet: tkr INVESTERINGSPROJEKT Skattekollektiv Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 inkl omprioriteringar Trafik- och tillgänglighetsåtgärder, beläggningsunderhåll, gatubelysning, brorenoveringar, trafikräkningsmaterial, gatunamnsyltning mm 19,1 mkr 19,1 mkr Trafik- och tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Konstbyggnader Trafikräkningsmaterial Beläggning Grönytor, entréer etc Nytt ärendehanteringssystem synpunkter Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser, omfördelas till Kultur och fritidsnämnden Infartsparkering, p-däck Kungsängens centrum etapp Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Inköp av fordon (delad kostnad med VA) (omfördelas till VA av redovisningsskäl) Mätbil, GPS, Totalstation Omfördelning av medel från Kommunstyrelsens budget 2014 till Kultur och Fritidsnämnden medel för Skateramp Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset (till övrigt) Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till Avfallsverksamheten matavfallskärl 300 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till Avfallsverksamheten inpasseringssystem 200 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering till övrigt Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Övrigt att fördela Summa TN Flyttas till KFN 109 Flyttas till VA för inköp av fordon (av redovisningstekniska skäl) 825 Flyttas till Avfall Summa
30 30 av 106 Trafik- och tillgänglighetsåtgärder Det finns ett omfattande behov av trafik- och tillgänglighetsåtgärder i kommunen idag och flera år framöver. Fördelningen av medlen ur denna investeringspott görs årligen via Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Som underlag för trafik- och tillgänglighetsprogrammet finns bland annat en cykelplan. Gatubelysning Fortsatt arbete med att förbättra, förstärka och energieffektivisera belysningen på allmänna platser, gator och utmed gång- och cykelvägar Konstbyggnader Broarna i kommunen behöver regelbundet ses över och renoveras för att de ska vara säkra för medborgarna. Trafikräkningsmaterial För att kunna göra korrekta bedömningar vid trafikutredningar, bullerberäkningar och trafiksäkerhetsåtgärder kommer trafikräkningsmaterial att köpas in. Beläggningsunderhåll Gatubeläggningar behöver varje år förstärkas på olika håll i kommunen för att bibehålla en trygg gatu- och trafikmiljö. Beläggningsunderhåll på viktiga gångoch cykelvägsstråk behöver prioriteras under året motsvarande ca 70% av investeringsbudgeten. Grönytor (Park, -grön- och lekytor m.m.) Arbetet med att utveckla befintliga kommunala lekplatser som kommunen ansvarar för. Utveckla skötseln av kommunägd park- och bostadsnära naturmark. Påbörja utredning av fortsatt utveckling Lillsjöpromenad. Nytt ärendehanteringssystem för synpunktshantering Behov finns att införskaffa ett system som förenklar hanteringen av inkomna synpunkter/klagomål. Arbetet sker i samarbete med Kundcenter. Omfördelning av investeringsmedel badplatser från Jobbpaket utveckling av badplatser Kvarstående medel överförs till Kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för badplatserna. Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Enligt kommunfullmäktiges uppdrag ska en tillgänglighetsanpassad fiskebrygga anläggas med en anslutande väg. 4
31 31 av 106 Inköp av fordon Den tekniska verksamheten har behov av att köpa in ett ytterligare arbetsfordon. Fordonet kommer att delas med VA-verksamheten och kostnaden fördelas mellan verksamheterna. Mätbil, GPS och Totalstation Verksamheten är i behov av att byta ut sina två bilar till nya som motsvarar dagens trafiksäkerhets- och miljökrav. Bilarna behöver vara fyrhjulsdrivna av tillgänglighetsskäl. Mätverksamheten behöver även köpa in en ny utrustning: GPS:er och totalstationer för att kunna hantera ny teknik och moderna system. Infartsparkering, p-däck Fortsatt utredning av infartsparkering. Tillväxtkontoret har i uppdrag att utreda ett utökat parkeringsdäck på pendelparkeringen i Kungsängen med olika alternativa lösningar och finansieringar/medfinansieringar. Efter att politiskt beslut tagits kring alternativ och fortsatt arbete, kan kontoret arbeta vidare med utredning och förprojektering. Kungsängens centrum etapp 2 I Kungsängens centrum pågår ombyggnation av torget. I nästa etapp planeras byggandet och iordningställandet av Kyrkvägen från Kungsängens torg ner till Enköpingsvägen, där bland annat tillgänglighetsanpassning är en viktig fråga. Även förstudier och projektering av sista etappen av torget som går från Kulturhuset upp till Kyrkvägen/Gamla Landsvägen behöver göras för att få ett sammanhållet centrum behöver påbörjas. Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Genomförande att tidigare beslutat skötselplan för Lejondals naturreservat. 5
32 32 av Investeringsbudget VA-verksamheten INVESTERINGSPROJEKT VA-verksamhet Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 Ledningsrenovering Servis Ekbodadammen (byter namn till Dagvattendammar) Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarvägen Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Reinvestering Bagarvägen Utredn. och åtg. ovidkommande vatten VA-ledning längs Hjortronvägen Sigtunaledningen (5-10 år) Projektera Näshagen, Tjusta Samarbete EON, Norrvatten Stäksön (2-3 år) LPS-pumpar ospecificerat Vattenkiosker Inköp av fordon Delad kostnad med Kommunstyrelsen.) Stäketledning Grävmaskin/ vad som saknas fr fordon Summa Flyttas från skattekollektivet till inköp av fordon VA (av redovisningstekniska skäl) 825 Summa Ledningsrenovering, serviser Ledningar och nya serviser som anläggs under året. Den löpande översynen av pumpstationerna kommer att ökas under de närmaste åren. Ett antal pumpar behöver bytas och stationerna behöver rustas upp för att möta ökade arbetsmiljökrav. Dagvattendammar Fortsatt arbete med att utveckla befintliga och planera för nya dagvattendammar i kommunen. Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Förstudie är klar. Byggstart Sträckan från Bro IP till Galoppen. Reinvestering Murarvägen Viss projektering har genomförts under Projektet fortsätter och arbetet utförs under
33 33 av 106 Diverse investeringar Maskiner Återkommande uppgraderingar och utbyte av maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Under 2014 har fortsatt arbete skett med att trygga ett säkert och modernt spillvattensystem genom nya pumpar, ombyggnad av styrsystem och införa onlinerapportering till övervakningssystemet. Byte av planeringsverktyg Arbetet pågår med att införskaffa planeringsverktyg. Reinvestering Bagarvägen Reinvestering Bagarvägen görs i samband med att de gamla husen ska rivas och nya ska byggas. Ledningarna är i behov av renovering. Förprojektering slutförd. Genomförs Utredning och åtgärder ovidkommande vatten Under 2015 beräknas ett långsiktigt arbete påbörjas för att minska ovidkommande vatten till spillvattenledningarna. VA-ledning längs Hjortronvägen Anläggande av ny VA-ledning fram till exploateringsprojektet på fastigheten Tibble 20:2 för de delar som ej täcks av anslutningsavgift. Ny huvudvattenledning Upplands-Bro kommun Sigtuna Det kommunala dricksvattnet levereras från Norrvatten till kommunen. Kommunen satsar på Sigtunaledningen för att minska dricksvattenleveransens sårbarhet vid eventuella ledningsbrott i befintligt system. Denna investering kommer att ske under 5-10 år beroende på hur etapperna fortskrider som kommunen är uppdelad i. En utbyggnad av spillvatten är medräknad i kostnaderna och kommer att anläggas på samma gång för att införliva större områden i vatten- och avlopps verksamhetsområde vilket bidrar till en hållbar utveckling. Projektera Näshagen, Tjusta Verksamheten behöver inleda arbetet med att införliva Tjusta i VA:s verksamhetsområde med en projektering. Samarbete EON, Norrvatten Stäksön (2-3 år) Omläggning av ledningarna på Stäksön bör göras i samband med EONs byggnation av nya ledningar eftersom det är ekonomiskt fördelaktigt att samordna projekten. Denna investering kommer att äga rum under 2-3 år. 7
34 34 av 106 LPS-pumpar Flera LPS-pumpar (low pressure system) i kommunen, främst i Sylta, behöver bytas ut. Detta är ett arbete som kommer att pågå under flera år. Vattenkiosker Många kommuner har valt att låsa brandposterna och hänvisa till vattenkiosker. Detta har fördelarna att det skyddar drickvattnet mot sabotage och stöld, minskar störningar i flödet och brunt vatten samt är enklare för användarna. Inköp av fordon VA-verksamheten har behov av att köpa in ett ytterligare arbetsfordon. Fordonet kommer att delas med den tekniska verksamheten och kostnaden fördelas mellan verksamheterna. Stäketledning Investeringar i avloppsledning vid Stäket. 1.6 Investeringsbudget Avfallsverksamheten INVESTERINGSPROJEKT Avfallsverksamhet Överförs från 2014 Budget 2015 Summa investeringsbudget 2015 Införande av system för företagskort vid kretsloppscentralerna (300 tkr omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering) Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö Inköp avfallskärl (1000 tkr har redan omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering) Summa Införande av system för företagskort vid kretsloppscentralerna Investering i kortläsare för företag eller liknande lösningar för kretsloppscentralerna. Privatpersoner som betalar avfallstaxa till kommunen har tillgång till de båda kretsloppcentralerna. Beslut finns sedan tidigare att företag ska betala för att lämna fraktioner på kretsloppscentralerna Investeringsprojektet innebär att få bättre kontroll på detta. Införande av system/koncept för insamling av farligt avfall i butiksmiljö Investering i nytt insamlingssystem för elektronik och farligt avfall. Förbättra möjligheterna för kommuninvånare att lämna mindre elektronik, ljuskällor, 8
35 35 av 106 batterier på ett snyggt, tryggt och enkelt sätt. Förebild är t ex samlaren som SYSAV i södra Skåne använder. Inköp avfallskärl Investering i avfallskärl för matavfallsinsamlingen kommer att avslutas Detta beräknas kosta tkr. Medel för dessa omfördelas från Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering. 9
36 36 av 106 Ärende 4
37 Tillväxtkontoret 37 av 106 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henrik Karlsson, Dnr Tekniska nämnden Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 Förslag till beslut Anta Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 som underlag för beslut om kommande investeringar. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 februari 2005 att anta Program för trafiksäkerhetsåtgärder 2005 som underlag för beslut om investeringar samt att programmet därefter årligen ska revideras. Parallellt med detta har Upplands-Bro på ett liknande sätt arbetat med tillgänglighetsfrågor i ett program som uppdateras årligen. För att få en bättre helhetssyn över de trafikprojekt som planeras slogs de år 2014 ihop till ett trafik- och tillgänglighetsprogram. Tillväxtkontoret föreslår att Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 17 februari 2015 Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 med bilagor Ärendet I samband med budgeten år 1999 påbörjade Upplands-Bro kommun ett systematiskt arbete med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Arbetet grundades på inventeringar av upplevda osäkra trafikmiljöer samt statistik för polisrapporterade trafikolyckor. Dåvarande Vägverket, Polisen, skolelever och kommuninvånare deltog i arbetet, som så småningom resulterade i ett åtgärdsprogram. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 februari 2005 att anta Program för trafiksäkerhetsåtgärder 2005 och att programmet årligen ska revideras. Parallellt med detta har Upplands-Bro på ett liknande sätt arbetat med tillgänglighetsfrågor. År genomförde konsultföretaget SWECO en kartläggning av tillgängligheten på gång- och cykelvägnät i centrala delar av Bro, Kungsängen, Brunna och Tibble. Resultaten från kartläggningen sammanställdes i en rapport, som så småningom kom att utgöra grunden för ett åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet som beslutades år Sedan dess har åtgärdsprogrammen för ökad tillgänglighet uppdaterats årligen. För att
