Remissvar för Detaljplan för förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Utvecklingsavdelningen Ika Mikaela Danielsson, Lena Rönnerman Telefon (vxl) E-post: Remissvar för Detaljplan för förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan Ärendet Stadsdelsnämnden har fått ärendet från Stadsbyggnadskontoret för yttrande mellan den 30 mars 10 maj 2016 och beviljats uppskov till 25 maj Syftet med detaljplanen är att möta behovet av förskoleplatser i närområdet samt av studentbostäder i staden. Ärendet ingår i Produktionsplan för 2013, beslutad av Byggnadsnämnden Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden Majorna-Linné tillstyrker förslag till detaljplan för förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan med de synpunkter som framgår av förvaltningens överväganden. Tjänsteutlåtandet översänds som eget yttrande till Stadsbyggnadskontoret. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Behovet av studentbostäder i Göteborg är större än vad som finns att tillgå och kommunfullmäktige har därför beslutat att byggandet av studentbostäder måste öka. Syftet med detaljplaneförslaget är att pröva möjligheten att bebygga området med kombinerad förskola och studentlägenheter för att möta behovet av förskoleplatser i närområdet och studentbostäder i staden. Förvaltningen ställer sig övervägande positiv till föreslagen detaljplan och tillstyrker därför remissen. Fler boende ökar underlaget för handel, kollektivtrafik och rörelser i området samt bidrar till ökad trygghet. Det är ett flertal punkter som förvaltningen önskar tas hänsyn till inför fortsatt arbete. Framförallt gäller dessa det underdimensionerade antalet cykelparkeringar som planeras i anslutning till studentbostäderna samt andel friyta per barn som ryms på den inhägnade förskolegården. Här önskar förvaltningen att man följer rekommendationen om 35 kvadratmeter friyta per barn enligt stadens Ramprogram för förskole- och skolbyggnader (Bilaga 2 sida 14). 1(4)

2 Bakgrund Planområdet är en del av ett naturområde som angränsar till Kungsstens industriområde i norr och Västra kyrkogården i väst. I anslutning till planområdet ligger även de nybyggda studentbostäderna längs Varholmsgatan, vilka färdigställdes De goda förutsättningarna för bostadsbebyggelse och bristen på studentbostäder samt möjligheten till att skapa nya förskoleplatser i naturnära läge bedöms väga starkare än bevarandet av grönområdet i sin helhet. Kvartersmarken är markanvisad av fastighetsnämnden till Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder (SGS studentbostäder). Förslaget möjliggör bebyggelse i sex våningar vid korsningen Varholmsgatan/ Sven Brolids väg. Byggnaderna är tänkta att innehålla sex avdelningar förskola samt studentlägenheter. Två byggnadskroppar planeras parallellt längs Varholmsgatan medan bebyggelsen längs Sven Brolids väg vänder sig med gavlarna mot gatan. Placeringen skapar siktlinjer mellan husen där grönskan tillåts skymta fram samt låter solen leta sig ner på gatan. Förskolans verksamheter lokaliseras till plan tre och får i och med suterränglösningen en direktkontakt mot gården i väster och lekområden på höjden. Stora gemensamma vistelserum planeras mot innegården vilket möjliggör goda samordningsmöjligheter mellan avdelningarna. Förskolan förses här med en inglasad ingång som kan användas till samlingar och andra aktiviteter men går också att nå via entréerna från gatan. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Sociala aspekter och barnperspektiv Sammanhållen stad Planområdet gränsar i öster till Västra kyrkogården med goda kopplingar till grönska, service och kollektivtrafik. Grönytan som tas i anspråk bedöms inte inneha några högre naturvärden och växtligheten består främst av buskar och lövträd, däribland alm. Allmänhetens tillgänglighet till naturen bedöms som fortsatt god då befintliga stigar bevaras. Planområdet gränsar till Västra kyrkogården som är ett populärt grönområde och promenadstråk. Bra kopplingar finns till Rudalens naturområde med faciliteter som motionsspår och träningsanläggningar. En gångväg över berget knyter ihop Sandarna med Högsbo via en bro över Högsboleden. Gångvägen är brant vilket gör den otillgänglig för flera grupper men erbjuder en viktig koppling mellan stadsdelarna. Samspel Små stensatta angöringstorg planeras vid entréerna längs Sven Brolids väg. Planen möjliggör att varje torg kan få sin egen identitet samt att mindre uteplatser kan placeras i väster. Lösningen kan om platsbildningar och mötesplatser utformas väl i hög utsträckning bidra till att stärka samspel och social samvaro mellan de som bor och vistas på platsen. I byggnadernas entréplan möjliggörs service och kommersiell verksamhet så som café eller gemensam samlingslokal. I planhandlingarna föreslås SGS studentbostäders expedition placeras vid det första entrétorget. Placeringen lämpar sig även för ett dygnet-runt-öppet gym vilket har påtalats för byggherren. Aktiva bottenvåningar med Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2(4)

3 funktioner som lever över dygnet och året bidrar till att stärka trygghet, stimulera samspel och möten samtidigt som funktionen verkar hälsofrämjande för de boende. Vardagsliv Inom 100 meter från planområdet finns en mindre livsmedelsbutik, konditori, förskola samt en planerad familjecentral. Vid Mariaplan cirka 700 meter från området finns apotek, större livsmedelsbutik, restauranger, fik med mera. Sannaskolan, Dalaskolan och Kungsladugårdskolan ligger inom gångavstånd från planområdet. Kollektivtrafiknätet med tre spårvagnslinjer nås vid Fridhemsgatan cirka 100 meter från planområdet. Längs Fridhemsgatan finns även ett av stadens huvudstråk för gång- och cykelnät. Vid Kungstensmotet, cirka 600 meter från planområdet, finns en knutpunkt för kollektivtrafik med buss, expressbusslinje samt spårvägslinjer. Turtätheten bedöms som mycket god. Planområdet nås med bil från Varholmsgatan och Sven Brolids väg. Identitet Ökad exploatering i området är positivt ur ett trygghetsperspektiv samt för ökad etablering av kommersiella verksamheter i närområdet. Dock riskerar befolkningssammansättningen att bli homogen till följd av den höga andel studenter i närområdet. En allt för homogen befolkningssammansättning inom ett område riskerar att stöta bort andra grupper och sätta en stämpel på området. Hälsa och säkerhet Korsningen Varholmsgatan/ Sven Brolids väg anläggs med en förhöjd vägprofil för ökad trafiksäkerhet. En ny gångväg planeras framför den nya bebyggelsen längs Varholmsgatan och en breddning föreslås av befintlig gångväg längs Sven Brolids väg. Detta skapar bättre framkomlighet för exempelvis barnvagnar. Generellt bedöms lösningar för angöring, leverans och trafikflöden som väl genomtänkt med ett tydligt barnperspektiv i fokus även om detta inte lyfts i planhandlingarna. Miljö-/ekologiska konsekvenser Riktvärden för buller och luftkvalitet ligger idag under gränsvärden och miljömål bedöms inte överstigas till följd av ökade trafikmängder kopplat till bostäder eller förskola. Mätningar visar att radonskydd bör uppföras där människor vistas stadigvarande. Inom planområdet förekommer alm som är ett ädelträd med högt skyddsvärde. Alm är en rödlistad trädart, vilket betyder att det i dagsläget finns ett hot om att de kan dö ut. Kompensationsåtgärder krävs för de befintliga naturvärden som kommer att påverkas på grund av genomförandet av planen. Ekonomiska konsekvenser I planhandlingarna begränsas förskolans inhägnade utemiljö till en begränsad friyta där förskolebarnen kan röra sig fritt. Anslutande ytor utformas som naturlek varvid stora delar av befintlig naturmark kan bevaras. Beroende av förskolegårdens utformning och storlek riskerar detta att medföra krav på ökad personaltäthet för att förskolebarnen ska kunna nyttja naturleken. Barnen är så pass små att de inte kan lämnas utan uppsikt i det mycket kuperade landskapet och tillräckliga lekytor om 35 kvadratmeter per barn bör därför utformas i anslutning till verksamhetslokalen. Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 3(4)

4 Förvaltningens överväganden Förvaltningen anser att områdets redan höga andel studentbostäder bör tas i beaktande inför kommande planansökan. Idag finns tre studentboenden i planområdets direkta närhet med sammanlagt 158 lägenheter. Föreslagen exploatering om studentbostäder innebär en kraftig ökning av studentbostäder i närområdet vilket bidrar till att förstärka prägeln på området och riskerar att stänga ute andra grupper. Stadsdelsförvaltningen hade sett positivt på en mer blandad bostadsbebyggelse på platsen. Trots en ökad koncentration av studenter i området är förslaget en utveckling som stadsdelsförvaltningen ställer sig bakom och tillstyrker därför remissen. Genom den nya bebyggelsen befolkas vägar, gång- och cykelbanor samtidigt som bättre belysning och nya platser för samvaro iordningställs. Uppkomsten av identitetsskapande torgbildningar längs Sven Brolids väg ställer sig förvaltningen mycket positiv till. Ökad närvaro och uppsikt ger även en förhöjd känsla av trygghet i direkt anslutning till planområdet vilket sprider sig till anslutande gator samt Västra kyrkogården. Utmaningen ligger i att tillgängliggöra området för alla och inte bara den höga andel studenter som redan har och kommer att etablera sig i närområdet. Förslaget bör även sträva mot att stimulera ett samutnyttjande av offentliga ytor och funktioner samt i hög grad tillgängligöra förskolegård, naturlek och grönytor för allmänheten. Förvaltningen vill samtidigt framhålla vikten av att förskolegården utformas enligt stadens ramprogram med rekommendationer om 35 kvadratmeter per barn samt att dessa ytor inhängas i direkt anslutning till verksamhetens lokaler (Bilaga 2 sida 14). Enligt planhandlingarna omnämns en mindre inhägnad gårdsyta tänkt att kompletteras med naturlek på yta som lämnas fri för allmänhet. Ur ett verksamhetsperspektiv är det viktigt att förskolegården till yta är fullvärdig, då fri lek i kuperad naturmark kräver högre personaltäthet och endas undantagsvis kan bedrivas. Parkeringsplatser planeras i begränsad omfattning till förmån för cykelparkeringar. Dock bör antal cykelparkeringar ses över då stadsdelsförvaltningen anser att dessa är kraftigt underdimensionerade för den höga andel studenter som planeras i bostäderna. Förvaltningen önskar därför att fler cykelparkeringar samt elstolpar i anslutning till parkeringsplatser adderas för att stödja ett framtida hållbart resande. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Lena Rönnerman Utvecklingschef Beslutsunderlag Bilaga 1: Samrådshandling _Detaljplan för Förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan Bilaga 2: Ramprogram för förskole- och skolbyggnader, rev 2014 Beslutet ska skickas till Stadsbyggnadskontoret, diarienummer 0556/13 Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 4(4)

5 Detaljplan för Förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan Samrådshandling mars 2016

6 Planprocessen Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Det är främst i samrådsskedet som möjligheter att lämna synpunkter finns. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerat i program. Information Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads hemsida: Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll, övriga handlingar samt kartor i skala 1:1000 finns på Stadsbyggnadskontoret, adress: Köpmansgatan 20, Göteborg. Information om planförslaget lämnas av: Tea Cole, Stadsbyggnadskontoret, tfn Sirpa Antti-Hilli, Stadsbyggnadskontoret, tfn Malin Eriksson, Fastighetskontoret, tfn Martin Blick, Trafikkontoret, tfn Samrådstid: 30 mars 10 maj (24)

7 Planhandling Samrådsskede Aktbeteckning: 2-xxxx Diarienummer SBK: 0556/13 Diarienummer FK: 5949/13 Handläggare SBK Handläggare FK Tea Cole Malin Eriksson Tel: Tel: Detaljplan för Förskola och studentbostäder vid Varholmsgatan inom stadsdelen Sandarna i Göteborg Detaljplanen är upprättad enlig PBL (2010:900) Planbeskrivning Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planhandlingar: Planbeskrivning (denna handling) Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Övriga handlingar: Fastighetsförteckning (publiceras ej på Internet) Grundkarta Utredningar: Trafikförslag, Norconsult, PM Geoteknik och bergteknik, Fastighetskontoret PM Miljöteknisk markundersökning, Sweco (24)

8 Innehåll DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA OCH STUDENTBOSTÄDER VID VARHOLMSGATAN... 1 Planprocessen... 2 Information... 2 PLANBESKRIVNING... 3 Detaljplanen omfattar följande handlingar:... 3 INNEHÅLL... 4 SAMMANFATTNING... 5 Överväganden och konsekvenser... 6 Avvikelser från översiktsplanen... 6 PLANENS SYFTE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 Syfte... 6 Läge, areal och markägoförhållanden... 7 Planförhållanden... 8 Mark, vegetation och fauna... 9 Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Trafik och parkering, tillgänglighet och service Teknik Störningar Räddningstjänst DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE Bebyggelse Trafik och parkering Tillgänglighet och service Friytor Sociala aspekter Teknisk försörjning Övriga åtgärder Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fastighetsrättsliga frågor Avtal Dispenser och tillstånd Tidplan Genomförandetid ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER Nollalternativet Sociala konsekvenser Miljökonsekvenser Ekonomiska konsekvenser av detaljplan ÖVERRENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Göteborgs Stad, Planhandling 4 (24)

9 Sammanfattning Planområdet ligger i stadsdelen Sandarna. Behovet av studentbostäder i Göteborg är större än vad som finns att tillgå och kommunfullmäktige har därför beslutat att byggandet av studentbostäder måste öka. Syftet med detaljplaneförslaget är att pröva möjligheten att bebygga området med förskola och studentlägenheter för att möta behovet av förskoleplatser i närområdet och studentbostäder i staden. Detaljplanen möjliggör en komplettering med bostadsbebyggelse i anslutning till befintliga studentbostäder i ett attraktivt läge i staden med närhet till kollektivtrafik, service och naturområden. Platsen för förslaget är en del av ett naturområde, intill Kungsstens industriområde vid Varholmsgatan/Sven Brolids väg och angränsande Västra kyrkogården. Flygfoto från norr över planområdet och dess omgivning Förslaget möjliggör bostäder i sex (6) våningar där två (2) av våningsplanen ligger i delvis souterräng i bergspartiets norra och nordöstra kant. Byggnaderna är tänkta att innehålla sex (6) avdelningar förskola, vilket innebär ca 108 barn, och cirka studentlägenheter. Göteborgs Stad, Planhandling 5 (24)

