Köpingebro skola HÄLSOARBETE LÄSÅRET

Transkript

1 HÄLSOARBETE LÄSÅRET

2 FÖRORD Hur vi mår beror till största delen på vår livsstil, våra känslor och upplevelser samt de miljöer vi lever och arbetar i. Inget annat system i samhället formar oss lika mycket som vår ursprungsfamilj. Vi föds in i ett system som påverkar oss i flera generationer. Det påverkar oss långt mer än vi tror och vill erkänna. Generationers livsstil har format vår uppväxt.det styr också våra beteende som föräldrar när vi får egna barn. Det behövs starka krafter och lång tid för att ändra invanda mönster. Hälsoarbetet är en lågintensiv modell i hälsa och livsstil som sträcker sig över lång tid. Utgångspunkten är att en holistisk hälsosyn skall genomsyra allt arbete.

3 MÅL FÖR HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE PÅ KÖPINGEBRO SKOLA Barnen skall ges en saklig och begriplig hälsoupplysning och ambitionen är att livsstilen skall påverkas i önskvärd riktning. Skolans arbete skall ses som en livsviktig investering för god hälsa hos framtida generationer. ORGANISATIONSMODELL Samtliga enheter inom förskoleklass, och fritidshemmen arbetar aktivt med hälsofrågor i de åldrar där barnen berörs. Inom Köpingebro enhetsområde arbetar vi med följande hälsofaktorer: Goda levnadsvanor Samarbete hem--fritid Mycket rörelse Bra mat Trygghet och Trivsel En trivsam närmiljö Bra kulturupplevelser Nej till droger

4 Innehåll: Förord Mål /organisation Innehåll Goda levnadsvanor Samarbete hem--fritid Rörelse och vila Trygghet och trivsel En trivsam närmiljö Ett drogfritt liv Bra kulturupplevelser Bilagor Historik

5 Goda levnadsvanor Daglig kontakt med föräldrar i för och på fritids För att grundlägga goda levnadsvanor är det viktigt att personal och vårdnadshavare har en daglig dialog om barnet. Vid skolstarten får eleverna hem ett informationsblad där hälsoarbetet presenteras och beskrivs.( bilaga ) Samtal med skolbarnen Samtal i ring äger rum i de lägre årskurserna varje dag och i de äldre årskurserna har man klassråd en gång i veckan. Då diskuteras olika problem som har uppstått under dagen eller veckan.personalen har då också möjlighet att prata om vikten av goda levnadsvanor. Via en hälsoenkät som hälsorådet genomför berörs frågor som handlar om läggtider, skärmtid, hygien, vikten av goda matvanor m.m. I åk 4 genomför skolsköterskan ett enskilt hälsosamtal med eleverna samt pratar med hela klassen om rörelse och goda matvanor. I åk 1 pratar skolsköterskan med hela klassen om frukost och sömn samt genomför enskilda hälsosamtal. Samarbete och samtal med vårdnadshavare På utvecklingssamtal och via kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna har n möjlighet att påverka barnens levnadsvanor.på föräldramöte i åk 4 informerar skolsköterskan om rörelse och goda matvanor. Föräldrarna får samma information som barnen så att man kan prata med barnen hemma. Samarbete och samtal med eleverna Personliga utvecklingssamtal sker varje termin inom ämnet idrott. Idrottsläraren samtalar tillsammans med eleven om vikten av goda levnadavanor och ger råd och tips om bl.a fritidsaktiviteter Personalutbildning All personal genomgår utbildning i hjärt- och lungräddning och alla skolbarnen från år 1-6 får utbildning i HLR

