Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag 2 mars 2012

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag 2 mars 2012

2 Sammanträdesdatum (2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Datum: Fredagen den 2 mars 2012 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: cirka OBS! Tiden FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Mötets öppnande Fastställande av föredragningslista 3. Val av justeringsperson 4. Patientsäkerhet och avvikelser Christina Raner, Mats Tullberg 5. Information: Nationella navelsträngsblodbanken, årsrapport 2011 Olle Mattsson och Anders Fasth Kaffe Kommentarer till aktuella händelser Rapporter från styrelsens ledamöter TU: Förslag till styrelse för Sahlgrenska forskningsstiftelsen Lars Grip 9. Rapport: Uppföljning av rapport om Barn-IVA Jimmy Kero och Ulla Nathorst-Westfelt Bilaga Lunch TU: Yttrande angående motion om förbättrad företagshälsovård för regionens anställda Lars Rydhede 11. TU: Patientsäkerhetsberättelse för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 Ing-Marie Bergbrant 12. TU: Yttrande angående remiss om förslag till kompletteringar och justeringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Ing-Marie Bergbrant 13. TU: Månadsrapport för januari 2012 Eva Arrdal 14. TU: Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell Eva Arrdal 15. TU: Serviceöverenskommelse 2012 Eva Arrdal Handling skickas senare då regionservice återkopplat på SUs förslag Bilaga Bilaga Bilaga skickas senare Bilaga Bilaga Bilaga skickas senare

3 Sammanträdesdatum (2) 16. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegationsbeslut Övriga frågor 18. Mötets avslutande

4 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2012 Punkt 9 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Allmänt Hälso- och sjukvårdsavdelningen gav i mars 2009 ett uppdrag till utvecklingssekreterare Bengt- Göran Olausson vid regionkansliet att belysa intensivvården för barn vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus. Rapporten färdigställdes juni 2009 och en uppföljande rapport skrevs december Verksamhetschefen har nu inkommit med ytterligare en lägesrapport. Rapporten beskriver bl.a. den utökning av verksamheten som genomförts. Verksamheten fick 2010 en utökad budgetram om 12,5 miljoner kronor. Dessa medel tillfördes genom intern omfördelning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset som en särskilt riktad insats och innebar att antalet intensivvårdplatser utökats från sex åtta till tio. Verksamheten fungerar därigenom bättre än tidigare men fortfarande finns ett behov av tolv barnintensivvårdplatser. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar att godkänna rapporten samt noterar att behovet av resurser för två ytterligare intensivvårdsplatser för barn ska tas upp i dialogen om vårdöverenskommelse SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Jimmy Kero sjukhusdirektör områdeschef, område 1 Bilaga: Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

5 Bilaga 1(3) Uppföljning 2 av rapport angående intensivvården vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen gav i mars 2009 ett uppdrag till utvecklingssekreterare Bengt-Göran Olausson vid regionkansliet att belysa intensivvården för barn vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Rapporten färdigställdes juni 2009 och en uppföljande rapport skrevs december Denna skrivelse är ytterligare en lägesrapport. I den ursprungliga rapporten fann utredaren att barnintensivvårdsavdelning (BIVA) har en kostnadseffektiv verksamhet med låg mortalitet, har en nyckelroll på barnsjukhuset och att kapaciteten är av avgörande betydelse för att vården inom hela barnsjukhuset skall fungera och utvecklas. På barnsjukhuset finns för närvarande rikssjukvårdsuppdrag inom barnhjärtkirurgi, men här bedrivs också regionvård inom bland annat barnkirurgi, barnortopedi, barnmedicin och onkologi. Alla barn som transplanterats med solida organ behöver intensivvård efter operationen. Vad har hänt? Befolkningsunderlaget har under de senaste åren ( ) vuxit, mest i åldrarna 0-2 år föddes barn i Göteborg och barn i Västra Götalandsregionen De höga födelsetalen speglas direkt i verksamheten, då andelen barn med medfödda hjärtfel är konstant, och det ännu inte kan ses någon stor effekt av fosterdiagnostiken. Verksamhet Under hela 2011 har BIVA kunnat ha tio vårdplatser öppna och det har inneburit bland annat att antalet hjärtpatienter vars behandling senarelagts på grund av brist på BIVAplats under 2011 varit 15 att jämföra med 44 under Behandlingen av 12 (3 %) barnkirurgiska patienter senarelades av samma anledning under 2011 mot 43 under Antalet nya patienter ökade under sista halvåret 2011 och under 2011 opererades 10 % fler hjärtpatienter jämfört med Antalet patienter som vårdats på BIVA ökade också med 10%. Andelen patienter som återkom till BIVA inom 72 timmar minskade som ett resultat av det ökade antalet platser. Se fig. Medelbeläggningen under 2011 var fortfarande hög - ca 95 %. En intensivvårdsavdelning bör ha en medelbeläggning på ca 80 % för att alltid kunna ta emot akuta patienter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg TELEFON växel

6 Bilaga 2(3) Antal återinläggningar åren ,6 3,5 3 Procent 2 2, Månadsvis beläggning BarnIVA Procent januari feb ru ari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Under 2011 ökade antalet uppvakspatienter på BIVA med 15 % vilket avlastade och ökade patientflödet genom barnoperation. Uppvak innebär en kort övervakning efter operation under jourtid. Väntelistan för hjärtpatienter är nu ca patienter vilket är en önskvärd siffra då det ger möjlighet att få en lämplig mix av patienter på operationsprogrammet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg TELEFON växel

7 Bilaga 3(3) Personal Brist på intensivvårdssjuksköterskor har varit BIVAs största problem genom många år och är ett problem som delas med resten av landet. Verksamhetsområdet har sedan maj 2009 ökat antalet sjuksköterskor på BIVA med 14. De nya sjuksköterskorna är i familjebildande ålder vilket också medför föräldraledigheter och vård av sjuka barn. Det innebär att den faktiska bemanningen motsvarar färre än 14 fler anställda. Verksamhetsområdet har tillhandahållit internutbildning och arbetet med den inre miljön på avdelningen har varit intensivt. Stämningen på avdelningen är väsentligt bättre än Bakom det ligger ett mycket målmedvetet arbetsmiljöarbete, lett av vårdenhetschefen. Det finns kraft och energi för att arbeta med patientsäkerhet och förbättringar. Bland annat har två instruktörer anställts på halvtid för att ge personalen kontinuerlig utbildning i en mycket tekniktät och krävande miljö. Framtid Kontakt med Vårdhögskolan är viktig för att göra barnintensivvård känt. En film håller på att färdigställas för att användas i rekryteringssyfte på grund- och vidareutbildningen. Lika viktigt som att rekrytera nya sjuksköterskor är det att behålla den personal som redan finns i verksamheten och därför har verksamhetsområdet lagt ned kraft och resurser på att lära upp och vidareutbilda. Det är nödvändigt att skapa förståelse för att intensivvården av kritiskt sjuka barn är mycket krävande. Verksamheten har också oroliga och alltid närvarande föräldrar att ta hänsyn till. Sammanfattning Antalet platser har förbättrats under 2011 så att det finns 10 platser alla dagar (utom på sommaren), och det har gjort att verksamheten nu fungerar bättre än Fortfarande finns ett ökat och större behov av intensivvård och målet är att få till stånd 12 platser. Ulla Nathorst Westfelt Verksamhetschef An/Op/IVA Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 1 Områdesledning ADRESS Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg TELEFON växel

8

9

10

11

12 TU/Tjänsteutlåtande Punkt 11 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer Christina Raner SU /2011 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse för föregående år. Förvaltningens förslag till patientsäkerhetsberättelse har upprättats i enlighet med anvisningar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa patientsäkerhetsberättelse 2011 för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i enlighet med förslaget och att översända patientsäkerhetsberättelsen till regionstyrelsen. Bilaga Patientsäkerhetsberättelse 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Regionchefläkare Claes-Håkan Björklund Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

13 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (17)

14 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Övergripande mål och strategier...4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...5 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset...5 Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet...5 Organisation och funktion...6 Expeditionen för patientärenden...7 Struktur för uppföljning/utvärdering...7 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort...7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet...8 Patientsäkerhetsarbetet...8 Uppföljning genom egenkontroll...10 Samverkan för att förebygga vårdskador...10 Riskanalys...12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet...12 Avvikelser...12 Hantering av klagomål och synpunkter...13 Klagomål och synpunkter...13 Sammanställning och analys...13 Samverkan med patienter och närstående...14 Resultat...14 Övergripande mål och strategier för (17)

15 Sammanfattning En nationell patientenkätundersökning genomfördes våren 2011 vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) mottagningar inom den somatiska, psykiatriska vården och barnsjukvården. Undersökningen visade att patienterna kände sig bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Resultatet redovisas som patientupplevd kvalitet, s.k. PUK-värde mellan siffrorna 0 och 100, där högt värde eftersträvas. Resultatet var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85 och för de somatiska mottagningarna 92, vilket var i paritet med riket. Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande fem kontaktpunkter. Kontaktpunkten är en funktion för patientadministrativ service med syfte att öka tillgängligheten och servicen för patienter och remittenter. Kontaktpunkterna har tre huvudsakliga uppgifter, remisshantering, tidbokning samt att besvara förfrågningar. SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, vilket var lägst i landet bland regionsjukhusen. Följsamheten till basala hygien- och klädregler mäts varje månad för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % och följsamheten till klädregler 97 %, vilket var oförändrade höga nivåer i jämförelse med föregående månad och samma period förra året. Följsamheten till WHOs checklista för säker kirurgi följs varje månad sjukhusövergripande för kirurgi och för annan behandling samt diagnostik där det är tillämpligt. Följsamheten är mycket god. Inom sjukhuset har en metod för strukturerad journalgranskning, Global Trigger Tool (GTT) för att identifiera vårdskador snabbt spridits och är redan etablerad inom 13 verksamhetsområden. SU arbetar för att öka antalet rapporterade avvikelser års resultat är svårt att jämföra med föregående på grund av nytt avvikelsehanteringssystem, MedControl PRO, men antalet har ökat. Via avvikelsesystemet hanteras även klagomål. Klagomål och synpunkter tas också emot via Patientnämnden. Patienter och närstående har också involverats i utbildningsdagar och i dialog i ledningsgrupper samt i samband med händelseanalyser. De psykiatriska verksamheterna har regelbundna brukarråd med representanter från verksamheternas ledningsgrupper inom angelägna områden. Patienter har även deltagit vid framtagande av checklistor vid utskrivning. Risk- och händelseanalyser är viktiga verktyg för att förbättra patientsäkerheten och används inom SU. En riskanalys ska identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en negativ händelse inträffar. En händelseanalys klargör systematiskt vad som orsakat händelser eller incidenter som redan inträffat. Antalet genomförda risk- och händelseanalyser ökade SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. 3 (17)

16 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vår vision är SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET Vård av hög kvalitet kan också beskrivas som God vård och skulle enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2005:12) under år 2011 vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK), vilket är ett verktyg och ledningsstöd, som hjälper till att fokusera på de långsiktiga och viktiga frågorna. Samtidigt hjälper det oss att planera, genomföra, följa upp och utveckla verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen för SU är i linje med God vård. De prioriterade målen i BSK 2011 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar K2. Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen inom SU håller hög kvalitet och omsätts i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. SU bedriver en kostnadseffektiv verksamhet och har en ekonomi i balans Processperspektivet P1. Allt införande av nya och utmönstrande av mindre effektiva eller föråldrade metoder sker på ett ordnat och evidensbaserat sätt P2. Den överenskomna vården vid SU är lättillgänglig och köfri och baseras på öppna prioriteringar P3. Väldefinierade, standardiserade och effektiva processer utan oönskad variation P4. Bästa möjliga vård säkerställs genom öppen systematisk uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare M2. Medarbetarskapet vid SU präglas av engagemang, delaktighet och ansvarstagande Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 4 (17)

17 I den handlingsplan, som upprättats som en del av BSK, beskrivs sjukhusgemensamma och utvalda aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortets patient- och processperspektiv. Aktiviteterna beskrivs uppdelade enligt God vård. Arbetet hålls samman av en sjukhusövergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet och till den kopplade arbetsgrupper. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 SU är ett kvalitetsstyrt sjukhus, vilket kräver en långsiktig strategi och ett uthålligt arbete på alla nivåer. SU har ett ledningssystem, som ständigt utvecklas, vilket skapar förutsättningar för förbättringsarbete. Genom ett tydligt och för alla medarbetare känt system ökar patientsäkerheten. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet skall bedrivas med gemensamma förutsättningar som grund utifrån regionens handlingsprogram för God Vård. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för SU fastställer årligen det balanserade styrkortet för sjukhuset. I styrkortet finns strategiska mål och styrtal bland annat rörande patientsäkerhet. Av styrkortet följer även hur styrelsen löpande följer upp arbetet. Styrelsen tar aktivt del av och styr det löpande arbetet för patientsäkerhet på flera olika sätt. Som exempel kan nämnas att en punkt rörande patientsäkerhet och avvikelser finns med på styrelsens dagordning vid alla sammanträden. Föredragande är sjukhusets chefläkare. Där redovisas anmälningar, beslut och uppföljning av lex Maria-ärenden. Vidare förs löpande diskussioner om vårdrutiner och administrativa rutiner, som påverkar patientsäkerheten. I varje månadsrapport till styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat VRI och vårdplatsbeläggning. Styrelsen fastställer och engagerar sig löpande i den särskilda handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet. I samband med delårsbokslut och årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor. Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom SU åligger respektive verksamhetschef enligt gällande författning. Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Inom SU finns sjukhusövergripande styr- och funktionsgrupper där sjukhusdirektören utser ordförande i grupperna från SUs ledningsgrupp. I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet är kvalitetsdirektören ordförande och utvecklingschef/utvecklingsledare från varje område ingår liksom ansvariga för arbetsgrupperna för God Vård, dvs. chefläkarna och chefen för kvalitetsutveckling. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall, facklig samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag. För varje kalenderår fastställs en handlingsplan, som mer konkret reglerar uppdraget. Till funktionsgruppen finns arbetsgrupper kopplade till Socialstyrelsens föreskrift om God Vård. Arbetsgruppernas huvudsakliga uppdrag är att arbeta med övergripande och strategiska 5 (17)

18 frågor, genomföra sjukhusövergripande aktiviteter enligt handlingsplanen, samt utreda och bereda frågor till funktionsgruppen. Tillfälliga arbetsgrupper för tidsbegränsade uppdrag tillsätts vid behov. I samtliga arbetsgrupper ingår medarbetare och chefer från sjukhusets olika verksamheter. Organisation och funktion Stödgrupp Stödfunktion Linjeorganisation Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Enhetschef Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Verksamhetsutvecklare Verksamhetschef Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Utvecklingschef/ utvecklingsledare Områdeschef Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet inom SU är organiserad i de sjukhusgemensamma enheterna för kvalitetsutveckling respektive patientsäkerhet. Inom varje område finns en utvecklingschef/utvecklingsledare och inom varje verksamhetsområde finns en verksamhetsutvecklare. Inom varje verksamhetsområde finns en tvärprofessionell arbetsgrupp, patientsäkerhetsgrupp, som håller regelbundna möten, ledda av verksamhetsutvecklare. Utöver arbetet i verksamheternas patientsäkerhetsgrupper finns funktioner/personer, som bland annat hanterar ärenden i MedControl PRO, frågor rörande medicinteknisk utrustning, hygienfrågor (hygienombud), risk- och händelseanalyser samt klagomål. 6 (17)

19 Expeditionen för patientärenden Vid Expeditionen för patientärenden hanteras lex Maria-anmälningar och övriga avvikelser samt enskilda anmälningar. Lex Maria-anmälningar samt risk-och händelseanalyser publiceras på sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk-och händelseanalyser följs delvis upp från Expeditionen för patientärenden. Även ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har följts upp. Stödfunktion för att bistå verksamheterna i risk- och händelseanalysarbetet är upprättad. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Strategiska mål Styrtal Måltal 2011 Resultat 2008 SU uppfyller patientens/kundens behov och SU efterfrågar och överträffar patientens/kundens förväntningar Verksamheterna ska fokusera på patienternas och kundernas behov och önskemål samt hur dessa ska uppfyllas. Alla patienter och närstående är välinformerade och delaktiga i vården. De bemöts med värdighet, omtanke och respekt för vars och ens integritet. Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Nationell patientenkät Akutmottag 48% Resultat 2009 Nationell patientenkät Slutenvård Nöjdhet 83,7% Resultat 2010 Nationell patientenkät Slutenvård Bemötande Psykiatri 74 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Psykiatri 58 Somatik 77 Akutmott 73 Information Psykiatri 63 Somatik 79 Akutmott 71 Resultat 2011 Nationell patientenkät Öppenvård Bemötande Barn 95 Psykiatri 85 Somatik 92 Akutmott 86 Delaktighet Barn 84 Psykiatri 68 Somatik 79 Akutmott 72 Information Barn 85 Psykiatri 70 Somatik 81 Akutmott 74 Antal områden/ verksamhetsområden som arbetar med patient/ närstående/ kunddialog i lednings-grupp (eller motsvarande) 100 % av VO Ej aktuellt Nytt % 66 % (33 av 50) Vården vid SU håller hög kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt Varje patient ska ges rätt och säker vård och behandling i rätt tid. Vården ges på jämlika och jämställda villkor. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård 8 % 7% 8% Vår 9,7 % Höst 11,2 % 2 % Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Not: Resultaten av patientenkäten redovisas i form av PUK-värden Vår 9,9 % Höst 10,0 % Vår 2,6 % Höst 2,3 % 7 (17)