10 Överväganden och konsekvenser Ny bostadsbebyggelse föreslås i utkanten av Kungsstens industriområde och i anslutning till SGS studentbostäder. Planområdet gränsar i öster till Västra kyrkogården och har goda kopplingar till grönska, service och kollektivtrafik. Grönområdet som tas i anspråk bedöms inte inneha några högre naturvärden. Påverkan på allmänhetens tillgänglighet till naturen bedöms som begränsad då befintliga stigar finns kvar och kommer också fortsättningsvis vara tillgängliga. Kyrkan har inga anspråk på marken, eftersom områden med ytligt berg inte lämpar sig som gravplats. De goda förutsättningarna för bostadsbebyggelse och bristen på studentbostäder samt möjligheten till att skapa nya förskoleplatser i området bedöms väga starkare än bevarandet av grönområdet i sin helhet. Avvikelser från översiktsplanen Enligt översiktsplanen ligger området inom mellanstaden. Området anges som grönoch rekreationsområde gränsande till verksamhetsområde och större begravningsplats. Att utveckla planområdet bedöms ändå vara förenligt med översiktsplanens övergripande strategier om att bebyggelse ska kompletteras i mellanstaden, att bebyggelsen ska koncentreras till platser där infrastrukturen är väl utbyggd samt där kollektivtrafiken är god. Planens syfte och förutsättningar Syfte Syftet med detaljplanen är att möta behovet av förskoleplatser i närområdet och av studentbostäder i staden. Detaljplanen möjliggör en komplettering med bostadsbebyggelse i ett attraktivt läge i Göteborg med närhet till kollektivtrafik, service och naturområden. Ärendet ingår i Produktionsplan för 2013, beslutad av BN Göteborgs Stad, Planhandling 6 (24)

11 Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget bakom Kungsstens industriområde vid Varholmsgatan och intill Västra kyrkogården cirka fyra (4) kilometer väster om Göteborgs centrum. Rödastensmotet Slottskogen Kungstensmotet Västra Kyrkogården Planområdet Planområdet omfattar del av fastigheterna Sandarna 725:1 samt Älvsborg 855:302 och ägs av Göteborgs kommun. Varholmsgatan Sven Brolids väg Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av fastighetsförteckningen. Göteborgs Stad, Planhandling 7 (24)

12 Planförhållanden Enligt översiktsplanen för Göteborgs stad ligger området inom mellanstaden. Området anges som grön- och rekreationsområde. Planområdet omfattar detaljplan 3112 från 1964, som anger allmän plats park. Längst i norr berör planområdet detaljplan 5188, som anger bostäder. Utsnitt från detaljplan Planområdet är markerat i rött Detaljplanen 5188 vann laga kraft 31 juli 2013 och har en genomförandetid på 5 år, vilket innebär att genomförandetiden går ut 31 juli Intrånget i detaljplanen görs efter önskemål från exploatör. Syftet är att skapa ett tydligt gaturum genom att den nya bebyggelsen kan placeras i liv med ny gångväg längs Varholmsgatan. Då det är samma intressent i pågående plan som den plan där intrånget görs, bedöms justeringen vara förenlig med PBL. Utsnitt från detaljplan Området som berörs av intrång är markerat i rött Norr om Fridhemsgatan ligger Sandarna, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Göteborgs Stad, Planhandling 8 (24)

13 Mark, vegetation och fauna Det föreslagna detaljplaneområdet är beläget inom den norra och nordöstra delen av ett naturmarksområde som utgörs av ett kuperat bergsparti med varierande berg i dagen och tunt jordtäcke på berg samt däremellan jordfyllda svackor. Träd och buskar växer i partier där tillräckligt jorddjup finns. Växtligheten består främst av lövträd, bland annat finns alm. Nivåskillnaden inom själva planområdet ner till Varholmsgatan/Sven Brolids väg uppgår till ca 15 m. Marken inom planområdet lutar generellt åt norr och nordost. Lutningarnas variation är omväxlande från mycket branta partier till i stort sett plana ytor. Mot Sven Brolids väg och begravningsplatsen finns en gräsmatta med trädplantering. Ett dike finns utmed den sydvästra delen av Sven Brolids väg. Sociotopkartan klassar området (Kungsstens industriområde) som av betydelse för närområdet. Inga särskilda värden är noterade. Området gränsar till Västra kyrkogården. Kyrkogården med omgivande grönområden är populära promenadstråk. Från området finns bra kopplingar till Rudalens naturområde där det bland annat finns motionsspår och träningsanläggningar. En gångväg över berget knyter ihop Sandarna med Högsbo, via en bro över Högsboleden. Gångvägen är brant men erbjuder en koppling av stadsdelarna. Själva höjden utgörs av främst av berg. Göteborgs Stad, Planhandling 9 (24)

14 Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Flera fornlämningar från stenåldern har hittats inom stadsdelen Sandarna. Detaljplaneområdet bedöms dock inte beröra kända fornlämningar. Området berörs inte av något bevarandeprogram. De befintliga flerfamiljshusen från 40-talet, på andra sidan kyrkogården, ligger ordnade i nordsydlig riktning. Den angränsande bebyggelsen till planområdet består av de nybyggda studentbostäderna vid Varholmsgatan som också är placerade i en nordsydlig riktning. Övrig bebyggelse i anslutning till planområdet är Kungstens industriområde. Varholmsgatan, SGS studentbostäder och verksamheter Göteborgs Stad, Planhandling 10 (24)

15 Trafik och parkering, tillgänglighet och service Området nås med bil från Varholmsgatan och Sven Brolids väg. På Fridhemsgatan, som passerar norr om planområdet, finns ett av huvudstråken i Göteborgs stads gång- och cykelvägnät. Hållplats för kollektivtrafik finns vid Fridhemsgatan ca 100 m från planområdet och trafikeras av tre (3) spårvägslinjer. Ca 600 meter från planområdet vid Kungstensmotet finns en knutpunkt för kollektivtrafik med buss, expressbusslinje samt spårvägslinjer. Turtätheten är mycket god. planområdet Inom 100 meter från planområdet finns livsmedelsbutik och förskola. Vid Älvsborgsplan och Mariaplan, ca 700 meter från området, finns service som t ex apotek, livsmedelsbutik, restauranger etc. Sannaskolan, Dalaskolan och Kungsladugårdskolan ligger inom gångavstånd från planområdet. Teknik I anslutning till planområdet finns el, tele och kommunala VA-ledningar som nya byggnader kan ansluta till. Störningar Luftmiljön i området bedöms som god. Riktvärden avseende buller utomhus, för bostäder, bedöms inte överskridas. Angränsande verksamheter är av icke störande karaktär. Räddningstjänst Räddningstjänstens insatstid till området är normalt under 10 minuter. Brandvattenförsörjningen är i området tillgodosedd enligt konventionellt system. Inga verksamheter invid planområdet bedöms generera ett behov av någon riskutredning. Göteborgs Stad, Planhandling 11 (24)

16 Detaljplanens innebörd och genomförande Detaljplanen innebär utbyggnad av ca studentbostäder samt förskola innehållande sex (6) avdelningar. Kvartersmarken är markanvisad av fastighetsnämnden till Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder (SGS studentbostäder). En markanvisning innebär att en exploatör under en begränsad tid har ensamrätt att förhandla med kommunen om villkoren för att utveckla ett visst markområde för bebyggelse. Om kommunen godkänner det förslag som utvecklas är avsikten att exploatören ska förvärva marken för ett marknadsmässigt värde alternativt upplåta fastigheten med tomträtt när detaljplanen vunnit laga kraft. En förutsättning för markförvärv/ upplåtelse av tomträtt är att nödvändiga avtal om genomförande av detaljplanen tecknas med exploatören där bland annat villkor för kostnader för utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar (gator, parker etc.) regleras. Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med SGS studentbostäder. Kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Exploatören ansvarar för samtliga åtgärder och kostnader inom kvartersmark. Bebyggelse Området utformas så att en blandning av bostäder, service, skola och småskalig handel möjliggörs. Den nya bebyggelsen föreslås att uppföras i sex (6) våningar där våningsplan ett och två kommer vara i souterräng. Två byggnader placeras längs Varholmsgatan och skapar ett tätt gaturum som förstärker den vackra allén som fortsätter in på kyrkogården. Vid korsningen till Sven Brobergs väg vänder sig husen och placeras med gavlarna mot gatan i likhet med den övriga 40-tals bebyggelsen i Sandarna. Små stensatta angöringstorg bildas vid entréerna, där varje torg kan få sin egen identitet. Placeringen innebär att siktlinjer skapas mellan husen upp mot höjden och grönskan samtidigt som ljusförhållandena tas till vara och ger möjlighet för söder- och tidig västersol att leta sig ner till gatan. Uteplatser kan då placeras åt väster. Illustration av White Göteborgs Stad, Planhandling 12 (24)

17 I entréplaner och de mörka delarna av entréplanet möjliggörs kompletterande verksamheter, kanske ett café eller samlingslokal. SGS expedition föreslås att placeras vid första entrétorget. Med hänsyn till befintligt stadsplanemönster bryts den tillkommande bebyggelsen ner i greppbara enheter som varsamt placeras så att så mycket av de ursprungliga naturvärdena behålls. Husen placeras anpassade till Orienteringen ger goda Entrétorg och ute- Sandarnas stadsplan ljusförhållanden och siktlinjer miljöer i väster Förskolans verksamhet lokaliseras till plan tre (3) och får då en direktkontakt mot gård i väster och lekområden på höjden. De stora gemensamma vistelserummen placeras med fördel mot innegården vilket skapar ljusa öppna lokaler och möjliggör goda samordningsmöjligheter mellan de olika avdelningarna. Förskolan får en egen inglasad ingång som kan användas till samlingar och andra aktiviteter. Förskolan kommer också nås via övriga trapphus. Köket placeras nära infarten för att underlätta transporter. Göteborgs Stad, Planhandling 13 (24)

18 Trafik och parkering Gator, GC-vägar Tillfarten till området sker från Varholmsgatan och Sven Brolids väg. Förslaget bedöms inte påverka trafikflödet mer än i begränsad omfattning vad avser bostadsbebyggelsen eftersom bilinnehavet för studenter kan konstateras vara mycket lågt. En viss ökning av trafikflödet förväntas ske orsakat av förskoleverksamheten, främst morgon och eftermiddagstid, i samband med lämning och hämtning av barn. Angöringen till förskolan är placerad i början av Sven Brolids väg. Vid bostäderna kommer små stensatta angöringstorg bildas med möjlighet till bil- och cykelparkering. Förskolans angöring kommer att ligga vid det första torget som skiljer sig något från övriga då denna kommer ha en rundkörning med parkeringsplatser för lämning/hämtning. Utformningen innebär att onödiga trafikrörelser mot kyrkogården och kapellet kan undvikas. Varholmsgatan föreslås rätas upp i syfte att förstärka trädallén inne på kyrkogården. En gångväg anläggs framför den nya bebyggelsen. Korsningen Varholmsgatan, Sven Brolids väg och Västra kyrkogården anläggs med en förhöjd vägprofil för ökad trafiksäkerhet. Gångvägen längs Sven Brolids väg föreslås breddas från nuvarande 1,5 meter till 2,0 meter vilket innebär att körbanans bredd minskar från 5,5 meter till 5,0 meter. I gränsen mot Västra kyrkogården i söder anläggs en vändplan vilket säkerställer tillgängligheten för räddningstjänst, renhållning och snöröjning. Kollektivtrafik Hållplatsen vid Fridhemsvägen ligger i anslutning till de nya bostäderna och knutpunkt Kungsten ca 600 meter från planområdet. Exploateringen bedöms inte medföra några förändringar för kollektivtrafiken. Parkering / cykelparkering Parkeringstalet för studentbostäder varierar i kommunen. Centralt i Göteborg finns studentboende helt utan parkering, utanför centrum planeras för ca 0,1 parkeringsplatser per studentlägenhet. Inför projektet har SGS studentbostäder genomfört en utredning av behovet och nyttjande av de parkeringsplatser som finns för befintliga studentbostäder. Inventeringen visar att det verkliga behovet är mindre än fem procent av antal studentbostäder. I centrala lägen är behovet näst intill obefintligt. Med hänsyn till områdets centrala läge och tillgång till god kollektivtrafik, har parkeringsbehovet för studentlägenheterna bedömts till 0,1 parkeringsplats per lägenhet. Förskolans har ett behov av parkering för personal samt angöringsplatser. Behovet för förskolans verksamhet är beräknat till 12 platser. Vid planering av bostäder rekommenderas totalt 35 cykelparkeringsplatser per 1000 kvm (25 i förråd och 10 vid entrén). Göteborgs Stad, Planhandling 14 (24)

19 Tillgänglighet och service Byggnadernas tillgänglighet säkerställs genom att entréer ligger i marknivå och samtiga lägenheter och förskola kommer vara nåbara med hiss. Gångvägen i den västra delen av planområdet kommer också finnas kvar och gårdsmiljöer kommer också kunna nås därifrån. Planområdet ligger innanför den zon där räddningsinsats förväntas ske inom 10 minuter. Räddningstjänstens anvisningar och tillgänglighetskrav ska beaktas vid projekteringen av husen. Friytor För förskolans ändamål behövs en yta av 3700 kvm som lekgård. Endast en mindre del av gårdsmiljön kommer att inhägnas, vilket innebär att boende i närområdet kommer ha fortsatt tillgång till friytor. Då tillgängligheten till kvarstående grönområde förbättras bedöms påverkan vara acceptabel. Naturmiljö, Naturmiljö tas i anspråk för den nya bebyggelsen. Dock bedöms området inte inneha några högre naturvärden. Allmänhetens tillgänglighet till naturen kommer även fortsättningsvis finnas kvar och vara tillgänglig. Sociala aspekter Stadsdelen innehåller uteslutande lägenheter i flerbostadshus. Förslaget föreslår studentbostäder som det råder brist på i staden. En blandning av olika storlekar på hyresrätterna är möjlig inom bostadskvarteret. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvatten skall i första hand tas om hand på kvartersmark. En dagvattenutredning kommer att genomföras innan detaljplanen ställs ut för granskning. Vatten och avlopp Befintligt ledningsnät och anslutningspunkt för vatten och spillvatten finns i Varholmsgatan. Längs Sven Brolids väg ligger också en befintlig vattenledning. Brandpost finns i den nordvästra delen av planområdet. Avståndet till brandpost bör vara max 150 meter varför området bör kompletteras med ytterligare en brandpost i sydöst. Inför byggnation ska berörd fastighetsägare/exploatör kontakta Göteborg kretslopp- och vatten för information om de tekniska förutsättningarna avseende VA-anslutningen. Värme Uppvärmning kan ske med fjärrvärme. Anslutningspunkt finns i Varholmsgatan. El och tele Befintliga teleledningar finns längs Varholmsgatan och i gångbanan som går i nordsydlig riktning med anslutning till Varholmsgatan. Beställning av utsättning respektive undanflyttning av ledningar ska ske till Göteborg Energi Nät AB i god tid innan arbetena Göteborgs Stad, Planhandling 15 (24)

