VÄSTRA ÅSTRANDEN, ALEXISSTIGEN 2 Stadsdelen 22, kvarter 448 samt gatu- och rekreationsområden PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Transkript

1 Detaljplan 514 BILAGA TILL BESKRIVNINGEN _ PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Snedflygbilder (Suomen Ilmakuva Oy) och (stadsutveckling). Gränsning av området med vitt. VÄSTRA ÅSTRANDEN, ALEXISSTIGEN 2 Stadsdelen 22, kvarter 448 samt gatu- och rekreationsområden Västra Alexandersgatan, Alexisstigen, Lagmansgatan Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen gäller kvarteret 448 i stadsdelen 22. 1

2 1 PLANERINGSOMRÅDE Ändringen av detaljplanen gäller byggvolymen och byggnadernas placering i ett obebyggt kvartersområde som ligger i mitten av västra åstranden i Borgå centrum. Planeringsområdet är en del av den planlagda kvartershelhet på västra åstranden som heter Fortsättning på moderna trästaden. Detta kvarter är det sista obebyggda kvarteret. Området som har en fyrkantig form ligger nordväst om västra ändan av Alexandersgatans bro. I söder gränsar området till Västra Alexandersgatan, i väst till Alexisstigen och i norr till Lagmansgatan. I öst gränsar området till Borgå å. Mellan området och ån finns en bred parkzon. Områdets läge på guidekartan. Skala ca 1:

3 2 BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET 2.1 Bakgrunden till planeringsstart Kvarteret 448 som ligger i fortsättningen på moderna trästaden är det sista helt obebyggda kvarteret i området. Trots flera ansträngningar i marknadsföring är kvarteret fortfarande obebyggt, även om kvarterets läge är exceptionellt bra. Anbudsförfaranden som inte har lyckats och förhandlingar som staden fört direkt med byggföretag har gett en klarare uppfattning om att byggföretag under de senaste tio åren har ansett att detaljplanen för kvarteret är för utmanande med tanke på de ekonomiska förutsättningarna. FH Rakentajat, vars officiella namn är Finnish Home Constructions Oy, är ett byggföretag från S:t Michel som utövat verksamhet främst i Södra och Östra Savolax samt i Kymmenedalen. Byggföretaget håller på att utvidga sin verksamhet till Päijänne-Tavastland och till östra Nyland och därför blev företaget intresserat av kvarteret 448 på västra åstranden. Under förhandlingarna har Arkkitehtitoimisto Sajaniemi Oy, som byggföretaget anlitat för planering, gjort upp alternativa helhetslösningar för att utforma byggrätten i kvarteret på ett effektivare sätt med tanke på de ekonomiska förutsättningarna. I förhandlingarna våren 2016 utarbetades en helhetsplan för fortsatt arbete som stadsplaneringen och markpolitiken ansåg vara tillräckligt lovande. Byggföretagets förslag om parkering delvis under jord stärkte uppfattningen om strävan efter ett effektivt byggsätt som också betonar boendetrivsel. Staden uppmanade byggföretaget att ansöka om planeringsreservering för att vidareutveckla planen för kvarteret. I praktiken påbörjar staden samtidigt ett projekt för detaljplaneändring för området i enlighet med samarbetsprincipen. 2.2 Beslut om att inleda planläggningen FH Invest Oy som representerar FH Rakentajat har ansökt om planeringsreservering för kvarteret 448. Stadsutvecklingsnämnden beslutade reservera kvarteret 448 för FH Invest Oy fram till Samtidigt gav nämnden stadsplaneringen i uppdrag att utarbeta en detaljplan. I beslutet konstateras också att man separat fattar beslut om överlåtelse av tomter i förslagsskedet för detaljplaneprojektet och att priserna på tomterna bedöms av utomstående utvärderare. 