Indikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc. Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Mars 2011
|
|
- Rolf Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Indikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Handledare Dr. Anna Nager, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor Dr. Karin Gyllenhammar, distriktläkare, Märsta Läkarhus
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 FÖRKORTNINGAR... 3 BAKGRUND... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 MATERIAL OCH METOD... 6 MATERIAL... 6 METOD... 6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 RESULTAT... 8 DISKUSSION... 9 STYRKOR BEGRÄNSNINGAR FRAMTIDA STUDIER SLUTSATS REFERENSER Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 1/14
3 Sammanfattning Bakgrund Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste rytmrubbningen i den vuxna befolkningen. FF innebär ökad risk för embolisk stroke. CHADS 2 är ett verktyg för att förbättra riskbedömningen och behandlingsstrategin för tromboembolisk profylax vid FF. Nyligen har CHADS 2 förfinats genom att man har lagt till nya kriterier. Detta nya poängsystem kallas CHA 2 DS 2 -VASc och har inkluderats i riktlinjerna för förmaksflimmer och behandling med tromboembolisk profylax som ges ut av European Society of Cardiology(ESC). Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur en tillämpning av poängsystemet CHA 2 DS 2 - VASc skulle påverka riskbedömningen och andelen patienter med FF som får tromboembolisk profylax med AVK på Märsta Läkarhus(MLH). Frågeställningar Hur stor andel av patienter med FF har inte fått tromboembolisk profylax med AVK av dem som borde ha det om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? Hur stor andel av patienter med FF har fått tromboembolisk profylax med AVK av dem som inte borde ha det om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? På vilka grunder har man avstått från tromboembolisk profylax med AVK bland patienter med FF som borde ha fått tromboembolisk profylax med AVK om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? Material och Metod Studien är en journalbaserad deskriptiv tvärsnittstudie. Studiebasen är alla patienter listade på Märsta Läkarhus med diagnos förmaksflimmer under perioden juli 2009-juni Resultat Totalt 96 patienter hade FF. Av dessa var 55 % män och 45 % kvinnor. Genomsnittsåldern var 74,7 år. FF patienterna 65år utgjorde 87,5% av alla i studien. Det fanns inga patienter med FF som hade CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 0. Av patienterna med FF hade 14% CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 1 och 86 % CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 2. Alla patienter med FF och CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 1 och 2 hade fått behandling med AVK. Slutsats Denna studie visar att patienterna med FF på MLH har fått adekvat tromboembolisk profylax med AVK enligt CHA 2 DS 2 -VASc riskbedömning och behandlingsrekommendationer. Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 2/14
4 Förkortningar FF: Förmaksflimmer AVK: Antivitamin-K ASA: Acetylsalicylsyra ESC: European Society of Cardiology MLH: Märsta Läkarhus Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 3/14
5 Bakgrund Förmaksflimmer (FF) är den vanligaste rytmrubbningen i den vuxna befolkningen med en prevalens på cirka 5 % hos individer > 65 år och 10 % hos individer > 80 år 1. Embolisk stroke är den vanligaste komplikationen till FF. Det drabbar cirka 6000 personer per år, med en betydande mortalitet och en hög andel restsymptom. Obehandlat FF innebär i genomsnitt en risk för stroke på 4-5 % per år och väsentligt högre andel hos äldre [2]. För att förhindra embolisk stroke vid FF, används framförallt två typer av tromboembolisk profylax [3]: Antikoagulantia - Antivitamin-K (AVK), tex Waran Trombocytaggregionshämmande medel -Acetylsalicylsyra (ASA), tex Trombyl För patienter med FF kan dessa vara livräddande läkemedel, men då en komplikation är allvarlig blödning bör tromboembolisk profylax med AVK eller ASA ges endast till de patienter med FF där risken för embolisk stroke överväger risken för allvarlig blödning. Det finns ett antal poängsystem som läkare runt om i världen använder för att avgöra om antikoagulantia eller trombocytaggregionshämmande medel är nödvändiga. Det