Material Labbet En plats för verkliga materialmöten

Transkript

1 Material Labbet En plats för verkliga materialmöten Dagens studenter har ett ökat behov av praktisk erfarenhet som de kan använda tillsammans med deras datormognad. Idag är genomsnittsstudenten duktig på att hantera digitala verktyg, både när det gäller att söka information men även att grafiskt presentera olika lösningar. Genom Material Labbet har vi skapat en ny typ av arena i Sverige, där vi kombinerar ett materialbibliotek med en pedagogisk struktur, vilket är en utmaning. Det nyuppbyggda Material Labbet i PT-labbet, A-huset, Campus Valla, har nu en startuppsättning med olika typer av materialprover med beskrivande text kopplat till varje unikt fysiskt material. Dessa materialprover kan starkt bidra till att skapa nyfikenhet, förståelse, respekt och tekniskt intresse hos våra studenter. Vi ser ett ökat intresse för att aktivt förstå och förhålla sig till ett material så att man väljer rätt material till rätt applikation med en passande tillverkningsteknik. Möjligheten att känna, titta, klämma, vända och vrida på ett materialprov i sina egna händer är väldigt uppskattat bland våra civilingenjörsstudenter, speciellt inom programmen Design och Produktutveckling (DPU) och Energi, Miljö och Management (EMM), som båda har en profil som attraherar en annan grupp av studenter, med andra intressen och drivkrafter. De nya civilingenjörsprogram har en jämförelsevis hög andel kvinnliga sökande och studenter som har ett större intresse av vikten av att göra ett materialval som passar både design och miljö. Denna rapport ska sammanfatta och visualisera våra resultat från ett PUG-projekt under perioden (5)

2 Bakgrund Studenter har i flera år i olika sammanhang uttryckligen bett om ett materialbibliotek där de kan ta och känna på olika typer av material. Allt för att kunna ta rätt beslut inför eller efter olika typer av beräkningar men även för att förstå de taktila och känslomässiga delarna i olika material. I en helt nystartad materialkurs (TMKM11 ges idag för DPU år3) har frågan på nytt aktualiserats. Studenterna vill ha en fysisk materialuppsättning där de kan förstå och lära sig mer om materialens förutsättningar. I det sammanhanget och med tidigare erfarenheter ser vi att ett mindre materialbibliotek skulle uppfylla just ett sådant behov hos studenterna. Men vi tror även att en stor del av övriga studentgrupperna på LiTH skulle ha nytta av denna kunskap. Syftet med projektet är att skapa en plats för verkliga materialmöten där studenter kan få en ökad förståelse för material genom att känna, titta, klämma, vända och vrida på materialprover i sina egna händer. Projektets mål är att skapa ett materialbibliotek med olika materialprover som har en beskrivande text kopplad till sig där t ex materialets egenskaper, tillverkningsmöjligheter och tillämpningsområden beskrivs. Vidare var målet att varje materialprov ska finnas i minst 2 exemplar, ett som referensmaterial och ett som utlåningsexemplar med begränsad utlåningstid. Uppbyggnad av Material Labbet: Arbetet med uppbyggnad av Material Labbet har skett i flera olika faser. Dessa beskrivs nedan i en mer eller mindre kronologisk ordning, vissa aktiviteter har skett mer parallellt och en del har pågått under en längre tid. - Planering o En översiktlig planering över vad vi ville med projekt och hur vi skulle arbeta för att nå målet. - Benchmarking o Genomförde olika besök på bl a Materialbiblioteket i Stockholm och på Chalmers i Göteborg för att se och lära från deras erfarenheter. - Hitta lokal o Diskussioner med olika parter på IEI genomfördes för att hitta en lämplig lokal. Idag finns Material Labbet i PT-labbet i A-Huset. - Inreda lokal o Inköp och inredning av lokalen. Vi återanvände så mycket material som möjligt, t ex när det gällde skåp och stolar. - Kontakta företag för materialprover o Lämpliga företag identifierades och kontaktades. o Beställa materialprover från intressanta och intresserade företag - Kategorisera material o Besök hos vårt bibliotek i B-huset för att lära oss bibliotekkunskap och knyta kontakter när det gäller litteratur inom området. o Kategorisering i 4 huvudområden valdes utifrån benchmarking, erfarenheter och bibliotekkunskap. - Databasbyggande för intern logisk i Labbet 2(5)