38 2(2) 38 av 106 förbättra helhetssynen över de trafikprojekt som planeras slogs de två programmen år 2014 ihop till ett trafik- och tillgänglighetsprogram. Exempel på åtgärder som finns med i förslag till Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 är projektering och genomförande av en ny gångoch cykelväg längs med Hjortronvägen samt tillgänglighetsanpassning av övergångsställen. Kockbacka trafikplats, där kommunen står för utbyggnaden av en cirkulationsplats med gång- och cykelanslutningar är ett annat projekt som finns med, liksom utredning och projektering av en ny gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Tibblehöjden. Åtgärderna som presenteras i programmet har fått prioritet 1 eller 2. Prioritet 1 innebär att kommunen planerar att arbeta med projektet i utrednings-, projekterings- eller utförandeskedet under Projekt med prioritet 2 ligger vilande under I bilaga 2 presenteras åtgärder med prioritet 3, som är projekt som i dagsläget inte är kostnadsberäknade eller tidssatta, men som kan bli aktuella i framtiden. I programmet finns dessutom en redovisning av de projekt som genomförts under tidigare år samt en referensförteckning. Tillväxtkontoret föreslår att Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Barnperspektiv De föreslagna åtgärderna i programmet är av stor betydelse för barn och ungdomar. Trafiksäkra gator och vägar innebär att fler barn kan ta sig till skolan och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil, vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Bilagor: 1. Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 med bilagor Henrik Karlsson Trafikingenjör
39 39 av 106 Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 Fastställd av Tekniska nämnden xxxx-xx-xx Sida 1 av 27
40 40 av 106 Innehåll Trafiksäkerhet och tillgänglighet viktiga frågor i ett växande Upplands-Bro... 3 Arbetet bakom programmet... 3 Allmänt om trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder... 4 Trafikolyckor på kommunala vägar Åtgärder genomförda under Trafik- och tillgänglighetsprojekt Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med övriga vägar Sida 2 av 27
41 41 av 106 Trafiksäkerhet och tillgänglighet viktiga frågor i ett växande Upplands-Bro Upplands-Bro är en expansiv kommun med siktet inställt mot fler invånare fram till Detta ställer höga krav på att trafikmiljöerna utvecklas på ett effektivt, säkert och tillgängligt sätt. Nollvisionen lägger grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige och är fastställd genom riksdagsbeslut. Målet är en framtid då ingen dödas eller skadas allvarligt i trafiken. God tillgänglighet och framkomlighet i den offentliga miljön är en annan viktig fråga eftersom det bidrar till att människor med funktionsnedsättningar kan delta i samhällslivet och i många fall klara sig utan hjälp. Detta vinner både enskilda individer och samhället i stort på. I Upplands-Bro är trafiksäkerhets- och tillgänglighetsarbetet främst inriktat på: Sänka de verkliga hastigheterna längs med kommunens vägar, framför allt nära skolor Genomföra en hastighetsrevision, vilket bland annat innebär att gå över från hastigheterna 30, 50 och 70 km/h till de internationellt anpassade 30, 40 och 60 km/h Genomföra informationsinsatser, inte minst på skolor Bygga ut gång- och cykelvägnätet med kommunens gång- och cykelplan som utgångspunkt Utföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningspunkter Öka tillgängligheten genom att anlägga och underhålla sittplatser, ta bort eller märka ut hinder samt tillgänglighetsanpassa busshållplatser och övergångsställen Arbetet bakom programmet År 1999 påbörjade Samhällsbyggnadsnämnden, i samarbete med bland annat dåvarande Vägverket, Polisen och skolelever, ett systematiskt arbete för ökad trafiksäkerhet i Upplands- Bro. Arbetet baserades främst på inventeringar av trafikmiljöer och olycksstatistik. År 2003 genomfördes en trafiknätsanalys i tätorterna Bro, Brunna och Kungsängen i samverkan med Vägverket, representanter från skolor och förskolor, Polisen samt pensionärsoch motororganisationer. Resultatet visade bland annat att hastigheterna på många kommunala vägar var höga och att det därför fanns ett behov av hastighetsdämpande åtgärder. Dessutom visade analysen att framkomligheten för bilar, bussar och utryckningsfordon var god och att gång- och cykelvägnätet var väl utbyggt i stora delar av tätorterna. Ett åtgärdsprogram togs fram, som så småningom tillsammans med trafiknätsanalysen resulterade i Program 2005 Trafiksäkerhetsåtgärder, som därefter uppdaterats årligen. Sida 3 av 27
42 42 av 106 Parallellt med detta trafiksäkerhetsarbete har kommunen arbetat på ett liknande sätt med tillgänglighetsfrågor. År 2000 antogs en nationell plan för hur man ska arbeta med tillgänglighet i Sverige och året därpå fastställdes ytterligare krav i Plan- och bygglagen. År 2003 gav Sveriges Kommuner och Landsting ut skriften Tillgänglig stad, vars syfte var att inspirera och stödja kommunerna att arbeta med tillgänglighet i de offentliga miljöerna. I Upplands-Bro inventerades primära gång- och cykelstråk enligt processbeskrivningen i skriften, och resultaten från denna inventering fick ligga till grund för åtgärdsprogrammet för ökad tillgänglighet, som därefter uppdaterats årligen. För att få en bättre helhetssyn över de trafikprojekten som planeras slogs de två åtgärdsprogrammen år 2014 ihop till ett Trafik- och tillgänglighetsprogram. Allmänt om trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder Det finns flera olika metoder att öka tillgängligheten på allmänna platser. I Upplands-Bro arbetar man bland annat mycket med att anlägga sittplatser längs med kommunens gång- och cykelvägar. Sittplatser bör vara placerade på en hårdgjord yta och vara försedda med minst ett armstöd. Den hårdgjorda ytan får gärna fortsätta en bit ut vid sidan av sittplatsen, så att en rullstol får plats bredvid. Att anlägga en ny sittplats eller byta ut en gammal kostar mellan och kronor, beroende på vilka markarbeten som krävs. Upplands-Bro kommun arbetar också med att tillgänglighetsanpassa övergångsställen. Detta sker bland annat genom att kantstenar tas bort för att underlätta framkomligheten med rullator och rullstol samt att övergångsstället markeras upp med kontrastfärgade och taktila plattor, vilket underlättar orienteringen för synskadade. Utöver detta arbetar kommunen bland annat med tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Trafikverket har i samarbete med SL tagit fram riktlinjer för hur busshållplatser ska placeras, bland annat i förhållande till korsningar och övergångsställen, samt hur de ska markeras med taktila och kontrastfärgade plattor. I dagsläget har knappt hälften av kommunens drygt 40 busshållplatser tillgänglighetsanpassats. Vad gäller trafiksäkerhet är arbetet, som tidigare nämnts, huvudsakligen inriktat på att minska antalet olyckor med personskador, bland annat genom att trafiksäkra korsningspunkter och övergångsställen samt att dämpa hastigheter. Trafiksäkerheten vid korsningspunkter och i övergångsställen kan exempelvis höjas med förbättrad belysning, mittrefuger och upphöjningar medan hastighetsdämpande åtgärder bland annat kan vara överkörningsbara zoner av gatsten, som dämpar biltrafikens hastigheter utan att framkomligheten för tung trafik försämras. En del åtgärder, såsom vissa typer av gupp, kan utgöra problem för vinterväghållning och tung trafik. Några av kommunens övergångsställen har försetts med aktiva varningssystem i form av blinkande lampor, som varnar bilister när en fotgängare eller cyklist närmar sig. Dessa har blivit mycket populära och efterfrågas ofta, men bör användas med viss försiktighet eftersom Sida 4 av 27
43 43 av 106 de blinkande ljusen kan dra uppmärksamheten från övriga kritiska moment i trafikmiljön. Övergångsställets samt de anslutande gång- och cykelvägarnas utformning samt trafikflödena är andra faktorer som påverkar om aktiva varningssystem är lämpliga vid ett visst övergångsställe. Det är därför viktigt att undersöka förutsättningarna vid den aktuella platsen grundligt innan ett beslut om vilken typ av åtgärder som ska genomföras fattas. Trafikolyckor på kommunala vägar STRADA är en databas för trafikolyckor som rapporterats in från sjukhus och polis. Det är därför ett mycket användbart verktyg vid trafikplanering, tillsammans med bland annat trafikmätningar, inventeringar av trafikmiljöer, synpunkter från polis, invånare och företag. Det är emellertid viktigt att tänka på att alla sjukhus inte är anslutna till systemet, varför det finns en osäkerhet i statistiken. Mellan år 2010 och 2014 har 159 trafikolyckor på kommunala vägar i Upplands-Bro rapporterats in till STRADA, varav 17 med svåra personskador som följd och 142 med lindriga personskador. Ingen dödsolycka har rapporterats in de senaste fem åren. Knappt hälften av de rapporterade olyckorna är singelolyckor för fotgängare, cyklister och mopedister. Dessa olyckor har till stor del inträffat inom centrumområdena samt på kommunens gång- och cykelvägar och är ofta halk- och fallolyckor. I de övriga rapporterade trafikolyckorna har motorfordon varit inblandade. Dessa olyckor är främst fördelade till kommunens två större huvudvägar, Enköpingsvägen och Granhammarsvägen. En dryg fjärdedel av dessa olyckor är singelolyckor. Dessutom har 10 olyckor skett där fotgängare har blivit påkörda av motorfordon samt 10 olyckor där cyklister eller mopedister kolliderat med alternativt blivit påkörda av motorfordon. Värt att notera är också att en relativt stor andel av trafikolyckorna med motorfordon inblandade har skett i korsningspunkter. Sida 5 av 27
44 44 av 106 S Singel (motorfordon) M Möte (motorfordon) O Omkörning (motorfordon) U Upphinnande (motorfordon) A Avsvängande (motorfordon) K Korsande (motorfordon) C Cykel/Moped (motorfordon) Trafikolyckor på kommunala vägar De röda punkterna symboliserar trafikolyckor som rapporterats in av sjukvården medan de blå punkterna motsvarar olyckor som rapporterats in av polis. Källa: STRADA Trafikolyckor med motorfordon på kommunala vägar Källa: STRADA Sida 6 av 27
45 45 av 106 Åtgärder genomförda under 2014 Under år 2014 har flera projekt som ökar trafiksäkerhet och tillgänglighet genomförts. Bland annat har övergångsstället över Västra Rydsvägen vid Kungsängens IP byggts om och ny belysning har satts upp på gång- och cykelvägen mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen. Belysning av gång- och cykelväg mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen Gång- och cykelvägen mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen används främst av barn som bor i områdena söder om Kungsängens pendeltågsstation och som går i Bergaskolan. Ny belysning har satts upp för att göra gång- och cykelvägen tryggare och säkrare. Parkeringen vid Bergaskolan Bergaskolans parkering har byggts om med nya refuger, kantstenar och avlämningsplatser för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Dessutom har övergångsstället över Gamla Landsvägen byggts om och tillgänglighetsanpassats. En ny cykelparkering med tak återstår att anläggas och detta kommer att ske under Parkeringen vid Bergaskolan Övergångsställe över Ginnlögs väg Ginnlögs väg är en rak och bred väg, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att öka trafiksäkerheten vid övergångsstället vid korsningen med Assurs väg har bullerremsor målats upp och övergångsstället har försetts med aktiva varningssystem i form av blinklampor. Sida 7 av 27
46 46 av 106 Övergångsställe vid korsningen Ginnlögs väg/ Assurs väg Övergångsställe vid Kungsängens IP Västra Rydsvägen är på sträckan förbi Kungsängens IP rak och bred, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att få ner hastigheterna och öka trafiksäkerheten för gående och cyklister som ska ta sig mellan Brunna och Kungsängen via Gröna dalen har övergångsstället byggts om, tillgänglighetsanpassats och försetts med chikaner samt mittrefuger. Övergångsställe vid Kungsängens IP Utredning av gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan Många barn som bor i Håbo-Tibble kyrkby går i Tjustaskolan och med anledning av detta finns behov av en trafiksäker och trygg gång- och cykelväg. Projektet försvåras emellertid av att komplicerade markägoförhållanden och av att kommunen inte är väghållare för Tranbyggevägen, som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. En utredning har Sida 8 av 27
