Stadsdelen 22, Kvarteren 449, 450, 457 och 458 samt gatuområden

Transkript

1 Detaljplan 438 BESKRIVNING AV DETALJPLAN Alexandersgatans bro i fågelperspektiv från nordöst ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS OMRÅDE Stadsdelen, Kvarteren 449, 450, 457 och 458 samt gatuområden 1

2 Ändring av detaljplan Ändringen av detaljplanen gäller kvarteren 449, 450, 454, 455 och 460 samt en del av kvarteren 456 och 459, gatuområden och parkområden i stadsdelen. Västra åstranden Västra Alexandersgatan, Kokonvägen, Konstfabriksgatan, Konstfabriksstigen, Möllersvärdsgränden, Sprengtportens skvär, Alexanders skvär Detaljplanen togs upp till behandling: Detaljplanearbetet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 008. Stadsstyrelsen godkände (13 ) ett samarbetsavtal (en avsiktsförklaring), i vilket överenskoms om inledandet av detaljplaneändringen. Behandling av detaljplanen: Utkastet till detaljplaneändring för kännedom till planläggnings- och byggnadsnämnden (75 ) Förslaget till detaljplaneändring för kännedom till planläggnings- och byggnadsnämnden (439 ) Förslaget till detaljplaneändring i planläggnings- och byggnadsnämnden Förslaget till detaljplaneändring i stadsstyrelsen , och Godkännande av detaljplanen: Stadsfullmäktige Planområdets läge Planeringsområdet, vars läge är betydelsefullt med tanke på stadsbilden, bildar en del av kärnområdet på Västra åstranden. Området är beläget i ett område som gränsas av Kokonvägen, Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. I området ligger Konstfabriken, ett allaktivitetshus för kulturen. Områdets södra del är obebyggt gårdsområde och gammalt odlingslandskap (bilaga 1). 1.3 Syftet med detaljplanen Målet är att ändra detaljplanen så att planeringsprinciperna för västra åstranden tillämpas för området. Byggandets volym fastställs i samarbete med den part som utvecklar området i enlighet med samarbetsavtalet. Skyddsbeteckningen för Konstfabriken uppdateras i samband med detaljplanearbetet. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilaga 1. Områdets läge Bilaga. Detaljplanesammanställning Bilaga 3. Utdrag av detaljplanekartan och -bestämmelserna Bilaga 4. Illustration och skiss av gatufasaden Bilaga 5. Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 000-talet: Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet. Bilaga 6. Program för deltagande och bedömning Bilaga 7. Sammandrag över utlåtanden och anmärkningar Bilaga 8. Tomtindelningskarta Bilaga 9. Bygganvisningar och översiktsplan för offentliga rum

3 1.5 Förteckning över andra handlingar, preliminära utredningar och källmaterial som berör planen - Byggnadshistorisk utredning av Konstfabriken i Borgå, Borgå museum/henrik Wager Konstfabriken i Borgå, uppdatering av bedömningen av byggnadens skick (Porvoon Taidetehdas, Kuntoarvion päivitys). CFI Cons Oy, Konstfabriken i Borgå, bedömning av byggnadens skick baserat på synliga skador och tidigare utredningar (Porvoon Taidetehdas, Näkyviin vaurioihin ja aiemmin tehtyihin selvityksiin perustuva arvio rakennuksen kunnosta). Insinööritoimisto Tasoplan Oy, Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 000-talet: Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet. Stadsplaneringsavdelningen, februari 006, augusti utredning av byggbarheten (Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön suunnittelua varten) Viatek Oy, utredning av markens förorening (Maaperän pilaantuneisuustutkimus, Taidetehtaan lisätutkimukset - Aleksanterinkadun eteläpuoli) Ramboll Oy, utredning av hur gatunätet fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko, Toimivuustarkastelut) Ramboll Oy, januari uppdatering av utredningen om hur gatunätet fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko, vuoden 007 toimivuustarkastelujen päivitys) Ramboll Oy, Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet. Ramboll Oy, PM (sammandrag av utredningen i punkten 3..1)- Porvoon kaupunki, - Borgå stad, - Kungsporten och Estbacka, Bedömning av kommersiella konsekvenser, slutrapport , FCG Suunnittelukeskus Oy SAMMANFATTNING.1 Olika skeden i planläggningsprocessen Arbetet med detaljplanen ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 008. Stadsstyrelsen godkände (13 ) ett samarbetsavtal (en avsiktsförklaring), i vilket överenskoms om inledandet av detaljplaneändringen. Planläggnings- och byggnadsnämnden behandlade utgångspunkterna för detaljplaneutkastet vid sitt möte , då man för nämndens kännedom redogjorde för hur detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden framskrider.. Detaljplanen I och med detaljplanen byggs ett mångsidigt centrum för kultur- och affärstjänster som stödjer sig på Konstfabriken på västra åstrandens centrala del. Området har en nära anknytning till Campusområdet i väster. I samband med planläggningsarbetet har man granskat helheten med tanke på stadsstrukturen samt hur trafik- och parkeringslösningarna fungerar, genom att undersöka alternativen i dispositionsplanen för södra delen av Västra åstranden..3 Genomförandet av detaljplanen Detaljplaneändringen har beretts i samarbete med den som utvecklar området. Enligt målen som fastställs i samarbetsavtalet påbörjas byggandet i området genom att renovera Konstfabriken, kulturens allaktivitetshus, som för tillfället ägs av Borgå stad, genast efter det att detaljplaneändringen vunnit laga kraft. Kvarteren söder om Konstfabriken torde byggas i etapper efter det att Konstfabriken renoverats. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Allmän beskrivning av området Planeringsområdet består av gammal åker och industritomt, och kantas av de centrala 3

4 matargatorna Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. Området gränsar i öster i Kokonvägen. Terrängen i området är rätt så flack och utsatt för Borgå ås översvämningar. Planeringsområdet, där det ingår även gatuområden, är ca 5,7 ha stort Naturmiljö och landskap Åkerdalen är ett gammalt odlingslandskap, där det fanns industriell verksamhet från 190- till 1980-talet. Planeringsområdet har till största delen varit industrianläggningens gårdsplan, som i nordöstra delen är parkliknande. Södra delen av området har varit äng, som sedermera har blivit skogbevuxen. I bilaga 5 granskas landskapsstrukturen, landskapsbilden, klimatet och vattenförhållandena i området Byggd miljö I planeringsområdet ligger en byggnad för mångsidig kulturverksamhet. Byggnaden, som är känd som Konstfabriken, byggdes under flera skeden mellan 190- och 1970-talet. En stor del av industrianläggningens byggnadsbestånd revs under talet. I den del som har ändrats till kulturhus fanns det ursprungligen träindustri och mekanisk verkstadsindustri. För att fastställa skyddsvärdena för Konstfabriken har man gjort en byggnadshistorisk utredning. Marken i norra delen av planeringsområdet är förorenad huvudsakligen med arsenik och/eller metaller på grund av den tidigare industriverksamheten. Flygfoto från sydväst Markägarförhållanden Planeringsområdet ägs av Borgå stad Trafik Stadens centrala matargata Alexandersbågen kantar området. Andra ramvillkor för planeringen är en del av en matargata som ingår i området. Gatan får i detta sammanhang namnet Konstfabriksgatan, och den utgör en viktig matargata i gatunätet i södra delen av Västra åstranden. Via ett korsningsområde ansluts Konstfabrikens område till tomten för högskolan väster om området. I öster gränsar området i Kokonvägen som flyttas en aning västerut och i söder i Guldlistgatan som i detta skede planläggs som en matargata. Genom området, från Alexandersgatans bro mot sydöst, behövs en gång- och cykelväg Teknisk försörjning Konstfabriken är ansluten till kommunaltekniken, och även de övriga delarna av området kan anslutas till den. 4

5 3.1.7 Service Västra åstranden har en nära anknytning till servicestrukturen i centrum och bildar även en enhetlig servicekoncentration Grundvatten och mark Marken i området är mjuk mark som blir djupare österut och söderut. Området är inte ett grundvattenområde Störande faktorer I området finns damm- och bullerolägenheter som är typiska för centrumliknande platser. 3. Planeringssituation 3..1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Landskaps- och regionplan I sammanställningen av region- och landskapsplanerna är området anvisat som område för centrumfunktioner (C) och områdets södra del som område för tätortsfunktioner (A). Området är en del av ett nationellt värdefullt landskapsområde (ma), så man bör ta speciell hänsyn till bevarandet av miljövärden i samband med åtgärder i området. Utkast till landskapsplan I landskapsplanen som Östra Nylands landskapsfullmäktige godkände är området anvisat som område för centrumfunktioner (C) och områdets södra del som område för tätortsfunktioner (A). Generalplan I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd ) är området anvisat som område för centrumfunktioner (C) och bostadsområde (A). Längs områdets kant löper en gång- och cykelväg som följer Alexandersbågen och Kokonvägen. Gårdsplanen för Konstfabrikens tidigare industrifastighet har beteckningen markområde som skall rengöras/iståndsättas. Detaljplan För området gäller tre detaljplaner, av vilka två godkändes och en I detaljplanen har man i området anvisat kvartersområden för allmänna byggnader (Y och Y-), kvartersområde för specialbostäder (AKS-1), kvartersområden för flervåningshus (AK) och park (VP) samt kvartersområde för bilplatser (LPA) och gatuområden. I beteckningen för användningsändamålet för Konstfabrikens kvartersområde (Y-) ingår en skyddsbeteckning för byggnaden. Dessutom har en del av byggnadens fasader försetts med en beteckning som förhindrar rivning. Enligt stadsstyrelsens beslut om de principiella riktlinjerna genomförs inte den fastställda detaljplanen, utan området planeras på nytt enligt de nya planeringsprinciperna. Byggnadsordning Borgå stads byggnadsordning godkändes av stadsfullmäktige Byggnadsordningen trädde i kraft Tomtindelning och register Området ingår i Borgå stads fastighetsregister. Det finns inte tomtindelning i området. Baskarta Baskartan för planeringsområdet är utarbetad i enlighet med förordningen om planläggningsmätning (184/1999). Fastighets- och mätningsavdelningen svarar för baskartans informationsmaterial. Byggförbud Det råder inte byggförbud i området. Plansituation och planer för närmiljön För den fortsatta detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden har man utarbetat en helhetsplan, som är ett slags utkast till dispositionsplan, i vilken man har skisserat upp byggandets totalvolym och de huvudsakliga principerna för trafiknätet. Utkastet till dispositionsplan har inte godkänts men fungerar som vägledning vid planeringen av området. I 5

6 utkastet har man utrett och dimensionerat bland annat byggandet av allmänna parkeringsområden i södra delarna av Västra åstranden. Byggnadshistorisk utredning om Borgå Konstfabrik, Borgå museum/henrik Wager 008 Inventeringen gjordes för att utreda Konstfabrikens skyddsvärden samt för planläggningens och bygganadsplaneringens behov. Fabriken har ägts av flera olika företag. Byggandet påbörjades i februari 190. I fabriken fungerade först Alba Nova Ab:s fanerfabrik, sedan Aug. Eklöf Ab:s hästskofabrik och mekanisk verkstad, Oy Haikka Ab:s ram- och listfabrik och aktiebolagens Fiskars, Partek och Loglift mekaniska verkstäder. Borgå stad köpte upp Konstfabriken år 1986, varefter byggnaden blev kulturens allaktivitetshus. I fabriken har bevarats byggnadshistoriska avlagringar från början av 190-talet, 1930-, 1940-, och 1960-talet. Byggnaden formas av tre delar: norra, mellersta och södra flygeln. Den mellersta flygeln, som är även känd som Avanti-salen, var ursprungligen ett öppet gårdsutrymme. Tidsmässigt ger den norra flygeln den klaraste och mångsidigaste avlagringen om fabrikens olika byggnadsskeden och hur de placerat sig i fabrikens olika produktionsprocesser. Man borde ta en sensitiv och respektfull inställning till bevarandet och användningen av den. I interiören, rumsdispositionen och fasadarkitekturen kan ännu tydligt skönjas fanerfabrikens tidigaste skede samt mekaniska verkstadens och hästskofabrikens epoker på 1940-talet. Den norra flygeln har med tiden formats till typisk väv av många byggnadsskeden som är typiskt för industribyggandet. Den södra flygeln har i första våningen bevarat rumsdispositionen från 190-talet rätt så bra. Då den andra våningen byggdes efter branden 1936 förstördes den på 190-talet byggda fabrikens takkonstruktioner med undantag av svarvsalen i västra gaveln. Svarvsalens takkonstruktioner gick förlorade i reparations- och ombyggnadsarbetena på 1960-talet. Flyglarna som rivits från fabrikssalens södra och östra sida har lämnat fasaderna vanställda och helt förändrat fasadarkitekturen. Rumsdispositionen för den tidigare monteringshallen (Avanti-salen) från och 1950-talet är den ursprungliga. Man borde sträva efter att utnyttja det öppna rummet också i fortsättningen. Salens norra och södra väggar bildas av den södra och norra flygelns gamla ytterväggar. Man borde sträva efter att skydda väggarna som en påminnelse om fabrikens tidigare byggnadshistoria. Salens konstruktion av armerad betong är ett imponerande exempel på användningen av strukturen. Den nuvarande Konstfabriken är som helhet unik på grund av sina historiska utgångslägen såväl från byggnadsskedenas som från placeringens, bevarandets och den nuvarande användningens synvinkel sett. Det vore önskvärt att en dylik helhet skulle bevaras så intakt som möjligt. I konstfabrikens norra flygel har bevarats på ett bra sätt olika tidsmässiga lager såväl vad rumsdispositionen som fasadarkitekturen gäller. Detta tillstyrker starkt ett bevarande av flygeln. Samma gäller den mellersta flygeln. Svarvsalen 1937 och salen i andra våningen. Fabrik från norrost Bilder: Byggnadshistorisk utredning om Borgå Konstfabrik, Borgå museum 6

7 Målet för skyddandet skall vara, att den norra och mellersta flygeln inte får rivas. Den södra flygelns fasadarkitektur har förändrats kraftigt. I första våningens fabrikssalar kan inte mera på grund av de igenmurade fönstren och västra ändans mellanbotten anas svarv- och fanersalar i sitt ursprungliga skick, trots att en del av salarna bevarats till sin rumsdisposition rätt så skapligt. På grund av detta är de arkitektoniska motiveringarna få för bevarandet av den södra flygeln. Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet, PM , Ramboll Utredningen av hur gatunätet på Västra åstranden i Borgå fungerar blev klar i juni 008. I utredningen granskade man kraven på gatunätets funktion och omfattning i trafiksituationen 00 i den uppskattade markanvändningssituationen i södra delen av Västra åstranden. I utredningen uppdaterade man den föregående utredningen så att den motsvarar den nya modellen för markanvändningen, där reservområdena för parkering i södra delen av Västra åstranden matar in stora mängder fordon i trafiknätet under maxtimmarna. I utredningen granskade man tre modeller för regleringarna i korsningen mellan Alexandersbågen och dess sydöstra tvärgata Konstfabriksgatan. Man hade två alternativa modeller för trafiknätet i södra delen av Västra åstranden. Man utredde hur trafiken fungerade vid den förutspådda situationen under en maxtimme år 00. Man antog att 50 % av bilplatserna i parkeringsområdena i södra delen av Västra åstranden blir tillfälligt tomma under kvällens maxtimmar. I utredningen beaktade man också den trafik som en liten dagligvarubutik, som eventuellt placeras i Konstfabrikens område, ger upphov till. I båda alternativen för gatunätet fungerade trafiken på huvudförbindelserna rätt så bra trots att trafiken ökade, så det krävs inga åtgärder för huvudgatunätet på grund av campusområdet. Den lösning som visade sig fungera bäst för alla förbindelser var den där det finns två filer då man kör ut från Konstfabriksgatan till Alexandersbågen och korsningen är ljusreglerad. Dessutom var alla in- och utfartsriktningar tillåtna. Då man utvärderar hur trafiknätet fungerar i sin helhet bör man lägga märke till att det under maxtimmen på kvällen under en fem minuters period bildas en så lång lö i korsningen att trafiken börjar söka sig till andra rutter. I korsningen av Kokonvägen och Västra Alexandersgatan är det nästan omöjligt att göra vänstersvängar under rusningstid. Trots det behövs inte ljusreglering i korsningen. Trots att det stundvis bildas köer fungerar trafiknätet bra i sin helhet. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen Detaljplanearbetet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 008. Planläggningen av Västra åstranden bygger på de principiella riktlinjer som stadsstyrelsen har dragit upp ( ), enligt vilka man ändrar detaljplanerna för området en del åt gången. Å andra sidan ansluter ett samarbetsprojekt sig till planeringen av området för att renovera kulturlokalerna i Konstfabriken. Samarbetsprojektet inleddes med Borgå stads anbudsförfrågan och har i och med samarbetsavtalet fortskridit till projektplanering och detaljplaneändring. 4. Planeringsstart och beslut i anknytning till denna Den plats där det tidigare fanns träindustri och mekaniska verkstäder, och som är känd som Konstfabriken, övergick i Borgå stads ägo Största delen av det byggbestånd som har byggts under årtiondenas lopp har rivits, och kärnan av byggbeståndet, Konstfabriken, har iståndsatts till en mångsidig lokal för konst, med ateljéer och verkstäder samt teatersalar och lokaler för mångsidig verksamhet. Trots renoveringar är byggnaden i dåligt skick, så Borgå stad har begärt anbud med tillhörande planer, som skulle lämnas in senast , för saneringen av Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av byggnaden. Staden bad att planen i anslutning till anbudet ska innehålla ett koncept enligt vilket området utformas till ett område för bostäder samt kultur- och affärsverksamheter som uppfyller de krav som ställs på en högklassig stadsbild. Utgångspunkten i anbudsförfrågan var saneringen av kulturlokalerna i Konstfabriken för Borgå stads bruk med ett långfristigt hyreskontrakt så att hyran täcker endast en del av kapitalkostnaderna för saneringen av byggnaden. 7