3 o Artikelnumrering av materialprover o En databas byggdes upp för att hålla ordning på våra egna materialprover och deras artikelnummer som vi valde. - Märka upp material placera i rätt kategorier o Allt inkommande material märks upp och sorteras in i olika materialkategorier och skåp. - Utvecklat pedagogiska övningar o Olika övningar / laborationer har utvecklats för olika typer av kurser. o Testat olika varianter på pedagogiska övningar - Invigt Material Labbet o I december 2010 hade vi en invigning av Material Labbet där 40 stycken personer inbjöds med olika bakgrund från olika fakulteter, lärare, studenter och företag bjöds in. - Olika utvärderingssätt har provats o Ett antal övningar har utförts med målet att skapa en utvärderingsmodell på sikt. Material Labbets struktur Material Labbet består av 4 likadana arbetsstationer med identiska uppsättningar av materialprover. Varje arbetsstation kan ha upp till 6 personer, vilket betyder att vi kan undervisa 24 studenter samtidigt där alla har samma förutsättningar. 3(5)

4 Varje arbetsstation är inramad med 2 rullskåp vilket ger en avskärmning mellan stationerna och detta ger en ljuddämpning i rummet. Borden är försedda med ett white-board-material så att studenterna kan skissa och skriva direkt på borden. Det ger en ny pedagogisk vinkling där mer interaktivt arbete stimuleras. Vidare har vi 5 långa, smala bord som fungerar som utställningsyta. Här exponeras olika materialprover i form av provbit men även färdiga produkter, vilket ger möjlighet till inspiration. Denna yta förändras ständigt och kan även dukas upp tematiskt till olika övningar och behov. Olika typer av övningar har provats. En övning är att identifiera ett antal olika plaster eller olika metaller. Identifiering av träslag har också testats med bra resultat. Bedömning av olika materials egenskaper har också genomförts där övningsdeltagarna får poängsätta material utifrån olika kriterier. Reflektion kring Material Labbet Vi har sett att Material Labbet starkt bidrar till att skapa nyfikenhet, förståelse, respekt och tekniskt intresse hos studenterna. Vidare kan vi stödja deras intresse att odla och vårda kunskapen att använda rätt material på rätt ställe. Gärna placera ett material i helt nya applikationer med nya tillverkningstekniker. Allt för att kunna stödja rätt beslut inför eller efter olika typer av beräkningar men även för att förstå de taktila och haptiska upplevelserna kopplade till olika material. Material Labbet är även en nod där vi som lärare kan mötas över ämnena i olika tvärvetenskapliga kurser och mellan olika kurser inom t ex Produktutveckling, Produktionsteknik eller Material. Vårt projekt nådde mer än väl upp till vårt mål. Vi önskar att kunna förvalta detta på ett bra och hållbart sätt. Resultat har mottagits mycket positivt av många olika målgrupper. Vi har testat Material Labbet hos studenter på DPU-, M-, I- och EMMprogrammen. Vi har genomfört olika övningar för Malmstens studenter och nu senast IKK-studenter. Alla grupper hittar något som passar deras utbildningars mål och syfte. Vi ser att Material Labbet kan ha en stor nytta långsiktligt, vår största utmaning är att hitta fortsatt löpande finansiering. Detta kommer vi att jobba med under den närmaste tiden och vi tror och hoppas på en positiv lösning då många studenter uttryckligen vill ha mer av denna verksamhet. När det gäller vidare spridning så är IKK-studenterna ett exempel på efterfrågan som kommit till Material Labbet. Vidare ser vi att DPU-studenterna i år3 på vårens kurser i Integrerad Produktutveckling söker sig till Material Labbet för att hämta inspiration och information. Detta väcker frågan hur vi i framtiden ska hålla öppet. Detta visar på vilken utvecklingspotential detta kan ha, då vi ser att många olika utbildningar har ett behov av detta. Vid ett genomfört studierektormöte för LiU i Material Labbet så var det många lärare som visade intresse för framtida samarbete. Det finns ett antal studentutvärderingar gjorda och dokumenterade. Sammanställning pågår, men genomgående så vill studenterna ha mer och deras spontana första reaktion är mycket bra. 4(5)

5 Projektet presenterades på CULs konferens den 10 mars Presentationen väckte intresse hos bland annat Tema Teknik och Social förändring. Projektet beskrivs på CULs hemsida i form av en ppt-presentation. Rapport till CUL planeras med inlämning senast 1 maj Det vi har lärt oss är att vi borde ha undersökt möjligheterna till en mer långsiktlig ekonomisk lösning redan i uppstarten av projektet. Man hamnar lätt i ett vaccuum mellan olika typer av finansieringar annars. 5(5)