47 47 av 106 därför gjorts för att undersöka vilka möjligheterna är att genomföra projektet. Under 2015 planeras fortsatt arbete och dialog med Trafikverket, kontakt med markägare och undersökning av vilka möjligheter som finns att samordna projektet med utbyggnad av VAledningar. Utredning av busshållplatser vid Österhagen Vid det nya bostadsområdet Österhagen som ligger öster om Bro tätort är avståndet till närmaste busshållplats långt. Trafikförvaltningen (SLL) har sagt sig villiga att stanna på busshållplatserna om kommunen anlägger dessa vid Enköpingsvägen strax söder om Österhagen. Projektet försvåras emellertid av att kommunen varken är väghållare för den anslutande Skogsbackavägen eller markägare för ytan där busshållplatsen i riktning mot Bro planeras. En utredning har därför gjorts för att undersöka vilka möjligheterna är att genomföra projektet. Under 2015 planeras fortsatt arbete och dialog med markägare och väghållare. Lejondalsvägen, etapp 1 För att öka framkomligheten för räddningstjänsten har busshållplatserna vid Rosenlundsvägen på Lejondalsvägen byggts om. Dessutom har busshållplatserna försetts med nya gånganslutningar. Övergångsstället strax söder om busshållplatserna har tillgänglighetsanpassats och försetts med mittrefug. Slutligen har den förut grusbelagda gångoch cykelvägen mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen asfalterats. Under 2015 planeras belysning på denna gång- och cykelväg. Övergångsställe och busshållplats på Lejondalsvägen Övergångsställe över Bygdegårdsvägen Vid övergångsstället vid korsningen mellan Skolvägen och Bygdegårdsvägen har trafiksäkerhetshöjande åtgärder genomförts. Ett problem har varit att fordon har genat över gångbanan vid avstängningen på Skolvägen. Bommar har satts upp för att minska detta problem. Dessutom har slyröjning utförts för att förbättra sikten vid övergångsstället. Sida 9 av 27
48 48 av 106 Övergripande projekt Förslag på nya hastigheter samt ny gräns för tättbebyggt område har tagits fram och efter en remissrunda hos Trafikverket och Polismyndigheten lyfts för beslut i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott. Förslagen återremitterades för att utredas vidare, bland annat vad gäller ekonomiska konsekvenser. Tillväxtkontoret fick även uppdraget att se över hastigheterna inom samfälligheter inom tättbebyggt område samt samråda med Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting. Underhåll och reparation av sittplatser som finns utplacerade längs med kommunens gångoch cykelvägar har fortsatt kontinuerligt under året genom ett samarbete som Tillväxtkontoret har med Socialkontoret. Målning av övergångsställen, underhåll av bommar och borttagning av hinder, främst i form av slyröjning, är också åtgärder som genomförts löpande under året. Sida 10 av 27
49 49 av 106 Trafik- och tillgänglighetsprojekt 2015 I detta program presenteras de trafik- och tillgänglighetsåtgärder som har prioritet 1 eller 2. Prioritet 1 innebär att kommunen planerar att arbeta med projektet i utrednings-, projekterings- eller utförandeskedet under Projekt med prioritet 2 ligger vilande under Pilen uppåt innebär att projektet fått högre prioritet jämfört med året innan. Pilen nedåt innebär att projektet fått lägre prioritet än föregående år. De siffror som står i parentes efter rubriken till varje projekt anger den prioritet som projektet har i årets program, medan numreringen av projekten är kopplade till åtgärdslistan, som presenteras i bilaga 1 samt till kartorna på sidan Texten NY! innebär att åtgärden är ny och har inte funnits med i tidigare års program för trafiksäkerhet och tillgänglighet. I bilaga 2 presenteras åtgärder med prioritet 3. Detta är projekt som inte är kostnadsberäknade eller tidssatta, men som kan bli aktuella i framtiden. Åtgärderna i detta program redovisas i följande huvudgrupper: Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Trafik- och tillgänglighetsprojekt på övriga vägar Sida 11 av 27
50 50 av 106 Kungsängen, projekt med prioritet 1 och Belysning av Enköpingsvägen vid Höganäsvägen 7. Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind 8. Utredning av Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen 11. Trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder längs med Hjortronvägen 12. Gång- och cykelväg längs med Strandvägen 13. Gång- och cykelväg längs med Mineralvägen 20. Cykelparkering vid Bergaskolan 22. Gångbana Skyttens väg 23. Gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Tibblehöjden 24. Kungsängens IP Sida 12 av 27
51 51 av 106 Bro, projekt med prioritet 1 och Regional gång- och cykelväg genom Bro samt översyn av gaturummet på Enköpingsvägen 15. Gång- och cykelväg mellan Beckasinvägen och Brushanevägen 9. Utredning av Lejondalsvägen 16. Gång- och cykelväg längs med Råbyvägen och Klövtorpsvägen 10. Utredning av Köpmanvägen 17. Gång- och cykelväg mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen 18. Belysning på Tunavägen 19. Belysning runt Råbydammen 26. Gång- och cykelväg mellan Bro tätort och Håbo-Tibble samt Sigtuna Sida 13 av 27
52 52 av 106 Österhagen, projekt med prioritet 1 och Enköpingsvägen vid UBRF, etapp 2 6. Busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen 25. Kockbacka trafikplats Brunna, projekt med prioritet 1 och Trafiksäkerhet kring Brunna trafikplats 14. Belysning av gång- och cykelväg genom Gröna dalen 24. Kungsängens IP Sida 14 av 27
53 53 av 106 Håbo-Tibble, projekt med prioritet 1 och Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan 26. Gång- och cykelväg mellan Bro tätort och Håbo-Tibble samt Sigtuna Sida 15 av 27
54 54 av 106 Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen Granhammarsvägen är en högt trafikerad huvudled som utgör en av entrévägarna till Kungsängen från E18 och är den enda infarten till bostadsområdet Brunna. På sträckan söder om E18 har hastighetsdämpande åtgärder i form av avsmalningar genomförts och en gångoch cykelväg har byggts längs med vägen. På sträckan norr om E18 har Granhammarsvägen kvar sin ursprungliga bredd på meter, vilket inbjuder till höga hastigheter. 1. Artistvägen samt korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen (2) Korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen är stor och öppen, vilket inbjuder till höga hastigheter. För att dämpa hastigheterna och öka trafiksäkerheten behöver korsningens utformning ses över. En möjlighet är att anlägga refuger och ett vänstersvängsfält. I samband med detta projekt ska också möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana längs med Artistvägen och tillgänglighetsanpassning av övergångsställen undersökas. Dessutom finns det behov att undersöka om det är möjligt att tillåta parkering alternativt att anlägga parkeringsplatser längs med ena sidan av Artistvägen. 2. Trafiksäkerhet kring Brunna trafikplats (2) I samband med planläggningen av Norrboda-Brunna handelsområde ses även trafiksäkerheten över vid Brunna trafikplats. Flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder planeras och projekten ingår även i kommunens gång- och cykelplan. a. Brunna trafikplats (2) Vid Brunna trafikplats möts trafik till och från Brunna, Stockholm och Enköping på Granhammarsvägens bredaste avsnitt. De stora, öppna korsningspunkterna, vägbredden och de dubbla körfälten inbjuder till höga hastigheter. Trafikplatsen behöver få en ny utformning och anpassas för en gång- och cykelväg längs med Granhammarsvägen. Ombyggnationen av trafikplatsen kommer att ske i samarbete med Trafikverket och ingår exploateringsprojektet Norrboda-Brunna. b. Gång- och cykelväg längs med Granhammarsvägen (2) På sträckan mellan Norrboda och Musikvägens busshållplats saknas idag en länk av gångoch cykelvägen längs med Granhammarsvägen. Gång- och cykelvägen ska därför förlängas längs med Granhammarsvägen och vid påfarterna till E18 planeras en planskild gång- och cykelpassage. Projektet kommer att ske i samarbete med Trafikverket och ingår exploateringsprojektet Norrboda-Brunna. Sida 16 av 27
55 55 av 106 c. Gång- och cykelbana mellan Norrboda och Brunna industriområde (2) I exploateringsprojektet Norrboda-Brunna ingår en ny väg samt gång- och cykelbana från Pettersbergsvägen i Norrboda, genom portarna som finns under E18 och påfarten, till Mätarvägen i Brunna industriområde. Sida 17 av 27
56 56 av 106 Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen Enköpingsvägen förbinder Kungsängen med Bro och fortsätter genom Järfälla kommun i öster och Håbo kommun i väster. På vissa sträckor har hastighetsdämpande åtgärder i form av avsmalningar genomförts och en gång- och cykelväg har byggts längs med delar av vägen. På andra sträckor har vägen kvar karaktären av en landsväg, vilket inbjuder till höga hastigheter. Målet är att få ner hastigheterna inom tättbebyggt område, vilket både ökar trafiksäkerheten och minskar bullernivåerna. 3. Regional gång- och cykelväg genom Bro tätort samt översyn av gaturummet på Enköpingsvägen (2) Gång- och cykelvägen som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla kommun och Kungsängen i öster, tar idag slut i Bro. Detta är en del av den regionala cykelförbindelsen mellan Kungsängen, Bro och Bålsta och pekas ut i den regionala cykelplanen. Enköpingsvägen är på sträckan genom Bro bred, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Därför planeras ny utformning av gaturummet och samtliga korsningspunkter på sträckan i anläggandet av gång- och cykelvägen. I samband med detta ska också samtliga busshållplatser på sträckan byggas om och tillgänglighetsanpassas. I projektet ingår även ny utformning av parkeringen vid Bro centrum. Projektet ingår även i kommunens gång- och cykelplan. a. Korsningen mellan Enköpingsvägen och Köpmanvägen (2) I nära anslutning till Brorondellen, där Enköpingsvägen och Köpmanvägen korsas, finns flera in- och utfarter som behöver en ny utformning för att bli mer trafiksäkra. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. b. Korsningen mellan Enköpingsvägen och Blomstervägen (2) Blomstervägen, som fungerar som infart till en del av bostadsområdet Finnsta, ansluter till Enköpingsvägen i en bred trevägskorsning. På detta avsnitt av Enköpingsvägen är den föreskrivna hastigheten 50 km/h, men de verkliga hastigheterna är ofta högre. För att dämpa hastigheterna och höja trafiksäkerheten föreslås en förlängning av mittrefugen och en avsmalning av körfälten. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. c. Korsningen mellan Skällstavägen och Enköpingsvägen (2) Skällstavägen är en bred industrigata och utgör en av infarterna till Skällsta industriområde. Korsningen med Enköpingsvägen är stor och öppen, vilket inbjuder till höga hastigheter. Korsningen behöver en ny utformning för att bli mer trafiksäker. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. Sida 18 av 27
57 57 av 106 d. Övergångsställen vid korsningen mellan Enköpingsvägen, Köpmanvägen och Norrgrindsvägen (2) Övergångsställena kring Brorondellen behöver tillgänglighetsanpassas. Detta projekt ingår i översynen av gaturummet på Enköpingsvägen. 4. Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening, etapp 2 (1) Ett övergångsställe över Enköpingsvägen vid Upplands-Bro Ryttarförening byggdes under 2013 om och tillgänglighetsanpassades. I samband med detta smalnades körbanan av med refuger för att få ner hastigheterna och öka trafiksäkerheten. Dessutom tillgänglighetsanpassades busshållplatsen på södra sidan av vägen. I ett andra steg planerar kommunen även att bygga om busshållplatsen på norra sidan av vägen, korsningen mellan Enköpingsvägen och Ängsuddsvägen samt övergångsstället strax norr om korsningen. Viktigt är att, precis som i första etappen, att arbeta med överkörningsbara refuger för att säkerställa framkomligheten för tung trafik. 5. Belysning av gång- och cykelvägen utmed Enköpingsvägen mitt för Höganäsvägen (2) Gång- och cykelvägen utmed Enköpingsvägen behöver förses med belysning mitt för Höganäsvägen. 6. Nya busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen (1) Österhagen är ett nytt bostadsområde som är beläget öster om Bro tätort. Avståndet till närmaste busshållplats är i dagsläget långt och Trafikförvaltningen (SLL) har sagt sig villiga att stanna vid busshållplatser på Enköpingsvägen om kommunen anlägger dessa. Två nya busshållplatser samt ett övergångsställe och gång- och cykelanslutningar planeras därför vid Enköpingsvägen, strax söder om Österhagen. Projektet kompliceras av att kommunen varken äger marken där busshållplatsen på norra sidan av vägen planeras eller är väghållare för den anslutande Skogsbackavägen. Därför har möjligheterna att lösa markägoförhållandena utretts i ett första skede. Under 2015 planeras kontakt med alla delägare i samfälligheten och att möjligheterna att ingå ett avtalsservitut med berörda parter ska undersökas. Vidare ska eventuella förbättringsåtgärder på Skogsbackavägen gällande exempelvis beläggning och belysning utredas. Dessutom ska dialogen med Trafikförvaltningen fortsätta gällande exakt placering och utformning av busshållplatser, gång- och cykelanslutningar samt övergångsställe. 7. Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind (1) Enköpingsvägen är på denna sträcka bred, vilket inbjuder till högre hastigheter än de föreskrivna 50 km/h. Kommunen har mottagit synpunkter om siktproblem samt svårigheter att Sida 19 av 27
