Torvallaskolan(6-9) Innehållsförteckning. Carina Bergqvist
|
|
- Carl-Johan Jonasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist Innehållsförteckning
2 Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2
3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år I samma lokaler som skolan finns ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård. Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser Till Torvallaskolan kommer elever i årskurs 6 från Mimergården och Fjällängsskolan. Skolan har ändamålsenliga lokaler hade vi en budget på ca 8,7 miljoner och bokslutet blev i år ett plusresultat på :-. Orsaken till plusresultatet var att det under hösten blev ett köpstopp som i sin tur orsakades av att barn och utbildningsnämnden i sin prognos under hösten visade på ett underskott. Vi lyckades också hämta in den besparing på :- som lades på Torvallaskolan. Läsåret 13/12 har vi haft ca 135 elever som varit uppdelade i 7 klasser. 2 st. sexor (1 sexa med 30 elever fram till jul, dessa delades upp i två klasser i januari), 2 st. sjuor, 1 st. åtta och 2 st nior. Följande personalkategorier har arbetat på Torvallaskolan under läsåret: 14,30 lärartjänster, vilket innebär 10,60 elever/pedagog 100 % pedagog med spec. funktion, 40 % syv, 60% beteendevetare 30 % skoladministratör, 20 % vaktmästare och 100 % rektor. Vi har också haft 4 ungdomar från Lobben anställda under året. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet I augusti arbetar vi fram en gemensam arbetsplan för skolan och en för EHT/Spec. teamet. Målen är gemensamt framtagna utifrån de förbättringsområden som skolan behöver arbeta med. Detta utifrån våra statliga och kommunala mål för grundskolan. Förbättringsområdena är framtagna utifrån de utvärderingar, självvärderingar, enkäter, samtal, resultat samt analyser som gjorts föregående läsår. Vi har begränsat oss till tre områden i arbetsplanen som vi arbetar med under 3 läsår. I arbetsplanen beskriver vi även vilka insatser som vi ska arbeta med för att nå målen. Vi beskriver även hur vi ska utvärdera målen i maj och juni. Inför medarbetarsamtalet gör varje medarbetare en personlig utvecklingsplan som innefattar samma områden som skolans arbetsplan. Den blir då ett underlag för medarbetarsamtalet där vi även pratar om ev. kompetensutvecklingsbehov för den enskilda pedagogen. Under läsåret har vi pedagogiska träffar där innehållet planeras utifrån de utvecklingsbehov som skolan har. I maj/juni genomför vi de utvärderingar och analyser som vi tillsammans går igenom. Efter det görs vår arbetsplan inför nästa läsår. 3
4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi har arbetat med att förbättra arbetsmiljön både för elever och personal på skolan. Även i år har vi haft aktiva elevskyddsombud, aktivt skol If som tillsammans med engagerade vuxna har gjort ett bra arbete. Det arbetet kommer liksom friendsarbetet att fortsätta för att skapa både trygghet och trivsel. Vi har arbetat med ledarskapet i och utanför klassrummet. Spec. grupp och rektor har genomfört klassrumsbesök där vi tittat på arbetsro och ledarskapet i klassrummet. Varje lärare har fått återkoppling av den som genomfört besöket. Vi har jobbat med att ha en gemensam klassrumsstruktur. Här finns det fortfarande saker som vi behöver arbeta med för att få en likvärdighet bland lärarna. Vi har förbättrat tryggheten på skolan genom att jobba med gruppstärkande aktiviteter, Skol If och Friendsarna har arrangerat en idrottsdag och en tokdag i friendsanda. Vi har bemannat gården med lärare och två ungdomsanställningar/ termin via Lobben. Detta har gjort det möjligt att ha fritidsgården öppen under lunchen. Det vore önskvärt att fritidsgårdspersonalen kunde ha fritidsgården öppen på lunchrasten. I år har vi inte haft något samarbetet med fritidsgården. Handledarna har under handledar tid arbetat med värderings och samarbetsövningar med eleverna i syfte att stärka eleverna och få till bra sammanhållning i grupperna. Här har beteendevetare och kurator kunnat hjälpa till om så har önskats. Delar av elevhälsans personal har haft livskunskap i åk 6,7 och 8. DISA påbörjades i 8a men var tvungna att avsluta det för att eleverna kände sig stressade av övrigt skolarbete. Åk 9 uppmärksammade World aidsdagen genom att arbeta tematiskt utifrån ett upplägg som skolsköterska och kurator planerat. Alla elever på skolan uppmärksammade tobaksfria dagen genom att arbeta med material som skolsköterska och kurator tagit fram i varje åk. Vi har arbetet för att all personal ska följa våra rutiner Under året har vi åter jobbat fram nya rutiner kring åtgärdsprogram. Det här läsåret har skolans Matematiklärare varit med i kommunens matteprojekt Torvallaskolan är en av kommunens En till En skola. Det här läsåret har eleverna i åk sju fått en varsin IPad som de använder i undervisningen. 