6 Samarbete hem--fritid Ett gott samarbete mellan hem--fritid är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ett framgångsrikt hälsoarbete. Samarbetet kommer sedan att gradvis avta med stigande ålder. Läsåret inleds med ett utskick till vårdnadshavare (bilaga) Utvecklingssamtal: Vid utvecklingssamtal diskuteras barnets hälsa och levnadsvanor med föräldrar och vårdnadshavare. Föräldraforum: Ett aktivt samarbete med föräldrarna pågår ständigt. Två gånger om året samlas föräldrarepresentanter i ett föräldraforum. Föreningssamverkan: Det är viktigt att ge barnen en meningsfull fritid. Skolan kan i samarbete med föreningslivet medverka till detta. Besök på idrottstimmarna av olika föreningsledare är uppskattat.utbyte av lokaler och material och samarbete vid cuper och tävlingar är andra viktiga samarbetsområden. Sporthallen utnyttjas av fritidshemmen i stort sett alla eftermiddagar. Det är också viktigt att ha en gemensam syn på barnens fostran i hem, och inom föreningslivet

7 Mycket rörelse Förutom skolgymnastiken är ns ambition att eleverna skall röra på sig så mycket som möjligt alla skoldagar. I förskoleklasserna och på fritids har eleverna schemalagda aktiviteter i sporthallen varje vecka för att stimulera till lustfyllda aktiviteter. Stor vikt läggs vid daglig utevistelse för barnen. Skolgårdens miljö stimulerar till mycket rörelse och i år har n fått nya lekredskap. Skolan försöker också att ha ett stort utbud av olika rastaktiviteter. Friluftsdagar/aktivitetsdagar: Rollerbladesdag, skoljogg,naturutflykt,orientering,dans,friidrott,trafikdag, utbytardag och slutspurt med bad är de gemensamma aktiviteterna som alla skolbarnen tillsammans genomför under skolåret. Skolans ambition är att uppmuntra barnen till olika sorters aktiviteter och har därför en tydlig policy när det gäller tävlingsverksamhet ( bilaga ) Idrottsaktiviteter på fritids: Idrottstimmen på fritids är en viktig aktivitet som stimulerar barnen och ökar lusten till rörelse. Meningen är att barnen skall prova olika sorters fritidsaktiviteter så att de kan delta i närområdets föreningsliv. Extramotorisk träning: Lek och rörelse prioriteras i de yngre åldrarna så att de fin och grovmotoriska färdigheterna stärks och utvecklas. Detta ökar lusten till fysisk aktivitet och bygger upp ett bra självförtroendet hos eleverna. Möjlighet ges till extra träning i liten grupp 40 minuter/vecka( bilaga ) Motionsslinga: Alla skolbarn har möjlighet att när som helst under skoldagen springa en markerad slinga runt n. En speciellt markerad sträcka är uppmätt för att träna barnen mot uthållighetsmål. Frisk luft och mycket rörelse stärker barnen i deras dagliga rbete Musik och rörelse: På för, i förskoleklass samt i n är musik och rörelse naturliga aktivitetsinslag under dagen. Hela n sjunger är en populär och ständigt återkommande aktivitet där både personal och barn samlas i sporthallen för en stunds allsång. Sikta mot stjärnorna är ett annat arrangemang som organiseras av elever ur hälsorådet.

8 Elever från år 3-6 får anmäla sig i en sång,dans och musiktävling, där en segrare koras under högtidliga former. Kompanjonlärare från kulturn kommer varje vecka till åk 2 - eleverna. Skolans jul och sommaravslutningar är högtidliga stunder med mycket sång och musik, där ns instrumentalelever får chans att visa sina färdigheter. Drama: I förskoleklasserna är rollekar och enklare dramatiseringar ett viktigt inslag. Drama förekommer naturligt i ns undervisning och ingår även i kommunens kulturgaranti. Bra mat Gemensam matlagning: Personal och barn deltar tillsammans i enklare matlagning i de lägre åldrarna. Ny matsal: Skolan erbjuder skolbarnen en alldeles nybyggd matsalsmiljö som skall stimulera till en trevlig och aptitlig matstund. Pedagogiska måltider: Personalen äter tillsammans med barnen. Grönsaker på varje tallrik är en viktig policy. Salladsbuffé I matbespisningen serveras en variationsrik salladsbuffé. Personalen ser till att barnen lägger upp grönt på sin tallrik och försöker uppmuntra dem till att prova på nya sorter. Frukost och mellanmål: Frukost och mellanmål erbjuds till de elever som inte går på fritids till självkostnadspris. Matråd: En gång per termin har n matråd. Två representanter från varje klass är med i matrådet där de har möjlighet att komma med förslag. Kost- och näringslära: All personal samverkar tillsammans med föräldrar och barn för att öka kunskaperna i ämnet kost- och näringslära. Åk 6 får gedigna kunskaper i ämnet hemkunskap av utbildade lärare i ändamålsenliga lokaler. Frukt och grönt på n: Skolans mål är att så långt det är möjligt servera barnen frukt i n vid olika arrangemang istället för kakor och godis.