2.3 Meddelande om att planen tagits upp till behandling Staden har informerat om projektet med stadsutvecklingsnämndens beslutsmeddelande som publicerades på stadens webbplats Tidningen Uusimaa gjorde en ganska omfattande artikel om projektet och byggföretaget efter att stadsutvecklingsnämndens föredragningslista hade publicerats. Uusimaa berättade om beslutet om planeringsreservering. Om planen som tagits upp till behandling informeras i utkastskedet för detaljplaneändringen med tidningsannonser, kungörelser och meddelanden till grannar. 2.4 Definition av planområdet I beslutet om planeringsreservering reserveras tomterna 1, 2 och 3 i kvarteret 448 för FH Invest Oy. I detaljplaneområdet ska ingå också s.k. parkeringstomt nr 4 i samma kvarter. Under planarbetet kan staden ännu överväga om rekreationsområdet med kvarter för servicebyggnader som finns mellan kvarteret och Borgå å ska ingå i detaljplanen eller om den gällande detaljplanen nr 401, som i och för sig är relativt ny, får förbli i kraft vad gäller detta område. 3 MÅL FÖR PLANERINGEN I området undersöks ett våningshusdominerat boende där parkeringen delvis ligger under jord. Det undersöks om den totala byggvolymen kan ökas jämfört med den gällande detaljplanen. Samtidigt undersöks om byggnadshöjden kan ökas på ett måttligt sätt på stadsbildens villkor. Vad gäller utformningen av byggnadsmassan undersöks hur kvarteret som har färre byggnader jämfört med den gällande detaljplanen kan förena den småskaliga byggnadsmassan i den moderna trästaden med kultur- och affärsbyggandet i Konstfabrikens område samt med trafikmiljön på Västra Alexandersgatan. Kvarteret ska också bilda en lämplig kontrast till kvartersstrukturen i empirecentrumet på andra sidan av ån och det ska smidigt kopplas ihop med landskapsrummet i Borgå ådal. 4 UTGÅNGSUPPGIFTER 4.1 Omfattning av området Planeringsområdets areal är 1,1367 ha. 3

4 4.2 Allmän beskrivning av området och översikt över planeringshistorien Den gällande detaljplanen för planeringsområdet är en del av de detaljplaneändringar som utarbetades i början av 2000-talet. Byggandet av den moderna trästaden på västra åstranden inleddes i snabb takt och man önskade att byggandet sträcker sig också till ett område söder om gångbron på västra åstranden. Detaljplanen för den moderna trästaden grundar sig på ett vinnande bidrag i en tävling för inbjudna gäster. Bidraget Urbs Arbor utarbetades av arkitekt Tuomo Siitonen år Målen för planeringen av området sågs över på nytt till följd av sammanslagningen av Borgå stad och Borgå landskommun och principerna för justering av planerna för västaxeln utarbetades. Enligt dessa principer som stadsstyrelsen godkände ses över de detaljplaner som i huvudsak baserade sig på arkitekt Kay Bierganns vinnande bidrag i den allmänna idétävlingen för västra åstranden år Under arbetet behandlas ett delområde i taget. Byggandet av den moderna trästaden inleddes år 2002 och år 2006 var tomterna i praktiken antingen bebyggda eller åtminstone reserverade för byggandet. Staden förberedde sig för att byggandet utvidgas genom att utarbeta en detaljplaneändring för området mellan den moderna trästaden och Västra Alexandersgatan som en del av två andra detaljplanearbeten på västra åstranden. Denna detaljplan (nr 401), som heter Fortsättning på den moderna trästaden, blev färdig år 2006 och därefter började bostadsmarknaden gå trögt på grund av den stora produktionen av bostäder i flervåningshus. När bostadsmarknaden igen hade blivit livligare avbröts byggandet helt för en tid på grund av recessionen som började år Därför förblev fortsättningen på den moderna trästaden obebyggd för en överraskande lång tid trots fortlöpande ansträngningar i anslutning till marknadsföring av tomter. Å andra sidan påbörjades år 2011 byggandet av Konstfabrikens omfattande område söder om området, vilket grundade sig på ett anbudsförfarande som ordnades år 2007 och på ett samarbetsprojekt för planläggning som inleddes efter anbudsförfarandet. Byggandet av fortsättningen på den