5 av lärarna har varit med i skolverkets Pilot projekt Pim Lab Vi har arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Alla elever i åk 8 har varit ute på Prao. Både lärare och elever upplever att det har varit positivt. Eleverna i åk 8 var med i tävlingen Teknik åttan och kom på första plats i kommunen och kom på andra plats i länet. En av skolans Matematiklärare har fått Gudrun Malmers Stiftelse stipendiet på : -. Han fick stipendiet för projektet Elevkonstruerade räkneuppgifter, en väg till ökad matematisk begreppsförståelse? EHT teamet har varit på två konferenser kring mobilisering mot droger. Torvallaskolan och Ängsmon fick erbjudande från regionförbundet om att söka certifiering En skola mot droger. Inspektörerna på Tillståndsenheten har genomfört tillsynen Rökfria skolgårdar hos oss. 4
5 4. Utvecklingsområden 2012/2013 En till En Elevinflytande Arbetsro och arbetsmiljö Fungerande rutiner utifrån ny skollag Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 5
6 1. Normer och värden Skolans mål: Förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö Elever och personal på skolan ska känna att de har en god berikande arbetsmiljö Alla elever ska uppleva att vi har ett bra ledarskap i klassrummet Öka elevers fysiska och psykiska hälsa 100 % av eleverna ska känna sig trygga på skolan All personal ska följa våra rutiner kring mobbningsärenden Insatser för att nå målet: I vår arbetsplan och EHT teamets arbetsplan för bestämdes på detaljnivå vilka insatser vi skulle jobba med för att förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö Resultat: I vår trygghetsenkät som genomförs för eleverna i alla årskurser kan vi även i år se ett bättre resultat än året innan. Eleverna i alla årskurser upplever att både arbetsron och studieron har blivit bättre. Årets resultat är otroligt bra. Skolans skyddsombud har jobbat med våra elevskyddsombud på ett bra sätt som gjort att eleverna idag är med i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Lärandemiljön är inte fullt ut bra i alla klassrum Det här är ett vuxenansvar. Delar av elevhälsoteamet har gjort klassrumsobservationer som också visar på det. Gemensam klassrumsstruktur har inte följt av alla vuxna. Det vi bestämde i våra arbetsplaner har inte följts fullt ut, se utvärderingarna. Analys lärdomar: Några av insatserna har inte varit tillräckligt tydliga. För många områden med för många insatser att jobba med under ett år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta arbeta med dessa frågor Alla vuxna måste följa våra rutiner och fattade beslut. Tydliggöra vårt uppdrag. Fortsätta med observationer ute på lektionerna Jobba vidare med en gemensam klassrumsstruktur Viktigt att alla vuxna har ett bra bemötande och ett bra ledarskap i klassrummet. Utveckla feedbacken till lärarna och jobba med det på några av våra pedagogiska träffar under året. Vi personal måste göra lika Vi kan bli ännu bättre på tex gruppstärkande övningar och gemensamma aktiviteter Vi vuxna måste vara mer ute på raster och se alla elever vi möter och säga hej till dem. 6
7 2. Kunskaper Skolans mål Öka elevernas måluppfyllelse Insatser för att nå målet: Närvarokontroll lättillgängligt för föräldrar. Tydliga matriser i alla ämnen där eleverna vet vad som krävs för ett visst betyg. Samma strukturer. Mera ämnesövergripande undervisning. Vi måste levandegöra IUP! På ett enkelt sätt. Vi måste hitta en form för skrivandet av omdömen och IUP som gör att de känns viktiga och som inte är så tids- och energikrävande. Måste vara enhetligt och lika för alla. Snabbare utredning för eventuella åtgärder, kunskapsmässiga och sociala. Viktigt att vi jobbar med att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna. Att vi på ett bra och naturligt sätt får in det i undervisningen. Träna eleverna på självskattning Resultat: Närvaro och frånvarorutiner fungerar bättre Tidigt under hösten fick vi veta att vi blivit uttagna till att pröva en av två lärplattformar som kommunen skulle testa. För oss blev det Unicum och för några andra skolor blev det Skolsoft. När vi fick veta att det skulle köpas in en lärplattform så bestämnde vi oss för att inte arbeta med dessa frågor på egen hand utan invänta vilket system som skulle köpas in. I veckobrevet vecka 26 kunde vi läsa att det inte blev något av de system som skolorna provat utan det blev ett tredje Hypernet. Dessutom kom det information om att IUP:n kommer att tas bort för senareskolorna. 