20 Vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global Trigger Tool (GTT) är etablerad inom 13 verksamhetsområden. GTT identifierar vårdskador som inträffat under studerade vårdtillfällen. Identifierade vårdskador sammanställs till verksamhetsspecifika vårdskademönster som utgör underlag för riktade förbättringsåtgärder för att minska vårdskador. I bedömningsarbetet är inriktningen att även inkludera skador där undvikbarheten är tveksam (orsaken till skadan kan vara påverkbar) för att skapa ett stort underlag för det lokala förbättringsarbetet. Ett breddinförande av metoden planeras Under 2011 genomfördes ett riktat SU-övergripande projekt där multiprofessionella granskningsteam från sex verksamhetsområden (gynekologi, ortopedi, infektion, transplantation, lungmedicin- och allergologi och medicin Sahlgrenska) utbildades och handleddes i vårdskademätning med GTT. Projektet startade hösten 2010 och avslutades efter 12 månader med rapportering av verksamhetsspecifika skademönster och förbättringsåtgärder. Exempel på förbättringsåtgärder som infördes är en ny mobiliseringsplan och särskilda kompressionsstrumpor för att förebygga tromboser hos patienter som genomgår vissa gynekologiska operationer och förändring av antibiotikaregim för att minska antibiotikaorsakad gastroenterit. Ingen verksamhet kunde under 2011 redovisa resultat som visar förändring i andel vårdskador över tid efter att riktade åtgärder relaterade till tidigare vårdskademätning vidtagits. Sedan tidigare följs antalet VRI upp inom kirurgisk verksamhet. Nytt för året är ett ITverktyg för uppföljningen. I det nationella projektet Infektionsverktyget utsågs regionen till ett av två pilotlandsting i landet med SUs kirurgverksamheter som deltagande. Projektet syftar till att utveckla och testa ett IT-stöd för kontinuerlig registrering och återkoppling av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning kopplat till diagnos. Piloten startade i slutet av året och beräknas pågå till och med april SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning (PPM) av vårdrelaterade infektioner (VRI) och basala hygien och klädrutiner (PPM-BHK). Följsamhet till basala hygien- och klädrutiner mäts också varje månad i SUs eget rapportsystem, se nedan. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetsarbetet Nationell satsning för patientsäkerhet Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen (2010:659), trädde i kraft den 1 januari Med anledning av detta upprättades för SU en patientsäkerhetsberättelse för 2010, vilken redovisades i början av De till grundkraven kopplade prestationsersatta indikatorerna var att mäta patientsäkerhetskultur och genomföra punktprevalensmätningar i följsamhet till PPM-BHK samt PPM-trycksår och att verka för minskad antibiotikaförskrivning inom öppenvården. SUs deltagarantal i patientsäkerhetskulturenkäten var tillräckligt för att uppnå uppsatt mål. Med stöd av resultaten har de deltagande verksamhetsområdena upprättat handlingsplaner för att uppnå förbättringar. Motsvarande planer är upprättade även på områdes- och SU-nivå. 8 (17)

21 SU deltog även i PPM-BHK och PPM trycksår, resultat se nedan. SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Tillförlitlig mätmetodik finns för tillfället inte tillgänglig på sjukhusnivå. SKLs åtgärdspaket Många verksamheter har arbetat med SKL:s åtgärdspaket för att minimera vårdskador. Genom att följa åtgärdspaketen har antalet VRI i samband med användning av perifera och centrala venkanyler (PVK och CVK) signifikant minskat. Checklista för säker kirurgi WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar och behandlingar där checklistan är applicerbar och vid alla operationsavdelningar och resultatet följs upp kvartalsvis. Rutinbeskrivningar Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att begränsa antalet rutiner och vårdprogram startades för att i så stor utsträckning som möjligt använda de nationellt och regionalt framtagna. Därefter skall rutiner läggas in i ett nytt dokumenthanteringssystem och finnas tillgängligt på sjukhusets intranät i ledningssystemet. Arbetet har krävt omfattande förberedelser under hela året. Avvikelsehantering En stor andel av de registrerade avvikelserna rör bristande remisshantering. Med anledning av detta genomfördes ett omfattande arbete för att förbättra remisshanteringen. Till exempel har beslut fattats om etablering av s.k. kontaktpunkter, som bland annat får till uppgift att hantera alla inkommande remisser bland annat för registrering i ett ärendehanteringssystem. SBAR Många avvikelser i vården beror på kommunikationsbrister. På hela Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus genomfördes under hösten en pilot i användandet av kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation). Även flera andra verksamhetsområden har infört verktyget. SBAR ska breddinföras på SU under Patientsäkerhetslagen Med anledning av den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och de nya föreskrifterna och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som trädde i kraft 1 januari 2011 respektive 1 januari 2012 genomfördes särskilda utbildningsinsatser för både chefer och medarbetare. För nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer genomfördes dessutom också en utbildning i patientsäkerhet per termin och kategori. Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer SU är medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) och deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka rollen som hälsofrämjande sjukhus. Följande projekt, som rör patientsäkerhet har bland annat genomförts under året: 9 (17)

22 Fysisk aktivitet på recept (FaR): Implementeringen startade 2010 och har fortsatt enligt plan. Under 2011 skrevs totalt 399 recept ut (26 recept 2010). Sjukhusets deltog i ett regionalt nätverk för FaR på sjukhus som syftar till att sprida goda exempel, likställa dokumentation och skapa samsyn. - Rökstopp i samband med operation: Rökstopp i samband med operation har visat sig minska komplikationsfrekvensen med cirka 50 %. SU har tagit fram riktlinjer för rökstopp i samband med operation som gäller från 1 januari Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vården följs upp bland annat via nationella PPM-mätningar, patientsäkerhetskulturmätning, komplikationsfrekvens via kvalitetsregister, patientnämnder, rapporterade avvikelser och resultat från de styrtal och mål som angivits i det balanserade styrkortet. Följsamhetsmätningar avseende basala hygienrutiner och klädregler genomförs varje månad. I delårsbokslutet redovisas en mer omfattande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet, avvikelser, åtgärder av patientsäkerhetsarbetet, antal händelse- och riskanalyser, tillgänglighet, SBAR, checklista vid säker kirurgi samt resultat av mätningar. Journalgranskning enligt GTT görs i flera verksamheter och sammanställs månadsvis och delårsvis. SKL publicerar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011 för vård utförd 2010 och tidigare. I 50 % var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i det balanserade styrkortet. Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika forum t.ex. SUs styrelse, ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på APT samt anslås på enheter och hemsidor.. Vid intern revision framkom det i maj 2011 att en specialistläkare i klinisk patologi på SU har frångått verksamhetens rutin och ställt felaktig diagnos på en typ av pigmenterade hudförändringar. Sjukhuset har anmält enligt lex Maria. Den berörde specialistläkaren är anmäld till Socialstyrelsen enligt patientsäkerhetslagen och arbetar inte längre på sjukhuset. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och eller samverkan. T.ex. genom organisation av samtliga psykiatriska verksamhetsområden inom ett av SUs sex område underlättas avstämning och samplanering mellan verksamhetschefer, vilket är av stort värde för patientsäkerheten. Exempel på samverkan: - Kommunikationsverktyget SBAR, se ovan. 10 (17)

23 Överenskommelser kring avgränsning, samverkan och koordination av insatser för patienter med beroende, psykos och allmänpsykiatrisk problematik. Lokalt finns så kallade konsultationsgrupper med representation från socialtjänst, kriminalvård, psykiatri och beroende för att hantera policyfrågor, uppnå konsensus och samordna insatser gällande svåra patientärenden. Dessa grupper kommunicerar systemfel åter till uppdragsgivarna genom sina representanter. Delar av de psykiatriska verksamheternas öppenvård arbetar integrerat med socialtjänst och kriminalvård. Detta integrerade arbetssätt gagnar i högsta grad patientsäkerhet genom att patientens skilda behov kan omhändertas på ett samordnat sätt med liten risk för att vårdskada uppstår i övergångar mellan olika huvudmän. Inom rättspsykiatriska vårdkedjan har processen kring samordnad vårdplanering kartlagts. I samverkan med kommunen har särskild blankett för informationsöverföring tagits fram. Denna används nu i det dagliga arbetet. Hot- och våldsituationer förekommer relativt ofta inom de psykiatriska verksamheterna. Dessa situationer utgör risk för såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Vid allvarliga händelser avseende hot och våld från patient riktat mot personal eller medpatient tillkallas polis. Med målsättning att förbättra denna specifika samverkan har verksamhetsområde Beroende under 2011 startat ett samarbete med polisen för att etablera kontinuerligt informations- och utvecklingsarbete. För intensivvårdspatienter är förflyttning mellan enheter ett allvarligt riskmoment. För att minska riskerna har berörda enheter kartlagt transportprocessen och utarbetat en checklista och arbetsrutin. För att förbättra övergången för patienter från barn- och ungdomspsykiatri till vuxenpsykiatrin har arbetsgrupp bildats. För att minimera stråldoser och optimera bildkvaliteten bedrivs samarbete mellan sjukhusfysiker och barnröntgen. För MR-kameran pågår ett kontinuerligt arbete med säkerhet tillsammans med sjukhusfysiker För att förbättra nyföddhetsvårdkedjan pågår samarbete mellan kvinnosjukvården och neonatalverksamheten Systematisk riskbedömning av geriatriska patienter avseende risk för trycksår, fall, konfusion samt risk för malnutrition eller redan utvecklad malnutrition Direktinläggningar enligt Fast track verksamhetsområdet Ambulans- och prehospital akutsjukvård har tillsammans med andra vårdverksamheter inom och utom SU utvecklat ett flertal vårdkedjor enligt konceptet Fast Track, för direktinläggningar på avdelning och därmed ökad patientsäkerhet. Direktinläggningar 2011 Direktinläggningar enligt Fast Track Nuläge Antal patienter/dygn Mål antal patienter/ dygn 11 (17)

24 Hjärta Höftled 3 3 Hjärnvägen (ej > Trombolys) Rädda Hjärnan 0,5-1? (Trombolys) Åldersstigen 0,5 2,5 AMBitiÖS Projekt pågår 8 (enbart på SU/Östra) Inte så sällan innefattar en negativ händelse flera verksamhetsområden, men händelseanalyser sker ännu oftast inom en enskild enhet. Det är ovanligt att analyser sker tillsammans med vårdgivare utanför universitetssjukhuset. I MedControl PRO går automatiskt meddelande till medicinsk teknik och fysik om man anger att en medicinskteknisk produkt är inblandad. Inom sjukhuset finns en gruppering, FORUM för IS/IT-avvikelser med representanter från medicinsk fysik och teknisk, IS/IT, verksamhet och chefläkare, som regelbundet träffas för genomgång av avvikelser. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbete med att bedöma om det finns patientsäkerhetsrisker pågår kontinuerligt och som en del av det dagliga arbetet. Det görs vid patientsäkerhetsgruppernas möten, arbetsplatsträffar och i ledningsgrupperna. Vid några enheter används s.k. Safety briefings för att identifiera patientsäkerhetsrisker. Statistik från MedControl PRO följs regelbundet upp med bedömt riskvärde om liknande händelser inträffat, som indikerat behov av proaktivt riskförebyggande arbete, t.ex. remisshantering och läkemedelshantering, även om enskilda händelseanalyser genomförts. Riskanalyser genomförs exempelvis när ny teknik eller medicinskteknisk utrustning ska införas, när nya metoder ska introduceras och vid organisationsförändringar där risk bedöms föreligga. Ledningsgruppen fattar då beslut om att riskanalys ska utföras, vilket även ingår i handlingsplanen efter årets patientsäkerhetskulturmätning. Exempel på riskanalyser: Extremt blodtransfusionskrävande patienter Patientperspektivet i projektet Gemensam Meliorjournal, GeM Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla medarbetare som upptäcker en avvikelse har möjlighet och ska rapportera avvikelsen i det regiongemensamma elektroniska avvikelsehanteringssystemet MedControl PRO. Vid vårdskada ska patienten eller närstående informeras att rapport har skrivits, vilka omedelbara åtgärder som vidtagits och hur vi arbetar för att förhindra liknande skador i framtiden. Patienten ska också informeras om var patienten kan klaga och om var patienten 12 (17)

25 kan söka skadeersättning. En journalanteckning görs vid vårdskada. Den som rapporterar en händelse kan själv följa ärendets utredningsgång. Ärendeansvariga på varje enhet ansvarar för att händelser utreds, åtgärdas, följs upp och återförs till verksamheten. Orsaksutredare och åtgärdsansvariga är utsedda inom verksamheterna. För att öka medvetenheten och vikten av ett systematiskt patientsäkerhetsarbete förs en aktiv dialog och utbildningar genomförs för alla yrkeskategorier. Vid allvarlig händelse kontaktas verksamhetschef för eventuell lex Maria-anmälan. Avvikelserna följs upp som stående punkt på agendan på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar och olika kategorimöten. Verksamhetschefen ansvarar för att vidtagna åtgärder efterlevs och följs upp.. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomålshanteringen är en viktig del av SUs samspel med patienter och närstående. Den bidrar till delaktighet och ger underlag för förbättringar. Patientinformation om hur synpunkter och klagomål kan lämnas finns anslaget på enheterna och tillgänglig på externa hemsidor. Det finns också en specifik blankett där patienter kan skriva sina synpunkter och med information om vart denna kan lämnas. Flertalet synpunkter och klagomål inkommer dock per telefon. Samtliga verksamheter har specifik funktion dit patienter kan vända sig med synpunkter och klagomål. Vanligast är dock att patienterna kontaktar berörd enhet. Inkomna klagomål registreras enligt sjukhusets direktiv i MedControl PRO. Återkoppling, när så önskas, sker till patient eller närstående via telefon, mail eller personligt möte med patient eller närstående. Även Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2011 emot klagomål gällande SU. Sjukhusets representanter förde en diskussion med patientnämndens kansli i Göteborg angående frågor och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna har utmynnat i chefläkarkontakter med berörda verksamheter. Även verksamheterna själva träffade vid behov patientnämnderna för att bidra till arbetet med att minska antalet klagomål. Klagomål tas också oftast emot via Kontaktpunkten. Troligen föreligger en underrapportering av klagomål, varför det är positivt om antalet avvikelser ökar. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Analys och återkoppling av klagomål till verksamheten sker enligt sjukhusets modell för avvikelser, beskrivet ovan. Dock har MedControl PRO bara varit i bruk drygt ett år och har under tiden varit behäftat med en del startproblem, bland annat har det varit svårt få ut statistik. 13 (17)