moderna trästaden påbörjades år 2011 då två tomter i området såldes på basis av anbud, och så byggde Itä-Uudenmaan rakentajat Oy kvarteret 447 år 2013 och YIT Rakennus Oy byggde hälften av kvarteret 440. Något senare köpte YIT Rakennus Oy också den andra delen av kvarteret 440 där man på sommaren 2016 inledde ett projekt för byggande av ett flervåningshus. Endast kvarteret 448 är fortfarande obebyggt. En orsak till att detta kvarter med ett av de bästa lägena i området fortfarande är obebyggt är sannolikt den ambitiösa detaljplanen där byggrätten har delats in i flera små byggnadsmassor. Målet för detaljplanen var att planeringsprinciperna för den moderna trästaden kan gälla också för detta område samt att området bildar en lämplig kontrast till kvartersstrukturen i empirecentrumet på andra sidan av ån. Då FH Rakentajat tog kontakt med staden i början av år 2016 och visade intresse för att granska möjligheten att bygga hela kvarteret 448 genom att undersöka hur byggnadsmassan kan utformas på nytt, verkade det vara en mycket intressant chans att börja undersöka möjligheterna att bygga i området genom att utveckla detaljplanen. 4.3 Plansituation Riksomfattande mål för områdesanvändningen Med tanke på planeringsområdet är de mest centrala riksomfattande målen för områdesanvändningen som reviderades år 2008 följande: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvaliteten på livsmiljön, fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Stadscentrum utvecklas som ett mångsidigt område för tjänster, boende, arbetsplatser och fritid. Man strävar efter att minska behovet av personbilstrafik. Förutsättningar för en god tätortsbild skapas. Riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar ska beaktas genom att göra förberedelser för tätortsöversvämningar i detaljplanläggningen. Energibesparing och förutsättningar för fjärrvärme ska främjas. Bevarandet av kulturmiljövärden garanteras och särdragen i landskapet beaktas. Planeringsområdet ingår inte i byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY 2009) eller i den nationellt värdefulla landskapshelheten i Borgå ådal som avgränsades år Landskapsplan För området gäller landskapsplanen för Östra Nyland, som fastställdes , och etapplandskapsplan 2 för Nyland som fastställdes och som till vissa delar har ersatt landskapsplanen. I landskapsplanen anvisas området som område för tätortsfunktioner med följande objektsbeteckning: område för centrumfunktioner, regioncentrum. I etapplandskapsplan 4 för Nyland som bereds som bäst kompletteras planen med en avgränsning av nationalstadsparken. Östra delen av planområdet gränsar till nationalstadsparken. 4

5 Generalplan I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd ) anvisas området som område för centrumfunktioner (C). Beteckningen gång- och cykelväg går söder och öster om området. Norra delen av gården vid Konsfabrikens gamla industrifastighet som finns i planområdets södra del har anvisats med beteckningen markområde som skall rengöras/iståndsättas. För hela området gäller också beteckningen område med miljövärden som skall bevaras. Utdrag ur sammanställning av de fastställda landskapsplanerna, utdrag ur förslag till etapplandskapsplan 4 för Nyland och utdrag ur delgeneralplanen för de centrala delarna. Planeringsområdets läge anvisas med vit pil på kartorna över landskapsplaner eller med vit områdesavgränsning på generalplanekartan. Inte skalenlig. Detaljplan (kartan finns på följande sida) För planeringsområdet gäller en detaljplan nr 401 som godkändes Planeringsområdet består i huvudsak av ett kvartersområde för bostadshus (A-12). Byggnaderna placeras på 14 skilda byggnadsytor. För bilplatser har anvisats en bindande byggnadsyta där man får bygga garage och täckta bilparkeringar. Alla