Internat med regionala samordnare

Transkript

1 Bilaga. Minnesanteckningar ESF-delprojektens presentationer Internat med regionala samordnare september 2018 i Stockholm på Quality Hotel Globe. Deltagare: Elisabeth Adriansson Sandberg, Aisha Amin, Leif Andersson, Monica Andersson, Carin Bergström, Emma Brusling, Zenita Cider, Ann-Cathrin Gilbertsson, Ann Gripenlöf, Gunilla Kajrup- Aspeborg, Caroline Lennemar, Catarina Lindahl-Petäjä, Lena Lundqvist, Annelie Malmberg, Nuria Melé Aldenbäck, Mattias Nordqvist, Olga Orrit, Jan Persson, Astrid Skoglund, Charlotte Stigh-Brüsin, Kerstin Sjösvärd, Ingrid Säterberg, Christina Wennerdal, Mimmi Winnberg. Arbetsplatslärande Carin Bergström, huvudprojektledare i Fokus Yrkesutbildning VO Carin Bergström går igenom hur långt arbetet med det som i ESF- ansökan beskrivs som: Att ett förslag till gemensam definition av begreppet arbetsplatslärande inom VO-College samverkansstruktur ska vara framtaget. Definitionen av arbetsplatslärande är känd och har börjat tillämpas inom strukturen. Under arbetets gång har beskrivningen ändrats något till att i stället handla om att just en beskrivning av begreppet arbetsplatslärande inom VO-College behövs. Det handlar om att vidareutveckla strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatserna för att attrahera fler att söka till yrket, både när det gäller kvinnor och män. Att arbeta medvetet med arbetsplatslärande leder förmodligen till yrkesutveckling för medarbetare och ett bra lärande för elever och studerande genom apl och LIA. Förhoppningen är att medarbetare då är attraherade till att stanna kvar på en lärande arbetsplats. Arbetsplatslärande hänger ihop med alla delprojekt i Fokus Yrkesutbildning VO, alltså handledning, attraktion till yrket, och språk och kommunikationskompetens. Carin presenterade resultaten av de workshops och andra dialoger som genomförts under projektet gällande vad arbetslärande är, vilka förutsättningar som behövs för arbetsplatslärande, se pp

2 Arbetsplatslärande hänger ihop med alla delprojekt i Fokus Yrkesutbildning VO, alltså handledning, attraktion till yrket, och språk och kommunikationskompetens. En dialog om följande frågor avslutade punkten: På vilket sätt skulle regionala VO-College kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? På vilket sätt skulle lokala VO-College kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? På vilket sätt skulle VO-College nationellt kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? Språk och kommunikationskompetens Olga Orrit Olga Orrit är delprojektledare i Fokus Yrkesutbildning VO och Utveckling av Språkombudskonceptet Det pågående arbetet inom ESF-delprojektet om Språk och kommunikationskompetens presenteras. Bland annat ska två pilotworkshops äga rum i Örebro respektive Stockholm, där det även kommer att pilotas en utbildning för chefer. I Skåne och Gävleborg ska man introducera språkmodulen i handledarutbildningen via piloter; och för språkombudsutbildare kommer närmast en nätverksträff att hållas i Stockholm strax innan jubileumskonferensen. Därefter följde en övning som handlade om språkombud och regionala styrgrupper (se PP: Handledning Gunilla Kajrup-Aspeborg Gunilla Kajrup-Aspeborg är delprojektledare i Fokus Yrkesutbildning VO och regional samordnare för VO-College Skåne Gunilla beskriver det arbete som pågår i delprojektet, bland annat den nya språkmodulen och en film (som YA delegationen tagit fram) om inkludering samt processfrågor som Gunilla tagit fram. Processfrågorna stäms av med olika funktioner bland annat steg 3 handledare i Skåne. Utöver de två modulerna kommer en övergripande översyn att göras av steg 1 2 för att bland annat sålla bort numera irrelevanta länkar och information. De som vill vara remissinstans ska vända sig till Gunilla, det handlar om att lämna synpunkter på just det övergripande.