vanligaste är CHADS 2 poängsystemet, som har använts i cirka 10 år och som är det poängsystem för bedömning av tromboembolisk profylax hos patienter med FF som bör användas i Sverige enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer [4,5]. Beroende på vilket poäng patienten får, klassificeras patienten i tre olika behandlingsgrupper. Nyligen har CHADS 2 förfinats genom att man har lagt till nya kriterier i poängsystemet. Detta nya poängsystem kallas CHA 2 DS 2 -VASc och har inkluderats i European Society of Cardiology s (ESC) riktlinjer för behandling av förmaksflimmer [6]. Forskning visar att med CHA 2 DS 2 -VASc finns potential att förbättra vår förmåga att förutsäga risk för stroke hos patienter med FF [7]. CHADS 2 -poängsystem används i stor utsträckning i svensk sjukvård som hjälpmedel för att bedöma tromboembolisk risk av patienter med FF. CHADS 2 -poängsystem genererade dock en stor intermediär riskgrupp (> 60%) för vilka det var oklart vilken behandling gällde (AVK eller Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 4/14
6 ASA). I CHA 2 DS 2 VASC har man lagt till riskfaktorerna kärlsjukdom, kvinnligt kön och ålder Detta medför att en endast 15 % klassificeras som intermediär riskgrupp [8]. Vid användning av CHA 2 DS 2 -VASc skulle tromboembolisk profylax med AVK tillämpas i större utsträckning än vad man rekommenderat tidigare med CHADS 2 [7]. Cirka 10 år gamla primärvårdsstudier, både svenska och internationella, har visat att patienter med FF sannolikt underbehandlas med tromboembolisk profylax [9,10]. Det är av värde att studera om det fortfarande finns en underbehandling med tromboembolisk profylax för patienter med FF och också att studera graden av korrekt tromboemblisk profylax för patienter med FF med det nya poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur en tillämpning av poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc skulle påverka riskbedömningen och andelen patienter med FF som får tromboembolisk profylax med AVK på Märsta Läkarhus (MLH). Frågeställningar Hur stor andel av patienter med FF har inte fått tromboembolisk profylax med AVK av dem som borde ha det om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? Hur stor andel av patienter med FF har fått tromboembolisk profylax med AVK av dem som inte borde ha det om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? På vilka grunder har man avstått från tromboembolisk profylax med AVK bland patienter med FF som borde ha fått tromboembolisk profylax med AVK om man tillämpar poängsystemet CHA 2 DS 2 -VASc? Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 5/14
7 Material och metod Material Patienter listade på MLH med diagnos FF under perioden juli 2009-juni MLH ligger i Sigtuna Kommun, i norra Stockholmsområdet, och hade i oktober 2010 ett upptagningsområde på invånare, med cirka 7300 listade patienter, varav cirka 100 patienter med FF [11]. Metod Studien är en journalbaserad deskriptiv tvärsnittstudie. Via MLH Profdoc Journal lll och dess inbyggda rapportgenerator Xtractor, togs olika patientgrupper fram med hjälp av sökord. Patienter med FF togs fram med hjälp av sökorden Förmakssflimmer, Paroxymalt FF och Förmaksfladder. De flesta patienterna med FF, i.e. kvinnor i åldrarna 65 år samt kvinnor och män 75 år, fick 2 poäng i CHA 2 DS 2 -VASc. Deras journaler behövdes inte granskas närmare för att bedöma CHA 2 DS 2 -VASc-poäng. För övriga patienter med FF granskades journalerna för att bedöma CHA 2 DS 2 -VASc-poäng. För att underlätta denna granskning användes sökvariabler i Xtractor enligt tabell 1. En databas där patienternas personnummer ersattes med ett kodnummer skapades i Excel. Deskriptiv data analyserades med Excel. Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 6/14
8 Tabell 1. Riskfaktorer för bedömning av poängsystemen CHA 2 DS 2 -VASc samt sökvariabler som användes för att ta fram data ur journaler. Riskfaktor Poäng Sökvariabler C Hjärtsvikt / vänsterkammardysfunktion 1 "Hjärtsvikt" och "vänsterkammardysfunktion" H Hypertoni - högt blodtryck 1 "Hypertoni" eller. "högt blodtryck" A 2 Ålder 75 2 D Diabetes mellitus 1 "Diabetes", DM och hyperglykemi S 2 Stroke / TIA / TE (tromboembolism) V Kärlsjukdom - kranskärlssjukdom hjärtinfarkt perifer kärlsjukdom, eller aorta plack A Ålder Sc Sex kategori - kvinnligt kön 1 2 "Stroke","TIA" CVL Tromboembolism, Cerebral infarkt 1 "Angina pectoris Claudicatio Ateroskleros "hjärtinfarkt","hjärtattack, MI eller "aorta plack" Tabell 2 Behandlingsrekommendationer enligt ESC s riktlinjer för CHA 2 DS 2 -VASc Poäng Risk Rekommendation 0 Låg ASA / ingenting (föredras) 1 Mellan ASA / AVK (föredras) 2 Hög AVK, om det inte finns kontraindikationer Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 7/14