bilplatser i planeringsområdet ryms inte i kvartersområdet för bostadshus och därför finns det ett smalt kvartersområde för bilplatser (LPA-1) i norra delen av kvarteret 448 där får placeras bilplatser för kvarteret 448 men också bilplatser för två små kvartersområden för servicebyggnader som ligger på strandzonen. Enligt detaljplanen ska bilplatserna i planeringsområdet placeras på marknivån. Byggrätten för kvarteret 448 i planeringsområdet är sammanlagt m²-vy. Sammanlagt m²-vy av byggrätten kan utnyttjas för boende. Byggnadsytorna bildar fyra små gårdsmiljöer och i mitten av dem finns skilda byggnadsytor för dagvårdslokaler, klubblokaler och gemensamma lokaler för de boende (pky). Pky-byggrätten är sammanlagt 440 m²-vy. I tillägg till det huvudsakliga användningsändamålet anvisas en byggrätt för affärs- och kontorslokaler på sammanlagt 150 m²-vy på byggnadsytorna vid Västra Alexandersgatan. Våningstalet varierar från två (II) till knapp tre (II u 2/3). I detaljplanen ges också bestämmelser bland annat om gårdens ungefärliga höjdläge, golvnivåns lägsta tillåtna höjdläge i bostäder, beredskap för översvämningar, krav på ytterväggens ljudisolering samt om behandling av förorenade marksubstanser. Detaljplanen innehåller separata bygganvisningar som enligt planbestämmelserna ska följas. Hela planeringsområdet är obebyggt för tillfället, dvs. hela byggrätten är outnyttjad. 5

6 Detaljplanesammanställning i nuläget. Området med planeringsreservering gränsas med rött på kartan. Skala ca 1:

7 Nationalstadsparken Miljöministeriet beslutade inrätta en nationalstadspark som avses i 68 i markanvändningsoch bygglagen på basis av stadens ansökan. Östra delen av planeringsområdet tangerar avgränsningen av nationalstadsparken som omfattar strandområdet öster om planeringsområdet. Vid inrättandet av nationalstadsparken i Borgå utfärdades inga bestämmelser som avses i 70 i markanvändnings- och bygglagen. Avgränsning av nationalstadsparken i Borgå på ett flygfoto från år Inte skalenlig. 4.4 Historisk användning av miljön Området är gammalt odlingslandskap. I slutet av 1800-talet ökade trävaruindustrin i området. Byggandet av byggnaden för nuvarande Konstfabrikens kulturcentrum inledde en större industriell utveckling i slutet av 1910-talet. Konstfabriksbyggnaden var ursprungligen en fanerfabrik och verksamheten förvandlades till en maskinverkstad. Den industriella verksamheten i området upphörde på 1980-talet. På andra hälften av 1960-talet byggdes bostadsområdet i s.k. Borgåporten nordväst om planeringsområdet. Detta ledde till en utveckling där den industriella verksamheten i etapper fick ge vika för bostäderna. Man började kalla nedre Näse för västra åstranden som med tanke på trafiken anslöts till empirecentrum med hjälp av Alexandersgatans bro som öppnades på hösten Ortoflygfoto från år Planeringsområdet avgränsas med vit linje på bilden. Södra delen av området har varit ett gårdsområde vid Konstfabriken där det fanns trävaruindustri och maskinverkstäder. Områdets nordvästra del har använts för odling och man har lagrat virke på den del av området som ligger mot ån. 7

8 4.5 Byggd miljö Planeringsområdet är helt obebyggt. Området gränsar i nordväst till Lagmansgatan och Alexisstigen som ännu inte har belagts. Södra kanten av området, Västra Alexandersgatan, är färdigbyggd. Vid gatan finns en busshållplats för vilken planeras ett tak som en del av genomförandet av konstprogrammet för västra åstranden under åren Området gränsar i öst till en strandzon som är obebyggd. I strandzonen finns dock en lamellvägg som stabiliserats med kalkpelare. Lamellväggen stöttar jordmassorna i planeringsområdet. I strandzonen löper en enkel stig. Avsikten är att stigen byggs om till en ordentlig gång- och cykelväg som liknar en