20 ska påbörjas. Vid utförande av arbeten i närheten av Göteborg Energi Nät AB:s anläggningar ska bestämmelser för markarbeten vid elkablar följas. Övriga ledningar Området berörs av underjordisk anläggning. Avfall Angöring för renhållningsfordon kommer vara möjligt vid samtliga entrétorg. Övriga åtgärder Geotekniska åtgärder Planområdet är beläget inom den norra och nordöstra delen av ett naturmarksområde som utgörs av ett kuperat bergsparti med varierande berg i dagen och tunt jordtäcke på berg samt däremellan jordfyllda svackor. Träd och buskar växer i partier där tillräckligt jorddjup finns, vissa svackor och planare ytor där naturliga dräneringsförutsättningar saknas är vattensjuka. Nivåskillnaden inom själva planområdet ner till Varholmsgatan/Sven Brolids väg uppgår till ca 15 m. Marken inom planområdet lutar generellt åt norr och nordost. Markområdet närmast Varholmsgatan/Sven Brolids väg är lokalt relativt flack, jorddjupen bedöms här vara något mäktigare då träden här generellt är större. Ett avvattningsdike finns utmed den sydvästra delen av Sven Brolids väg. Då största delen av tomten utgörs av berg i dagen/tunt jordtäcke på berg/fastmark, och då de partier av tomten där lösa jordlager finns är plan, bedöms det inte föreligga stabilitetsproblem inom planområdet. I dagsläget för rådande förhållanden bedöms ingen risk för bergras eller blockutfall föreligga inom planerat planområde, inte heller bedöms det föreligga någon rasrisk för angränsande områden där ett ras eller blockutfall skulle kunna påverka planområdet. Föreslagen placering, utformning och nivåsättningen av planerad byggnation medför att grundläggningsförhållandena kommer att bli något varierande med bland annat sprängningsarbeten i söder och sydväst. Inför byggnationen bör en platsspecifik geoteknisk utredning genomföras. Inga bergsstabilitetsproblem bedöms föreligga för nuvarande förhållanden, dock behöver bergstekniska besiktningar utföras både före och efter avslutade sprängningsarbeten då förutsättningarna kommer förändras i samband med sprängningsarbetena. Området klassificerat som normalriskområde. Nya byggnader, där människor vistas stadigvarande, ska uppföras radonskyddande. Markmiljö En miljöteknisk markundersökning har genomförts av Sweco juni Nio provtagningspunkter har utförts inom det aktuella området. Fyra av nio punkter, (3 analyser), visar på förhöjda halter, framförallt av metaller. Föroreningarna bedöms härröra från luftdeposition. Övriga jordlager bedöms vara opåverkade av föroreningar. Lätt förhöjda halter av främst PAH och metaller (bly och kadmium) i ytlig jord är relativt vanligt förekommande i Göteborgsområdet och påvisade halter i bergsskrevorna Göteborgs Stad, Planhandling 16 (24)

21 bedöms ej vara på kritiska nivåer. Jorden är belägen uppe på berget och bevuxen med lingonris och delvis mellan träd och buskar. Risken att exponeras för föroreningarna via hudexponering alternativt intag av jord i någon omfattning som kan innebära oacceptabla risker bedöms i nuläget vara liten. De översta jordlagren i området runt berget kommer sannolikt att schaktas ur när området bebyggs. Förslagsvis görs en kompletterande provtagning på jordmassor, vilka inte omfattas av schakt, i samband med exploateringen då lägen för byggnader och övriga installationer är fastställda. Arkeologi Det finns inga fornlämningar inom det aktuella planområdet eller i dess närhet. Luft och buller Luftmiljön i området ligger under gränsvärden och miljömål. Ekvivalenta ljudnivån vid fasad bedöms ligga under angivna riktvärden 55 dba. Inte heller maxvärde 70 dba bedöms överstigas. Kompensationsåtgärd Göteborgs kommun ska enligt beslut i kommunfullmäktige arbeta med kompensationsåtgärder för att säkerställa göteborgarnas tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden. Kompensationsåtgärder innebär att natur- och rekreationsvärden som går förlorade genom exploatering ersätts genom åtgärder i närområdet i första hand. Dessa åtaganden är frivilliga åtgärder som kommunen eller exploatören åtar sig utöver vad som krävs enligt miljöbalken. En utvärdering av behovet av kompensationsåtgärder har genomförts med berörda kommunala förvaltningar och en bedömning är att förslaget inte kommer medföra sådana konsekvenser att kompensationsåtgärder krävs. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Anläggningar inom allmän plats Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Utbyggnaden av allmän plats inom planområdet innebär att den befintliga gångbanan längs Sven Brolids väg breddas på den östra sidan av gatan, samtidigt som körbanan smalnas av för biltrafiken. Dessutom föreslås en hastighetssäkrad upphöjd korsning med Varholmsgatan. I planområdets södra del, på Sven Brolids väg anläggs en vändplats med möjlighet till backvändning för sopbil. På Varholmsgatan ersätts gångbanan på den norra sidan av gatan med en ny gångbana på den södra sidan av gatan. Körbanan får behålla sin bredd på 5,5 m. Ytterligare leds gångbanan mot Högsbo om för att kringgå de nya husen i detaljplanen. Anläggningar inom kvartersmark Exploatören ansvarar för och bekostar all utbyggnad inom kvartersmark för studentbostäder och förskola. Göteborgs Stad, Planhandling 17 (24)

22 Drift och förvaltning Trafikkontoret har drift- och förvaltningsansvaret för allmän platsmark benämnd lokalgata. Park- och naturförvaltningen har drift- och förvaltningsansvaret för allmän platsmark benämnd natur. Kretslopp och vatten ansvarar för drift och förvaltning av allmän VA-anläggning. Exploatören ansvarar för drift och förvaltning av anläggningar inom kvartersmark. Fastighetsrättsliga frågor Mark ingående i allmän plats, inlösen Kommunen äger all allmänplatsmark inom planområdet och någon inlösen av allmän plats är således inte aktuellt. Fastighetsbildning Fastighetsbildning skall ske i enlighet med detaljplanen. Kvartersmarken inom planområdet ska utgöra en egen fastighet för bostadsändamål och skola. Före beviljande av bygglov skall bildade av ny fastighet och andra nödvändiga fastighetsrättsliga åtgärder t.ex. bildandet av ledningsrätt vara genomförda. Gemensamhetsanläggningar Planen reserverar inga utrymmen för gemensamhetsanläggningar eller servitut. Om behovet av gemensam förvaltning av anläggning eller ett enskilt behov av nyttjande av mark på annans fastighet skulle uppstå får saken prövas av Lantmäteriet. Ledningsrätt Vid omläggning av ledningar till följd av exploateringen ska eventuell ledningsrätt omprövas att gälla ledningens nya läge. De delar av befintliga allmänna ledningsområden som hamnar på kvartersmark till följd av den nya detaljplanen ska säkerställas med ledningsrätt, till förmån för respektive ledningsägare. Vid överlåtelse av kommunägd mark regleras i genomförandeavtalet att exploatören utan ersättning ska upplåta ledningsrätt för erforderliga ledningar och nätstationer inom kvartersmark till förmån för kommunen, kommunala bolag och privata ledningsägare. Ledningsägare är dock skyldiga att bevaka sina rättigheter samt upplysa kommunen avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Respektive ledningsägare ansöker om ledningsrätt. Kretslopp och vattens ledningar ligger i huvudsak inom allmän plats, dagvatten-, spill och vattenledningar finns i Varholmsgatan. En huvudvattenledning är belägen i Sven Brolids väg. För att säkerställa rättighet att komma åt ledningen för bland annat drift och underhåll behövs ett bredare område tas i anspråk. Ett u-område har därför lagts ut i planområdet på kvartersmark längs med Sven Brolids väg. Rättigheten ska säkerställas med ledningsrätt. Göteborgs Stad, Planhandling 18 (24)

23 Markavvattningsföretag Inga kända markavvattningsföretag har påträffats. Ansökan om lantmäteriförrättning Kommunen ansöker om och bekostar lantmäteriförrättning för bildande av en fastighet för bostads-/förskoleändamål. Kommunen ansöker även om bildande av ledningsrätt för VA-ledningar. Exploatören ansöker om och bekostar eventuellt kompletterande fastighetsbildning inom kvartersmarken. Respektive ledningsägare ansvarar för ansökan om lantmäteriförrättning avseende ny ledningsrätt samt ändring alternativt upphävande av befintliga ledningsrätter. Ansvar för att ansöka om och bekosta lantmäteriförrättning för övriga åtgärder regleras i genomförandeavtalet. Fastighetsrättsliga konsekvenser Fastigheterna Sandarna 725:1 och Älvsborg 888:302 avstår mark för bildandet av ny fastighet för studentbostäder och skola. Avtal Befintliga avtal som berörs Detaljplan för studentbostäder vid Fridhemsgatan, akt 1480K-II-5188, vann laga kraft Norra delen av planområdet är tidigare reglerat i genomförandeavtalet för nämnda detaljplan. Ny föreslagen vändplan i södra delen av planområdet innebär att den tidigare planerade vändplanen inte längre är aktuell. Avtal mellan kommun och exploatör I samband med att detaljplanen antas ska genomförandeavtal tecknas mellan kommunen och Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder angående genomförande av planen. I genomförandeavtalet regleras bl a utbyggnaden av kommunaltekniska anläggningar inom avtalsområdet, miljöanpassat byggande m.m. Genomförandeavtalet medför bland annat att planens genomförande säkerställs ekonomiskt samt att samordningen mellan exploatören och kommunen regleras avseende utbyggnad av kvartersmark respektive allmän plats. För exploatören innebär genomförandeavtalet att kostnader för planens genomförande tydliggörs och att exploatören känner till kommunens intentioner avseende utbyggnad av allmän plats mm. Avtal angående upplåtelse av tomträtt alternativt avtal om överlåtelse ska tecknas mellan kommunen och exploatören. Avtal mellan ledningsägare och exploatör Inom kommunägda fastigheter kan finnas ledningar som omfattas av markupplåtelseavtal mellan Göteborg Stad och Göteborg Energi som reglerar Göteborg Energikoncernens ledningar inklusive tillbehör i Göteborgs Stad. Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med kommunen/exploatören avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Vid omläggning av ledningar bör avtal tecknas mellan ledningsägaren och kommu- Göteborgs Stad, Planhandling 19 (24)

24 nen/exploatören för att säkerställa åtaganden vad gäller kostnader, utförande samt ledningsrätt. Det finns en teleledning vid Varholmsgatan, om denna ledning kan ligga kvar får studeras vidare i fortsatt planarbete. Göteborg stad har även ett markavtal med Skanova som reglerar ledningar inom Göteborg stad där kostnad för eventuell flytt av ledningar regleras. Beroende på val av uppvärmning kan utbyggnad av elnätet bli aktuellt. Dispenser och tillstånd Eventuella markarbeten inom fastigheten är att betrakta som anmälningspliktig verksamhet enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899. En anmälan ska inkomma tillsynsmyndigheten senast 6 veckor innan schaktstart. Tidplan Samråd: 2 kvartalet 2016 Granskning: 4 kvartalet 2016 Antagande: 1 kvartalet 2017 Om planen inte överklagas fastställ den fem veckor efter antagande. Förväntad byggstart: 3 kvartalet 2017 Färdigställande: 3 kvartalet 2019 Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram ny plan eller ändrar gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen. Planens genomförandetid Genomförandetiden är fem år från det datum då planen vunnit laga kraft. Överväganden och konsekvenser Överväganden har gjort mellan olika intressen. Området är obebyggd naturmark som ligger i anslutning till Västra kyrkogården och som är ett populärt promenadstråk i området. I norra delen finns gångväg som kopplar ihop Sandarna med Högsbo. Samtidigt råder det brist på bostäder i området och tillgången på obebyggd mark i anslutning till goda kommunikationer är begränsad. Bedömningen är att då gångvägen finns kvar tillsammans med övriga stråk runt Västra kyrkogården samt att utformningen av de nya bostäderna inte stänger till grönområdet utan snarare skapar ytterligare kopplingar, så kan aktuellt område tas i anspråk för bebyggelse. Göteborgs Stad, Planhandling 20 (24)

25 Nollalternativet Om detaljplanen inte genomförs består området som naturmark. Kommunen måste då hitta en annan lämplig plats för förskola med förskolegård respektive studentbostäder i centralt läge. Sociala konsekvenser Fler bostäder och förskolan kommer bidra till att fler människor är i rörelse i området och längs cykel- och gångbanor. Trafikförslaget är utformat med tydliga angöringar vilket bidrar till en god gatumiljö med uttryckliga torg. En förskola i anslutning till natur och hållplats tillkommer. Livspusslet blir enklare för de som får tillgång till en förskola nära bostaden. Naturmark försvinner och ytan för vistelse i orörd natur minskar. Fler lekplatser och närheten till naturmark, är dock positivt för barns samspel, lek och lärande. Förskolan är placerad vid infarten till området med tydlig angöring och förskolans lekytor är placerade i bilfri miljö mot naturen i väster. En social- och barnkonsekvensanalys (SKA/BKA-analys) genomfördes där exploatör, berörda förvaltningar och stadsdelsnämnden deltog i analysarbetet. All planering ska utgå från människan och särskilt då fokus på barn och unga i fysisk planering. Målet är en socialt hållbar stad, för alla. Samspel + Med ett samutnyttjande av planområdet för förskola och studentlägenheter kan personer i olika åldrar integreras i sin närmiljö. + En förbättrad belysning ökar möjligheten till nyttjande under mörka årstider + En förbättrad belysning ökar känslan för trygghet + Tillgängligheten ökar till naturmarken - Kan upplevas som otryggt - Stora nivåskillnader - Studenter är överpresenterade - Risk för tomma lokaler om dessa inte hyrs ut Tillgänglighet Den nya bebyggelsen utformas med god tillgänglighet, lokalgatornas lutning uppfyller tillgänglighetskraven. Samtliga bostäder nås från marknivå eller via hiss. Trygghet/säkerhet Genom den nya bebyggelsen befolkas vägar, gång- och cykelbanor. God belysning och fler människor i rörelse ökar den upplevda tryggheten. Göteborgs Stad, Planhandling 21 (24)