3 Gunilla berättade även om arbetet med förslag till utbildarutbildning för steg 3 utbildare, ett dialogcafé om peer- learning. Den språkmodul som kommer att läggas till i handledarutbildningen är framtagen i projektet. Gävleborg kommer att testköra språkmodulen, och fler regionala college som är intresserade av detta hänvisas till att vända sig till Gunilla. I implementeringen av språkmodulen kan det finnas utmaningar, bland annat med hur man ska motivera exempelvis vårdlärarna till att ta till sig och använda modulen. Utöver de två modulerna (språk och inkludering) kommer en översyn att göras på stegen för att sålla bort numera irrelevanta länkar och information. De som är intresserade av att bidra i översynen av steg 1 och 2 kan vända sig till Gunilla. Inom ramen för delprojektet har Gunilla tagit fram ett förslag till innehåll i en eventuell utbildarutbildning för de som ska utbilda steg 3 handledare. Kopplat till förslaget kommer en konsekvensbeskrivning att göras, som innehåller exempelvis omfattning och kostnad för en sådan utbildning. Det är dock inte klart om en sådan kommer att erbjudas, allt beror på intresse från regionerna. Det är något som kommer att diskuteras under en workshop i januari 2019 (inbjudan kommer) med fokus på implementering av handledare steg 3. En annan uppgift i delprojektet är att ta reda på om det behövs stöd i handledarfrågorna, och i sådana fall vilket typ av stöd behövs på vilken nivå. Det är en fråga som delprojektledaren kommer fokusera på under resterande projekttid och som kommer att beskrivas i slutrapporten. I dagsläget vet vi inte vilket eventuellt stöd som efterfrågas och inte heller av vilken funktion. I november kommer ett dialogcafé att hållas om Peer Learning med särskilt inbjudna deltagare i olika funktioner. Erfarenhetsutbytet ska riktas in på vilka förutsättningar som behövs för att man ska implementera detta för undersköterskor. Under Peer learning-dialogcafét i november är personer, som kan/redan jobbar med Peer learning, som finns på sjuksköterskenivå, inbjudna. Bland de inbjudna finns personer från olika delar av landet Malmö till Sundsvall, däribland Malmöuniversitet. Syftet är att samla erfarenheter och kunskap om Peer learning. Erfarenhetsutbytet ska riktas in på vilka förutsättningar som behövs för att man ska implementera detta för undersköterskor. Allt kommer att dokumenteras under dagen och finnas med som någon form av resultat i delprojektet (beroende på vad som händer under dagen). Vidare diskuterar gruppen framgångskoncept för organisering av handledning som en del i arbetsplatslärande. En mall skickades ut tidigare i somras och efter diskussionen vid dagens möte beslutades att skicka ut mallen på nytt och ändra rubriken så att den inte är värderande. Dvs ta bort ordet framgångsrika. Delprojektledaren ska tillsammans med kansliet arbeta vidare med förslaget om att ändra värderingsordet framgångsrikt. Tanken med mallen är att olika modeller kan beskrivas

4 och i och med att de finns på hemsidan så kan erfarenhetsutbyte och inspiration ges utan att träffas fysiskt. De modeller som finns på hemsidan har kontaktuppgifter så det går att ta kontakt med personen som skrivit om modellen (enligt GDPR) Övrigt som diskuterades var: Behov av stöd i handledarfrågan det är ett fortsatt uppdrag för Gunilla som delprojektledare att undersöka om det behövs stöd och i sådana fall vilket typ av stöd behövs? Och på vilken nivå. Därefter diskuterar man hur man ska visa vad man har lärt sig från steg 1 och steg 2 för exempelvis en arbetsgivare. En synpunkt var att tydligare intyg skulle behövas, som visar vad man har med sig innehållsmässigt efter att ha gått handledarutbildningens steg 1 och steg 2. Handledarutbildningen måste bli enkel och genomförbar och möjlig att genomföra för alla även små, privata företag. Diskussionen om handledarrollen fortsätter med att gruppen ställer sig frågan om vilka som kan bli handledare är det bara de som gått hela vård- och omsorgsprogrammet eller kan även vårdbiträden handleda vårdbiträden som går utbildning? Onsdag 26/9 Attraktion till yrket Yrkesambassadörer Catarina Lindahl-Petäjä Catarina Lindahl-Petäjä är delprojektledare i Fokus Yrkesutbildning VO och regional samordnare för VO-College Kronoberg I presentationen om ESF-delprojektet Attraktion till yrket läggs fokus på Yrkesambassadörer, där man lyfter branschens ansvar att visa yrket för alla. Därefter går delprojektledaren in på de fem olika modulerna i Yrkesambassadörsutbildningen, alla moduler har jämställdhet och mångfald som en röd tråd. En presentation som följdes av dialog med stort engagemang och intresse för frågan. I delprojektet Attraktion till yrket läggs fokus på Yrkesambassadörer. Namnet Yrkesambassadör används inte av alla regioner. Rollens funktioner förekommer under andra namn så som Vård- och omsorgsambassadör i Skåne eller Yrkesinformatör i Sörmland. Men här i projektet har vi valt att benämna det Yrkesambassadörer, vilket så klart inte utesluter andra benämningar. Gruppen med regionala samordnare ställs inför en övning, där man ställer sina egna förutfattade meningar om vilken typ av person som associeras till olika yrken, på sin spets. Branschen har ett ansvar att visa att yrket är för alla och att vara uppmärksam på vilka man missar. Ett exempel på detta är att belysa problematiken kring att många pojkar som påbörjar vård- och omsorgsutbildningen hoppar av, och ännu färre sedan arbetar inom vård och omsorg. I Kronoberg