parkgång då strandszonen anläggs som park. Söder om området finns Konstfabrikens område och mittemot planeringsområdet finns ett mediacenter med en biograf och restaurang. Denna nybyggnad blev färdig år ARRAK Arkkitehdit Kiiskilä Rautiola Rautiola Oy har ansvarat för all planering i anslutning till nybyggnad och reparationsbyggnad i Konstfabrikens område. I väst, väster om Alexisstigen finns en tomt som ägs av YIT Rakennus Oy. För södra delen av tomten har beviljats bygglov för två små flervåningshus med putsyta (lov nr och -125, Arkkitehdit Casagrande, Åbo/ Arkkitehdit T. Grönlund Oy, Helsingfors). Arbetet påbörjades på sommaren Väster om tomten finns två flervåningshus i fyra våningar med träpanel som också byggdes av YIT Rakennus Oy år 2013 (Vuorelma Arkkitehdit Oy, Helsingfors). Flervåningshusen ägs av Asunto Oy Porvoon Laamanninpiha. I nordväst, på andra sidan av Lagmansgatan finns loftgångshus i två våningar med träpanel från år 2010 som hör till KOY Y-säätiön Palvelutalot (f.d. Porvoon Taipaletalo) (Arkkitehdit Jurvainen ja Pesola Oy, Helsingfors). Direkt norr om planeringsområdet finns ett bolag (Asunto Oy Porvoon Laamanninkatu 6) som består av fristående hus och låghus i två våningar med träpanel som byggdes år 2013 (Areena Arkkitehdit Oy, Helsingfors Borgå). På grund av områdets centrala läge ska man vid planeringen av området beakta byggandet också i förhållande till det område öster om Borgå å som byggdes enligt den så kallade empireplanen från 1830-talet. På detta ställe finns två skyddade trähus från andra hälften av 1800-talet och två flervåningshus från början av 1970-talet som senare har belagts med skivor med krossad sten (arkitekt Pekka Ilveskoski ). Alexandersgatans bro (2004, arkitekt Mikko Kaira) bildar för sin del en stadsmiljö sydost om planeringsområdet. 4.6 Förorenad mark I planeringsområdet har funnits föroreningar som orsakats av den tidigare industriverksamheten. Området sanerades år 2007 då den gällande detaljplanen blev färdig och då området bereddes för tomtöverlåtelse. I samband med saneringen hittades mark som förorenats av klorerade lösningsmedel vid ett gammalt oljelager i planeringsområdets sydöstra hörn. De förorenade marksubstanserna avlägsnades i ett så stort område som möjligt med tanke på områdets geotekniska stabilitet. I bottnen av schaktet finns dock fortfarande lösningsmedel på nivån ungefär 5 6 meter under den normala vattennivån i ån. År 2011 bedömdes riskerna av lösningsmedlen i området i förhållande till bostadsbebyggelsen enligt detaljplanen (Ramboll Finland Oy). I en preciserad riskbedömning följde man försiktighetsprincipen, dvs. det var bättre att överskatta riskerna än att underskatta dem. Enligt riskbedömningen orsakar de klorerade lösningsmedlen i jordmånen ingen hälsorisk då området i framtiden används för boende. De skadliga ämnena ligger djupt i marken och på grund av jordmånens struktur är tillförseln av dessa ämnen till marknivån liten. Trots att området är riskfritt har man nu velat lämna det förorenade området utanför planeringsområdet, varvid registeruppgifterna för de bostadstomter som bildas inte kommer att innehålla ett omnämnande om rester av skadliga ämnen som eventuellt är pinsamma med tanke på områdets image. Därför utgår planeringen från att området med lösningsmedel planläggs som ett allmänt område. 4.7 Naturmiljö I samband med byggandet av kommunaltekniken och avlägsnandet av förorenad mark har man avlägsnat vegetationen i området. Jordmassor har också avlägsnats. Man har med avsikt låtit bli att göra fyllningar och därför har området utgjort en svacka som tidvis fylls med dagvatten. I norra delen av området finns mer näringsrik mark där det under knapp tio år har hunnit växa ett relativt ogenomträngligt ungt trädbestånd och buskage. Allt som allt liknar området en byggarbetsplats som inte har naturvärden. Planeringsområdet är inte ett grundvattenområde. 8