26 Miljökonsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen berörs. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med Översiktsplan för Göteborg. MKB/Behovsbedömning Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKBförordningen bilaga 4 särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget medger en komplettering i befintlig stadsdel med bostäder och en förskola och angränsar till bebyggelse i söder. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i Översiktsplanen för Göteborgs kommun samt att planens genomförande ger upphov till påverkan på ett begränsat område och på begränsade intressen. Planförslaget medger i övrigt inte användning av planområdet för de ändamål som anges i PBL 4 kap. 34, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunen har därmed bedömt att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behövs för aktuellt planförslag. Behovsbedömningen är avstämd med Länsstyrelsen 25 september Följderna av planens genomförande ska dock alltid redovisas enligt PBL. Nedan följer därför en kort sammanställning av planens miljökonsekvenser. Miljömål I Göteborg finns tolv lokala miljökvalitetsmål. Strukturen för dessa liknar den för de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Planförslaget har stämts av mot de lokala miljömålen med fokus på Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. En sammantagen bedömning är att innehållet i detaljplanen är i linje med målsättningarna eller förhåller sig neutral till dem, dvs. innebär varken en försämring eller förbättring. Marken som är föreslagen för exploatering är naturmark. Förslaget kan innebära en ökning av biltrafik till och från området i och med förskolan. Dock finns god kollektivtrafik ca 100 meter från de föreslagna studentbostäderna och förskolan. Turtätheten är hög och man når stadskärnan på 15 minuter. Studenter har också ett konstaterat lågt bilinnehav. Göteborgs Stad, Planhandling 22 (24)

27 Förskolans stängslade utemiljö kommer vara begränsad. Öviga ytor av lekgården planeras att utformas som naturlek varvid en stor del av befintlig natur kan bevaras. Naturmiljö Naturmiljö tas i anspråk, och vegetation kommer att avverkas för att ge plats åt den tillkommande bebyggelsen. Kulturmiljö Ingen kulturmiljö påverkas. Påverkan på luft Området är beläget intill god kollektivtrafik och utbyggda gång- och cykelvägstråk. Bilinnehav för studenter är mycket lågt. Viss ökning av fordonsrörelser beräknas ske i samband med förskolans verksamhet. Påverkan på luft bedöms därmed som marginell och det finns ingen risk att gällande riktvärden överskrids. Påverkan på vatten Hanteringen av dagvattnet kommer att behandlas i kommande dagvattenutredning, men påverkan bedöms nu vara försumbar. Ekonomiska konsekvenser av detaljplan Kommunens investeringsekonomi Fastighetsnämnden får utgifter för ombyggnad av allmän plats inom lokalgata. Fastighetsnämnden får även utgifter för förrättningskostnader i samband med fastighetsbildning. Om kvartersmarken säljs till exploatören får fastighetsnämnden inkomster från försäljningen av mark för bostadsändamål och skola. Kretslopp och vattennämnden får inkomster i form av anläggningsavgifter samt utgifter för utbyggnad av serviser samt en ny brandpost samt förrättningskostnader i samband med bildandet av ledningsrätt om det blir aktuellt.. Kommunens drifts- och förvaltningsekonomi Om exploatören väljer att upplåta den blivande fastigheten med tomträtt får astighetsnämnden/ Göteborgs kommun intäkter för årlig tomträttsavgäld. Trafiknämnden får kostnader för drift av den nya gatuanläggningen i form av ränta och avskrivningar samt för skötsel och underhåll av densamma. Med gatuanläggning menas hela området som utgörs av allmän plats, lokalgata, inom planområdet. Park- och Naturnämnden får ingen ökad driftskostnad av allmän plats, natur, då de redan har förvaltningsansvaret. Kretslopp och vattennämnden får intäkter från brukningstaxan samt kostnader för driften av den allmänna VA-anläggningen. Göteborgs Stad, Planhandling 23 (24)

28 Ekonomiska konsekvenser för exploatören Exploatören får utgifter för planläggning samt för byggnation och övriga åtgärder på kvartersmark. Om kvartersmarken överlåts till exploatören får denne utgifter för köpeskilling och andra utgifter förenade med köpet. Om marken upplåts med tomträtt får exploatören en årlig kostnad för tomträttsavgäld. Överrensstämmelse med översiktsplanen Enligt översiktsplanen ligger området inom mellanstaden. Området anges som grönoch rekreationsområde gränsande till verksamhetsområde och en större begravningsplats. Den minskning av grönområdet som detaljplanen medför, bedöms inte påverka möjligheterna för rekreation negativt i området. Naturvärdena bedöms som ringa. Behovet av att möjliggöra för nya bostäder i staden är stort. Att utveckla planområdet bedöms därmed vara förenligt med översiktsplanens övergripande strategier om att bebyggelse ska kompletteras i mellanstaden, att bebyggelsen ska koncentreras till platser där infrastrukturen är väl utbyggd samt där kollektivtrafiken är god. För Stadsbyggnadskontoret Peter Wallentin Sirpa Antti-Hilli Tea Cole Planchef Konsultsamordnare Ramböll För Fastighetskontoret Charlotta Cedergren Distriktschef Malin Eriksson Exploateringsingenjör Göteborgs Stad, Planhandling 24 (24)

29

30 Förord Ramprogram för förskole- och skollokaler är framtaget i samverkan mellan Lokalsekretariatet, Lokalförvaltningen och Center för skolutveckling. Vi hoppas att ramprogrammet ger stöd och vägledning till kommande byggprojekt inom förskola/skola i kommunen. Göteborg Claes Johansson, Direktör Lokalsekretariatet 2

31 Innehåll 1. OM RAMPROGRAMMET 5 Sidnummer 1.1 Ramprogrammets utgångspunkter Styrdokument för förskola och skola Styrning av förskola och skola Pedagogiskt perspektiv Behörighetskrav Organisation av skolan Lärarutbildningen Ramprogrammets rekommendation Val av skolorganisation Barnkonventionen Göteborgs Stads budget Nätverket barn och unga i fysisk planering Måltidsorganisation Göteborgs Stads program för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Arbetssätt LOKALFÖRSÖRJNING Vem gör vad inledningsvis? Strategiskt uppdragsmöte inför förstudie Förstudie och yttrande till nämnd Investeringsbeslut i kommunstyrelsen Programskede (Mer detaljerat lokalbehov) Upphandling Projektering (Ta fram ritningar) Byggnation Förvaltning ansvarsfördelning stadsdels- och lokalnämnd Tidsöversikt Förutsättningar som försenar byggen BEHOVSANALYS Nyckeltal och ytbehov Analys utifrån barnet/eleven Inventera lokalbehov med en enkel checklista Kursplanernas krav på lärmiljön Inomhus Samverkan, delaktighet och kommunikation Medborgardialog 19 3

32 4. LÄRMILJÖNS UTFORMNING Flexibilitet Trygghet Inomhus Utomhus Den sociala miljön Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Ljud, ljus och luft Interiör RUMSMODELL Entré Kapprum, toaletter och skötrum Utformning av skötrum Arbetslagets yta (Förskola/skola) Ytor med särskilda funktioner (Övriga lärmiljöer) Yta för måltider Elevhälsa Expedition/Skolledning Bibliotek, mötesplats/arbetstorg Rekommendationer kring arbetstorget BILAGOR Checklista för enkel analys av lokalbehov ( Mall) Lärmiljö kopplat till läroplanen (Mall) Kommunikationsplan (Mall) 33 4

33 1. OM RAMPROGRAMMET De värdeord som varit styrande för ramprogrammet är flexibilitet, trygghet och barnperspektiv. Med dessa ord som utgångspunkt har ramprogrammet utformats med målsättning att skapa stimulerande lärmiljöer i förskola/skola. Ramprogrammet ska vara ett stöd för stadsdelsförvaltningarna inför arbetet med nya förskole- och skolprojekt i Göteborgs Stad. Det ska också vara en handledning för lokalförvaltningens projektorganisation. Det skapar förståelse för stadsdelarnas behov och kan spara tid och resurser för att nå ett bra slutresultat. Målsättningen är att skapa goda förutsättningar för byggprojekt och kommande fastighetsförvaltning inom förskola och skola. Ramprogrammet är till för att skapa ett riktmärke och ge vägledning i hur lärmiljöer för förskola och skola ska utformas vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid ombyggnad. Det ska ge förutsättningar för hur man med hjälp av byggnader och närmiljö enligt vetenskap och beprövad erfarenhet skapar en trygg, säker och stimulerande arbetsmiljö, som stödjer lärande och undervisning på bästa sätt. Byggnaderna ska erbjuda plats för inkludering, möte, kreativitet, nytänkande, motivation, lust, trygghet, rörelse, flexibilitet, kvalitet och stödja användning av informationsteknik. Byggnaderna utformas för att möta variationen av lärstilar och lärsituationer. Lärmiljön ska underlätta möjligheterna till att situationsanpassa lärandet, och kunna erbjuda en bred repertoar av metoder och lösningar för att nå kunskap, lärande, kreativitet och entreprenörskap. På så sätt får vi lärmiljöer där alla inkluderas genom att barn och elevers arbete sker tillsammans, samtidigt som deras unika talanger stöds genom möjlighet till individuell specialisering och talangutveckling. När det gäller den konstnärliga utsmyckningen är det viktigt att verksamheten får utrymme för delaktighet. Lärmiljöerna ska utformas så att de känns trygga och skapar förutsättningar för nolltolerans mot kränkningar och mobbning. De ska vara en mötesplats för gemenskap, där ingen diskrimineras av lokalernas utformning, utan möjliggör tillgänglighet för alla. Lärmiljöerna ska också fungera som plattform där närsamhället, barnen och eleverna möts och skapar förståelse för samverkan och demokrati, och i förlängningen stärker samhällsgemenskapen. Lärmiljöerna ska vara en central punkt i närsamhället. 1.1 Ramprogrammets utgångspunkter Ramprogrammet utgår från styrdokument för förskola och skola, Barnkonventionen, Göteborgs Stads budget, Nätverket för barn och unga i fysisk planering i Göteborgs Stad, Måltidsorganisation samt Program för Informations- och kommunikationsteknik (IKT). I följande stycken kan du läsa mer om dessa utgångspunkter. Utöver ovanstående utgångspunkter har Lokalförvaltningen råd och anvisningar för byggprojekt som innehåller styrande och stödjande dokument; till exempel lokalprogram för förskolor, F-3 skolor, respektive 4-9 skolor. Dessutom måste projektledaren följa tekniska anvisningar Styrdokument för förskola och skola Styrdokumenten för förskola och skola är bland annat skollagen, läroplanerna och förordningarna. I skollagen begränsas skollokalernas utformning till att det ska vara en god miljö och läroplanen anger på liknande sätt att det ska vara en god utemiljö. Det är sedan upp till kommunen att definiera dessa begrepp vidare. 5

34 Styrdokumenten ställer stora krav på att ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans, som anpassats för att väga upp skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Styrdokumenten ska göra att barnen och eleverna ska kunna utvecklas så långt som möjligt som individer. De ställer stora krav på flexibla och anpassningsbara lärmiljöer. Det vill säga lärmiljöer som främjar tillgänglighet, trygghet och varierade arbetssätt. Styrdokumenten fäster stor vikt vid att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden som samhällsmedborgare. Förskolan och skolan ska samarbeta med hemmen för att främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (SL 1 kap 4 ). För att stödja detta synsätt måste lärmiljöerna samverka med närmiljön både genom en öppenhet kring att dela byggnaderna och utemiljön med andra verksamheter, men också genom att kunna utnyttja närliggande resurser för att skapa naturliga mötesplatser i samhället. Styrdokumenten säger att alla som arbetar kring barnet/eleven ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (SL1 kap 5 ). Här måste lärmiljöerna stödja ett sådant tänk genom att skapa förutsättningar för att barnen/eleverna blir sedda, samt att den sociala miljön uppmuntrar till gemenskap Styrning av förskola och skola I och med nya styrdokument för förskola/skola och en ny lärarutbildning påverkas hur kommunen ska organisera förskola/skolas verksamhet och lokaler. Förskolan/skolan styrs från och med 1 juli 2011 av både ny lagstiftning och ny läroplan som inriktar kursinnehåll och årskursindelning på ett annat sätt än tidigare. Det här är de stora förändringarna: Det nya nationella styrsystemet och den nya lärutbildningen påverkar organisationen. Ramprogrammet förordar en uppdelning mellan förskola, årskurs F-3 och årskurs 4-9. Betyg sätts från och med höstterminen 2012 terminsvis från och med årskurs 6. Den nya skollagen har skärpt kraven på behörighet för förskollärare och lärare. Det är inte ett krav att skolorna ska organiseras i samma årskursindelningar som läroplanens kursplanindelning, utan kommunen själv väljer hur den kommunala skolan ska organiseras. Däremot är det viktigt att den organiseras på ett sådant sätt att de nationella styrdokumentens krav kan uppfyllas, inklusive nya krav på lärares ämnesbehörighet. För att utbildningen för eleverna ska få den mest optimala organisationen är det önskvärt att den årskursindelas på ett sådant sätt att de stämmer överens med styrdokumentens indelning och lärarutbildningen. Samtidigt är val av skolorganisation en mycket stor fråga och det är viktigt att titta på andra faktorer innan man gör sin prioritering Pedagogiskt perspektiv Ur det pedagogiska perspektivet påverkas byggnaderna av flera saker läroplanens uppdelning av årskurser, betygssättningen, rätten till lokaler anpassade till verksamheten och likvärdighet. Förskolans läroplan Förskolans lokaler ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Lokalerna och utemiljön ska stödja barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