9 Etiska överväganden Denna studie är en deskriptiv tvärsnittstudie. Patienterna som deltog i studien bedömdes inte utsättas för några psykiska eller fysiska risker. Däremot lästes datajournaler på patienter av författaren och detta var en integritetsrisk för deltagarna. Sekretessen bibehölls genom att ersätta patienternas personnummer med ett kodnummer när de införs i studiens databas. Data kommer att presenteras på ett sådant sätt att ingen patients identitet kan avslöjas. Studiens resultat kommer att vara till nytta för patienterna oavsett resultat då en den kommer att medföra en bättre bedömning om tromboembolisk profylax med AVK bland patienter med FF på MLH. Nyttan med studien bedöms vara större än riskerna. Studien på patienternas elektroniska journaler är godkänd av verksamhetschefen på MLH som ett kvalitetssäkringsprojekt. Resultat Sammanlagt 96 patienter med FF behandlades på MLH under perioden 1 juli 2009 till 30 juni Av dessa var 55 % män och 45 % kvinnor. Genomsnittsåldern var 74,7 år och åldersmedianen 76,5 år. FF patienterna 65 år utgjorde 88% av alla i studiedeltagare. Det fanns inga patienter med FF som hade CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 0. Av patienterna med FF hade 14% CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 1 och 86 % hade CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 2 (Tabell 3). Tabell 3. Deskriptiv tabell över antal och (andelar) män och kvinnor fördelat på CHA 2 DS 2 -VASc-poäng och behandling med AVK. CHA 2 DS 2 -VAScpoäng Män (n=53) Kvinnor (n=43) Män och kvinnor (n=96) AVK Ej AVK AVK Ej AVK AVK Ej AVK 0 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) 1 12 (23%) 0 (0%) 1 (2%) 0 (0%) 13 (14%) 0 (0%) 2 41 (77%) 0 (0%) 42 (98%) 0 (0%) 83 (86%) 0 (0%) Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 8/14
10 Samtliga patienter på MLH med FF fick behandling med AVK. Vid CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 1 hos patienter med FF kan både ASA och AVK väljas för behandling. I denna studie har alla patienter med FF och CHA 2 DS 2 -VASc-poäng 1 fått behandling med AVK. Alla patienter med FF som hade CHA 2 DS 2 - VASc-poäng 2 behandlades med AVK, vilket är korrekt enligt ESC s behandlingsrekommendationer för CHA 2 DS 2 -VASc (Tabell 3). Alla patienter som enligt CHA 2 DS 2 -VASc borde ha fått behandling med AVK har således fått behandling med AVK. Diskussion Denna studie visar att FF patienter på MLH har fått adekvat tromboembolisk profylax enligt riskbedömning med CHA 2 DS 2 -VASc och behandlingsrekommendationer från ESC [6]. Att samtliga patienter med FF på MLH har fått behandling med AVK skiljer sig från tidigare forskning som visat att patienter med FF underbehandlats med AVK. En svensk primärvårdssstudie, omfattande 419 patienter med FF under perioden maj maj 2000, visade att endast 50 % av patienterna med FF fick behandling med AVK [9]. En stor studie från USA 1999, omfattande patienter med FF, visade att endast 62% av de som borde få AVK fick det [10]. En möjlig orsak till att underbehandling av FF patienter inte ses i vår studie kan vara att medvetenheten bland vårdpersonal om vikten av tromboembolisk profylax för patienter med FF har ökat under de senaste åren på grund av tidigare forskning som visat på underbehandling. Poängsystemet CHADS 2, som var föregångaren till CHA 2 DS 2 -VASc presenterades 2001 och har möjligen bidragit till ökad användning av tromboembolisk profylax bland patienter med FF[12]. Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 9/14