5 av skolans personal har under våren varit med i Skolverkets PIM lab. Det finns fortfarande en osäkerhet hur man ska skriva omdömen Ett mer gemensamt språk och likvärdigt upplägg för omdömen Vi behöver utveckla både våra skriftliga omdömen Viktigt att avsätta tid till lärande för pedagoger när vi kliver in i ett nytt projekt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Viktigt att avsätta mer tid för att prata elever med varandra i arbetslaget Spec.gruppen kommer att styra upp elevprat i arbetslaget from ht 2013 Viktigt att alla följer skolans rutiner. Bli bättre på att jobba med våra analyser både betyg och NP 7
8 3. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Öka elevinflytandet på Torvallaskolan Insatser för att nå målet: Viktigt att lyssna in eleverna, har de förslag på hur och var de vill göra sina arbetsuppgifter. Viktigt att det är en progression i det egna ansvaret. Har Torvallaskolan någon regel för antalet prov, inlämningsuppgifter i veckan Utarbeta ett protokoll med punkter för klassråd Klassråd ska hållas varje vecka med protokoll. Veckobrev ska skickas hem varje vecka. Gemensam layout. Låta eleverna själva skriva veckobreven, två och två på handledartiden. Vara tydliga att visa vad de kan vara med och påverka inom undervisningen. Påpeka och berätta för dem varje gång de fått vara med och bestämma. Det är mera än de tror. Att vi i personalgruppen sitter och delger varandra hur/vad vi gör när vi lyckas med elevinflytande i undervisningen. Olika redovisningsformer, inte bara för läraren. Utställningar, låta eleverna redovisa för en målgrupp. Tex 8:or redovisar för 6:or. Viktigt att vi poängterar NÄR de har elevinflytande. Visa eleverna på vilka möjligheter de har att påverka. Att de ser det viktiga i att kunna påverka. Jätteviktigt att både lärare och elever förstår vad inflytande är. Resultat: Olika i olika ämnen och mellan olika lärare Några elevråds representanter upplever fortfarande att vi inte har klassråd i alla klasser Analys lärdomar: Hur får vi in det i det dagliga ämnesarbetet? Vi måste bli bättre på att släppa in i eleverna i planeringen. Utarbeta en mall för klassråd med gemensamma punkter. Vissa saker måste vi vara tydligare med vem som ansvarar för. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta jobba med detta. Tid på AL för att delge elevinflytande för varandra 8
9 Få in ansvarsgruppernas arbete under handledar tiden Utse vem som ansvarar för vad. Få in elevinflytande i PIM lab nästa år. 4. Skola och hem Skolans mål. Att öka föräldrasamverkan och förebygga ungas alkohol och drog -användning Öka föräldrars inflytande över sina barns lärande Insatser för att nå målet: Bra kontakt handledare och hemmet, vid oro kontakta hemmet. Samhällskunskap där ingår undervisning om och runt alkohol och droger. Fortsätta med någon modernare form av " Nya steg" Inbjudan till föräldramöten i god tid! Gärna inplanerat vid terminens start. Inbjudan senast två veckor innan. Roligare föräldramöten med tex. redovisningar av eleverna! Kan man nyttja studiehandledarna att översätta tex brev hem till föräldrarna? Har inte föräldrarna mail, skicka hem brev istället. Per post, inte med eleven. Mattestuga för föräldrarna några kvällar under en termin där de får lära sig hur man räknar Låta eleverna själva skriva veckobreven. Två och två på handledartiden. Att föräldrarna fortsatt ska kunna ha insyn i Dexter och att de ska kunna ta ett eget ansvar för viss informationshämtning. Att på tex Föräldramöte ta upp olika ansvar som ligger på skola respektive elev resp. föräldrar ( frukost) Nytt koncept istället för Nya Steg som handlar om ansvar, frukost, inflytande, gränssättning o.s.v. Annat stuk på Föräldramöte, tex kort möte och sen brännboll eller annat. Umgänge på ett trevligt sätt Resultat: Nya steg ej genomfört pga programmet ej är uppdaterat Mattestuga är ej genomfört Tema dialog erbjöds i åk 6 men handledarna nappade inte Föräldramailen har fungerat bra. 9