9 Trygghet och trivsel Elevsamtal; I samtalen med eleverna får de möjlighet att berätta om sin vardagssituation,både spontant och i samtal i ring, veckans utvärdering och klassråd. Utvecklingssamtal; På utvecklingssamtalet diskuterar elev/personal och föräldrar/vårdnadshavare barnets trygghet och trivsel. Trygghet och trivselenkät; Varje år får eleverna besvara ett antal frågor om sin trygghet och trivsel på n. Trygghetsvandringar: Personalen gör trygghetsvandringar med alla klasser och samtalar om vilka skolmiljöer som kan vara otrygga. Här görs då extrainsatser i form av mer personal och extra tillsyn. Värdegrundsarbetet Vi undersöker kontinuerligt hur eleverna trivs i olika sammanhang och vi har ett aktivt värdegrundsarbete i alla klasser och grupper. Arbetet följs upp, utvärderas och förbättras. Generellt sett kan man säga att eleverna upplever att de har en god arbetsmiljö på n där all personal på ett mycket aktivt sätt förebygger och arbetar för en bra social miljö. Kamratstödjare; Två elever från varje klass i år 4-6 väljs som kamratstödjare för ett år. Kamratstödjarna träffas flera gånger per termin för att diskutera hur trivsel och trygghet är på n JUST NU

10 Elevvårdsteam; Varannan tisdag träffas en grupp bestående av rektor, specialpedagog, berörda pedagoger samt kurator och skolsköterska. Skolhälsovård; Skolhälsovården skall främst vara förebyggande.hälsokontrollerna präglas av en helhetssyn på hälsan där kropp och själ, miljö och sociala faktorer ses i ett sammanhang. Eleverna erbjuds en hälsoundersökning i förskoleklass, åk 2 och åk 4 där längd, vikt och syn kontrolleras. Rygg kontrolleras from åk 4. Vaccinationer åk 2; Komplettering av MPR(mässling, påssjuka och röda hund) Flickor i åk 5 erbjuds vaccination mot MPV (livmoderhalscancer). I åk 6 erbjuds alla komplettering av MPR (mässling,påssjuka och röda hund) Kuratorsamtal; Två dagar i veckan finns kurator tillgänglig. Elevråd; En gång per månad hålls det elevrådsmöte. Rådet består av en elev från varje klass,rektor samt en personalrepresentant. Här diskuteras vardagsmiljön och ns ordningsregler. (Bilaga ) Mobbingteam; Skolan har ett mobbingteam som kan friställas och rycka ut direkt när så behövs.de arbetar med stöd av den utarbetade likabehandlingsplanen.(se hemsidan) Hälsoråd; 6 st elever från åk 5 och 6 kallas 3-6 gånger per termin till ett hälsoråd.dessa elever skall bistå och komma med idéer gällande ns hälsoarbete. Hälsorådet hjälper till vid alla friluftsdagar och är en ovärderlig hjälp vid dessa arrangemang. De anordnar också Sikta mot stjärnorna som är en populär sång och danstävling där alla elever från åk 3-6 kan anmäla sig.