8 Utkast till dispositionsplan med trafiknät, alternativ och alternativ , c. 1:8000 8

9 Som motvikt får anbudsgivaren själv utöver byggnaden Konstfabriken ett område i närheten, för vilket i samarbete med Borgå stad utarbetas en detaljplan enligt det mål för stadsbilden som framlades i anbudsförfrågan. Inom utsatt tid inlämnades sju anbud. Av dessa uppfyllde fyra villkoren i anbudsförfrågan. Av dem som lämnat ett anbud som uppfyllde kraven i anbudsförfrågan återtog en sitt anbud, varefter man hösten 007 förhandlade med tre som lämnat ett anbud. Dessa är (i slumpmässig ordning) YIT Rakennus Oy, SRV Yhtiöt Oyj samt konsortiet LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy och NAI Finland Oy samt under hösten även Rakennusosakeyhtiö Hartela. I förhandlingarna gav man dem möjlighet att gå i detalj i innehållet i den invecklade områdesplaneringen. Utgående från beredningen godkände stadsfullmäktige ett samarbetsavtal (intentionsavtal). Baserande på ovannämnda avtal gjorde Borgå stad ett samarbetsavtal med utvecklingsgruppen LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy och Rakennusosakeyhtiö Hartela. Samarbetsparterna kallas i denna utredning utvecklaren. I samarbetsavtalet har man inkluderat riktlinjerna för detaljplaneringen av området. Enligt riktlinjerna planlägger man minst m²-vy ny våningsyta i ett område som omfattar ca 3,65 ha. Detaljplanen bör vinna laga kraft 15 månader efter att samarbetsavtalet undertecknades Stadsstyrelsen beslutade (118 ) att stadsstyrelsens utvecklingssektion följer upp projektet som en uppföljningsgrupp. Projektets styrgrupp, vars ordförande är biträdande stadsdirektören, bereder och koordinerar projektet. Styrgruppen består av tjänsteinnehavare i Borgå stad samt utvecklarens representanter. Dessutom har man för planeringen av olika delområden tillsatt mer inofficiella arbetsgrupper, så som bl.a. arbetsgrupperna för beredning av avtal, för byggande och planering av allmänna områden samt för trafiken. 4.3 Deltagande och samarbete Intressenterna Intressenterna räknas upp i punkt 7 i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 6). Markägaren och den markägande grannen är Borgå stad Anhänginggörande Staden meddelade om att planen tagits upp till behandling i samband med planläggningsöversikten Deltagande och växelverkan Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning (bilaga 6). Utvecklaren ordnade ett workshopliknande seminarium, i vilket man samlade publikens och konstnärers åsikter och önskemål om utveckling av områdets verksamhet. Deltagandet i seminariet var rätt så stort. Stadsplaneringsavdelningen ordnade ett informationsmöte om utkastet till detaljplan. I mötet deltog endast fyra åhörare Myndighetssamarbete Området som planändringen gäller ligger centralt med tanke på stadsstrukturen och är en del av ett nationellt betydelsefullt kulturlandskap. Detaljplanearbetet har en direkt anknytning till en större planeringshelhet. Man har ordnat myndighetssamråd i inledningsskedet med Nylands miljöcentral i anknytning till myndighetssamråden för andra planeringsprojekt som är aktuella samtidigt för grannområdena (Campus, fortsatta detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden). I myndighetssamrådet i inledningsskedet presenterade Borgå museums byggnadsforskare de skyddsvärden som konstateras i den byggnadshistoriska utredningen. Målet för skyddet ska vara att Konstfabrikens norra och mellersta flygel (Avanti-salen) inte får rivas. Däremot är de arkitektoniska motiveringar för bevarandet av den södra flygeln få. Östra Nylands förbund hade inga anmärkningar. Nylands Miljöcentral konstaterade att utgångspunkterna för planeringen av västra åstranden är positiva. Vid bedömning av planens lösningar fäster man speciell uppmärksamhet vid konsekvensbedömningen och deltagandet. Vid planeringen ska man beakta beredskapen för översvämningar och behandlingen av förorenad mark. 9

10 4.4 Mål för detaljplanen Målet med detaljplaneändringen är att fortsätta serien av detaljplaner vilka utarbetas i etapper och som inleddes med detaljplanen för den norra delen av västra åstranden. Avsikten är att ändra detaljplanerna så att de ändrade kvalitetsmålen för miljön uppnås. På basis av samarbetsavtalet görs detaljplanearbetet i samarbete med utvecklaren. Utvecklarens mål för verksamheten och omfattningen anpassas till stadsstrukturen. I och med samarbetsprojektet kompletterar man stadsstrukturen på västra åstranden och gör den mångsidigare samt skapar förutsättningar för att utveckla området till ett centrum för västra åstranden. Målet är även att inom ramen för detta planområde skapa förutsättningar för ett fungerande trafiknät i den södra delen av västra åstranden. 4.5 Alternativen för detaljplanen Planeringens historia har presenterats i bilaga 5. Planeringen av området har utgått från en helhetsplan för stadsstrukturen, Citta Nuova, som utvecklaren lämnade som bilaga till sitt anbud I och med samarbetet och att det blivit klart vilka funktioner som placeras i området har man utvecklat helhetsplanen och anpassat den i den omgivande stadsstrukturen Åsikter och hur de beaktas Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till ändring av detaljplanen hölls framlagda enligt 6 MarkByggL och 30 MarkByggF Kiinteistö Oy Porvoon Campus, som bygger högskolecampuset i grannen, har lämnat en åsikt i vilken bredden på Konstfabriksgatan som byggs, togs upp. Samtidigt bad man om preliminära utlåtanden av myndigheter. Utlåtandenas centrala synpunkter presenteras nedan. Utlåtandena i förkortade versioner och bemötandena till dem följer som bilaga 7. Borgå museum och Nylands miljöcentral tog upp norra flygelns östra gavel i förhållande till det nya mediacentret. Man har förhandlat med Borgå museum och kunnat utveckla planen så att den beaktar byggnadsskyddet så bra som möjligt. Nylands miljöcentral fäste uppmärksamhet vid Alexanders skvärs dimensionering och trädplanteringar samt vid undersökning och motivering av parkeringsbehovet. Gatuavdelningen fäste uppmärksamhet vid många detaljer samt vid behovet av gång- och cykelvägar genom området. I utlåtandet och vid den fortsatta planeringen beaktar man speciellt möjligheten att snedda Konstfabrikens nordvästra knut för att förbättra gång- och cykeltrafikens säkerhet. Räddningsverket i Östra Nyland betonade betydelsen av planen för räddningsvägar i området och hälsoskyddet påminde om hur viktigt det är att ha beredskap för översvämningar samt om att byggnadsstommen i de delar som bevaras kan vara förorenad. Utvecklaren undersökte föroreningen av byggnasstommen i november 008 och upptäckte inga allvarliga problem. I samband med byggplaneringen utreds skyddsåtgärder som eventuellt behövs på några ställen. Förslaget till ändring av detaljplanen hölls offentligt framlagt enligt 7 MarkByggF Man har fått de utlåtanden som begärdes. Mot planen lämnades en anmärkning. Tekniska nämnden föreslog att skyddsbeteckningen för Konstfabriken ska gälla även byggnadens nordvästra knut. Eftersom museimyndigheten och stadsstyrelsen godkände skyddet då de lade förslaget fram, är det inte motiverat att ändra förslaget till ändring av detaljplanen. Borgå museum framhävde betydelsen av bygganvisningarna vid styrandet av byggandet i området. Nylands miljöcentral begrundade huvudsakligen den stadsbildsmässiga helheten. De övriga utlåtandegivarna hade inget att anmärka. I anmärkningen föreslogs att placeringen av byggnaden för nöjes- och underhållningsservicen som gränsar Alexanders skvär ses över. Stadsplaneringsavdelningen anser att det inte är motiverat att ändra förslaget till den del eftersom byggnadens placering är motiverat på grund av verksamheten och undersökts med tanke på stadsbilden. Man har gjort några små tekniska preciseringar i detaljplanen vilka inte förutsätter att planen läggs fram på nytt. I KAY-1 kvartersområdena, vars användningsändamål är mångsidiga, får boende uppta 70 % av byggrätten i stället för 45 % enligt förslaget som var framlagt. Denna ändring har inga konsekvenser för trafik- och parkeringsregleringarna i området. Enligt den totala dimensioneringen är det möjligt att bygga i området högst m²-vy bostäder. Utlåtandena i förkortade versioner och bemötandena följer som bilaga till planbeskrivningen. 10

11 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Kvartersområdena i detaljplaneområdet kan användas centrumliknande mångsidigt. Området med servicen bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden. Konstfabriken renoveras till ett mångsidigt kulturens allaktivitetshus, i vilket placeras även en liten affärslokal för dagligvaruhandel och övriga affärslokaler. Konstfabriken har en nära anknytning till mediacentret för nöjes- och underhållningsservice, i vilket planeras mångsidigt användbara biosalar och kontorslokaler. Söder om Konstfabriken placeras en passage, söder om vilken finns ett kvartersområde i vilket man kan placera mångsidiga affärs- och kontorslokaler, men även boende. I kvarteret 450 söder om Alexanders skvär kan man placera motsvarande verksamheter men utgångspunkten för planeringen är att man placerar ett hotell i kvarteret. Områdets södra kvarter är bostadskvarter, vars exploateringstal blir högre från Borgå å mot väst. Vy från Kokonvägen till Alexanderskvären ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, Dimensionering Utgångspunkten för planeringen har varit att Konstfabrikens kulturverksamheter bevaras, utvecklas och stöds så att byggnaden mångsidigare kan användas för nöje och möten. Söder om Konstfabriken har man med en mångsidig beteckning för användningsändamål velat göra det möjligt att bygga olika affärs- och kontorslokaler, hotell och bostäder. Kvartersområden i områdets södra del används mest för boende. Den sammanräknade arealen på kvartersområden i området är ca m, och för dem har man anvisat byggrätt sammanlagt m -vy. Gatuområden finns sammanlagt ca m förutom Konstfabriksgatan, Guldlistgatan, Västra Alexandersgatan och Kokonvägen. Jämfört med samarbetsavtalet, som har varit utgångspunkten för planeringen av området (se punkt 4.1), är området ca 5 00 m större till följd av målet att disponera västra åstrandens kvartersstruktur enligt skalan i empirestaden. Den nuvarande Konstfabriken är ca m -vy stort. Utöver detta har man anvisat en ny byggrätt ca m -vy. Utgående från de olika alternativen för byggande är det möjligt att bygga i området högst: m -vy affärslokaler, varav 000 m -vy för dagligvaruhandel m -vy restauranglokaler m -vy affärslokaler m -vy kulturlokaler m -vy nöjes- och underhållningslokaler m -vy bostäder m -vy servicebostäder. Dessa siffror är maximialternativ för byggandet men på grund av att kvartersområdena är mångsidigt användbara, kan man inte bygga allt i denna omfattning samtidigt. Tomtexploateringen i områdets norra del är stor på grund av den centrumliknande strukturen, i vilken vissa tomter inte har gårdar. Tomtexploateringen är: i kvarteret 449 i kvartersområdet YYK-1 e= ca 0,30 i kvarteret 449 i kvartersområdet KAY-1 e= ca 1,37 i kvarteret 449 i kvartersområdet ALY-5 e= ca 1,61 i kvarteret 450 som ingår i kvartersområdet KAY-1 e= ca 1,99 i kvarteret 457 som ingår i kvartersområdet A-1 e= ca 0,67 i kvarteret 458 som ingår i kvartersområdet AKY-1 e= ca 0,96 11

12 Detaljplanens dimensionering motsvarar invånare. Antalet arbetsplatser uppskattas vara , beroende på hurdan verksamhet det är frågan om. Hotellet kan inrymma minst 10 rum. Antalet platser i mediacentrets biosalar kan vara högst ca Service Den nuvarande kommersiella och offentliga servicen för området finns huvudsakligen i Borgå affärscentrum, som ligger på ca 700 meters avstånd. Redan nu finns det kulturtjänster i Konstfabriken, så som en teater, lokaler för konstutställningar, mötesrum och en lunchrestaurang (Treffi). Som områdets västra granne finns den stora detaljhandelsenheten S-Market Näse, där det också finns kafé- och restaurangtjänster. I området placeras kommersiell service samt kulturoch fritidsservice lika tätt som i centrum. Det planeras även att stadens turistbyrå placeras i området. Målet är att området blir västra åstrandens levande och livliga centrumområde. Samarbete med högskolecampuset som byggs väster om området vore viktigt med tanke på möteslokaler samt affärs- och kontorslokaler. Vy från Campus till köpgränden. ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, Trafiknätet Området kantas av de centrala matargatorna Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan. Vinkelrätt mot Alexandersbågen leder enligt den gällande detaljplanen August Eklöfs gata. För att undvika missförstånd ändras gatans namn till Konstfabriksgatan och man justerar dimensioneringen och placeringen av gatan för att motsvara de behov som påvisats i utredningen (Gatunätet på Västra åstranden i Borgå och förändringarna med anledning av campusområdet, PM , Ramboll Oy). Området gränsar i öster i Kokonvägen som igen byggs till en bred matargata av typ parkeringsgata. I områdets södra del leder Guldlistgatan som blir matargatan för inre trafiken på västra åstranden i riktning öst-väst. Genom området behövs en gång- och cykelväg från nordöst, Alexandersgatans bro, mot sydväst, till Campusstigen. Gång- och cykelvägen leder via Alexanders skvär, Konstfabriksstigen och Möllersvärdsgränden. En smidig cykelväg torde dock leda under Alexandersgatans bro till stranden och via Guldlistgatan mot väster eller alternativt längs matargatorna. Från norr om området behövs en väg som är parrallel med ån och som leder via Alexsstigen mellan Konstfabriken och mediacentret söderut. Man har konstaterat att denna väg närmast används av fotgängare, varvid förbindelsegången mellan Konstfabriken och mediacentret kan byggas inomhus. Enligt planbestämmelsen måste man reservera rum för allmän gångtrafik genom utrymmet som bör kunna stängas för natten. 1

13 Vy från punkthus till Konstfabriksstigen. ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, Parkering Parkeringen i området sker inom planområdet. Utgångspunkten har varit att bilplatserna för bostadskvarteren 457 och 458 i områdets södra del placeras på egna tomter och att parkeringen för kultur- och affärskvarteren sker på gemensamma parkeringsplatser. Parkeringsplatserna för det s.k. kvarteret för punkthus 458 kan placeras i gemensamma parkeringsområden, varvid man har velat ge olika alternativ. Byggplaneringen för Konstfabriken och affärskvarteret söder om den har fortskridit rätt så långt, och utvecklaren har undersökt parkeringslösningarna noggrant. Bilplatserna för kvarteren 449 och 450, som ingår i de gemensamma parkeringsregleringarna, kan placeras på tomterna, i kvartersområdet för bilplatser 449 samt i den underjordiska parkeringsanläggningen i kvarteret 449. I praktiken bildar områdena en helhet där utbudet av bilplatser motsvarar efterfrågan på dem. Parkeringsnormerna i området: affärslokaler i regel: 1 bilplats/60 m dagligvaruhandel: 1 bilplats/5 m specialvaruhandel: 1 bilplats/60 m restauranger: 1 bilplats/60 m kontorslokaler: 1 bilplats/60 m teater- och möteslokaler: 1 bilpats/00 m nöjes- och underhållningsl:1 bilplats/100 m utställningslokaler: 1 bilplats/00 m arbetsrum: 1 bilplats/100 m hotell: 1 bilplats/100 m bostäder: 1 bilplats/85 m, dock minst 1, bilplatser/bostad servicebostäder: 1 bilplats/100 m I kravet på bilplatser har man beaktat områdets läge i centrum och de goda kollektivtrafikförbindelserna till området. Utgångspunkten för att undersöka behovet av gemensamma parkeringsområden och en gemensam parekeringsanläggning har varit det eftersträvade affärs- och kontorsbyggandet där affärsbyggandet dominerar. Bilplatserna har en huvudsaklig användningstid och användningsgrad per dygn beroende på användningsändamålet. På basis av beräkningar och erfarenheter har man kommit till en lösning där man för de gemensamma parkeringsområdena och den gemensamma parkeringsanläggningen kan anvisa 0 % flera bilplatser än vad som fysiskt byggs. I detaljplanen finns en bestämmelse som tillåter detta. I praktiken kan man inte permanent reservera platserna för innehavarna av parkeringsrätten, utan användningsgraden ska vara så hög som möjligt. För att detta system ska fungera, behövs antagligen ett parkeringsbolag och ett system som visar om det finns lediga parkeringsplatser. Det tillfälligt stora parkeringsbehovet vid publikevenemang i kultur- och underhållningslokaler samt övriga samlingslokaler har beaktats i dispositionsplanens reservering av parkeringsområden i västra åstrandens södra del. Parkeringsbehovet vid publikevenemang riktas till ett rätt så stort område, på meters avstånd, varvid hela centrumets gatunät kan användas. För chartertrafik med buss har man gjort en preliminär områdesreservering vid Västra 13

14 Alexandersgatan och Kokonvägen. Man har planerat placera turistbyrån vid Västra Alexandersgatan, vilket skulle öka busstrafiken i området. I praktiken måste man reservera ett område för långtidsparkering av bussar vid publikevenemang. Till området riktas parkeringstryck från centrumområdet. Även de som har en båtplats behöver parkeringsplatser inom rimligt avstånd. För dem har man i Kokonvägens tvärsektion planerat placera parkeringsplatser för personbilar vinkelrätt mot körbanan Tomtindelning För detaljplaneområdet upprättas en tomtindelning som ingår i detaljplanen. 5. Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet På grund av läget och de funktionella kraven ställs det rätt så höga krav på miljöns kvalitet vid planeringen. I och med detaljplanelösningarna, de separata bygganvisningarna och myndighetssamarbetet strävar man efter att garantera en så högt kvalitet, funktionalitet och tvivsamhet på byggnaderna och den bebyggda miljön som möjligt. De mest centrala målen för stadsstrukturen anknyter till hur området ansluts till den omgivande stadsstrukturen och till stadsstrukturen som byggs samt till det nationellt värdefulla stadslandskapet vid Borgå ådal. Bevarandet av Konstfabriken enligt detaljplanelösningen är viktigt för hela västra åstrandens historiska skikt och identitet. Kvaliteten på offentliga uterummet spelar en mycket viktig roll för den bild området ger. I området följs bygganvisningar som fastställs senare (bilaga 9), med hjälp av vilka byggandet kan stryras så att det allmänna intrycket och skalan enligt detaljplanens illustrationer uppnås. Projektets byggplanering har fortskridit samtidigt med planläggningen, varvid det har varit möjligt att beakta kvalitetsmålen för miljön vid dessa båda. För den funktionella och strukturella planeringen av området samt för illustreringar har svarat Aalto Architekten/LARS project GmbH i samarbete med ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy. Stadsplaneringsavdelningen har svarat för de juridiska planhandlingarna. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden: De beteckningar för områdesreserveringar som använts för detaljplaneområdet presenteras på detaljplanekartan (bilaga 3). Kvartersområden för bostadshus (ALY-5, AKY-1 och A-1) I de södra kvartersområden för bostadshus växer byggandets volym från Kokonvägen mot väster till Konstfabriksgatan. Vid fastställande av våningstal har man beaktat byggandet av vindsrum som ger liv åt taklandskapet. Byggnadstyperna varierar från de radhusliknande byggnaderna vid Kokonvägen till de typiska punkthusen vid Konstfabriksgatan. Öster om Konstfabriksstigen är det möjligt att bygga radhusliknande hus, små lamellhus eller olika låghus. Utgångspunkten för byggplaneringen för kvarterets 449 södra tomt, där bostadshusen dominerar, har varit en kontorsbyggnad i tre våningar. Det är dock möjligt att den även inrymmer servicehus. I tomtformen har man beaktat att det finns tillräckligt rum för gårdar i fall bostadsbyggandet dominerar. 14