26 Sjukhusets anmälningar enligt lex Maria kategoriseras och ett exempel på fel som upptäckts på så sätt är osäker patientidentifieringsprocess inom sjukhuset. Denna process är under omarbetning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4. Patienter bjuds, i enlighet med mål i BSK, in till ledningsgrupper och erbjuds att medverka vid händelseanalyser. Vid klagomål erbjuds patienten möte med berörda verksamheter om patienten så önskar. Ett område har tagit fram en mall för att intervjua patienter om hur de uppfattar patientsäkerhet och allmän säkerhet, d.v.s. fysisk säkerhet, larm, hur man upplever vårdavdelningen, lokaler etc. Intervjuerna kommer att genomföras kvartal Exempel på arbetssätt och rutiner för att öka samverkan med patienter och närstående är: patienter och närstående har intervjuats i händelseanalyser patienten fyller själv i checklista inför utskrivning med information om hälsomål, olika läkemedel, fysisk träning, var patienten ska följas upp mm. föräldrar har deltagit i gemensamma planeringsdagar för all personal tillsammans med kardiolog och barnkirurg områdesledningsgrupp träffar patient och närstående två gånger om året för dialog kring upplevelser och förbättringar som behöver göras området har ett brukarråd som träffar områdesledningen en gång om året för dialog och samarbete kring förbättringar patienter medverkar aktivt med att formulera mål för rehabiliteringen och uppföljning av sin rehabiliteringsplan kontakt med Ung cancer. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Sjukhusövergripande Händelseanalysutbildning Riskteam för patienter med hög suicidrisk på verksamhetsområde Beroende. Samtliga verksamhetsområden inom psykiatrin har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för att se över riktlinjer och rutiner vid suicidrisk som bland annat innefattar strukturerad suicidriskbedömning med etablerade bedömningsinstrument Flera psykiatriska enheter har deltagit i SKL:s genombrottsprogram Bättre vård mindre tvång, arbetet kommer att fortsätta under 2012 Regelbundet återkommande självskyddsträning inom verksamhetsområde Rättspsykiatri i syfte att träna på att både förebygga och avvärja hotande situationer och att på ett professionellt, värdigt och säkert sätt genomföra tvångsåtgärder Ett utbildningsprogram för rätt hantering av de patientnära provtagningarna och analyserna har tagits fram och utbildning har påbörjats inom några verksamhetsområden 14 (17)

27 Ett webbaserat Hygienkörkort breddinfördes under våren 2011 på hela sjukhuset, vilket 926 (35 %) medarbetare genomförde under året Sjukhuset har utrett och arbetat aktivt för att få kontroll över misstänkt smittspridning av resistenta bakterier Arbetet med den gemensamma databasen, GeM har pågått under hela året Inom den gynekologiska akutsjukvården har triageringssystem METTS införts för att kvalitetssäkra medicinska prioriteringar Regelbunden scenarioträning i team inklusive träning enligt metoden Center for Education in Pediatric Stimulator, CEPS har genomförts Scenarioträning har också skett på många verksamhetsområden vid Simulatorcentrum för träning av medicinska färdigheter, kommunikation, ledarskap och samarbete för alla yrkesgrupper under såväl grund-, vidare- och efterutbildning Introduktion av ST-läkarna har förbättrats, vilket har medfört färre avvikelser gällande läkemedelsordinationer Inom verksamheter där användandet av avvikelsehanteringssystem behövde förbättras genomfördes utbildning till samtliga nya chefer, utbildning på planeringsdagar, besök på arbetsplatser SUs ledningsgrupp, flera chefer och ett flertal medarbetare deltog och de senare medverkade i den Nationella Patientsäkerhetskonferensen Avvikelserapporter och lex Maria Antalet avvikelser där vårdskada kunnat inträffa var och där vårdskada inträffat Antal lex Maria-anmälningar Lex Maria Kvinnor Män Övrigt Händelse- och riskanalyser Antalet genomförda händelseanalyser Indikator Antal utförda händelseanalyser Antalet genomförda riskanalyser Indikator Antal utförda riskanalyser Resultat av patientsäkerhetsklimatmätnin gar SU deltog i den nationella patientsäkerhetskulturmätningen. Resultatet av mätningen överensstämde i stort med rikets. Högst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Samarbete inom vårdenheterna 2. Återföring och kommunikation runt avvikelser 3. Öppenhet i kommunikationen 15 (17)

28 Lägst resultat inom SU uppnåddes för följande indikatorer: 1. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 2. Samarbete mellan vårdenheterna 3. Överlämningar och överföringar av patienter och information 4. Benägenhet att rapportera händelser 5. Arbetsbelastning och personaltäthet En handlingsplan utifrån resultaten föreligger för SU och även alla sex områdena har beslutade handlingsplaner, utifrån verksamhetsområdenas handlingsplaner. Resultat av mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Alla enheter inom SU arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets direktiv, genom månatliga redovisning av mätningar av följsamheten till reglerna. Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av VRI. I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % jämfört med 95 % i november (95 % december 2010). Följsamheten till klädreglerna var 97 % i december 2011, jämfört med 97 % i november (96 % december 2010). I genomsnitt var följsamheten till hygienreglerna 94 % 2011 jämfört med 93 % 2010 och 97 % till klädreglerna jämfört med 95 % Rapporteringsfrekvensen var i december % jämfört med 96 % i november (95 % december 2010). Medelvärdet för rapporteringsfrekvensen 2011 var 95 % jämfört med 93 % Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Basala hygienregler Klädregler 10% 0% jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 I den nationella punktprevalensmätningen av följsamheten till basala hygien- och klädrutiner (PPM-BHK) hade SU 90 % deltagande bland somatiska avdelningar. Följsamheten inom SU till BHK var 77 % (riket 65 %). Siffran skall tolkas så att 77 % av individerna hade hundraprocentig följsamhet, resten kan bara ha brustit i någon del per individ. Följsamheten till klädregler var inom SU 96 % (riket 89 %) och till avsaknad av klockor och ringar 96 % (riket 93 %). Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdskador, andel patienter med VRI, andel patienter med trycksår. 16 (17)

29 Resultat av punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner SU deltog i SKL årliga nationella punktprevalensmätning av VRI, PPM-VRI. Prevalensen VRI i somatisk vård på SU har i både vårens och höstens mätningar legat på knappt 10 %, vilket är lägsta siffran i landet bland regionsjukhusen. Andel VRI SU VT-09 HT-09 VT-10 HT-10 VT-11 HT-11 Somatik 9,7 8,7 11,5 11,2 9,9 10 Psykiatri 1,4 1,9 1,2 1,7 2,6 2,3 SU totalt 8,1 7,3 9,5 9,3 8,4 8,4 Resultat av punktprevalensmätning trycksår I PPM-trycksår hade SU ett exceptionellt högt deltagande då samtliga slutenvårdsavdelningar deltog. Frekvensen trycksår inom SU var 16,5% och nationellt 17 %. De trycksår, som registrerades vid SU var av lindrigare grad. SUs totalt 16,5% uppdelat på följande kategorier: Kategori 1: hudrodnad 9 % Kategori 2: blåsbildning 4 % Kategori 3: sår 3 % Kategori 4: djupa sår 1,6 % Summa 16,5 % SU minskade inte antibiotikaförskrivningen inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara tre landsting i Sverige. Måluppfyllelse dvs. resultat kopplat till egna mål och strategier. Se ovan Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort Övergripande mål och strategier för 2012 Se bilaga Handlingsplan 2012 för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, beslutad av styrelsen den 19 december Jan Eriksson Sjukhusdirektör 17 (17)

30 Handlingsplan 2012 Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet ska vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK). Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen i BSK 2012 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 1 (6)

31 I denna handlingsplan beskrivs sjukhusgemensamma prioriterade aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortet. Arbetet hålls samman av sjukhusets ledningsgrupp. Ledningsgruppen har till stöd sjukhusets styr- och funktionsgrupper och till dessa kopplade arbetsgrupper. För samtliga perspektiv ska måltal, där det är möjligt och relevant, anges könsuppdelat. Resultaten ska analyseras för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader mellan könen. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) 100 % av VO 8 % 2 % Exempel på aktiviteter under 2012 Aktivitet Utbildningar för patientmedverkan och patientsäkerhet utifrån resultaten i patientenkäter, patientsäkerhetskulturmätningar och klagomål Sprida och stödja strukturerat arbetssätt för granskning och gallring av rutiner i vårt ledningssystem Utbildningar i risk- och händelseanalys, strukturerad kommunikation (SBAR) och strukturerad journalgranskning (GTT) Införa infektionsverktyget för kontinuerlig mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Skapa och kommunicera riktlinje för patientinformation på olika språk Skapa och kommunicera riktlinje för vård av barn på vuxenavdelning Inleda ett organiserat arbete med Simulatorcentrum för träning av identifierade risksituationer Stimulera arbetet med SKL:s åtgärdspaket för att minska antalet vårdskador Ansvar Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören Kvalitetsdirektören Chefläkare Chefläkare 2 (6)

32 Kvartalsvis uppföljning av följsamheten till WHO:s checklista för operation/diagnostik/behandling Införa arbetssätt för Rökstopp inför operation Kommunicera sjukhusledningens patientsäkerhetsarbete till verksamheterna, t.ex. genom att vid beslut om större verksamhetsförändringar publicera riskanalys och handlingsplan som utförts ur ett patientsäkerhetsperspektiv Revidera riktlinjer för patientsäkerhet Anordna endagsutbildning i patientsäkerhet, en per sjukhusområde Sahlgrenska, Mölndal och Östra Chefläkare Processledaren, Hälsofrämjande sjukhus (HFS) Kvalitetsdirektören Chefläkare Chefläkare FoUU-perspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Andel nöjda studenter Totalt 85 % Antal vetenskapliga publikationer på SU Högre tal än Kartläggning av perioden Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Organisera samarbetet med utbildningsanordnare för studenter och medarbetare under fortbildning för genomförande av projektarbeten inom förbättringskunskap Kartlägga pågående forskningsprojekt inom förbättringskunskap Ansvar Chefläkare Kvalitetsdirektören 3 (6)

33 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 Högre produktivitet än föregående år +1,0 % i förhållande till föregående år Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Delta i införandet av modell för beräkning av kvalitetsbristkostnader Delta i framtagandet av nyckeltal på sjukhus- och verksamhetsnivå Delta i modell för ekonomistyrning som stödjer vårdprocesserna Ansvar Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Ekonomi- och marknadsdirektören Processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård B. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/ åtgärd C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Antal beskrivna sjukhusövergripande vårdprocesser med fungerande team Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet A. 0 B. 0 C. 0 A. Minst 90 % B. Minst 90 % C. Minst 90 % 5 50 % 4 (6)

34 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Säkerställa fortsatt genomförande av produktionsplanering Kvalitetsdirektören genom införandet av huvudplanering på verksamhetsnivå Delta i framtagning av planer för internkontroll på Ekonomi- och marknadsdirektören områdesnivå (omfattar alla perspektiv) Workshops om arbetet med måluppfyllelse och Kvalitetsdirektören handlingsplaner för regionala kvalitetsindikatorer Sjukhusgemensamt projekt för rätt användning av Kvalitetsdirektören blodprodukter Via kvalitetsnätverket och kvalitetsdagarna sprida kunskap om Kvalitetsdirektören och exempel på lyckade förbättringsarbeten och sjukhusövergripande processarbete Införa Kontaktpunkter på SU i enlighet med fastställt beslut Områdeschefen, område 3 Anordna utbildning för kvalitetsorganisationen kring Kvalitetsdirektören egenkontroll Uppdatera rutiner och riktlinjer för publicering i Kanslichefen dokumenthanteringssystemet Barium Säkerställa genom internrevision att miljöledningssystemet är Kvalitetsdirektören infört och fungerar Medarbetarperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 SU är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska (% av 5 % arbetad tid) Andel genomförda utvecklingssamtal med 90 % individuell kompetensutvecklingsplan utifrån verksamhetens uppdrag JÄMIX-index (Etablerat mått för mätning av jämställdhet) 108 Nöjd medarbetarindex 3,6 Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Antal arbetsplatser som använder FOKUSmodellen som metod för ständiga förbättringar > 150 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Utbildning av FOKUS-modellen i syfte att alla medarbetare ska delta i arbetet med att ständigt förbättra verksamheten och arbetsplatsen Delta i aktiviteter för chefer i syfte att utveckla och stärka chefsrollen för att klara uppdrag och mål Delta i arbetet med att implementera personalvision 2021 Ansvar Kvalitetsdirektören HR- och kommunikationsdirektören HR- och kommunikationsdirektören 5 (6)

35 Organisation Nedanstående forum har utformats för att realisera Kvalitetsutveckling och patientsäkerhets mål. Uppföljning Kvalitetsdirektören/ordförande i funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet har ett övergripande ansvar under verksamhetsåret för genomförande av aktiviteter, uppföljning och återredovisning mot ovanstående mål till SUs ledningsgrupp. Tidplan Detta dokument gäller för perioden till och med Beslutsgrupp Forum Syfte Deltagare Frekvens Ordf. Funktionsgrupp - Utforma förslag till strategi och handlingsplaner för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet samt fortlöpande följa och utvärdera - Initiera och samordna genomförandet av övergripande aktiviteter - Ta initiativ till sjukhusgemensamma aktiviteter och införande av gemensamma verktyg - Medverka i beredning inför beslut om införande av nya metoder eller utmönstring av gamla - Synliggöra och kommunicera sjukhusets etiska plattform Kvalitetsdirektör Sekreterare 1 kvalitetschef/motsvarande från respektive område Utvecklingschef 2 chefläkare Minst en gång i månaden Ing-Marie Bergbrant Arbetsgrupper Forum Frekvens Kontaktperson Strategiska rådet för läkemedelsfrågor En gång i månaden Mats Tullberg Patientfokuserad vård och säker vård En gång i månaden Christina Raner Effektiv vård och vård i rimlig tid En gång i månaden Birgitha Archenholtz Kunskapsbaserad vård och jämlik vård Två gånger per termin Mats Tullberg Hälsofrämjande sjukhus (HFS) 6 ggr/år Erica Sandberg Miljögrupp Efter behov Ing-Marie Bergbrant 6 (6)

36 Tjänsteutlåtande Punkt 12 Datum Diarienummer SU /2012 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013, dnr RS Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har ombetts av hälso- och sjukvårdsavdelningen att inkomma med synpunkter på komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför Remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Sjukhusdirektören för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har av regionkansliet blivit ombedd att inkomma med synpunkter på komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför Efter diskussion med sjukhusdirektören har styrelsens presidium bedömt ärendet av så principiellt viktig natur att förslaget till yttrande bör underställas styrelsen för ställningstagande och att styrelsens synpunkter bör lämnas till Hälso- och sjukvårdsutskottet. Förslag till remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta upprättat förslag till remissvar daterat och översända detsamma till hälso- och sjukvårdsutskottet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Förvaltningsremiss komplettering/justering i Krav- och kvalitetsboken för Primärvård inför Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

37 Bilaga 1 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer SU /2012 1(5) Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende förslag till komplettering och justeringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013, dnr RS Inför beredningen av Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) för 2013 önskar hälso- och sjukvårdsdirektören få synpunkter på hur samverkan mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården fungerar efter införandet av VG Primärvård samt vilka förbättringar som kan göras på kort respektive lång sikt. I första hand önskas synpunkter på följande områden: - Organisatorisk samverkan på ledningsnivå - Samverkan av vårdprocesserna, bl.a. remisser inkl. akutremisser, epikriser, konsultationer samt användande av webbtidbok för bokning av patientbesök på VGPV-enheter inkl. jourcentraler - Samverkan då patienter är utskrivningsklara och användningen av KLARA SVPL - Samverkan kring patienter inkskrivna i den kommunala hemsjukvården eller i särskilda boenden inkl. korttidsboenden - Samverkan vid utremittering av patienter från sjukhusen samt uppföljning av dessa patienter. Nedan lämnas Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) synpunkter på krav- och kvalitetsboken för VG primärvård (VGPV) inför Exempel på synpunkter som framkommit från SUs olika verksamheter beskrivs först och följs sedan av en sammanfattning. Organisatorisk samverkan på ledningsnivå När det gäller samverkan mellan vårdgivare, både på patientnivå och på ledningsnivå, finns det gränssnittsfrågor som behöver lösas gemensamt. Här finns svårigheter att få till stånd möten med de privata vårdgivarna inom VGPV. För att uppnå detta bör krav om samverkansskyldighet förtydligas och en indikator som följer upp att vårdgivarna faktiskt deltar i samverkan. Beroendekliniken Övergripande samverkan fungerar bra utifrån beroendeperspektivet. Samverkan sker huvudsakligen via temagrupp psykiatri. Då beroendefrågor ofta är på agendan har temagrupp psykiatri startat en permanent arbetsgrupp gällande beroendefrågor - Berosam. Där är den offentliga primärvården representerad. Det har varit ett bekymmer att samverka med de privata vårdcentralerna T.ex. var det vid den utbildningsserie som Beroendekliniken erbjöd förra året som en del i prioriteringsarbetet god uppslutning från offentliga primärvården men sämre från den privata primärvården. Vissa av patienterna vid beroendekliniken är hemlösa, har svårt passa tider och tas inte omhand inom primärvården. Befintlig vårdcentral för hemlösa utgör en flexibel lösning för dessa patienters behov av tillsyn av somatisk hälsa. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