11 Ett annat spännande inslag är personal-elevmatchen i innebandy som spelas dagarna innan jullovet. Via enkäter vid skolårets slut utvärderas årets hälsoarbete av hälsorådet. EN TRIVSAM NÄRMILJÖ I projekteringen av nybygget på n har både elever och personal kommit med bra förslag. Det gäller både ute och innemiljön. En helt ny miljö har skapats med en motorikbana, en ny gunga, nyasfalterade bollplaner m.m Elev- och personalinflytande; Råden har till uppgift att bland annat verka för en hälsofrämjande skolmiljö. De miljöfaktorer som alla som vistas på n bör känna till och verka för, är att se till att ljudnivån är på rätt nivå t.ex i matsalen, på skolgården och i biblioteket.att det är trivsamt och rent på skolgården är viktigt. Därför finns en papperspatrull som som varje vecka städar på skolgården för allas välbefinnade. ETT DROGFRITT LIV Ett drogprojekt kommer att sjösättas i åk 4-6 Samtal i ring; Genom regelbundna samtal vill vi ge barnen kunskap om faran med droger. Målet är att de i framtiden väljer en drogfri livsstil. Undervisning; Skolan arbetar drogförebyggande. Eleverna får stegvis ökade kunskaper om sniffning, alkohol, narkotika och tobak.

12 Absolut förälder; Föräldrarna i åk 6 erbjuds en utbildning på kvällstid. Syftet är att informera och stärka dem i deras kommande roll som tonårsförälder. Hälsoinfomatörer; Elever från Norreportsn åk 7 kommer höst- och vårtermin till åk 5 och informerar om mat och motion samt tobak. Elever från åk 8 besöker åk 6 och tar upp ämnet snus och reklam BRA KULTURUPPLEVELSE Kreativa Kids: Kultursatsning med dans musik och konst på fritids Kommunens kulturgaranti; Sedan 2011 har Ystad kommun en kulturgaranti för barn och unga i Ystad. Den garanterar att alla barn (från 4år) i förn till och med åk 9 i grundn skall få minst en kulturupplevelse per läsår. Kulturupplevelsen kan vara t.ex teater, bio, dans, musik eller konst. Drama; Drama ingår naturligt i arbetet med barnen i alla åldrar. Hela n sjunger; Hela n samlas i sporthallen vid olika tillfällen för att sjunga tillsammans. Åk 2 har varje vecka besök av en kompanjonlärare från kulturn. Dans; Alla klasser arbetar med dans som en naturlig rörelseform. Samtliga årskurser dansar på julavslutningen i sporthallen. Eleverna i förn - åk 3 leker/dansar årskursvis, emedan åk 4-6 dansar tillsammans. En gång per läsår kommer en danspedagog för att inspirera eleverna till dans. Konstrunda; Konstnärerna på Österlen har årligen utställning under påskveckan. Några klasser får då tillfälle att besöka några konstnärer.besök på museum och andra kulturella evenemang besöks i mån av ekonomi.

13 Till vårdnadshavaren Köpingebro kommer att fortsätta satsningen på en intensiv hälsoundervisning. Målet är att barn och föräldrar skall få kunskap om vad god hälsa är och att de kan skapa en livsstil för sig själva som är hälsofrämjande. Vi arbetar inom följande område Goda levnadsvanor Samarbete hem--fritid Mycket rörelse Bra mat Trygghet och trivsel En trivsam närmiljö Bra kulturupplevelser Nej till droger Hälsoarbetet startade 1990 och får ses som en lågintensiv modell som skapats under lång tid. På Köpingebro är det hälsofrämjande arbetet ett naturligt inslag för elever, personal och föräldrar. Vår vision går som en röd tråd genom ns vardagliga arbete. I hälsoarbetet utgår vi från en holistisk modell där helhetstänkande är grunden och kunskap och insikt om hälsans betydelse utgör en viktig del. Modellen används för att sprida kunskap om vikten av en sund livsstil samt att försöka påverka och inspirera barn och föräldrar. Föräldrasamverkan är viktigt i hälsoarbetet. Skall livsstilsfrågor få genomslag och bidra till förändring måste, barn och föräldrar arbeta tillsammans. Tanken är att grundlägga positiva attityder för att eleverna så småningom ska ta ansvar för sin egen hälsoutveckling. Sex elever träffas regelbundet i ett hälsoråd. De representerar eleverna, fungerar som inspiratörer och arbetar tillsammans med personalen med hälsofrämjande aktiviteter. Hälsorådet gör en utvärdering av läsårets hälsoarbete via en enkät. (Elev och personalenkät) För att uppmuntra till fysisk aktivitet är ett varierat utbud viktigt. Skolan erbjuder genom en variationsrik skolmiljö rörelse varje dag. En ny, attraktiv utemiljö stimulerar barnen till lek, aktiviteter och utmaningar på rasterna. Vi lägger stor vikt vid barnens matvanor, vi arbetar drogförebyggande och vi försöker ständigt förbättra barnens närmiljö. Vi erbjuder organiserade kulturupplevelser via kommunens kulturgaranti. Skolan vill förmedla vikten av att lära och utvecklas även i skapande processer, en motvikt till allt som är prestationsinriktat, en tanke som går hand i hand med den helhetssyn som n vill förmedla. I år 2 och 4 har skolsköterskan hälsosamtal med samtliga elever. Vill du läsa om hälsoarbetet i sin helhet gå in på ns hemsida /hälsoarbete