15 Vy till område från Alexandersgatans bro. ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, Kvartersområden för centrumfunktioner (KAY-1) I kvarteret 449 placeras ett kvartersområde för affärsbyggande, vars användningsändamål är mångsidig och möjliggör boende och hotell. I gatuplanet har man planerat små affärslokaler som ger liv åt passagen mellan affärskvarteret och Konstfabriken. Med samma beteckning har man anvisat även kvarteret 450 söder om Alexanders skvär, i vilket avsikten är att placera hotell. Kvartersområde för kulturbyggnader (YYK-1) Konstfabriken renoveras, och den blir ett mångsidigare allaktivitetshus för kulturen. I byggnaden kan även placeras några affärslokaler och en liten dagligvaruenhet. Avsikten är att bevara byggnadens konstnärsresidens i bostadsbruk. Med en separat byggnadsyta huv anvisar man nöjes- och underhållningsservicen mellan Västra Alexandersgatan och Alexanders skvär. I mediacentret planeras fyra biosalar som kan användas som möteslokaler samt kontorslokaler för turistbyrån. Media-Center från nordost. ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, Kvartersområde för bilplatser (LPA-4) I korsningen av Västra Alexandersgatan och Kokonvägen finns ett kvartersområde för bilplatser, vilket på grund av läget ska underhållas som ett representativt parkliknande uterum. 15

16 5.3. Gatuområden: I områdesreserveringarna för gatuområden beaktas möjligheten att göra nuvarande gatuområdena bredare. Områdesreserveringen för Konsfabriksgatan är 1 meter på basis av det alternativ i trafiknätsutredningen som innehåller tre körfält i Alexandersgatans korsning. Man har slopat skyddsbeteckningen för en liten del av Konsfabrikens nordvästra knut. Denna lösning gör det möjligt att göra gång- och cykelvägen bredare vid knuten, vilket förbättrar säkerheten. I samband med behandlingen av bygglovet ska ett utlåtande om den detaljerade lösningen bes av Museiverket. Kokonvägen är 0 3 meter bred, varvid det är möjligt att placera parkeringsplatser vinkelrätt mot körbanan. Vid Kokonvägens västra kant reserveras möjlighet att bygga parkeringsfickor för korttidsparkering av bussar. Områdesreserveringen för Guldlistgatan är 18 meter. Byggandet av Alexanders skvär styrs med separata bygganvisningar så att den blir en representativ öppen plats. Från Alexanders skvär mot väst leder ett servitut för en gång- och cykelväg (s.k. passage). I korsningen av dessa kan byggas en vattenbassäng och ett utsiktstorn. Tornet kan även ersättas med en stor installation. Sprengtportens skvär, Möllersvärdgränden och Konstfabriksstigen är områdets interna gång- och cykelvägar som avskiljer kvartersområden och på vilka servicekörning och körning till tomterna är tillåten på de sträckor som anvisas på plankartan. 5.4 Konsekvenserna av planen De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Förutom den utredning om hur gatunätet fungerar som presenteras i punkten 3..1, gör man inga separata utredningar om konsekvenserna utan de bedöms som ett led i planläggningsprocessen Konsekvenserna för utvecklingen av samhällsstrukturen Planändringen har en positiv konsekvens för samhällsstrukturen då den kompletterar området som ligger centralt med tanke på stadsstrukturen men som inte är fullt utnyttjat. I och med planändringen möjliggörs byggandet av ett mångsidigt kärnområde för offentlig och kommersiell service på västra åstranden Konsekvenser för handelsstrukturen i Borgå Enligt bedömningen av kommersiella konsekvenser i Kungsporten och Estbacka (008) leder ökningen av arealen för dagligvaruhandeln inte till att dagligvaruaffärer i Borgå eller Borgåregionen stängs. Dagligvaruhandeln i Borgå och Borgåregionen behöver rätt så mycket mera lokaler. Därför kompletterar genomförandet av detaljplanen dagligvaruhandelns serviceutbud i stället för att vara ett hot mot servicen i centrum. Västra åstranden är en del av centrumområdet i Borgå, varför även sådan specialhandel som vanligen finns i centrum, är lämplig för området. Man ska även beakta utvecklingen av verksamhetsförutsättningarna för affärskvarteren i empirecentrumet. På grund av trafiken och totaldimensioneringen är det i praktiken inte möjligt att placera en sådan stor detaljhandelsenhet som avses i 114 MarkByggL i området Konsekvenserna för både naturmiljön och den byggda miljön I området finns inte naturmiljö som ska bevaras. Vid korsningen av Västra Alexandersgatan och Kokonvägen finns ett parkliknande område vars trädbestånd är i dåligt skick och som därför och på grund av höjningen av marknivån inte kan bevaras som sådant. I områdets södra del finns vildvuxet ungt buskage och trädbestånd som avlägsnas i samband med den förorenade marken. På det sättet har planen positiva konsekvenser för den bebyggda miljön, eftersom området ger ett vårdat intryck som är lämpligt för stadscentrum och värt sitt läge. Då planen genomförs, byggs områdena på västra åstranden från Västra Alexandersgatan mot söder. Konstfabriken är ett speciellt objekt i den bebyggda miljön, och de delar av byggnaden som syns mest i stadsstrukturen, ska bevaras. Man strävar efter att bevara Konstfabrikens specialvärden i stadsbilden genom att placera nybygget vid den diskret och att fastställa nybyggets våningstal Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet 16

17 Det effektiva byggandet vid korsningen av de centrala matargatorna liknar byggandet i centrum till volym och är därför lämpligt i området. Områdets skala är rätt så låg och tät i enlighet med planläggningsprinciperna för västra åstranden. Raden av fasaderna vid Kokonvägen bakom den breda stranparken blir en del av gatufasaden vid ådalen. Empirecentrumets gatusträckningar fortsätter på västra åstranden som Sprengtportens skvär och Guldlistgatan, vilka ansluter planområdet till centrumets stadsstruktur Konsekvenserna för trafikförhållandena i området Trafiken i området ökar märkbart i och med att området byggs. I områdesreserveringarna för Alexandersbågen och Konstfabriksgatan och i planen för gatunätet i utkastet till dispositionsplan för södra delen av Västra åstranden har man berett sig på att fordonstrafiken ökar. Man har strävat efter att ta särskild hänsyn till behoven av förbindelser för gång- och cykeltrafiken i gatunätet i området. De parkeringsplatser som behövs för verksamheten i området byggs i regel inom området De konsekvenser som den förorenade marken har för markanvändningen Jordmånen i områdets norra del är förorenad av tidigare industriell verksamhet. Den förorenade marken måste avlägsnas innan byggandet påbörjas. Man utreder om det finns förorenad mark under de delar av Konstfabriken som bevaras och avlägsnar den förorenade marken. Utvecklaren undersökte föroreningen av byggnasstommen i november 008 och upptäckte inga allvarliga problem. I samband med byggplaneringen utreds skyddsåtgärder som eventuellt behövs på några ställen Beredskap för översvämning av ån Planområdet är utsatt för översvämningar av Borgå å. I detaljplanen anvisas markytans lägsta tillåtna höjdlägen, med vilket man strävar efter att garantera att man kan avlägsna sig från bostäderna. Bostadsrummens lägsta tillåtna golvnivå är + 3,00 meter från normalvattenståndet. Byggandet av källare i affärsbyggnader och några bostadshus är tillåtet. I detaljplanens särskilda bestämmelser bestäms att man vid byggandet ska se till att vatten inte rinner i källaren, varför man måste beakta översvämningarna då man ansöker om bygglov. Man har anvisat lägsta tillåtna höjdlägen för Kokonvägen, men på grund av landskapet försöker man undvika att höja vägen för mycket. I extremfall kan Kokonvägens körbana åtminstone delvis bli under vatten, varvid man måste avlägsna sig från området mot väster. 5.5 Störande faktorer i miljön Planområdet ligger i det utvidgande stadscentrumet och dess norra del gränsas av livligt trafikerade matargator. Man har genom att ställa krav på ljudisolering av byggnadernas väggar förberett sig för de buller- och dammolägenheter som fordonstrafiken ger upphov till. Avsikten är att Kokonvägen blir en lågfartsgata, varvid trafikbullret inte torde bli ett problem för boendet. Trafikmängderna på Konstfabriksgatan och Guldlistgatan torde förbli med tanke på områdets centrala läge rätt så små, och på grund av trafiknätet är det inte ett lockande alternativ att använda gatorna för genomfartstrafik. I floddalen samlas tidvis kall luft och dimma, vilket i någon mån kan märkas i området. Man bör fästa uppmärksamhet vid att bilda ett trivsamt mikroklimat bland annat genom planteringar på gårdsområdena. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser Planbeteckningarna förklaras i detaljplanekartan (bilaga 3). 5.7 Namnbestånd Den ännu obyggda tvärgatan till Alexandersbågen, vilken ingår i detaljplaneområdet, har i detaljplanen som upphävs fått namnet August Eklöfs gata enligt företagaren under den gyllene tiden för Konstfabrikens industriverksamhet. Eftersom det i Tolkis finns en central matargata för ett bostadsområde som heter August Eklöfs väg, har man efter kommunsammanslagningen konstaterat att man för att undvika missförstånd inte bör ta namnet August Eklöfs gata i användning. Namnet Konstfabriken har under två årtionden etablerat sig så att namnet avser byggnaden för mångsidig kulturverksamhet, vilken är viktig för stadsstrukturen på Västra åstranden och påminner om områdets industriella historia. Man har beslutat att tvärgatan till Alexandersbågen namnges på nytt i samband med detaljplaneändringen, till Konstfabriksgatan. 17

18 Konsekvent namnges gång- och cykelvägen i riktning norr-söder till Konstfabriksstigen. Områdets centrala offentliga uterum, Alexanders skvär, har namngetts enligt den gällande detaljplanen. Med Sprengtportens skvär har man velat hedra generalguvernör Georg Magnus Sprengtporten ( ) med anledning av 00-årsjubileet för Borgå lantdag som hölls år Sprengtportens skvär är en kort gata för gång- och cykeltrafik som i östra ändan blir en liten öppen plats och som är Gymnasiegatans förlängning på västra åstranden. Till lantdagen ansluter sig även historien om hovfröken Ulrika (Ulla) Möllersvärd ( ), som namnet Möllersvärdsgränden påminner om. 6 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Styrning av genomförande För området utarbetas separata bygganvisningar som bifogas beskrivningen och som man enligt bestämmelsen i plankartan och i samband med tomtöverlåtelsen kräver att ska följas. Planläggnings- och byggnadsnämnden ska godkänna bygganvisningarna innan stadsstyrelsen kan godkänna detaljplaneändringen. 6. Genomförande och tidsplanering Enligt samarbetsavtalets principer påbörjas byggandet i området genom att renovera Konstfabriken. Man strävar efter att så snabbt som möjligt börja bygga även affärskvarteret söder om Konstfabriken och Alexanders skvär för att åstadkomma en enhetlig helhet. Bostadskvarteren i områdets södra del kan byggas i ett senare skede utan att helhetsbilden blir lidande. Borgå , , , Eero Löytönen stadsplaneringschef Pekka Mikkola planläggare 18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 PORVOO BORGÅ BILAGA 5 Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 000-talet Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd En utredning som grund för detaljplanearbetet Stadsplaneringsavdelningen februari 006, augusti 008

28 Innehållsförteckning Inledning Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria 3 Gamla stan i Borgå 3 Empirecentrumet 3 Perioden för förortsbyggande 3 Tiden efter kommunsammanslagningen 3 Utvecklingstrender i början av 000-talet 3 Landskapsstruktur och miljöförhållanden 5 Jordmån 5 Klimat 6 Vegetation 6 Synpunkter på skyddet 6 Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet 7 Olika byggskeden på västra åstranden 8 Agrarperioden 8 Trävaruindustri och hamnfunktioner 8 Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång 9 Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad, Borgåporten talet, S-Market Näse 9 Början av 000-talet, den moderna trästaden 9 Broarna 10 Olika skeden i planeringen av västra åstranden talet talet 13 Idétävlingen år Inbjudningstävlingen Den moderna trästaden år Planeringen i dag 16 Omslag. Bild 1. Flygbild över Borgå å Planområdet avgränsas på bilden

29 Inledning Under det första decenniet på 000-talet började man se över detaljplanerna för västra åstranden. Området som är beläget i den nationellt betydande Borgå ådalen är centrumets utvidgningsområde och utgör motpolen till empirecentrumet som avgränsar åstranden. För områdets södra delar gäller de detaljplaner som utarbetades utgående från idétävlingen år Byggandet i området påbörjades dock först efter en ny idétävling för den moderna trästaden i och med att detaljplanen för områdets nordöstra del omarbetades år 000 så att den skulle motsvara de ändrade planeringsidealen och stadens åsikter om dess tillväxt. Under 006 och 007 framskred detaljplaneringen med fyra detaljplaneändringar som godkändes av stadsfullmäktige. Nu fortsätter man till södra delarna av området, där detaljplanerna för området ses över i sin helhet utgående från byggsättet i området som byggs som bäst. Man har ansett att en bakgrundsutredning behövs eftersom västra åstranden till läge, terrängförhållanden, det omgivande byggnadsbeståndet och med tanke på landskapet är ett exceptionellt utmanande planområde. Arbetet med detaljplanerna för planområdet som denna utredning berör fortsätts under det första decenniet på 000-talet. Utredningen utgör käll- och referensmaterial för arbetet som omfattar flera separata detaljplaner. Med hjälp av utredningen är det i planbeskrivningarna möjligt att noggrant motivera och bedöma planeringslösningarna för varje planområde. Utredningen är egentligen en sammanfattning av det omfattande materialet som samlats vid stadsplaneringsavdelningen under flera decenniers tid och som inte tidigare sammanställts. stadsplaneringsarkitekt J P Pfeifer Bild. Avgränsning av planområdet på kartan. planläggare planläggare planeringsassistent Anne Rihtniemi-Rauh Pekka Mikkola Birgitta Soiramo - -

30 Borgå stads allmänna historia och stadsbyggnadshistoria Gamla stan i Borgå Borgåregionen började bosättas på 100-talet. Borgå är den näst äldsta staden i Finland som antagligen grundades år Handelsplatsen började utveckla sig i korsningen av ån och den stora strandvägen, invid den historiska fästningen på Borgbacken. Enligt uppgifter började man först bygga runt kyrkan och senare nere vid rådhustorget. Den största delen av de byggnader som i dag finns i gamla stan byggdes efter branden år Brandfarlig verksamhet, så som ett bryggeri, placerades på västra åstranden redan i ett tidigt skede. De byggnader som ligger på trånga tomter är i två våningar och de som ligger på mer rymliga i en våning. Gaturummet var slutet och omgavs av staket och portar. De smala gränderna är 3-4 meter breda. Huvudgatorna är 6-8 meter breda och löper parallellt med sluttningens höjdkurva. En del av tvärgatorna till huvudgatorna är mycket branta. Kvartersstorleken varierar mycket på grund av den fasta kvartersstrukturen som grundar sig på terrängformerna. I de centrala delarna är kvarteren ca 55 meter breda och till exempel kvarteret 1303 är 10 meter långt. Gamla stan skyddas genom en detaljplan. Empirecentrumet I början av 1800-talet gjorde Johan Fredrik Barck ett utkast till en detaljplan för hela staden. Målet var ett hälsosamt och brandsäkert byggande. C.L. Engel färdigställde planen år 183. Empireplanen genomfördes dock inte i hela stadens område, och således bevarades gamla stan fram till våra dagar. I den södra, mer glesbebyggda delen av staden genomfördes den nya empireplanen i huvudsak under åren eftersom området ännu delvis var obyggt. Kvarteren i empirecentrumet är 90 x 14 meter stora och gatorna ca 16 meter breda. Våningstalet är ca 1,5. Empirestadsdelen skyddades genom en detaljplan år Det nuvarande affärscentrumet bildades av empirecentrumet. Gamla stan har utvecklats från sitt förnedringstillstånd på 1970-talet till ett mycket uppskattat bostadsområde som årligen lockar hundratals turister med sina kameror. Bostadsområdena Stadsstrukturen i Borgå spridde sig redan på 1800-talet även nordöst om gamla stan där det uppstod byggande som inte styrdes (t.ex. Adertonbacken och Prästgårdsbacken). På Kvarnbacken och Jonasbacken, de östra och södra kanterna av empirestadsdelen, finns sluttningshus som tagit intryck av 190-talets ideologi om trädgårdsstaden. Från och med 1940-talet byggde man bostadsområden längre norr, nordöst och sydöst om centrumet. I dessa områden byggdes husen i en stil som påminner om frontmannahus i massproduktion, och i dag är områdena mycket uppskattade. Redan från början av talet växte motsvarande trästadsdelar fram i Borgå landskommun kring sågverksindustrin i Hammars och cellulosafabriken i Tolkis. Väster om Borgå å, vid kanterna av odlingslandskapet, uppstod verkstads- och träförädlingsindustri samt lagring. Industrispåret förlängdes från stationen till nuvarande Konstfabriken. Perioden för förortsbyggande I slutet av 1960-talet köpte Neste Sköldviks gård och byggde ett oljeraffinaderi i området. I och med industrianläggningen ändrades behovet av bostäder på en gång. Borgå stad och Borgå landskommun erbjöd i kapp tidsenliga höghuslägenheter för arbetstagare. På landskommunens sida, invid den gamla fiskarbyn Hammars, växte förorten Gammelbacka fram. De långa lamell- och punkthusen uppe på kullen ritades av Alvar Aalto och byggdes i form av en solfjäder. Gammelbacka blev centrumet för landskommunen, och ännu på 1980-talet planerade man att bygga ett ämbetshus där. I Borgå stad var första objektet för områdesbyggnad de stora kvarteren i den s.k. Borgåporten samt Vårbergaområdet som byggdes som resultatet av en tävling. Byggandet i Vårberga är en för 1960-talet typisk variant av rutplanen. Staden och landskommunen växte sida vid sida i skuggan av en inbördes tävling. Tiden efter kommunsammanslagningen Kommunsammanslagningen genomfördes Staden och landskommunen slogs samman och nuvarande Borgå stad grundades. Utgångspunkterna för stadsbyggnad ändrades så att områdesreserveringarna och byggexploateringen kunde minskas. Man gav upp planerna på att bygga en förvaltningscentral i landskommunen och trycket på att bygga i grönområdena minskade. Samtidigt uppstod ett behov att ansluta före detta landskommunens västra förorter till servicestrukturen i det historiska stadscentrumet. Utvecklingstrender i början av 000-talet Enligt delgeneralplanen för de centrala delarna skall de nya bostadsområdena stödja sig på den existerande stadsstrukturen. De mest centrala utvecklingsområdena ligger öster och sydöst om centrumet samt i närheten av den s.k. Västaxeln i Haiko och Tolkis där bostadsområdena i Hammars, Lövhammars och Tolkis förenas så småningom. Västra åstranden spelar en central roll i att ansluta landskommunens viktigaste områden till centrumet