58 58 av 106 ta sig ut på Enköpingsvägen från Sandgrindsvägen i rusningstrafik. För att få ner hastigheterna och förbättra trafiksäkerheten planeras ny utformning av gaturummet samt korsningspunkter och övergångsställen. I samband med detta ska även busshållplatserna på sträckan tillgänglighetsanpassas. Under 2014 har mindre åtgärder för att höja trafiksäkerheten vid korsningen mellan Enköpingsvägen och Sandgrindsvägen genomförts, bland annat siktröjning och målning av hastighetsdämpande bullerremsor. Under 2015 planeras projektering av sträckan. Sida 20 av 27
59 59 av 106 Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med övriga vägar Utöver Granhammarsvägen och Enköpingsvägen finns behov av trafiksäkerhets- och tillgänglighetsåtgärder på flera av Upplands-Bro kommuns övriga vägar. Längs med lokalgatorna Bygdegårdsvägen, Lejondalsvägen och Köpmanvägen planeras större utredningar för att få ett helhetsgrepp över trafiksäkerhets- och tillgänglighetsfrågorna. 8. Utredning av Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen (2) Bygdegårdsvägen är en lokalgata som fungerar som infart till Kungsängens idrottsplats och Kasmo industriområde. Sträckan mellan Enköpingsvägen och Hjortronvägen trafikeras av SLbussar. En utredning har genomförts avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och gång- och cykeltrafik. Förslag till ny utformning av gaturummet samt en gång- och cykelbana längs med Bygdegårdsvägen har tagits fram. På Västra Rydsvägen, sträckan förbi Kasmo industriområde, finns redan en parallell friliggande gång- och cykelbana förbi Kungsängens IP. Behovet och möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana längs med Västra Rydsvägen ska därför utredas närmare. I samband med detta ska korsningspunkter ses över och samtliga busshållplatser och övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas. Ombyggnationen av södra delen av Bygdegårdsvägen ingår i exploateringsprojektet Korsängen. a. Gång- och cykelväg längs med Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen (2) Idag finns en gångbana längs med delar av Bygdegårdsvägen, men cykelbana saknas. En ny utformning av Bygdegårdsvägen planeras för att förbättra trafiksäkerheten och ge plats för en gång- och cykelbana längs med vägen. Södra delen av gång- och cykelbanan ingår i exploateringsprojektet Korsängen. Projektet ingår även i kommunens gång- och cykelplan. b. Korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Tvärvägen (2) För att öka trafiksäkerheten ska korsningspunkten få en ny utformning och övergångsstället tillgänglighetsanpassas samt förses med förbättrad belysning och mittrefuger. c. Korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Skolvägen (2) Övergångsstället vid korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Skolvägen har byggts om och körbanan smalnats av för att dämpa hastigheterna. Under 2014 genomfördes ytterligare åtgärder, bland annat i form av siktröjning och uppsättning av bommar för att förhindra genomfartstrafik genom avstängningen på Skolvägen och förbättra trafiksäkerheten. Eventuella ytterligare åtgärder kommer att utredas i samband med exploateringsprojektet Korsängen. Sida 21 av 27
60 60 av 106 d. Korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Enköpingsvägen (2) Korsningen mellan Bygdegårdsvägen och Enköpingsvägen är i dagsläget signalreglerad. En cirkulationsplats kommer att utredas i samband med exploateringsprojektet Korsängen. Gångoch cykelbanan som går längs med Enköpingsvägen med överfart över anslutningen till Bygdegårdsvägen har idag en bristfällig utformning genom korsningen och förbi den närliggande busshållplatsen. För att öka trafiksäkerheten behöver geometrin ses över. e. Övergångsställe vid Kungsängens kyrka (2) Övergångsstället över Kyrkvägen vid Kungsängens kyrka är i behov av tillgänglighetsanpassning. Projektet kommer att samordnas med utbyggnaden av Korsängen. 9. Utredning av Lejondalsvägen (1) Lejondalsvägen är en lokalgata som fungerar som infart till flera bostadsområden i östra Bro samt till Lejondals naturreservat. Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder har genomförts i form av avsmalningar och timglashållplatser, men en helhetssyn behövs bland annat för att komplettera med gång- och cykelanslutningar på punkter där det saknas. Under 2014 har busshållplatsen vid Rosenlundsvägen byggts om för att förbättra framkomligheten för räddningstjänst. Dessutom har övergångsstället strax söder om busshållplatsen tillgänglighetsanpassats, nya gånganslutningar har byggts och gång- och cykelvägen mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen har asfalterats. a. Gång- och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen (2) För att förbättra gång- och cykelförbindelserna mellan Finnstaområdet och Bro centrum föreslås en ny gång- och cykelväg Lejondalsvägen och Björklyckestigen. Projektet ingår även i kommunens gång- och cykelplan. b. Belysning av gångväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen (1) Gång- och cykelvägen fick en ny asfaltsbeläggning under Under 2015 fortsätter arbetet med att förse gång- och cykelvägen med gatubelysning. 10. Utredning av Köpmanvägen (1) Köpmanvägen utgör tillsammans med Norrgrindsvägen huvudstråket mellan Bro centrum och Bro pendeltågsstation. I området finns äldreboenden, skolor och service. Längs med Köpmanvägen finns en gångbana och flera övergångsställen. Kommunen har mottagit synpunkter från Nobina, som bedriver linjetrafik i Upplands-Bro, om att busskuddarna längs med Köpmanvägen satt sig och bör åtgärdas. Synpunkter har även inkommit från invånare om vibrationsproblem som uppstår då tung trafik passerar farthindren. Ytterligare ett problem som busskuddar och andra former av gupp medför är att de försvårar för bland annat snöröjning, räddningstjänst och ambulans. Sida 22 av 27
61 61 av 106 Under 2015 planeras därför projektering av tillgänglighetsanpassning av samtliga övergångsställen längs med Köpmanvägen samt att busskuddarna tas bort och ersätts med andra hastighetsdämpande åtgärder, exempelvis avsmalningar eller mittrefuger vid övergångsställena alternativt chikaner. Utformning av hastighetsdämpande åtgärder ska ske i samarbete med SL samt räddningstjänsten. Tillväxtkontoret avser att ansöka om statlig medfinansiering för projektet till 2016, då genomförandet planeras. a. Övergångsställe vid Brorondellen (1) Tillgänglighetsanpassning av övergångsstället. b. Övergångsställen vid korsningen mellan Köpmanvägen och Lantmätarvägen (1) Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen. c. Övergångsställe vid korsningen mellan Köpmanvägen och Tunavägen samt övergångsställe vid Prästvägen (1) Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen. d. Övergångsställe på Köpmanvägen, mellan Härnevi skolväg och Tunavägen (1) Tillgänglighetsanpassning av övergångsstället. e. Övergångsställe vid korsningen mellan Köpmanvägen, Härnevi skolväg och Stationsvägen (1) Tillgänglighetsanpassning av övergångsstället. 11. Trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder längs med Hjortronvägen (1) Hjortronvägen går genom bostadsområdet Tibble, där det finns flera äldreboenden, bibliotek och annan service. Busshållplatserna vid Tibble torg tillgänglighetsanpassades under 2013, men ytterligare åtgärder planeras. Under 2015 planeras schaktning för VA längs med Hjortronvägen, med anledning av de nya bostadshus som ska byggas vid Enbärsvägen. De trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärderna kommer därför att samordnas med utbyggnaden av VA. Under 2015 kommer åtgärderna utredas vidare samt projekteras. a. Gång- och cykelväg längs med Hjortronvägen (1) För att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Tibblehöjden och Tibble torg föreslås en ny gång- och cykelbana längs med Hjortronvägen på sträckan mellan Granhammarsvägen och Tibble torg. Sida 23 av 27
62 62 av 106 b. Övergångsställen längs med Hjortronvägen (1) Längs med Hjortronvägen finns flera övergångsställen som är i behov av tillgänglighetsanpassning. 12. Gång- och cykelbana längs med Strandvägen (2) För att öka trafiksäkerheten utmed Strandvägen föreslås en ny gång- och cykelväg på sträckan från Kungsängens båtklubb till dagvattendammen på Strandvägen. I projektet ingår även en ny gång- och cykelförbindelse från korsningen mellan Strandvägen och Prästhagsvägen till Kungsängens pumpstation samt trappvägar ned från Bergstigen och Furustigen. Projektering är påbörjat för detta projekt. 13. Gång- och cykelbana längs med Mineralvägen (2) För att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Tibblehöjden och Tibble torg föreslås en ny gång- och cykelbana längs med Mineralvägen på sträckan mellan Lillsjöskolan och Granhammarsvägen. 14. Belysning på gång- och cykelväg genom Gröna dalen (2) Gång- och cykelvägen genom Gröna dalen utgör en del av förbindelsen mellan Brunna och Kungsängens centrum. Vägen används mycket dagtid, men eftersom belysning saknas på delar av sträckan är den mörk kvällstid. För att göra gång- och cykelvägen tryggare under dygnets mörka timmar föreslås belysning längs med hela gång- och cykelvägen. 15. Gång- och cykelväg mellan Beckasinvägen och Brushanevägen (2) För att knyta samman de nya bostadsområdena i de västra delarna av Bro föreslås en gångoch cykelväg mellan Beckasinvägen och Brushanevägen. 16. Gång- och cykelväg längs med Råbyvägen och Klövtorpsvägen (2) I dagsläget finns en gång- och cykelbana längs med stora delar av Råbyvägen, men en länk saknas som knyter ihop med en befintlig anslutning mot Klövtorpsvägen. Dessutom föreslås en gång- och cykelbana längs med Klövtorpsvägen vidare mot Willys. Kommunen är väghållare för Klövtorpsvägen, men äger inte marken på sträckan och projektet ska därför ske i samråd med markägaren. 17. Gång- och cykelväg mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen (1) Idag finns en gång- och cykelbana längs med Assurs väg på sträckan mellan Ginnlögs väg och Bro kyrka. En gång- och cykelbana behövs därmed på sträckan mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen för att gång- och cykeltrafikanter på ett trafiksäkert sätt ska kunna ta sig vidare mot Rättarboda och i framtiden Ådö skog och Säbyholm. Sida 24 av 27
63 63 av 106 På den del av sträckan som är detaljplanelagd är vägområdet tio meter brett. Inom detta utrymme finns utrymme att anlägga en gång- och cykelbana. Kommunen planerar därför att under 2015 undersöka möjligheterna att teckna ett avtalsservitut med markägaren om detta. 18. Belysning på delar av Tunavägen (2) Tunavägen är väldigt mörk på sträckan mellan Stationsvägen och Bagarvägen. Här föreslås därför ny gatubelysning. 19. Belysning av gång- och cykelväg runt Råbydammen (2) På gång- och cykelvägen runt Råbydammen saknas idag belysning. Här föreslås därför ny gatubelysning. 20. Cykelparkering vid Bergaskolan (1) Parkeringsplatsen vid Bergaskolan byggdes under 2014 om med avlämningsplatser, nya gånganslutningar samt tillgänglighetsanpassning av det närliggande övergångsstället vid Gamla Landsvägen. Under 2015 återstår att anlägga en ny cykelparkering med tak. 21. Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan (1) Många barn som bor i Håbo-Tibble kyrkby går i Tjustaskolan. För att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Håbo-Tibble och Tjustaskolan planeras en ny gång- och cykelbana på sträckan. Tillväxtkontoret har även fått uppdraget att i samband med detta utreda sträckan vidare längs med Tranbyggevägen mot Håtunavägen och busshållplatsen vid Killinge. Projektet kompliceras av att kommunen varken äger marken eller är väghållare för Tranbyggevägen, som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. Under 2014 gjordes därför en utredning för vilka möjligheter som finns att genomföra projektet, bland annat genom servitut. Framöver planeras, enligt Kommunstyrelsens beslut om uppdrag till Tillväxtkontoret den 3 december 2014, fortsatt arbete genom att: Inleda diskussioner gällande gång- och cykelvägen, drift- och underhåll samt möjligheterna till statlig medfinansiering med Trafikverket Kontakta markägarna och undersöka möjligheterna att ingå ett avtalsservitut Utreda utformning och standard för gång- och cykelvägen samt eventuella övergångsställen Utreda eventuella möjligheter till förbättrad tillgänglighet ch trafiksäkerhet till Tjustaskolan Se över möjligheten till gång- och cykelväg även över sträckan Tjustaskolan- Killingebyväg Sida 25 av 27