10 De flesta har haft ett föräldramöte/ termin Analys lärdomar: Veckobrev är bra. Hur gör vi med föräldrar som inte har mail? Hur når vi föräldrar som har ett annat språk? Allting måste styras. Någon eller några måste vara ansvariga Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Erbjuda temadialog Tonåringen + nätmobbning i åk 6 Ta stöd av modersmålsenheten i det fortsatta arbetet kring frågorna kring översättning till våra utlandsfödda föräldrar. En av våra matematiklärare kommer att jobba med matematik på studiestöd. Utveckla hemsidan- länka klassblogg 5. Övergång och samverkan Skolans mål. Öka antalet elever som väljer Torvalla skolan Att det blir en bra övergång från Mimer och Fjällängen mellan åk 5 och 6 Att det blir en bra övergång från Torvallaskolan till gymnasieskolorna Insatser för att nå målet: Ha en noggrann planering för blivande åk 5 Gemensam aktivitets dagar Få elever att tala gott om Torvallaskolan. Gymnasieinformation både i åk 8 och i åk 9 Det finns en hel del idéer i vår arbetsplan Resultat: Vi har fortfarande elever som väljer bort Torvallaskolan Analys lärdomar: All personal ska ha beröm för det arbete som gjorts för att få eleverna att komma till oss. Personalen engagemang och kreativitet för att nå hit har varit av stor betydelse. Tydligare ansvarsfördelning i vår arbetsplan vem gör vad. Övergångsrutiner till gymnasiet saknas. Osäkerheten om Torvallaskolans kvarlevande har skapat oro bland elever och föräldrar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Föräldramöten, Friendsdagar fortsatt det har varit bra. Tydligare profil- vad kan det vara? Hälsa och IT 10
11 Skol If bjuder in även Fjällängen 6. Skolan och omvärlden Skolans mål. Alla elever i åk 8 ska få gå ut på Prao Samarbeta med skidskytteförbundet och vara med på skolans dag den 28/ Fortsätta samarbetet i projektet Lobben. Insatser för att nå målet: Föräldrar som jobbar på ställen som kan erbjuda studiebesök. PRAO Fungerade mycket bra läsåret på elevenval. SO lärarna gör praobesök hos eleverna, praon följs upp och redovisas på innedagarna på elevens val. 3 dagars praktik och 2 dagar inne för redovisningar och entreprenörskap både vår och höst termin. För åk8 Förslag. Rullande schema 6or 7or praktik Skolköket, förskolor... Vi hoppar på dagen med skidskyttet 28/11 och gör en bra och trivsam dag. Internprao? I köket, städet, vaktmästare. Kanske Coop också! Mera studiebesök som passar in i kursplanerna, gärna ämnesövergripande. Ordentligt för och efterarbete. Få tid till att planera arbetet inför skidskyttedagen. Både med personal och sedan elever. Försöka bjuda in företag Resultat: 11
12 Eleverna i åk 8 har erbjudits Prao vid två tillfällen á tre dagar. Två elever gjorde bara tre dagar I år har vi blivit bättre på att knyta ihop Praon med skolarbetet. Lättare att organisera Praon när eleverna är ute vid samma tillfällen. Både elever och personal har upplevt att vi nu fått till elevernas prao på ett bra sätt. Skidskyttedagen var toppen Vi har under året samarbetat med Jämtland och Härjedalens idrottsförbund i projektet Lobben. Det har gjort det möjligt att utveckla vårt Skol If till att de ha aktiviteter efter skolan varje dag mellan Omvärldsdagen blev ej av pga nedläggningshot Analys lärdomar: Fortsätta med detta prao upplägg Viktigt att möjliggöra både för elever och SO lärare att planera och genomföra praon på ett sätt så att det ingår i skolarbetet på ett naturligt sätt. Viktigt att samarbeta med andra utanför kommunen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta med det upplägg som vi nu har infört vad gäller praon. Vi kommer även i år att vara med på Svenska Skidskytte förbundet skolans dag den???? Vi fortsätter med Lobben även nästa läsår. Syv kommer att göra ett förslag till omvärldsdag inför vt Bedömning och betyg Skolans mål. Att högre andel elever blir behöriga till gymnasiet Att vi ska bli bättre på att skriva omdömen Insatser för att nå målet: Vi behöver jämföra varandras analyser av vt., betyg och nationella prov. Dra slutsatser planera åtgärder utifrån analyserna Genomgång av alla årskurser hur eleverna ligger till kunskapsmässigt Pedagogiska/ämnes träffar där vi ger feedback på varandras omdömen och där vi samtalar om vad som ska bedömas och hur lärande miljöerna ska vara. Se hela elevens utveckling. Under hösten arbetade vi med Skolverkets material( filmer och frågor) om bedömning för lärande och likvärdighet. Resultat: Vår upplevelse är att vi blivit ett litet snäpp bättre på att skriva omdömen Analys lärdomar: 12