11 Att samtliga patienter med FF på MLH behandlades med AVK kan också bero på att en analys om blödningsrisk inte har gjorts av behandlande läkare. Tidigare studier tyder på att 11-18% av patienter med FF inom primärvården inte bör behandlas med AVK på grund av ökad blödningsrisk [13,14]. Det finns ett flertal riskfaktorer för blödning vid AVK-behandling som bör beaktas. ESC rekommenderar ett poängsystem för blödningsrisk vid AVK-behandling som sammanfattar dessa risker. Poängsystemet kallas för HAS-BLED (H=Hypertension 160 mmhg systoliskt blodtryck, A=Abnormal njurfunktion 200mikromol/L och levercirros, S=Stroke, B=Blödning, L=Labilt PK-värde (tid inom terapeutisktvärde <60%), E=Äldre>65 år och D=Droger och alkohol). En patient som uppfyller tre eller fler av dessa kriterier har hög risk för blödning och bör antingen avstå från både AVK och ASA eller ges behandling, men följas upp noggrant [6]. En bedömning av blödningsrisken ingick inte i vår studie, då data togs från journaler och då journalerna inte var tillräckligt fullständiga för att bedöma blödningsrisken. Därför har det inte i denna studie gått att bedöma om patienter med FF på MLH är överbehandlade med AVK. Prevalensen av FF patienter för invånare som var listade på MLH var 1,3 %. Detta är högre än vad som rapporterades bland 5 vårdcentraler i Stockholm år där prevalensen var 0,6 % [9]. Däremot stämmer prevalensen i vår studie väl med en stor studie från 211 vårdcentraler i Storbritannien där prevalensen FF var 1,2 % [15]. En studie på 1,89 miljoner invånare mer än 20 år gamla i Kalifornien, USA, visar också en relativt samstämmig prevalens på 0.95% [16]. Förekomsten av FF på MLH var större hos män än hos kvinnor (55 % vs 45 %). Studien från USA visade liknande resultat (57 % män vs 43 % kvinnor) medan könsfördelningen bland FF patienter i den tidigare svenska primärvårdsstudien var helt jämt fördelad [9, 16]. Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 10/14
12 Prevalensen av FF är starkt åldersberoende och FF är mycket ovanligt hos personer som är yngre än 50 år [3]. I vår studie var hela 88 % av patienterna med FF 65år. Detta kan jämföras med en studie från USA för samma åldersgrupp där prevalensen var 77 % [16]. Även en tidigare studie har visat att andelen patienter med FF som är 75år i Sverige är högre än i USA [9, 16]. Detta kan möjligen bero på urvalet, då de svenska studierna har undersökt patienter med FF i primärvården och studien från USA även har undersökt patienter med FF från sjukhusen. Andra möjliga förklaringar skulle kunna vara att äldre individer med FF i större utsträckning upptäcks i Sverige eller att andelen äldre individer med FF är högre i Sverige. Styrkor Denna studie baseras på alla registrerade patienter på en vårdcentral som har FF. Begränsningar Studiepopulationen var relativt liten. Eftersom uppgifter endast togs från journaler kan vissa variabler som ger poäng i CHA 2 DS 2 -VASc ha missats. Detta har i så fall medfört att patienter har fått lägre poäng på CHA 2 DS 2 -VASc än vad de borde ha fått. Då ingen patient med FF hade 0 poäng och då både patienter med 1 poäng och med 2 poäng bör behandlas med AVK kan detta dock inte ha påverkat resultaten. En stor begränsning med studien är att blödningsrisken inte gick att bedöma eftersom information från journalerna var otillräcklig. Framtida Studier Framtida studier skulle kunna undersöka om CHA 2 DS 2 -VASc och HAS-BLED är lämpliga verktyg för praktisk användning inom primärvården genom att utvärdera tillämpningen av dessa poängsystem på en vårdcentral. Slutsats Denna studie har visat att FF patienterna på MLH har fått adekvat tromboembolisk profylax enligt riskbedömning med CHA 2 DS 2 -VASc och behandlingsrekommendationer. Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 11/14
13 Referenser 1. Hulting J, Gretzer I, Ludwigs U, Sjöberg S. Stockholms läns landsting Akut internmedicin Behandlingsprogram th ed. 2010; p Använd warfarin i första hand som tromboembolisk profylax vid FF eller Fladder 3. Socialstyrelsen Arytmier vetenskapligt underlag för Nationela riktlinjer för hjärtsjukvård Västerås: Edita Västra Aros 2008; p Internet Medicin Sverige 5. Socialstyrelsen Arytmier- vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Västerås: Edita Västra Aros; 2008; p European Society of Cardiology - Guidelines for the management of atrial fibrillation; European Heart Journal 2010;31: Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 12/14