35 Grundskolans/särskolans läroplan I läroplanen delas det centrala innehållet och kunskapskraven upp i årskurs F-3, 4-6 och 7-9. I läroplanen varierar innehållet beroende på vilket årskursblock som syftas. Lärmiljöerna behöver därför anpassas till respektive årskursblock. Betygssättning Betygssättningen sätts numera från årskurs 6, och från år 2015 måste betygen ges av lärare med ämnesbehörighet, det vill säga som har lärarlegitimation. Beroende på skolorganisationens utformning kan vissa skolor behöva ha ett nära samarbete sinsemellan för att garantera eleverna den undervisning som de har rätt till, en undervisning med lärare som är behöriga att sätta betyg i ämnet. Detta kan till exempel innebära att man behöver dela på lärartjänster och lokaler. Mer om lärarbehörighet i kommande kapitel. Rätt till lärmiljöer som stödjer läroplanen Alla elever i grundskolan ska ha tillgång till ett skolbibliotek och elevhälsa. Lokalerna ska erbjuda ändamålsensliga lärmiljöer utifrån läroplanernas krav och årskurs. Estetiskpraktiska ämnen Lokalerna bör utformas som ateljéer och verkstäder. Vid utformning av lokaler för slöjd är det viktigt att utgå ifrån att det numera är ett ämne och eleverna får ett gemensamt slöjdbetyg. Likvärdighet Ramprogrammets målsättning är att skapa förutsättningar för likvärdiga lärmiljöer Behörighetskrav Styrdokumenten och behörighetskraven påverkar hur man bör organisera förskola/skola. Inom förskolan krävs att en förskollärare planerar förskolans verksamhet och genomför arbetet tillsammans med arbetslaget. I årskurs F-3 är kravet en grundskollärare som undervisar sin klass och fritidspedagoger som leder arbetet med skolbarnsomsorgen. I årskurs 4-6 har grundskolläraren behörighet för fem ämnen, i resterande ämnen ska undervisningen utföras av andra lärare med rätt behörighet. I årskurs 7-9 sker undervisningen av ämneslärare som undervisar i tre ämnen. Nedan beskrivs vad ramprogrammet rekommenderar avseende organisering av skola och hur lärarutbildningen ser ut Organisation av skolan Generellt sett innebär kraven, framför allt när det gäller årskurs 4-9, att ju mindre en skola är, desto svårare blir det att organisera den effektivt och med rätt lärarkompetens för alla elever. Större enheter och fler lärare ger ökade förutsättningar för tillgång till kompetens. För att uppfylla kraven för samtliga enheter/skolor kan lärare behöva byta arbetsplats eller resa mellan flera. Att i stor utsträckning ha fler lärare som besöker mindre enheter för att uppfylla kraven kan vara negativt då de behöver samverka med övrig personal på varje enhet för att kunna utveckla elevens hela lärmiljö. I den nya lärarutbildningen går merparten av ämneslärare i gymnasieprogrammet (två ämnen), vilket innebär att andelen behöriga i tre ämnen kommer att minska. Det bör medföra att skolorna organiseras i större enheter. 7

36 Lärarutbildningen För att få en förståelse för hur man bygger upp sin skolstruktur, är det bra att veta hur utbildningen ser ut för lärare. Hösten år 2011 startade den nya lärarutbildningen för lärare i grundskolan i grundlärarprogrammet eller ämneslärarprogrammet. Förskollärarprogrammet är inriktat på arbete i förskola eller förskoleklass. Grundlärarprogrammet är inriktat mot arbete på fritidshem, i förskoleklass eller i grundskolans årskurs 1 3 alternativt 4-6. Denna utbildning leder till grundlärarexamen. Ämneslärarprogrammet för skolår 7 9 är en annan del av lärarutbildningen. Inriktningen 7-9 ger behörighet att arbeta som lärare i årskurs 1 och uppåt beroende på ämnesval. Gymnasielärarprogrammet ger behörighet i två ämnen och även behörighet att undervisa i årskurs Ramprogrammets rekommendation Med utgång från tidigare stycken rekommenderar ramprogrammet att man utgår från att bygga större enheter (skolhus) och att fler lärare ger ökade förutsättningar för tillgång till kompetens Val av skolorganisation Vid val av skolstruktur är det viktigt att bygga skolor i lämplig storlek och med indelningar av årskurs med hänsyn till läroplan. Det är också av vikt att titta på ekonomisk effektivitet i form av optimalt lokalutnyttjande. Anpassningar och förändringar av skolorganisationen bör ske med målet att lyckas med det pedagogiska uppdraget samtidigt som resurserna nyttjas optimalt. Utifrån ovan beskrivna förutsättningar och avvägningar föreslår ramprogrammet alternativ till organisation vid nybyggnad och ombyggnad. F-3 skolor och 4-9 skolor: F-3 skolor kan enkelt ställas om till förskolor eftersom de har lokaler integrerade med fritidshem. Större skolor: Ju mindre en skola är, desto svårare blir det att organisera den effektivt och med rätt lärarkompetens för alla elever. Större enheter/skolor för 4-9 och fler lärare ger ökade förutsättningar för tillgång till rätt ämneskompetens. F-6 skolor kan inte räkna med specialsalar: Skolor med annan organisation än ovanstående, till exempel F-6, kan inte räkna med ombyggnad som omfattar specialsalar, så som bild-, musik-, hemkunskaps- eller NO-salar Barnkonventionen Barnkonventionen antogs av FN Den definierar vilka rättigheter som gäller för barn i hela världen. Fyra huvudprinciper gäller: 8

37 Alla barn och ungdomar ska behandlas lika Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som berör dem. Barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem och barn och unga ska ha möjligheter att påverka. Detta innebär att barn och ungas perspektiv ska vara en naturlig del i byggandet av samhället och barn/elever ska ges möjlighet till inflytande i planeringen av de byggnader och den utemiljö som de vistas i en stor del av sin vakna tid Göteborgs Stads budget Barns fysiska miljö och barnperspektivet har uppmärksammats i Göteborgs Stads budgethandling för I avsnittet Barn och unga anges också inriktning och mål för verksamheten. Ett prioriterat mål är att Barns fysiska miljö ska bli bättre (s.23) Nätverket barn och unga i fysisk planering i Göteborgs Stad Barn och unga vistas i lärmiljöer en stor del av sin uppväxttid, och därför måste vi använda oss av två viktiga perspektiv: Barns perspektiv barnets berättelse om sina behov Barnperspektiv att utgå från barnets behov i processen Nätverket Barn och unga i fysisk planering inom Göteborgs Stad är ett forum för samverkan kring metodfrågor om hur barnperspektiv ska kunna uppnås inom olika ansvarsområden. Utgångspunkten för nätverket är barnkonventionen och skrivningarna kring barnperspektiv i Göteborgs Stads budget. Nätverket har sett behovet av konkreta verktyg för handläggare och tjänstemän som ansvarar för att barnperspektivet och barns perspektiv finns med i hela förändrings- och förvaltningsprocessen. En gemensam modell i Göteborgs Stad för barnkonsekvensanalys (BKA), är ett led i det utvecklingsarbetet. BKA, är ett analysverktyg för olika förvaltningar vid såväl underhåll och ombyggnad som i planprocesser inför större förändringar i den fysiska miljön. Det ska ge ett stöd för att i samverkan belysa vilka behov, tillgångar och brister som behöver lyftas fram utifrån barnperspektiv och barns perspektiv, samt beskriva konsekvenser av föreslagna åtgärder. Se stycke Måltidsorganisation Kommunstyrelsen behandlade en slutrapport från Projekt Måltid Göteborg i juni 2010 med rekommendationer inför organisering av kök. Där framgår att organiseringen av kök beslutas av respektive nämnd, vilket innebär att lokalsekretariatet vid ny- och ombyggnad, endast föreslår vilken typ av kök, som är lämpligt för objektet. I ramprogrammet rekommenderas att förskolor med fem avdelningar eller mer utrustas med tillagningskök. Nya skolor har oftast många elever och rekommenderas därför tillagningskök eller annan storkökslösning beroende på hur stadsdelen väljer att organisera sin produktion för all måltidsverksamhet i stadsdelen. 9

38 1.1.7 Göteborgs Stads program för Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Göteborgs Stad har sedan våren 2012 ett program för IKT, där inriktningen för IKT-arbetet beskrivs kopplat till skolutveckling i Göteborgs Stad. Bland de områden som lyfts som särskilt prioriterade märks modern lärmiljö där inriktningen uttrycks; - Alla lärande erbjuds utmanande och stärkande lärmiljöer som skapar förutsättningar för ett aktivt, kreativt, engagerat deltagande i ett globalt nätverkssamhälle. Även under andra rubriker i IKT-programmet ges inriktningar som påverkar vad och hur man bygger en skola framöver t.ex. under rubriken Möjliggörande infrastruktur. - Tillgången till Internet, datorer och annan teknik är avgörande för att alla verkligen ska få de möjligheter de har rätt till. Det är därför viktigt att alla barn/unga ges lika förutsättningar till ett lärande som stödjer ett tidsenligt arbetssätt och som inte är begränsat i tid, rum och omfattning. IKT- programmet och den snabba förändringstakten inom IKT- området ställer stora krav på att ramprogrammet uppdateras för att möta nya behov och nya krav. 1.2 Arbetssätt I skollagen ställs krav på att förskolans och skolans verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid varje byggnation ska erfarenheter och lärdomar tillvaratas och användas för att vidareutveckla ramprogrammet. Ny forskning och nya kunskaper som växer fram ska användas vid den årliga revideringen av ramprogrammet. Det är särskilt viktigt inom IKT-området där utvecklingen går snabbt framåt. För att Göteborg ska klara av att möta den internationella konkurrensen på arbetsmarknaden behöver vi stödja utvecklingen av kreativt och entreprenöriellt tänkande. Det handlar om att skapa förutsättningar för våra barn och elever att använda den allra senaste teknologin, att få utveckla talanger och att man är tolerant och respektfull i mötet med människor och miljö. Stadens förskolor och skolor ska utformas så att de stödjer en sådan utveckling. Ramprogrammet ska tillämpa en visionär syn på pedagogik i ständig utveckling, där barns och ungas lärande fokuseras. Ramprogrammet ska erbjuda öppna och flexibla arbetsmiljöer och ge stöd i att åstadkomma kreativa, nytänkande och kvalitativa lokaler för all verksamhet som rör förskola/skola. 10

39 2. LOKALFÖRSÖRJNING Lokalförsörjningsprocessen innehåller en rad aktiviteter med flera ansvariga parter. Här förklaras vem som gör vad och vad varje aktivitet innehåller. 2.1 Vem gör vad inledningsvis? Lokalsekretariatet genomför vår- och höstdialog med stadsdelsförvaltningarna för att identifiera kommande lokalbehov utifrån befolkningsutveckling, andra utförare och kommande behov av ersättningslokaler för befintliga fastigheter. Ansvarig stadsdelsnämnd ger därefter uppdrag till lokalsekretariatet för att täcka kommande lokalbehov. Lokalsekretariatet gör en första bedömning av stadsdelsnämndens begäran av lokaler och lämnar sedan ett uppdrag vidare till lokalförvaltningen. Där utses en projektledare som genomför en förstudie, som utgår från stadsdelens lokalbehovsanalys (se checklista i bilaga 1.1) Efter avslutad förstudie och rekommenderad lösning för att täcka lokalbehovet lämnar lokalsekretariatet ett yttrande med beräknad investering och hyreskostnad till ansvarig stadsdelsnämnd, som beslutar om fortsatt process. Om detaljplan för området finns och medger verksamhetens ändamål beräknas lokalförsörjningsprocessen ta 2-3 år Strategiskt uppdragsmöte inför förstudie Lokalförvaltningens projektledare kallar till ett strategiskt uppdragsmöte mellan projektledare, kontaktperson lokalsekretariatet, sektorschef för utbildning, sektorschef för måltid, kontaktperson för stadsdelsförvaltningen och lokalförvaltningens förvaltare. Sektorschefen avgör om ytterligare personer från stadsdelsförvaltningen ska vara med på mötet. Tänk på att ansvaret för kök och måltid ligger på annan sektor än utbildning vilket oftast innebär att chef för kost- och måltid behöver kallas till strategiskt uppdragsmöte. Projektledaren måste inhämta besked om och hur stadsdelen tänker göra kring: checklista för enkel analys av lokalbehov, barnkonsekvensanalys (BKA), krav på lärmiljön, kommunikationsplan och eventuellt medborgardialog Förstudie och yttrande till nämnd En förstudie genomförs för att få ett underlag för beslut i stadsdelsnämnden. Förstudien redovisar bland annat den ekonomiska konsekvensen för stadsdelsnämnden i form av ökad hyra för det föreslagna alternativet. 11

40 Investeringsbeslut i kommunstyrelsen När stadsdelsnämnden fattat beslut om att gå vidare med lokalförsörjningsprocessen enligt genomförd förstudie begär stadsdelsnämnden att få disponera investeringsmedel för projektet hos kommunstyrelsen. Begäran görs via lokalsekretariatet. Kommunstyrelsen behandlar investeringar i samband med budgetbeslut för planperioden (fullmäktiges budget) och i samband med kompletteringsbudget. Det sker tre gånger per år: i februari, juni och oktober. Investeringar under 10 miljoner kronor beslutas av enheten för lokalsekretariatet på delegation Programskede (mer detaljerat lokalbehov) Beroende på projektets karaktär och förstudiens omfattning krävs ett programskede (mer detaljerat lokalbehov), som mer konkret specificerar lokalbehovet. I programskedet är medverkan från stadsdelens verksamhet av stor vikt. Det framtagna byggnadsprogrammet utgör underlag för konsultupphandling (se nästa stycke) och projektering, det vill säga ta fram ritningar. 2.2 Upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet, till exempel Göteborgs Stad lokalförvaltningen, för att tilldela ett kontrakt som avser varor, tjänster (arkitekter, teknikkonsulter) och entreprenader så som byggentreprenader. Dessa upphandlingar genomförs enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU 2007:1091). Syftet med upphandlingsreglerna är att upphandlande myndighet på bästa sätt ska använda de offentliga medel som finansierar offentliga upphandlingar genom att dra nytta av konkurrensen på marknaden. Detta är en tidskrävande process, som innebär att ett förfrågningsunderlag tas fram och efter att anbud inkommit, utvärderas dessa efter en i förväg uppställd mall. Upphandlingsprocessen gäller och utförs generellt i varje byggprojekt inför projektering och därefter inför byggnation. För att hitta ramavtal inom önskat område söker du i det webbaserade inköpsstödet Winst. Du kan också läsa mer om vad ett ramavtal innebär hos Upphandlingsbolaget. 2.3 Projektering (ta fram ritningar) Efter avslutad konsultupphandling startar projektering, som är en detaljbeskrivning av kommande byggnation. I detta skede söker lokalförvaltningen även bygglov via Stadsbyggnadskontoret. 2.4 Byggnation I ett normalstort projekt tar byggnationen cirka ett år. Vid tidsbegränsade bygglov för tillfällig verksamhet med modul/paviljonglösningar är byggtiden avsevärt kortare - cirka sex månader. 2.5 Förvaltning ansvarsfördelning mellan stadsdels- och lokalnämnd Efter slutförd byggnation och godkänd slutbesiktning tar lokalförvaltningen över förvaltningen av byggnaden och fastigheten. Ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämnd och lokalnämnd regleras i den så kallade X-listan - Ansvarsfördelning i fastighetsförvaltning som finns på lokalförvaltningens hemsida.