38 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer SU /2012 2(5) Mödrahälsovårdsteamet i Haga är ett exempel på samverkan på flera organisatoriska nivåer, allt från styrgrupp från olika huvudmän till samverkan kring enskild patient med flera olika parter engagerade. Exempel på samverkande parter är öppen och sluten beroendevård, primärvårdens mödrahälsovård samt förlossningsvården inom SU. Psykiatri Samverkan fungerar tämligen bra inom LGS, ledningsgruppen för samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, temagrupp psykiatri. Samverkan med den offentliga primärvården fungerar bra. Det tog lång tid för de privata vårdcentralerna att delta med representant men finns idag.. Tyvärr saknas deltagare från de privata psykiatrimottagningarna. Dessa ska representeras genom tjänsteman från hälso- och sjukvårdskansliet, men därifrån har hittills ingen deltagit. Detta påverkar även samarbetet med vårdcentralerna indirekt eftersom det blir otydligt vart de skall vända sig för remisser och konsultationer i psykiatriärenden. Ortopedi När det gäller kontakter med ledning har det varit svårt att få en fungerande dialog. En av orsakerna är troligen den heterogena organisationen inom primärvården. Samverkan kring vårdprocesser Stroke I arbete med Stroke/TIA-processen var det svårt att hitta lämpliga representanter från den offentliga primärvården (VG PV) som processdeltagare, trots att det är oerhört viktigt för att minska glappet mellan sjukhusvård och primärvård. Strokeenheten deltar i ett projekt på Hisingen som syftar till förbättrad uppföljning av strokepatienter i primärvården. Kirurgi Ett ökat remissflöde har noterats från primärvården med begäran om enklare åtgärder som tidigare skötts på vårdcentral eller Frölunda och Lundby sjukhus. BUP Tydlighet efterfrågas avseende vårdcentralernas "behandlingsuppdrag" för barnpsykiatri. Patienter remitteras till BUP utan att basal utredning har genomförts på vårdcentral. Psykiatri Det är inte möjligt för psykiatrimottagningarna inom SU att ha kontakt med ca 80 vårdcentraler inom Göteborg och kranskommunerna. Förhoppningar finns på en ny konsultationsmodell som kommer att lanseras under våren Provtagningsremisser Olika versioner av de IT-stöd som används för digital remisshantering innebär att ansvarsnummer, team och läkarnivå för mottagande enhet inom SU inte finns i de provsvar som kommer till sjukhuset från primärvården. Detta innebär risk för fördröjning av patientens vård på sjukhuset. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

39 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer SU /2012 3(5) KLARA SVPL Övriga områden och verksamheter Förbättringar som genomförts i rutinen och i IT-stödet t.ex. OFVI (oförändrad vård och omsorgsinsats) innebär att vårdtiden förkortas och ny vårdplanering inte behöver göras. Planering i hemmet av kommun och primärvård förkortar vårdtiden på sjukhuset, därtill kommer förbättrad vårdöverföring mellan vårdgivare. Justering i KLARA SVPL är fortfarande ett problem speciellt för de privata vårdcentralerna. Många privata vårdcentraler anger att de har dålig kunskap om systemet och känner inte till var de kan få support. Det finns ett problem att en del vårdcentraler inte vill justera vårdplanen förrän de fått läkemedelslista och läkarepikris. Sammantaget har införandet av rutinen och IT-stödet ökat kvaliteten i de underlag som ligger till grund för den samordnade vårdplaneringen. Samtidigt har IT-stödet, bland annat p.g.a. hur arbetsprocessen i systemet har byggts upp, byråkratiserat och försvårat den samordnade vårdplaneringen vilket har resulterat att hela arbetet tar längre tid och att vårdtiderna på sjukhuset har förlängts. En direkttelefonlinje till vårdcentralerna för sjukhusen, att läkaren ska kunna dokumentera i KLARA SVPL i stället för att skriva separat remiss och ett bättre stöd till sjuksköterskor på äldreboende så att patienten slipper att åka till sjukhuset skulle ytterligare kunna förbättra samverkan. Samverkan vid hemsjukvård Från SUs sida skulle det vara positivt med ett utökat samarbete mellan kommun och primärvård samt ökad tillgänglighet till primärvårdsläkare för kommunens personal i händelser av en patients tillstånd försämras. Patienter med kommunala insatser måste i mycket större utsträckning än nu kunna behandlas i hemmet via primärvårdens läkare, i stället för som nu alltför ofta hänvisas till sjukhusets akutmottagningar med risk för förvirring, smitta eller fallolyckor. Samverkan vid utremittering Barnsjukvården Trakeostomerade barn som är utskrivningsklara och skall överföras till kommunal hemsjukvård ligger ofta kvar på sjukhuset i väntan på att kommunen anställer personer som kan sköta barn med trakeostomi i hemmet. Kompetensen hos personal som arbetar inom hemsjukvården i Göteborgsregionen bör ses över så att vårdtiden förkortas för dessa patienter. Personalen bör arbeta övergripande över hela Göteborg, då det totalt är få barn som blir trakeostomerade. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

40 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer SU /2012 4(5) Ekonomi Kapitationsersättning innebär att respektive vårdcentral får ersättning efter listade patienter och inte efter besök. En begränsad målrelaterad ersättning finns för vårdcentral som i ökad utsträckning tar hand om patienter. Med nuvarande ekonomiska modell finns en risk för att vårdcentraler i ökad utsträckning remitterar patienter till sjukhusen. KoK-boken bör utformas väsentligt tydligare så att denna risk begränsas. Vid samordnad vårdplanering ska alla tre parter - primärvård, kommun och sjukhus - justera vårdplanen i systemet Klara SVPL innan patienten kan bli utskrivningsklar med kommunalt betalningsansvar. Det är inte ovanligt att primärvården är långsam och sist med denna justering. Det kan innebära att patientens vårdtid på sjukhuset förlängs i onödan samtidigt som sjukhuset inte kan debitera kommunen för vårddagar där patienten är utskrivningsklar. Patienten får då inte bästa vård och sjukhuset bär kostnaden. För att minimera detta problem bör sjukhuset kunna debitera primärvården för utskrivningsklara vårddagar, vid det tillfällen då vårdtiden på sjukhuset förlängts på grund av att primärvården varit sen med justering av vårdplanen utan att det funnits sakliga skäl för detta. Gränssnittsproblematik SU upplever att det finns vårdcentraler som gör egna definitioner av gränssnittet, t.ex. att patienter med vissa läkemedel skall gå kvar inom specialistvården eftersom de har "specialistpreparat" och av den anledningen inte tar emot patienter med dyra läkemedel eller kostsam uppföljning. Det är inte ovanligt att vårdcentraler inte vill ta ansvar för patienter med hänvisning till att läkemedelsbehandlingen är för dyr, Sammanfattning Reglerna, framförallt gällande upprättande av vårdplanering och ekonomiskt ansvar vid brister i vårdplanering, behöver förtydligas. Krav och kvalitetsboken behöver utformas så att ett ökat incitament skapas att inte remittera patienter till sjukhus när det inte är nödvändigt. Det behövs också tydligare reglering kring vilka samverkansgrupper som ska bemannas av primärvården och tydligare sanktioner när så inte sker. Vidare är det angeläget att informationsöverföringen från samverkansgrupper till de enskilda vårdenheterna är kvalitetssäkrad. Därutöver bör tydligare regler finnas så att nödvändig nivåstrukturering av vården, dvs. ansvarsoch uppgiftsfördelningen mellan primärvården och länssjukvården, kan genomföras på ett bra sätt och i enlighet med intentionerna i vårdvalet. Det är väsentligt att det i Krav- och kvalitetsboken framgår att primärvårdens ansvar baseras på en tillräckligt hög kompetensnivå och att det faktum att en utredning eller terapi är resurskrävande aldrig kan avgöra att ansvaret överförs till sjukhusvården. Kostnadsansvaret för förskrivning av läkemedel i samband med att patientansvar överförs från sjukhuset till primärvården bör förtydligas, liksom vad som gäller resurskrävande läkemedel som inte omfattas av den rekommenderade listan ( REK-listan ). Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

41 Tjänsteställe, handläggare Datum Diarienummer SU /2012 5(5) Samverkan är fortfarande för opreciserad. Flera frågor hänskjuts från Krav- och kvalitetsboken till närområdesplanen. Troligtvis finns inga sanktionsmöjligheter i sistnämnda. Hur information om ändrade vårdprogram etc. skall nå vårdcentralerna framgår inte. Här kan finnas en medicinsk säkerhetsaspekt. Jan Eriksson Sjukhusdirektör Ing-Marie Bergbrant Kvalitetsdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukhusdirektörens stab Bruna stråket 21, Göteborg Telefon växel

42 Bilaga2 Sida 1(2) HSA/VG Primärvårdskontoret Datum Diarienummer RS FÖRVALTNINGSREMISS Till Sjukhusen i Västra Götalandsregionen Komplettering/justering av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2013 Regionfullmäktige beslutade den 3 februari 2009 att ett vårdval i enlighet med lag om valfrihetssystem (LOV) införs för primärvården i Västra Götaland från och med den 1 oktober Regionfullmäktige fastställde samtidigt det förfrågningsunderlag med tillhörande bilagor (Krav- och kvalitetsboken) som anger förutsättningarna för att bedriva vårdverksamhet i VG Primärvård. Enligt avsnitt 8 i Krav- och kvalitetsboken (KoK-boken) har Västra Götalandsregionen rätt att genom politiska beslut ändra villkoren i KoK-boken. Sådana beslut ska skriftligen meddelas vårdgivarna och kan som regel tidigast träda i kraft den 1 januari nästkommande år. Regionfullmäktige fastställer i juni varje år i samband med beslut om regionens budget de ändringar/justeringar av KoK-boken som ska gälla för nästkommande år. För år 2012 träder dessa ändringar i kraft från och med den 1 april. Nuvarande kontrakt med vårdgivarna i VG Primärvård gäller till och med Inriktningen är att större ändringar av förutsättningarna i KoK-boken inte ska göras inom den återstående kontraktstiden utan sådana ska i så fall genomföras först från och med Arbetet med KoK-boken inför 2013 inriktas därför i första hand på mindre förändringar och justeringar till följd av olika tillämpningsbeslut. I samband med beslutet av KoK-boken för 2012 beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet ett antal följuppdrag inför framtida förändringar av KoK-boken. Några av dessa kan komma att få genomslag i KoK-boken för Det gäller framför allt tillgängligheten till vårdenheterna under helger (lördagar och söndagar), hembesök hos sjuka äldre, åtagandet om psykisk ohälsa, patientströmmar mellan primärvård och sjukhus samt kostnadsansvar för vissa läkemedelsnära produkter. Inför beredningen av KoK-boken för 2013 önskar VG Primärvårdskontoret få synpunkter på hur samverkan mellan sjukhusen, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården fungerar efter införandet av VG Primärvård samt vilka förbättringar som kan göras på kort respektive lång sikt. I första hand önskas synpunkter på följande områden: - organisatorisk samverkan på ledningsnivå - samverkan i vårdprocesserna, bl.a. remisser inkl akutremisser, epikriser, konsultationer samt användande av webbtidbok för bokning av patientbesök på VGPv-enheter inkl jourcentraler samverkan då patienter är utskrivningsklara och användningen av KLARA/SVPL

43 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS samverkan kring patienter inskrivna i den kommunala hemsjukvården eller i särskilda boenden inkl korttidsboenden samverkan vid utremittering av patienter från sjukhusen samt uppföljning av dessa patienter. Sjukhusen ges tillfälle att inkomma med synpunkter på ovanstående frågor. För att hinna med beredningen inför Regionfullmäktiges beslut behöver vi era synpunkter senast den 15 mars HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN VG Primärvårdskontoret Rose-Marie Nyborg

44 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2012 Punkt 13 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Månadsrapport januari 2012 I ärendet föreligger för Sahlgrenska Universitetssjukhuset upprättad månadsrapport januari I januari 2012 var följsamheten till basala hygienregler 95 % jämfört med 94 % i december (94 % januari 2011). Följsamheten till klädreglerna var i januari 96 % jämfört med 97 % i december (96 % januari 2011). - Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation/ behandling var i januari (december 1 912) vilket var 226 (12 %) fler jämfört med december. - Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 880, vilket var 147 (20 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 91 % i januari vilket var lägre än i december (93 %). - Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 1 258, vilket var 79 (7 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling var 79 % i januari vilket var samma som i december (79 %). - Tid till triage var i januari 24 minuter för 90 % av patienterna, vilket var två minuter längre än i december, och 6 minuter kortare jämfört med januari Tid till läkare var i januari 258 minuter för 90 % av patienterna, vilket var 16 minuter längre än i december och 47 minuter kortare än i januari Den totala genomloppstiden var i januari 7 timmar och 17 minuter för 90 % av patienterna, vilket var 9 minuter längre än i december och 36 minuter kortare än i januari Antalet månadsanställda var i januari Det var 215 färre än i december 2011 och 208 färre än i januari Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 6,17 % per januari (6,35 % per december). Per januari 2011 var sjukfrånvaron 6,15 %. - Det ekonomiska resultatet efter januari var 18,3 mnkr bättre än budget. Utfallet var -1,3 mnkr och det budgeterade resultatet var -19,6 mnkr. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att fastställa månadsrapport januari i enlighet med förslag. Styrelsen föreslås besluta att förklara protokollet under denna paragraf omedelbart justerat. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga Månadsrapport januari Sahlgrenska Universitetssjukhuset

45 Månadsrapport januari 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Denna månadsrapport är sjukhusdirektörens förslag till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen behandlar rapporten

46 Dnr SU /2012 Innehåll 1. Patientperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet...12 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tillgänglighet och vårdgaranti Ledtider vid akutmottagningarna Produktionsredovisning inkl inkomna remisser Köstatistik Radiologi Sahlgrenska Redovisning av fakturering per HSN Redovisning av externa vårdintäkter/landsting 2 (17)

47 Dnr SU / Patientperspektivet Följsamhet till basala kläd- och hygienregler Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). I januari 2012 var följsamheten till basala hygienregler 95 % jämfört med 94 % i december (94 % januari 2011). Följsamheten till klädreglerna var i januari 96 % jämfört med 97 % i december (96 % januari 2011). Rapporteringsfrekvensen var i januari % jämfört med 99 % i december (95 % januari 2011). Följsamhet till basala kläd- och hygienregler. Avser perioden januari 2011-januari Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Basala hygienregler Klädregler 30% 20% 10% 0% jan- 11 feb- 11 mar- 11 apr- 11 maj- 11 jun- 11 jul- 11 aug- 11 sep- 11 okt- 11 nov- 11 dec- 11 jan- 12 Särskilda insatser för att öka medarbetarnas kunskaper i hygienfrågor genomförs löpande. Sjukhusets hygienkörkort har kompletterats med möjligheten för chefer och verksamhetsutvecklare att följa upp hur många och vilka som har tagit hygienkörkortet. 2. Processperspektivet Tillgänglighet och vårdgaranti I denna rapport inklusive bilaga presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller behandling i mer än 90 dagar. För mer information om förändrade mätmetoder och mer detaljerad information om väntetider, se rapportens bilaga om tillgänglighet och vårdgarantin. 3 (17)

48 Dnr SU /2012 Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på förstabesök eller operation/ behandling i mer än 90 dagar, per december 2011 och januari Väntande >90 dagar första besök/behandling Kategori, förstabesök 2 resp. operation/behandling 3 Jan Dec Förändring jan/dec Totalt Måluppfyllelse väntande i januari per kategori Jan Dec Mottagningar (förstabesök) % 93% Samtliga operationer/behandlingar % 79% Totalt Koloskopi % 84% Gastroskopi % 76% 1) För historik, se bilaga. 2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation/behandling var i januari (december 1 912) vilket var 226 (12 %) fler jämfört med december. Anledningen att antalet patienter som fått vänta för länge ökar är framför allt att sjukhuset, trots viss ökad regional finansiering i januari och februari, saknar finansiering för att upprätthålla balansen mellan vårdbehov och kapacitet att möta behoven. Under januari har ca 400 patienter remitterats för vård hos externa vårdgivare med stöd av särskild regional finansiering. Kostnaderna och intäkterna för detta redovisas när faktureringen från de externa vårdgivarna sker. Under februari kommer sjukhuset att remittera fler patienter till externa vårdgivare och använda en del av januari månads ekonomiska överskott för detta ändamål. Måluppfyllelse förstabesök Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var i januari 880, vilket var 147 (20 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för förstabesök var 91 % i januari vilket var lägre än i december (93 %). Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök februari januari 2012 Förstabesök Måluppfyllnad för vårdgarantin 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) 4 (17)