64 64 av Gångbana längs med Skyttens väg (1) NY! På Skyttens väg, på en kortare sträcka mellan Kungsvägen och Skogsvägen, saknas idag gångbana. Sträckan utgör en länk mellan bostadsområden i norra delarna av Kungsängens tätort och busshållplatser längs med Kungsvägen samt Bergaskolan. Under 2015 planeras projektering och anläggning av den saknade länken av gångbanan. 23. Gång- och cykelbana mellan Sandgrind och Tibblehöjden (1) NY! Sandgrind är ett relativt nytt bostadsområde väster om Kungsängens tätort. Många barn som bor i området går i Lillsjöskolan, men i dagsläget saknas en gång- och cykelväg vilket medför att gångtrafikanter genar mellan bostadshusen i södra delen av Tibblehöjden för att ta sig till skolan. Önskemål har därför inkommit både från boende i Sandgrind och Tunnbindarens bostadsrättsförening om en gen och trygg gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Lillsjöskolan. Kommunen har diskuterat möjliga lösningar med de boende och kommit fram till att en gångoch cykelväg över privat mark genom bostadsområdet inte är något alternativ. Däremot finns möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg längs med elljusspåret västerut och ansluta till befintlig gång- och cykelväg vidare mot Lillsjöskolan. Det finns belysning längs med elljusspåret, men denna bör kompletteras med gatubelysning. Detta är det mest trafiksäkra alternativet eftersom gång- och cykeltrafikanter inte behöver korsa någon bilväg. Nackdelen är att terrängen är kuperad, vilket ställer höga krav på snöröjning och halkbekämpning. Ett annat alternativ är att bygga en gång- och cykelväg från Postgårdsvägen och rakt upp genom skogen för att sedan ansluta till Geologivägen, samt en gångbana längs med Geologivägen fram till gång- och cykelvägen till Lillsjöskolan. Detta är ett betydligt mer kostsamt alternativ och kommer att kräva noggrann projektering och omfattande sprängningsarbeten. Under 2015 föreslås fortsatt utredning i dialog med de boende i området samt därefter projektering av det alternativ som ses som mest lämpligt. 24. Kungsängens IP (1) NY! Västra Rydsvägen är på sträckan förbi Kungsängens IP bred, vilket inbjuder till högre hastighet än de föreskrivna 50 km/h. Dessutom förekommer synpunkter om buskörning på parkeringen vid idrottsplatsen. Under 2014 byggdes gång- och cykelvägsanslutningen från Gröna dalen samt övergångsstället mot idrottsplatsen om för att dämpa hastigheterna och öka trafiksäkerheten. Dessutom sattes betonghinder upp för att dela upp parkeringen i mindre sektioner och på så sätt göra buskörning mindre attraktivt på ytan, men problemen kvarstår. Under 2015 planeras fortsatt arbete för att förbättra trafiksituationen. Parkeringen delas upp ytterligare med antingen refuger eller betongelement. Dessutom föreslås projektering av Sida 26 av 27
65 65 av 106 övergångsstället mellan parkeringen och idrottsplatsen med refuger, chikaner och förbättrad belysning. 25. Kockbacka trafikplats (1) NY! Vid Kockbacka, mellan Bro och Kungsängen, planeras en ny trafikplats med på- och avfarter till E18. Kommunen kommer att stå för byggnationen av en cirkulationsplats med övergångsställen samt gång- och cykelanslutningar vid korsningen mellan Kockbackavägen, Jordlottsvägen och Dagsverkarvägen. Under 2015 planeras projektering och byggstart av trafikplatsen, som beräknas vara i trafik i slutet av Gång- och cykelväg från Bro tätort mot Håbo-Tibble och Sigtuna kommun (1) NY! I dagsläget finns ingen gång- och cykelväg från Bro tätort till Håbo-Tibble och Sigtuna kommun. Detta är något som efterfrågas av invånare och finns med i kommunens gång- och cykelplan. Eftersom det handlar om långa sträckor med ett mycket stort antal berörda markägare är detta ett mycket stort och kostsamt projekt. Därför krävs samordning med andra projekt. Kommunen är inte väghållare för de vägar som gång- och cykelbanorna planeras längs med, vilket innebär att det dessutom krävs avtal med Trafikverket. För närvarande pågår planering för en VA-ledning mellan Bro och Håbo-Tibble samt Sigtuna kommun. Här finns stora möjligheter till samordning med gång- och cykelvägen, som planeras byggas längs med ledningarna. Utbyggnaden kommer att ske etappvis med start Delar av gång- och cykelvägen kommer också att genomföras i samband med hästsportanläggningen väster om Bro tätort. Det finns också möjlighet att genomföra en sträcka i samband med den planerade utbyggnaden av Högbytorp. 27. Belysning av Tibble gårdsväg (1) NY! 2010 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att Samhällsbyggnadsförvaltningen skulle få i uppdrag att träffa överenskommelse med fastighetsägaren vid Tibble gårdsväg om att belysning skulle sättas upp. En överenskommelse har inte kommit tillstånd. Frågan har återigen blivit aktuell då den närliggande skolan har fått ändrad klassindelning och det därmed är fler barn i yngre åldrar som nu går längs med Tibble gårdsväg till och från skolan. 28. Anlägga små pendelparkeringar i Kungsängen (1) NY! Tillväxtkontoret har utrett kostnaderna för utbyggnaden av pendelparkeringen vid Kungsängens station som syftar till att lösa problematiken kring parkering dagtid vid Kungsängens station. Fortfarande finns oanvända ytor med relativt bra gångförbindelse till pendeltågsstationen som skulle kunna göras om till pendelparkeringsplatser. Parallellt med fortsatt utredning av utbyggnaden av parkeringsdäcket arbetar Tillväxtkontoret med att genom effektiv markanvändning göra om små stationsnära ytor till pendelparkeringar. Sida 27 av 27
66 66 av 106 Bilaga 1: Åtgärdslista Trafik- och tillgänglighetsprogram I denna lista sammanfattas de åtgärder som beskrivs i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 med bedömda kostnader samt förslag till prioritering. Åtgärdsförslagen har tilldelats prioritet 1 eller 2. Prioritet 1 innebär att kommunen planerar att arbeta med projektet i utrednings-, projekterings- eller utförandeskedet under Projekt med prioritet 2 ligger vilande under I bilaga 2 presenteras åtgärder med prioritet 3. Detta är projekt som Upplands-Bro kommun inte arbetar med i dagsläget, men som kan bli aktuella i framtiden. Dessa projekt är inte kostnadsberäknade eller tidssatta och finns därför inte med i denna lista. Förkortningar: FU Förfrågningsunderlag GC-väg Gång- och cykelväg NR PROJEKT PRIO BESKRIVNING Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Granhammarsvägen 1 Artistvägen samt 2 Nya refuger, vänstersvängsfält korsningen och gångbana samt utredning av Granhammarsvägen/ parkeringsmöjligheter längs med Artistvägen Artistvägen KOSTN TOT (TKR) KOSTN 2015 (TKR) KOMMENTAR 2 Trafiksäkerhet kring Brunna trafikplats 2 Trafiksäkerheten ses över på flera punkter i samband med Norrboda-Brunna handelsområde - Exploateringsprojekt Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med Enköpingsvägen 3 Regional GC-väg 2 Ny GC-väg, ny utformning av genom Bro samt Enköpingsvägen samt översyn av gaturummet korsningspunkter, på Enköpingsvägen tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och busshållplatser samt ny utformning av parkering vid Bro centrum Enköpingsvägen vid UBRF, etapp 2 1 Ombyggnation av korsning med Ängsuddsvägen samt övergångsställe, avsmalning av körbanan samt tillgänglighetsanpassning av Projektering samt genomförande
67 67 av 106 busshållplats 5 Belysning av Enköpingsvägen vid Höganäsvägen 2 Ny belysning Busshållplatser på Enköpingsvägen vid Österhagen 1 Nya busshållplatser, åtgärder på Skogsbackavägen och nytt övergångsställe Undersöka möjligheter för avtalsservitut, utredning av placering och utformning 7 Enköpingsvägen förbi Sylta och Sandgrind 1 Ny utformning av gaturummet för att få ner hastigheterna, tillgänglighetsanpassning av övergångsställen samt busshållplatser Projektering Trafik- och tillgänglighetsprojekt längs med övriga vägar 8 Utredning av Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen 2 GC-väg, ny utformning av gaturummet samt korsningspunkter, tillgänglighetsanpassning av busshållplatser och övergångsställen Södra delen i samband med exploateringsprojekt Korsängen 9 Utredning av Lejondalsvägen 1 Ny belysning längs med GC-väg söder om Bo Klok-området Genomförande 10 Utredning av Köpmanvägen 1 Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen, ersättning av busskuddar med andra typer av hastighetsdämpning Projektering 11 Trafiksäkerhets- och tillgänglighetshöjande åtgärder längs med Hjortronvägen 1 Ny GC-väg och tillgänglighetsanpassning av övergångsställen, flytt av busshållplats Projektering och genomförande 12 GC-väg längs med Strandvägen 2 Ny gc-väg GC-väg längs med Mineralvägen 2 Ny gc-väg Belysning av GC-väg genom Gröna dalen 2 Ny belysning GC-väg mellan 2 Ny gc-väg 800 -
68 68 av 106 Beckasinvägen och Brushanevägen 16 GC-väg längs med Råbyvägen och Klövtorpsvägen 2 Ny gc-väg GC-väg mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen 1 Ny gc-väg Undersöka möjligheter för avtalsservitut 18 Belysning på Tunavägen 2 Ny belysning Belysning på GC-väg runt Råbydammen 2 Ny belysning Cykelparkering vid Bergaskolan 1 Ny cykelparkering med tak Genomförande 21 GC-väg mellan Håbo- Tibble kyrkby och Tjustaskolan 1 Ny gc-väg, övergångsställen och belysning, eventuell förlängning till Håtunavägen ev Dialog med Trafikverket, undersöka möjligheter för avtalsservitut, utredning om standard och utformning 22 Gångbana Skyttens väg 1 Ny gångbana mellan Kungsvägen och Skogsvägen Projektering och genomförande 23 GC-väg mellan Sandgrind och Tibblehöjden 1 Ny GC-väg Utredning och projektering 24 Kungsängens IP 1 Betongelement eller refuger på parkering, ombyggnation av övergångsställe Projektering och genomförande 25 Kockbacka trafikplats 1 Ny trafikplats där kommunen finansierar cirkulationsplats samt GC-anslutningar Projektering, byggstart i slutet av GC-väg mellan Bro tätort och Håbo-Tibble samt Sigtuna 1 Nya GC-vägar i samband med utbyggnad av VA-ledning 500 Projektering och genomförande sker etappvis
69 69 av 106 Bilaga 2: Åtgärder med prioritet 3 I denna lista presenteras åtgärder med prioritet 3. Detta är projekt som Upplands-Bro kommun inte arbetar med i dagsläget, men som kan bli aktuella i framtiden. Dessa projekt är inte kostnadsberäknade eller tidssatta och finns därför inte med i åtgärdslistan i Bilaga 1. NR PROJEKT REFERENS 30 Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande Synpunkter från invånare åtgärder längs med Mineralvägen Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder på Skyttens väg Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder på Snickarvägen Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder på Lantmätarvägen Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder på Syrénvägen Gång- och cykelväg längs med Jurstabergsvägen, i samband med exploateringsprojektet Bro Trädgårdsstad Breddning av gång- och cykelväg längs med Enköpingsvägen, på sträckan mellan Kungsängens infartsparkering och Kungsvägen Trafiksäkerhetshöjande och hastighetsdämpande åtgärder på Ekhammarsvägen Synpunkter från invånare Synpunkter från invånare Synpunkter från invånare Synpunkter från invånare Synpunkter från Brf Mälarbranten Synpunkter från invånare
70 70 av 106 Bilaga 3: Referenser till Trafik- och tillgänglighetsprogram I denna lista sammanfattas referenser bakom åtgärderna som presenterats och genomförts i Trafikoch tillgänglighetsprogrammen genom åren. ÅR BESKRIVNING REFERENS 2014 Synpunkter om övergångsställe över Granhammarsvägen vid Norrbodarondellen Synpunkter från invånare den 17 februari 2014 Förslag om ökad Trafiksäkerhet i Upplands-Bro Synpunkt om farthinder på Köpmanvägen Synpunkt om höga hastigheter på Gammeldansvägen Synpunkt om fordonstrafik på gång- och cykelbanor i Bro Synpunkt om höga kantstenar vid övergångsställe vid Stationsvägen, Bro Synpunkt om korsningen mellan Granhammarsvägen och Artistvägen Trafiksituationen för gång- och cykeltrafikanter Höga trottoarkanter i Bro Önskemål om övergångsställe vid Skogsbackavägen m.m. Önskemål om gång- och cykelväg mellan Sandgrind och Tibblehöjden Synpunkter om korsningen mellan Sandgrindsvägen och Enköpingsvägen Synpunkter om korsningen mellan Sandgrindsvägen och Enköpingsvägen Synpunkt om säkrare gång- och cykelväg mellan Brunna och Kungsängen Skrivelse som inkom den 27 januari 2014 Synpunkt från invånare den 15 maj 2014 Synpunkt från invånare den 26 augusti 2014 Synpunkt från invånare den 7 maj 2014 Synpunkt från invånare den 29 oktober 2014 Synpunkt från Räddningstjänst 17 juni 2014 Skrivelse som inkom den 24 mars 2014 Skrivelse som inkom den 24 mars 2014 Skrivelse som inkom den 14 april 2014 Skrivelse som inkom den 28 januari 2014 Synpunkt från invånare 18 september 2014 Synpunkt från invånare 12 september 2014 Medborgarförslag som inkom den 23 maj
71 71 av 106 Synpunkter om trafiksäkerheten på Enköpingsvägen vid Sylta och Sandgrind Synpunkt om trafiksäkerhet vid Bergaskolans parkering Medborgarförslag om trafiksäkerhet på Enköpingsvägen Synpunkter om trafiksäkerheten på Lejondalsvägen Synpunkt från invånare KF 2 den 13 februari 2013 Synpunkt från invånare 2012 Synpunkter från Kungsängens Villaägareförening Medborgarförslag om att förbättra trafikhindren på Lejondalsvägen Uppdrag från KS SBU om vidare utredning av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Västra Rydsvägen och Körsbärsvägen vid nya IP Inkomna synpunkter om trafiksäkerhet och tillgänglighet Medborgarförslag om ny busshållplats Österhagen Inkommet 10 december 2012 KF 113 den 29 november 2012 KS SBU 29 den 7 november 2012 Lejondalsvägen, Granhammarsvägen, Körsbärsvägen, Köpmanvägen Behov av nya busshållplatser utmed Enköpingsvägen för boende i Österhagen 2011 Medborgarförslag om belysning vid övergångsställe vid Kungsängens infartsparkering Medborgarförslag som inkom 6 oktober Interpellation om gång- och cykelväg mellan Bro station och Bro kyrka Inkomna synpunkter på trafiksäkerheten 2010 Inkomna synpunkter om tillgänglighet KF 77 den 10 juni Ekhammarsvägen, Enköpingsvägen och Stationsvägen Träd som hänger ut över gångvägar samt inte markerade farthinder på gångvägar i Bro 2009 Interpellation om gång- och cykelväg från Rättarboda till Bro Allmänhetens fråga om gång- och cykelväg från Rättarboda Inkomna synpunkter på trafiksäkerheten 2009 KF 74 den 24 september 2009 KF mars 2009 Mineralvägen, Skyttens väg, Gc-väg Rättarboda, Ekhammarsvägen, Kakelstigen/Rumbastigen,
72 72 av 106 Stråkstigen, Lillsjöstigen, Hjortronvägen, vägkorsningar i Bro Inkomna synpunkter om tillgänglighet Sittbänkar utanför det inventerade området, handledare i branta backar 2008 Motion om farthinder på Strandvägen SBN 37 den 4 juni 2008 Motion om trafiksituationen vid Tjustaskolan SBN 30 den 9 april 2008 Interpellation om Granhammarsvägen KF oktober 2008 Interpellation om trafiksäkerheten i Bro KF 20 november 2008 Allmänhetens fråga om belysning i vägkorsningen Assurs väg/ginnlögs väg Allmänhetens fråga om ombyggnaden av Granhammarsvägen Allmänhetens fråga om trafiksäkerhetsåtgärder på Ekhammarsvägen Inkomna synpunkter på trafiksäkerheten 2008 Gångbana Kungsvägen, Hjortronvägen, korsningen Mineralvägen/Granhammarsvägen höga hastigheter Ekhammarsvägen, Råbyvägen, Östervägen, Bro-Bålsta Golf Motion om soffa vid busshållplats SBN 55 den 15 september Inkomna synpunkter om tillgänglighet Behov av sittbänkar mellan Bro och Kungsängen, trappräcke vid Bro station, trappa från Svartviken till pendeltågsstationen Motion om bron vid Strandvägen i Kungsängen SBN 66 den 17 oktober 2007 Övrig fråga om 30 skylt vid farthinder SBN 28 den 25 april 2007 Inkomna synpunkter på trafiksäkerheten 2007 Höga hastigheter Ekhammarsvägen, tung trafik Bergvägen, byggtrafik Diligensvägen 2006 Motion om att förbättra trafiksäkerheten för SBN 18 den 26 april 2006 fotgängare, trottoar och övergångsställe från Bro station till Bro kyrka Motion om trafiksäkerhet, trygg passage vid SBN 28 den 14 juni 2006 Centrumrondellen i Kungsängen Interpellation om trafiksäkerhetsåtgärder 2006 Interpellation om byggtrafik/avsmalnande väg 2006 Inkomna skrivelser med synpunkter på trafiksäkerheten kompletterat 2006 Allmänhetens fråga angående parkeringsytor i
73 73 av 106 Före 2006 Kungsängen och Bro centrum Allmänhetens fråga angående parkeringen på Ekvägen Utredning av trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Upplands-Bro kommun Utkast till trafiksäkerhetsprogram januari 2000 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Upplands-Bro Utredning av J&W maj 2001 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder förslag till förändringar med arbetsmaterial daterat Utredning av trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Upplands-Bro kommun Investeringsbudget 1998, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Investeringsbudget 1999, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Investeringsbudget 2000, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Dnr 99/2031 SBN 51 den 24 oktober 2001 SBN 64 den 12 juni 2002 SBN 104 den 6 november 2002 E 18-Granhammarsleden Utredning gc-vägar Brunna trafikplats Investeringsbudget 2001, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Investeringsbudget 2002, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Investeringsbudget 2003, utöver det allmänna anslaget för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Motion ang. åtgärder för att minska antalet offer i trafiken Motion ang. ljussignaler korsningen Kyrkvägen/Bygdegårdsvägen Ombyggnad av Strandvägen Promenadväg inom Kungsängens båtsällskaps hamnområde Gångbana Stationsvägen, GC-väg Enköpingsvägen mellan Prästhagsvägen och Dalkarlsbacken, Gångbana Lantmätarvägen, Kompletterande gatubelysning Bro Ombyggnad gångbanor Skyttens väg. Gc-väg Aspvik-Kungsängen Gångbana Lantmätarvägen Reinvestering gatubelysningsnätet. KF 45 den 7 september 1998 KF 46 den 7 september 1998 Motion ang. säkerhet vid Bro IP KF 18 år 1999 Motion ang. trafiksäkerheten i Upplands-Bro för KF 124 den 26 november 2001 cyklister och fotgängare Motion ang. belysning vid gång- och cykelvägen i KF 45 den 17 juni 2002 Gröna Dalen
74 74 av 106 Motion ang. trafiksäkerheten på Bygdegårdsvägen KF 5 den 3 februari 2003 Motion ang. trafiksäkerheten på Lantmätarvägen i Bro KF 5 den 11 februari 2004 Motion ang. trafiksäkerheten vid Bro Ridskola KF 87 den 29 september 2003 Motion ang. trafiksäkerheten i gamla Bro KF 105 den 3 november 2003 Motion ang. gångväg från pendeltågsstation KF 45 den 12 maj 2004 Motion ang. hastighetsbegränsningar inom kommunen KF 101 den 20 oktober 2004 Motion ang. trafiksäkerhetshöjande Lane Lights SBN 63 den 15 december 2004 Motion ang. gång- cykelväg till Bro kyrka SBN 64 den 15 december 2004 Motion ang. trafiksäkerheten i Bro. Gatubelysning SBN 65 den 15 december 2004 och belysning vid övergångsställe Motion om belysning av gång- cykelvägen till SBN 19 den 14 december 2005 Ridskolan Interpellation ang. fördubbling av antalet olyckor 2001 Interpellation ang. obesvarad motion om 2001 trafiksäkerheten i Upplands-Bro för cyklister och fotgängare Enkel fråga ang. cykelvägen mellan Bro och 2003 Kungsängen Övriga frågor i SBN 1999 Trafiksituationen i Kungsängens centrum, Cykelväg vid Granhammarsvägen Övriga frågor i SBN 2001 Fråga om i media påstådd felaktig trafikskyltning i kommunen Övriga frågor i SBN 2002 Fråga angående parkeringsplatser vid Bro pendeltågsstation. Fråga ang. farthinder vid Håbo-Tibble Kyrkby samt regelverk om markering av farthinder. Fråga om dikesrensning på Adarakan och väghållaransvar för väg från Adarakan till pendeltågsparkering. Övriga frågor i SBN 2003 Fråga om stoppskylt korsning Kungsvägen/G:a Enköpingsvägen. Fråga om farthinder på Bergvägen Övriga frågor i SBN 2004 Fråga om nybyggda parkeringarna vid Bro station, med avseende på gångvägar, Fråga om eventuellt tilltänkta trafikljus korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen med anledning av nya förskolan Klockarängen samt om förvaltningen har förberett för den ökade trafiken Allmänhetens fråga angående korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen
75 75 av 106 Allmänhetens fråga angående trafikmålning Allmänhetens fråga angående förbindelseväg Bygdegårdsvägen/V Rydsvägen/Granhammarsvägen Allmänhetens fråga angående trottoar på Bygdegårdsvägen Allmänhetens fråga angående belysning väg 840
76 76 av 106 Bilaga 4: Utförda åtgärder I denna lista sammanfattas de åtgärder som genomförts under åren ÅR PLATS KOMMENTAR 2014 Gång- och cykelväg mellan Gamla Landsvägen och Tallrisvägen Ny belysning. Parkeringen vid Bergaskolan Övergångsställe över Ginnlögs väg Övergångsställe vid Kungsängens IP Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan Busshållplatser vid Österhagen Lejondalsvägen, etapp 1 Övergångsställe över Bygdegårdsvägen Övergripande projekt Nya refuger, kantstenar och avlämningsplatser. Ny utformning och tillgänglighetsanpassning av övergångsställe över Gamla Landsvägen. Montering av aktiva varningssystem och målning av bullerremsor. Ny utformning och tillgänglighetsanpassning av övergångsställe, nya chikaner och ombyggnation av gång- och cykelanslutning. Utredning av vilka möjligheter som finns att genomföra projektet med tanke på komplicerade markägoförhållanden och huvudmannaskap för Tranbyggevägen. Utredning av vilka möjligheter som finns att genomföra projektet med tanke på komplicerade markägoförhållanden och huvudmannaskap för anslutande Skogsbackavägen. Ombyggnation av busshållplatser, nya gånganslutningar och tillgänglighetsanpassning samt ny utformning av övergångsställe. Asfaltering av gång- och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen. Uppsättning av bommar samt kraftig slyröjning. Förslag om nya hastigheter samt gräns för tättbebyggt område har varit på remissrunda och lyfts för beslut i Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott, men återremitterats för att bland annat utreda ekonomiska konsekvenser. Kontinuerligt underhåll av sittplatser, målning av övergångsställen samt underhåll av bommar. 2013
77 77 av 106 Korsningen mellan Granhammarsvägen, Konstvägen och Symmetrivägen Enköpingsvägen vid Bro Ryttarförning Gång- och cykelbana från Norrbodarondellen till Rönnbärsvägen Belysning på övergångsställe vid Kungsängens infartsparkering Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser på Hjortronvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser på Granhammarsvägen Nya sittplatser vid gång- och cykelväg till Bro kyrka Nya sittplatser i Kockbacka och Österhagen Cirkulationsplats, tillgänglighetsanpassning av busshållplatser samt nya gång- och cykelanslutningar Avsmalning av vägen, tillgänglighetsanpassning av busshållplats samt ny placering av övergångsställe Ny gång- och cykelbana samt övergångsställen som ansluter till Kungsängens IP Röjning av skymmande vegetation samt ny belysning Busshållplatser i båda riktningar vid Tibble torg har byggts som Busshållplatser i båda riktningar vid Musikvägen samt busshållplatsen i riktning mot Kungsängen vid Marknadsstigen har byggts om Två nya sittplatser Fem nya sittplatser Korsningen Bygdegårdsvägen / Kyrkvägen Parkering Bro Centrum Lejondalsvägen Stationsvägen, Bro Järnvägspark Allévägen och Kamrervägen Granhammarsvägen Lejondals naturreservat Strandvägen Granhammarsvägen, övergångsställe vid Skolvägen Konstvägen Hela korsningen har blivit upphöjd för att få ner hastigheterna Utökad belysning av parkeringsplatserna. Två tillgänglighetsanpassade busshållplatser med avsmalning av gata samt med nya gångbanor och nya upplysta övergångställen. Nya övergångställen Beläggning med asfalt för att öka framkomlighet och tillgänglighet Tillgänglighetsanpassning av tre busshållplatser Ny gångväg från Kungsängens golfbana Ny park med gångvägar och parkbänkar Säkring av övergångsstället med blinkande varningsskyltar Gångbana samt tillgänglighetsanpassning av övergångsställe
78 78 av 106 Kungsängens nya idrottsplats Enköpingsvägen Fågelvägen Assurs väg Lejondalsvägen Gammeldansvägen Ny väg mellan Kasmo industriområde och Rönnbärsvägen Ny belysning på sträckan mellan Lindhagaberg och Kockbackarondellen Gångbana Ny gång- och cykelväg mellan Ginnlögs väg och Bro kyrka Ny belysning vid busshållplats Ny belysning 2010 Granhammarsvägen, övergångsställe vid Skolvägen Stationsvägen Stationsvägen Enköpingsvägen/Råbyvägen Assurs väg Väg 902 Gång- och cykelväg mellan Rättarbodavägen och Assurs väg Gång och cykelväg till Bro IP Blomstervägen Råbyvägen Blåsarvägen Musikvägen/Stråkstigen Konstvägen Skogsvägen/Skyttens väg Kungsvägen Svartviksvägen Gamla Landsvägen/Östervägen Gamla Landsvägen/Ekhammarsvägen Kyrkvägen/Ringvägen Säkring av övergångsstället med förstärkt belysning Gångbana från Målarvägen till Lantmätarvägen Belysning från gångtunneln till Bro IP. Ombyggnad till cirkulationsplats samt övergångsställen och nya busshållplatser på Råbyvägen Förstärkt belysning i korsningen Ginnlögs väg/assurs väg och en provisorisk belysning på Assurs väg från Ginnlögs väg till Bro station Gång- och cykelväg utfört samtidigt har förbud mot fordonstrafik på Assurs väg från Jurstabergsvägen fram till Bro kyrka införts Utfört i samband med utbyggnaden av Bro IP Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av flera övergångsställen samt busshållplatser Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Ny gångbana Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe
79 79 av Gamla Landsvägen/Kyrkvägen 30 km zon Bro Infört i gamla Bro 30 km zon Kungsängen Infört i Lillsjöområdet Lejondalsvägen Belysning utmed gång- och cykelvägen, sträckan Lillsjöstigen E 18 Korsningen Ginnlögs väg/assurs väg Farthinder Mineralvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Separat gång- och cykelväg är utförd Belysningen mot E 18 är kompletterad. Korsningen har förstärkts med bullerräfflor, refug, stolpar och reflexer. Utmärkning av farthinder är genomfört samt åtgärder enligt Arbetsmiljöverkets krav är utförda Stopplikt utförd vid Granhammarsvägen och 30- zon införd i Lillsjöområdet samt höjden på bullerskyddet är sänkt. Sittplatser 11 parkbänkar utplacerade i Bro, 13 i Brunna, 17 i Tibble och 20 i Kungsängen Belysning cykelparkering vid Bro station Lantmätarvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Belysning på GC-väg mellan Sylta och Lillsjöskolan km zon i Kungsängen Infört 30 km-zon söder om järnvägen, Strandvägen mm. Granhammarsvägen mellan Rönnbärsvägen och GC-väg Skolvägen Knektvägen Byggt gångbana på vägens södra sida Enköpingsvägen, säkring av övergångsställe vid Blinkande varnings-skyltar utfört Urfjällsvägen, Sylta Sittplatser Centrumvägen Knektvägen/Ringvägen Knektvägen/Korsängsvägen Kungsvägen/Svartviksbacken Centrumvägen/Furuhällsplan Centrumvägen/Furuhällsvägen 7 parkbänkar utplacerade i Bro Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Ny gångbana Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe Tillgänglighetsanpassning av övergångsställe
80 80 av Lantmätarvägen Bussterminalen i Kungsängen Gångbana och ny gatubelysning Tillgänglighetsanpassat övergångsställe vid infarten till terminalen 2006 Belysning av GC-väg mellan KF:s rikslager och Sylta Utbyggnad av bussfickor och övergångsställe på Lejondalsvägen Målning av övergångsställen på Lejondalsvägen GC-väg mellan Tibble torg och kyrkan Gångbana på Skyttens väg Granhammarsvägen/Massav/Konstv. och Torrnålsvägen Belysningen har kompletterats med belysning för Enköpingsvägen. Kostnad tkr Ett övergångsställe och busshållplatser har färdigställts och ytterligare ett övergångsställe kommer att byggas i samband med utbyggnaden i Kockbacka. Kostnaderna finansieras via exploateringsbudgeten. Utfört som underhållsåtgärd. Belysning och asfaltering. Kostnad 270 tkr Vägen ombyggd med ny gångbana och toppbeläggning. Totalkostnad 800 tkr. Stopplikt införd på Konstvägen och Massavägen Före 2006 Granhammarsvägen, gång- och cykelbana vid Norrboda Gång- och cykelbana från Aspvik till Kungsängen och vidare korsningen med Granhammarsvägen/Skolvägen Trottoar på Bygdegårdsvägen från Kyrkvägen till Skyttens väg i Kungsängen Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen/Kasmo Bygdegårdsvägen/Skolvägen Skolvägen Korsningen Granhammarsvägen/Skolvägen Korsningen Granhammarsvägen/Hjortronvägen. Korsningen Granhammarsvägen/Mineralvägen. Korsningen Granhammarsvägen/Hallonvägen Ekhammarskolan, Granhammarsvägen och Hjortronvägen, Enbärsvägen Passage över Enköpingsvägen vid Urfjäll Trafikseparering för oskyddade trafikanter samt cirkulationsplats vid Norrboda Genomfört med bidrag från Vägverket Provisorisk markering av gångbana genom vitmålning har utförts. Hastighetsdämpande åtgärder utfört Utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Vänstersvängkörfält med refug utfört Vänstersvängkörfält med refug utfört Vänstersvängkörfält med refug utfört Vänstersvängkörfält med refug utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Utfört
81 81 av 106 Övergångsställe på Enköpingsvägen vid Sylta Sylta Högnäsvägen Lejondalsvägen/Berberisvägen Lejondalsvägen vid allén Gångbana Stationsvägen Bro Köpmanvägen Brunna Artistvägen Brunna Blåsarvägen och Musikvägen Gång/cykelstråk Enköpingsvägen mellan Prästhagsvägen och Dalkarlsbacken Arbete utredning med förslag till åtgärder på de ur trafiksäkerhetssynpunkt mest utsatta skolorna Bergaskolan Råbyskolan Lillsjöskolan Hagnässkolan Brunnaskolan, Ekhammarskolan Finnstaskolan Broskolan Arbete utredning med förslag till åtgärder för Tjustaskolan Trafikmiljön kring Rönnbärets förskola Hagnäsvägen Enköpingsvägen och Granhammarsvägen Strandvägen Tung trafik genom Bro samhälle 30-km vid skolor Granhammarsvägen/Körsbärsvägen Kungsvägen, övergångsställe Belysning av gc-väg utmed Enköpingsvägen, mellan Bro och KF:s rikslager. Utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Farthinder, upphöjt övergångsställe, 30 km/tim och kompletterande gång- och cykelväg utfört Farthinder, upphöjt övergångsställe, utfört Utfört Utfört Farthinder, upphöjt övergångsställe och 30 km/tim utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Utfört Åtgärder utförda Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Hastighetsdämpande åtgärder utfört Utredning utförd. Utfört Hastighetsbegränsning införd Hastighetsbegränsning införd 50 km Hastighetsbegränsning/genomfartstrafik Hänvisningskylt Införts vid samtliga skolor. Korsningen är under 2005 ombyggd till en cirkulationsplats. Stopplikten är ändrad till väjningsplikt. Belysningen för gc-vägen har kombinerats med belysning för Enköpingsvägen och utförts under 2005.
82 82 av 106 Ärende 5
83 83 av 106 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Tillväxtkontoret Hanna Kader Projektledare/Avfallsingenjör Tekniska avdelningen hanna.kader@upplands-bro.se Datum Diarienr ekniska nämnden Tillägg till avfallstaxan Förslag till beslut Införa tillägg till avfallstaxan för att erbjuda kommunens verksamheter möjlighet att beställa insatssäckar 125 liter till matavfallskärl för 45 kr per rulle innehållandes 10 säckar. Sammanfattning I samband med införandet av matavfallsinsamling i kommunen har det uppkommit en efterfrågan från verksamheter på insatssäckar till matavfallskärl på 140 liter. Tillväxtkontoret bedömer att kommunen ska erbjuda insatssäckar av pappersform till verksamhetsutövare till självkostnadspris. Beslutsunderlag Avfallstaxa antagen den 18 december Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 9 mars 2015 UBK1005, v2.0, Ärendet I och med införandet av matavfallsinsamling i Upplands-Bro kommun finns det en efterfrågan från verksamheter på insatssäckar till matavfallskärlen på 140 liter. Ett flertal verksamheter har kontaktat Tillväxtkontoret för att få upplysningar om hur och var de kan erhålla dessa insatssäckar. De hänvisas vidare till leverantörer som distribuerar insatssäckar för matavfallskärl. De verksamheter som har kontaktat Tillväxtkontoret har klargjort att de inte tycker att det framgår på ett tydligt sätt i avfallstaxan att insatssäcker ej ingår i abonnemanget, samt att de upplever det omständigt att först kontakta kommunen för att få informationen om hur de ska gå tillväga för att sedan kontakta berörd leverantör som distribuerar insatssäckar. Upplands-Bro är en kommun som vill uppmana alla att vara med och sortera ut matavfallet. Det ska vara enkelt att sortera rätt och därför föreslår Tillväxtkontoret att Upplands-Bro kommun erbjuder verksamheter tjänsten insatssäckar till självkostnadspris. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se
84 84 av 106 Upplands-Bro kommun Datum 2 (2) Tillväxtkontoret anser också att vi kan påverka fler verksamheter att använda rätt material av insatssäckar om kommunen erbjuder denna tjänst. Insatssäckar för matavfallskärl finns både i pappersform och som bioplastpåsar. Ur miljösynvinkeln är papperspåsar att rekommendera eftersom de är gjorda av förnyelsebart material. Bioplastpåsar består till största del av fossil olja och bryts inte ner lika bra som papperspåsar. Av Kommunfullmäktige fastställd avfallstaxa framgår i avsnitt 1.9 Om taxan saknar tillämpning: Om ett behov av en tjänst som inte finns specificerad i denna taxa uppstår saknar taxan tillämpning i det enskilda fallet. Avgiften beräknas då med hjälp av självkostnadspris for hantering av det aktuella avfallet tillsammans med ett administrativt tillägg. Beslut om avgift tas av Kommunstyrelsen. Tillväxtkontoret bedömer att beslutet är vidaredelegerat till ansvarig nämnd som idag är Tekniska nämnden. Då avfallstaxan antogs var Kommunstyrelsen ansvarig nämnd för avfallsverksamheten. Priset för insatssäckar 125 liter beräknas blir 45 kr/rulle, innehållandes 10 säckar per rulle. Avfallstaxan föreslås kompletteras med denna avgift. Barnperspektiv Förslag till beslut kan minska risken för hygieniska problem samt bidra till att fler verksamheter sorterar ut matavfall vilket långsiktigt leder till mindre miljöpåverkan. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtkontoret Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Hanna Kader Avfallsingenjör/Projektledare Bilagor Avfallstaxa antagen den 18 december 2013.
85 85 av Avfallstaxa från och med Antagen av kommunfullmäktige
86 86 av Innehåll Allmänt Principer Ansvar Avgiftsskyldighet Betalning och fakturering Ändring av abonnemang Avfallsavgifterna Grundavgift Abonnemangsavgift Avgifter vid undantag från kommunens avfallsföreskrifter Uppehåll i hämtning och befrielse Gemensam avfallsbehållare Eget omhändertagande av hushållsavfall Säsongbunden verksamhet Indexreglering Om taxan saknar tillämpning Avgifter Grundavgifter Abonnemangsavgifter restavfall i kärl och säck i områden utan matavfallsinsamling En- och tvåfamiljshus Flerfamiljshus Verksamheter Fritidshus Abonnemangsavgifter för abonnenter på öarna (Gräsholmen och Alholmen) samt klubbholmar med säckhämtning Abonnemangsavgifter restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden utan matavfallsinsamling Container Krantömmande behållare, komprimator och sopsug Abonnemangsavgifter matavfall och restavfall i kärl och säck i områden med matavfallsinsamling En- och tvåfamiljshus Flerbostadshus Verksamheter Fritidshus Abonnemangsavgifter restavfall i container, krantömmande behållare, komprimator och sopsug i områden med matavfallsinsamling Container Krantömmande behållare, komprimator och sopsug Tilläggstjänster Gångvägstillägg Extrahämtningar Grovavfall Abonnemang med schemalagd hämtning i flerbostadshus Extra- och beställda hämtningar Elavfall Trädgårdsavfall Latrin Slam och urin från enskilda avlopp Fett från fettavskiljare... 16
Kommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Resultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
Statistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem
Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida
Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall
Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1
' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.
Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012
Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK
Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Nyföretagarbarometern 2011 RANK
Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Konsumentvägledning 2013
Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper
Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK
Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014
Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10
Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös
Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK
Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över
Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland
Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna
Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities
Statistik 2015:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2015-02-06 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se
av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.
et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak
Grundskolans läsårstider 2016/2017
Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i
Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar
Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-
Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro
Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är
Nya bilar ökar mest på Gotland
2014-06-24 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för maj 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland B) Supermiljöbilar ökar kraftigt
Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län
1(56) Tabell 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2014, preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Är beräk- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämningsmängd
Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01
Medlemsstatistik JAK medlemsbank 2012-11-01 Innehåll 1 Medlemsutveckling 4 2 Medlemsutveckling i procent från årets början 4 3 Medlemsutveckling - antal medlemmar 12 månaders förändring 5 4 Översikt Lokalavdelningar:
Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn.
Medel Fjärrvärme 2013 kr/mwh Störst prisökning [%] Anm. Billigaste kommun Anm. Dyraste kommun Anm. Kommun med Störst prisökn. Ranking för län Billigaste Kommun med Län (1 Billigast) kommun Dyraste kommun
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland
2014-02-26 Störst ökning av nybilsregistreringarna på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari 2014 visar följande: A) Störst ökning av nybilsregistreringarna
kommunerna Bilaga 5: Rangordning av
Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande
Med vänliga hälsningar. För kommunstyrelsen Alingsås kommun Elisabeth Andersson Registrator
Från: tekniska.namnden@alingsas.se Till: tn.platinamail@alingsas.se Ärende: Vb: Remiss - Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning
Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar
Diesel vanligaste drivmedlet på nya bilar BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för oktober visar att Jämtland har den högsta dieselandelen i landet. 57 procent av alla nyregistrerade bilar i
Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1
Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15 Bilaga 1 Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun. Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Länsstyrelse
Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16. Länsstyrelsebeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16
Bilaga 1 2016-03-23 NV-00083-16 Länsstyrelsebeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1L. Beslut om strandskyddsdispens. Antalet beslut av länsstyrelsen i ärenden om dispens från strandskyddet
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2010:5 Publiceringsdatum:
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län
Högst dieselandel för nya bilar i Norrbottens län Ny statistik från BIL Sweden visar att mer än varannan ny bil i Norrbottens län är en dieselbil, vilket gör Norrbotten till det län som har den högsta
Omvärldsfakta. En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg
Nr 2:2011 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK En av fyra lämnar gymnasiet utan slutbetyg 24 procent av de som startade
Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015
Beslut Dnr 8.1.2-2015:45 1 (7) Statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning 2015 Beslut om ansökan Skolverket har med stöd i förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk
Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16. Kommunbeslut. Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16
Bilaga 2 2016-03-23 NV-00083-16 Kommunbeslut Kommunvis sammanställning 1 NV-00083-16 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om dispens (exklusive avslag 1 ) från strandskyddet enligt 7
per landsting samt total i riket 2010-2015
Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+
Jämförelse av nätavgifter för villa med elvärme 20A/ 20.000 kwh Inklusive moms
Stockholms län Ekerö Ekerö Energi AB 5676 5901 4% Stockholm Fortum Distribution AB, Stockholm 5780 5825 1% Norrtälje Norrtälje Energi AB 5383 5768 7% Solna Vattenfall Sveanät AB, Huvudsta 4991 5745 15%
Omvärldsfakta 7 AV 10 KOMMUNER ÖKADE I BEFOLKNING 2013! Födelsenetto
Nr 3:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT FAKTABLAD SAMARBETE MELLAN FRÅN ARENA SVERIGES FÖR KOMMUNER TILLVÄXT OCH - LANDSTING, FÖRENINGSSPARBANKEN OCH ICA ETT SAMARBETE MELLAN ICA,
Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne
2011-07-14 Ökad diesel och minskad bensinandel av nya bilar i Skåne BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juni visar att andelen dieslar av nyregistrerade personbilar i Skåne län
Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009
Svenska kommuner på wiki-sajter Juli 2009 Publicerad 2009-08-03 Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. For mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se
Parametrar i den demografiska modellen
Parametrar i den demografiska modellen I den demografiska modellen används ett antal parametrar i beräkningarna av de viktiga förändringar som påverkar beräkningen av befolkningen som - Fruktsamhet - Dödlighet
Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag
företag Stockholms län Upplands Väsby 31,85 37 517 12,95 - Fortum Värme, AB 769 Graninge Elnät AB 35,6 Vallentuna 31,45 26 889 13,93 11,01 Vallentuna Närvärme AB 710 Elverket Vallentuna AB 33,3 Österåker
Antagna leverantörer i rangordning per anbudsområde
Resebyråtjänster 2011-2 Antagna leverantörer i rangordning per Alingsås kommun Alvesta kommun Aneby kommun Arboga kommun Resecity i Huddinge AB 5563662997 4 Arvidsjaur kommun Askersunds kommun Resecity
Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013.
Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2014. Insamling av uppgifter gjordes 2013. Förklaringar: Län Sortering SKL:s kommuntyp (1-10) Befolkningsg rupp Intern samordning
Åklagarmyndighetens författningssamling
Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket
Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag
företag kr per MWh Elnätföretag och pris i öre/kwh Stockholms län Upplands Väsby 29,90 100 9,37 - Brista Kraft AB 551 Graninge Järfälla Elnät AB 35,9 Vallentuna 28,00 100 12,66 8,40 #Saknas! 0 Vallentuna
Återvinningen av elprodukter fortsätter öka
Pressmeddelande 2015-02-17 Återvinningen av elprodukter fortsätter öka 2014 återvann svenskarna 147 500 ton elektronik. Det motsvarar vikten av 15 Eiffeltorn eller drygt 15 kilo per person. Totalt återvann
Bilaga 2. Fjärrvärmeföretag
företag Stockholms län Upplands-Väsby 29,90 85 9,37 - Brista Kraft AB 586 Graninge Elnät AB,Upplands-Väsby 22,4 Vallentuna 28,00 100 12,70 10,05-0 Vallentuna Elverk AB 29,8 Österåker 29,85 99 18,48 - -
Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län
Bilaga 1: Bidragen fördelade per kommun och län Kommun/län Andel av de riktade statsbidragen, landstingsbidrag Stockholms län 1 847 308 983 - Andel av de riktade statsbidragen, kommunbidrag Botkyrka -
Bilaga Avropsberättigade
Bilaga Avropsberättigade Licensförsörjning 2010 1 (8) Avropsberättigade i ramavtalsområde Licensförsörjning 2010 Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.
Barn berörda av avhysning 2015
Sida 1 av 13 Barn berörda av avhysning 2015 Antal barn berörda av verkställd avhysning uppgick under 2015 till 472 stycken. Det är en ökning med ca 3 procent jämfört med 2014 då antalet uppgick till 459.
Stöd och service till funktionshindrade
Stöd och service till funktionshindrade den 1 juni 1999 1 Inledning Regeringen uppdrog i maj 1999 åt Socialstyrelsen att ta fram en individbaserad statistik om insatser enligt lagen (1993:387) om stöd
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2006:11 Utkom från trycket den 9 maj
I ARBETE. UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 ÅNGEHOLMS 2015-09- 36/2015/364. Enligt sändlista Dnr:
DELEGATIONEN FOR UNGATILL Meddelande om Dnr A 2014 I ARBETE beslut Delegi tionen för Unga till arbete 2015-09-03 A 2014 ÅNGEHOLMS KO!> MUNS17 06 2015-09- Enligt sändlista Dnr: 36/2015/364 C.OMMUN RELSEN
Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning
Pressmeddelande 2016-02-15 Fler men lättare elprodukter samlas in för återvinning Producenternas nationella insamlingssystem El-Kretsen har tillsammans med landets kommuner samlat in nästan 140 000 ton
Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag
Register: Outhyrda bostadslägenheter i kommunala bostadsföretag samt Outhyrda bostadslägenheter i privatägda bostadsföretag 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Outhyrda
Bilaga 2. Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl moms. Färrvärme företag
Bilaga 2 Kommun Kommuna lskatt år 2000 exkl. kyrkoavgift Avgiftsfinanserad VA, % Avfallskost n (vid 1900 l/v) kr/m2 inkl Avfallskost n (alt. volym) kr/m2 inkl Färrvärme företag Fjärrvärm e kr per MWh inkl
OLOFSTRÖMS KOMMUN 2014-10- o 9 Svenskt Vattens statistik över V J~laxo.r.. 2.0.1.4....... Brukningsavgifter för en normalvilla, Typhus A Hela riket Vid presentationer och publiceringar - ange alltid Källa:
Sveriges vatten ochavloppsavgifter
Sveriges vatten ochavloppsavgifter En jämförelse mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Förbundsutredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. TYPKUND 3 3. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KOMMUNERNA 4 4. De högsta
www.villaagarna.se 1/5 2015-06-23
Aneby E.ON 7 236 kr 7 172 kr 6 620 kr 616 kr 9% 770 kr 9% 64 kr 0,9% 80 kr 0,9% Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 6 512 kr 2 088 kr 32% 2 610 kr 32% 376 kr 4,6% 470 kr 4,6% Arvidsjaur Vattenfall 8
Statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb
1 (3) Statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb 2016 Beslut om omfördelning Skolverket har beslutat att omfördela statsbidrag enligt bilaga. Beslutet har tagits med stöd i 2 förordning
Avropsberättigade parter
Fabs AB Alvesta Kommun Aneby Kommun Aneby Miljö & Vatten AB (AMAQ) Arboga Kommun Arvidsjaur Energi AB Arvidsjaurhem AB Arvidsjaurs Kommun Askersunds Kommun Askersundsbostäder AB Avesta Industristad Aktiebolag
Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2013. KS 2014-68
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-11 40 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2013. KS 2014-68 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår
Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner
Dagens Samhälle rankar landets skolkommuner En fullständig förklaring till hur vi gjort rankningen finns i slutet på detta dokument, SKL, SCB, Arbetsförmedlingen / Bearbetat av Dagens Samhälle # Kommun
ABF, Studieförbundet Bilda, Studiefrämjandet Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Studieförbundet Vuxenskolan
Musikhus i kommunen Folkbildningsförbundet Musikrapport 2014 Kommuner Antal Studieförbund (antal) Alvesta 1 ABF Arboga 1 ABF Arjeplog 1 ABF Arvika 1 Askersund 1 Boden 1 Bollnäs 2 Studieförbundet Bilda,
Jämförelse av kommunala verksamheter mellan kommuner med olika ekonomiskt resultat 1
Jämförelse av kommunala verksamheter mellan kommuner med olika ekonomiskt resultat 1 1 Studiens frågeställning och genomförande 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Studiens frågeställning 2 1.3 Studiens nyckeltal 2 1.4
Sveriges friluftskommun 2015 JOSEFINE NILSSON
Sveriges friluftskommun 2015 JOSEFINE NILSSON RAPPORT 6668 APRIL 2015 Författare Josefine Nilsson, CMA Research NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
TCO GRANSKAR: PAPPAINDEX 2008 #4/09. Pappaindex för 2008 med jämförande information från pappaindex 2007. 2009-04-03
TCO GRANSKAR: PAPPAINDEX 2008 #4/09 Pappaindex för 2008 med jämförande information från pappaindex 2007. 2009-04-03 Författare Lena Orpana Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO epost lena.orpana@tco.se
Hyra i kr/kvm vid yrkandet Inklusive värme kr per kvm
Hyresförhandlingarna 2012 Bostadsföretag/motpart AN/ Privat Region Kommun/er Antal bostäder Totalt Hyra i kr/kvm vid yrkandet Inklusive värme kr per kvm Yrkande för bostäder Yrkandet i % Datum som yrkandet
Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 11. Senior alert
Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 11 Senior alert Sammanfattning 17569 personer har observerats från särskilt boende, demensboende och korttidsboende i 177 kommuner. 31 procent hade ökad risk
Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015
2016 Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015 31 % ekologiskt under 2015! 2016-05-30 EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska Produkter har samlat in statistisk för att kartlägga inköpen av ekologiska
Beräkningsbilaga. industri. Produktionskostnadsvärderad. Fastighetstaxering. När används produktionskostnadsmetoden. Byggnader med olämplig
Beräkningsbilaga Fastighetstaxering Industri Produktionskostnadsvärderad industri Här följer en kort beskrivning av den värderingsmodell som används vid taxering av produktionskostnadsvärderad industri.
BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1
Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell
Folkbiblioteken i. Finspång 2008. lokala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i Finspång lokala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens strategiska betydelse Utvecklingen mot ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll är tydlig.
Beslutsbilaga. Statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov 2015
1 (17) Statsbidrag för sommarskola eller undervisning under andra skollov 2015 Skolverket har beslutat om tilldelning av statsbidrag enligt nedan 5568148117 AMISGO AB Aktiebolag 180 16 24 000 49 200 24