41 Vissa lokalförsörjningsprojekt sker genom inhyrning och genomförs då på annat sätt. Då ansvarar fastighetsägaren för projektering och byggnation. 2.6 Tidsöversikt Lokalförsörjningsprocessen är processen från att stadsdelsförvaltning/nämnd identifierat ett behov av lokaler utifrån till exempel befolkningsutveckling till inflyttad byggnad. Nedan ser du de olika stegens ordning och ungefär hur lång tid varje steg kan ta. 1. Behovsanalys (SDN) 2. Tjänsteutlåtande i stadsdelen (SDN) 3. Nämndbeslut i stadsdelen (SDN) 4. Lokalsekretariatet ger uppdrag till Lokalförvaltningen (LS/LF) 5. Förstudie/Lokalprogram 4-6 mån (LF) 6. Nämndbeslut efter Lokalsekretariatets yttrande (SDN) 7. KS-investeringsbeslut (3 ggr per år) (KS) 8. Upphandling av konsult 1-2 mån (LF) 9. Projektering 4-8 mån (LF) 10. Upphandling entreprenörer 2-3 mån (LF) 11. Byggnation 12 mån (LF) Förutsättningar som försenar byggen När ny detaljplan eller ändring av befintlig detaljplan krävs till exempel då ett nytt bostadsområde planeras, måste man räkna med förlängning på 1-2 år för lokalförsörjningsprocessen. 13

42 3. BEHOVSANALYS För att kunna tillgodose verksamhetens behov på bästa sätt vid ny- eller ombyggnad krävs att verksamheten gör en rad analyser till förstudien. Först och främst är det viktigt att göra en enkel behovsanalys (se bilaga 6.1), som lämnas till lokalförvaltningens projektledare när projektorganisationen inför byggprocessen startar sitt arbete. 3.1 Nyckeltal och ytbehov Inför stadsbyggnadskontorets arbete med ny detaljplan för nya bostadsområden bör det avsättas tillräckligt stor yta för allmänt ändamål med generell byggrätt så att kommunen kan agera flexibelt och långsiktigt för att kunna svara mot det kommunala servicebehovet. Stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret/lokalsekretariatet bevakar tillsammans med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret att tillräcklig yta avsätts för till exempel förskola/skola när nya detaljplaner påbörjas. Utifrån barnperspektivet uppmärksammas speciellt att yta för utemiljö tillgodoses. Staden ger här olika förutsättningar, eftersom en förtätning i befintlig stadsmiljö inte kan ge lika stor utemiljö som vid etablering i nya bostadsområden. En målsättning för förskolebarns utemiljö är 35 m 2 /barn, 20 m 2 för yngre barn i skolan och 15 m² för äldre barn i skolan. Detta för att yngre barn kräver större ytor utomhus. Utemiljön ska vara så flexibel att den kan anpassas för både F-3-skola och förskola. Nedan presenteras de nyckeltal som gäller som planeringsnorm vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid om - och tillbyggnad. Nyckeltal (LOA): Förskola Skola Yta per avdelning /arbetslag 140 m 2 /avdelning Årskurs F-3: Ca 550 m 2 /arbetslag m ca elever Årskurs 4-9: Ca 450 m 2 /arbetslag m ca 90 elever Yta per barn/elev inomhus 10 m 2 Skola :10 m²/ elev Grundsärskola: 20 m²/elev Träningssärskola: 40 m²/ elev Yta per barn/elev utomhus 35 m 2 Årskurs F-3 20 m 2 Årskurs m 2 När du räknat färdigt summan av ovanstående kallas det lokalarea (LOA) och anger den totala lokalytan, det vill säga summan av de rum och utrymmen som krävs i en förskola eller skola för att kunna bedriva sin verksamhet. I den ingår till exempel personalrum, arbetsrum, klassrum, avdelningsyta, pausrum, specialsalar, bibliotek, toaletter, matsal, storkök, förråd, idrott etc, samt kommunikationsytor (korridorer mm). Det är LOA-ytan man sedan betalar hyra för. Det som inte ingår i LOA är teknikutrymmen så som fläktrum. Ytan för idrott ingår inte i 10 m 2 /elev men däremot som del av LOA-ytan som man betalar hyra för. Målsättningen är att bygga större förskolor med 5-6 avdelningar när fastigheten/ytan tillåter. Det blir snabbare och effektivare för kommunen att bygga två fastigheter à sex avdelningar än till exempel fyra stycken byggnader med tre avdelningar i varje hus. Att bygga både förskolor och skolor i två plan är också möjligt där detaljplan tillåter. 14

43 Exempel: Förskola (med fem avdelningar och tillagningskök) Skola (F-3 med 200 elever) Verksamhetsyta (LOA) Ca 90 barn x 10 m²= 900 m² Ca m² Lekgård Ca 90 barn x 35 m²= 3150 m² Ca 4 000m² Tomt Ca m² beroende på fastighetens förutsättningar och läge Ca 6 000m² 3.2 Analys utifrån barnet/eleven (barnperspektiv, barns perspektiv) Verksamheten ansvarar för att genomföra en barnkonsekvensanalys (BKA). Som verktyg för detta har stadsbyggnadskontoret tagit fram en mall (BKA- verktyg för barnkonsekvensanalys), som återfinns på deras hemsida. Inför en lokalplaneringsprocess förväntas verksamheten ha analyserat BKA enligt samspel, lek och lärande, vardagsliv, identitet samt hälsa och säkerhet i fyra dimensioner ; byggnad och plats, närmiljö, stadsdel samt stad. Samtliga områden analyseras efter följande rubriker: inventering, åtgärder och konsekvenser. Byggnad & plats Närmiljö Stadsdel Stad Sammanhållen stad Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Samspel, lek och lärande Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Vardagsliv Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser 15

44 Identitet Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Hälsa och säkerhet Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Inventering Åtgärder Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser Konsekvenser 3.3 Inventera lokalbehov med en enkel checklista En enkel genomgång av lokalbehovet behöver göras för att synliggöra konkreta behov av lokaler för verksamheten. Lokalbehovet ska göras i dialog med medarbetare och brukare och med utgångspunkt i ramprogrammet. Som stöd för den inventeringen finns en checklista för enkel analys av lokalbehov, som du hittar som bilaga Kursplanernas krav på lärmiljön Nedan finns de generella riktlinjer kring lärmiljö som kursplanerna anger och som är viktiga att tänka på under planering av miljöerna. I kursplanerna finns olika innehåll beroende på vilken åldersgrupp det gäller. Allt går inte att lösa inom skolans fysiska byggnad, utan eleverna måste utnyttja kommungemensamma anläggningar. Se över lokaler och platser i närmiljön och se om vissa aktiviteter kan förläggas där, till exempel orientering, simning, friluftsliv, fältstudier och observationer, samt möjlighet att studera ekosystem. Om du vill ha information kring en specifik årskurs läs vidare på Skolverkets hemsida Inomhus Idrott och hälsa För detta ämne behöver det finnas plats för lek och rörelse både inom- och utomhus. Det ska finnas plats att klättra, springa och dansa. Man ska kunna - röra sig i vatten och simma - orientera sig i närmiljön samt ha tillgång till friluftsliv - ha tillgång till gymnastikredskap - utöva styrketräning, konditionsträning och mental träning Musik För ämnet musik ska det finnas plats för sång, att skapa musik, för instrument och förvaring, till exempel slagverk och stränginstrument. Det bör finnas; - en god akustik - plats för musikframträdanden - ljudisolerade rum Biologi Inom ämnet biologi är det bra om lärmiljön bidrar till att visa; 16

45 - årstidernas växlingar - magnetism och ledningsförmåga (till exempel vattenmöjligheter) - fast form, flytande form och gasform - luftens egenskaper, avdunstning och filtrering - fältstudier och observationer i närmiljön - ekosystem, fotosyntes, förbränning och naturen som rekreation Fysik Inom ämnet fysik är det bra om lärmiljön bidrar till att visa; - kraft, rörelse och friktion, till exempel genom gungor och rutschkanor - balans, tyngdpunkt och jämvikt - material och ämnen i vår omgivning samt källsortering - kondensering, smältning och stelning, filtrering och avdunstning - väderfenomen, till exempel hur vindar uppstår och temperaturhantering - elektriska kretsar, magneters egenskaper - hur ljud uppstår, ljuskällor, tidmätning, elanvändning - tryck, volym, densitet - fart, tryck och effekt Kemi Inom kemi behöver man kunna hantera lösningar och blandningar vilket bland annat kräver att man har ett dragskåp. Man ska också kunna blanda kemiska ämnen och då bör man tänka på att kunna isolera dofter/lukter. Slöjd I ämnet slöjd behöver det finnas plats för sågning, tovning, handverktyg, metall, trä och textil. För detta behövs, precis som för NO-ämnen, en god ventilation och processventilation enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Slöjdlärare behöver tillgång till vissa redskap och maskiner (till exempel bandsåg, pelarborr och planhyvel) för att förbereda materialet till eleverna, om det inte finns möjlighet att detta levereras på annat sätt. Vid utformning av lokaler för slöjdämnet är det viktigt att utgå ifrån att slöjd är ett ämne och eleverna ska ha ett betyg i ämnet slöjd. Det går inte att läsa i styrdokumenten hur slöjdsalen ska utrustas men lokalerna bör utformas som ateljé och verkstad i stället för de gamla benämningarna trä/metall respektive textil. Tanken är att dela upp den gamla beräknade ytan för slöjdämnet i tre delar mjuk, hård och redovisning. Lokalerna ska ge möjlighet för fokus på både produkt och process. Utomhusmiljö Det är av vikt att se kopplingarna mellan tänkt lärmiljö och vad läroplanen säger om utomhusverksamhet. I utomhusmiljön ska det finnas plats för lek och rörelse, att kunna klättra, springa och dansa. Det är också bra om man kan utforska kraft och rörelse, till exempel friktion, tryck, volym, hävarmar och magnetism. Det är också bra om man kan; - se årstidernas växlingar - ha möjligheter till källsortering - ha en plats för framträdanden (alternativt i närmiljön) För att se kopplingar mellan planerad utemiljö och läroplanen föreslår vi en mall som du hittar som bilaga 2. Du hittar ett exempel, anpassad för förskola, på mallens uppbyggnad på nästa sida. 17

46 Exempel på användning av checklistan från Kanngjutaregatans förskola: Vad säger läroplanen? Hur bör gården utformas för att det ska kunna uppnås? Hur ser gården ut idag? Önskvärda åtgärder Förskolans övergripande uppdrag: Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Gården ska vara tillräckligt stor, bestå av många olika karaktärer naturlika karaktärer är särskilt viktiga, vara rik på löst material, tillåtas vara stökig, vara fysiskt utmanande, halvskuggig och säker. Gården är ganska stor Satsa på fler men det går också många barn på förskolan. Den är väldigt fattig på naturlika miljöer och är överlag ensidig med mest sand- och asfaltytor. Den saknar platser av varierad karaktär och tillgång till löst material. De fysiska utmaningarna är också för få. Gården är väldigt väderexponerad. karaktärer och mer löst material. Det skulle också vara bra med stockar, stenar och liknande för mer utmanande lek. Fler träd, buskar och tak behövs för att skydda mot sol och regn. 3.5 Samverkan, delaktighet och kommunikation Det är viktigt i alla delar av lokalplaneringsprocessen att samverka och kommunicera med berörda parter och göra dem delaktiga i det som händer. Detta krävs för att ta beslut baserade på fakta och för att kunna arbeta proaktivt. Det är viktigt att ta del av andras erfarenheter och att förankra processen hos de berörda både internt och externt. Samverkan och kommunikation måste ske kontinuerligt och säkras vid de olika delarna av projektet. Ett första steg i ett kommunikationsarbete är att identifiera vilka som är projektets intressenter, det vill säga vilka är direkt och indirekt berörda, eller allmänt intresserade. Nedan följer några idéer som man kan utgå från när man planerar fortsatt kommunikation. Enligt det demokratiska uppdraget i skolans styrdokument ska planeringen av lärmiljöer ske i samverkan med skolans elever, vårdnadshavare, ledning och anställda samt arbetsmiljöombud och fackliga organisationer. Detta kan i förlängningen också ses som en del i den demokratiska lärprocess som barn och elever ska ta del av, där de bland annat kan lära sig om kommunens budget och statliga styrdokument. Fundera på vilka samverkansformer som passar bäst för lokala skolstyrelser, brukarråd och handikapporganisationer. Identifiera vilka intressenter som finns i närsamhället och som kan samverka med verksamheten. De kan vara direkt berörda av projektet genom att ni till exempel delar lokaler, eller för att ni påverkas av varandra på något annat sätt. 18