49 Dnr SU /2012 De långa väntetiderna fanns i huvudsak, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Under föregående år uppnåddes en stor förbättring av måluppfyllelsen. Bidragande orsaker var bland annat anlitande av externa leverantörer i enlighet med regionens särskilda höstsatsningar. Måluppfyllelse operation och behandling Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling var i januari 1 258, vilket var 79 (7 %) fler jämfört med december. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på operation/behandling var 79 % i januari vilket var samma som i december (79 %). Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på operation/behandling färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar februari januari Operation/Behandling Måluppfyllnad för vårdgarantin 100% 90% 80% 70% Andel väntande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Väntat < 30 dagar Väntat < 60 dagar (kömiljarden) Mål för kömiljarden (70%) Väntat < 90 dagar (vårdgaranti) Problemet med långa väntetider till behandling fanns fortsatt främst inom ortopedi och ögonsjukvård, ablationer inom hjärtsjukvård samt inom regionsjukvård rörande plastikkirurgi, handkirurgi och neurokirurgi. Tillgången på externa vårdgivare med rätt kompetens är starkt begränsad inom dessa regionvårdsspecialiteter. Inom bland annat dessa områden råder också nationell brist på specialister. Under januari genomfördes en regionsamordnad finansieringsinsats som resulterade i att 400 remisser till förstabesök inom ortopedi och ögonsjukvård kunde skickas till externa vårdgivare för perioden januari och februari. Även inom operation och behandling anlitades externa leverantörer för övrig ortopedi, katarakt, övriga ögonoperationer, ryggkirurgi, handkirurgi och för bröstrekonstruktioner efter cancerkirurgi i enlighet med regionens särskilda tilldelning. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade under januari månad att sjukhuset erhåller särskild finansiering för köp av vård avseende ortopedi, ögon, bröstrekonstruktioner, handkirurgi. Trots anlitande av externa vårdgivare kvarstår väntetider över 90 dagar inom samma verksamheter som tidigare. Sjukhuset fortsätter att köpa vård för att klara kömiljardmålet i den omfattning det finns externa vårdgivare att anlita och regionen garanterar finansiering. Flera väntande patienter har svårt sammansatta sjukdomar, som efter planerad operation kräver intensivvård. Externa vårdgivare kan inte erbjuda denna vård. Därför finns dessa patienter kvar på planeringslistorna i väntan på operationskapacitet inom sjukhuset. 5 (17)

50 Dnr SU /2012 Regeringens kömiljard 2012 Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om prestationsbaserade ersättningar från år 2011 för tillgänglighetsarbetet. För att regioner och landsting ska få ta del av regeringens s.k. kömiljard krävs att minst 70 % av regionens totala antal patienter varje månad har väntat på ett första besök eller en operation/behandling inom 60 dagar. Redovisning sker månadsvis till SKL. SUs måluppfyllelsen för förstabesök och operation/behandlingar utifrån beräkning av kömiljarden (70 % av patienterna inom 60 dagar, utgör gränsen för beräkning under 2012). Förstabesök Januari 2012 SU totalt SU exkl. ortopedi och ögon Förstabesök inom 60 dagar 74 % 84 % Antal som väntat på förstabesök längre än 60 dagar Operation/behandling Januari 2012 SU totalt SU exkl. ortopedi SU exkl. neurokirurgi, plastikkirurgi och handkirurgi Operation/behandling inom 60 dagar 61 % 63 % 67 % Antal som väntat på operation/ behandling längre än 60 dagar Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök ökade under januari beroende på att sjukhuset 2012 saknar finansiering för att upprätthålla balansen mellan vårdbehov och kapaciteten att möta dessa. Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa (BUP-miljonerna) Regeringen kommer att 2012 till regioner och landsting dela ut särskilda medel för god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök samt för fördjupad utredning och behandling utfört under varje månad. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen för regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av besöken resp. 80 % av fördjupad utredning/behandling. Måluppfyllelsen SU enligt reglerna för BUP-miljonerna 2012 BUP förstabesök Nivå för Januari utdelning Faktisk väntetid 0-30 dagar 171 Totalt antal utförda förstabesök 171 Måluppfyllnad 90 % 100 % BUP fördjupad Nivå för Januari utredning/behandling utdelning Faktisk väntetid 0-30 dagar 32 Totalt antal utförda utr/beh 34 Måluppfyllnad 80 % 94 % 6 (17)

51 Dnr SU /2012 Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi Måluppfyllelsen avseende väntetider för koloskopier och gastroskopier följs särskilt. Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 90 dagar var i januari 95, vilket var 6 (6 %) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för koloskopi var 84 % i januari vilket var samma som i december (84 %). Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 90 dagar var i januari 107, vilket var 16 (13 %) färre jämfört med december. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 76 % i januari vilket var samma som i december (76 %). Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 dagar. Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet Jan Dec Jan Dec Allmän kirurgi % 81% Gynekologi % 80% Hudsjukvård % 100% Lungmedicin % 100% Urologi % 100% Öron-näs-hals % 100% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, vilket förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomssjukvården. Inom lungmedicin fick 21 patienter besökstid inom garantitiden. En patient fick besökstid inom 62 dagar. Orsaken var handhavandefel vid remisshantering. En lex Maria anmälan gjordes till Socialstyrelsen. Inom urologi fick 28 patienter besökstid inom garantitiden. En patient fick besökstid inom 21 dagar. Ledtider vid akutmottagningarna Under januari 2012 besökte totalt personer någon av akutmottagningarna på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset. Det var cirka 350 fler än i december 2011 och cirka 800 färre än i januari Det innebar i genomsnitt 487 personer per dag, vilket var 2 % fler än i december 2011 och 5 % färre än i januari I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultat mäts separat. Ledtiderna inom de enskilda akutmottagningarna redovisas i rapportens bilagor. 7 (17)

52 Dnr SU /2012 Tid till triage Målet för tid till triage (TTT) 2012 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. 90 % av patienterna var bedömda inom 24 minuter vilket var två minuter längre än i december. I genomsnitt tog det nio minuter (median fem minuter) till en första bedömning. Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen. Perioden avser minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 71 %, vilket var en lägre andel än i december, se följande diagram. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. Avser perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan ' 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars April Maj juni juli aug sept okt nov dec jan'12 Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även (17)

53 Dnr SU /2012 Tid till läkare Målet för tid till läkare (TTL) 2012 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. Tid till läkare var i januari 258 minuter för 90:e percentilen, vilket var 16 minuter längre än i december och 47 minuter kortare än i januari I genomsnitt väntade patienterna 110 minuter på att få träffa läkare (median 70 minuter). Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar Avser 90 percentilen minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 45 %, vilket var en lägre andel än i december 2011, se diagram. Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli okt aug sept feb nov dec jan 10 mars april maj juni juli okt aug sept feb nov dec jan 11 mars april maj juni Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011 och juli okt aug sept nov dec jan'12 9 (17)

54 Dnr SU /2012 Total genomloppstid Målet för total genomloppstid (TGT) 2012 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 4 timmar. Den totala genomloppstiden var i januari 7 timmar och 17 minuter för 90:e percentilen, vilket var 9 minuter längre än i december och 36 minuter kortare än i januari I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 36 minuter (median 3 timmar). Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2012 i jämförelse med Avser 90 percentilen av patienterna timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011och 2012: 4 timmar Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 65 %, en något lägre andel jämfört med december Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. Perioden % 90% 80% 70% 60% 50% TGT 4 tim 40% 30% 20% 10% 0% jan 09 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 10 feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 11 feb mars april maj juni juli aug sept okt Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 och (17)

55 Dnr SU /2012 Sammanfattning Under januari månad var ledtiderna något längre jämfört med december Det har varit små variationer i ledtiderna för akutmottagningarna under hösten. Däremot skedde en tydlig förbättring jämfört med januari månad föregående år, tid till läkare är 47 minuter kortare och den totala genomloppstiden 36 minuter kortare. Under 2011 ökade antalet patienter som sökte till akutmottagningarna inom SU, totalt var det drygt (6 %) fler. Antalet sökande i januari 2012 var ca 800 färre än i januari 2011 men drygt fler än i januari Det pågår ett systematiskt arbete på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus att hänvisa patienter till rätt vårdnivå och antalet sökande i januari var drygt 450 färre än motsvarande period Samtliga akutmottagningar utom Östra sjukhuset hade ett lägre antal sökande, Östras akutmottagning tog emot ca 200 fler än i januari Sammantaget söker många till akutmottagningarna även om antalet var färre än i januari 2011 men antalet sökande ligger på en fortsatt hög nivå jämfört med Ledtiderna för januari månad var något längre än i december 2011 men kortare än i januari Vårdproduktion Ordinarie prestationsredovisning påbörjas först i samband med februarirapporten, i enlighet med fastställda redovisningsrutiner, då data och underlag inte finns tillgängliga per januari. Se bilagor för information om transplantation, strålverksamhet, inkomna remisser och köstatistik avseende radiologi. 3. Medarbetarperspektivet Personalvolym Anställda per anställningsform Period 2012 januari Period 2011 januari Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män % % % % Tillsvidareanställd ,3 17, ,6 17,4 Visstidsanställd ,2 22, ,2 21,8 Timavlönad ,3 27, ,2 28,8 Summa ,4 18, ,6 18,4 Antalet anställda Antalet månadsanställda var i januari Det var 215 färre än i december 2011 och 208 färre än i januari Minskningen jämfört med januari 2011 förklaras av anställningsstopp för anpassning till de ekonomiska ramarna. Antalet månadsanställda 2011 har för jämförbarhet justerats ned med 66 visstidsanställda som finansierats med det särskilda anslaget för omställning. Antalet timanställda har minskat under 2012 och även arbetad tid av timanställda har minskat något jämfört med motsvarande period föregående år, se tabell ovan. I januari var personer timanställda vid SU och de har tjänstgjort i varierande omfattning. Arbete utfört av timanställda i januari motsvarade 390 heltider (arbetad tid delat med 165) vilket var en färre än i januari Inom hela sjukhuset fortsätter arbetet med att anpassa personalvolymen till rätt nivå i förhållande till årets budget. Initialt handlar det framför allt om att avsluta visstidsanställningar. För att underlätta personalrörligheten till verksamheter med ekonomi i balans från verksamheter som har 11 (17)

56 Dnr SU /2012 ett negativt ekonomiskt resultat finns en sjukhusgemensam grupp (SU-AF) där alla områden är representerade. Antalet arbetade timmar Antalet arbetade timmar var i januari cirka (2,9 %) fler än efter samma period Under januari 2012 har det varit en vardag mer än under motsvarande period 2011, vilket motsvarar cirka timmar. Bemanningsföretag Sjukhuset hade under januari 2012 använt bemanningsföretag till en kostnad av 2,2 mnkr, vilket var 4,6 mnkr mindre än motsvarande period föregående år. Behovet av bemanningsläkare inom framförallt psykiatrin är lägre jämfört med föregående år. Kostnader för bemanningsföretag, tkr, avser januari Differens utfall jmf Differens utfall jmf Period 2012 med budget per januari 2012 med utfall per januari 2012/2011 Period 2011 Helår 2011 Läkare Sjuksköterskor Övriga kategorier Totalt De yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, radiologi och ögon. Läkare motsvarade 2 mnkr (90 %) av kostnaden. Andra yrkeskategorier som hyrdes in var sjuksköterskor inom medicin. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 6,17 % per januari (6,35 % per december). Per januari 2011 var sjukfrånvaron 6,15 %. Sjukfrånvaro, avser januari 2011 och Månadsutfall. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Januari 2012 Januari 2011 Differens jan 2011/ jan 2012 December 2011 Kvinnor 6,80% 6,74% 0,06 7,06% Män 3,45% 3,52% -0,07 3,26% Totalt 6,17% 6,15% 0,02 6,35% Korttidssjukfrånvaron har varit i stort sett oförändrad de senaste månaderna. Den långa sjukfrånvaron har ökat något. I jämförelse med januari 2011 har den korta sjukfrånvaron (under 60 dagar) minskat något medan den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) ökat något. 4. Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet var -1,3 mnkr. Den ackumulerade avvikelsen från budget var per januari +18,3 mnkr. 12 (17)

57 Dnr SU /2012 Resultaträkning, ackumulerat utfall per januari 2012 samt helårsbedömning, mnkr Utfall per januari (Mnkr) Helårsresultat (Mnkr) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Såld vård internt, VGR 848,1 853,2 825,3-5, , , ,0 Såld vård, externt 73,6 73,3 56,7 0,3 928,0 876,8-928,0 Statsbidrag 28,2 34,2 26,1-6,0 424,0 428,1-424,0 Patientavgifter 12,5 13,3 14,7-0,8 156,8 155,4-156,8 Övriga intäkter 68,0 65,6 56,4 2,4 824,7 871,9-824,7 Verksamhetens intäkter 1 030, ,6 979,2-9,2 0, , , ,5 Personalkostnader -636,6-655,8-619,8 19, , , ,0 Inhyrd personal -2,2-2,4-6,8 0,2-17,0-82,4 17,0 Köpt vård -11,7-10,5-13,4-1,2-165,3-368,3 165,3 Läkemedel -117,2-120,8-110,3 3, , , ,1 Lokalkostnader -61,2-64,0-61,1 2,8-765,8-743,6 765,8 Material, varor o tjänster -183,4-185,0-166,2 1, , , ,5 Avskrivningar -19,1-19,4-18,5 0,3-233,0-218,8 233,0 Verksamhetens kostnader , ,0-996,1 26,5 0, , , ,6 Regionbidrag* Finansiella intäkter/kostn -0,2-1,2 0,5 1,0-14,9 1,1 14,9 Resultat -1,3-19,6-16,4 18,3 0,0 0,0-137,3 0,0 Not: Regionbidraget för högspecialiserad vård redovisas under raden Såld vård internt, VGR Utfall jämfört med budget Sjukhuset redovisar en positiv avvikelse mot budget på 18,3 mnkr. Vårdintäkter VGR visar en negativ budgetavvikelse om -5,1 mnkr. Främsta orsak till avvikelsen är att upparbetade kostnader för ordnat införande läkemedel, finansieras via HSU, varit lägre än budgeterat. Övriga vårdintäkter har i avvaktan på faktisk fakturering bedömts enligt budget. Kostnader för löner, arvoden och sociala avgifter samt övriga personalkostnader var 19,2 mnkr lägre än budget och 16,8 mnkr (2,7 %) högre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal var 0,2 mnkr lägre än budget och 4,6 mnkr lägre jämfört med föregående år Kostnaden för läkemedel var 3,6 mnkr lägre än budget och kostnaden för material varor och tjänster var 1,7 mnkr lägre än budget. En stor del av månadens positiva budgetavvikelse, ca 12 mnkr, kommer att användas för sjukhusets egenfinansiering av extra köp av vårdgarantivård under februari. Se nedan för ytterligare kommentarer om intäkts- och kostnadsutvecklingen. Periodens intäktsutveckling Totalt var intäkterna 9,2 mnkr lägre jämfört med budget och 51,1 mnkr (+5,2 %) högre än motsvarande period föregående år. Den huvudsakliga orsaken är att sjukhuset i januari haft lägre kostnader för läkemedel avseende ordnat införande och projekt, på grund av att planerade kostnader ännu inte upparbetats för perioden. VGR vårdintäkter Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var per januari 848,1 mnkr (motsvarande siffra 2011 var 825,3 mnkr), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -5,1 mnkr (motsvarande siffra (17)