31 Bild 3. De olika delarna av centrumet representerar sin tids ideal för stadsbyggnad. Västra åstranden är ett planområde, där det före detta industriområdet och det forntida odlingslandskapet ändras till ett centrumliknande bostadsområde. Bild 4. Tätortsstrukturen i Borgå utgörs av centrumet (gamla stan, empirecentrumet, västra åstranden), Vårberga och Gammelbacka

32 Landskapsstruktur och miljöförhållanden Jordmån Lerdalen på västra åstranden kantas av en åsformation samt de omgivande backarna (Borgbacken, Näsebacken, Kokonbacken, Jonasbacken). Vid den gamla bron, dvs. gamla Stora strandvägen, korsar raden av åsarna med ådalen och formar en knutpunkt i landskapet. Berggrunden i området är ojämn, och på områdets högsta ställen finns det i huvudsak granit. Åsarna är viktiga som en vattendelare samt för att grundvatten skall uppstå. Förekomsten av grus och sand på åsarna användes för marktäkt varefter man kunde anlägga ett bassängbad vid Tolkisvägen efter att grundvatten strömmade ner i grusgropen. Dalen på västra åstranden består nästan helt av lera som avlagrats av vattnet i litorinahavet på stenåldern. Då Borgå stad grundades var västra åstranden alltså en havsvik. Lerskiktet är upp till 40 meter tjockt och består till största delen av mycket styv lera samt gyttjelera som är lämpligt som odlingsmark. Lerdalen har länge använts för odling och därför är dalområdena i landskapet klart avgränsade. I den geotekniska undersökningen som utarbetades för arbetet med delgeneralplanen för de centrala delarna konstaterade man att västra åstranden är mycket bra belägen men mycket dyr att bygga på. Där finns också förorenad mark som måste avlägsnas. På grund av den industriella verksamheten finns det skadliga ämnen i jordmånen. I början av året 006 färdigställs en plan på behovet av rengöring. Det finns arsenik, metaller och oljekolväten i jordmånen åtminstone kring Konstfabriken där marken förorenats även av ett oljeläckage år 001. Därutöver finns det ämnen från ytbehandling av båtar vid det kulturhistoriskt värdefulla Wilenius båtvarv som nu siktar på en ny blomning. Ån slammar kraftigt upp och rätt så grund, på de djupaste ställen endast ca fyra meter djup. Vid sidan av åsen finns två källor, från vilka vattnet leds till ån längs utfallsdiket som följer åsen i den södra delen av planområdet. Förutom avloppsvattnet från Lahtis leds det orenat vatten till Borgå å även från andra ställen. Den diffusa belastningen har ökat i och med att vattenreningsverken blivit mer effektiva. Detta betyder att näringshalterna i sin helhet vuxit. Efter att reningsverket på Hermansö blev färdigt, har reningsverket i Kokon använts framför allt som en reservanläggning. Vattnet i ån är grumligt, vilket är obehagligt med tanke på rekreationsanvändning. Bild 5. Jordmån och klimat

33 Klimat Borgå tillhör ekzonen på södra och sydvästra kusten där läget vid havet ger ett milt klimat. Dalsänkan i planområdet är vindskyddad. Tidvis strömmar det kall luft till ådalen och då ökar luftfuktigheten ibland så pass mycket att det kan förekomma dimma. Även om de hårda havsvindarna inte på grund av skärgården når staden, är den rådande vindriktningen sydvästlig och den smala ådalen förstärker luftströmmarna. Med hjälp av kvartersstrukturen och växtligheten kan man i en byggd miljö försöka åstadkomma ett gynnsamt mikroklimat. Luften belastas av trafiken i centrumet och av fjärrtransport genom luften från oljeraffinaderiet i Sköldvik och från motorvägen. Efter att Alexandersgatans bro i oktober 004 öppnades, har det kört ca fordon/dygn genom västra åstranden. Den tunga trafiken styrs i huvudsak förbi centrumet längs motorvägen och begränsas på Alexandersgatans bro på grund av miljöorsaker. Vegetation På Näsebacken växer kulturpåverkad talldominerad skog och kring herrgården gammal trädgårdsvegetation. På Kokonbacken är trädbeståndet grandominerat på frisk mo. Lerdalens parkskogsliknande vegetation på västra åstranden väntar på skötselåtgärder i och med att området utvecklas. På strandzonen växer ungt videsnår, björkar, klibbalar, aspar och granar. De gamla åkerområdena har ställvis vuxit igen men man kan fortfarande se gränsen mellan den gamla åkern och skogen. Öster om Konstfabriken finns en liten park där det växer stora silverpilar. Parken är lite förfallen. I området finns inte vårdbiotoper eller värdefullt trädbestånd som skall bevaras. Synpunkter på skyddet Området på västra åstranden ingår i flera skyddsprogram. Enligt miljöministeriets och Museiverkets klassificering är landskapsområdet i Borgå ådal, naturlandskapet kring Borgå å och det kulturhistoriskt viktiga centrumområdet i Borgå nationellt värdefulla. Bl.a. ådalen, de fuktiga högörtsängarna och den skogiga naturen på åsarna är naturtyper som skyddas genom Natura 000-programmet. Kokonbacken är ett viktigt häckningsområde för gråhägrar. Den och Näsebacken är viktiga med tanke på rekreation och stadsbilden. Bild 6. Landskapsstruktur

34 Strandzonen på västra åstranden ingår i det aktuella projektet med nationalstadsparken. På västra åstranden finns inga värdefulla byggnader som skall skyddas. Enligt den gällande planen skall dock Konstfabrikens norra och östra fasad samt en del av den västra fasaden bevaras. Även om Wilénius varvs byggnader inte är betydande, har stället kulturhistorisk betydelse. Miljöproblem och skadeverkningar på landskapet I den sydvästra kanten av planområdet finns det miljöskador efter grustäkt. Skadorna iståndsätts i samband med byggandet i området. Gatuvyn vid Tolkisvägen förbättras. Backens höjd framhävs av de gamla grustäkterna och av den trädlösa slalombacken. Slalombacken har under decennierna blivit en godkänd del av stadens siluett och kan därför inte anses vara en skadeverkan på landskapet som skall åtgärdas. Den terrasserade Helsingforsvägen öster om Näsebacken byggdes i och med att Mannerheimgatans bro öppnades ca år Vägen avviker från den naturliga formen på åkerdalens norra kant. Bild 7. Två flygbilder Bild 8. Topografi. Jordytans höjd i området som i kartan märks med vågräta linjer är under två meter från det normala vattenståndet. För att undvika skador som orsakas av eventuella vattenhöjningar skall man vid byggandet i området se till att golvnivån ligger på minst tre meters höjd.

35 Olika byggskeden på västra åstranden Agrarperioden Redan i ett tidigt skede placerade man brandfarlig verksamhet på västra åstranden. Området var dock till största delen Näse gårds odlingsjord på vars åkrar fanns små magasin. Näse gård är ett bostadshus i ett plan i gustaviansk stil antagligen från talet. Den har mansardtak som är valmat i ändarna. På gården ligger ett gammalt magasin och en timrad bod. År 1981 byggde Rautakirja en kubformad kioskbyggnad på gården. Staden har redan under en lång tid ägt Näse gård som är i bostadsbruk. För tillfället undersöker man dock om det vore möjligt att använda den för turism. Borgå stad har ägt Konstfabriken ända sedan 1980-talet. Konstfabriken, så som namnet antyder, fungerar som en verkstad för konstnärer samt som en plats där evenemang och konserter som kräver ett stort utrymme, kan hållas. Ur arkitektonisk synvinkel är det röda tvåvåningshuset av rött tegel inte speciellt, men det representerar sin tids typiska industribyggande. Byggnaden är tekniskt delvis i rätt så dåligt skick. Trävaruindustri och hamnfunktioner På 1800-talet byggdes det lagerbyggnader i närheten av stranden. I ett berömt foto av Natalia Linsén från år 1898 kan man se ett stort område med brädstaplar samt en grupp av rätt så små skjul bredvid bryggorna. Man började bygga den helhet av industribyggnader som i dag är känd som Konstfabriken på 1910-talet. Strandzonen delades upp i lagertomter. Från och med 1910-talet fungerade Ludvig Wilénius berömda båtvarv på stranden. Varvets träbåtar är kända runtom i världen bland träbåtsintresserade. Varvets tre byggnader byggdes i huvudsak på 1930-talet och efter att verksamheten i varvet upphörde, har det fungerat som småbåtsvarv för träbåtsintresserade. Byggnaderna ligger på mark som vid översvämningar täcks helt av vatten och dessutom har byggnaderna svaga grunder. Därför är de i mycket dåligt skick även om verksamheten under den senaste tiden har fått en vitamininjektion i och med en ny ledare. Den sydligaste byggnaden revs dock sommaren 008. Den industriella verksamhetens uppsving och nedgång Vid övergången till 1950-talet fanns det många byggnader av olika storlek på stranden mittemot empirecentrumet. Den massivaste av byggnaderna var ett lager med ett brant sadeltak alldeles vid ån. Lagret var över 00 meter långt och stod parallellt med ån. I början av 1960-talet byggdes Labors (senare Hankkijas) lagerhallar söder om vägen som byggdes i och med Mannerheimgatans bro. Till en början fungerade Alba Nova Ab:s fanerfabrik i nuvarande Konstfabriken, senare fungerade där en hästskofabrik, Haikka ramlistfabrik och Fiskars. Verksamheten övergick från trävaruindustri till verkstadsindustri. Vid övergången till 000-talet hade verksamheten i området upphört och den största delen av byggnaderna rivits. Även Hankkijas byggnader revs i början av 000-talet ur vägen för den moderna trästaden. Bild 9. Utsikt mot sydöst från Näse sten. Den övre bilden Natalia Linsén 1898, Teollisen den nedre toiminnan voimistuminen ja hiipuminen - 8 -

36 På en backe öster om S-Market finns en hall från början av 1960-talet. Hallens bärande konstruktion är limträbågar men i fasaderna han man använt tidens nyhet, lättbetong. Byggnaden byggdes till en början för textilindustrins behov och har senare varit Raul Hellberg Oy:s redskapsskjul. I dag fungerar bolaget, som grundades år 196, som partiaffär för cyklar och tillbehör och har sina lokaler i Vanda. Hallen är känd som Hellbergs hall och ägs av staden. För tillfället används den som en idrottslokal, men anses inte vara värd att bevaras. i stället en ungefär lika stor byggnad för affären Lidl år 003. Affären representerar det halliknande betongbyggandet som kedjan gynnar och påminner om kedjans hemland med sitt sadeltak av betongtegel. Bild 10. Fanerfabriken på 1930-talet. Bild 11. Panoramabilder över Kokonbacken, 1960-talet och Bostadsbyggande under perioden för områdesbyggnad, Borgåporten Bostadsbyggandet i området påbörjades som områdesbyggnad på 1960-talet framför allt eftersom arbetstagarna vid oljeraffinaderiet Neste behövde bostäder. Områdena som är kända som Borgåporten och Nedre Näse uppstod. De första höghusen byggdes av Valubetoni Oy år 1967 och planerades av Arkkitehtitoimisto Erik Castrén ja Lauri Saarinen från Lahtis. Tomterna är ca 115 x 100 meter stora och ingår i empirecentrumets koordinatsystem. På en tomt ligger tre lamellhus med tre eller fyra trapphus. Husen är placerade så att de formar bokstaven U och avgränsar den stora gården. De höga husen har tio och de låga fyra våningar samt tidsenliga källarvåningar ovanför jorden. Fyra av tomterna byggdes enligt samma planer. Den sista av tomterna (434-3) byggdes först i mitten av 1970-talet, planerad av Arkkitehtitoimisto Vuorelma & Salo. På 000-talet har alla husen genomgått fönster- och fasadrenovering och fått en beige nyans i stället för den gamla ljusgråa. Stadsborna uppskattar området på grund av dess centrala läge. I Borgåporten finns även en gammal värmecentral och ett lågt köpcentrum som var sin tids föregångare. Efter att verksamheten i köpcentrumet upphörde, rev man byggnaden och byggde på samma plats talet, S-Market Näse Osuuskauppa Osla Handelslag, som är ett av de största företagen i Borgå, var den första att bygga en dagligvarubutik utanför centrumet (med undantag av närservicen i bostadsområden). S-Market Näse byggdes år Arkkitehtitoimisto Innovarch från Esbo, som planerat mycket för S-gruppen, planerade affärsbyggnaden som är ca m stor. Affären vill utvidga sig kraftigt. Efter otaliga förhandlingar mellan Osuusliike Osla Hlg och Borgå stad har man nått enighet om hur S-Market byggs ut. Enligt stadsstyrelsens beslut av (611 ) inleds ändringen av detaljplanen för området som gör det möjligt att bygga ut affärsfastigheten under år 006. Början av 000-talet, den moderna trästaden Det sista skedet av byggandet på västra åstranden inleddes år 001, då byggandet i den moderna trädstaden påbörjades. Etelä-Suomen YH-rakennuttajaosuuskunta började bygga i det första kvarteret och arkitekt Mari Matomäki från Arkkitehtitoimisto Hedman & Matomäki Oy svarade för byggnadsplaneringen. Byggnaderna följer bygganvisningarna rätt så noggrant. Det invidliggande kvarteret som blir färdigt i början av året 006, har planerats av en yngre generation från samma byrå som utarbetade planerna för Borgåporten i början av 1970-talet. Avvikande från träbyggandet i det första kvarteret har

37 man i kvarteret 44 använt betongstomme men träbeklädnad. Det första punkthuset som blev färdigt var ett betongelementhus med rödmyllefärg som Arkkitehtikonttori Vainio & Ekman Oy planerat. Broarna Under en lång tid ledde det endast en träbro ( gamla bron ) över Borgå å. Brodäcket är byggt på stålbalkar och står på en massig grund av natursten. Brodäcket är veterligen från 1950-talet. Kring år 1956 öppnades Mannerheimgatans bro (officiellt den nya bron i Borgå, U-593), som blev en del av det rikstäckande vägnätet. Brons rätt så tunna brodäck av armerad betong ligger på grova stålbalkar. Hela däckkonstruktionen ligger ca tio meter över det normala vattenståndet på höga bropelare som står på brokistor av natursten. Avsikten var först att godstågen skulle rymmas under den västra ändan av bron till industriområdet på västra åstranden. Vägförvaltningen äger fortfarande bron som borde renoveras så gott som genast. Man har undersökt möjligheten att i stället för en stor renovering ersätta bron med en träbro varvid det vore möjligt att avlägsna terrasseringarna som förfular stadsbilden på båda sidorna av bron som byggdes onaturligt högt samt att återställa markytan ungefär på den tidigare nivån. I mitten av 1970-talet blev den smala spännbetongbron för gång- och cykeltrafik färdig. Bron är känd som gångbron och byggdes vid Runebergsparken. Bron belönades på grund av att den var tekniskt avancerad. Alexandersgatans bro öppnades i oktober 004 efter beredningar som pågått i decennier. Vid byggandet beaktades även den framtida trafikens behov i och med att bron är meter bred. Gång- och cykelvägen under bron leder över vattnet och omges av en vattenkonstruktion, vilket gör bron exceptionell. Arkitekt Mikko Kaira har ritat bron som byggdes av armerad betong. Bild 13. Byggnadsbeståndet på västra åstranden. Planområdet är avgränsat. Med hjälp av kvarters- och tomtnumren går det att hitta ytterligare uppgifter om områdets nuvarande byggnadsbestånd i tabellerna på de följande sidorna. Bild 1. Höghusarkitektur på västra åstranden från 1960-talet till 000-talet