47 Tänk igenom hur kommunikation ska ske med verksamhetsföreträdare, fackliga företrädare, skyddsombud, förvaltningsledning, kommunstyrelsen, stadsledningskontorets lokalsekretariat och lokalförvaltningen. Se mer under punkt 5. Planera för hur samverkan och kommunikation ska ske med entreprenörer. Vi rekommenderar att projektgruppen skapar en kommunikationsplan när intressenterna är identifierade för att bestämma vad ni behöver kommunicera med vilken grupp, hur den kommunikationen ska ske, när eller hur ofta den ska ske och vem som är ansvarig för att den sker. Förslag på en mall för kommunikationsplan finns i Bilaga 6.3. När du kommunicerar är det viktigt att du ger information som är vårdad, enkel och begripligt. Använd råd från Språkrådets Klarspråk-satsning. Läs mer här: Medborgardialog En idé för stadsdelen kan vara att träffa intressenter i grupp för att göra dem delaktiga, samverka och kommunicera över tid. Det är då viktigt att tydliggöra syftet med dessa möten till exempel informationsmöten eller möten för att skapa samverkan och delaktighet? En modell för detta är det som kallas medborgardialog. Du kan läsa mer i skriften 11 tankar om medborgardialog i styrning som getts ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 4. LÄRMILJÖNS UTFORMNING I nedanstående text och bild beskrivs ramprogrammet. Först ges en översikt över vilka lokaler som bör finnas och dess samband. Sedan beskrivs den sociala miljön, utemiljön, informationsteknik och interiör. 4.1 Flexibilitet I ramprogrammet ingår att skapa en flexibel lärmiljö som kan anpassas till ändrade förutsättningar i tid och rum. Det här menar vi med en flexibel lärmiljö: Lärmiljön ska kunna följa förändrade åldersstrukturer på barn och elever över tid, det vill säga efter olika verksamheters behov - till exempel om förutsättningarna kräver att en befintlig förskola behöver omvandlas till en F-3 skola, eller tvärtom. Lärmiljön ska kunna anpassas till följd av ändrade organisationsstrukturer, till exempel ökning eller minskning av antalet avdelningar. Lärmiljön ska stödja olika lärstilar det vill säga olika sorters pedagogik och arbetssätt. Den ska kunna förändras i takt med samhällsförändringar där inte minst snabb teknikutveckling ställer stora krav på förskolans och skolans verksamhet. Det ska finnas variation i den fysiska miljön så att man kan välja att sitta i allt från en stor samling till ett eget krypin för reflektion och avkoppling. Det är viktigt att se hur man kan samverka och vara flexibel inför sin närmiljö. Det vill säga att se till närsamhällets förutsättningar och hur man kan utnyttja dess resurser. Kanske finns det en närhet till andra lokaler som kan erbjuda kök, idrottshall eller liknande. 19

48 4.2 Trygghet En av tankarna med ramprogrammet är att skapa en miljö för möte och samverkan. Miljön ska vara normbildande i en positiv anda där man känner gemenskap och trygghet. I det ingår också att lärmiljön fysiskt ska förebygga brott och trakasserier. Brottsförebyggande rådet ( Att förebygga brott och problembeteenden i skolan 2012) menar att det är viktigt att bygga en lärmiljö som minimerar otrygga platser. Enligt deras undersökning förekommer främst sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning i elevskåpshallar, utanför och i klassrum. Stöld och skadegörelse sker oftast vid elevskåpen och i klassrummet. Elever känner sig mest otrygga utanför klassrum, vid elevskåp och i kafeteria och uppehållsrum. Detta kan förebyggas genom: Att vuxna är närvarande Att se till att det finns en insyn i dessa platser genom utformningen av lokalen samt att sätta in fönster och glaspartier och lägre skåp. Trygghet handlar också om att pedagogerna ska känna sig trygga med sin arbetsmiljö och för barnens säkerhet. Exempelvis bör räcken och staket ha en sådan höjd att de klarar att barn står på en stol utan risk för att trilla ner. Leksaker ska inte heller kunna tappas ned på barn som finns på våningsplan under. Det kan även handla om avgränsningar med grindar eller annat kring trappor, avsatser eller entrédörrar. När det gäller utemiljön är det viktigt att säkerställa växtval ur ett säkerhets- och barnperspektiv. För att skapa trygghet är det viktigt att inte bygga skåpshallar och undanskymda anonyma uppehållsrum. Skapa istället en närmiljö anknutet till arbetslaget där det finns plats för pauser och förvaring integrerat med lärmiljön Inomhus Lokalerna ska utformas så att de enkelt kan anpassas till nya krav och förutsättningar som styrdokumenten anger. Lokalerna organiseras på ett sådant sätt att verksamhetsrummen kan användas som en gemensam resurs och är tillgängliga för alla på förskolan/skolan. Rummens användning är inte på förväg bestämd utan ska kunna anpassas till den pedagogik och den verksamhet som använder lokalerna. Som riktvärde för yta per barn gäller 10 m 2 i förskolan och i skolan (se kapitel 3.1 Nyckeltal och ytbehov). De fackliga organisationernas skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation enligt Arbetsmiljölagen kap 6 4. Inför bygglov skriver skyddsombuden under en blankett där man anger om man deltagit enligt lag och om man har synpunkter på den slutliga lösningen. Det ska också utifrån lagstiftning finnas en elevrepresentation i byggprojekten. Det är således viktigt att i ett tidigt skede involvera skyddsombud i lokalplaneringsprocessen. Lokalerna ska skapa förutsättningar för olika typer av mötesplatser för samverkan och samarbete så att det sker ett kunskapsutbyte mellan elever, enskilda lärare, arbetslag, ämnesgrupper och närsamhället. Det är viktigt att de förskolor/skolor som byggs blir nytänkande och genomtänkta. Om-, tilloch nybyggnader ska omfatta förskolans/skolans totala miljö både den inre och yttre miljön, inredning, möblering, lek- och idrottsytor. Lokalerna ska stödja läroplaner och övriga styrdokument för utbildningsväsendet.

49 Utformningen av lokalerna ska utgå ifrån individorienterat bemötande och lärande, samt ämnesövergripande barn- och elevaktiva arbetssätt. Lokalerna ska formas så att de underlättar samverkan mellan olika ämnen och stödjer en modern organisation med olika former av grupperingar av barn, elever och personal samt inbjuder till användning av modern teknik. Lokalerna ska präglas av demokratiska grundbegrepp, tillgänglighet, öppenhet och kommunikation. Det ställer bland annat krav på en miljö som är tillgänglighetsanpassad. 4.4 Utomhus Byggnadernas utemiljö är en viktig del av förskolans/skolans lärmiljö. Här skapas möjlighet för uterum för alla årstider - kanske i form av amfiteatrar, rum under tak, vattenlek eller liknande. De skiftande naturtyperna ska tas tillvara för både lek och lärande. Naturliga material och element bör användas som bas för de lekområden som skapas. Hälsa, natur och miljö kan ligga som grund för lärandet och förståelsen av helhet. Det är ur verksamhetssynpunkt önskvärt att kunna skjuta på investeringar i utemiljö så att förskolan/skolan får en chans att växa in i vilket behov som faktiskt föreligger med den verksamhet som man bedriver. Man har då också möjlighet att få till en bra barn- och elevmedverkan. Det är viktigt med en dialog mellan stadsdelsförvaltningen och lokalförvaltningen om hur gården ska användas och hur den ska skötas. Utemiljöerna bör planeras så att barnen får tillräckligt med skugga. Man bör till exempel planera för buskar och träd som kan skapa skugga eller bygga andra solskydd till exempel skärmtak. Skärmtak är också viktiga för möjligheten till verksamhet utomhus som att äta mellanmål ute etc. Utemiljön ska vara tillgänglighetsanpassad. Det ska finnas god belysning utomhus så att barnen kan vara ute och leka även under den mörka årstiden. Beroende på gårdens förutsättningar och verksamhetens behov kan det också vara aktuellt att dela av gården i mindre gårdar för att underlätta överblickbarheten. Ramprogrammet sätter fokus på fyra områden inom utemiljö: Situationer i social gemenskap Det är viktigt att alla barn känner sig trygga, att de tillhör en gemenskap och att de lär sig att känna empati och ta ansvar. Miljön ska uppmuntra till aktiviteter som skapar detta. Aktivera alla sinnen Det är viktigt att miljön ger upplevelser och inbjuder till roliga aktiviteter. Barnen ska även få känsla av att de kan påverka miljön och vara delaktig i den. Ge plats för rörelse Miljön ska inbjuda till rörelse, det måste finnas plats för rörliga aktiviteter. Den ska också erbjuda balans- och tekniska övningar för utvecklingen av barnets motorik. Stimulera kreativitet Miljön ska inbjuda till skapande och erbjuda en variation av skapandematerial. Det ska vara en miljö som går att utforska och testa över tid. 21

50 Den sociala miljön Den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och särskolan i Göteborg har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén är att den ska leda till en högre måluppfyllelse och en utveckling av ledarskapet hos skolledare och lärare. Idén består av tre punkter som lyfts fram ur lokala och nationella styrdokument: Inre motivation och lust att lära Delaktighet och medskapande Helhetssyn De tre punkterna ovan omfattar både elever och personal. Alla ska känna lust att lära, vara delaktiga i arbetet och få sina kunskaper och färdigheter insatta i ett sammanhang. Att leda och styra förskola/skola inom Göteborgs Stad genom en verksamhetsidé ställer stora krav på att miljön speglar och skapar lust, motivation och medskapande för barn och elever i allt arbete som genomförs. Arbetet på förskolan/skolan och lokalernas utformning ska utgå från en helhetssyn som skapar förutsättningar för en verksamhet där helheten är större än delarna var för sig. Uppgiften för förskola/skola handlar om trygghet, gemenskap, personlig utveckling och lusten att lära. Byggnaderna ska utformas så att de kan användas för såväl lek som lärande. Det ställer stora krav på en vacker, spännande och annorlunda arbetsmiljö som manar till handling, uppmuntrar till experiment, stimulerar kreativitet och ger sinnliga upplevelser. Lokalerna måste därför anpassas till barns och elevers olika förutsättningar och intressen. Byggnaden behöver erbjuda trivsamma, ljusa och inbjudande pausrum. Det är viktigt att dessa ligger centralt och lättillgängligt. Personal och elever ska kunna ha gemensamma pausrum, kafeterior etc. Både elever och personal har behov av utrymmen, som ger lugn, stillhet och rekreation. Byggnaden ska vara tillgänglig, öppen, luftig och inbjudande. Skolans utformning bör uppmuntra ansvarstagande för den gemensamma miljön - på så sätt kan vackra och naturliga material användas. 4.6 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Informations- och kommunikationsteknik (IKT), är ett område där förändringar sker i en snabb takt och där utvecklingen förändrar förutsättningar för lärande på ett radikalt sätt. Det finns forskare som hävdar att IKT förändrar lärandet i grunden, både kring hur vi lär oss, och vad vi behöver lära oss. Detta får konsekvenser för de fysiska rummen. Det innebär att IKTperspektivet måste finnas med i arbetet med att bygga lärmiljöer i Göteborg. Inom Göteborgs Stad finns det ett IKT-program för utbildningsområdet. Det visar vad förvaltningarna ska uppnå inom området och vilka prioriteringar som är övergripande. Du hittar IKT-programmet i sin helhet här. Den fysiska lärmiljön måste ge plats åt teknisk flexibilitet och förutsättningar för IKT. Det innebär att det ska finnas tillgång till IKT i hela byggnaden oavsett målgrupp/åldersgrupp och vilken verksamhet det gäller. Det ska finnas plats för digitala verktyg så som bärbara enheter, skrivtavlor och digitala studios. Den tekniska infrastrukturen måste erbjuda en variation av digitala verktyg för att främja olika lärstilar och kunna möta omvärlden. Barn och elever lär och utvecklas ständigt, både i fysiska och digitala miljöer, därför ska den fysiska miljön stödja och skapa förutsättningar för den digitala.

51 Uppkoppling Här krävs relevant omvärldsbevakning eftersom förutsättningarna ändras i snabb takt. Mötes- och arbetsplatser Det ska finnas varierade mötes- och arbetsplatser beroende på hur en arbetsgrupp vill arbeta och deras lärstil. Dessa platser måste stödja användningen av digitala verktyg och miljöer. 4.7 Ljud, ljus och luft Det finns riktlinjer för ljud, ljus och luft som måste följas. Det är viktigt att se förskolan och skolan som en arbetsplats där både barn, ungdomar och anställd personal omfattas av Arbetsmiljölagen. För mer tips om hur du kan minska bullernivån redan vid planering av nybyggnad finns boken Ljudlig miljö som ges ut av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Viktiga riktlinjer att följa: Ljud: Det finns undersökningar som visar att höga bullernivåer påverkar inlärning hos barn då de kan ha svårare att uppfatta tal, men också att de kan få koncentrationssvårigheter som försvårar lärsituationen. Ett annat problem med buller är att både barn, ungdomar och personal kan drabbas av ljudtrötthet (tinnitus), vilket är en arbetsmiljöfråga. Ljudnivån på förskolegården ska inte ligga över 55 dba ekvivalentnivå utomhus, eller 30 dba inomhus (45 dba är maxnivå enligt Socialstyrelsen). Om detta inte uppnås på hela förskolegården ska helst 80 procent av gården eller minst 50 procent av gården ha ljudnivåer under 55 dba ekvivalentnivå. Om ljudnivån är högre än dessa riktvärden ska åtgärder vidtas för att nivån ska minska. Ljus: Enligt Arbetsmiljöverket är det viktigt med belysning som bidrar till god arbetsmiljö för att stimulera arbetet. Det är ett problem om ljusflödet är för svagt eller till exempel reflekteras mot ytor i rummet. En felaktigt utformad belysning kan bidra till att man blir trött i ögonen, får huvudvärk eller spänningar i nacke och rygg. Luft: Ventilationen i lokaler är behovsstyrd och styrs av koldioxidhalt och rumstemperatur. Luftomsättningen för respektive lokal dimensioneras enligt Arbetsmiljöverkets rekommendation så att koldioxidhalten normalt inte överstiger 1000 parts per million (ppm). Se också socialstyrelsens råd och anvisningar vad gäller ventilation SOS FS 1999:25. I förskolor och skolor bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s och person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s och m2 golvyta bör göras så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger ppm, bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. Barn är ofta känsligare för luftföroreningar än vuxna, då deras luftvägar och lungfunktion fortfarande håller på att utvecklas. Luftföroreningar kan bidra till permanent nedsättning av lungfunktionen och det finns belägg för att utveckling av allergier kan öka. Miljöförvaltningen följer ett riktvärde där års medelvärdet för kvävedioxid (NO2) ska underskrida 20 mikrogram/kubikmeter. 23

52 4.8 Interiör Genom val av inredning kan man skapa flexibla mötes- och arbetsplatser för både sittande och stående arbete, som skapar utrymmen för olika situationer och behov. Här följer exempel på inredning som kan verka för det: Skärmväggar Flyttbara enkla väggar för att skapa smårum i rummet. Flyttbar förvaring Med denna möjlighet kan man flytta sin arbetsplats och ändå ha med sig det viktigaste materialet. Man kan också använda t ex hyllsystem för att avskärma en grupp. Höj- och sänkbara arbetsytor Kanske man vill stå och jobba med vissa arbetsmoment och då skapar man enkelt ståbord av några bord. Man kan dessutom ge olika åldrar möjlighet att använda samma arbetsytor. Lättflyttade möbler Om möblerna lätt kan flyttas gör man snabbt om lokalen från enskild arbetsplats till gruppeller samlingsrum. Stolar, bord och hyllor kan ha hjul och skärmar ha bra handtag så att alla kan hjälpas åt att snabbt ge rummet en annan karaktär. Gradäng för att skapa nivåer Med förändringar i höjdled kan de som sitter på bänkraderna längre bak se lika bra som de som sitter längst fram. Delaktighet skapar aktivitet. Om gradängerna eller lådorna är enkla att flytta kan vilket rum som helst bli en aula i anläggningen. Gradängerna kan också fungera som enkla rumsavdelare. 24