9 4.8 Dagvatten och beredskap för översvämningar Principerna för hantering av dagvatten har i huvudsak fastställts då den gällande detaljplanen utarbetades. Avsikten är att området byggs så att det bildar en mycket tät stadsmiljö vars dagvatten i huvudsak leds bort från området. Översvämningar av Borgå å utgör en stor riskfaktor. I den gällande detaljplanen finns bestämmelser som gäller detta. Det bör ses över om dessa villkor är aktuella. 4.9 Invånare och arbetsplatser Planeringsområdet är obebyggt. I nuläget har det inte varit möjligt att använda området för rekreation Kommunalteknik och servitut De byggnader som placeras i planeringsområdet kan anslutas till de kommunaltekniska anslutningar som finns kring området. Det finns en fjärrvärmeledning på Lagmansgatan. Det finns vattenledningar och avlopp på Västra Alexandersgatan, Lagmansgatan och i det stabiliserade området på strandzonen öster om området. Fjärrvärme-, vatten- och avloppsledningar som finns runt planeringsområdet. Planeringsområdet är avgränsat med rött. Skala ca 1:

10 4.11 Markägarförhållanden Borgå stad äger planeringsområdet. 5 PRELIMINÄRA UTREDNINGAR Preliminära planer och planeringshistoria - Den fortsatta planeringen av Västra åstranden i början av 2000-talet: Historia, landskapsstruktur, byggnadsbestånd. En utredning som grund för detaljplanearbetet. Stadsplaneringsavdelning, februari 2006, uppdaterad Masterplanen för Kokon, Arkkitehtitoimisto Lahdelma & Mahlamäki Oy, FH Invest Oy, Korttelin 448 kehittämissuunnitelma (utvecklingsplan för kvarteret 448), Arkkitehtitoimisto Sajaniemi Oy, olika versioner Trafik och buller - Porvoon meluselvitys (bullerutredning för Borgå) 2013, Ramboll Natur, landskap och vattenförhållanden - Porvoonjoki kaupungin rannat, maisema, arvot, tulevaisuus? (Borgå å stadens stränder, landskap, värden, framtid?), landskapsutredning, stadsplanering, Selvitys jokitulva-alueesta ja hulevesistä (utredning om området med översvämningar och dagvatten), detaljplan 498, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid, stadsplanering, våren Selvitys Länsirannan mahdollisista muinaisjäännöksistä (utredning om eventuella fornlämningar på västra åstranden), detaljplan 498, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid, stadsplanering, våren 2015 Byggbarhet och föroreningar i marken - Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys maankäytön suunnittelua varten (utredning om byggbarheten för planering av markanvändning på västra åstranden i Borgå). Viatek Oy, Porvoon Länsiranta, Rakennettavuusselvitys (utredning om byggbarheten på västra åstranden i Borgå), tomterna 440-1, 447-2, och 448-2, konkurrensutsättning för tomtöverlåtelse, Ramboll Finland Oy, Länsirannan tontti 448-1, tarkennettu riskinarvio (pilaantunut maaperä) (tomt på västra åstranden, en preciserad riskbedömning (förorenad jordmån)), Ramboll Finland Oy, CENTRALA KONSEKVENSER De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Konsekvenserna bedöms i huvudsak i samband med planarbetet. Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för utvecklingen av samhällsstrukturen - Konsekvenserna för naturmiljön och den byggda miljön - Konsekvenserna för kulturlandskapet och stadsbilden - Konsekvenserna för nationalstadsparken i Borgå - Konsekvenserna för trafikförhållandena och parkeringen i området - Beredskap för översvämning av ån 7 INTRESSENTER 7.1 Markägare: Borgå stad 7.2 Grannar: (Lagmansgatan 6): Asunto Oy Porvoon Laamanninkatu (Trästigen 2): Kiinteistö Oy Y-Säätiön Palvelutalot, c/o Y-Stiftelsen (Lagmansgatan 1): Asunto Oy Porvoon Laamanninpiha (Lagmansgatan 3, Alexisstigen1): Asunto Oy Porvoon Aleksanterinpiha Bostads Ab Borgå Alexandersgården, Asunto Oy Porvoon Aleksanterinportti Bostads Ab Borgå 10

11 Alexandersporten, c/o YIT Rakennus Oy (Parkeringsområdet: Kokonvägen 1): Kiinteistö Oy Taidetehtaanparkki (Konstfabriken: Västra Alexandersgatan 1): Kiinteistö Oy Kokonniementie 1 Gatu- och rekreationsområden runt planeringsområdet: Borgå stad 7.3 Följande enheter inom Borgå stad: Markpolitik, anskaffning och överlåtelse av mark Markpolitik, stadsmätning Kommunteknik, planering av kommunteknik Kommunteknik, grönområden Affärsverket Borgå vatten Räddningsverket i Östra Nyland Tillstånds- och tillsynsärenden, byggnadstillsynen Tillstånds- och tillsynsärenden, miljövården Hälsoskyddet 7.4 Övriga myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum 7.5 Företag: Borgå Energi Ab Borgå Elnät Ab TeliaSonera Finland Abp Elisa Abp LPOnet Oy Ab 7.6 Förtroendeorgan: Stadsutvecklingsnämnden 7.7 Alla kommuninvånare 7.8 Alla de som anser sig vara intressenter 8 ORDNANDE AV DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Myndighetssamråd i inledningsskedet (66 MarkByggL): Detaljplaneprojektet förutsätter inte ett myndighetssamråd. Hörande i planeringsskedet (62 MarkByggL, 30 MarkByggF): - Planutkastet och det övriga materialet hålls framlagda på servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, samt på Borgå stads webbplats på adressen Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev eller om möjligt med e-post till markägarna/-innehavarna i planområdet samt till grannar som är markägare/-innehavare att utkastet till plan är framlagt. Dessutom sätter staden upp en kungörelse på stadens officiella anslagstavla och publicerar en kungörelse på stadens webbplats och i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. - Kommentarer begärs per e-post av de intressenter som nämns under punkterna Planarbetet görs i ett tätt samarbete med intressenterna och samråd ordnas vid behov. Informationsmöten under planeringsskedet: - Ett informationsmöte för allmänheten ordnas vid behov under den tid utkastet till detaljplan är framlagt. Samråd: - På basis av de kommentarer som fås in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande (65 MarkByggL, 27 MarkByggF): - Planförslaget och de övriga handlingarna hålls offentligt framlagda i stadsplaneringen, servicekontoret Kompassen, Krämaretorget B, gatuplan, och på Borgå stads webbplats Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. 11

12 - Staden meddelar per brev eller om möjligt med e-post till markägarna/-innehavarna i planområdet samt till grannar som är markägare/-innehavare att förslaget till plan är framlagt. Dessutom sätter staden upp en kungörelse på stadens officiella anslagstavla och publicerar en kungörelse i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. Officiella utlåtanden (28 MarkByggF): Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL): - De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av planen (67 MarkByggL): - Ett skriftligt meddelande till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och till dem som skriftligt har begärt det och som meddelat sin adress. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF): - Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats 9 TIDSPLAN FÖR PLANPROJEKTET Planarbetet inleddes på sommaren Målet är att stadsfullmäktige godkänner detaljplaneändringen år FÖR BEREDNINGEN ANSVARAR - planläggare Pekka Mikkola, tfn (019) , pekka.mikkola@porvoo.fi - planeringsassistent Gunnevi Nordström, tfn (019) , gunnevi.nordstrom@porvoo.fi Stadsplanering PB BORGÅ Åsikter och anmärkningar: kirjaamo@porvoo.fi Besöksadress: Krämaretorget B, 3 våningen Servicekontoret KOMPASSEN, Krämaretorget B, gatuplan, mån fre kl Datum Eero Löytönen stadsplaneringschef 12