14 7. Lip Gregory Y. H. University of Birmingham Centre for Cardiovascular Sciences, City Hospital, United Kingdom. Anticoagulation therapy and the risk of stroke in patients with atrial fibrillation at moderate risk [CHADS 2 score=1]: Simplifying stroke risk assessment and thromboprophylaxis in real-life clinical practice. Editorial Focus Schattauer Thromb Haemost 2010 Apr; 103(4): doi: /th Lip GYH, Nieuwlaat R, Pisters R, et al. Refining clinical risk stratification for predicting stroke and thromboembolism in atrial fibrillation using a novel riskfactor based approach : The Euro Heart Survey on Atrial Fibrillation. Chest 2009; epub ahead of print September 17, CHEST February 2010 vol. 137 no doi: /chest Gunnar H Nilsson, I.B. (2004). Occurrence and quality of anticoagulant treatment of chronic atrial fibrillation in primary health care in Sweden: a retrospective study on electronic patient record. BMC Clinical Pharmacolology 2004, 4: Go AS, Hylek EM, Borowsky LH, Phillips KA, Selby JV, Singer DE. Warfarin use among ambulatory patients with nonvalvular atrial fibrillation: the anticoagulation and risk factors in atrial fibrillation (ATRIA) study. Ann Intern Med Dec 21;131(12): Siffror om Sigtuna Kommun. [Internet]. [updated ] Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 13/14
15 12. Gage BF, Waterman AD, Shannon W, Boechler M, Rich MW, Radford MJ. Validation of clinical classification schemes for predicting stroke: results from the National Registry of Atrial Fibrillation. JAMA. 2001; 285(22): Filippi A, Bettoncelli G, Zaninelli A: Detected atrial fibrillation in north Italy: rates, calculated stroke risk and proportion of patients receiving thrombo-prophylaxis. Family Practice (2000), 17(4): doi: /fampra/ Gregory P. Samsa, PhD; David B. Matchar, MD; Larry B. Goldstein, MD; Arthur J. Bonito, PhD; Linda J. Lux, MPA; David M. Witter, MA; John Bian, MS. Quality of Anticoagulation Management Among Patients With Atrial Fibrillation -Results of a Review of Medical Records From 2 Communities. Arch Intern Med April;160: Majeed A, Moser K, Carroll K. Trends in the prevalence and management of atrial fibrillation in general practice in England and Wales, : analysis of data from the general practice research database. Heart. 2001;86: doi: /heart Alan S. Go, Elaine M. Hylek, Kathleen A. Phillips, YuChiao Chang, Lori E. Henault, Joe V Selby, Daniel E. Singer. Prevalence of Diagnosed Atrial Fibrillation in Adults National Implications for Rhythm Management and Stroke Prevention: the AnTicoagulation and Risk Factors In Atrial Fibrillation (ATRIA) Study. JAMA. 2001; ) Av: Maria Anderson, ST-Läkare, Allmänmedicin, Märsta Läkarhus Sid. 14/14
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merAntitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral
Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral Författare: Martha Lundström ST-läkare Brommaplans Vårdcentral Handledare: Holger Theobald Docent, Specialist i allmänmedicin
Läs merTitel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende?
1 Projektplan Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende? Författare: Mette Kirkelund Truelsen ST-läkare i allmän
Läs merHar patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling?
Projektplan Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling? Khalid Waleed Hussain, ST-läkare, Vårdcentralen Granen Mars 2015 Handledare Huvudhandledare Lotta
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merKartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral
Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,
Läs merProjektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun
Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun Karna Johansson ST-läkare Medicin/Rehabkliniken Kiruna sjukhus
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merNya antitrombotiska medel
Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merFörmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke
Förmaksflimmer Förekomst och risk för stroke 1 Förord SBU gav 2011 ut Alert-rapporten Dabigatran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer (SBU-rapport 2011-04) Förutsatt att styrningen av warfarinbehandlingen
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merHur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping
Hur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping 2018-02-12 Svetlana Kupriyanova, ST-läkare i Allmänmedicin VC Bagaregatan Vetenskaplig
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merUnderbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral?
RAPPORT, VESTA, NP 2014 Underbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral? en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Åsa Hartzell,
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer
Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merBehandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Projektarbete 2013-09-30 Magnus Håkansson, ST-läkare allmänmedicin, Olaus Petri VC Handledare Peter Engfeldt Behandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merLokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia
Läs merKliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset
Läs merNOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Läs merAntikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie
Projektrapport VESTA VT 2016 Antikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie Lina Ludvigsson, ST-läkare i Allmänmedicin Sätra Vårdcentral
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?
Förmaksflimmer Vad är förmaksflimmer och varför får man det? Sara Själander, specialistläkare, Kardiologkliniken Sundsvall Strokeprevention vid förmaksflimmer Två patientfall Ny behandling för att förebygga
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merAntikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och stroke/tia
2018-07-11 21377 1 (8) Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och stroke/tia Sammanfattning Riktlinjen reglerar användning av antikoagulantia vid förmaksflimmer och samtidig förekomst av ischemisk
Läs merFörmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter
Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002
Läs merKvalitetsuppföljning av patienter med förmaksflimmer på Tallhöjdens vårdcentral
Kvalitetsuppföljning av patienter med förmaksflimmer på Tallhöjdens vårdcentral Författare: Nafisa Ataee Alham ST-läkare på Tallhöjdens vårdcentral Handledare Dr. Yvonne Carlsson Lind; distriktsläkare
Läs merVårdkvalitet för patienter med permanent förmaksflimmer på vårdcentralen Husläkarna i Österåker 2011
Vårdkvalitet för patienter med permanent förmaksflimmer på vårdcentralen Husläkarna i Österåker 2011 VESTA 2011 Författare: Eva Olsson, ST-läkare i allmänmedicin, Husläkarna i Österåker. Handledare: Rune
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merAnvändning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping.
Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping. Författare: Handledare: Sofie Cedermark Anders Tengblad, distriktsläkare Årtal: 2017 Författare: Sofie Cedermark Handledare: Anders
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merKursplan. Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits. Avancerad nivå Second Cycle
Dnr: G25 50/11 Kursplan OM6000, Blödnings- och trombossjukdomar, 15 högskolepoäng Hemostasis and Thrombosis diseases, 15 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merIntressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer
Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs mer2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.
Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,
Läs merÅterinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala
Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala Vad & När? Beror sig lite på.. Stroke Ischemisk stroke Med förmaksflimmer Utan förmaksflimmer Intracerebral
Läs merFörmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.
Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Larmrapporter från England som varnar för en stroke-epidemi. Rapport sammanställd och skriven av leg. läk. Thomas Fåhraeus Tidningar i England varnar nu för
Läs merHälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia!
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Magnus Janzon, Linköping Hälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia! Intressekonflikt: Advisory Board: AstraZeneca Föreläsningar:
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merSGF Nationella Riktlinjer 2014
SGF Nationella Riktlinjer 2014 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merSTRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013
STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013 För tredje året i rad arrangerades ett symposium kring strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer. Mötet var välbesökt med många givande föreläsningar.
Läs merFrågor vad gäller förmaksflimmer, antikoagulantia (nya och warfarin) och hög ålder
Torsdag 16.00-16.50 Antikoagulation till äldre med förmaksflimmer warfarin eller nya perorala medlen, NOAK? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 Frågor vad gäller
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merPraktiska aspekter av antikoagulantia
Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merBESLUT. Datum 2016-06-16
BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merVersion 2. Författare: Anna Wikblom Handledare: Henrik Almroth, läkare Kardiologiska kliniken Örebro, Sverige
Örebro Universitet Läkarprogrammet C-uppsats, 15 hp Januari 2015 Antikoagulation och förmaksflimmer En utvärdering av följsamhet till nationella riktlinjer i samband med elkonvertering, Kardiologiska kliniken,
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFörmaksflimmer, klinisk handläggning
Godkänt den: 2019-08-11 Ansvarig: Stefan Lönnerholm Gäller för: Region Uppsala Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merNya perorala antikoagulantia- Nu händer det!
Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation
Läs merHur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merWARFARINBEHANDLING VID FÖRMAKSFLIMMER
WARFARINBEHANDLING VID FÖRMAKSFLIMMER Kvalitetskontroll på Västervården Husläkarmottagning Susanna Siljeholm, ST-läkare, Västervården Husläkarmottagning Mars 2012 Klinisk Handledare: Måns Nedlich, specialistläkare,
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte i Koagulation 2016-02-04 LÄKEMEDEL SOM HÄMMAR KOAGULATIONEN- ANTIKOAGULANTIA
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merSTROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs mer