13 Våra omdömen måste utvecklas till att bli tydligare och mer relaterade till förmågor och färdigheter. Vi måste bli bättre på att prata kunskapskrav med eleverna och tala om vad och hur vi bedömer deras kunskaper. Vi måste uppmuntra eleverna till att vilja satsa mot högre betyg. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi jobbar vidare med att nå en ökad måluppfyllelse. Redovisning av vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska åk 6 : I den ena klassen har killarna klarat taldelen bäst och skrivdelen mindre bra. Tjejerna har klarat skrivdelen bäst och läsförståelsen mindre bra. I den andra klassen så var det skriv delen som eleverna klarat bäst och läsning och första skrivuppgiften mindre bra. Sva åk 6: Den muntliga delen har övervägande av eleverna klarat bra och några även läsförståelsen. Mindre bra för några är läs och skrivförmågan. Sva åk 9: Alla områden har hälften av eleverna klarat bra speciellt den muntliga delen. Svenska åk 9: I en nia klarade eleverna både den muntliga och läsförståelsedelen bra och skrivdelen gick något sämre. I den andra klassen klarade eleverna läsförståelse och skrivuppgiften bäst. Den muntliga delen var jobbig för många. Engelska åk 6: I en klass har killarna klarat den muntliga och läsförståelsedelen bäst och tjejerna har klarat den skriftliga delen bäst. I den andra klassen har hälften av eleverna klarat muntliga och läsförståelsen bäst. 13
14 Engelska åk 9: I den ena klassen har eleverna klarat läs, hör och skriv bra. I den andra har eleverna klarat läs och skriv bra. Den muntliga delen har eleverna klarat mindre bra i bägge klasserna och även hör i en av klasserna Matematik åk 6: Det som har gått bra är geometri, statistik, sannolikhet och taluppfattning samt den lättare problemlösningsuppgiften. Ser ingen skillnad mellan killar och tjejer. Mindre bra är de områden(algebra och diagram)som vi inte har jobbat med och den.muntliga delen. Båda klasserna har klarat matematiska resonemang mindre bra. Både muntligt och skriftligt. Matematik åk 9: En klass Muntliga delen har fungerat bra. Mindre bra är matematiska resonemang. Den andra klassen har klarat taluppfattning, statistik, algebra och geometri bra. Fysik åk 6: Planera, genomföra och utvärdera labbar och argumentera har eleverna klarat bra. Kommunikation och begreppsförståelse har svårt för några av våra elever, gäller både killar och tjejer. Biologi åk 9: I stort sett klarar de elever som gjort provet och de är resultatmässigt ganska jämna. Historia åk 6: Eleverna har ett bra resultat när det kommer till att kritiskt granska, tolka och värdera källor samt använda en historisk referensram för olika tolkningar. Det som gått mindre bra för eleverna är att förmåga att reflektera över eget och andras användning av historia i olika sammanhang, samt förmågan att använda analyser av historiska begrepp. Geografi åk 9: Det som eleverna klarat bäst, är göra geografiska analyser med hjälp av kartor, teorier och andra källor, samt förmågan att analysera samspel mellan människa, samhälle och natur globalt. Det som eleverna klarat mindre bra är förmågan att värdera lösningar på miljö och utvecklingsfrågor, etisk och hållbar utveckling. Analys och lärdomar: Svenska åk 6: I stort sett samma resultat som förra året. Vi måste arbeta mer med läsförståelse. Sva åk 6: Läsförmågan behöver utvecklas Svenska åk 9: Eleverna upplevde att ämnena i skrivdelen var luriga och där av svårt att få till bra texter. Kul att vårt arbete med muntliga diskussioner och läsförståelse har gett resultat. Sva åk9: De som inte har klarat proven är de som behöver mer tid i Sva 14
15 Engelska åk 6: Stora delar av åk 6 har inte läst engelska tidigare och befinner sig därför på nybörjarnivå. De elever som har haft det svårt har haft det svårt i alla delproven, haft tillräckligt bra material för hörförståelse. Under en längre tid har lärarna varit tydliga med vart eleverna befinner sig och det har utmynnat i ett bättre resultat. Matematik åk 6 : Vi behöver arbeta mer med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Mycket av tiden har gått åt till att träna de fyra räknesätten. Matematik åk 9: Några elever har haft stora svårigheter i matematik och några stor frånvaro. Fysik åk 6: Att arbeta med diagnosmaterialet Dino har varit framgångsrikt. I en klass