5 kommer några vårdlärare titta på kurslitteratur (exempelvis litteratur för Vård och omsorg 1) ur ett genusperspektiv, för att öka medveten om vikten av att utbildningen vänder sig till alla. Andra förslag är att starta nätverk för pojkar och män inom vård och omsorg. Catarina påminde om att använda idébanken på hemsidan för att dela med sig av olika aktiviteter med koppling till attraktion till utbildning och yrke. Därefter går delprojektledaren in på de olika modulerna i Yrkesambassadörsutbildningen. Den första modulen har pilotas i bland annat Ljungby, Kalmar, Mark, etc. Fler moduler ska pilotas, men alla fem moduler kommer inte hinnas med inom projekttidsramen. Alla moduler har jämställdhet och mångfald som en röd tråd. Modul 1 hanterar introduktion, som några regionala VO-College har sett har gett positiva resultat, bland annat då det har genererat ett lyft för undersköterskor. Den andra modulen handlar om mässor och öppna hus, exempelvis hur man beter sig som en Yrkesambassadör på mässor. Den tredje modulen går in på upplevelseverkstäder och hur yrkesambassadören blir trygg i det sammanhanget. Upplevelseverkstäder har testats i Kronoberg för årskurs 8. Modul 3 ska också pilotas i Gävleborg. Modul 4 är PRAO -modulen. Ett förslag som delprojektledaren lyfter är att VO- College och Teknikcollege skulle kunna tillsammans anordna PRAO; att båda branscherna får 2 PRAOdagar var med eleverna. Om man visar på vad man gör inom vård och omsorg, som har mycket praktiskt i yrket, så kan det kanske bli förstahandsalternativet för många så småningom. Den här modulen hinner inte pilotas inom projektets tidsram. Den femte modulen kommer att handla om sociala medier; hur branschen kan lyftas, marknadsföras på olika sätt, hur man filmar, med mera. Yrkesambassadörsutbildningen riktar sig till medarbetare. En viktig målgrupp är även studie- och yrkesvägledare (SYV) - frågan är bara hur de bäst engageras. Det finns en mall för inbjudan till Yrkesambassadörsutbildningar, för att göra det enkelt och tillgängligt att anordna. Dessutom finns material med beskrivningar över handledning under Yrkesambassadörsutbildningen, material, metod. Gruppen med regionala samordnare får ett underlag för en PowerPoint-presentation bestående av 4 bilder för att pitcha VO-College på ett effektivt och lättsmält sätt, med medföljande instruktioner till bilderna. En fråga som väcks handlar om hur man skapar framtidstro, alltså att man visar att Yrkesambassadörsrollen är kopplad till karriärvägar. De regionala samordnarna kommer med synpunkter och förslag på underlaget gruppvis. En fråga som lyfts är vem som kan/ ska utbilda Yrkesambassadörer. Utbildaren kan vara någon som besitter kompetensen; den som har kunskaperna, alltså olika personer med olika befattningar. Det får avgöras regionalt och lokalt.

6