Minnesanteckningar från Samverkansmöte Centralskolan

Transkript

1 Minnesanteckningar från Samverkansmöte Centralskolan Närvarande: 6A- Lennart Lindow, 6B- Lukas Löfstrand, 6C- 7A-Mia Petersen, Eva Einarsson, 7B-Marie Fältström, 7C,Ann-Kristin Olsson, 7D-Inger Tällberg, 8A-Ulrika Gunnarsson, Hilje Blaauw, 8B-Eva-Marie Hedgren, 8C-Anneli Tomt, 8D- Helen Matsson Personal: A-laget: Mats Gustafsson, Tobias Silver C-laget: Ulrika Lennartsson, Britt-Marie Eliasson, Kikki Aune Eriksson Monika Mabergs Mötet inleddes med att två huvudfrågor diskuterades av föräldragruppen i form av dialog Hur vill ni att samverkan mellan föräldrar och skolan ska se ut i framtiden? Det ska vara representanter 6-9 man är både ny och gammal som förälder och vi kan delge varandra mycket. Även om någon under läsåret är intresserad att delta även fast de inte är valda representanter så kan de delta. Viktigt att man under föräldramöten har en stående tid prat kring samverkan, så att man får fram diskussionsunderlag till samverkan. (Att det både är ett informationsmöte från mentorer men även en Föräldradialog) Bra med de färdiga frågorna från lärarna- Samverkansmöten bra! Har ni önskemål om inriktning på diskussionsfrågor? - Kombination av frågor från lärare och föräldrar. - Skolråd- Kan vi få frågor till samverkansmöten från elevernas skolråd? -Sådana frågor som är aktuella. T.ex. om det är problem med mobiltelefoner som var aktuellt i höstas- bra! Vad mer kan vi samverka kring? Elevernas lärande - Värdegrundsfrågor

2 Mentorskapet - Feedback på mentorskapet Vad kan vi från skolans sida bli bättre på? Lite dåligt att mentor inte har mitt barn mer i undervisningen Alla personer går inte ihop med alla. Viktigt att bygga relationer ha en flexibilitet Mentorskapet kanske kan få en tid på sig att växa fram? Att man inte direkt bestämmer och delar upp eleverna mellan sig utan lär känna varandra först innan man bestämmer vem som är kontaktmentor. Det är viktigt med en trygg relation när man är mentor. Har man då inte tid eller träffar sina elever så ofta i klassrummet måste man skapa sig den tiden på annat sätt. Allt kanske inte behöver gå via mentor om något har hänt eller en annan lärare har mer information om något. Ibland är vägen till oss föräldrar omständigt lång. Kommentar: Här informerade vi från skolans sida att den första vägen vi går är via mentor Fler föräldraåsikter kring mentorskapet= Två mentorer på en klass måste vara det bästa för alla, både elever, föräldrar och lärare. Kommentar: Vi från personalen som var på mötet försökte förklara hur situationen med tjänster har sett ut, och att det inte är så enkelt att få till, och att en del av personalen har andra uppdrag i sina tjänster än bara undervisning som gör det svårt/omöjligt för dem att vara mentorer. Kan de resurspersoner som är anställda terminsvis/läsårsvis, gå in som mentorer också? Åtminstone vara knutna till en klass där man är en mentor kort?

3 Information från skolans representanter Inför läsåret Föräldramöte aug/sep i varje klass där förslag på förväntansdokumentet diskuteras i form av Föräldradialogen Representanter till samverkansmöten utses då (två/klass) Samverkansmöten med två representanter från varje klass, två gånger/termin Utvecklingssamtal I och med att vi troligen kommer att gå över till ett nytt omdömessystem (DEXTER) där bedömningen av eleverna kommer att göras ännu mer formativ se bilaga så kommer elever och vårdnadshavare att ha större inblick i olika planeringar i olika ämnen och hur eleverna bedöms kontinuerligt under hela läsåret. Utvecklingssamtalen kan därför komma att utformas olika utifrån vilka önskemål och behov elever och vårdnadshavare har. Detta sker i samråd med mentor. Övrigt: Önskemål om kurs i Infomentor- eller enklare manual Kommentar: Om vi nu som vi hoppas får Dexters omdömessystem så kommer en manual att skickas ut. Vi ska se till att den är så enkel som möjligt att förstå! Vid utvecklingssamtalen SKA Infomentor vara ifylld! Koll/feedback Kommentar: Detta har vi alltid som mål! Ett automatiskt sms/mail om en ändring eller tillägg görs i Infomentor Kommentar: Funktionen finns ej i Infomentor, och i nuläget ej heller i den föreslagna nya programvaran men leverantören jobbar på det. Föreläsningen som blir till hösten kring datoranvändning/spelberoende m.m. Önskemål om uppföljning hur tänker vi i skolan jobba vidare med detta? Kommentar: Detta får vi i skolan se över och tänka till hur vi vill arbeta vidare med detta Läxhjälpen - Genom Rädda Barnen tisdagar Slå ett slag för detta- påminn om att detta erbjudande finns! Vid datorn Monika Mabergs

4 Bilaga från - Formativ bedömning Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. I nedanstående figur betraktas bedömning som en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. De tre frågor som måste ställas av elev och lärare är: Vad är målet? Hur ligger jag/eleven till? Hur ska jag/eleven gå vidare? Med dessa tre frågor som grund beskrivs nedan fem nyckelstrategier för formativ bedömning. I dessa är både eleven, klasskamraterna och läraren viktiga aktörer. Vad ska eleverna lära sig? I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna. Det är viktigt att eleverna får möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna. Vad kan de redan? Det är väsentligt att undervisningen utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått, det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Kvaliteten på de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor som ställs i klassrummet har betydelse för om eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Med utgångspunkt från den information läraren samlar in om elevernas kunskaper kan läraren göra ändringar i sin planering och undervisning för att bättre kunna möta elevernas behov och förutsättningar.

5 Hur ska eleven göra för att komma vidare? Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen fungerar när den kan användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen. Hur kan eleverna stödja varandras lärande? När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning. Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet? Elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet kan stärkas genom att eleven ges möjlighet att lära sig att själv bedöma sitt arbete.