58 Dnr SU / ,4 mnkr). Den negativa budgetavvikelsen beror till största delen på att de upparbetade kostnaderna för ordnat införande läkemedel, som finansieras av HSU, varit lägre än budgeterat. SU har för perioden januari-februari erhållit en tilldelning av tillgängliga medel för vårdgaranti att avropa när kostnader uppstår om totalt ca 15,6 mnkr, avseende besök, behandlingar och operationer. För januari månad har sjukhuset vidarebefordrat remisser på 3,9 mnkr, främst avseende besök, som ännu ej bokförts. Övriga vårdintäkter Övriga vårdintäkter per januari bedöms vara 0,3 mnkr högre än budget. I posten övriga vårdintäkter ingår intäkter från övriga regioner och landsting, kommuner, Försäkringskassan samt externa företag. Jämfört med motsvarande period föregående år bedöms intäkterna vara 16,9 mnkr högre (+29,8 %). ALF-medel ALF-intäkterna var 4,4 mnkr lägre än budget, på grund av att planerade kostnader ännu inte upparbetats för perioden. Utfallet i januari är 2,5 mnkr högre än motsvarande period föregående år. ALF-intäkterna är inte resultatpåverkande då kostnaderna följer intäkterna. Patientavgifter Patientavgifterna var 0,9 mnkr lägre än budget. Utfallet i januari är 2,3 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Det finns en resultatstörande post i jan 2011 på 3,2 mnkr som avser Om man tar hänsyn till denna post motsvarar årets utfall i januari en ökning med 0,9 mnkr. Övriga intäkter Övriga intäkter var 0,9 mnkr högre än budget. Utfallet i januari är 11,2 mnkr högre än motsvarande period Periodens kostnadsutveckling De totala kostnaderna var 27,5 mnkr lägre än budget och 36,0 mnkr (3,6 %) högre jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt vård Kostnaderna för köpt vård var 11,7 mnkr per januari (motsvarande siffra för januari 2011 var 13,4 mnkr), vilket var 1,2 mnkr högre än budget per januari och 1,7 mnkr (-12,4 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Köpt vårdgarantivård Utfallet i bokföringen för vårdgarantivården var per januari 0,4 mnkr (motsvarande siffra för 2011 var 7,4 mnkr). Detta avser en skillnad i uppbokad kostnad i bokslutet 2011 för vårdgarantivård genomförd 2011 och faktisk kostnad på inkomna fakturor. I övrigt har vi i januari remitterat patienter, inom den regionala kömiljardsatsningen, till externa vårdgivare för motsvarande cirka 3,9 mnkr (finns inte med i bokföringen). I början av februari remitterades ytterligare patienter inom samma finansieringsbeslut för januari och februari till externa vårdgivare, till ett värde på knappt 11 mnkr. 14 (17)

59 Dnr SU /2012 Köpt vårdgarantivård 2012 Område Verksamhet Utfall jan HSU.finansiering/kömiljard per januari 2012 Område 5 Hand- och Plastikkirurgi Urologi Summa område Köpt valfrihetsvård Utfallet för januari för patientens fria vårdval är uppskattat till 4,8 mnkr (motsvarande siffra för 2011 finns inte), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -0,3 mnkr. Köpt valfrihetsvård 2012 Område Verksamhet Budget januari Utfall januari SU Sjukhusövergripande För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för valfrihet riktat uppdrag på 57,6 mnkr. Övrig köpt vård Övrig köpt vård avser köp av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård och rehabiliteringsvård. Utfallet för den övriga köpta vården var för januari 6,5 mnkr (motsvarande siffra 2011 var 6,0 mnkr), vilket motsvaras av en budgetavvikelse på -0,5 mnkr. För 2012 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för riktade uppdrag motsvarande den övrigt köpta vården på 101,5 mnkr. De riktade uppdragen för den övrigt köpta vården består av köpt specialistvård 12,0 mnkr, köpt somatisk specialistvård 7,4 mnkr, köpt vård barnrehabiltering 1,2 mnkr, köpt vård rehabilteringsvistelse 20,7 mnkr och köpt vård rättpsykiatri 60,2 mnkr. Personalkostnader Kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala avgifter var 13,9 mnkr lägre än budget och 18 mnkr (2,9 %) högre än föregående år. Kostnaderna för övriga personalkostnader var 5,3 mnkr lägre än budget och 1,2 mnkr lägre än föregående år. Kostnaderna för inhyrd personal var 0,2 mnkr lägre än budget och 4,6 mnkr lägre jämfört med föregående år. Det var i huvudsak läkare inom psykiatri och röntgen som anlitades genom bemanningsföretag. Sjukersättning Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var till och med januari 8,4 mnkr. Det var en ökning med 0,1 mnkr jämfört med samma period Material varor och tjänster Kostnaden för material, varor och tjänster var 1,7 mnkr (0,9 %) lägre än budget och 17,1 mnkr (10,3%) högre än samma period (17)

60 Dnr SU /2012 Läkemedel Arbetet kring läkemedel fokuserar på följsamhet till listan över rekommenderade och upphandlade läkemedel. Kostnaden för läkemedel januari 2012 jämfört med periodens budget och jämfört med samma period föregående år Läkemedel Utfall jan 2012 Budget jan 2012 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall jan 2011 Utfall jan 2012 jämfört med jan 2011 i % Recept ,4 % ,0 % Rekvisition ,5 % ,5 % Total ,0 % ,2 % Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel på 6,2 mnkr beror främst på nya terapier i enlighet med nationella riktlinjer. Behandling av inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom, med framför allt TNF-hämmare), malign tumörsjukdom, nya antikoagulantia, behandling av ögats gula fläck, nervsystemets sjukdomar t.ex. MS och antiepileptika. Läkemedelskostnaderna var i januari 6,2 % högre i jämförelse med januari föregående år. I årets budget ingår en planerad utveckling av nya behandlingsriktlinjer. Den sammanlagda budgeten 2012 för läkemedel är 6,6 % högre än utfall Lokalhyror Kostnaderna för lokalhyror var 2,8 mnkr lägre än budget och 0,1 mnkr högre jämfört med föregående år. Avskrivningar och räntor Kostnaderna för avskrivningar av anläggningstillgångarna var 0,3 mnkr lägre än budget och 0,6 mnkr högre jämfört med föregående år. Finansiella intäkter och kostnader har ett positivt utfall på 1,0 mnkr mot budget. Utfallet är -0,2 mnkr jämfört med +0,5 mnkr för samma period föregående år. Inköpsprocessen Målsättningen är att alla beställningar av varor skall ske via regionens beställningsportal (BSP). Om beställaren behöver en vara som inte är sökbar i BSP, beskrivs behovet i systemet under s.k. anskaffning, vilket generar ett mejl till regionservice område inköp som sen effektuerar beställningen. Det som inte beställs via inköpsorganisationen beställs direkt, oftast via telefon, från leverantör som i de allra flesta fall har ramavtal med regionen. Konsekvensen blir dock att samordning av leveranser och fakturahantering inte kan ske, vilket innebär ökad miljöpåverkan och ineffektiva materialflöden. 16 (17)

61 Dnr SU /2012 Uppföljning av andelen materialinköp via regionens beställningsportal perioden januari Andel i procent. 100% 90% 80% 70% Andel materialkostnad från Inköp (BSP) % 50% 40% 30% 20% 10% 57% 50% 52% 52% 47% 49% 47% 49% 46% 49% 47% 49% 40% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Not: Regionens systemstöd har f.n. brister som försvårar en differentierad uppföljning av måluppfyllelsen (fördelat på Regionservice respektive SU:s ansvar). Under januari köpte SU 57 % av materialet via BSP, att jämföra med 50 % samma period Det innebar en ökad beställning via BSP med drygt 6 mnkr under årets första månad, där medicinska instrument och andningshjälpmedel står för de största ökningarna. Huruvida detta har inneburit lägre kostnader för SU kan inte besvaras. För högre måluppfyllelse krävs att både SU och Regionservice vidtar åtgärder. Område Inköp inom Regionservice har idag inte kapacitet att hantera anskaffningar i den omfattning som krävs för en väsentligt högre andel beställningar via Inköp. Förhoppningsvis kommer Regionservice kapacitet avseende inköpsprocessen förbättras i samband med att Marknadsplatsen, regionens e- handelsprojekt, börjar implementeras i större skala. Införandet är framskjutet till början av Inom sjukhuset pågår sedan flera år ett arbete för att beställningar skall ske via BSP och följsamheten förbättras ständigt. Årsbedömning: Helårsprognos jämfört med budget Sahlgrenska Universitetssjukhuset prognostiserade ekonomiska årsresultat i jämförelse med budget är noll. 17 (17)

62 Bilaga 1 Sahlgrenska Universitetssjukhusets redovisning avseende tillgänglighet och vårdgaranti 2011 Kommentar avseende redovisningsprinciper och mätmetoder Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat över 90 dagar, inklusive så kallad patientvald väntan (PvV), ingår sedan dess i den nationella rapporteringen. Denna definition används i Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin, som ligger till grund för ev utbetalning av den sk "kömiljarden". Detta förklarar i vissa fall ökningen av patienter som väntat mer än 90 dagar från och med april månad 2010, och därmed den sämre måluppfyllelsen i slutet av året. De redovisade siffrorna i början av året är alltså inte jämförbara med slutet av året. Den nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 2010 som ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hösten 2010 genomfördes ytterligare förändringar av uppföljningen av vårdgarantin i och med en förändring av mätmetoden avseende behandlingar/operation. Från och med redovisningen per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos redovisas. Hittills har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 40 (tidigare 42) specifika diagnoser. Denna förändring påverkar redovisningen, vilket innebär att måluppfyllelsegraden avseende vårdgarantin från september månads redovisning (2010) inte är jämförbar med tidigare redovisningar. I denna bilaga redovisas resultaten för de tillkommande behandlingarna separat. Sahlgrenska universitetssjukhusets redovisning av vårdgarantin i månadsrapporterna perioden januarifebruari 2011 skedde i enlighet med Socialstyrelsens definition av väntande (antal patienter som väntat på förstabesök eller behanlding i mer än 90 dagar inklusive PvV). Med anledning av att regionens redovisningsprinciper/mätmetod revideras kommer SU anpassa sin redovisningsmetod i enlighet med denna revidering. Från och med mars månad 2011 redovisar SU i månads- delårs- och årsredovisningar resultat avseende vårdgarantin i enlighet med SKLs definition av antalet väntande, som alltså ej omfattar PvV. Från och med den 1 januari 2012 hämtas väntetidsstatistiken ut ur den regionala väntetidsdatabasen. Detta innebär att alla väntande patienter även de som har en "obokad" remiss ingår i antalet väntande. Statistiken är därför inte jämförbar med föregående år. Not: Patientvald väntan: Patient som valt att vänta på sjukhuset längre än vad vårdgarantins tidsgräns anger. Patienten är informerad och har aktivt avstått erbjudande om vård inom vårdgarantins gräns.

63 Bilaga 1 September januari 2012 redovisas antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. sept- nov- dec- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- MOTTAGNINGAR 10 okt jan juli jan-12 Allergisjukvård Allmän Internmedicin Allmän kirurgi Allmän psykiatri Barn- & ungdomsmedicin Barn- & ungdomspsyk Cancersjukvård Endokrinologi inkl Diab Handkirurgi Hematologi Hjärtsjukvård Hudsjukvård Kvinnosjukvård Kärlkirurgi Lungsjukvård Mag- och tarmsjukvård Neurokirurgi Neurologi Njurmedicin Ortopedi Plastikkirurgi Reumatisk sjukvård Spec. smärtmottagn Urologi Ögonsjukvård Öron-näsa-halssjukvård TOTALT MOTTAGNINGAR Måluppfyllelse 70% 76% 85% 83% 83% 86% 88% 91% 92% 91% 89% 84% 85% 92% 92% 93% 91% MOTTAGNINGAR BUP - Fördjup beh BUP - Fördjup utr NP-utr vuxna Totalt antal patienter som väntar på förstabesök MOTTAGNINGAR sept- 10 novokt dec- 10 jan-11 febr- 11 mars- 11 april- 11 maj- 11 juni- 11 juli-11 aug- 11 sep- 11 okt- 11 nov- 11 dec- 11 jan-12 Allergisjukvård Allmän Internmedicin Allmän kirurgi Allmän psykiatri Barn- & ungdomsmedicin Barn- & ungdomspsyk Cancersjukvård Endokrinologi inkl Diab Handkirurgi Hematologi Hjärtsjukvård Hudsjukvård Kvinnosjukvård Kärlkirurgi Lungsjukvård Mag- och tarmsjukvård Neurokirurgi Neurologi Njurmedicin Ortopedi Plastikkirurgi Reumatisk sjukvård Spec. smärtmottagn Urologi Ögonsjukvård Öron-näsa-halssjukvård TOTALT MOTTAGNINGAR BUP - Fördjup beh BUP - Fördjup utr NP-utredning vuxna källa Elvis Förstabesök SU

64 källa Operätt Bilaga 1 Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar sept- okt- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- jan- BEHANDLINGAR nov juli Axel eller skuldra, vid nervinklämning Axelinstabilitet Bröstförminskning Bröståteruppbyggnad efter tumör Diskbråck i halsryggrad Diskbråck i ländryggrad Finger, kroknande (dupuytrens) Gallsten Gråstarr Halsmandel, borttag Hand-eller handledsreumatism Hand, nervinklämning (karpaltunnel) Hand, sjukdom i ledhinna eller sena Hjärtklaff eller kroppspulsåder Hängbuk, plastik Höftled (ledprotes) omoperation Höftled (ledprotes) Hörselförbättrande operation Knäled (ledprotes) Knäledsartroskopi Korsband i knä Kotförskjutning Kranskärl Livmoder, borttag vid godartad indikation Livmoderframfall Ljumskbråck Navelbråck Nässkiljevägg, plastik Prostataförstorning, godartad indikation Pungbråck (vattenbråck) Rotkanalförträngning i ländryggrad Skelning Sköldkörteloperation (struma) Testikel, ej nedstigen Tumbasförslitning (artros) Tår vid Hallux valgus/rigidus, Hammartå Urinläckage, kvinnor Åderbråck, ej kosmetiska Ändtarmssjukdom Ärrbråck TOTALT Måluppfyllelse 72% 80% 78% 81% 80% 81% 82% 84% 83% 81% 76% 69% 75% 83% 85% 85% 85% Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar Övriga operationer sept- okt- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- jan nov juli Plastikkirurgi omr Ortopedi omr Neurokirurgi omr Ryggkirurgi omr Ögon omr Handkirurgi omr Hjärtsjukvård omr Kirurgi omr Kirurgi omr Urologi omr Öron-näs-hals omr Gynekologi omr Thoraxkirurgi omr Kirurgi barn omr Kärlkirurgi omr Totalt Måluppfyllelse 62% 68% 70% 70% 70% 71% 71% 73% 71% 67% 69% 61% 67% 71% 75% 75% 75% källa Operätt Behandlingar SU

65 Bilaga 2 Ledtider vid akutmottagningarna, per område. Avser januari 2012 Område 1 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Tid till läkare måluppfyllelse Tid till triage utanför måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % % % 220 Februari % % % 395 Mars % % % 453 April % % % 413 Maj % % % 424 Juni % % % 225 Juli % % % 94 Augusti % % % 161 September % % % 199 Oktober % % % 175 November % % % 154 December % % % Januari % % % 639 Februari % % % 986 Mars % % % 1213 April % % % 726 Maj % % % 495 Juni % % % 463 Juli % % % 404 Augusti % % % 396 September % % % 541 Oktober % % % 605 November % % % 554 December % % % Januari % % % 505 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 1 (17)

66 Tid till triage Bilaga minuter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2 (17)

67 Bilaga 2 Total genomloppstid timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 3 (17)

68 Bilaga 2 Antal sökande /dag Gynekologiakuten Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % 68 Februari % 60 Mars % 113 April % 105 Maj % 119 Juni % 61 Juli % 94 Augusti % 164 September % 130 Oktober % 115 November % 76 December % Januari % 161 Februari % 255 Mars % 125 April % 145 Maj % 191 Juni % 117 Juli % 95 Augusti % 189 September % 236 Oktober % 251 November % 320 December % Januari 45 78% 306 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) Gynekologiakuten hade en total genomloppstid på 5 timmar och 47 minuter. I genomsnitt tog det 2 timmar och 58 minuter (median 2 timmar och 28 minuter) innan patienten kunde lämna gynekologiakuten. 4 (17)

69 Bilaga 2 Område 2 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Tid till Tid till triage läkare utanför måluppfyllelse måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % % % 1007 Februari % % % 801 Mars % % % 905 April % % % 1023 Maj % % % 1110 Juni % % % 986 Juli % % % 870 Augusti % % % 1057 September % % % 876 Oktober % % % 992 November % % % 913 December % % % Januari % % % 1472 Februari % % % 1233 Mars % % % 1361 April % % % 1098 Maj % % % 1302 Juni % % % 1330 Juli % % % 1229 Augusti % % % 1147 September % % % 1230 Oktober % % % 1421 November % % % 1210 December % % % Januari % % % 1280 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 5 (17)

70 Bilaga 2 Tid till triage minuter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 6 (17)

71 Bilaga 2 Total genomloppstid timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 7 (17)

72 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen psykiatri Tid till Tid till Tid till triage läkare läkare utanför måluppfyllelse utanför måluppfyllelsefyllelsen målupp- (antal) (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % 79 Februari % 96 Mars % 164 April % 116 Maj % 277 Juni % 231 Juli % 242 Augusti % 273 September % 228 Oktober % 227 November % 211 December % Januari % % % 457 Februari % % % 276 Mars % % % 343 April % % % 355 Maj % % % 343 Juni % % % 456 Juli % % % 414 Augusti % % % 408 September % % % 387 Oktober % % % 417 November % % % 417 December % % % Januari 34 86% % % 434 Bilaga 2 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 8 (17)

73 Bilaga 2 Tid till triage minuter Tid till läkare minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 9 (17)

74 Bilaga 2 Total genomloppstid timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 10 (17)

75 Bilaga 2 Område 3 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Mölndal Tid till Tid till Tid till triage läkare läkare utanför måluppfyllelse utanför måluppfyllelsefyllelsen målupp- (antal) (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % % % 1322 Februari % % % 1051 Mars % % % 984 April % % % 1005 Maj % % % 1124 Juni % % % 1031 Juli % % % 895 Augusti % % % 911 September % % % 1035 Oktober % % % 812 November % % % 713 December % % % Januari % % % 1842 Februari % % % 1255 Mars % % % 1008 April % % % 762 Maj % % % 1341 Juni % % % 1244 Juli % % % 948 Augusti % % % 919 September % % % 915 Oktober % % % 983 November % % % 1081 December % % % Januari % % % 1431 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 11 (17)

76 Bilaga 2 Tid till triage minuter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare minuter jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 12 (17)

77 Bilaga 2 Total genomloppstid timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 13 (17)

78 Bilaga 2 Område 4 Antal sökande /dag Infektionsakuten Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % 11 Februari % 3 Mars % 14 April % 14 Maj % 7 Juni % 10 Juli % 10 Augusti % 19 September % 18 Oktober % 9 November % 14 December % Januari % 50 Februari % 23 Mars % 45 April % 38 Maj % 31 Juni % 30 Juli % 60 Augusti % 56 September % 50 Oktober % 38 November % 34 December % Januari 13 86% 55 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) Infektionsakuten hade en total genomloppstid på 4 timmar och 19 minuter. I genomsnitt tog det 2 timmar och 20 minuter (median 2 timmar och 1 minut) innan patienten lämnade mottagningen. Patienten väntade i genomsnitt 74 minuter på att få träffa läkare (median 61 min) och 90:e percentilen för tid till läkare var 155 minuter i januari. 134 patienter väntade längre än 60 minuter på att få träffa läkare, vilket innebär att 50 % av patienterna träffade läkare inom 60 minuter. 14 (17)

79 Bilaga 2 Område 6 Antal sökande /dag Tid till triage måluppfyllelse Akutmottagningen Sahlgrenska Tid till Tid till triage läkare utanför måluppfyllelse måluppfyllelsen (antal) Tid till läkare utanför måluppfyllelsen (antal) Total genomloppstid måluppfyllelse 2010 Januari % % % 1709 Februari % % % 1396 Mars % % % 1816 April % % % 1714 Maj % % % 1703 Juni % % % 1569 Juli % % % 1709 Augusti % % % 1870 September % % % 1186 Oktober % % % 1386 November % % % 1260 December % % % Januari % % % 2214 Februari % % % 1961 Mars % % % 2212 April % % % 2002 Maj % % % 1868 Juni % % % 2044 Juli % % % 1979 Augusti % % % 2095 September % % % 2045 Oktober % % % 2295 November % % % 2227 December % % % Januari % % % 2007 Total genomloppstid utanför måluppfyllelsen (antal) 15 (17)

80 Bilaga 2 Tid till triage minuter jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Tid till läkare minuter (17)

81 Bilaga 2 Total genomloppstid timmar jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17 (17)

82 Bilaga 3 Antal inkomna remisser 2012/Jan 2011/Jan Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler Okänt kliniknummer - ifylles manuellt Husläkargrupper. Se även under HL Övrig sjukvård HL - Husläkare Privatläkarmott. Se även under PL Företagshälsovård PL - Privatläkare BVC MVC Vårdcentraler Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skolhälsovård Kriminalvårdsanstalt 9 11 AL - Allmänläkare Egen vårdbegäran Optiker Nya VC (6 siffriga) Inremitterande Klinik Summa exklusive internremisser

83 Bilaga 3 Typ av organ Patienter från Västra Götaland Patienter från övriga regioner och landsting Totalt jan-12 jan-11 Differens Basvolym Basvolym Differens jan-12 jan-11 Differens jan-12 jan-11 Differens Utfall 2012/ helår 2012 helår 2011 Basvolym Utfall 2012/ Utfall 2012/ 2012/ Hjärta Lungor Njure Lever Flerorgan Övriga Summa

84 Bilaga 3 Strålbehandling Västra Götaland januari 2012 Sjukhus SU/Sahlgrenska Gbg SÄS Borås Sammanslaget SU och SÄS VG-region Icke VGR + Icke VGR + Icke VGR + VG-region VG-region VG-region Icke-VGR VG- Icke-VGR VG-region Icke-VGR Årsuppdrag ej gemensamt dlingsserier Antal specificerat med SU Utfall dlingsserier Antal Procent av uppdrage 9% 12% 10% 9% 1% 9% 13% 13% 9% Behandling Reg. strålb Antal Antal Behandlingsintention Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ Kurativa % 51 49% % Palliativa % 51 49% % Saknas 2 2% 2 1% Antal startade inom tidsgräns Proc.² Proc² Prioritet gru 7 dgr 100% 100% Prioritet gru 14 dgr 98% 82% Prioritet gru 60 dgr 98% 100% ¹ Procentuell fördelning. Fördelning mellan behandlingsintention kurativ, palliativ. (Vissa saknar intention) ² Antal som startat inom stipulerad tid. De patienter som startat inom rekommenderad tidsintervall redovisas i procentsats av det totala antalet inom den egna gruppen

85 Bilaga Undersökningar som remitterats till radiologi men inte utförts inom medicinsk prioriteringsgrad tom januari 2012 Slätröntgen ej utförda i tid Datortomografi ej utförda i tid jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 Ultraljud ej utförda i tid aug-11 okt-11 dec-11 Röntgen ej i tid Röntgen bokade Röntgen totalt SU jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 MR ej utförda i tid dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 DT ej i tid DT bokade DT totalt SU Ultraljud ej i tid Ultraljud bokade Ultraljud totalt SU MR ej i tid MR bokade MR totalt SU jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 Alla undersökningar Totalt ej i tid Totalt bokade Totalt totalt SU jun-09 aug-09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 apr-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 Antalet väntande kärlpatienter inför interventionell behandling har varit ett bekymmer under hösten. Man har haft extra fokus på dessa och situationen med väntande är nu: Angio/PTA: 41 st väntar varav 10 är bokade. 4 st har väntat mer än 90 dagar. Aktivt väntande är 26 st, vilande är 5 st. Evar/ re-evar: 8 st väntar varav 5 är bokade. Ingen har väntat mer än 90 dagar. Anne Olmarker Verksamhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset Radiologi ADRESS Bruna stråket 11B, Göteborg TELEFON växel , direkt

86 Bilaga 5 Fakturering VG-intäkt första halvåret Summa första halvåret 2011 Sahlgrenska Int Care AB Moderförvaltningen Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk HSN Östra Skaraborg HSN Västra Skaraborg HSN Mittenälvsborg HSN Sjuhäradsbygden HSN Norra Bohuslän HSN Dalsland HSN Trestad HSN Göteborg Centrum/Väster HSN Mellersta Bohuslän o Ale HSN Södra Bohuslän HSN Göteborg Hisingen HSN Göteborg Nordost NU-sjukv, SÄS Summa Summa första halvåret 2012 Fakturering VG-intäkt andra halvåret Summa första och andra halvåret 2011 Summa första och andra halvåret 2012 Sahlgrenska Int Care AB Moderförvaltningen Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk HSN Östra Skaraborg HSN Västra Skaraborg HSN Mittenälvsborg HSN Sjuhäradsbygden HSN Norra Bohuslän HSN Dalsland HSN Trestad HSN Göteborg Centrum/Väster HSN Mellersta Bohuslän o Ale HSN Södra Bohuslän HSN Göteborg Hisingen HSN Göteborg Nordost NU-sjukv, SÄS Summa

87 Bilaga 6 Fakturering vårdintäkter övr 2011 och 2012 första halvåret Summa första halvåret 2011 Summa första halvåret 2012 Externa företag Landsting Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Södermanland Landstinget Östergötland Landstinget Jönköpings län Landstinget Kronobergs län Landstinget Kalmar län Gotlands sjukvårdsförvaltning Landstinget Blekinge Region Skåne Hallands läns landsting Landstinget Värmland Örebro läns landsting Landstinget västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Kommuner Försäkringskassan Övriga Summa Fakturering vårdintäkter övr 2011 och 2012 andra halvåret Summa Summa första och första och andra halvåret 2011 andra halvåret 2012 Externa företag Landsting Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Södermanland Landstinget Östergötland Landstinget Jönköpings län Landstinget Kronobergs län Landstinget Kalmar län Gotlands sjukvårdsförvaltning Landstinget Blekinge Region Skåne Hallands läns landsting Landstinget Värmland Örebro läns landsting Landstinget västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Kommuner Försäkringskassan Övriga Summa

88 Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer SU /2011 Punkt 14 Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell (Dnr RS ) Allmänt Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ombetts av ägarutskottet att yttra sig över ett förslag på en ny modell för investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ser det som angeläget att regionstyrelsen och ägarutskottet visar investeringsfrågorna stort intresse. Speciellt gäller det de stora s.k. strategiska fastighetsinvesteringarna som regionstyrelsen redan idag beslutar om. SU ser det också som naturligt att regionstyrelsen och ägarutskottet följer planeringen under den tid som en investering växer fram. För SU är detta ett välkommet initiativ. SU noterar att förändring av investeringsprocessen inte berör utrustningsinvesteringarna. Remissvar från SU återfinns i bilagt svar. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta att anta upprättat förslag till remissvar och översända detsamma till regionstyrelsen. Förslaget innebär så stora förändringar som ännu inte är tillräckligt beredda och att styrelsen således förutsätter att en fördjupad utredning vidtar och att styrelsen får såväl förslag till investeringsmodell som internhyresmodell åter för synpunkter efter fördjupad utredning där bland annat riskerna för försenade processer belyses bättre. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Jan Eriksson Sjukhusdirektör Eva Arrdal Ekonomi- och marknadsdirektör Bilaga: Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell Expedieras till: Regionstyrelsen

89 Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef SU /2011 Sune Melin, chef beställarenheten 1( 3) Remissvar från Sahlgrenska Universitetssjukhuset avseende översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell, dnr RS Bakgrund Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ombetts av ägarutskottet att yttra sig över ett förslag på en ny modell för investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ser det som angeläget att regionstyrelsen och ägarutskottet visar investeringsfrågorna stort intresse. Speciellt gäller det de stora så kallade strategiska fastighetsinvesteringarna som regionstyrelsen redan idag beslutar om. SU ser det också som naturligt att regionstyrelsen och ägarutskottet följer planeringen under den tid som en investering växer fram. För SU är detta ett välkommet initiativ. SU noterar att förändring av investeringsprocessen ej berör utrustningsinvesteringarna. Vid framtagandet av de aktuella förslagen har ingen av sjukhusförvaltningarna deltagit och under arbetets gång fått lämna synpunkter. Detta gör att förslaget i flera fall beaktar specifika förslag från fastighetsförvaltningen men inte på motsvarande sätt beaktar legitima förslag från sjukhusförvaltningarna. De föreslagna beloppsgränserna och bindningstiderna innebär en kraftigt åtstramad delegation att fatta beslut inom sjukhusstyrelsernas egna budgetar för fastighetsinvesteringar. Remissförslaget redovisar inte tydligt vem som fortsättningsvis ska fastställa budgeten för fastighetsinvesteringar. Motiven på vilket sätt planeringen eller prioriteringarna av investeringarna skulle bli bättre när fler beslut ska fattas av andra än sjukhusstyrelserna framgår inte i remissförslaget. Vid skapande av en ny investeringsmodell är det viktigt att bygga in rätt incitament för en god resurshushållning. I nuvarande modell är det sjukhusförvaltningarna som har incitament att maximera nyttan och minimera kostnaden i investeringsprocessen medan fastighetsförvaltningen har mer intresse av att få kostnadstäckning i investeringsprojekten. Incitamentet för att uppnå såväl låga investerings- som reparationskostnader bör ha hög prioritet även framgent i såväl en ny investerings- som internhyresmodell. Investeringsprocess SU noterar att regionstyrelsens och ägarutskottets intressen denna gång inte bara berör de stora investeringarna utan också många av de mindre fastighetsinvesteringarna som sjukhusstyrelserna idag beslutar om. Den föreslagna minskade delegationen för sjukhusstyrelserna skulle innebära att cirka 70 % av de fastighetsinvesteringar som planeras för 2013, och som sjukhusstyrelsen idag beslutar om, skulle omfattas av den föreslagna förändringen. Exempel på projekt som skulle beröras av förändringen är ombyggnad av låghuset, Sahlgrenska sjukhuset (planering som sträcker sig fram t.o.m. 2016), ombyggnad av höghuset, Sahlgrenska sjukhuset ( planering som sträcker sig fram t.o.m. 2017), ombyggnad av Jubileumskliniken,

90 Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef SU /2011 Sune Melin, chef beställarenheten 2( 3) Sahlgrenska sjukhuset (klart under 2013), om- och tillbyggnad av sterilcentralen, Mölndals sjukhus (klart under 2014), ombyggnad av antenatalenheten, Östra sjukhuset (klart under 2013) samt ombyggnad av akutmottagningen, Östra sjukhuset (klart under 2015). Inte i något av de investeringsärenden som styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hanterat har styrelsen haft något att erinra rörande underlagen och förslagen till beslut. Detta indikerar att SU redan idag har väl fungerande rutiner för de investeringar som handläggs inom förvaltningen och av styrelsen. Vid större investeringar är till exempel rutinen att beslut alltid fattas med stöd av så kallade systemhandlingar, där investeringens syfte och nytta beskrivs tillsammans med det tekniska utförandet, ekonomiska konsekvenser i form av investeringsutgift och driftkostnader m.m. Det kan mot denna bakgrund behöva motiveras vilken ökad nytta för maximal regional effektivitet ett ytterligare beslutssteg regioncentralt skulle kunna tillföra. Det finns i förslaget två beloppsgränser angivna för sjukhusstyrelsernas beslutsdelegation, 0,3 % av omslutningen eller högst 25 mnkr. Det senare beloppet skulle innebära en negativ särbehandling av SU:s styrelse som får en delegation på endast 0,2 % av omslutningen. Å andra sidan innebär begränsningen till 0,3 % av budgetomslutningen att delegationen beloppsmässigt blir ytterligare snävare för styrelser med lägre budgetomslutning. Det skulle i sin tur innebära att ägarutskottet eller regionstyrelsen skulle få hantera ett mycket stort antal ärenden rörande mindre ombyggnader, mindre ombyggnader för anpassning till utrustningsinvesteringar mm. SU föreslår att sjukhusstyrelsernas delegation att besluta i ärenden rörande fastighetsinvesteringar begränsas till ett visst belopp lika för alla styrelser, förslagsvis 50 mnkr. SU anser inte att investeringsutrymmet för reinvesteringar i fastigheter ska överföras från sjukhusverksamheten till reinvesteringar av fastigheter, utan att konsekvenserna av en sådan förändring först utreds och analyseras. Alla reinvesteringar i fastigheter måste prövas mot fastighetens framtida nytta för sjukvården/kärnverksamheten och därför genomgå samma prövning som övriga fastighetsinvesteringar. Den föreslagna funktionen för samordning/ledning av investeringsfrågor bör, om den skall tillskapas, få en tydlig roll med ansvar och befogenheter så att den, tillsammans med sjukhusförvaltningarna och fastighetsförvaltningen, kan bidra till bättre planering av regionens större fastighetsinvesteringar. SU ser positivt på att regionstyrelsen enligt förslaget även fortsättningsvis ansvarar för finansiering av de strategiska fastighetsinvesteringarna. Sammanfattningsvis noterar förvaltningen att den föreslagna investeringsmodellen innebär stora förändringar och minskade delegationer för utförarstyrelserna att fatta beslut. Motiven för detta är emellertid oklara och konsekvenserna av förslaget är ännu så länge otillräckligt belysta. Förvaltningen ser risker med förslaget, bl.a. att angelägen verksamhetsutveckling försenas utan annat uppenbart mervärde för regionen. Förvaltningen föreslår därför att en fördjupad utredning rörande förslaget till investeringsmodell genomförs tillsammans med fastighetsförvaltningen och sjukhusförvaltningarna och att förslaget därefter återkommer till utförarstyrelserna för synpunkter. Hyresmodell I remissförslaget konstateras att investeringsmodellen och hyresmodellen är två sammankopplade system, men det förklaras inte var i denna sammankoppling består och vilka effekter den får. SU vill betona att de investeringar som sjukhuset föreslår alltid motiveras av ett behov att förändra och utveckla verksamheten medan hyresmodellen är ett administrativt verktyg för fastighetsägaren att fördela kostnaden för lokalerna. Syftet med alla ekonomistyrningsmodeller bör vara en god resurshushållning.