14 Policy för Köpingebro angående tävlingsverksamhet Det är viktigt att träna elevernas förmåga att idrotta enskilt eller i grupp. Vi övar därför enkla tävlingsmoment inom ramen för ns idrottsundervisning. Bästa 4:an i pingis. Alla som vill har chansen att kvalificera sig. Tävlingsformen är individuell Syftet är att uppmuntra intresset till rastaktivitet i bordtennis Ett av Svenska skolidrottsförbundets mål är att hitta nya tävlingsformer för att främja fysisk aktivitet bland barn. Varje år genomför Köpingebro Skoljoggen, ett arrangemang där alla ns elever går eller joggar valfri sträcka. Vid terminens slut arrangeras Slutspurten där barnenjoggar/går till Nybrostrandsbadet Skolan har en positiv inställning till samarbete med ortens idrottsföreningar och välkomnar dessa att göra reklam för sin verksamhet på idrottslektionerna. Föreningar som brukar bjudas in är volleyboll, basketboll och tennis där alla klasser erbjuds ett lektionstillfälle per idrott. Företrädare för idrottsföreningarna måste vara väl förtrogna med ns mål och ns värdegrund. Extra motorisk träning På Köpingebro i Ystad har det bedrivits extra motorisk träning för barn under en ganska lång tid. I början på 90-talet inventerades behoven för första gången. Man insåg ganska snabbt att de extra resurser som sattes in gav ett bra resultat i övningsämnen såväl som i den övriga undervisningen. Sambandet mellan utvecklad motorik och läs/skrivinlärning är numera väldokumenterat. Under årens lopp har det vuxit fram en modell som här redovisas.

15 Förskoleklassen har idrottsundervisning i idrottshallen. Slöjd och idrottslärare gör motorikobservationer vid ett par tillfällen och diskuterar sedan med förskollärarna vilka barn som är i behov av extrastöd. Vid sista utvecklingssamtalet i förskoleklassen på vårterminen förbereds de föräldrar vars barn kan bli aktuella för extra motorisk träning. Under skolstartens första dagar har den blivande klassläraren åter utvecklingssamtal med föräldrarna och bestämmer då om barnet fortfarande är i behov av extra stöd. Undervisningen är frivillig och barnen går ifrån en vanlig lektionstimme. De barn som finns i den extra motoriska gruppen är åldersblandade från årskurs 1-4. På höstterminen är gruppen lite större, ibland upp till 10 barn. En del skrivs ut redan efter en termin, andra får undervisning så länge behovet finns kvar. Idrottsläraren och slöjdlärarna samarbetar och det har givit mycket gott resultat. Den första tiden tränas eleverna i grovmotorik. Efter ca fem veckor byter eleverna och tränas sedan i fin motorik. Vissa elever är endast i behov av fin motorik, andra av grov motorik. I slutet av varje termin görs en bedömning för att bestämma behovet av en fortsättning i gruppen. KÖPINGEBRO SKOLA ORDNINGSREGLER På vår är vi vänliga och tar hänsyn till varandra. Vi varken retar eller hotar någon. Alla får vara med i leken.