har läraren skulle använt det mer begreppsförståelse i Fysik. I en klass behöver lärare jobba mer metodutveckling. En fundering är hur mycket fysik som eleverna har fått i de lägre åldrarna. Biologi åk 9: Betygen och nationellaproven är i stort sett överensstämmande. Eleverna med A i höstbetyget trots lägre på Nationella provet. Pga. av andra uppgifter som bedömts Historia åk 6: Eleverna behöver arbeta mer med att använda historiska begrepp, både att kunna förklara och använda dessa. Eleverna behöver få öva på att reflektera. Eleverna behöver även få en förståelse för ämnet historia dvs varför man läser det. Viktigt att arbeta med förförståelse, ord och begrepp. Behöver hitta fler undervisningsformer som passar fler elever. Geografi åk 9: Det krävs mer fokus i undervisningen på miljöfrågor och lösningar Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Svenska åk 6: Fortsätta arbeta med läsutveckling. Kommer att fortsätta att ha 1 läspass i veckan. Ämnesgruppen kommer att arbeta med hur det ska gå till. Sva åk 6: Undervisningen behöver förändras för att möjliggöra så att läsutveckling ske Svenska åk 9: Arbeta mer gemensamt med andra ämnen och ha en bättre samsyn utmana och hitta på nya infallsvinklar och roligare undervisning. Sva åk 9: Fortsätta med att individanpassa uppgifter. Engelska åk 6 : Arbeta mer tillsammans i ämnesgruppen och jobba med formativ bedömning. Historia åk 6: Eleverna behöver med ord och begrepp, samt att öva sig i att reflektera både muntligt och skriftligt. Engelska åk 9: Arbeta mer tillsammans i ämnesgruppen och jobba med formativ bedömning 15
16 Matematik åk 6: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Behöver jobba mer muntligt i matematiken och använda mer ord och begrepp. Matematik åk 9: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier. Behöver jobba mer muntligt i matematiken och använda mer ord och begrepp. Fysik åk 6: En tydligare överlämning från åk 4-5 och skapa en röd tråd från 4-6 Biologi åk 9: Se över det centrala innehållet och se över hur och vad eleverna ska lära sig Geografi åk 9: Mer fokus på miljö i undervisningen. Träna mer reflektion och analys. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Det är svårt att se någon skillnad mellan olika ämnen. Däremot kan vi se att det är vissa förmågor som sticker ut. De förmågor som eleverna klarat bra tex i språk har de muntliga delen fungerat bäst. Det har varit svårt att uppnå de högre betygen i vissa ämnen både i åk 6 och 9. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Resultaten i nationella proven i svenska stämmer inte överens fullt ut med betyget. Några elever har fått högre och några har fått lägre betyg Resultaten i nationella proven i SVA stämmer väl överens Resultaten i nationella proven i engelska stämmer väl överens Resultaten i nationella proven i matematiken stämmer ganska bra överens Resultaten i nationella proven i fysik stämmer ganska bra överens Resultaten i nationella proven i Historia stämmer inte överens med betygen. Dessa elever har visat kunskapen på andra sätt. Resultaten i nationella proven i Geografi stämmer ganska bra överens Totalt antal elever i åk 9: 36 Totalt antal pojkar i åk 9: 18 Totalt antal flickor i åk 9: 18 Betyg åk 9 läsåret 2012/
17 Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår behöriga till lägst betyget gymnasie-skolan godkänt i samtliga (%) ämnen i årskurs 9. som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 164,9 61,1 72,2 0 0 Flickor 235,3 88,8 94,4 1 ( 5%) 0 Totalt 200, ,3 1 (3%) 0 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Öka elevers fysiska och psykiska hälsa Insatser för att nå målet Livskunskap i åk 6 och 7 Disa 8A Resultat Livskunskap i åk 6,7 och 8 är genomfört Både elever och lärare har upplevt att det varit positivt Vi har jobbat utifrån vår ANDT plan förutom filmvisningen som plötsligt kostade pengar. Disa i 8A påbörjades men var tvungen att avslutas pga av att eleverna var stressade över annat skolarbete. Analys - lärdomar Bra för elevrelationerna och stärkande för gruppen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Fortsätter med Livskunskapen och Disa Utveckla feedbacken till lärarna Uppdatering av drogförebyggande planen Jobba för att bli en Skola mot knark ( certifiering) 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen 17