38 VÄSTRA ÅSTRANDENS NUVARANDE BYGGNADSBESTÅND (08/008) korttelitontti kvarter tomt nimi, namn osoite,address 41-8 Taidetehdas Konstfabriken Kokonniementie 6 Kokonvägen As. Oy Porvoonportti Bost. Ab Borgåport Raatimiehenkatu 8, 10, 1 Rådmansgatan 8, 10, As. Oy Porvoonportti Bost. Ab Borgåport Raatimiehenkatu, 4, 6 Rådmansgatan, 4, Oy Porvoon Lämpö Ab Borgå Värme Maistraatinkatu 4 Magistratsgatan Lidl Suomi Ky Maistraatinkatu Magistratsgatan As. Oy Porvoonportti Bost. Ab Borgåport Pormestarinkatu 1, 3, 5 Borgmästargatan 1, 3, As. Oy Näsinkumpu Bost. Ab Näsehöjd Pormestarinkatu 8, 10, 1 Borgmästargatan 8, 10, As. Oy Näsinsilta Bost. Ab Näsebro Pormestarinkatu, 4, 6 Borgmästargatan, 4, 6 rak.lupa, byggn. lov useita, flera / /1988 6/ /199 / / / /001 7/ / / / / /00 110/ / / / / /00 649/ / / /001 55/ / / / / /00 73/ /1973 3/ / / / /1999 valmistunut färdig luku/ talet, , , 1977 purkua, rives krs vån k-m m -vy alkup. suunnittelija, ursprunglig planerare 873 M. Alfthan, P-E Enehielm, ins.tsto P. Kaista & L-O Sebbas, Porvoon kaupunki Borgå stad, Arkkit.tsto Risto Mäkelä Ky, arkkit. Lauri Rissanen arkkit. Olli Heininen Arkkit.tsto Erik Castren ja Lauri Saarinen, Lahti Arkkit.tsto Erik Castren ja Lauri Saarinen, Lahti Arkkit.tsto Erik Castren ja Lauri Saarinen, Lahti Suunnittelulinja Kimmo Kotro Oy, Turku arkkit. Jarmo Similä Arkkit.tsto Erik Castren ja Lauri Saarinen, Lahti Arkkit.tsto Erik Castren ja Lauri Saarinen, Lahti Arkkit.tsto Vuorelma & Salo Ky, Salpakangas, arkkit. Jorma Vuorelma As. Oy Porvoon Laamanninpolku 10 Laamanninpolku 10 Lagmansstigen As. Oy Porvoon Laamanninpolku 1 Laamanninpolku 1 Lagmansstigen As. Oy Porvoon Laamanninpolku 14 Laamanninpolku 14 Lagmansstigen As. Oy Porvoon Mäntypuisto Bost. Ab Borgå Tallparken Juttenpolku 4 G, H, I, J Juttesstigen 4 G, H, I, J 44-4 As. Oy Porvoon Siltavahti Bost. Ab Borgå Brovakten Juttenpolku A, B, C, D, E, F Juttesstigen A, B, C, D, E, F 44-5 As. Oy Porvoon Porttikello Näse-Jutten katu 4 O, P, Q, R Näse-Juttes gata 4 O, P, Q, R 44-6 As. Oy Porvoon Mäntypuisto Bost. Ab Borgå Tallparken Laamanninpolku 9 K, L, M, N Lagmansstigen 9 K, L, M, N As. Oy Porvoon Länsiranta Juttenpolku 9 A, B Juttesstigen 9 A, B As. Oy Porvoon Länsiranta Näse-Jutten katu 1 C, D, E, F, G, H, I, J, K, L Näse-Juttes gata 1 C, D, E, F, G, H, I, J, K, L As. Oy Porvoon Länsiranta Näse-Jutten katu 10 E, F, G, H, I, J, K 61/ Arkkitehtikonttori Vainio & Ekman Oy, RA Sami Ekman, Tampere 708/ Arkkitehtikonttori Vainio & Ekman Oy, RA Sami Ekman, Tampere 734/ / / /004 35/ / / / / /003 38/ / / / / / / / / /004 49/ / / / / / / / /001 50/ / / / / / / / / /004 53/ / / Arkkitehtikonttori Vainio & Ekman Oy, RA Sami Ekman, Tampere ,5 394,5 376,5 14, Vuorelma Arkkitehdit Oy, arkkit. Heikki Vuorelma, Helsinki Vuorelma Arkkitehdit Oy, arkkit. Heikki Vuorelma, Helsinki Vuorelma Arkkitehdit Oy, arkkit. Heikki Vuorelma, Helsinki Vuorelma Arkkitehdit Oy, arkkit. Heikki Vuorelma, Helsinki Arkkit.tsto Hedman & Matomäki Oy, arkkit. Mari Matomäki, Helsinki Arkkit.tsto Hedman & Matomäki Oy, arkkit. Mari Matomäki, Helsinki Arkkit.tsto Hedman & Matomäki Oy, arkkit. Mari Matomäki,

39 Näse-Juttes gata 10 E, F, G, H, I, J, K As. Oy Porvoon Rantapuisto Juttenpolku 7 A, B, C Juttesstigen 7 A, B, C As. Oy Porvoon Merikarhu Laamanninpolku 8 Lagmansstigen As. Oy Porvoon Merikarhu Laamanninpolku 6 Lagmansstigen As. Oy Porvoon Rantavehnä Mauno Eerikinpojankatu 1 Magnus Erikssonsgatan rakenteilla - under arbete Porvoon A-Asunnot Oy - borgå A-Bostäder Ab rakentamaton - obebyggt As. Oy Porvoon Länsirannan kruunu Kiint. Oy Laamannin palvelukoti As. Oy Porvoon Jokineito Näse-Jutten katu 5 A, B, C, D Näse-Juttes gata 5 A, B, C, D 535/ / / / / / / /001 54/ / / / / / Helsinki Arkkit.tsto Hedman & Matomäki Oy, arkkit. Mari Matomäki, Helsinki 79/ Optiplan Oy, arkkit. Jari Antila, Turku 80/ Optiplan Oy, arkkit. Jari Antila, Turku 400/ / Arkve Oy, arkkit. Jussi Vepsäläinen, Helsinki 56/ Arkkit.tsto Hedman & Matomäki Oy, arkkit. Mari Matomäki, Helsinki 6/ Arkkit.tsto Valovirta Oy, Erkki Valovirta, Helsinki 403/ / / / / Arkkit.tsto Valovirta Oy, Erkki Valovirta, Helsinki Arkkit.tsto Tuomo Siitonen, arkkit. Tuomo Siitonen, Helsinki 45-1 Hellbergska hallen Hevosenkengänkatu Hästskogatan S-Market Näsi Aleksanterinkaari 1 Alexandersbågen Tennis - squash Voittajantie 1 Vinnarvägen 1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näse 1:1 Näsin kartano Näse gård Näsinmäentie 1 Näsebackavägen 1 R-kioski R-kiosken Näsinmäentie Näsebackavägen Muuntamo Helsingintie Helsingforsvägen 75/ /001 3/ / / / / / /1985 3/ Arkkit. Otto von Laufen, Helsinki 00 laajenn. utvidg / luku/ talet / /1996 Puutarhamyymälä 614/000 (tilap.) Arkkit.tsto Innovarch, arkkit. Pertti Hakamäki ( ), Timo Könönen ( ), Espoo Makrotalo Oy, Helsinki / Talomyynti Ky, Porvoo, rkm Reija Häkkinen Rautakirja Oy, Pertti Aalto 1/ Holger Lindberg piirt. Christina Träskelin Minigolf 08/ JRT-Trading Oy/ Jan Grönqvist Wiléniuska varvet Kokonniementie Kokonvägen Kokonniemen laskettelukeskus Kokon skidcentrum, Oy Kokon- Sport Ab Kokonniementie Kokonvägen 1937 nov / / / A/ / / luku Emil Seger Porvoon kaupunki Nils Blomander Börje Boström Rak.suunn.tsto Jorma Pulkkinen, Lieksa As. Oy Porvoon Jokineito Näse-Jutten katu 7 A, B, C, D, E, F, G, H Näse-Juttes gata 7 A, B, C, D, E, F, G, H 577/ / / / /004 58/ / / / / Arkkit.tsto Tuomo Siitonen, arkkit. Tuomo Siitonen, Helsinki - 1 -

40 Olika skeden i planeringen av västra åstranden Redan på 1960-talet planerade man att centrumet kunde utvidgas på västra åstranden. Även om det i och med detaljplanen för industri som fastställdes blev möjligt att bygga bl.a. Hankkijas byggnader och Hellbergs hall, var det klart att efter att Alexandersgatans bro byggs, blir området en del av stadscentrumet och domineras av bostäder och service. Man hade börjat ta industrilokaler kring Hankkija i affärs- och kontorsbruk, vilket också placeringen av Östra Nylands regionplansförbunds kontor påvisade. Man konstaterade att bron behövs och började förbereda byggandet. Efter några händelserika och även svåra decennier blev bron till slut färdig hösten 004 och lättade trafiksituationen på Mannerheimgatans bro på vilken trafiken hade börjat stocka sig mer och mer talet Efter att utredningen om detaljplanläggningen för Borgå centrum blev färdig år 1970 började man, fortfarande under ledning av stadsarkitekt Aarne Launos, utarbeta en mellanrapport om stomplanen för Borgå centrum. Rapporten blev färdig år 197 och enligt den var den västra sidan av ån eventuellt den enda realistiska riktningen för utvidgandet och därför ansåg man att planeringen av området skulle vara rätt så långtgående. Man konstaterade att detaljplanen för industrin måste upphävas. Västra åstranden delades i fem delområden, av vilka de stora kvarteren i Borgåporten redan i huvuddrag var färdiga. Till all tur var man av den åsikten att området inte mera kunde utvidgas. I det område där den moderna trästaden i dag byggs placerades enbart affärsverksamhet och avsikten var också att flytta busstationen från salutorget vid Helsingforsvägen. Man planerade att offentliga rum, bl.a. flera kulturbyggnader och ett hotell, byggs på strandzonen. Stranden söder om Alexandersgatan skulle reserveras för ett parkområde. Balansen mellan boendet och affärsverksamheten i området kring Konstfabriken var ännu inte klar. Även tidens markägarförhållanden gjorde planeringen svårare. Rätt så träffande räknade man med att industrin i området upphör så att det på 1980-talet blir aktuellt att planera området mer ingående. Bild 14. Byggsituationen enligt sockenkartan från år talet I mitten av 1980-talet utarbetade planläggningsavdelningen under ledning av planläggningschef J P Pfeifer utkast som grund för planläggningen av västra åstranden. Av mycket olika experimentella strukturmodeller valdes två alternativ som dominerades av boende. Den största skillnaden mellan dessa alternativ var bevarandet eller rivandet av Konstfabriken. Planerna utgick från empiretidens rutplan och enligt dem förenades de nya kvarteren till det gamla centrumet med raka vägsträckningar över ån. I den sydvästra delen av området vände man på koordinatsystemet för att kvartersstrukturen skulle följa åsarna i Kokon och skolområdet i Näse vilka omger området. Vid åstranden reserverade man en stor strandzon Bild 15. Stadsarkitekt Aarne Launos skiss från år 197.

41 Inom kvarteren som kantades av trevåningshus kunde man med hjälp av mindre byggnader och parkeringsregleringar skapa små gårdar. Kvartersexploateringen varierade mellan 0,8-1,0 (medeltal 0,85). Våningstalet varierade från till 3, och var i medeltal 3. För hela området hade man anvisat våningsyta ca m -vy. Planerna från år 1987 fastnade i den byråkratiska kvarnen. Beslutsfattarna tog extra tid för det svåra ärendet genom att ordna en idétävling. Idétävlingen år 1989 Den allmänna idétävlingen om västra åstranden ordnades Stadsstyrelsen beslutade att utgångspunkten för tävlingen var att mångsidigt utreda områdets möjligheter och att uppnå ett högklassigt resultat. Regionaplanförbundet hade tillsammans med staden och landskommunen utarbetat en strukturplan enligt vilken de funktionella förbindelserna till landskommunen, speciellt till dess centrum Gammelbacka, skulle beaktas vid den fortsatta planeringen av västra åstranden. I stället för att godkänna denna strukturplan verkade staden för kommunsammanslagningen som också genomfördes år I tävlingsprogrammet framhävde man att de extra kostnaderna för svåra grundläggningsförhållanden kan minskas genom att öka våningstalet. Man framhävde dock också att den nya stadsstrukturens dimensionering i förhållande till ålandskapet och den existerande staden samt en högklassig miljö skall prioriteras i stället för att maximera våningstalet. Bild 16. Planläggningsavdelningens strukturmodell från år Den totala våningsytan i planområdet skulle vara m -vy, varav minst m -vy för boende och minst m -vy för lokaliteter. Det stora antalet lokaliteter omfattade kultur- och hobbylokaler, en läroanstalt, ett daghem, servicehus, kontorslokaler, två hotell och en busstation. Man ansåg det vara viktigt att bevara och utveckla slalombacken och varvet eftersom de var verksamheter som var karakteristiska för området. Det inlämnades 34 godkända förslag av varierande nivåer till tävlingen, vilken arkitekt Kay Bierganns förslag Alexandersbågen vann. Man ansåg att förslaget var rikt och personligt och att anslutningen till stadskärnan var vacker. Förslagets styrka låg i den skickliga rumsbildningen och tidlösheten samt i att planen kunde genomföras etappvis. Kay Bierganns utarbetade en stomplan för västra åstranden år Detaljplanen fastställdes och är tekniskt uppdelad i flera delar. Exploateringstalet för bostadskvarteren varierar mellan 0,8 och 1,1 (medeltal 0,85). Våningstalet varierar mellan,5 5 och är i medeltal 3. Våningsytan uppdelas i kvartersområden för boende ( m -vy), affärs- och kontorsbyggnader ( m -vy) samt allmänna byggnader ( 400 m -vy). Enligt stomplanen som utarbetades mycket noggrant var den totala våningsytan för området m -vy. Byggandet i området påbörjades dock inte. Detta berodde åtminstone delvis på den djupa depressionen i början av 1990-talet. Bild 17. Det vinnande förslaget i idétävlingen år 1989: arkitekt Kay Bierganns Alexandersbågen

42 Egentligen har endast den del av planen som berör S-Market i Näse, som ännu inte har uppfyllt byggnadsplikten i sin helhet, genomförts. Därutöver byggdes Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen i samband med byggandet av Alexandersgatans bro. Inbjudningstävlingen Den moderna trästaden år 1998 En ny tävling om områdets norra del ordnades eftersom man ansåg att den fastställda detaljplanen inte längre kunde genomföras på grund av bl.a. kostnaderna för underjordisk parkering och exploateringstalet som man tyckte var för högt. Antalet lokaliteter var också för stort. Eftersom det är rätt så dyrt att ordna en öppen tävling, ordnade man i stället en inbjudningstävling i vilken fem arkitektbyråer deltog. Uppgiften var att planera en modern trästad enligt bostadstyp på den plats den nu ligger på. Byggrätten skulle utgå från stadsbilden och stadsstrukturen genom att undersöka vilket byggsätt som skulle vara lämpligt. Alla fem arkitektbyråer kom med ett förslag. Det var viktigt att ån skulle vara ett centralt stadsrum. En av de viktigaste uppgifterna i tävlingen var att de nya bostadstyperna skulle fortsätta den historiska trästadstraditionen. Arkitekt, professor Tuomo Siitonens förslag "Urbs arbor" vann tävlingen. Förslaget ansågs representera stor fördomsfrihet och dess största styrka låg i att det byggde på den lokala traditionen och drog nytta av den. Empirestadens rationalitet och gröna karaktär förenades med gamla stans mångfald, inre miljö och mänsklig skala. Det kreativa i förslaget var att kunna bygga tätt och stadsliknande också i låga småhusliknande hus. Bild 18. Professor Tuomo Siitonens Urbs Arbor som vann tävlingen om den moderna tråstaden (observera bildens skala). Stadsstyrelsen beslutade i oktober 1998 att detaljplanerna för den s.k. Västaxeln (mot västra åstranden och Gammelbacka) måste ses över. Den största orsaken till detta var att kommungränserna avlägsnats. Detaljplanerna för västra åstranden var nämligen överdimensionerade på grund av den tidigare konkurrenssituationen mellan kommunerna. Situationen med reserveringen för allmänna byggnader hade ändrats och därför var man i alla fall tvungen att ändra planerna. Tävlingen om den moderna trästaden visade också att planeringsidealen redan under en så kort tid ändrats. Principen för att se över detaljplanerna gäller fortfarande och styr planeringen. Utgångspunkten är en borgåanblick som representeras av träbyggande, sadeltak och småskaligt byggande. De centrala utgångspunkterna för planeringen är mindre våningstal, förbättring av grönförbindelser samt att boendet prioriteras. Konstfabriken torde bevaras och kring den reserveras plats för offentligt byggande. Tävlingen om den moderna trästaden utgjorde utgångspunkten vid förnyandet av detaljplanen för områdets norra del Bild 19. Byggsituationen på västra åstranden i början av år 006. De obyggda tomterna i den moderna trästaden torde byggas enligt bilden.

43 Detaljplanen för den moderna trästaden (fastställd ) utarbetades i samarbete mellan professor Tuomo Siitonen och stadsplaneringsavdelningen. De lamelliknande byggnadsmassorna vid Magnus Erikssonsgatan ändrades till punkthus i fyra våningar. Husens övre våningar är indragna. Planerna för servicehuset som ursprungligen planerades i området fortskred ända till en detaljplaneändring. Byggexploateringen i den moderna trästaden uppdelas i kvarteren för småhus och kvarteren för punkthus. Våningstalet för kvarteren för småhus är och exploateringstalet i medeltal 0,47. För kvarteret för servicehuset är våningstalet och exploateringstalet t.o.m. 0,79 som härstammar från planändringen från år 003. Våningstalet för kvarteren för punkthus är 3 /3 och exploateringstalet ca 0,8. Den totala byggrätten för den moderna trästaden är m -vy, som med undantag av servicehuset är för bostäder. Enligt planen är det möjligt att bygga även affärs-, café-, verkstads- och övriga lokaler i strandhusen (ca 30 m -vy/bostad), och denna möjlighet har man också utnyttjat. Planeringen i dag Planläggnings- och byggnadsnämnden godkände (68 ) ett program för att se över detaljplanerna för västra åstranden under åren Stadsplaneringsavdelningen i Borgå, under ledning av stadsplaneringschef J P Pfeifer, svarade för planeringen som ett tjänstemannaarbete. Bild 0. De detaljplaneändringar som har godkänts Av detaljplanerna på bilden 1 godkändes detaljplanen 401 (fortsättning på den moderna trästaden) och 40 (södra strandområdet) av stadsfullmäktige Detaljplanen 403 (Alexandersbågens inre ring) godkändes Detaljplanen 406 (Näse market och områden vid Tolkisvägen) utarbetades på markägarens begäran i brådskande ordning, så att det blev möjligt att bygga ut S-Market. Ändringen av detaljplanen godkändes Justeringen av detaljplanerna för Västra åstranden fortsätter 008 med områdena söder om Västra Alexandersbågen. Man begärde anbud senast för renovering av Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av byggnaden. Ändringen av detaljplanen för området bereds i samarbete med den part som utvecklar området (LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola och Rakennusosakeyhtiö Hartela). Man har utarbetat en byggnadshistorisk utredning för Konstfabriken, enligt vilken byggnadens södra flygel kan rivas eftersom den är i dåligt skick. Enligt stadsfullmäktiges beslut deltar Borgå stad i genomförandet av projektet för ett högskolecampus genom att planlägga och utarrendera tomten väster om Konstfabriken. Beredningen av detaljplaneändringen har inletts. Sirén Arkkitehdit Oy ansvarar för byggplaneringen för projektet. Bild 1. Hur detaljplaneringen av de södra delarna av Västra åstranden har framskridit sedan

44 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA 6 1 (5) BORGÅ VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS OMRÅDE STADSDEL, KVARTEREN 449, 450, 457 OCH 458 SAMT GATUOMRÅDEN Ändringen av detaljplanen gäller: STADSDEL, KVARTEREN 449, 450, 454, 455 OCH 460, EN DEL AV KVARTEREN 456 OCH 459, GATUOMRÅDEN OCH PARKOMRÅDEN ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, KOKONVÄGEN Nr Planeringsområde ÄNDRING AV DETALJPLAN Ändringen av detaljplanen gäller användningsändamålet för ett till största delen obyggt område på Västa åstranden i Borgå centrum. Planeringsområdet bildar på Västra åstranden ett centralt område, som är betydande med tanke på verksamheten och stadsbilden. Planeringsområdet ligger i ett område som avgränsas av Kokonvägen, Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen. I området ligger Konstfabriken, som är en byggnad för mångsidig kulturverksamhet. Södra delen av området är obyggt gårdsområde och gammalt odlingslandskap.. Bakgrund till projektet Den plats där det tidigare fanns träindustri och mekaniska verkstäder, och som är känd som Konstfabriken, övergick i Borgå stads ägo Största delen av det byggbestånd som har byggts under årtiondenas lopp har rivits, och kärnan av byggbeståndet, Konstfabriken, har iståndsatts till en mångsidig lokal för konst, med ateljéer och verkstäder samt teatersalar och lokaler för mångsidig verksamhet. Trots renoveringar är byggnaden i dåligt skick, så Borgå stad har begärt anbud med tillhörande planer, som skulle lämnas in senast , för saneringen av Konstfabriken och byggandet av det område som överlåts i närheten av byggnaden. Staden bad att planen i anslutning till anbudet ska innehålla ett koncept enligt vilket området utformas till ett område för bostäder samt kultur- och affärsverksamheter som uppfyller de krav som ställs på en högklassig stadsbild. Utgångspunkten i anbudsförfrågan var saneringen av kulturlokalerna i Konstfabriken för Borgå stads bruk med ett långfristigt hyreskontrakt så att hyran täcker endast en del av kapitalkostnaderna för saneringen av byggnaden. Som motvikt får anbudsgivaren själv utöver byggnaden Konstfabriken ett område i närheten, för vilket i samarbete med Borgå stad utarbetas en detaljplan enligt det mål för stadsbilden som framlades i anbudsförfrågan. Inom utsatt tid inlämnades sju anbud. Av dessa uppfyllde fyra villkoren i anbudsförfrågan. Utgående från beredningen godkände stadsfullmäktige ett samarbetsavtal (intentionsavtal). Baserande på ovannämnda avtal gjorde Borgå stad ett samarbetsavtal med Lars Projekt GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy och Rakennusosakeyhtiö Hartela. I samarbetsavtalet har man inkluderat riktlinjerna för detaljplaneringen av området. Enligt riktlinjerna planlägger man minst m²-vy ny våningsyta i ett område som omfattar ca 3,65 ha. Detaljplanen bör vinna laga kraft 15 månader efter att samarbetsavtalet undertecknades Planläggningen av Västra åstranden bygger på de principiella riktlinjer som stadsstyrelsen har dragit upp ( ). De detaljplaner som fastställs enligt dessa principer ses över så att områdena ges en Borgåanblick : ett människonära, mångsidigt och högklassigt alternativ till huvudstadsregionen. Planeringsområdet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram 008.

45 3. Målet för planeringen Målet är att ändra detaljplanen så att planeringsprinciperna för Västra åstranden genomförs i området. Byggandets volym fastställs i samarbete med den part som utvecklar Konstfabrikens område i enlighet med samarbetsavtalet. Skyddsbeteckningen för Konstfabriken görs tidsenlig i samband med detaljplanearbetet. 4. Utgångsuppgifter (plansituation, verkställd plan osv. ) Allmänt: I området kan man förutom bostäder placera lokaler för offentlig service, genom vilket Västra åstrandens roll som en del av stadens centrum förstärks. Tillsammans med det intilliggande campusområdet bildar Konstfabriken en zon för kultur- och utbildningstjänster, vilken kompletteras av de affärslokaler som placeras i området. Planeringsområdet omfattar ca 5,7 ha. Generalplan: I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd ) är området anvisat som område för centrumfunktioner (C) och bostadsområde (A). Längs områdets kant löper en gång- och cykelväg som följer Alexandersbågen och Kokonvägen. Gårdsplanen för Konstfabrikens tidigare industrifastighet har beteckningen markområde som skall rengöras/iståndsättas. Detaljplan: För området gäller tre detaljplaner, av vilka två godkändes och en I detaljplanen har man i området anvisat kvartersområden för allmänna byggnader (Y och Y-), kvartersområde för specialbostäder (AKS-1), kvartersområden för flervåningshus (AK) och park (VP) samt kvartersområde för bilplatser (LPA) och gatuområden. I beteckningen för användningsändamålet för Konstfabrikens kvartersområde (Y-) ingår en skyddsbeteckning för byggnaden. Dessutom har en del av byggnadens fasader försetts med en beteckning som förhindrar rivning. Enligt stadsstyrelsens beslut om de principiella riktlinjerna genomförs inte den fastställda detaljplanen, utan området planeras på nytt enligt de nya planeringsprinciperna. Servitutsområden: I planeringsområdet finns inga servitut enligt detaljplanen. Markägarförhållanden: Planeringsområdet ägs av Borgå stad. Byggd miljö: I planeringsområdet ligger en byggnad för mångsidig kulturverksamhet. Byggnaden, som är känd som Konstfabriken, byggdes under flera skeden mellan 190- och 1970-talet. En stor del av industrianläggningens byggnadsbestånd revs under talet. I den del som har ändrats till kulturhus fanns det ursprungligen träindustri och mekanisk verkstadsindustri. För att fastställa skyddsvärdena för Konstfabriken har man gjort en byggnadshistorisk utredning. Marken i norra delen av planeringsområdet är förorenad huvudsakligen med arsenik och/eller metaller på grund av den tidigare industriverksamheten. Invånare och arbetsplatser: I Konstfabriken finns en bostad. I byggnaden finns ateljéer och verkstadslokaler för ca 50 konstnärer. Naturmiljö: Åkerdalen är ett gammalt odlingslandskap, där det fanns industriell verksamhet från 190- till 1980-talet. Planeringsområdet har till största delen varit industrianläggningens gårdsplan, som i nordöstra delen är parkliknande. Södra delen av området har varit äng, som sedermera har blivit skogbevuxen. Kommunalteknik: Konstfabriken är ansluten till kommunalteknik och det är möjligt att

46 ansluta också resten av området till kommunalteknik. 5. Preliminära utredningar - Byggnadshistorisk utredning av Konstfabriken i Borgå, Borgå museum/henrik Wager Konstfabriken i Borgå, uppdatering av bedömningen av byggnadens skick (Porvoon Taidetehdas, Kuntoarvion päivitys). CFI Cons Oy, Konstfabriken i Borgå, bedömning av byggnadens skick baserat på synliga skador och tidigare utredningar (Porvoon Taidetehdas, Näkyviin vaurioihin ja aiemmin tehtyihin selvityksiin perustuva arvio rakennuksen kunnosta). Insinööritoimisto Tasoplan Oy, Den fortsatta planläggningen av Västra åstranden i början av 000-talet. Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet. Stadsplaneringsavdelningen, februari utredning av byggbarheten (Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön suunnittelua varten) Viatek Oy, utredning av markens förorening (Maaperän pilaantuneisuustutkimus, Taidetehtaan lisätutkimukset - Aleksanterinkadun eteläpuoli) Ramboll Oy, utredning av hur gatunätet på Västra åstranden fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko, Toimivuustarkastelut) Ramboll Oy, januari uppdatering av utredningen av hur gatunätet på Västra åstranden fungerar (Porvoon Länsirannan katuverkko, vuoden 007 toimivuustarkastelujen päivitys) Ramboll Oy, Borgå stad, Kungsporten och Estbacka, Bedömning av kommersiella konsekvenser, slutrapport , FCG Suunnittelukeskus Oy 6. De centrala konsekvenserna av planläggningen De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen. Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för samhällsstrukturens utveckling - Konsekvenserna för handelsstrukturen i Borgå - Konsekvenserna för både naturmiljön och den byggda miljön - Konsekvenserna för det nationellt värdefulla kulturlandskapet - Konsekvenserna för trafikförhållandena i området - De konsekvenser som den förorenade marken har för markanvändningen - Beredskap för översvämning av ån. 7. Intressenter 7.1 Markägare: Borgå stad 7. Utvecklare: Projektgruppen för Konstfabrikens område (LARS project GmbH, ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä-Rautiola-Rautiola Oy, Rakennusosakeyhtiö Hartela) 7.3 Grannar: 41-1 (Hellbergs hall): Borgå stad (S-Market Näse): Kiint. Oy Aleksanterinkaari 1 KOY Porvoon Campus/Kiinteistö Oy Opetustalo (Trådgårdsboden), Kokonvägen: Oy Sipoon Puutarhapuoti - Sibbo Trädgårdsbod Ab (Wilénius båtvarv), Kokonvägen: Wilenius båtvarv / N-Group 7.4 Övriga intressenter: Stiftelsen för Konstfabriken i Borgå/Susanne Dahlqvist Porvoon Taiteilijaseura ry Porvoonportin asukasyhdistys/borgå Värme Ab Borgå Energi Ab Borgå Elnät Ab Sonera/Carrier Elisa Abp Porvoon Alueverkko Oy

47 7.5 Myndigheter och andra parter som hörs under planläggningen: Nylands miljöcentral Museiverket/Borgå museum 7.6 Följande enheter inom Borgå stad: Fastighets- och mätningsavdelningen Gatuavdelningen Parkenheten Borgå vatten Räddningsverket i Östra Nyland Byggnadstillsynen Hälsoskyddet Miljövården Kulturväsendet 7.7 Nämnder: Planläggnings- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljövårdsnämnden Kultur- och fritidssektionen 7.8 alla kommuninvånare 7.9 andra som anser sig vara intressenter 8. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd i inledningsskedet: (MarkByggL 66 ) - Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd. Myndighetssamrådet i inledningsskedet ordnas i anknytning till myndighetssamråden för andra planeringsprojekt som är aktuella samtidigt för grannområdena (Campus, fortsatta detaljplaneringen av södra delen av Västra åstranden). Man utreder behovet av myndighetssamråd i förslagsskedet utgående från de utlåtanden och åsikter man får om utkastet. Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 6, MarkByggF 30 ) - Planutkastet och det övriga planeringsmaterialet hålls framlagt på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 våningen, och på Borgå stads webbsidor ( Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna och markägare/-innehavare som är grannar till planområdet att utkastet till plan är framlagt. Dessutom kungörs detta på stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. - Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av de intressenter som nämns i punkterna Informationsmöten i planeringsskedet: - Den part som utvecklar området ordnade ett öppet utvecklings-, diskussions- och informationsmöte, en workshop, Möte för allmänheten då detaljplaneutkastet hålls framlagt. - Fullmäktigeseminarium då detaljplaneutkastet hålls framlagt. Samråd: - På basis av de kommentarer man får ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande: (MarkByggL 65, MarkByggF 7 ) - Planförslaget och de övriga planhandlingarna är offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 våningen, och på Borgå stads webbsidor ( Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. - Staden meddelar per brev dem som har ansökt om planändringen, markägare/- innehavare och markägare/-innehavare som är grannar till planområdet, och vars hemkommun är på annan ort, att förslaget till plan är framlagt. Dessutom kungörs detta på stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. Officiella utlåtanden: (MarkByggF 8 ) Nylands miljöcentral

48 Museiverket/Borgå museum Miljövårdsnämnden Tekniska nämnden Hälsoskyddet vid hälsovårdscentralen Räddningsverket i Östra Nyland Direktionen för Borgå vatten Myndighetssamråd i förslagsskedet: (MarkByggL 66 ) - Man utreder behovet av myndighetssamråd i förslagsskedet utgående från de utlåtanden och åsikter man fått om utkastet. Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning: (MarkByggL 65 ) - De som gjort en anmärkning och som skriftligt har begärt det underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännande av planen: (MarkByggL 67 ) - Skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt har begärt det. Kungörelse om att planen vunnit laga kraft: (MarkByggF 93 ) - Meddelande på stadens officiella anslagstavla och i Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. 9. Tidsplan för planläggningsprojektet Arbetet med ändringen av detaljplanen inleds på våren 008. Målet är att stadsfullmäktige godkänner planändringen under första hälften av För beredningen ansvarar Planläggare Pekka Mikkola Tfn e-post: pekka.mikkola@porvoo.fi Planeringsassistent Stadsplaneringsavdelningen Birgitta Soiramo PB 3 Tfn BORGÅ e-post: Besöksadress: Krämaretorget B, 3 vån. birgitta.soiramo@porvoo.fi Datum , Eero Löytönen stadsplaneringschef

49 SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE BILAGA 7 DETALJPLAN 438 VÄSTRA ÅSTRANDEN, KONSTFABRIKENS OMRÅDE STADSDEL, KVARTEREN 449, 450, 457 OCH 458 SAMT GATUOMRÅDEN Ändringen av detaljplanen gäller: STADSDEL, KVARTEREN 449, 450, 454, 455 OCH 460, EN DEL AV KVARTEREN 456 OCH 459, GATUOMRÅDEN OCH PARKOMRÅDEN ALEXANDERSBÅGEN, VÄSTRA ALEXANDERSGATAN, KOKONVÄGEN, GULDLISTGATAN, KONSTFABRIKSGATAN, ALEXANDERSSKVÄREN, KONSTFABRIKSSTIGEN, MÖLLERSVÄRDSGRÄNDEN, SPRENGTPORTENSSKVÄREN ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Hörande i beredningsskedet (MarkByggF 30 ) Programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet hölls framlagda enligt 30 MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen. Det lämnades en åsikt om planutkastet. Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti, samt på stadens webbsidor. Preliminära utlåtanden (s.k. remissbehandling) har begärts före av dem som nämns i tabellen. Sammandrag av de utlåtanden man fått, markerat med fet stil, och bemötandet av dem presenteras i tabellen. PRELIMINÄRA UTLÅTANDEN utlåtandet har lämnats av utlåtandet i förkortad version Teknik- och miljösektorns ledning, Matti Arvinen Bildningssektorns ledning, Markku Välimäki : Bildningssektorn förordar ändringen av detaljplanen, i den form som föreslagits, för det fortsatta arbetet. Gatuavdelningen, Hanna Linna-Varis : Nordvästra hörnet av Konstfabriken i korsningen av Alexandersbågen och Västra Alexandersgatan bör sneddas. Det här hörnet av byggnaden kan inte anvisas med skyddsbeteckning. Anslutningsförbudet för Västra Alexandersgatan bör vara sammanhängande och norra ändan av Kokonvägen bör vara längre. Guldlistgatans bredd bör vara t.ex. 1 m. På grund av frisiktsområden bör man inte anvisa byggnader i gathörnen. Frisiktsområdena bör anvisas i planen. Man har inte anvisat nödvändiga gång- och cykelvägar genom Konstfabrikens område. Det finns behov av gång- och cykelförbindelse från Alexandersgatans bro snett mot Vinnarvägen. Trafikregleringarna bör utredas på en mera allmän nivå innan man utarbetar sådana här s.k. frimärksplaner som gäller små områden. Om gång- och cykelförbindelsen inte kan byggas på ett bättre sätt, bör Möllersvärdsgränden vara mycket bredare. Gatuavdelningen, parkenheten, Mikko Kaunisto Fastighets- och mätningsavdelningen, Maarit Ståhlberg Fastighets- och mätningsavdelningen, Terhi Pöllänen Byggnadstillsynen, Ulf Blomberg.9.009: Skyddsbestämmelsen för mellersta flygeln, dvs. Avantisalen, verkar inte motiverad. Det är svårt att övervaka gränsdragningen mellan skyddsbestämmelsen och förnuftig renovering. stadsplaneringsavdelningens bemötande - Skyddsbeteckningen för Konstfabriken justeras för det nordvästra hörnet. Anslutningsförbuden granskas och kompletteras vid behov. Guldlistgatan breddas till 18 meter. I området följs ett byggnadssätt som är liknande som i stadscentrum, så byggnaderna kan anvisas alldeles intill gatuområdena också i hörnen av kvarteren. På grund av att området ligger i centrum har man inte heller ansett att det är nödvändigt att anvisa frisiktsområden. Man har utrett behoven av gång- och cykelvägar genom området och konstaterat att de huvudsakliga förbindelserna riktar sig mot åstranden. Sträckningen av Möllersvärdsgränden justeras och parkeringen på grannfastigheterna ändras så att det inte finns biltrafik på Möllersvärdsgränden. Skyddet av Konstfabriken har fastställts i samarbete med museimyndigheten.

50 Räddningsverket i Östra Nyland, Göran Westerlund, Tomi Pursiainen : I planeringen av vattenledningsnätet bör man beakta behovet av brandposter och eventuella automatiska släckanläggningar. I samband med planläggningen bör man presentera en preliminär plan för räddningsvägar för hela området. Borgå vatten, Karl-Gustav Björkell : Inget att anmärka. - Hälsoskyddet, Outi Lankia : Den störning som de olika verksamheterna eventuellt förorsakar varandra bör beaktas i konstruktionerna och placeringen av verksamheterna. För byggnadsytor som gränsar till livligt trafikerade gator bör man ange en bestämmelse om krav på ljudisolering i väggkonstruktionerna. Tilluftsintaget för ventilationen bör inte placeras mot gatan. Skyddsbestämmelserna för Konstfabriken bör inte gälla delar som är i dåligt skick och förorenade av kemikalier. Vid planeringen av området bör man beakta beredskap för översvämning av ån. Man kan inte rekommendera källare. Byggandet försvåras av den dåliga bärkraften i marken. Vid byggandet i området bör man beakta radonsäkert byggande. Miljövården, Jukka Palmgren : Inget att anmärka. - Sonera/Carrier, Harry Andersson Borgå Elnät Ab, Magnus Nylander Borgå Energi Ab, fjärrvärme, Christer Allén Elisa Abp, Produktion/Byggande och underhåll/nyland, Petri Holopainen Porvoon Alueverkko Oy, Jyrki Havukainen Borgå museum, Merja Herranen, Henrik Wager : Borgå museum/landskapsmuseum för Östra Nyland har utarbetat en byggnadshistorisk utredning om Konstfabriken, av vilken man bör göra en sammanfattning till detaljplanebeskrivningen. Skyddsbeteckningen i planutkastet motsvarar museets uppfattning. För de delar av byggnaden som ska bevaras, vilka har utmärkts med raster på kartan, bör man dessutom ange en separat srbeteckning med bestämmelser. Man bör begära utlåtande av museimyndigheten i samband med behandlingen av bygglov. Utvidgningen av byggnadsytan som föreslås i östra gaveln av norra flygeln bör strykas. Media-Center som föreslås öster om byggnaden (i PV-kvartersområdet) bör flyttas längre österut. Konstfabriken bör få upplevas som en självständig byggnad, och en nybyggnad som placeras alltför nära utgör ett hinder för detta. Man bör överväga om ett 4 meter högt utsiktstorn är motiverat på det här stället. Nylands miljöcentral, Brita Dahlqvist-Solin, Heikki Kurki : För att få en helhetsbild vore det bra om också det större området på sydvästra sidan av området skulle synas i illustrationerna. De delar av Konstfabriken som ska bevaras har skyddats i detaljplaneutkastet. Man bör ännu överväga utbyggnaden av Konstfabrikens norra del och hela byggnaden österut. Mediacentrets placering och riktning är tvivelaktig. Behovet av parkering vid Konstfabriken bör utredas och motiveras noggrannare. Utformningen och struktureringen av den öppna platsen på östra sidan av Konstfabriken bör utredas noggrant. Man bör anvisa träd som ska bevaras och träd som eventuellt ska planteras. Man kommer att utarbeta en plan för räddningsvägarna som bilaga till bygganvisningarna. Beteckningarna för ljudisolering i väggarna justeras. Ändamålsenligheten hos lösningarna som gäller ventilationen utreds i samband med behandlingen av bygglovet. Man har beslutat att separat utreda om de delar av Konstfabriken som ska bevaras eventuellt är förorenade med ämnen som är skadliga för hälsan. Efter att utredningarna blivit klara kan man fastställa om det finns behov av att ändra skyddsbestämmelsen. I planeringen av området har man beaktat beredskap för översvämning av ån. Man lägger till en sr-skyddsbeteckning med bestämmelser i detaljplanen. Skyddsbestämmelsen ändras på det sätt som föreslås i utlåtandet, genom att ändra det oriktiga ordet museiverket till museimyndigheten. Man utarbetar en sammanfattning av den byggnadshistoriska utredningen till detaljplanebeskrivningen. Man har utrett placeringen av byggnadsytan i östra gaveln av norra flygeln och placeringen av s.k. Media-Center, och konsekvenserna för norra flygelns skyddsvärde. I samband med den fortsatta planeringen säkerställer man att skyddsvärdet bevaras genom förhandlingar med museimyndigheten. Utsiktstornet har placerats så att man kan se det från olika håll då man kommer till Alexanders skvär. Sålunda underlättar det för människor att orientera sig i området och fungerar samtidigt som landmärke i området som i övrigt har en jämn topografi. Ett utsiktstorn som byggs på ett modernt sätt passar som ett aningen historiserande tema bra in i området, där den kulturhistoriska byggnaden ansluter till en i övrigt helt ny stadsstruktur i en ganska liten skala. Man bifogar utkastet till dispositionsplan för södra delen av Västra åstranden till detaljplanebeskrivningen för att säkerställa att man kan skapa sig en helhetsbild. Utbyggnaden av Konstfabrikens norra flygel mot öster och anslutningen av den till kvartersområdet för byggnader för nöjes- och underhållningsservice (Media-Center) utreds separat. Man utreder Media- Centers påverkan på gatubilden vid Västra Alexandersgatan och förhållandet till den del av Konstfabriken som ska bevaras. Man strävar efter att säkerställa nivån på byggandets kvalitet med tanke på stadsbilden genom detaljplanebestämmelser och bygganvisningar som man i samband med tomtöverlåtelsen kräver att ska följas. Man har utrett behovet av parkering och kravet på bilplatser motiveras i beskrivningen av detaljplanen. I området finns inga träd som ska bevaras och det är inte heller möjligt att bevara träd på grund av bearbetningen av marknivån. Man kommer att ge noggrannare anvisningar för planteringen av träd i separata bygganvisningar.

51 GRANNAR OCH ÖVRIGA INTRESSENTER 41-8 (Konstfabriken): Stiftelsen för Konstfabriken (Campus): Kiinteistö Oy Porvoon Campus, Ritva Laakso-Manninen, Anneli Heikkinen : Platsen för körrampen till den underjordiska parkeringen vid Konstfabriken syns inte i detaljplanen. Körrampen och tomtanslutningen till campusområdet får inte störa varandra. Det är önskvärt att en tredje körfil på Konstfabriksgatan inte är nödvändig. Då är torget mellan Konstfabriken och campus tryggare för gång- och cykeltrafiken (Hellbergs hall): Borgå stad (S-Market Näse): Kiinteistö Oy Aleksanterinkaari Porvoon Taiteilijaseura ry Porvoonportin asukasyhdistys Oy Sipoon Puutarhapuoti - Sibbo Trädgårdsbod Ab Wilenius båtvarv Då man utarbetar förslaget till detaljplan överväger man om det är nödvändigt att märka ut placeringen av infarten till den underjordiska parkeringen. Utgångspunkten för planeringen har varit att på ett helhetsbetonat sätt samordna trafikregleringarna med campusområdet som planläggs samtidigt. Det verkar vara nödvändigt med tre filer på Konstfabriksgatan för att trafiken ska fungera, och detta har beaktats vid reserveringen av utrymme för gatuområdet vid planeringen av campusområdets detaljplan.

52 . Offentligt hörande (MarkByggF 7 ) Planförslaget och planhandlingarna hölls offentligt framlagda enligt 7 MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen. Det lämnades en anmärkning mot planen. Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti, samt på stadens webbsidor. Man har begärt att få utlåtanden senast och fått utlåtanden av: UTLÅTANDEN utlåtandet har lämnats av: utlåtandet i förkortad version Tekniska nämnden : Sneddningen av Konstfabrikens nordvästra knut ska förhindras genom att tillägga beteckningen sr även för den. För övriga delar kan detaljplaneändringen godkännas. Räddningsverket i Östra Nyland, Göran Westerlund, Tomi Pursiainen : Ingenting att anmärka. Stadsplaneringsavdelningens bemötande Det är inte motiverat att ändra skyddet av den nordvästra knuten eftersom skyddet av byggnaden baserar sig på målen som fastställdes på grund av en byggnadshistorisk utredning. Museimyndigheten (Borgå museum) och stadsstyrelsen har godkänt skyddet då de lade förslaget till ändring av detaljplanen officiellt fram. Lösningen i anslutning till skyddet av Konstfabriken, i och med vilken det är möjligt att snedda Konstfabrikens nordvästra knut, grundar sig på gatuavdelningens mål att förbättra gång- och cykeltrafikens säkerhet. - Miljövårdsnämnden : Ingenting att anmärka. - Hälsoskyddssektionen : Ingenting att anmärka. - Affärsverket Borgå vattens direktion : Tomterna kan anslutas till det befintliga ledningsnätet eller till ledningar som byggs under åren 009 och 010. Det är inte nödvändigt att placera ledningar i området. Borgå museum, Merja Herranen, Henrik Wager : På basis av utlåtandet om utkastet förhandlades Resultatet var en kompromiss som infördes i planen. Även om det är möjligt att snedda Konstfabrikens nordvästra knut, anser Borgå museum att man ska uppnå en lösning som inte äventyrar de byggnads- och industrihistoriska värdena. Bygganvisningarna intar en central roll. Speciellt mediacentret i anslutning till Konstfabriken ska byggas så diskret som möjligt så att den norra flygelns östra gavel även i fortsättningen ger ett intryck av en separat byggnad. - Enligt planbestämmelsen ska man be museimyndighetens utlåtande om åtgärderna i Konstfabriken, så att byggandets kvalitet kan garanteras i bygglovsskedet. Bygganvisningarna intar en central roll i byggandet av hela området. I bygganvisningarna presenteras med hjälp av referensplaner och fasadritningar den eftersträvade helheten och minimikvaliteten på byggandet. I plankartan lade man till ett omnämnande för byggnadsytan nt: Utsiktstornet kan ersättas med en installation. I planbestämmelserna kunde man tillägga ett omnämnande om att utsiktstornet kan ersättas med en installation. Nylands miljöcentral, Tarja Laine, Heikki Kurki : Byggnadernas placering enligt planförslaget är utmanande med tanke på anslutning till stadsstrukturen. Den öppna platsen mellan Konstfabriken och stranden (Alexanders skvär och det allmänna parkeringsområdet) gränsas inte tydligt (bl.a. parkeringsområdet). Den norra flygeln förstör symmetrin i Konstfabrikens gavel. Att förena boende och övrig verksamhet är i och för sig en bra princip. Planbeteckningen pv-1 är felaktig. Speciell Man har strävat efter att beakta anslutningen till stadsstrukturen i gatufasaderna och förbindelserna. Å andra sidan är Konstfabrikens område ett självständigt planområde vars formspråk avspeglar de mångsidiga planeringsskedena. Vid gräsningen av Alexanders skvär har man strävat efter en rätt så tät öppen plats. Funktionellt ansluter skvären sig till de invidliggande byggnaderna mångsidigt. Byggandet av det allmänna parkeringsområdet styrs med bygganvisningarna så att området blir parkliknande.

53 uppmärksamhet bör ägnas åt översvämningarna. Beteckningen för byggnadsytan för byggnaden för nöjes- och underhållningsservice (pv 1) har ändrats till beteckning huv. Översvämningarna har beaktats i planbestämmelserna. ANMÄRKNING Hans-Olof Halén, : Jag föreslår att mediacentrets byggnad flyttas till södra kanten av Alexanders skvär vid det i planförslaget föreslagna hotellets norra flygel. Enligt planförslaget skymmer mediacentret hälften av Konstfabrikens fasad. Den föreslagna placeringen är inte estetiskt eller hållbart motiverad. Maximeringen av byggrätten enligt förslaget torde vara överdrivet. I lösningen som presenteras i anmärkningen skulle parken framför Konstfabriken bilda en funktionell helhet och öppna en utsikt till ån. I och med denna lösning skulle Konstfabriken och mediacentret även få ett behövligt gemensamt offentligt rum. Mediacentret gränsar Alexanders skvär och Västra Alexandersgatans gaturum motiverat. I samband med byggnadsplaneringen och utvecklingen av det funktionella konceptet som fortskridit parallellt med planprojektet har man konstaterat att en förbindelse inomhus till Konstfabriken är nödvändig. En av utgångspunkterna i planeringen var att Alexanders skvär blir ett så mångsidigt kärnområde på västra åstranden som möjligt. Den öppna platsen öppnar sig mot ån även i planförslaget. Mediacentret skyddar den öppna platsen mot gatudamm och -buller.

54

55 Detaljplan 438 BILAGA 9 BYGGANVISNINGAR OCH ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM Planläggnings- och byggnadsnämnden Västra åstranden, Konstfabrikens område. stadsdelen kvarteren 449, 450, 457 och 458 samt gatuområdena

56 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT MÅL FÖR STADSBILDEN PLANERING AV BYGGNADERNA 3 Kvarteret 449, tomten, kvartersområdet YYK-1 3 Konstfabriken och mediacentret Kvarteren 449 och 450, kvartersområden KAY-1 och ALY-5 6 Affärskvarteren Kvarteret 457, kvartersområdet A-1 9 Husen vid stranden och de holländska husen Kvarteret 458, kvartersområdet AKY-5 11 Punkthusen KVARTERSGÅRD OCH GÅRDSBYGGNADER 13 ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFTENTLIGA RUM 15 Bilaga 1 FÄRGSÄTTNINGSPLAN 18 Bilaga RÄDDNINGSFORDONENS RUTTER 19 1

57 ALLMÄNT Bygganvisningarna och översiktsplanen för offentliga rum gäller kvarteren 449, 450, 457 och 458 samt gatuområden i stadsdelen på västra åstranden i Borgå. Den sammanräknade våningsytan i planområdet är m. Området bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden som är betydande för verksamheten och stadsbilden. Området byggs i enlighet med detaljplanen och dessa bygganvisningar. Det är fråga om minimikrav på byggnadernas, gårdsplanernas och de offentliga rummens kvalitet med avseende på stadsbilden. Detaljplanen och dessa anvisningar utarbetades i samarbete mellan stadsplaneringsavdelningen i Borgå stad och utvecklaren av området (ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy, LARS Project GmbH och Rakennusosakeyhtiö Hartela). Detaljplanen är rätt så riktgivande, varför dessa anvisningar spelar en central roll vid styrandet av byggandet. Senare kan avvikelser från anvisningarna ske på punkter som specificeras i mera detalj, förutsatt att sådana lösningsmodeller som garanterar ett minst likvärdigt slutresultat står att finna i samband med planeringen av genomförandet. MÅL FÖR STADSBILDEN Syftet med detaljplanen är att trygga områdets centrumlika och särpräglade karaktär, behovet av vägförbindelser samt en maximal kvalitetsnivå vid byggandet. Som dimensioneringsgrund används en tät stadsstruktur, men i mänsklig skala som är typisk för västra åstranden i Borgå. Området med servicen bildar ett centralt kärnområde på västra åstranden. Konstfabriken renoveras till ett mångsidigt kulturens allaktivitetshus, i vilket placeras även en liten affärslokal för dagligvaruhandel och övriga affärslokaler. Konstfabriken har en nära anknytning till mediacentret för nöjes- och underhållningsservice, i vilket planeras mångsidigt användbara biosalar och kontorslokaler. Söder om Konstfabriken placeras en passage, söder om vilken finns ett kvartersområde i vilket man kan placera mångsidiga affärs- och kontorslokaler, men även boende. I kvarteret 450 söder om Alexanders skvär kan man placera motsvarande verksamheter. Det är även möjligt att man placerar ett hotell i kvarteret. Områdets södra kvarter är bostadskvarter, vars exploateringstal blir högre från Borgå å mot väst. Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna. Fasadmaterialet kompletteras av sten- och övriga beläggningar i socklarna och gatufasaderna. Konstfabrikens särdrag är användning av rödtegel, vilket är typiskt för industribyggande och som intar en central roll vid valet av fasadmaterial på byggnaderna i de omgivande kvartersområdena. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att kvartersområdet för bilplatser i anslutning till Alexanders skvär blir parkliknande. Områdets gator håller hög kvalitet och är likadana som i centrum.

58 PLANERING AV BYGGNADERNA KVARTERET 449, tomten, kvartersområdet YYK-1 KONSTFABRIKEN OCH MEDIACENTRET Allmänt Konstfabriken renoveras, och den blir ett allaktivitetshus för kulturen. I byggnaden kan även placeras några affärslokaler och en liten dagligvaruenhet. Avsikten är att bevara byggnadens konstnärsresidens i bostadsbruk. Med en separat byggnadsyta (huv) anvisar man nöjes- och underhållningsservice mellan Västra Alexandersgatan och Alexanders skvär. I mediacentret planeras fyra biosalar som kan användas som möteslokaler samt kontorslokaler för turistbyrån. Målet för skyddet är att Konstfabrikens norra och mellersta flygel inte får rivas. I byggnadens exteriör och interiör får man utföra reparations- och ombyggnadsarbeten. Salen i den mellersta flygeln ska bevaras som ett enhetligt utrymme. I salen får man dock ha mellanväggar som kan öppnas. Man bör begära ett utlåtande av museimyndigheten då man ansöker om bygglov. Fasaderna Konstfabriken Det huvudsakliga fasadmaterialet i Konstfabriken, även i den södra flygeln som byggs om, är bränt rödtegel. I foajén och affärerna rekommenderas även glas och metall så att de nya byggnadsdelarna passar in i den gamla industribyggnadens gestaltning. Rödteglet ska dock dominera. Byggnadens norra och mellersta flygel ska bevaras. Fasadernas helhetsgestaltning ska bevaras. Bevarandet gäller dock helhetsgestaltningen, varför det är möjligt att föreslå ändringar i detaljerna. Att delvis riva Konstfabrikens nordvästra knut för att förbättra gång- och cykeltrafikens säkerhet är en sådan ändring. Det är skäl att förhandla med museimyndigheten om förändringarna och dess utlåtande ska bes senast då man ansöker om bygglov. Media-Center Byggnaden som planeras på byggnadsytan huv är belägen i en exceptionellt krävande gatumiljö. Byggnaden planeras så att den bildar en helhet i enlighet med principerna i illustrationen i dessa bygganvisningar. Man har inte separat fastställt fasadmaterialen men de ska hålla hög kvalitet och föråldras vackert. Den östra gaveln och den östra delen av södra sidan ska livas upp med indragningar och varierande material. Färgen ska vara ljus, dock inte ren vit. Takform Konstfabriken Konstfabriken har ett mycket svagt sluttande valmat tak. I norra flygeln finns även delar med pulpettak. Man har inte separat bestämt om takformen. Media-Center Taken på de byggnader som planeras på byggnadsytan huv ska vara utåt lutande. Platt tak tillåts inte. Lösningarna som gäller byggnadernas tak bör huvudsakligen basera sig på att leda bort regnvatten på utsidan av byggnaden. I byggnadens östra gavel ska lutningen vara minst 1:15. Konstfabriken och Media-Center Det synliga materialet i taklandskapet ska vara maskinfalsad slät ljusgrå, mörkgrå eller svart plåt. Taklandskapet bör bilda en enhetlig, lugn yta. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Konstfabrikens takskägg ska vara korta. Belysning Gångrutterna och ingångarna ska förses med ändamålsenlig belysning. Byggnaderna ska framhävas med belysning som en del av det offentliga rummet. Söder om Konstfabriken ska finnas en s.k. passage som kan byggas över delvis eller i sin helhet. Passagen och fasaderna invid ska bilda en till material och färgsättning enhetlig helhet. KONSTFABRIKENS FASAD MOT ALEXANDERSBÅGEN Fasadritning: Konstfabrikens sydvästra gavel 3

59 FASAD MOT NORR FASAD MOT SÖDER Fasadritningar: byggnaden som planeras på byggnadsytan huv. 4

60 Från nordost från Västra Alexandersgatan. Fasadritning: gavel mot öster. Från nordväst från Västra Alexandersgatan. Illustrationer och fasadritning: byggnaden som planeras på byggnadsytan huv. 5

61 KVARTEREN 449 och 450, kvartersområden KAY-1 och ALY-5 AFFÄRSKVARTEREN Allmänt I kvarteren 449 och 450 placeras kvartersområden för affärsbyggande (KAY-1), vars användningsändamål är mångsidigt och möjliggör boende och hotell. Södra delen av kvarteret 449 domineras av boende (ALY-5). I gatuplanet i kvarteret 449 har man planerat små affärslokaler som ger liv åt passagen mellan affärskvarteret och Konstfabriken. På grund av kvartersområdenas mångsidiga användningsändamål ska dessa bygganvisningar tillämpas utgående från ändamålet. Med anvisningarna strävar man efter att garantera en minimikvalitet på byggnaderna och de offentliga rummen. I bostäder som placeras på bottenvåningen ska golvnivån ligga minst 0,7 m över gatans eller parkgångens nivå. Takmaterialet kan väljas fritt med det ska vara mörkgrått eller svart. Takmaterialet kan också ersättas med mörk solpanel. Takfallen bör bilda en enhetlig, lugn yta. Taken bör ha tydliga takskägg. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid de infällda eller utskjutande fasaddelarna. SAMMANPASSNING AV KVARTERETS UTEPLATSER OCH MILJÖN Tomten bör smälta in i det omgivande gatuområdet smidigt. Parkeringsområdena disponeras med trä- och buskplanteringar till helheter med högst 30 bilplatser, med undantag av bilplatserna över den underjordiska parkeringen. Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. Tomterna ska planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. För planteringar ska utarbetas en plan. Det är önskvärt att byggnaderna förses med en diskret belysning så att de blir en representativ del av stadsbilden. Fasaderna Man strävar efter att byggnaderna ger ett lätt, tydligt och lugnt intryck. Ett tidlöst intryck hjälper till att anpassa till varandra de massiva byggnaderna i omgivningen som är från olika tider. Med disponeringen av fasader och byggnadsmassor skapar man lugna, tydliga helheter som passar i byggnadens karaktär. Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av dessa bygganvisningars illustrationer. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man använda stora fönster samt olika material och metoder i bottenvåningen. Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä eller annat högklassigt material och glas. Man ska gynna material som föråldras vackert. Färgerna väljs från den bifogade färgsättningsplanen. Balkongerna i kvartersområdet KAY-1 mot norr, Konstfabriken är i huvudsak infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Takform Taket ska vara ett svagt sluttande utåt lutande sadeltak eller pulpettak, vars lutning huvudsakligen är minst 1:8. Lösningarna som gäller byggnadernas tak bör huvudsakligen basera sig på att leda bort regnvatten på utsidan av byggnaden. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Fasadritning: kvarteret 450 6

62 AFFÄRSCENTRUMETS FASAD MOT NORR KONSTFABRIKENS FASAD MOT SÖDER Fasadritningar: fasader som avgränsar passagen. 7

63 AFFÄRSCENTRUMETS FASADER MOT KONSTFABRIKSGATAN Fasadritning: tomten 3 i kvarteret 449 vid Konstfabriksgatan Skärmtaket ovanför Konstfabriksgatan Det är tillåtet att bygga ett skärmtak ovanför Konstfabriksgatan. Trä rekommenderas som material på skärmtakets undre sida. Det är skäl att framhäva skärmtakets särställning med belysning. Passagen I norra delen av kvarteret 449 (kvartersområdet KAY-1) leder en s.k. passage mellan affärskvarteret och Konstfabriken som kan byggas över delvis eller i sin helhet. Passagen och fasaderna invid ska bilda en till material och färgsättning enhetlig helhet. Utdrag ur flygfotomontaget: principerna för utformning av byggnadsmassan och för att bygga över passagen. Belysning Byggnaden ska förses med husnummerarmatur. Armaturen ska placeras så att man tydligt kan se den även om vädret är dåligt. Armaturen får inte blända och på det sättet hindra att man ser numret under mörka tider. 8

64 KVARTERET 457, kvartersområdet A-1 HUSEN VID STRANDEN OCH DE HOLLÄNDSKA HUSEN Allmänt I bostadshusens fasader ska trä gynnas i mån av möjlighet. Det rekommenderas att man vid planeringen av lokaliteter på de översta våningarna överväger användning av lutande innertak, balkonger med en utformning som liknar en takterrass och andra planeringslösningar som framhäver den översta våningens speciella karaktär för att åstadkomma högklassiga och stiliga lösningar för boende. Med hjälp av balkongerna kan man sträva efter att även bostäderna som finns inne i kvarteren kan få en utsikt till ån. Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga högst,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och loftgångar. De terrasser som placeras vid Kokonvägen mellan husen vid stranden kan vara djupare. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till sammankoppling av vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda till bostadsutrymmen inom det centrumliknande området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna till egentlig vistelse kan vara begränsade. Byggnadens takskägg ska bilda en enhetlig linje, och byggnaden får inte ha högre delar än våningstalet anger. Inom ramen för byggrätten tillåts ovanför takskäggets linje även vindsrum som ger liv till bostäderna och taket och från vilka en utsikt öppnar sig. Fasaderna Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna. Som fasadmaterial används huvudsakligen trä. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ. I fasaderna kan användas även övriga väderbeständiga material av god kvalitet. Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Byggnadernas träfasader behandlas med halvmatt högtäckande färg eller med träskyddsmedel som har motsvarande skyddseffekt. Lasyrbehandling som huvudsaklig fasadbehandling är inte tillåten. Färgerna väljs från den bifogade färgsättningsplanen. I bostäder som placeras på bottenvåningen ska golvnivån ligga minst 0,5 m över gatans eller parkgångens nivå. LÅGHUSENS FASADER MOT KOKONVÄGEN Fasadritning: fasaden mot Kokonvägen 9

65 DE HOLLÄNDSKA HUSENS" FASADER MOT KONSTFABRIKSSTIGEN, RITNING 1 DE HOLLÄNDSKA HUSENS FASADER MOT KONSTFABRIKSSTIGEN, RITNING Fasadritningar: en del av kvarterets fasader mot Konsfabriksstigen, alternativa byggsätt. Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av dessa bygganvisningars illustrationer och fasadritningar. Största delen av de balkonger och terrasser som är mot gatan är i huvudsak infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Takform Taket ska vara ett sadeltak, ett brutet sadeltak eller ett pulpettak. Taklutningen på byggnadsytorna vid Kokonvägen är minst 1:3 och högst 1: och vid Konstfabriksstigen minst 1:5 och högst 1:3. Taken ska ha tydliga takskägg. Takåsens riktning följer byggnadens längre sida. Som takmaterial på synliga ställen bör användas slät maskinfalsad plåt eller papptak med trekantslist i mörkgrått eller svart. Takmaterialet kan också ersättas med mörk solpanel. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takfoten skjuter ut, dock inte mer än 60 cm från fasadlinjen. Takfoten ska vara öppen och får således inte förses med brädfodring. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. 10

66 KVARTERET 458, kvartersområdet AKY-5 PUNKTHUSEN Allmänt Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga högst,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och loftgångar. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till sammankoppling av vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmda till bostadsutrymmen inom det centrumliknande området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna till egentlig vistelse kan vara begränsade. Takform Taket ska vara ett sadeltak, ett brutet sadeltak, ett svagt sluttande valmat tak eller ett pulpettak. Taken ska ha tydliga takskägg. Takmaterialet kan väljas fritt men det ska vara mörkgrått eller svart. Takmaterialet kan också ersättas med mörk solpanel. Takfallen bör bilda en enhetlig, lugn yta. Takfoten skjuter ut, dock inte mer än 60 cm från fasadlinjen. Takfoten ska vara öppen och får således inte förses med brädfodring. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. I bostäder som placeras på bottenvåningen ska golvnivån ligga minst 0,5 m över gatans eller parkgångens nivå. Fasaderna Vid fasaderna mot gatan tillåts användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. Ett för området typiskt intryck skapas med användning av trä i fasaderna. Som fasadmaterial används huvudsakligen trä. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ. I fasaderna kan användas även övriga väderbeständiga material av god kvalitet. Byggnadernas träfasader behandlas med halvmatt högtäckande färg eller med träskyddsmedel som har motsvarande skyddseffekt. Lasyrbehandling som huvudsaklig fasadbehandling är inte tillåten. Färgerna väljs från den bifogade färgsättningsplanen. Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principer som framgår av dessa bygganvisningars illustrationer. Balkongerna och terrasserna ska vara en del av byggnadsmassan och ha en sockel mot marken, dvs. att från byggnadsstommen separata balkonglinjer tillåts inte. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform med endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Principer för utformning av byggnadsmassan 11

67 Principer för utformning av byggnadsmassan. PUNKTHUSENS FASADER MOT KONSTFABRIKSGATAN Fasadritning: kvarterets fasader mot Konstfabriksgatan. Samma princip för disponering följs även på övriga fasader 1

68 KVARTERSGÅRD OCH GÅRDSBYGGNADER ALLMÄNT Anvisningarna gäller för byggande av bostäder och servicebostäder i kvarteren 449, 450, 457 och 458. Anvisningarna ska i mån av möjlighet tillämpas även vid byggandet av kontors- och affärslokaler. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, CARPPORTAR Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna ska de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak. Materialet är svart maskinfalsad slät plåt eller papptak med trekantslist. Alternativt kan man använda platt torv- eller grästak. Takskäggen ska vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. PLANERING AV KVARTERSGÅRD Tomten bör smälta in i det omgivande gatuområdet smidigt vid Konstfabriksgatan. Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. Tomterna ska planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. För planteringar ska utarbetas en plan. En bostads andel av gårdsplanen De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena ska fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna ska avgränsas. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter utöver den dominerande arten. Den del av område som ska planteras Tomterna ska planteras eller besås med gräs på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till gårdsfunktioner. De planterade vegetationen ska vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering skapa ett uttrycksfullt resultat. Gångrutter på gårdsplanen På kvartersgården ska rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. Ytorna framför ingången på gårdssidan ska beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning. Exempel på carport med grästak. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen ska vara god. Lekplatsen på gården ska förses med lekredskap och sittgrupp. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Sophusen placeras så att tömning utan besvär kan ske från gatan. Sophusen förses med betongbotten. 13

69 Träd, buskar och marktäckande växter De större träden ska vara ädelträd. Gårdarna ska vid behov planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. Småvuxna prydnadsträd, så som prydnadsäppelträd och körsbärsträd rekommenderas. Under dem rekommenderas städsegröna marktäckande växter samt busk- och perennplanteringar samt klätterväxter vid vistelseutrymmen. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna ska förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen ska i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. Byggnaden ska förses med husnummerarmatur. Armaturen ska placeras så att man tydligt kan se den även om vädret är dåligt. Armaturen får inte blända och på det sättet hindra att man ser numret under mörka tider. 14

70 ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFTENTLIGA RUM Gatuområden som omger kvartersområdena Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen är gator av typen huvudgata som förmedlar trafik mellan stadsdelarna. Konstfabriksgatan och Guldlistgatan är centrumliknande matargator. Också Kokonvägen är av typen matargata men den byggs som en bred parkeringsgata med låg hastighetsbegränsning. Vid båda sidorna av Västra Alexandersgatan och Alexandersbågen planteras en trädrad. Vid ena sidan av Konstfabriksgatan, Guldlistgatan och Kokonvägen planteras en trädrad enligt detaljplanekartans beteckningar. Lindar och björkar rekommenderas. Korsningsområdet av Alexandersbågen och Konstfabriksgatan är torgliknande och har samma stenbeläggning som offentliga rummen i de invidliggande kvartersområdena. Områdena byggs i enlighet med principerna i ritningarna i denna översiktsplan för offentliga rum. Tvärsnitt: korsningsområdet av Konstfabriksgatan och Alexandersbågen. Tvärsnitt: Konstfabriksgatan, Guldlistgatan och Kokonvägen. 15

71 Alexanderskvären och den s.k. passagen i kvarteret 449 Alexanderskvären är ett betydande offentligt rum för stadsstrukturen på västra åstranden. Passagen mot väst är en central gång- och cykelväg. Dessa offentliga rum ska hålla hög kvalitet. Området beläggs med betongstenar eller naturstenar. Vattenbassängen och tornet som föreslås i detaljplanen kan ersättas med ett konstverk som innehåller vatten på det s.k. campustorget på Alexanders skvär. Gatuområden mellan kvartersområdena Konstfabriksstigen och Sprengtportens skvär är gång- och cykelvägar som liknar en gårdsgata. På dem är servicekörning och/eller körning till tomter tillåten. Möllersvärdsgränden är en gång- och cykelväg. De delar av gatuområdet som används för fordonstrafik asfalteras och de delar som används för gång beläggs med betongstenar eller naturstenar. I gatuområdet planteras några lövträd och gräsplaner med buskar. Den mer öppna delen i östra delen av Sprengtportens skvär beläggs enhetligt och utrustas till ett torgliknande trivsamt vistelseutrymme. Alexanderskvären. Tvärsnitt: Konstfabriksstigen Tvärsnitt: Sprengtportens skvär 16

72 Belysning Gatubelysningen bör vara tillräckligt effektiv och så bländfri som möjligt. Armaturerna bör i mån av möjlighet placeras så att de inte i onödan belyser bostäderna inomhus genom fönstren. Kvartersområde för bilplatser i kvarteret 449, tomten I korsningen av Västra Alexandersgatan och Kokonvägen finns ett kvartersområde för bilplatser, vilket med tanke på stadsbilden är beläget på ett mycket betydande ställe. Parkeringsområdet ska vara parkliknande. Körbanorna och parkeringsområdena beläggs med olika material. I området planteras minst tio ädelträd enligt en separat plan. Skärmtaket ovanför Konstfabriksgatan Det rekommenderas att ett skärmtak byggs ovanför Konstfabriksgatan. Trä rekommenderas som material på skärmtakets undre sida. Det är skäl att framhäva skärmtakets särställning med belysning. Kvartersområdet för bilplatser, tomten Tvärsnitt: Alexanders skvär och en del av kvartersområdet för bilplatser (449-1). 17

73 BILAGA 1 FÄRGSÄTTNINGSPLAN Huvudfärgerna på fasaderna I denna färgsättningsplan presenteras den huvudsakliga nyansen av fasadernas huvudfärger. Målet är att färgen på byggnaderna på de olika tomterna harmonierar. Nyanser som är typiska för empiretiden dominerar. Konstfabriken av rödtegel får en särställning i området. Effektfärgerna kan väljas fritt men helheten ska vara behärskad och balanserad : KONSTFABRIKEN Bränt rödtegel, på de nya byggnadsdelarna även vit och ljusgrå, dock inte rent vit. 449, byggnadsyta huv MEDIACENTRET Vit, dock inte rent vit, av empiretidens nyanser ljusgul och ljusbrun samt kvarteret 450 AFFÄRSKVARTEREN Vit, dock inte rent vit, av empiretidens nyanser ljusgul och ljusbrun samt kvarteren 457 och 458 BOSTADSKVARTEREN Bostadsbyggnader Av empiretidens nyanser ljusgul, ljusbrun, brun, ljus gröngrå och ljus blågrå. De grönaktiga och blåaktiga nyanserna ska användas med eftertanke så att största delen av byggnaderna har gulbruna nyanser. Ekonomibyggnader och carportar Nyanser som harmonierar med bostadsbyggnaderna samt mörk rödockra och mörkgrå rekommenderas Takets färg Takets färg nämns i bygganvisningarna separat i anvisningarna för planeringen av byggnaderna i varje delområde Exempel på empiretidens nyanser som godkänns Koder från Tikkurilas Monicolor Nova -färger J068 N08 N083 N084 S164 18

74 BILAGA RÄDDNINGSFORDONENS RUTTER En räddningsväg är en körväg eller annan körförbindelse som används av utryckningsfordon, då eldsvåda inträffar eller i annat nödläge, för att komma tillräckligt nära en byggnad eller platser för upptagning av släckningsvatten. I fall körförbindelsen eller platsen för sky-liften finns på en annan fastighet, ska fastigheterna ingå ett servitutsavtal om räddningsvägen. Alla byggnader som har mer än tre våningar ska ha en räddningsväg. Även de objekt som är krävande med tanke på personsäkerheten eller verksamheten behöver en räddningsväg enligt räddningsmyndighetens gottfinnande. Planen för räddningsvägar är riktgivande. Vägarnas placering på tomten preciseras och godkänns i bygglovsskedet. I gatu- och belysningsplanerna ska tillräckliga räddningsvägar beaktas. Följande mått tillämpas vid planeringen av räddningsvägar: - bilens yttre svängradie är 1,5 meter och inre svängradie 5,5 meter - lyftkorgens räckvidd i sidled i 30 meters höjd är minst 17 meter - totalvikt 7 ton Ambulansen ska kunna köra i omedelbar närhet av utgångarna. 19