16 använder vi ett vårdat språk. Vi svär inte eller använder fula ord. uppför vi oss så att alla får arbetsro och känner trivsel. Vi stör inte andra som jobbar och leker. hjälps vi åt att hålla rent och fint ute och inne. är vi ute i friska luften på rasterna, men lämnar inte skolgården utan lov av någon i personalen. äter vi inte godis. cyklar vi inte på skolgården. Skolan är min arbetsplats. Därför tar jag ansvar för mitt rbete, mina läxor och allt jag måste ha med mig till och från n. Skolan tar inte ansvar för elevernas mobiltelefoner. Mobiltelefonen skall vara avstängd under skoltid. OBS!! I det fall jag visar oaktsamhet kan jag bli ersättningsskyldig för skada eller åverkan. VAD HÄNDER OM JAG INTE FÖLJER SKOLANS REGLER? 1. Eleven har ett samtal med berörd personal. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor kopplas in. Eleven lämnar tillbaka en talong där elev och föräldrar/vårdnadshavare undertecknat att man tillsammans tagit del av ordningsreglerna. Personalen på Köpingebro HISTORIK 1994 Införande av extra motorisk träning 2 lektioner i veckan för överviktiga! motoriska svaga eller dåligt motoriskt utvecklade barn, barn med! medicinska handikapp samt barn med svårigheter i sina sociala! relationer.

17 1995! Införande av schema lagd idrott i förn för att tidigt kunna förebygga! dålig motorik. 1998! Införande av fin motorisk träning en veckotimme för barn med försämrad! fin motorik. 1999! Skolan började med hälsodagar (en per termin). Syftet var att höja! kunskapen och ge eleverna insikt i vikten av god hälsa och god livsstil. 2002! Skolans personal genomförde ett ITIS-projekt med temat hälsa och! välmående som hette MÅ BRA. Fyra grupper (en fritidsgrupp, en grupp! förskoleklass, en grupp år 1 och en grupp år 3) genomgick ett speciellt! hälsoprogram under en termin ht! Hälsoår utlystes på n, där samtliga årskurser 1-6 och förskoleklass! skulle delta med MÅ BRA-modellen. Elevens val i rå 3-6 inriktas helt på! hälsa vt! Förns barn i åldern 1-5 anslöts till modellen. Motions tjuga införs i! år ! Skolan skriver in god hälsa och livsstil i sin verksamhetsplan som ett av! två prioriterade mål (det andra målet var läs- och skrivutveckling).! Hälsoarbetet fortsätter nu att gälla fullt ut inom hela ns! verksamhetsområde utom fritidshemmen. Läsårets tema är hopp rep.! Lions i Ystad skänker hopp rep till samtliga skolbarn ! För att aktivera eleverna på fritidshemmen införs handslaget. Läsårets! tema är dans. Pedagoger hyrs in. (Streetdans, salsa, gamla! skånska danser, linedans och bugg) ! Handslaget fortsätter. Årets tema är natur och hälsa med speciell fokus! på ute pedagogik. Sporthallen får vik vägg och förskolorna erbjuds! schema lagd sporthalls tid. Skolan erhåller grön flagg ! Hälsoarbetet och handslaget fortsätter. Årets tema heter Skogen ! Årets tema heter Astrid Lindgren i Linne s trädgårdar. Hälsoarbetet! fortsätter och fokus ligger på kondition och uthållighet idrottslyftet startas! på fritids ! Bärande vänskap. Trygghet och trivsel är årets tema ! Vi fortsätter ytterligare ett läsår med temat bärande vänskap ! Årets tema är vatten. Vi arbetar med vår närmiljö.

18 ! Utematematik. En extra satsning på matte undervisningen i utemiljö ! Årets tema är Tillsammans. Ett projekt som bygger på integration mellan! elever från alla årskurser Fortsatt arbete med tillsammansgrupperna Extrafocus på elevernas motorik