91 Bilaga Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Lennart Ring, planeringschef SU /2011 Sune Melin, chef beställarenheten 3( 3) Den föreslagna hyresmodellen är mycket översiktligt beskriven. Av den beskrivande texten framgår det att hyran inte direkt skall kopplas till investeringsbeloppets storlek. Principiellt ser SU positivt på en sådan förändring. I förslaget står att en ny hyresmodell inte kan införas kostnadsneutralt för varje ingående enhet, men det definieras inte vad som avses med en enhet. SU förutsätter att införande av en ny modell sker ekonomiskt neutralt för varje förvaltning, vilket också måste vara helt möjligt eftersom regionens totala kostnader inte påverkas vid införandet av en ny internhyresmodell. Detta inbegriper även inlösen av de nuvarande hyresbidragen. Ett närmare yttrande om hyresmodellen kan emellertid inte lämnas innan förslaget presenterats i sin helhet. Förvaltningen föreslår därför att frågan återkommer för synpunkter när komplett förslag till ny hyresmodell finns framme. Inhyrda lokaler och fastigheter SU föreslår att regionen tar ett samlat ansvar för inhyrning av lokaler från externa fastighetsägare. Det bör vara en strategisk fråga att ha en gemensam bild över hela regionens disponibla lokalbestånd med tillhörande hyresavtal. Det är också önskvärt med stöd till förvaltningarna för strategisk planering och kompetent projektstöd vid inhyrningsärenden. Ekonomistyrning av fastighetsförvaltningen Regionens ekonomistyrningsmodell för sjukhusen innebär fokus på totalkostnadskontroll och finansiering högst upp till ett fastställt ersättningstak. Denna ekonomistyrningsmodell bör även gälla fastighetsförvaltningens kostnader för reinvesteringar, reparationer, service samt drift och underhåll. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Eva Arrdal ekonomi- och marknadsdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Beskrivning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete med investeringsfrågor Handlingsplan, styrgruppen för investeringar. Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell

92 Bilaga Beskrivning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets nuvarande arbete med investeringsfrågor Sahlgrenska Universitetssjukhuset har, som stöd till sin investeringsverksamhet utvecklat en planeringskultur, där alla investeringar har sin grund i en långsiktig planering, med flera planeringsinstrument som stöd, samt med en tydlig verksamhetsförankring. Det är vår uppfattning att det på samma sätt bör vara den bärande idén med investeringsverksamheten i Västra Götalandsregionen, för att i första hand skapa nytta för regionens kärnverksamheter. I Sahlgrenska Universitetssjukhusets handlingsplan för investeringsverksamheten finns följande uppdrag beskrivet: Investeringar i lokaler och utrustning ska stödja verksamheten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dess utveckling fullt ut. Uppdraget är att i följsamhet med SUs långsiktiga verksamhetsutveckling utveckla sjukhusets fasta anläggningar i form av byggnader, lokaler, mark med tillhörande installationer samt att på ett liknande sätt utveckla sjukhusets medicintekniska och övrig utrustningsstandard. Syftet med de investeringar som görs inom universitetssjukhuset är således att vara en del i sjukhusets strategiska utveckling och att skapa både möjligheter men också, med sin långsiktighet, peka ut framtiden. Investeringen ska ha en tydlig verksamhetsförankring och vara väl förankrad i sjukhusets handlingsplaner för framtiden. Därtill har investeringen en betalningskonsekvens, som hela tiden måste prövas mot den uppnådda nyttan. Vi anser det inte meningsfullt att reinvestera i fastigheter med tillhörande installationer, som inte tjänar kärnverksamheterna, fullt ut. Samma synsätt gäller vid reinvesteringar i medicinteknisk utrusning. Det finns ingen anledning att återinvestera i utrustning där behandlingsmetoder är under avveckling. Alla reinvesteringar i medicinteknisk utrustning prövas därför, inom universitetssjukhuset, i våra samplaneringsgrupperna, där reinvesteringen blir granskad och belyst från olika håll. Ekonomi och Marknad Resursplanering Lennart Ring Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resursplaneringsenheten, Ekonomi Bruna stråket 19, Göteborg TELEFON växel , direkt

93 Balanserat styrkort och handlingsplan 2012 Styrgrupp för Investeringar i lokaler och utrustning Vår vision är Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Vård av hög kvalitet ska vara Kunskapsbaserad Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik I rimlig tid SUs prioriterade mål för att nå visionen beskrivs i balanserat styrkort (BSK). Det är ett verktyg och ledningsstöd för fokusering på de långsiktiga och viktiga frågorna. Det är också ett verktyg för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheten på ett strukturerat sätt. De prioriterade målen i BSK 2012 beskrivs nedan som en strategisk karta. Sahlgrenska Universitetssjukhuset sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta kvalitet Patient- och kund perspektivet K1. Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses K2. Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt F1. Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet FoUUperspektivet Ekonomiperspektivet E1. Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans. Processperspektivet P1. Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor P2. Processerna är standardiserade och effektiva P3. Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning Medarbetarperspektivet M1. SU är en attraktiv arbetsgivare M2. Medarbetarskapet och chefskapet präglas av engagemang, delaktighet och helhetssyn Sahlgrenska Universitetssjukhusets grundläggande värderingar: Patient- och kundorientering, långsiktighet, snabba reaktioner, faktabaserade beslut, ständiga förbättringar och allas delaktighet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall bidra till att invånarna i Västra Götalandsregionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Individen ska bemötas med omtanke, inlevelse och respekt utifrån en helhetssyn. Verksamheterna ska präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Arbetssättet präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Alla som möter medborgarna ska i sitt arbete utgå såväl från den enskildes perspektiv som från ett helhetsperspektiv på Västra Götalandsregionen. 1 (9)

94 I denna handlingsplan beskrivs sjukhusgemensamma prioriterade aktiviteter för att nå målen som beskrivs i det balanserade styrkortet. Arbetet hålls samman av sjukhusets ledningsgrupp. Ledningsgruppen har till stöd sjukhusets styr- och funktionsgrupper och till dessa kopplade arbetsgrupper. För samtliga perspektiv ska måltal, där det är möjligt och relevant, anges könsuppdelat. Resultaten ska analyseras för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader mellan könen. Patient- och kundperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Antal områden/verksamhetsområden som arbetar med patient/närstående/kund-dialog i ledningsgrupp (eller motsvarande) Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. (SKL: PPM) Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) 100 % av VO 8 % 2 % Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Under 2012 är målet att medvetandegöra för verksamheten att det finns specifika rutiner för hur investeringar görs. Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Dialog/utbildningsaktivitet riktad till områdenas ledningsgrupper Chefen för resursplaneringsenheten Q4 2 (9)

95 FoUU-perspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Forskningen och utbildningen håller högsta kvalitet och omsätts kontinuerligt i det dagliga arbetet Andel nöjda studenter Totalt 85 % Antal vetenskapliga publikationer på SU Högre tal än Kartläggning av perioden Antal verksamhetsområden med upprättade strategier och budget för forskning och utveckling Antal upprättade utbildningsstrategier på SU Samtliga verksamhetsområden har skriftlig forskningsstrategi Samtliga verksamhetsområden har tagit fram grunderna för en skriftlig utbildningsstrategi Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Målet är att under året utveckla investeringsprocessen för SU:s fasta anläggning. Detta skall ske genom följande prioriterade aktiviteter: Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Utvärdera investeringsprocessen för medicinteknisk Ordföranden Q utrustning. Gemensamma aktiviteter med serviceförvaltningarna i avsikt att förbättra miljön. Chefen för resursplanerings- Q4 Initiera och stödja vetenskapliga studier med syfte att belysa investeringarnas påverkan av verksamhetens utveckling och effekterna för både patienter och personal. enheten Chefen för resursplaneringsenheten Kontinuerligt under året 3 (9)

96 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Styrtal Måltal 2012 Verksamheten är välplanerad och effektiv och har en ekonomi i balans Intäkter > eller lika med kostnader > eller lika med 0 Högre produktivitet än föregående år +1,0 % i förhållande till föregående år Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Det ekonomiska målet är att medvetet styra resursanvändningen långsiktigt samt med en god resurshushållning planera och genomföra beslutade investeringar Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Varje år beräkna den långsiktiga ekonomiska konsekvensen av investeringsplanerna för fastighet och utrustning. Chefen för resursplaneringsenheten Q4 4 (9)

97 Processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 2012 Vården är köfri, tillgänglig och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård B. Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/ åtgärd C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Antal beskrivna sjukhusövergripande vårdprocesser med fungerande team Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälsooch sjukvårdens kvalitet och effektivitet A. 0 B. 0 C. 0 A. Minst 90 % B. Minst 90 % C. Minst 90 % 5 50 % Övriga mål (mål som inte är med på strategiska kartan) Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning skall under 2012 hitta rätt omfattning av sitt arbete inom ämnesområdet. Styrtal Måltal 2012 Exempel på aktiviteter under 2012: Aktivitet Ansvar Tidplan Genomföra minst en större och flera mindre utbildningsaktiviteter för projektledare och Chefen för resursplaneringsenheten Kontinuerligt hela året lokalsamordnare och andra intressenter. Identifiera nyckeltal för lokalanvändningen för Chefen för Q2 mottagningar resursplaneringsenheten Medverka i det regionens arbete med God vårdmiljö Chefen för Hela året resursplaneringsenheten Förändrad styrmodell för medicinteknisk utrustning Ordföranden Q2 5 (9)

98 Verksamhetsidé Lokaler och utrustning stödjer verksamheten inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och dess utveckling fullt ut. Uppdraget är att i följsamhet med SU:s långsiktiga verksamhetsutveckling utveckla sjukhusets fasta anläggningar i form av byggnader, lokaler, mark med tillhörande installationer samt att på ett liknande sätt utveckla sjukhusets medicintekniska och övrig utrustningsstandard. Strategisk målsättning Fatta väl underbyggda investeringsbeslut Utveckla och kvalitetssäkra investeringsprocessen Vara rådgivande och ett kompetensstöd Skapa bred delaktighet i beredningsprocessen Säkerställa en god resurshushållning Kontinuerligt omvärldsbevaka I varje investeringsbeslut beakta miljöpåverkan Tillgodose den fysiska tillgängligheten Varje investering skall värderas utifrån fyra perspektiv; patienten/kunden, den enskilda verksamheten, SU:s samlade verksamhet samt Regionens samlade verksamhet. Styrgruppens arbete resulterar i planer över den fysiska anläggningen såsom, byggnadsplaner, lokalförsörjningsplaner, program och systemhandlingar, förstudier samt olika former av investeringsplaner. Styrgruppen deltar i sjukhusets ekonomiska planering och uppföljning i form av budgetförslag för sjukhusets investeringar, i fastigheter och utrustning, samt uppföljningsrapporter av sjukhusets hela investeringsverksamhet. Styrgruppen samverkar regelbundet med regionala organ såsom, hälso- och sjukvårdavdelningen, centrala ekonomiavdelningen, avdelningen för funktionshinder och delaktighet, informationsavdelningen samt förvaltningarna Västfastigheter och Regionservice. Styrgruppen samverkar regelbundet med externa organ som, externa leverantörer, Göteborgs universitet - Sahlgrenska Akademin, Chalmers samt andra sjukvårdshuvudmän. Styrgruppen fastställer riktlinjer inom ämnesområdet 6 (9)

99 Organisation Nedanstående fora har hittills etablerats för att verkställa styrgruppens uppdrag. Ytterligare arbetsgrupper kan komma att etableras vid behov. Beslutsgrupper Forum Syfte Deltagare Frekvens Kallar Styrgrupp - Bereda större investeringsärenden samt den årliga investeringsbudgeten för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar inom SU. - Organisera samplaneringsområdena samt utse ordförandena i dessa - Ta initiativ till energisparkrav införs vid upphandlingar - Finna lämpliga arbetsformer med våra regioninterna samarbetspartners, så att dubbelarbete undviks. Två områdeschefer Olle Mattson (ordförande), Lars Wiklund Ekonomi- och marknadsdirektör Eva Arrdal Fem verksamhetschefer Eira Stokland Göran Matejka Dan Holmsten Olof Ekre Marie Lindh Planeringschef Lennart Ring (föredragande) Kicky Malm Sekreterare Ca 1 gång i månaden samt vid behov Ordförande Arbetsgrupper Forum Syfte Deltagare Frekvens Kallar Lokalrådet - Hantera befintliga lokaloch fastighetsfrågor i samråd med sjukhusets verksamhetsområden - Nätverk för områdesöverskridande arbete inom lokalområdet - Informations- och erfarenhetsutbyte. Gemensam administration Lokalsamordnare för respektive område Var 6:e vecka samt vid behov Sjukhusgemensam stab Samplaneringsgrupper Elkommittén 3 ggr / år Resursplaneringsenheten Gaskommittén Hantera frågor inom områdena: - Bild och funktionsmed - Lab-medicin - AN/IVA/IMA-övervakn - Op-sal - Ultraljud - Sängar - Steril och diskutrustning Hantera kvalitetsfrågor inom elförsörjningen av sjukhuset Kvalitet och patientsäkerhet i försörjning och hantering av medicinska gaser Ordföranden i samplaneringsgrupperna Resursplaneringsenheten Medicinsk teknik Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter från sjukhusets medicinska, farmaceutiska och medicintekniska verksamheter, samt Västfastigheter 4 ggr / år Västfastigheter 4-5 ggr / år Ordföranden (SU) 7 (9)

100 Projekt Projekt Syfte Deltagare Bild och interventionscentr. Sahlgrenska Hus R-FoUU Mölndals sjukhus Genomföra projektet under en regional styrgrupp Genomföra en systemhandling Deltagare enligt särskild uppdragshandling Deltagare enligt särskild uppdragshandling Nytt OP-hus Östra sjukhus Bevaka initiala utredningar Deltagare enligt särskild uppdragshandling Ny laboratoriebyggnad på Sahlgrenska sjukhuset Rättpsykiatri Genomföra en förstudie Genomföra projektet Utrustningsplanering Resursplanering Västfastigheter Representanter SU Deltagare enligt särskild uppdragshandling Tillbyggnad av Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Tillbyggnad av KKbyggnaden Östra sjukhuset Om och tillbyggnad av Akutvårdsbyggnaden Sahlgrenska sjukhuset Mindre ombyggnader inom hela fastighetsbeståndet Genomföra en program och systemhandling Genomföra en förstudie och programhandling Genomföra en förstudie Kontinuerligt planera och genomföra investeringar Deltagare enligt särskild uppdragshandling Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter SU Resursplanering Västfastigheter Representanter SU Resursplaneringsenheten Västfastigheter Representanter SU Upprustningsplan Sahlgrenska sjukhuset Utrustningsinvesteringar Kontinuerligt planera och genomföra investeringar Kontinuerligt genomföra investeringar Resursplaneringsenheten Västfastigheter Resursplaneringsenheten Regionservice inköp Representanter SU Investeringsprojekten styrs av styrgruppen från tidigaste projektstart till överlämnandet till linjeorganisationens förvaltning. Pågående projekt finns sammanställda och beskrivna i en separat förteckning. 8 (9)

101 Ordföranden kan besluta om investeringar i sjukhusgemensam utrustning och om att disponera medel för funktionell ombyggnad och teknisk upprustning inom fastställda ramar enligt delegationsordningen. Ekonomiska förutsättningar och befogenheter beskrivs för de större projekten i en projektspecifik uppdragsbeskrivning. Dokumentation Nedanstående dokumentation styr verksamheten Dokument Beskrivning Lagring Status/Datum Investeringsprojektlista Lista över pågående investeringsprojekt samt tillhörande projektplaner Resursplaneringsenheten Aktuell Nedanstående riktlinjer styr arbetet Dokument Beskrivning Lagring Status/Datum Befogenheter SU:s delegationsordning Intranätet Aktuell Regionens riktlinjer för investeringar Intranätet plan Aktuell Olle Mattsson Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Lennart Ring Chef för Resursplaneringsenheten 9 (9)

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120