53 5. FUNKTIONSMODELL Skissen nedan beskriver lokaler som byggnaden behöver innehålla samt lokalernas samband sinsemellan. Generellt sett ska alla lokaler göras så flexibla som möjligt för att kunna anpassas till olika verksamheter över tid. Däremot kommer det dock att skilja sig något beroende på vilken åldersgrupp byggnaden är tänkt för. Dessa skillnader finns i entréutrustningen, specialsalar, gemensamhetslokaler och skötrum. Byggnadens uppbyggnad enligt ramprogrammet: 25

54 5.1 Entré Alla förskolor/skolor ska ha en tydlig och välkomnande entré som ger en känsla av verksamhetens karaktär. Här finns information om vad som händer, praktisk information om byggnaden och föreskrifter. Huvudentrén kan fungera som entré för hela eller delar av anläggningen och vid behov kompletteras med ytterligare sidoentréer. Entréer förses med skärmtak och vindfång. Det ska också finnas separata skärmtak för barns möjlighet att sova/vistas ute skyddade från nederbörd och blåst. 5.2 Kapprum, toaletter och skötrum Kapprummen bör finnas i anslutning till huvudentrén. De kan delas upp i mindre delar beroende på organisationens uppbyggnad. Kapprummen kan behöva olika lösningar för olika åldrar och beroende av hur mycket utrymme som finns. I anslutning till groventré ska en toalett kunna nås ifrån gården. För förskolebarn behövs en praktisk grovdel med torkrum och klädförvaring samt möjlighet att spola av skor och leriga kläder innan man kommer in. Av- och påklädning i kapprum bör anpassas så att man inte stör övrig verksamhet, till exempel vid vila. I alla byggnader får endast normalstora WC-stolar monteras eftersom husen ska kunna användas av både förskola och skola. 5.3 Utformning av skötrum Barn som vistas i förskolan har en ökad risk att få infektioner jämfört med barn som vistas i hemmet och då speciellt de yngsta barnen. Det är en ökad förekomst av virus och bakterier i miljön genom att många barn vistas gemensamt i begränsade utrymmen. Smittspridning sker på olika sätt, till exempel vid direktkontakt med sjuka personer eller indirekt kontakt via förorenade ytor. Övre luftvägsinfektioner och magsjuka är de vanligast förekommande infektionerna hos barn. Både virus, bakterier och parasiter kan ge upphov till akuta mag- och tarmsymtom. Blöjbyte är en smittrisk. Blöjbarn med tarminfektion smittar lätt både personal och andra barn. Vid blöjbyte och vid hantering av förorenade blöjor finns det risk för nedsmutsning av personalens händer, kläder och ytor runt blöjbytesplatsen. I utsatta miljöer som till exempel våtutrymmen är det möjligt för virus och bakterier att överleva en längre tid. För att begränsa smittspridningen i förskolan ska skötrum/tvättrum, toaletter och övriga utrymmen utformas så att goda hygienrutiner kan upprätthållas. Två toaletter per barngrupp (18 barn) rekommenderas. Skötbordet ska vara avskilt men med möjlighet för den vuxne att ha uppsikt över gruppen eller så ska det ska finnas möjlighet att skärma av skötbordet för att skydda barnets integritet och för att minska risken för smittspridning. Skötbordet ska inte placeras där det förekommer lek eller serveras mat av hygieniska skäl. Om skötbordet är placerat i ett tvättrum med toaletter och tvättställ bör det placeras längst in i rummet, med möjlighet till avskärmning alternativt en glasdörr/vägg mellan skötplatsen och tvättrummet. För att underlätta för personalen så rekommenderas även en bänk strax utanför skötplatsen där barnen kan vänta på sin tur. 26

55 Toaletter med dörrar ska finnas vid ingången till tvätt-/skötrummet. Mitt emot toaletterna ska det finnas en låg tvättränna för barnen, där några barn kan tvätta händerna samtidigt. Placeringen av tvättrännan/tvättställen är viktig för att slussa barnen direkt till handtvätt efter toalettbesök och för att undvika onödigt spring runt skötplatsen. Barnvänliga tvål- och pappershållare ska finnas tillgängliga vid alla tvättställ. I anslutning till skötbordet ska det finnas en tvättho som enbart används vid blöjbyte och inte för att tvätta barnens händer. För att underlätta handtvätt för personalen bör det finnas ett tvättställ i standardhöjd, nära skötbordet. Skötrum och toaletter som delas mellan två avdelningar får inte förekomma på grund av risk för smittspridning. 5.4 Arbetslagets yta (förskola/skola) Arbetslagens yta ska vara en trygg bas i byggnaden där barnen och eleverna känner styrkan av att vara i sin enhet hela dagen. Arbetslagsytan är platsen för kärnverksamheten och den ska kunna varieras beroende på lärsituation. Det ska finnas mötesplatser och arbetsplatser för alla. Man ska kunna arbeta i öppna ytor som kan avgränsas med hjälp av skärmväggar och flyttbar inredning, för att skapa rum i rummet. Det bör också finnas små permanenta rum, till exempel för arbetsplatser för personal, tysta rum för enskilt arbete, grupprum och toaletter. Inom arbetslagets gemensamma yta ska det finnas plats för skolans fritidshemsverksamhet alternativt mötesplats/pausyta för äldre elever. 5.5 Ytor med särskilda funktioner (övriga lärmiljöer) Både förskolan och skolan behöver ytor med särskilda funktioner. Förskolan behöver speciella ytor för ateljé- och rörelse. Skolan har behov av idrottssalar/idrottshall. Vid nybyggnad av en F-3-skola byggs idrottshall med planstorlek 12 x 18 m. Byggnaden blir totalt 300 m 2. Vid ombyggnad kan i stället ett rörelserum räcka. Ett rörelserum dimensioneras inte för bollspel utan endast för lek och gymnastik med enklare redskap. För F-9 alternativt 4-9, där LF är byggare blir planstorleken 18 x 36 m. De sporthallar som idrotts- och föreningsförvaltningen bygger har planstorlek 23 x 43 m. Grundskolan behöver specialsalar/ämneslokaler för slöjdämnet, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Dessa ytor ska helst placeras centralt i byggnaden då de ska delas av hela verksamheten. Vid nybyggnad/ombyggnad behöver en analys göras avseende lokaler i närmiljön för ett eventuellt gemensamt nyttjande till exempel idrott och slöjd. 5.6 Yta för måltider Ytan för måltider behöver planeras väl så att den inte står outnyttjad en stor del av dagen, utan ska kunna nyttjas för andra ändamål. Där det är möjligt kan måltiderna sker i övriga verksamheten, till exempel på arbetstorget eller andra gemensamma ytor, så länge deras ursprungliga syfte behålls. Det är stadsdelsnämnden som bestämmer vilken typ av kök som byggnaden bör förses med, utifrån utredningen Måltid Göteborg som identifierat olika typer av kök. Det som däremot gäller för alla är att leveransen av mat eller råvaror till byggnadens kök, ska vara trafiksäkert separerad från övriga entréer till byggnaden. 27

56 5.7 Elevhälsa Skollokalerna ska stödja en samlad elevhälsa, vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser, till exempel specialpedagoger, skolläkare, -sköterska, psykolog eller skolledare. Denna grupp av kompetenser ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevens lärande och stödja deras utveckling mot utbildningens mål. För att kunna göra det behöver deras samarbete främjas i lokalernas utformning. En annan viktig aspekt är att det ska finnas en viss avskildhet i utformningen av miljön för till exempel elever som väntar på en kurator, skolsköterska eller liknande. 5.8 Expedition/Administration Expeditionen och administration bör placeras i anslutning till huvudentrén och arbetstorget, det vill säga de platser där alla passerar. Detta för att de ska finnas till för att välkomna verksamheten och för att vara lättillgängliga för de som har frågor samt behöver hjälp med administration. Det är också viktigt att placeringen är sådan att besökare lätt hittar dit. 5.9 Bibliotek/Mötesplats/Arbetstorg Eftersom eleverna i grundskolan och grundsärskolan enligt skollagen ska ha tillgång till skolbibliotek bör det placeras lättillgängligt för alla elever i byggnaden. Det ska stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt tillgodose deras behov av material för utbildning. Mötesplatsen/arbetstorget bör inbjuda till att ta en paus för ro och avkoppling, samtidigt som det också kan bli kafé för arbetsgrupper som möts. Arbetstorget ska vara knutpunkten i verksamheten, dit alla gemensamma ytor t.ex. specialsalar, kök/matsal gränsar. Det ska vara en plats för möten, inhämtning av information och presentation. Arbetstorget är en mötesyta för hela verksamheten där man kan arbeta och presentera sitt arbete i olika arbetsmiljöer och konstellationer. Arbetstorget är flexibelt till storlek och innehåll och därigenom möjligt att ändra; dels utifrån olika pedagogiska behov och lärsituationer, dels utifrån olika individuella behov. Miljön på arbetstorget ska vara varierande och erbjuda allt från enskilda krypin, till plats för arbetsgrupper eller storgrupp. Arbetstorget interagerar med arbetslagens ytor och tar vid där de slutar. Torget ska möjliggöra en flexibel lärmiljö, där interiören inbjuder till samarbeten mellan arbetslag och övriga i byggnaden. En viktig funktion av arbetstorget är att det skapas en känsla av samverkan, bland annat genom att rent visuellt ge insyn i de olika angränsande rummen. Eventuella väggar eller dörrar bör glasas för att underlätta överblick och trygghet. Samtidigt ska passage genom huset kunna ske utan att man stör andra delar av verksamheten. Därför bör stor vikt läggas vid att få fram ett bra ljudklimat för en harmonisk arbetsmiljö Rekommendationer kring arbetstorget Det av stor vikt att planera användningen av arbetstorget så tidigt som möjligt, för att undvika att ytorna används fel. Särskilt förskolan måste i sin behovsanalys beskriva användningen, vi har nämligen sett följande fallgropar: 28 Att arbetstorget enbart används som restaurang och blockerar annan användning då måltider ska serveras hela dagen.

57 När arbetstorget inte används som en kompletterande yta till avdelningarna där alla kan träffas utanför avdelningsgränserna, blir verksamhets ytan inte tillräcklig för barngrupperna. För att arbetstorget ska användas effektivt måste man skapa rum i rummet. Storleksmässigt föreslår ramprogrammet att ett arbetstorg delas av tre avdelningar. Således får en förskola/skola med sex avdelningar två arbetstorg. 29

58 6. BILAGOR 6.1 Checklista lokalbehov (MALL, 2 sidor) Denna checklista har tagits fram inom Ramprogram för förskole- och skolbyggnader i Göteborgs Stad. Med värdeord som flexibilitet, trygghet och barnperspektiv som utgångspunkt har ramprogrammet utformats för att skapa stimulerande lärmiljöer i förskolor och skolor. Checklistan ska spegla din förskolas eller skolas konkreta behov av lokaler. Tillsammans med barnkonsekvensanalys (BKA), läroplanens krav på lärmiljön och en kommunikationsplan, ska den ligga till grund för lokalförvaltningens förstudie. Inför planeringen av lärmiljöer ska stadsdelen verka för en inkluderande process som skapar delaktighet och ger möjlighet till inflytande. Det bör alltså finnas en förevarande dialog med medarbetare och brukare utifrån ramprogrammet. Det är också bra om skyddsombud finns med tidigt i processen. Tänk på att även inkludera kultur- och fritidsverksamhet och måltidsfunktionen i behovsbeskrivningen! Stadsdel: Projekt: Ansvarig: Datum: Revideringsdatum: Nuläget Beskriv nuvarande situation inför nybyggnad, om- och tillbyggnad. Nuvarande verksamhet Beskriv nuvarande verksamhets omfattning: Antal barn/elever, åldrar, grupperingar, organisation, m.m. Befintliga lokaler Beskriv verksamhetens lokalsituation: Vilka utrymmen finns idag? Hur används dessa? Notera även brister i verksamhetens lokaler och utemiljö 30

59 Effektiv lokalanvändning Beskriv de olika lokalernas användningsgrad: Går det att använda lokalerna mer effektivt så att det inte behövs fler lokaler? Kan komplettering av inredning och utrustning ge lokalen fler användningsområden? Förändringar i verksamheten Redogör kortfattat för kommande verksamhet: Exempelvis antalet barn, elever, personal, grupper, avdelningar eller annat mått på verksamheten. Även organisation, omfattning, pedagogik, m.m. Framtida behov Nya krav på utrymmen och lokalfunktioner Gör en sammanställning av de förändringar och verksamhetsmål som ger ett förändrat lokalbehov. Beskriv specifika krav på arbetsmiljön som påverkar lokalbehovet och vilka funktioner som lokalerna ska innehålla. Aktiviteter och rumsfunktioner Beskriv de rumsfunktioner som den förändrade verksamheten nu behöver. Beskriv den nya verksamhetens viktigaste aktiviteter. (Exempelvis Mötas i stor grupp med 60 elever, arbeta vid bord i mindre elevgrupper om sex personer, enskilda samtal, experiment, laborationer, praktiskt hantverk, kopiera, paussituationer, uteaktiviteter.) Sammanställ dem i en lista. Mångsidiga lokaler Lokalernas utformning ska kunna tillmötesgå behoven av olika undervisningssituationer. (Exempelvis förmedlingspedagogik, i projektform eller med informations- och kommunikationsteknik) Samband Beskriv vilka lokalsamband som är viktiga för verksamheten: Vilka samband ska uppnås eller förstärkas? (Exempelvis Arbetstorg och bibliotek, Personalarbetsrum och elevarbetsytor, Ateljéer/verkstäder och utomhusverkstad) Övrigt att tänka på Förskolan och skolan ska vara en mötesplats där ingen diskrimineras av lokalernas utformning. Beskriv andra viktiga förutsättningar för er verksamhet och dess påverkan på behov av lokalförändringar. (Exempelvis Mål, visioner, varumärke, informations- och kommunikationsteknik) 31

60 6.2 Lärmiljö kopplad till läroplanen (MALL) 32

61 6.3 Kommunikationsplan (MALL) 33