18 Följande arbete är gjort utifrån vår likabehandlingsplan En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling Under feriarbetsdagarna ht 2012 utarbetade varje handledar par en plan utifrån jobbet med vår likabehandlingsplan Varje klass har under hösten arbetat med likabehandlingsplanen på HL tid och på föräldramöten med föräldrarna. HL upplever att de är förtrogna med innehållet i planen. Kartlagt elevernas trygghet Arbetat med att förbättra arbetsron (utifrån trygghetsenkäten) Utbildning i diskrimineringsgrunderna för våra friendsare genomfördes den dec Vid två tillfällen under läsåret ordnade våra friendsare två aktivitetsdagar för eleverna i åk 5 på Fjällängen och Mimergården. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en 100% lärare med spec. pedagogisk kompetens anställd på skolan dessutom har vi 100% beteendevetare som även har spec. pedagogisk kompetens i sin utbildning. Vår beteendevetare har under hösten 2012 varit barnledig. Under den tiden köpte vi in extra kuratortid av elevhälsan. Under våren 2013 arbetade vår beteendevetare 50% och vår kurator skötte delar av hennes arbetsuppgifter under denna tid. Vi har ett EHT team som träffas varannan vecka och besöker arbetslagen regelbundet. Vi har under läsåret arbetat utifrån EHT teamets arbetsplan för läsåret 12/13. Vi har studiestöd två eftermiddagar i veckan, efter skoltid har eleverna haft tillgång till 3 vuxna för att få extra stöttning i sitt skolarbete. Det är populärt bland våra elever att gå på studiestöd. Vissa pedagoger har haft resurstid i sin tjänst vilket har inneburit att man på vissa lektioner har kunnat vara 2 pedagoger i klassrummet. Resurstiden fördelas utifrån de elever som vi får Bibas för, 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Jag har fortfarande som mål att Torvallaskolan ska bli Östersunds kommuns bästa skola. Dock det ett kontinuerligt lärande och att vi arbetar med förståelsen av vårt uppdrag. Fokus blir på lärandet såväl för elever som för vårt eget lärande. Att vi lär genom egna erfarenheter blir en utan den enskildes, utan den enskildes engagemang kan inte det arbetet fungera allas vår vilja att bli en ännu bättre skola är det som utgör grunden för att bli en lärande organisation. Jag tror på en lärande organisation och i den utföra ett processinriktat ledarskap. Jag tror att i en lärande organisation sker utgångspunkt för utvecklingsarbetet på skolan. Här blir dialog och kommunikation två grundläggande faktorer för att vi ska 18
19 lyckas. Skolutveckling för mig är ett förändringsarbete för att skapa kvalitetshöjningar i lärandet = kvalitetsarbete.. Jag tror fortfarande att om vi får ett helhetstänkande kring ungdomars utveckling och lärande når vi ännu en bit närmare vår nya Vision Genom Trygghet och Trivsel når vi en ökad måluppfyllelse Jag är övertygad om att de områden, Elevinflytande, Arbetsro, En till En och Fungerande rutiner som vi satt upp i vår arbetsplan, gör att vi kommer att nå en högre måluppfyllelse. 10. Rektors samlade bedömning samt rektors analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. 1) Vi behöver bli bättre på att hitta rätt åtgärder utifrån de analyser och utvärderingar som vi gör. Målet är att 100% av eleverna ska vara behöriga till gymnasiet och att 100% av eleverna ska vara trygga på Torvallaskolan. 2) Fortsätta arbetetet med likvärdig bedömning 3) En till En: Vi är en En till En skola och behöver fortsätta utveckla vårt arbetssätt både ämnesövergripande och med digitala verktyg. From ht 2013 kommer alla elever i åk 6,7,8 ha en egen Ipad och eleverna i åk 9 en bärbar dator. Östersund den 30/ Carina Bergqvist Rektors underskrift 19
Torvallaskolan (6-9)
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Torvallaskolan (6-9) Carina Bergqvist 2011-08-23 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet
Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist 2012-08-29
Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist 2012-08-29 Innehållsförteckning Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:
Från skollagen: Grundskolan skall enligt skollagen 4 kap 3-5 : 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015
Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016
Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6
Lokal arbetsplan 2017 2018 Nordmarks skola, Nordmarkshyttan Fsk - åk6 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011
2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Revisionsrapport Granskning av målstyrning.
Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning
Parkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
LOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Åsenskolan Rektor Jan Setterberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner... s. 3. 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun... s. 4
Innehåll: 1. Verksamhetsvisioner..... s. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete i Gnosjö kommun.... s. 4 3. Modell för systematiskt kvalitetsarbete.... s... 5 4. Innehåll i det systematiska kvalitetsarbetets
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
ARBETSPLAN FÖR TORVALLASKOLAN 11/12
Normer och värden Förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö ALLA, elever och personal, på Torvallaskolan ska känna att de har god och berikande arbetsmiljö. Alla elever ska uppleva att vi vuxna
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -
1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer
Beslut för förskoleklass och grundskola
f in Skolinspektionen Dnr 44-2017:5471 Montenova montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 769602-2248 susanne.palmgren@montenova.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nova Montessoriskola
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Strandvägsskolan Rektor Maria Skoogh 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala
Kvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått
Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning
Föräldraråd 2011-11-30
Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens
Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor
Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019
Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019 Prioriterade områden: 1.normer och värde (värdegrund), 2.specialpedagogiklyftet utveckla undervisningen i den ordinarie gruppen samt lärmiljön för att möta elevernas
Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016
i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet
Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret
2013-10-30 Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortronmyren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret
Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 217/218 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens
Systematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA
Kvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan
Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt
Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Kvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Lugnviksskolan 6-9 Annika Lööf-Sjölund Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Helena Admund, lärare i grundskolan
Kästa skolas Likabehandlingsplan
Kästa skolas Likabehandlingsplan - mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan, sida 1 Vision Visionen här på Kästa skola är att alla elever, personal och vårdnadshavare ska känna sig
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan
Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Grundsärskolan Grundsärskolan inriktning grundsärskola består av tre grupper, Basgrupp 1,
Arbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173
Lokal arbetsplan Läsåret
Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2018-2019 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Ing-Marie Jonsson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklass-åk 1 Elin Källgarn, lärare i grundskolan
Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun
r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Beslut för förskoleklass och grundskola
r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn
Lokal arbetsplan Läsåret
Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2017-2018 Prästbols skola Innehåll Kunskap och kompetens...3 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag.3 Vision för grundskolan i Sunne kommun.3 Vad som ska
Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015
Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5
Leif Hansson, rektor Lokal arbetsplan 2019-2020 Stålvallaskolan, Lesjöfors FSK - Åk5 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att
Skogsgläntans förskola
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015
Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär
Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11
Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100
Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret
2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor
Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att
Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud
2018-11-21 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2018/653-644 Tillsynsrapport för den fristående förskolan Alphaförskolan Gertrud Inledning Varje kommun har enligt 26 kap. 4 skollagen (2010:800) tillsyn över
4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))
4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter
LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Beslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-04-17 Fria Maria Barnskola Rektorn vid Fria Maria Barnskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Fria Maria Barnskola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35
Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2017:5475 Montessoriskolan i Onsala ekonomisk förening Org.nr. 769601-3361 ordforande@onsalamontessoriskola.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Onsala Montessoriskola i Kungsbacka
, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret