Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 34

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 34 Tid och plats tisdagen den 15 januari 2019 kl. 10:00 i A-salen Allmänhetens frågestund genomförs i samband med sammanträdets öppnande vid klockan 10:00. Frågestunden pågår i maximalt 20 minuter. Anna Tenje Ordförande Erika Gustavsson sekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Eva Johansson (C), 1:e vice ordf. Malin Lauber (S), 2:e vice ordf. Oliver Rosengren (M) Catharina Winberg (M) Ulf Hedin (M) Jon Malmqvist (KD) Gunnar Nordmark (L) Magnus Wåhlin (MP) Julia Berg (S) Martin Edberg (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Tomas Thornell (S) Maria Garmer (V) Conny Lindahl (SD) Ersättare Sofia Stynsberg (M) Andreas Olsson (C) Arijeta Reci (S) Pernilla Tornéus (M) Anton Olsson (M) Lena Wibroe (M) Anna Zelvin (KD) Caroline Persson (L) Cheryl Jones Fur (MP) Gunnar Storbjörk (S) Martina Forsberg (S) Otto Lindlöf (S) Tony Lundstedt (S) Johnny Werlöv (V) Christer Svensson (SD) Tjänstepersoner Kommunchefen Sekreteraren 1 (4)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över kommunstyrelsens ärenden den 15 januari Justering av protokoll 2. Borgensåtagande för Södra Smålands Avfall & Miljö AB 3. Information om medborgarundersökning 4. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 5. Information från Växjö Kommunföretag AB 6. Redovisning av protokoll Redovisning av delegeringsbeslut Anmälan av kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut gällande Fördelning av sponsringsmedel Beslut om öppna sammanträden samt allmänhetens frågestund 10. Val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott, organisations- och personalutskott samt hållbarhetsutskott samt utskottens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande 11. Val att förrättas av kommunstyrelsen inför Val av ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott med anledning av föräldraledighet 13. Sammanträdestider Redovisning av uppdrag - Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering 15. Redovisning av uppdrag om att införa gemensam vikarieförmedling 2 (4)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden och kommunchefen om fler detaljplaner, översyn av aktuella detaljplaner och marknadsmässiga priser i Ingelstad 17. Redovisning av uppdrag till de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år 18. Redovisning av uppdrag till VKAB om att förse alla nybyggda flervåningsbyggnader vid färdigställandet med en markering av byggnadsåret 19. Återrapportering av uppdrag om Inläsningsservice för synskadade med flera 20. Finansiering nytt stations- och kommunhus 21. Fördelning av medel rörande arbete för att minska segregation 22. Ansökan om investeringsbidrag för allmänna samlingslokaler, IOGT-NTO 23. Budgetuppföljning till och med oktober med helårsprognos Skrivelse rörande krav på maxhyra vid markanvisning- Malin Lauber (S) 25. Skrivelse om förändringar i reglementet för färdtjänst- Tomas Thornell (S) 26. Medborgarförslag om säkra cykelvägar 27. Medborgarförslag om tak på parkeringar 28. Medborgarförslag om fria bussresor för personer över 80 år 29. Antagande av förslag till reviderad avropspolicy för fordon 30. Beslut om godkännande för fusion av Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB 31. Uppdatering av Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk i Växjö kommunkoncern 3 (4)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Lönekartläggning Övrigt 34. Sammanslagning av Refarm och Miljöresurs Linné 4 (4)

5 ÄRENDE Dnr KS Jonas Nilsson finansekonom Tel Kommunstyrelsen Borgensåtagande för Södra Smålands Avfall & Miljö AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att 1. Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Södra Smålands Avfall & Miljö AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 300 miljoner kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktige beslutar att det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på aktuell låneskuld. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 62, att bilda ett gemensamt avfallsbolag med Växjö, Lessebo, Markaryd, Tingsryd, och Älmhults kommuner (Södra Smålands Avfall & Miljö AB), samt godkände bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal. Södra Smålands Avfall & Miljö AB skall på ägarnas uppdrag svarar för det kommunala ansvaret att samla in, transportera och omhänderta hushållsavfall enligt 15 kap miljöbalken. Till grund för uppdraget ligger den av respektive ägares kommunfullmäktige beslutade renhållningsordningen bestående av lokala föreskrifter och avfallsplan. Detta sätter, tillsammans med bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv, ramarna för bolagets verksamhet. Bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv har granskats av Växjö kommuns chefsjurist tillsammans med advokat med särskild kompetens inom området. Södra Smålands Avfall & Miljö AB:s finansiering och upplåningsbehov skall enligt överenskommelse med övriga delägande kommuner ombesörjas av Växjö kommun. Bolaget har anslutits till Växjö kommuns koncernkonto och en intern limit om 35 miljoner kronor har etablerats för att hantera finansieringsbehov under uppstartsperioden, för närvarande helt outnyttjad. Bolagets långfristiga finansiering av tillgångar i verksamheten som överlåtes från delägande kommuner per kommer att upplånas när boksluten per har fastställts, preliminärt mars Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post jonas.nilsson4@vaxjo.se

6 ÄRENDE Dnr KS Upplåningen i Södra Smålands Avfall & Miljö AB planeras att genomföras enligt samma modell som tillämpas för Växjö Kommunföretag AB där bolaget i eget namn upptar krediter mot kommunal borgen av Växjö Kommun. Södra Smålands Avfall & Miljö AB betalar borgensavgift till Växjö kommun för att säkerställa en marknadsmässig prissättning förenlig med EU-rättens konkurrensregler. Aktieägaravtalet punkt 9 Ekonomiska föreskrifter och borgen reglerar delägande kommuners ekonomiska ansvar för Södra Smålands Avfall & Miljö AB:s låneförpliktelser. Parterna går solidariskt i borgen för bolagets låneförpliktelser proportionerligt i förhållande till ägarandel intill ett belopp om kronor. Parterna är eniga om att Växjö kommun enligt bolagets ägardirektiv kan ombesörja bolagets behov av upplåning och att Växjö kommuns vid var tid gällande principer för utlåning då tillämpas. Ägarfördelningen enligt Aktieägaravtalet baserat på invånarantal : Lessebo kommun 6,3 % Markaryds kommun 7,3 % Tingsryds kommun 8,9 % Växjö kommun 65,2 % Älmhults kommun 12,3 % Bedömning I enlighet med ovan är Växjö kommuns andel av det maximala borgensåtagandet på 300 miljoner kronor för Södra Smålands Avfall & Miljö AB 196 miljoner kronor. Resterande 104 miljoner kronor svarar övriga delägande kommuner för genom regressrätten för Växjö kommun enligt aktieägaravtalet. Alternativ hantering med upplåning av Växjö kommun och vidareutlåning till Södra Smålands Avfall & Miljö AB har övervägts. Rådande rättsläge där bland andra Växjö Kommunföretag AB har nekats avdragsrätt för räntor på lån från kommunen gör dock att vi föreslår en modell baserad på upplåning i eget namn i kombination med kommunal borgen. 2 (3)

7 ÄRENDE Dnr KS Enligt kommunens finanspolicy beslutar kommunfullmäktige om ramen för kommunal borgen. Kommunal borgen tecknas enligt kommunstyrelsens reglemente och delegation. Beslutet skickas till För åtgärd Ekonomi- och finanschefen För kännedom Södra Smålands Avfall & Miljö AB Kommunchef Monica Skagne Ekonomi- och finanschef Katarina Andersson 3 (3)

8

9

10

11

12

13

14

15

16 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från 27 november, 4 december, 11 december och 18 december 2018 redovisas för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll från den 11 december 2018 redovisas för kommunstyrelsen. Växjö kommunföretag AB:s protokoll från 13 december 2018 redovisas för kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

17 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut januari 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande har lämnat en redovisning över beslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 Kommunallagen. Redovisningen i rapporten gäller delegeringsbeslut registrerade perioden 26 november 2018 till 6 januari Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

18 REDOVISNING AV DELEGATIONSBESLUT FATTADE ENLIGT KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING UNDER PERIODEN 26 NOVEMBER 2018 TILL OCH MED 6 JANUARI 2019 Sida 1(18) Datum Kommunledningsförvaltningen Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer HR-chefens delegationsbeslut om lön UTB JAN 2019 Peter Karlsson HR-chefens delegeringsbeslut, avtal om anställningens upphörande, omsorgsförvaltningen HR-chefens delegationsbeslut om lönetillägg UTB JAN HR-chefens delegeringsbeslut, avtal om anställningens upphörande, omsorgsförvaltningen HR-chefens delegationsbeslut om lönetillägg UTB JAN 2019 Jens Sonnbjer Peter Karlsson Jens Sonnbjer Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om löne UTB JAN 2019 Peter Karlsson Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal projektledare, tv, kommunledningsförvaltningen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal överförmyndarhandläggare, tv, kommunledningsförvaltningen Planeringschefens delegeringsbeslut rörande bygglov för skidanläggning, Bergkvara 6: Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal företagssköterska, , kommunledningsförvaltningen Planeringschefens delegationsbeslut rörande Förhandsbesked avseende ny bebyggelse inom Hågeryd 1:4 Berit Nodmar Berit Nodmar Rebecca Martinsson Berit Nodmar Mikael Ohlsson HR-chefens delegationsbeslut om lön MoH Peter Karlsson

19 Sida 2(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal administratör, , kommunledningsförvaltningen Berit Nodmar HR-chefens delegationsbeslut om lön MoH DEC Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om lön UTB DEC Peter Karlsson Kommunstyrelsens ordförandes delegeringsbeslut om betalkort i tjänsten för kommunalråd Eva Johansson (C) Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kommunvägledare, , kommunledningsförvaltningen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal ITtekniker, tv, kommunledningsförvaltningen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal ITarkitekt, tv, kommunledningsförvaltningen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal verksamhetsutvecklare, tv, kommunledningsförvaltningen Planeringschefens delegeringsbeslut rörande Förhandsbesked - Ny placering för byggnation av två bostadshus samt garage i Hemmsjö-Tegnaby Monica Sandberg Berit Nodmar Berit Nodmar Berit Nodmar Ingegerd Kindblad Berit Nodmar Mikael Ohlsson HR-chefens delegationsbeslut om lön UTB DEC Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om lön UTB DEC LH Peter Karlsson

20 Sida 3(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer HR-chefens delegationsbeslut om lön UTB DEC Peter Karlsson Kommunstyrelsens ordförandens delegationsbeslut om fördelning av sponsringsmedel Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, administratör TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal systemförvaltare, tv, kommunledningsförvaltningen Hr chefens delegations om avtal om anställningens upphörande OMS HR chefens delegationsbeslut om avtal om anställningens upphörande OMS Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal överförmyndarhandläggare, tv, kommunledningsförvaltningen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal markingenjör, , kommunledningsförvaltningen Martin Fransson Ingegerd Kindblad Berit Nodmar Jens Sonnbjer Jens Sonnbjer Berit Nodmar Berit Nodmar HR-chefens delegationsbeslut om ny lön UTB 7 DEC 2018 Peter Karlsson Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, administratör/poolkock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Ingegerd Kindblad

21 Sida 4(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen HR-chefens delegationsbeslut om ny lön UTB 6 DEC 2018 Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om ny lön UTB 6 DEC 2018 Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om ny lön UTB 6 DEC 2018 Peter Karlsson HR-chefens delegationsbeslut om ny lön UTB 6 DEC 2018 Peter Karlsson Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen HR-chefens delegationsbeslut om lönetillägg AoV 5 DEC 2018 Peter Karlsson

22 Sida 5(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal kommunvägledare, tv, kommunledningsförvaltningen Berit Nodmar Tillförordnande av förvaltningschefer julen 2018 Elina Landqvist Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Upphandlingschefens delegeringsbeslut gällande upphandling av belysningsartiklar HR chefens delegationsbeslut om lönetillägg KLF NOV HR chefens delegationsbeslut om lönetillägg KLF NOV Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal tf HR-chef, , kommunledningsförvaltningen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal HR-partner, tv, kommunledningsförvaltningen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Rose-Marie Ljungberg Peter Karlsson Peter Karlsson Berit Nodmar Berit Nodmar

23 Sida 6(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen HR chefens delegationsbeslut om enskild överenskommelse om anställningens upphörande Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Peter Karlsson

24 Sida 7(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Förvaltningschefens delegeringsbeslut, anställningsavtal gruppchef, tv, kommunledningsförvaltningen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Berit Nodmar

25 Sida 8(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

26 Sida 9(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen HR-chefens delegationsbeslut om lönetillägg UTB sep 2018 Peter Karlsson Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

27 Sida 10(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock Taj , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetsutvecklarens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

28 Sida 11(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

29 Sida 12(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verkssamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, måltidsbiträde TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verkssamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Ingegerd Kindblad

30 Sida 13(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Ingegerd Kindblad

31 Sida 14(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock Juliet Sörenby, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

32 Sida 15(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal, kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetsutvecklarens delegationsbeslut anställningsavtal, kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen.

33 Sida 16(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. kock , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal. måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Ingegerd Kindblad

34 Sida 17(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal Måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Ingegerd Kindblad

35 Sida 18(18) Datum Beslutsnummer Beskrivning Handläggare Ärendenummer Enhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal kock, , Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen Verksamhetschefens delegationsbeslut anställningsavtal måltidsbiträde, TV, Kommunledningsförvaltningen, Måltidsorganisationen. Tagit del av redovisningen Monica Skagne kommunchef

36 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Anmälan av kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut gällande Fördelning av sponsringsmedel 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar anmälan. Bakgrund Kommunstyrelsens ordförande har av tidsskäl beslutat om fördelning av sponsringsmedel 2018, enligt delegationsbeslut daterat Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

37 DELBES Dnr KS Fördelning av sponsringsmedel Delegeringsbeslut enligt delegation från Kommunstyrelsen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar efter en sammanvägd bedömning att göra avsteg från Växjö kommuns sponsringspolicy och bevilja föreningar sponsringsbidrag enligt nedan: Växjö Tennissällskap IFK Växjö Åby/Tjureda Idrottsförening Lammhults ridklubb Växjö OK Växjö Simsällskap kronor kronor (summan innefattar all sponsring från kommunen det vill säga inklusive samarbetsavtal avseende reklam i Telekonsult Arena) kronor kronor kronor kronor Bakgrund Växjö TS, IFK Växjö, Åby/Tjureda, Lammhult ridklubb, Växjö OK och Växjö Simsällskap har ansökt om sponsringsbidrag från Växjö kommun. Beslutat bidrag till IFK Växjö inkluderar sponsring av befintlig reklamplats i Telekonsult arena som regleras i särskilt avtal. Kommunens kostnad för detta avtal och kommunens övriga sponsring till föreningen uppgår alltså tillsammans till maximalt kronor. Beslutet skickas till Berörda föreningar För åtgärd Förvaltningsekonomen Kommunikationschefen Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post info@vaxjo.se

38 ÄRENDE Dnr KS Anna Tenje Kommunstyrelsens ordförande 2 (2)

39 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Beslut om öppna sammanträden samt allmänhetens frågestund Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens sammanträden är öppna för allmänheten. 2. Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens sammanträden inleds med allmänhetens frågestund. Frågestunden pågår i maximalt 20 min. Bakgrund Nyvalda kommunstyrelsen ska ta ställning till huruvida dess sammanträden kommer vara öppna för allmänheten, samt om sammanträdena kommer inledas med allmänhetens frågestund. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

40 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Val av ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott, organisations- och personalutskott samt hållbarhetsutskott samt utskottens ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utser följande till ledamöter respektive ersättare i arbetsutskottet för perioden till : Ledamöter: Anna Tenje (M) Eva Johansson (C) Malin Lauber (S) Oliver Rosengren (M) Catharina Winberg (M) Julia Berg (S) Tomas Thornell (S) Ersättare: Jon Malmqvist (KD) Andreas Olsson (C) Martin Edberg (S) Gunnar Nordmark (L) Magnus P. Wåhlin (MP) Tony Lundstedt (S) Maria Garmer (V) 2. Kommunstyrelsen utser Anna Tenje (M) till arbetsutskottets ordförande, Eva Johansson (C) till arbetsutskottets 1:e vice ordförande och Malin Lauber (S) till arbetsutskottets 2:e vice ordförande för perioden till Kommunstyrelsen utser följande till ledamöter respektive ersättare i organisations- och personalutskottet för perioden till : Ledamöter: Eva Johansson (C) Ulf Hedin (M) Tony Lundstedt (S) Jon Malmqvist (KD) Martina Forsberg (S) Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Ersättare: Caroline Persson (L) Pernilla Tornéus (M) Johnny Werlöv (V) Cheryl Jones Fur (MP) Rose-Marie Holmqvist (S) 4. Kommunstyrelsen utser Eva Johansson (C) till organisations- och personalutskottets ordförande, Ulf Hedin (M) till organisations- och personalutskottets 1:e vice ordförande och Tony Lundstedt (S) till organisations- och personalutskottets 2:e vice ordförande för perioden till

41 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen utser följande till ledamöter respektive ersättare i hållbarhetsutskottet för perioden till : Ledamöter: Magnus P. Wåhlin (MP) Gunnar Nordmark (L) Rose-Marie Holmqvist (S) Sofia Stynsberg (M) Malin Lauber (S) Ersättare: Andreas Olsson (C) Anna Zelvin (KD) Maria Garmer (V) Oliver Rosengren (M) Martina Forsberg (S) 6. Kommunstyrelsen utser Magnus P Wåhlin (MP) till hållbarhetsutskottets ordförande, Gunnar Nordmark (L) till hållbarhetsutskottets 1:e vice ordförande och Rose-Marie Holmqvist (S) till hållbarhetsutskottets 2:e vice ordförande för perioden till Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Enligt kommunstyrelsens reglemente består arbetsutskottet av 7 ledamöter samt 7 ersättare, organisations- och personalutskottet av 5 ledamöter samt 5 ersättare och hållbarhetsutskottet av 5 ledamöter samt 5 ersättare. Bland dessa ledamöter ska kommunstyrelsen även utse en ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande för respektive utskott. Beslutet skickas till För kännedom Löneenheten Kommunkansliet 2 (2)

42 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen förrättar val i enlighet med dokumentet Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2019 (1-års val samt 4-års val). Bakgrund Kommunkansliet har upprättat en förteckning över de val som kommunstyrelsen har att förrätta inför Beslutet skickas till För kännedom Valda Berörda organisationer Förtroendemannaregistret Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

43 VÄXJÖ KOMMUN Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2019 Uppdrag med mandatperiod på 1 år

44 Organ/Nämnd Kinnevalds häradskassas studie- och stipendiefond för Mellersta Kinnevalds och Bergunda kommuner samt Jäts församling, nämnd för granskning Mandatperiod 2019 Notering Endast valbar om man är skriven och har ägor i före detta Mellersta Kinnevalds och Bergunda kommuner samt Jäts socken. LEDAMÖTER (3) Vakant (S) Eva Johansson (C) Nils Posse (M) Organ/Nämnd Boföreningen Baggen, ekonomisk förening Mandatperiod 2019 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Ola Sennehed (L) Rose-Marie Holmqvist (S) Organ/Nämnd Nilsson, Vilhelmina och K Gust Stiftelse, styrelsen för Mandatperiod 2019 LEDAMÖTER (1) Patrik Åkesson (KD) Organ/Nämnd Mandatperiod Stiftelsen Gustafs Bjursjö, styrelsen för 2019 (egentligen treårig mandatperiod) LEDAMÖTER (1) Stanley Ståhl (L) Sida 1 av 4

45 Organ/Nämnd Ulvehult Myrens skogssamfällighet, styrelsen för Mandatperiod Från årsstämma 2019 till och med årsstämma 2020 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Organ/Nämnd Samarbetsorganet för vägförsamlingarna, styrelsen för Mandatperiod 2019 LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Ordförande Sofia Stynsberg (M) Martin Edberg (S) Organ/Nämnd Resurscentrum för kvinnor i Kronoberg, ideella föreningen, styrelsen för Mandatperiod 2019 Notering MP ledamot , KD ledamot LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Veronica Wihman (MP) Dunya Mardan (V) Sida 2 av 4

46 Revisorsuppdrag med en mandatperiod på ett år väljs i februari Organ/Nämnd Lammhults Byggnadsförening UPA, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2019 REVISOR (1) ERSÄTTARE (1) Organ/Nämnd Bergslunds bygdegårdsförening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2019 REVISOR (1) Organ/Nämnd Kalvsviks bygdegårdsförening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2019 REVISOR (1) ERSÄTTARE (1) Organ/Nämnd Tolgs föreningslokal, ekonomisk förening, revisor i Mandatperiod För verksamhetsåret 2019 REVISORER (1) ERSÄTTARE (1) Sida 3 av 4

47 Organ/Nämnd Stiftelsen Gustafs Bjursjö, revisorer i Mandatperiod För verksamhetsåret 2019 REVISORER (1) ERSÄTTARE (1) Sida 4 av 4

48 VÄXJÖ KOMMUN Val att förrättas av kommunstyrelsen inför 2019 Uppdrag med mandatperiod på 4 år

49 Organ/Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott Mandatperiod Notering Beslutas som separat ärende på kommunstyrelsens första sammanträde Är personunion med VKAB. LEDAMÖTER (7) ERSÄTTARE (7) Ordförande Anna Tenje (M) Jon Malmqvist (KD) 1:a vice ordförande Eva Johansson (C) 2:a vice ordförande Malin Lauber (S) Andreas Olsson (C) Martin Edberg (S) Oliver Rosengren (M) Catharina Winberg (M) Julia Berg (S) Tomas Thornell (S) Gunnar Nordmark (L) Magnus P. Wåhlin (MP) Tony Lundstedt (S) Maria Garmer (V) Organ/Nämnd Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Mandatperiod Notering Beslutas som separat ärende på kommunstyrelsens första sammanträde LEDAMÖTER (5) ERSÄTTARE (5) Ordförande Eva Johansson (C) Caroline Persson (L) 1:a vice ordförande Ulf Hedin (M) 2:a vice ordförande Tony Lundstedt (S) Pernilla Torneus (M) Johnny Werlöv (V) Jon Malmqvist (KD) Martina Forsberg (S) Cheryl Jones Fur (MP) Rose-Marie Holmqvist (S) Sida 1 av 6

50 Organ/Nämnd Kommunstyrelsens hållbarhetsutskott Mandatperiod Notering Beslutas som separat ärende på kommunstyrelsens första sammanträde LEDAMÖTER (5) ERSÄTTARE (5) Ordförande Magnus P. Wåhlin (MP) Andreas Olsson (C) 1:a vice ordförande Gunnar Nordmark (L) 2:a vice ordförande Rose-Marie Holmqvist (S) Anna Zelvin (KD) Maria Garmer (V) Sofia Stynsberg (M) Malin Lauber (S) Oliver Rosengren (M) Martina Forsberg (S) Organ/Nämnd Vederslövs donationsfond, styrelsen för förvaltning Mandatperiod Notering Endast valbar om är kyrkoskriven i Vederslövs församling LEDAMÖTER (3) Lennart Johnsson (KD) Jörgen Pihlo (M) Vakant (S) Organ/Nämnd Mandatperiod Ideella förening Institutet för lokal och regional demokrati Från och med ordinarie föreningsstämman 2019 till och med ordinarie föreningsstämma 2022 LEDAMÖTER (2) ERSÄTTARE (2) Ricardo Chavez (KD) Andreas Olsson (C) Dalala Abdel-Gani Petersson (V) Rose-Marie Holmqvist (S) Sida 2 av 6

51 Organ/Nämnd Begravningsförrättare i Växjö kommun Mandatperiod Från och med till och med FÖRRÄTTARE (1) Per-Anders Löthman Organ/Nämnd Ombud med uppgift att granska begravningsverksamhet Mandatperiod Från och med till och med Ombud (1) Torbjörn Hedhammer Sida 3 av 6

52 (VÄLJS I FEBRUARI) Organ/Nämnd Kommunstyrelsens samverkansråd Mandatperiod Från och med till och med Notering 3 ledamöter och 3 ersättare från kommunstyrelsen ska ingå i samverkansrådet från och med Ledamöterna utses för en period som sammanfaller med mandatperioden för kommunstyrelsens ledamöter. Av de politiska ledamöterna utses ordförande från den styrande majoriteten och vice ordförande från oppositionen. För samma period ska kommunstyrelsen efter förslag från Handikapporganisationerna i samverkan med Växjö kommun (HSV) utse 7 representanter och 3 ersättare som representerar handikapporganisationerna samt 1 ledamot och 1 ersättare från Funkibator ideell förening (från reglemente och arbetsinstruktioner KS ). LEDAMÖTER (11) ERSÄTTARE (7) Ordförande Ersättare Växjö kommun Vice ordförande Ledamot Växjö kommun Ledamot HSV Ledamot HSV Ledamot HSV Ersättare Växjö kommun Ersättare Växjö kommun Ersättare HSV Ersättare HSV Ersättare HSV Ledamot HSV Ledamot HSV Ledamot HSV Ledamot HSV Ledamot Funkibator ideell förening Ersättare Funkibator Ideell Förening Sida 4 av 6

53 Organ/Nämnd Kommunala Pensionärsrådet (KPR) Mandatperiod Från och med till och med Notering Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i kommunala pensionärsrådet. Kommunstyrelsens presidium utgör presidium för kommunala pensionärsrådet. Kommunala pensionärsrådet har 15 ordinarie ledamöter. Tre ledamöter representeras av kommunstyrelsen och 12 från pensionärsorganisationerna. Pensionärsorganisationerna: Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Riksförbundet Pensionärs Gemenskap (RPG) SPF Seniorerna (SPF) Svenska Kommunalpensionärernas Förbund (SKPF) LEDAMÖTER (15) Ordförande Anna Tenje (M) 1:a vice ordförande Eva Johansson (C) 2:a vice ordförande Malin Lauber (S) Laila Göransson (PRO) Hans Sköld (PRO) Eva-Lisa Haggren (PRO) Sören Andersson (RPG) Örjan Bäckryd (RPG) Lars-Olof Häglund (RPG) Laila Stein (SKPF) Gunilla Hansson (SKPF) Eva Samuelsson (SKPF) Kerstin Gadd (SPF) Valter Jeppsson (SPF) Inga-Britt Jonasson (SPF) Sida 5 av 6

54 (VÄLJS I FEBRUARI) Organ/Nämnd Länskommittén för Sveriges nationaldagsfirande Mandatperiod LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) (VÄLJS I FEBRUARI) Organ/Nämnd Mörrumsåns vattenråd, styrelsen för Mandatperiod LEDAMÖTER (1) ERSÄTTARE (1) Sida 6 av 6

55 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Val av ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott med anledning av föräldraledighet Förslag till beslut 1.Kommunstyrelsen beviljar begäran om föräldraledighet. 2. Kommunstyrelsen utser Gunnar Storbjörk (S) till ledamot i arbetsutskottet till och med 31 mars Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Julia Berg (S) har i en skrivelse begärt föräldraledighet från sitt uppdrag som ledamot i arbetsutskottet till och med den 31 mars Beslutet skickas till För kännedom Julia Berg Gunnar Storbjörk Förtroendemannaregistret Löneenheten Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

56 Från: Berg Julia Skickat: den 4 december :47 Till: Kommunstyrelsen Kopia: Lauber Malin Ämne: Ansökan om föräldraledighet Hej! Under förutsättning att jag blir vald till ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott på kommunfullmäktige, ansöker jag om att få vara föräldraledig från det uppdraget från 1 januari till 31 mars. Jag vill inte vara föräldraledig från uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen utan uppdraget som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott. Med vänliga hälsningar Julia Berg (S) Politisk samordnare Socialdemokraterna Vice ordförande Växjöbostäder Ersättare kommunfullmäktige Ersättare kommunstyrelsen Växjö kommun Med vänliga hälsningar Julia Berg (S) Politisk samordnare Socialdemokraterna Vice ordförande Växjöbostäder Ersättare kommunfullmäktige Ersättare kommunstyrelsen Växjö kommun

57 Från: Fransson Martin Till: Kommunstyrelsen Ärende: VB: Krisledningsnämnden Datum: den 7 december :04:29 Från: Berg Julia Skickat: den 7 december :44 Till: Ljungberg Martin <Martin.Ljungberg@vaxjo.se>; Fransson Martin <Martin.Fransson@vaxjo.se> Kopia: Edberg Martin <Martin.Edberg@vaxjo.se>; Lauber Malin <Malin.Lauber@vaxjo.se> Ämne: Krisledningsnämnden Hej! Givet att jag blir vald på KF ansöker jag om föräldraledighet från krisledningsnämnden 1 januari - 31 mars. Med vänliga hälsningar Julia Berg (S) Politisk samordnare Socialdemokraterna Vice ordförande Växjöbostäder Ersättare kommunfullmäktige Ersättare kommunstyrelsen Växjö kommun

58 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Sammanträdestider kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer för sin del förslag till sammanträdestider för Bakgrund Ett förslag till sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dessutskott har tagits fram. Nyvalda kommunstyrelsen ska efter årsskiftet ta ett nytt beslut om sammanträdestiderna Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

59 Sammanträdestider 2019 Sammanträdestider 2019 KSAU/VKAB KSOP KSHU Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kl. 10:00 Kl Kl. 13:30 Kl Kl * * (VKAB) (VKAB) (VKAB) (VKAB) (VKAB) start (VKAB) start (VKAB) (VKAB) (VKAB) (VKAB) (VKAB) Ordinarie sammanträde följt av budgetsammanträde. Budgetbehandling fortsätter dagen efter. * KSAU , kl. 13:30, KS kl. 10:00

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. 2. Kommunstyrelsen noterar att ett arbete enligt utredningens rekommendationer kommer genomföras under ledning av processägaren för huvudprocessen, Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 382/2017 att ge kommunchefen i uppdrag att starta en nulägesanalys och utredning för att förbättra arbetsflödet i samhällsbyggnadsprocessen, vilket hanteras i huvudprocessen Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Behovet av att utreda samhällsbyggnadsprocessen grundar sig i att flera nämnder och förvaltningar upplever att de kommer in för sent i den tidiga delen av huvudprocessen, den som hanterar planeringsfrågorna. Av den anledningen har utredningen i första hand fokuserat på denna del. Eftersom huvudmålet och syftet med utredningen är att identifiera förbättringsmöjligheter i arbetsflödena för att säkerställa en ändamålsenlig, effektiv och flexibel process har utredningen tagit sin utgångspunkt i den koncerngemensamma metodiken för processutveckling. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 21 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att processen idag är inkonsekvent i sin hantering innan ett uppdrag om detaljplan ges. Likvärdiga projekt hanteras med variation. Det finns brist på rutiner och formell hantering och olika syn på när olika planrelaterade dokument ska användas. För att få till en mer ändamålsenlig process behöver berörda förvaltningar och bolag i högre utsträckning samlas runt de gemensamma målen för processen. En tydligare gemensam hantering av inkommande förfrågningar behövs för tidig förankring och en bättre helhetsbild av pågående stadsbyggnadsprojekt och detaljplaner. 1 (2)

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Av kommunchefens skrivelse framgår även rekommendationer för hur arbetet ska genomföras framöver. En utredningsrapport Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd, daterad 23 november 2018, har upprättats i ärendet. 2 (2)

62 ÄRENDE Dnr KS Anette Fransson Verksamhetsutvecklare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisning av uppdrag 2. Kommunstyrelsen noterar att ett arbete enligt utredningens rekommendationer kommer genomföras under ledning av processägaren för huvudprocessen, Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i KS att ge kommunchefen i uppdrag att starta en nulägesanalys och utredning för att förbättra arbetsflödet i samhällsbyggnadsprocessen, vilket hanteras i huvudprocessen Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Behovet av att utreda samhällsbyggnadsprocessen grundar sig i att flera nämnder och förvaltningar upplever att de kommer in för sent i den tidiga delen av huvudprocessen, den som hanterar planeringsfrågorna. Av den anledningen har utredningen i första hand fokuserat på denna del. Eftersom huvudmålet och syftet med utredningen är att identifiera förbättringsmöjligheter i arbetsflödena för att säkerställa en ändamålsenlig, effektiv och flexibel process har utredningen tagit sin utgångspunkt i den koncerngemensamma metodiken för processutveckling. Bedömning Idag är processen inkonsekvent i sin hantering innan ett uppdrag om detaljplan ges. Likvärdiga projekt hanteras med variation. Det finns brist på rutiner och formell hantering och olika syn på när olika planrelaterade dokument ska användas. För att få till en mer ändamålsenlig process behöver berörda förvaltningar och bolag i högre utsträckning samlas runt de gemensamma målen för processen. En tydligare gemensam hantering av inkommande förfrågningar behövs för tidig förankring och en bättre helhetsbild av pågående stadsbyggnadsprojekt och detaljplaner. Rekommendationer: Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anette.fransson@vaxjo.se

63 ÄRENDE Dnr KS Efter att ett behov eller ett önskemål gällande projekt eller detaljplaner kommit till kommunens kännedom ska ärendet tas vidare till ett beredande forum för bedömning om ärendets vidare hantering. Detta syftar till bättre förankring och att få till en likvärdig hantering och ett helhetsperspektiv. Att se över hur ett behovsskede skulle kunna integreras i en mer formell del av planeringsprocessen. Behovsskedet skulle i så fall omfatta tiden från inlämnande av ett behov eller förslag till besked om staden är positiv till att pröva att genomföra projektet eller inte. I detta tidiga skede av processen kan en hel del frågor belysas och besvaras som underlättar det kommande projektarbetet. Projektförslaget kan också överges om förutsättningar för ett genomförande saknas. Övervägandena här syftar till att bedöma projektförslaget utifrån vad det tillför staden men också att noggranna överväganden här kan spara tid, pengar, andra resurser. Detta skulle kunna göra processen mer effektiv och ändamålsenlig. Fastställa samordningsgruppens ansvar Definiera plandokumentens syfte för att skapa tydlighet och likvärdighet. Att chefer och medarbetare får tydligare introduktion om och ökad förståelse av och kunskap om det processorienterade arbetssättet. Stärka gemenskapen mellan berörda, genom att samlas runt det gemensamma som man ska åstadkomma i processen och skapa samsyn. Det kan även handla om mer löpande utbyten och kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och bolag för ökad kunskap och kännedom om varandras professioner. Konsekvensanalys Att förbättra processen utifrån rekommendationerna kommer kräva tid inom befintliga tjänster. Det finns behov av ett visst verksamhetsutvecklingsstöd. Förväntan är att ökad tidsåtgång i början av processen kommer att ha tjänats in i slutet genom effektivare arbetsflöden. 2 (3)

64 ÄRENDE Dnr KS Implementering och uppföljning Under ledning av processägaren till Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd genomförs ett arbete enligt utredningens rekommendationer Processutvecklingsarbetet följs upp av kommunchef och koncernledningen Beslutet skickas till För åtgärd Processägare för Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Monica Skagne Kommunchef Anna Karlsson Utvecklingschef 3 (3)

65 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd FÖRVALTNING Kommunledningsförvaltningen [Utvecklingsenheten] [ ]

66 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Sammanfattning Växjö fortsätter att växa och vi behöver säkerställa de krav och förväntningar som detta medför. Huvudprocessen Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd som hanterar samhällsbyggnadsrelaterade frågor är en komplex och stor process som är beroende av många tjänstepersoner, förvaltningar och bolag. Vi måste säkra att vi inte dubbelarbetar eller suboptimera, utan istället ser till att vi har ett gott samarbete med bra arbetsflöden för att nå bästa resultat. Fokus i utredningen har lagts på den del som hanterar planering, då det är här som involverade aktörer i utsett processteam bedömt att det är i denna del de mest angelägna förbättringsområdena finns. Idag finns tendenser som visar på att processen inte är så ändamålsenlig och effektiv som den skulle kunna vara. Denna utredning ger följande rekommendationer: Efter att ett behov eller ett önskemål gällande projekt eller detaljplaner kommit till kommunens kännedom ska ärendet tas vidare till ett gemensamt forum där representanter från tillexempel planeringskontoret, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen och näringslivskontoret gemensamt bedömer om ärendets vidare hantering. Detta syftar till bättre förankring, att få till en likvärdig hantering och ett helhetsperspektiv. Att gå vidare med att se över hur ett behovsskede skulle kunna integreras i processen som en del i den formella planeringsprocessen och titta på: Hur en arbetsgrupp skulle kunna formeras för att ha i uppgift att bemanna i behovsskedet. Hur en sådan arbetsgrupps mandat och uppgift kan se ut. I samband med detta behöver även samordningsgruppen och övriga arbetsgrupper som finns inom Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ses över, så att behovet av respektive grupp finns och att syfte är klart. Det ska inte gå inflation i antalet grupper, utan behovet och nyttan med dem måste styra. Hur behovsskedet skulle kunna formaliseras, vad som ska vara vägledande i bedömningar och vilka perspektiv som särskilt ska beaktas. Den formella gången behöver förtydligas för hur olika prioriteringar som inte går att förenas ska hanteras. Oavsett om ett behovsskede kommer till eller inte behöver åtminstone samordningsgruppens ansvar fastställas för att komma vidare så länge i det forumet Definiera plandokumenten för att skapa tydlighet och likvärdighet. Att chefer och medarbetare får tydligare introduktion om och ökad förståelse av och kunskap om det processorienterade arbetssättet. Stärka gemenskapen mellan berörda, genom att samlas runt det gemensamma som man ska åstadkomma i processen och skapa samsyn. Det kan även handla om mer löpande utbyten och kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och bolag för ökad kunskap och kännedom om varandras professioner. Växjö kommun 2 (18)

67 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Innehåll 1 Bakgrund Beskrivning av uppdrag... 4 Mål och syfte Frågeställningar Avgränsning Metod Resultat Hur ändamålsenlig, effektiv och flexibel är processen idag? Omvärlds- och invärldsanalys Analys Slutsatser Rekommendation/bedömning Källor Begreppsförklaring I Växjö kommun jobbar vi processorienterat och kärnverksamheten finns i fem stycken koncerngemensamma huvudprocesser. De områden som är relaterade till samhällsbyggnadsfrågor inryms i huvudprocessen som heter Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Det är därmed detta namn som används i rapporten när vi skriver om processen som ska hantera samhällsbyggnadsfrågor. När vi i rapporten skriver projekt så avser det allt från en detaljplan till ett större stadsutvecklingsprojekt. 1 Bakgrund I en starkt växande stad med ökad befolkning och nya företag, med regionmotorfunktioner, högt ställda miljömål och mål att utvecklas som en universitetsstad ställs stora krav på intern och extern samverkan, framsynthet och att kunna överblicka långa planeringsperioder samtidigt som det behövs flexibilitet och ibland snabba beslut. Behovet av att utreda samhällsbyggnadsprocessen grundar sig att flera nämnder och förvaltningar upplever att de kommer in för sent i planeringsprocessen och att Växjö kommun 3 (18)

68 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] samhällsbyggnadsprocessen sammantaget inte har ett fungerande flöde och därför inte fungerar optimalt. Med anledning av detta har kommunstyrelsen i KS uppdragit åt kommunchefen att starta en nulägesanalys och utredning för att förbättra arbetsflödet i samhällsbyggnadsprocessen, vilket hanteras i huvudprocessen, Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. 2 Beskrivning av uppdrag Utveckla och förvalta en växande stad, tätort och landsbygd har flera gränsöverskridande kontaktytor mellan de förvaltningar som är involverade i denna process. De som framförallt har en utförande roll i samhällsbyggnadsfrågor är primärt kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Växjö bostäder, Vidingehem och VEAB. Men även övriga förvaltningar och bolag är berörda och beroende av processen. Beroende då processen skapar förutsättningar för att många av våra verksamheter ska kunna bedriva sin verksamhet men också för att kunna uppfylla sina uppdrag. Uppdraget innebär att utreda och stödja involverade förvaltningar och bolag i övergången till ett mer processorienterat arbetssätt. Utsedda processrelaterade roller finns och utsedd processägare förväntas vara den som tar rapportens slutsatser och rekommendationer vidare för utveckling. Mål och syfte Analysen och utredningen ska i första hand identifiera förbättringsmöjligheter i arbetsflödena i syfte att: Säkerställa processens ändamålsenlighet i ett helhetsperspektiv Säkerställa att processen är effektiv Säkerställa att processen är flexibel Att öka processens måluppfyllelse Att kvalitetssäkra större projekt över tid Att stärka Växjö kommuns varumärke och attraktionskraft 2.1 Frågeställningar Den huvudsakliga frågeställningen handlar om hur kan vi förbättra arbetsflödet i processen? Det innefattar att identifiera vilka utmaningar som finns idag och vad om behöver förbättras, med allt från rutiner till beslutsmandat med syfte att få till en ändamålsenlig, flexibel och effektiv process med ökad måluppfyllelse. Växjö kommun 4 (18)

69 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] 2.2 Avgränsning Det sammantagna flödet i processen är givetvis relevant. Men utredningen har prioriterat att fokusera den del av processen som handlar om planering, eftersom det är inom den delen av processen som de flesta utmaningar kan härledas till. 3 Metod Eftersom huvudmålet och syftet med utredningen är att identifiera förbättringsmöjligheter i arbetsflödena så har utredningen tagit sin utgångspunkt i den koncerngemensamma metodiken för processutveckling. Resultat, analys och rekommendationer utgår från ett processorienterat arbetssätt med fokus effektivitet, helhet och inte minst på våra mottagare, våra invånare, företag och besökare. Utredningen började i februari 2018 och intervjuer har genomförts med representanter från olika avdelningar som är berörda av processen. Utredare har även deltagit i samordningsgruppens möten under våren. Under försommaren påbörjades även en processkartläggning, detta har skett i form av workshops med brett deltagande från berörda förvaltningar och bolag. Under dessa workshops har vi haft fokus på övergripande frågor som gäller processen, bland annat mottagarperspektiv och deras behov. Vidare har även en nulägeskartläggning gjorts för den prioriterade delen av processen, planering. 4 Resultat Nuläge Samhällsbyggnadsprocessen är en stor och komplex process med många olika förvaltningar och bolag involverade. Olika aktörer i processen tenderar att slå vakt om olika politiska mål istället för att samlas runt helheten. Ibland krockar politiska mål från tillexempel olika nämnder. Frustration finns i att uppdrag och perspektiv som aktörer upplever att de har i uppgift att driva i ett projekt inte tillgodoses. Detta skapar interna motsättningar mellan berörda aktörer i processen. Flera aktörer som verkar inom processen upplever att den huvudsakliga anledningen till att processen inte fungerar optimalt finns i det tidiga skedet som hanterar planeringsfrågor. Genom intervjuer och genom resultat på workshops kan vi se att det finns utmaningar i att få till helheten i processen. Nedan följer några områden som deltagare upplever inte fungerar så bra idag: Trycket på de samhällsbyggande funktionerna är högt och tidsbrist leder till begränsad förankring mellan olika parter och att helheten inte beaktas. De gemensamma diskussionerna vad gäller hur ett område ska utformas, vilka värden och perspektiv som bör beaktas kommer för sent eller uteblir helt. Växjö kommun 5 (18)

70 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Tidsbristen och uteblivna gemensamma diskussioner kan innebära att underlagen inför politiska beslut inte blir riktigt genomarbetade och kan innebära högre kostnader om det måste justeras eller tillkomma i efterhand. Aktörerna som verkar inom samhällsbyggnadsprocessen kan ha olika mål som de fokuserar på och driver i processen, helheten för kommunen uteblir. Brist på helhet riskerar leda till bristfälliga underlag inför politiska beslut. Justeringar i efterhand kan innebära högre kostnader Det upplevs vara svårt att reda ut vilka krav och behov som ska tillmötesgås när de står i konflikt med varandra och vem som ska besluta om kompromisserna. Konsekvenserna av vissa vägval och kompromisser åskådliggörs inte alltid i underlagen. Att naturvärden och utbyggnad inte är förenligt och att naturen får stryka på foten. En detaljplan skulle behöva ses i ett större sammanhang så att rätt grönområden sparas. Att för smala grönremsor sparas som blir dyra och svåra att ta i drift/underhålla istället för att spara större och sammanhängande grönytor. Naturvärdesinventeringar inte görs inför samrådsförslaget. Om detta måste göras efter samrådet så drar projektet ut på tiden. Ovan beskrivna problemområden tyder på en process som inte är varken ändamålsenlig eller effektiv. I workshops har berörda aktörer fått diskutera vad som är viktigt att tänka på om vi ska få till en bättre process och följande lyftes då av deltagarna: Grundläggande för att lyckas med processen är att det måste ske mer gränsöverskridande arbete, bort med stuprören och tänka process tillsammans. Det behövs helhetstänk och förståelse för hur hela processen ser ut och hänger samman. Att ha koncerntänk och inte förvaltningstänk. Invånarperspektivet måste ha en tydligare plats i processen. Staden växer snabbare än organisationen, det kräver att gemensamma prioritering görs av utvecklingsprojekten. Måste planera för förvaltning av ett område redan i planeringsskedet Mer genomarbetade underlag och klar målbild så att det kan bli välgrundade beslut. Att planering sker utifrån platsens förutsättningar, ex. geotekniskt. Att reda ut vilka särkrav som ska tillmötesgå och vad som ska prioriteras när det finns särkrav i konflikt. Särkraven som kostar mycket pengar i till exempel materialval och drift behöver ha en tydlig kostnadsfördelning. Rutiner bör finnas för hur uppföljning av ställda krav på byggherrar ska ske. Vara en attraktiv arbetsgivare för att locka och behålla kompetenser Växjö kommun 6 (18)

71 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Öka kunskapen om varandras verksamheter för ökad förståelse och respekt för varandras professioner. Informationsträffar och prao inom koncernen är exempel på aktiviteter. Bättre rutiner vid introduktion av nyanställda som jobbar inom processen Upplevelsen är att representanter som bemannar i projektgrupper inte har mandat att ta beslut åt den som den representerar. Förtydliga politikens roll i verkställigheten. Vart i processen politiken ska komma in behöver förtydligas för att få till ett smidigt flöde och tydlighet i vart politiska beslut ska fattas. Idag förekommer detaljstyrning vilket kan innebär svårigheter vad gäller planering, kvalité och flödet i processen. Det råder också olika syn på hur verkställigheten ska förhålla sig till politiken. Kommunikation både inom de olika delarna i processen men även externt vad gäller ombyggnationer och liknande. Samordningsgruppen För att samarbetet skall främjas inom samhällsbyggnadsfrågor skapades ett forum för ca åtta år sedan, samordningsgruppen. Representationen består idag av representanter från tekniska förvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, planeringskontoret och lokalförsörjningsgruppen på kommunledningsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. En ursprunglig tanke med forumet var att i ett tidigt skede diskutera viktiga perspektiv att beakta i samhällsbyggnadsprojekt och i detaljplaneuppdrag. Att det finns möjlighet för representanterna att ge input tidigt när ett projekt initieras från privat aktör eller kommunkoncernen själv. I gruppen ska de även bedöma om det är ett stort, mellan eller litet projekt och vem som i ett tidigt skede ska hålla ihop projektbeskrivning. Samordningsgruppen har under åren inte varit så formaliserad och olika intressenter har tolkat gruppens syfte, ansvar och mandat på skilda sätt. Detta har resulterat i olika syn på vilka uppdrag och projekt som ska tas upp till gemensam diskussion i forumet, vilken tyngd inputen från olika representanter har och på vilket sätt som diskussionerna ska få inverka eller inte på ett projekt. Läget har många gånger upplevts som låst i diskussioner. Det har inte fungerat helt smärtfritt, det finns interna motsättningar mellan olika förvaltningarna och deras respektive uppdrag. Det är även en del personliga motsättningar som ibland inte alltid främjar ett samarbete. Chefsgruppen för stadsutveckling och deltagarna i samordningsgruppen har under året diskuterat hur samordningsgruppens ansvar kan förtydligas. Ett förslag har tagits fram och diskuterats vidare i samordningsgruppen. Ett införande har ännu inte skett då förslaget inte blivit helt accepterat i gruppen. Dessa kriterier har definierats som följer: Växjö kommun 7 (18)

72 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] 1. De uppdrag och projekt som ska tas in för diskussion och för vidare beslut i samordningsgruppen ska vara de som berör mer än en förvaltning eller bolag. Dessa ska tas in oavsett hur uppdraget kom in till kommunen och oavsett från vem det kommit. 2. När ett uppdrag eller projekt tillhör samordningsgruppen görs ett samordningsprojekt, för dessa projekt beslöt man att följande ska uppfyllas: o Tydligt projektdirektiv med scoop/uppdrag/omfattning och resursbehov o En projektledare ska utses och oavsett vad personen har för tillhörighet är ansvaret att uppfylla det som står i projektdirektivet och rapportera till samordningsgruppen o När projektledaren har samlat in synpunkter från övriga förvaltningar/bolag och intressenter och en sammanvägning ska göras ska denna lyftas till samordningsgruppen för att nå ett gemensamt svar. I de fall där uppdraget eller projektet är av strategisk betydelse och där synpunkterna från de olika förvaltningarna är motstridiga ska frågan lyftas till chefsgruppen. o Det är av stor vikt att rapport till berörd nämnd som lagt ett uppdrag eller projekt och som är berörd av samordningsprojektet stäms av och del- eller helrapporteras till nämnden. Om en nämnd tar ett beslut som på något sätt påverkar samordningsprojektet måste projektledaren se över konsekvenser för hela projektet och informera sin styrgrupp (dvs samordningsgruppen). Om det är av sådan stor art att samordningsgruppen ser det som allvarligt och man inte kan komma vidare måste man eskalera till chefsgruppen. Vidar vad gäller samordningsgruppen ser representationen olika ut, där några representanter har chefsfunktioner medan andra inte har det. Viktigt är att representanter har ett tydligt och förankrat mandat från den de representerar för att besluten inte ska dra ut på tiden. Vidare är frågan om det är sakkunniga framförallt som är fokus i inledande skede och att besluten hantera av annan grupp. 4.1 Hur ändamålsenlig, effektiv och flexibel är processen idag? Ändamålsenlig Att processen ska vara ändamålsenlig handlar om att processen ska göra rätt saker. Gör då processen rätt saker? Vad som är rätt bestäms av mottagaren; en ändamålsenlig process är en process som tillfredsställer mottagarens behov. Det är också mottagarens behov och tillfredsställelse som definierar när processen börjar och när den slutar. Mottagare Växjö kommun 8 (18)

73 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] I Växjö kommuns processorienterade arbetssätt är utgångspunkten att huvudprocesserna har våra invånare, företag och besökare som mottagare. Här finns en utmaning i Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd att få alla att se att den primära mottagaren till processen är de ovan nämnda grupperna. Idag ser man gärna politiken eller interna som mottagare till processen eftersom de är de som ofta kommer med ett beslut eller en beställning. Behov hos mottagaren: Att veta vilka behov mottagaren har är det som definierar vad processen behöver kunna leverera och som ger den dess existensberättigande. Dessa behov pekar på vad som ska vara processens utgångspunkt men också vart den ska sluta. Hur dessa behov ska tillfredsställas är det som ska lösas i processen. I workshop har relaterade förvaltningar och bolag fått lista vad de ser som viktiga behov att tillgodose i processen. Alltså vilka behov hos invånare, företag och besökare behöver processen kunna tillgodose. Följande resultat blev det då: Start (input) och slut (output) Resultat från workshop Diskussioner har förts kring hur processen startar och vilka vägarna in är. För att skapa gemensamt ansvar i processen är det viktigt att synliggöra när vi kan anse att processen är slut, alltså när har processen gjort sin del i att uppfylla ett behov. Att veta vart processen slutar, handlar om att se vad som är resultatet i processen och också förstå vilket värde som aktörerna inom processen tillsammans skapar. Detta har inte varit självklart och är ett tankesätt som behöver utvecklas bland berörda. Krav och mål för processen: Att ta fram krav på processen i ett tidigt skede ger förståelse för vad och hur processen behöver leverera. Detta ger oss underlag när vi tar fram börlägesprocessen, eftersom vi då Växjö kommun 9 (18)

74 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] måste säkerställa att vi tar fram en process som kan leverera till de uppsatta kraven. Idag finns det en mängd av styrande och stödjande dokument med målsättningar och visioner kopplat till processen. Likaså finns det kommunfullmäktiges budget, lagkrav t.ex. PBL och perspektiv som processen förväntas ha och bidra till. Ett arbete behöver göras för att identifiera de viktigaste kraven som processen ska förhålla sig till. I detta arbete behöver även översiktsplanens roll i sammanhanget förtydligas. Processroller Inom processen har fyra delprocesser definierats, planering, infrastruktur, mark/fastighet och byggnad. Till varje delprocess som ovan beskrivs har det utsetts två stycken processledare per delprocess. Vad som är en delprocess eller del av huvudprocessen är fortfarande inte helt klart. Att tillsätta processledare utifrån de nu definierade delprocesserna riskerar att skapa murar, eftersom fokus blir mycket på funktioner istället för helheten från start till tillgodosett behov. Sammantaget vad gäller ändamålsenlig process finns mycket att göra inte minst utifrån att ha gemensam syn på för vem processen finns till för, vilka behov den ska tillgodose och vad som är resultatet i processen. Detta handlar om att ha gemensamma mål och gemensam syn kommer underlätta stort i att få till en mer ändamålsenlig process. Effektiv Att processen ska vara effektiv handlar om att göra saker rätt, att skapa en ändamålsenlig process med ett minimalt utnyttjande av resurser. I nulägeskartläggningen finns ett flertal områden som identifierats som innebär att processen inte är så effektiv som den skulle kunna vara: Dagens processkarta Dagens processkarta inkluderar idag det som handlar om de mer formella delarna av samhällsbyggnadsprocessen. Det som handlar om den mer informella hanteringen, som tillexempel handlar om hur behov hanteras, inte inkluderats. Detta är en ingång som flera lyfter behov av. Växjö kommun 10 (18)

75 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Vägen in i planeringsprocessen Hur sätter planeringsprocessen igång idag? De som framförallt för fram att de har behov av eller efterfrågar att en detaljplan ska göras är politiker, företagare, fastighetsägare, föreningar, tjänstepersoner som driver på för att kunna uppfylla budgetens uppdrag och mål. Vägen in i processen för dessa ärenden kan vara olika, ibland kan det vara att initiativtagaren vänder sig direkt till planeringschef eller till stadsbyggnadschef. Det händer att de vänder sig direkt till enskilda politiker eller till byggnadsnämnden vid tillexempel företagsbesök. Vägen in kan också bli via en tjänstperson på planeringskontoret. Då behov och förfrågningar kommer in från olika aktörer och till olika förvaltningar finns det risk att uppdrag startas upp utan att informera och diskutera med berörda inom processen. Att ha flera vägar in gör det svårt att få ett helhetsgrepp om allt som är på gång. Här är risken att väsentlig information och behov kommer för sent in för att uppdraget redan varit igång ett tag och därför har svårt att ta hänsyn till denna input. Det blir brist på helhetssyn. Olika hantering innan uppdrag om detaljplan ges Utöver att processen idag har flera vägar in finns det också en otydlighet i vilken hantering som ska vara innan uppdrag om detaljplan ges. Bland annat råder det förvirring gällande när plandokument som planprogram, planbesked, Plan-PM, projektbeskrivning och projektdirektiv ska användas. Det finns olika syn på syftet av plandokumenten, svårt att se hur de hänger ihop, hur de avlöser varandra och hur beroendet ser ut mellan dem. Utöver att det finns en begreppsförvirring och behov av definitioner så brister det i rutiner och formell hantering av dessa. Växjö kommun 11 (18)

76 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Flexibel En flexibel process kan beskrivas som en process som lätt kan anpassas till förändrade förutsättningar. Men den syftar också till processens förmåga att hantera variationer i mottagararens behov, krav på processen och omvärldsfaktorer. Processen måste tillåta en tillräckligt hög frihetsgrad för att möjliggöra ett effektivt och ändamålsenligt arbete för dem som ska arbeta i processen. Men idag finns få rutiner i processen och den tenderar att nästan bli för flexibel i meningen att likvärdiga projekt hanteras med variation. Processen ser inte till likheterna i projekten utan alla hanteras som om de var olika. 4.2 Omvärlds- och invärldsanalys Digitalisering Det finns ett lagförslag angående digitalisering av grundkartor och detaljplaner. Detta förslag kan påverka den del av samhällsbyggnadsprocessen som hanterar grundkartor, detaljplaner och planbestämmelser. Det kommer påverka processens digitalisering men troligen inte ha så stor inverkan på det gemensamma flödet i processen. Men är något som behöver bevakas. 5 Analys Samhällsbyggnadsprocessen är en stor och komplex process där många olika förvaltningar och bolag är involverade, vilket gör att det är en utmaning att inte suboptimera. Att jobba processorienterat inom samhällsbyggnadsfrågor innebär inte organisatorisk förändring, däremot innebär det gemensamma arbetssätt och gemensamt ansvarstagande för att kunna bygga staden smartare tillsammans. Vi tror att lösningen till samordningsproblemen inom processen går att lösa genom processorientering, men det kräver en tydlig förändring och ett engagerat arbete från alla involverade för att börja använda gemensamma arbetssätt, att samlas runt och ta gemensamt ansvar för processens mål och syfte och att ta gemensamt ansvar för processens flöde från start till slut. Det behövs därför ökad kunskap om processorienterat arbetssätt och förtydligande och förståelse för vad vi menar med olika begrepp, som: Mottagare och deras behov Det är viktigt att alla är med på att det är våra invånare, företag och besökare som är processens mottagare eftersom det är deras behov som processen ska tillgodose. Idag tenderar mottagaren definieras som politiken, eller interna, som förvaltningar och bolag. Politiken spelar en roll i processen genom att de sätter mål och riktlinjer och för i många fall mottagarens talan men är inte en slutmottagare av processens resultat. Vart i processen politiska beslut ska fattas ska vara tydligt men däremellan är det en arbetsprocess hos tjänstepersonerna. Växjö kommun 12 (18)

77 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Att Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd får beställningar till processen från interna aktörer betyder inte att dessa ska ses som de huvudsakliga mottagarna. Däremot tyder detta på att processen skapar viktiga förutsättningar även för andra huvudprocesser. De interna aktörerna bör istället ses som aktörer i det gemensamma flödet. Ett gemensamt flöde en gemensam aktivitetskedja Funktioner är sekundärt i ett processorienterat arbetssätt, här är det primära att flödet fungerar och att värdet skapas för dem vi är till för. Processen består av ett antal aktiviteter som hör ihop, alla behövs för att nå bästa resultatet. Alla behöver göra sin del i processen, men det innebär också att det vi lämnar ifrån oss måste vara väl förberett för att nästa verksamhet ska kunna ta emot det på bästa sätt för att kunna göra sin del i kedjan. Men processen har inte lyckats förrän vi når slutpunkten i det gemensamma flödet. Det finns gemensamma mål att ta processen till. Därför är det också viktigt att alla som verkar i processen vet när processen startar och när den slutar för att förstå hur helheten ser ut och förstå hur man bidrar i den helheten och de gemensamma målen. Flexibel I processen finns det en utmaning i att hitta hur likartade projekt kan hanteras på samma sätt, sedan kan det finnas variationer som är så specifika att de är svåra att få in i en gemensam hantering. Men processen bör formas så att den kan hantera likartade projekt på samma sätt i så hög utsträckning som möjligt men inte i allt för detaljerad nivå så att den inte kan ha ett visst mått av flexibilitet. Processen måste också tillåta tillräcklig individuell frihet för medarbetarna som jobbar i den, så att de kan känna engagemang för sina uppgifter och våga ta egna initiativ till att anpassa processen. I samhällsbyggnadsprocessen i Växjö har man varit framgångsrika med att snabbt få fram bostäder i lägen när efterfrågan varit hög. Saker och ting kan ibland behöva lösas snabbt men vid sådana tillfällen får vi inte tappa bort helhetstänket och hoppa över förankringen. Däremot kan detta innebära att prioriteringsordningen behöver ses över. Processroller Processledarnas ansvarsområde bör i största möjliga utsträckning göras så att ansvaret sträcker sig längs hela processen, från start (ett behov som ska tillgodoses) till slut (att ett behov är tillgodosett) utifrån olika behov som ska tillgodoses. Någon processledare behöver följa behovet genom samtliga definierade delprocesser medan någon kanske endast behöver följa behovet genom en delprocess. Men om indelningen ska behållas med två processledare per delprocess är det viktigt att processägare tillsammans med processledarna som delar en delprocess är överens om hur ansvaret ska fördelas. Utsedda processledare måste också få ökad kunskap om vad ansvaret innebär. Växjö kommun 13 (18)

78 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Stärka gemenskapen involvera Det finns många tjänstepersoner som är berörda av processen och det är viktigt att framöver involvera samtliga. Att tydligt kommunicera varför vi behöver förbättra processen. Här är det viktigt att berörda chefer står enade tillsammans och förmedlar samma budskap. Gemensamt ansvarstagande vad gäller samhällsbyggnadens måluppfyllelse Olika projekt saknar ibland gemensam syn på vilka mål som ska uppnås. Respektive förvaltning eller bolag har ibland uppdrag från sin internbudget som de verka för att de ska uppfyllas i ett projekt medan en annan förvaltning driver på utifrån ett annat specifikt mål som ska uppfyllas. Men framåt måste man samla sig runt de gemensamma målen som finns i kommunfullmäktiges budget och ta gemensamt ansvarstagande vad gäller måluppfyllelsen för samtliga mål. Respektive nämnd kan heller inte ha motstridiga mål. Respektive nämnd sätter inte sina egna mål, alla har gemensamma mål, de som finns i kommunfullmäktiges budget. Strategierna för att nå dessa behöver synkas bland dem som förväntas verka i processen för att verka för god måluppfyllelse. Vägen in Idag kan planeringsprocessen starta på många olika sätt av olika aktörer. Hur önskemålen kommer till kommunens kännedom kan vara olika, hur hanteringen sedan sker skiljer sig åt vilket riskerar att vi inte kommer att ha en gemensam process med gemensamma flöden. Att vägen in till kommunen kommer att ske genom kontakt med politiker, enskilda tjänstepersoner kommer säkert vara svårt att komma ifrån. Men hanteringen därefter är något som vi i högre grad kan påverka och förbättra. Oavsett varifrån idén kommer måste olika överväganden och bedömningar göras om projektets förutsättningar och om möjligheterna att kunna genomföra det. Därför är rekommendationen att det behöver finnas ett forum som löpande och kontinuerligt kan göra dessa övervägande i något vi kan kalla för behovsskedet men också att inkommande förfrågningar tas till ett och samma forum. Behovsskedet Idag råder det skilda uppfattningar om hur det tidiga skedet i planeringsdelen ska gå till. Hur bedömning av behov och framförda önskemål ska göras, vilka som har mandat att göra dessa bedömningar och vad som ska vara vägledande i bedömningen och vilka perspektiv som är viktiga att väga in redan i det tidiga skedet. Här behöver finnas mer formaliserad struktur för hur behovsskedet ska se ut innan beslut fattas om att pröva detaljplanen eller inte? Växjö kommun 14 (18)

79 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Behovsskedet skulle i så fall omfatta tiden från inlämnande av ett behov eller förslag till besked om staden är positiv till att pröva att genomföra projektet eller inte. I detta tidiga skede av processen kan en hel del frågor belysas och besvaras som underlättar det kommande projektarbetet. Projektförslaget kan också överges om förutsättningar för ett genomförande saknas. Övervägandena här syftar till att bedöma projektförslaget utifrån vad det tillför staden men också att noggranna överväganden här kan spara tid, pengar, andra resurser. Detta skulle kunna göra processen mer effektiv och ändamålsenlig. Inom behovsskedet kan man också tänka sig att det ibland kan behöva göra en aktivitet som heter utreda förfrågan. Tillexempel en förfrågan om ett bostadsprojekt på ett ännu ej planlagt område, skulle kanske innebära att processen startar med en aktivitet som heter utreda förfrågan. Denna aktivitet skulle i så fall rendera två möjliga svar: Utredningen visar att vi kan gå vidare med förfrågan då den visar på att området ifråga är aktuellt för bostäder och går vidare till en eventuell samordningsgrupp. Utredningen visar att området inte är aktuell för bostäder och behandlas inte något mer om inte förutsättningarna för området i fråga ändras. I skissen ovan finns en tillagd ruta för att illustrera hur behovsskedet skulle kunna integreras i processen som en del i den formella planprocessen Samordningsgrupp: Om behovsskedet är aktuellt kommer det behöva bemannas upp och eventuellt skulle det kunna finnas ett likhetstecken mellan en sådan arbetsgrupp och samordningsgruppen. Eller så är det något ytterligare som ska till. Men innan ett eventuellt behovsskede blir mer formaliserat är det viktigt att samordningsgruppens ansvar fastställs så att arbetet där kan fortsätta. Som redan framarbetat förslaget säger, ska samordningsgruppen ha som uppgift att tillsammans diskutera och besluta om eventuella kompromisser i respektive projekt så att förslaget tagit hänsyn till alla aspekter. Om det av olika skäl inte går att komma överens inom gruppen finns det en chefsgrupp som frågan skall eskaleras till så att man där får ta de beslut som krävs. En tanke med att fånga upp förvaltningsöverskridande frågor och ta upp dessa i samordningsgruppen är att enklare kunna åskådliggöra de olika alternativen som man kan komma att kompromissa mellan innan man tar ett formellt beslut. Det innebär inte att verkställigheten inte ska följa det beslut som tas av politiken utan det handlar om att leverera Växjö kommun 15 (18)

80 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] rätt information så att politiken har större möjlighet att ta rätt beslut när det är avvägningar som måste göras dvs de olika kompromisser med konsekvensanalys som samordningsgruppen tillsammans arbetar fram. Framåt behöver dock även representationen i gruppen förtydligas, ska personerna vara sakkunniga och dessutom ha chefsfunktion i den förvaltning eller bolag man representerar. Definiera plandokumenten Kan te sig som en enkel analys att plandokumentens syfte, användning, beroenden måste definieras och användas på samma sätt vad gäller rutiner och formell hantering men är en viktig åtgärd för att skapa tydlighet och likvärdighet då det idag råder oordning. Aktuella plandokument att definiera är: Planprogram Planbesked Plan-PM Projektbeskrivning Projektdirektiv 6 Slutsatser En utvecklad samhällsbyggnadsprocess kan stärka Växjö kommuns varumärke och attraktionskraft Att ha en väl fungerande samhällsbyggnadsprocess är en central faktor för utvecklingen av en attraktiv kommun att bo i, verka i och besöka. För att utvecklas vidare mot en växande attraktiv kommun är det nödvändigt att förvaltningar och bolag som är involverade blir processorienterade och använder gemensamma arbetssätt, att ta gemensamt ansvar för processens mål och att ta gemensamt ansvar för processens flöde från start till slut. För att få till ett bättre arbetsflöde och samarbete är det tidiga skedet viktigt att utveckla. Genom att utveckla och integrera ett behovsskede som blir del av den formella planprocessen finns det en strategisk plattform som syftar till att få till en bättre helhet och inte något som får förbises. För att detta ska vara möjligt måste även inkommande förfrågningar och behov hänvisas till ett forum oavsett varifrån behovet eller önskemålet kommer ifrån. Att säkerställa en ändamålsenlig, effektiv och flexibel process Genom att få igång ett processorienterat tankesätt, arbetssätt och användning av alla berörda så kommer vi få till en ändamålsenlig process. För att få till en effektiv process där projektförslag planeras sammanhållet och i rätt tidsföljd, där konsekvenser beskrivs och omhändertas samlat krävs justeringar och tillägg till Växjö kommun 16 (18)

81 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] befintlig formell planprocess. Genom att skapa ett formaliserat forum med ett tydligt mandat att hantera behovsskedet finns stora möjligheter att så till en mer effektiv process. Ett av syftena med ett processorienterat arbetssätt är att identifiera de återkommande flödena för att se till så att frågor hanteras på ett likvärdigt sätt. Det kan finnas undantag och det kräver att processen är definierad på en lagom detaljerad nivå så att det finns utrymme att hantera även frågor som inte är så frekventa men också skapa ett visst handlingsutrymme för professionen som dagligen jobbar i processen. 7 Rekommendation/bedömning Efter att ett behov eller ett önskemål gällande projekt eller detaljplaner kommit till kommunens kännedom ska ärendet tas vidare till ett gemensamt forum där representanter från tillexempel planeringskontoret, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen och näringslivskontoret gemensamt bedömer om ärendets vidare hantering. Detta syftar till bättre förankring, att få till en likvärdig hantering och ett helhetsperspektiv. Att den gemensamma hanteringen och bedömningen av projekt och detaljplaneförfrågningar integreras i den mer formella planeringsprocessen genom att införa en inledande del, med arbetsnamnet behovsskede. Det skulle innebära att behovsskedet är inget steg som ärendet får hoppa över. Men möjligheterna med ett sådant förfarande behöver ses över ytterligare, framförallt vad gäller: - Hur en arbetsgrupp (eventuellt samordningsgruppen) skulle kunna formeras för att ha i uppgift att bemanna i behovsskedet. Hur en sådan arbetsgrupps mandat och uppgift kan se ut. I samband med detta behöver även samordningsgruppen och övriga arbetsgrupper som finns inom Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ses över, så att behovet av respektive grupp finns och att syfte är klart. Det ska inte gå inflation i antalet grupper, utan behovet och nyttan med dem måste styra. - Hur behovsskedet skulle kunna formaliseras, vad som ska vara vägledande i bedömningar och vilka perspektiv som särskilt ska beaktas. - Den formella gången behöver förtydligas för hur olika prioriteringar som inte går att förena ska hanteras. Vad som avgör och vem som tar det beslutet. Oavsett om ett behovsskede kommer till eller inte behöver åtminstone samordningsgruppens ansvar fastställas för att komma vidare så länge i det forumet Definiera plandokumenten för att skapa tydlighet och likvärdighet. Växjö kommun 17 (18)

82 Utredning för att förbättra arbetet med Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd ] [ [Ev. diarienummer] Att chefer och medarbetare som verkar inom huvudprocessen får tydligare introduktion om och ökad förståelse av och kunskap om det processorienterade arbetssättet. Stärka gemenskapen mellan berörda, genom att samlas runt det gemensamma som man ska åstadkomma i processen och skapa samsyn. Det kan även handla om mer löpande utbyten och kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och bolag för ökad kunskap och kännedom om varandras professioner. 8 Källor Digitalisering av grundkartor och detaljplaner- Växjö kommun 18 (18)

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utredning för att förbättra arbetet med samhällsplanering Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utredningen och finansieringen beslutas i samband med kommunstyrelsens internbudget. Bakgrund I en starkt växande stad med ökad befolkning och nya företag, med regionmotorfunktioner, högt ställda miljömål och mål att utvecklas som en universitetsstad ställs stora krav på intern och extern samverkan, framsynthet och att kunna överblicka långa planeringsperioder samtidigt som det behövs flexibilitet och ibland snabba beslut. Växjö kommuns processarbete syftar till smidiga arbetsflöden, helhetsperspektiv och samarbeten där olika kompetenser tas tillvara och samverkar. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 492/2017 föreslagit att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att starta en nulägesanalys och utredning för att förbättra arbetsflödet i att utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd. Yrkanden Anna Tenje (M): Kommunstyrelsen beslutar att utredningen och finansieringen beslutas i samband med kommunstyrelsens internbudget. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt eget yrkande. Beslutet skickas till För kännedom Alla nämnder och styrelser Utvecklingschefen 1 (1)

84 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Dnr Redovisning av uppdrag om att införa gemensam vikarieförmedling Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner avrapporteringen av uppdraget. Bakgrund I kommunfullmäktiges budget för 2018 gavs uppdrag att införa gemensam vikarieförmedling. Under 2017 och delar av 2018 har verksamheterna arbetat med uppdraget inom ramen för en gemensam arbetsgrupp. Arbetsgruppen har utarbetat en riktning för det fortsatta arbetet, vilken redovisas i bilaga, daterad 23 november Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 23 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att den utarbetade riktningen bedöms skapa ökad samordning av såväl administrativa resurser som nyttjandet av vikarierna. Detta bör bidra till ökad ekonomisk effektivitet såväl som bättre personalpolitik. Av verksamhetsskäl anses dock en hundraprocentig samordning som olämplig. 1 (1)

85 ÄRENDE Dnr KS Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsen Avrapportering - Gemensam vikarieförmedling Förslag till beslut KSOP föreslår att kommunstyrelsen godkänner avrapporteringen av uppdraget. Bakgrund I kommunfullmäktiges budget för 2018 gavs uppdrag att införa gemensam vikarieförmedling. Under 2017 och delar av 2018 har verksamheterna arbetat med uppdraget inom ramen för en gemensam arbetsgrupp. Arbetsgruppen har utarbetat en riktning för det fortsatta arbetet, vilken redovisas i bilaga. Bedömning Den utarbetade riktningen bedöms skapa ökad samordning av såväl administrativa resurser som nyttjandet av vikarierna. Detta bör bidra till ökad ekonomisk effektivitet såväl som bättre personalpolitik. Av verksamhetsskäl anses dock en hundraprocentig samordning som olämplig. Beslutet skickas till För åtgärd Kansliet För kännedom Personalkontoret Samtliga förvaltningar Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post peter.karlsson@vaxjo.se

86 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne kommunchef Jens Sonnbjer tf HR-chef 2 (4)

87 ÄRENDE Dnr KS Avrapportering av uppdraget - Gemensam vikarieförmedling Arbetsgrupp Veronica Berg (Projektansvarig) Johan Arvung Susanne Johansson Åsa Iburg Ingela Nygren Elisabeth Sköld Bakgrund Under 2017 och delar av 2018 har en arbetsgrupp jobbat med att ta fram underlag för att skapa en gemensam vikariepool. Det har i förvaltningschefsledet funnits en tveksamhet om det är rätt att skapa en gemensam vikariepool då det redan finns två inarbetade organisationer, en inom utbildningsförvaltningen och en inom omsorgsförvaltningen. Hur respektive bemanning organiseras är olika eftersom det är två olika behov av vikarier som styr. Utbildningsförvaltningen har endast timvikarie i sin vikarieförmedling som avdelning personal på utbildningsförvaltningen ansvarar för. Omsorgsförvaltningens bemanningsenhet bemannar dygnet runt och har ca 40 medarbetare anställda i en pool som ersätter vid vakans. Timanställda anställs inte genom bemanningsenheten utan av respektive chef. I SKL:s rapport Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden Rekryteringsrapport 2018, sägs att timanställning är en betydelsefull väg in för framtida tillsvidareanställning. Därför är detta en viktig grupp av medarbetare där vi tillsammans måste arbeta för gemensamma riktlinjer kring anställning för timanställda. Framtid Utbildningsförvaltningens vikarieförmedling kommer fortsätta på liknande sätt som tidigare. Omsorgsförvaltningens bemanningsenhet kommer att förändra sin organisation och arbetssätt. Timvikarie kommer att anställas genom bemanningsenheten på liknande sätt som på utbildningsförvaltningen. 3 (4)

88 ÄRENDE Dnr KS Omsorgsförvaltningen stärker upp genom att anställa ytterligare en enhetschef. För att säkerhetsställa att arbete- och välfärd och måltidsorganisationen inte ska bygga egna organisationer för bemanning kommer dessa att ingå i den organisation som omsorgsförvaltningen har. Ett gemensamt förvaltningsövergripande arbete kommer att ske för att skapa gemensamma metoder kring timanställda med fokus på attraktiv arbetsgivare. Målsättning Målsättning för omsorgsförvaltningen är att ha en ny organisation på plats till Samarbetet med arbete- och välfärd och eventuellt måltidsorganisationen ska fortsätta. Gemensamt arbetssätt för att underlätta rekrytering av timanställda ska utarbetas. Omsorgsförvaltningens bemanningsorganisation kommer föreslås flyttas organisatoriskt till avdelning personal (omsorgsförvaltningen). 4 (4)

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag till byggnadsnämnden och kommunchefen om fler detaljplaner, översyn av aktuella detaljplaner och marknadsmässiga priser i Ingelstad Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget om fler detaljplaner, översyn av aktuella detaljplaner och marknadsmässiga priser i Ingelstad. Bakgrund Sofia Stynsberg (M) har i en skrivelse inkommen den 28 november 2016 föreslagit att kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad. Detta för att skapa fler möjligheter för nybyggnation av villor och lägenheter. I samband med översynen av detaljplanerna bör även möjligheterna till marknadsmässiga priser undersökas. Kommunstyrelsen beslutade 29/2017 att uppdra till byggnadsnämnden att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad och att i samband med översynen av detaljplanerna även undersöka möjligheterna till marknadsmässiga priser. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 3 december 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att 2 detaljplaner antogs för bostäder i Ingelstad, Ingelstad 4:14 samt Ingelstad 19:29 med flera under På fastigheten Ingelstad 4:14 bygger nu Vidingehem 6 stycken lägenheter som ska vara klara för inflyttning under andra kvartalet 2019, och inom detaljplanen för Ingelstad 19:29 med flera har det byggts ut ett nytt bostadskvarter med 9 stycken villatomter. Detta område har lagts ut till försäljning under hösten 2019 och av dessa villatomter har hittills 5 stycken blivit sålda. Detaljplanearbete pågår för närvarande för Ingelstad Centrum inklusive Näckrosen, där kommunen, Vidingehem och privata fastighetsägare samverkar för att få fram en detaljplan. Ett detaljplanearbete för ett större utbyggnadsområde på kommunal mark i de södra delarna av Ingelstad är 1 (2)

90 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott påbörjat. Här behöver bland annat utredas hur den gamla deponin ska hanteras. Det är i dagsläget svårt att säga när dessa detaljplaner kommer att antas av byggnadsnämnden. I senaste revideringen av kommunstyrelses reglemente 49/2017 fastställdes att kommunstyrelsen bland annat ska besluta om försäljning av kvartersmark för bostadsändamål i orter utanför Växjö stad till av kommunfullmäktige fastställt riktpris, samt fastställa särskilt pris för sådan mark där det är motiverat med hänsyn till läge, grundförhållanden, arkeologi eller byggprojektets speciella förutsättningar. I dagsläget är det fastställda priset för bostadsmark i orterna utanför Växjö, inklusive Ingelstad, 100 kronor/m 2 mark. Kommunstyrelsen kan i dagsläget fastställa ett särskilt pris/marknadsmässigt pris för mark i Ingelstad med hänsyn tagen till läge, grundförhållanden, arkeologi eller byggprojektets speciella förutsättningar. Framtagandet av det särskilda priset görs antingen genom att utföra en värdering av en oberoende värderingsman, genom att göra en jämförelse av prissättning i liknande områden eller av närbelägna fastigheter eller genom att göra ett påslag på befintligt pris för beräknat tillkommande kostnader. Priset fastställs därefter av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har redan för fastigheterna inom detaljplanen för Ingelstad 19:29 fastställt särskilt pris för tomtmark, 190/2018. För dessa fastigheter tas ett tilläggspris om 170 kronor/m 2 ut utöver det fastslagna priset om 100 kronor/m 2. 2 (2)

91 ÄRENDE Dnr KS Paul Herbertsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Uppdrag till byggnadsnämnden och kommunchefen om fler detaljplaner, översyn av aktuella detaljplaner och marknadsmässiga priser i Ingelstad Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget om fler detaljplaner, översyn av aktuella detaljplaner och marknadsmässiga priser i Ingelstad. Bakgrund Sofia Stynsberg (M) har i en skrivelse inkommen den 28 november 2016 föreslagit att kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad. Detta för att skapa fler möjligheter för nybyggnation av villor och lägenheter. I samband med översynen av detaljplanerna bör även möjligheterna till marknadsmässiga priser undersökas. Kommunstyrelsen beslutade 29/2017 att uppdra till byggnadsnämnden att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad och att i samband med översynen av detaljplanerna även undersöka möjligheterna till marknadsmässiga priser. Bedömning Under 2016 antogs 2 detaljplaner för bostäder i Ingelstad, Ingelstad 4:14 samt Ingelstad 19:29 m.fl. På fastigheten Ingelstad 4:14 bygger nu Vidingehem 6 st lägenheter som ska vara klara för inflyttning under andra kvartalet 2019, och inom detaljplanen för Ingelstad 19:29 m.fl. har det byggts ut ett nytt bostadskvarter med 9 st villatomter. Detta område har lagts ut till försäljning under hösten 2019 och av dessa villatomter har hittills 5 st blivit sålda. Detaljplanearbete pågår för närvarande för Ingelstad Centrum inklusive Näckrosen, där kommunen, Vidingehem och privata fastighetsägare samverkar för att få fram en detaljplan. Ett detaljplanearbete för ett större utbyggnadsområde på kommunal mark i de södra delarna av Ingelstad är påbörjat. Här behöver bl.a. utredas hur den gamla deponin ska hanteras. Det är i dagsläget svårt att säga när dessa detaljplaner kommer att antas av byggnadsnämnden. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post paul.herbertsson@vaxjo.se

92 ÄRENDE Dnr KS I senaste revideringen av kommunstyrelses reglemente 49/2017 fastställdes att kommunstyrelsen bl.a. ska besluta om: försäljning av kvartersmark för bostadsändamål i orter utanför Växjö stad till av kommunfullmäktige fastställt riktpris, samt fastställa särskilt pris för sådan mark där det är motiverat med hänsyn till läge, grundförhållanden, arkeologi eller byggprojektets speciella förutsättningar I dagsläget är det fastställda priset för bostadsmark i orterna utanför Växjö, inklusive Ingelstad, 100 kr/m2 mark. Kommunstyrelsen kan i dagsläget fastställa ett särskilt pris/marknadsmässigt pris för mark i Ingelstad med hänsyn tagen till läge, grundförhållanden, arkeologi eller byggprojektets speciella förutsättningar. Framtagandet av det särskilda priset görs antingen genom att utföra en värdering av en oberoende värderingsman, genom att göra en jämförelse av prissättning i liknande områden eller av närbelägna fastigheter eller genom att göra ett påslag på befintligt pris för beräknat tillkommande kostnader. Priset fastställs därefter av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har redan för fastigheterna inom detaljplanen för Ingelstad 19:29 fastställt särskilt pris för tomtmark, 190/2018. För dessa fastigheter tas ett tilläggspris om 170 kr/m2 ut utöver det fastslagna priset om 100 kr/m2. Beslutet skickas till För kännedom Förvaltningschef stadsbyggnadskontoret Planeringschef, kommunledningsförvaltningen Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 2 (2)

93 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Skrivelse rörande detaljplaner för tomter i Ingelstad - Sofia Stynsberg (M) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar till byggnadsnämnden att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad. I samband med översynen av detaljplanerna bör även möjligheterna till marknadsmässiga priser undersökas. Bakgrund Sofia Stynsberg (M) har i en skrivelse inkommen den 28 november 2016 föreslagit att kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad. Detta för att skapa fler möjligheter för nybyggnation av villor och lägenheter. I samband med översynen av detaljplanerna bör även möjligheterna till marknadsmässiga priser undersökas. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 707/2016 föreslagit att kommunstyrelsen ska uppdra till byggnadsnämnden att ta fram fler detaljplaner samt att se över aktuella detaljplaner i Ingelstad. I samband med översynen av detaljplanerna bör även möjligheterna till marknadsmässiga priser undersökas. Yrkanden Per Schöldberg (C): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Byggnadsnämnden Kommunchefen (planeringschefen) 1 (1)

94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag till de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner återredovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i sin internbudget i 412/2016 att under punkten under 5.3 Målområde Bygga och bo: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. VKAB har i 164/2018 lämnat sin redovisning. Beslutsunderlag VKAB har i 164/2018 beslutat överlämna sin återredovisning till kommunstyrelsen. VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att Växjöbostäder AB rapporterar att man har kapacitet, personella resurser med rätt kompetens och ekonomi att bygga 400 bostäder per år. Däremot har inte markportföljen innehållit tillräckligt med mark/byggrätter. Stort fokus har lagts och läggs på att fylla på markportföljen där exempelvis kommunhuset är ett exempel. Vidingehem AB hade under 2017 resursbrist, oavsett egen eller inhyrd kompetens. I kombination med överklaganden, högt kostnadsläge och svårigheter att få lönsamhet i nybyggnadsprojekt (bostäder) färdigställde Vidingehem inga bostäder under Ytterligare en utmaning som Vidingehem har är att man äger verksamhetslokaler och därmed också ett antal projekt med hög prioritet för att täcka upp efterfråga och behov. Bedömningen som görs är att bostadsbolagen tillsammans uppfyller uppdraget om beredskap att bygga 400 bostäder/år förutsatt att rätt kompetens och tillräckligt med mark/byggrätter finns tillgängligt. 1 (1)

95 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Uppdrag till de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner återredovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i sin internbudget i 412/2016 att under punkten under 5.3 Målområde Bygga och bo: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. VKAB har i 164/2018 lämnat sin redovisning. Beslutsunderlag VKAB har i 164/2018 beslutat överlämna sin återredovisning till kommunstyrelsen. VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att Växjöbostäder AB rapporterar att man har kapacitet, personella resurser med rätt kompetens och ekonomi att bygga 400 bostäder per år. Däremot har inte markportföljen innehållit tillräckligt med mark/byggrätter. Stort fokus har lagts och läggs på att fylla på markportföljen där exempelvis kommunhuset är ett exempel. Vidingehem AB hade under 2017 resursbrist, oavsett egen eller inhyrd kompetens. I kombination med överklaganden, högt kostnadsläge och svårigheter att få lönsamhet i nybyggnadsprojekt (bostäder) färdigställde Vidingehem inga bostäder under Ytterligare en utmaning som Vidingehem har är att man äger verksamhetslokaler och därmed också ett antal projekt med hög prioritet för att täcka upp efterfråga och behov. Bedömningen som görs är att bostadsbolagen tillsammans uppfyller uppdraget om beredskap att bygga 400 bostäder/år förutsatt att rätt kompetens och tillräckligt med mark/byggrätter finns tillgängligt. Beslutet skickas till För kännedom VKAB Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Växjö Kommunföretag AB (VKAB) Organisationsnummer: Dnr Återrapportering till kommunfullmäktige på budgetuppdrag till de kommunala bolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år Styrelsens beslut VKAB översänder återrapportering på uppdrag till kommunstyrelsen. Bakgrund I 412/2016 beslutade kommunstyrelsen om internbudget 2017 och la i beslutet till följande punkt under 5.3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. Beslutsunderlag VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att Växjöbostäder AB rapporterar att man har kapacitet, personella resurser med rätt kompetens och ekonomi att bygga 400 bostäder per år. Däremot har inte markportföljen innehållit tillräckligt med mark/byggrätter. Stort fokus har lagts och läggs på att fylla på markportföljen där exempelvis kommunhuset är ett exempel. Vidingehem AB hade under 2017 resursbrist, oavsett egen eller inhyrd kompetens. I kombination med överklaganden, högt kostnadsläge och svårigheter att få lönsamhet i nybyggnadsprojekt (bostäder) färdigställde Vidingehem inga bostäder under Ytterligare en utmaning som Vidingehem har är att man äger verksamhetslokaler och därmed också ett antal projekt med hög prioritet för att täcka upp efterfråga och behov. Bedömningen som görs är att bostadsbolagen tillsammans uppfyller uppdraget om beredskap att bygga 400 bostäder/år förutsatt att rätt kompetens och tillräckligt med mark/byggrätter finns tillgängligt. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Växjöbostäder AB Vidingehem AB 1 (1)

97 ÄRENDE Dnr VKAB Sara Ullman kommunchefssekreterare Tel Styrelsen Växjö Kommunföretag AB Återrapportering på kommunstyrelsen beslut 412/2016 om uppdrag till bostadsbolagen i kommunstyrelsens internbudget 2017 Förslag till beslut VKAB översänder återrapportering på uppdrag till kommunstyrelsen. Bakgrund I 412/2016 beslutade kommunstyrelsen om internbudget 2017 och la i beslutet till följande punkt under 5.3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. Bedömning Växjöbostäder AB rapporterar att man har kapacitet, personella resurser med rätt kompetens och ekonomi att bygga 400 bostäder per år. Däremot har markportföljen med byggrätter inte kunna fyllas på i samma takt som nya bostäder byggts. Under 2017 har 131 bostäder byggts och ytterligare 248 bostäder tom oktober 2018 har färdigställts. Vi har endast vunnit en av tre markanvisningstävlingar under 2018 och prisbilden på annan mark har varit för hög. Vi har dessutom sålt byggrätter genom försäljningen av Hovslund under Stort fokus har därför lagts och läggs på att fylla på markportföljen där kommunhuset och byggbar mark i Arabyområdet är två exempel. I Vidingehem AB rådde under 2017 brist på personella resurser, och detta i kombination med överklaganden, högt kostnadsläge och svårigheter att få lönsamhet i nybyggnadsprojekt (bostäder) föranledde att inga bostäder färdigställdes under Ytterligare en utmaning som Vidingehem har är att man äger verksamhetslokaler och därmed också ett antal projekt med hög prioritet för att täcka upp efterfråga och behov. Bedömningen som görs är att bostadsbolagen tillsammans uppfyller uppdraget om beredskap att bygga 400 bostäder/år förutsatt att rätt kompetens och tillräckligt med mark/byggrätter finns tillgängligt. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen Växjö Kommunföretag AB 1 (2)

98 ÄRENDE Dnr VKAB För kännedom Växjöbostäder AB Vidingehem AB Monica Skagne VD VKAB 2 (2)

99 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunstyrelsens internbudget 2017 Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen antar föreslagen internbudget för 2017 med följande ändringar: På sidan 28 tas följande text bort: Under budgetarbetet har ytterligare direktiv om en reservation på 1,5 % framkommit. Beräknat exklusive de fasta kostnaderna, dvs. personalkostnader, hyror, kapitalkostnader, avtalade bidragsutbetalningar motsvarar detta ett belopp på 525 tkr för kommunstyrelsen. I beräkningen är måltidsorganisationen samt de nya anslagen för demografi på 16 mkr undantagna. Och ersätts med följande text: För att möta risken för sänkta intäkter med anledning av försvagat skatteunderlag reserveras 1,62 % beräknat på kommunstyrelsens tilldelade ram, exklusive vissa avtalade utbetalningar, motsvarande 5,1 mkr samt de 16 mkr planerade för demografitillskott. Totalt motsvarar reservationen 21,1 mkr. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att genomföra konsekvensändringar i internbudgeten med anledning av ovanstående textförändring. En ny punkt läggs till under 5.3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. På sidan 17 under 3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO i punkt nummer fem tas följande text bort: Driva stadsutvecklingsprojekten framåt. Och ersättas med följande text: 1 (9)

100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Driva stadsutvecklingsprojekten framåt i syfte att förtäta staden och göra den mer attraktiv för att öka byggandet. 2. Kommunstyrelsen anvisar medel till föreslagen exploateringsbudget för Kommunstyrelsen antar föreslagen intern kontrollplan för Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens antagna interna kontrollplan för 2017 även ska gälla som koncernövergripande intern kontrollplan för Förslaget till kommunstyrelsens internbudget 2017 innebär att resurstillskottet i första hand tas i anspråk för förslagna resursförstärkningar. Det innebär att finansieringen för tjänster inom säkerhets- och beredskap, strategisk vattenplanering, mark- och exploateringsfrågor samt koncerncontroller också tas inom resurstillskottet. Resursförstärkningar som behövs för evenemang, servicelots, vision 2050 samt integrationsarbetet tas från resurstillskottet i första hand. I andra hand kan eget kapital användas. Reservationer Socialdemokraterna i kommunstyrelsen reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Carin Högstedt (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Håkan Engdahl (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Kommunstyrelsen upprättar årligen en internbudget utifrån den budgetram som beslutats av kommunfullmäktige. I kommunfullmäktiges budget fastställs fördelning av resurser till nämnden. Nämnden ska därför upprätta en detaljerad intern budget, och där formulera nämndens åtagande för att bidra till kommunfullmäktiges mål med de resurser man har. Internbudgeten är planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 17 oktober 2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att enligt anvisningar för kommunstyrelsen som nämnd för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital ska internbudgeten visa 2 (9)

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen kostnader, intäkter och netto sammantaget för respektive verksamhetsgrupp. Den ska också ta upp de av fullmäktige angivna målsättningarna kopplade till god ekonomisk hushållning och de mål för verksamheter i övrigt som är prioriterade i fullmäktiges budget. I enlighet med interna anvisningar för kommunstyrelsen som nämnd för budgetarbete, månatlig budgetuppföljning samt hantering av eget kapital ska uppföljning av målsättningar göras vid varje delårsbokslut. I enlighet med riktlinjer för budget, bokslut och ekonomiska rapporter ska kommunstyrelsen upprätta månadsuppföljning. Arbetsutskottet har i 565/2016 föreslagit att kommunstyrelsen ska fatta följande beslut: 1. Kommunstyrelsen antar föreslagen internbudget för Kommunstyrelsen anvisar medel till föreslagen exploateringsbudget för Kommunstyrelsen antar föreslagen intern kontrollplan för Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens antagna interna kontrollplan för 2017 även ska gälla som koncernövergripande intern kontrollplan för Förslaget till kommunstyrelsens internbudget innebär ett ianspråktagande av det egna kapitalet. Yrkanden Oliver Rosengren (M) med instämmande av Per Schöldberg (C) och Lennart Adell Kind (L): 1. Kommunstyrelsen antar föreslagen internbudget för 2017 med följande ändringar: På sidan 28 tas följande text tas bort: Under budgetarbetet har ytterligare direktiv om en reservation på 1,5 % framkommit. Beräknat exklusive de fasta kostnaderna, dvs. personalkostnader, hyror, kapitalkostnader, avtalade bidragsutbetalningar motsvarar detta ett belopp på 525 tkr för kommunstyrelsen. I beräkningen är måltidsorganisationen samt de nya anslagen för demografi på 16 mkr undantagna. Och ersätts med följande text: 3 (9)

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen För att möta risken för sänkta intäkter med anledning av försvagat skatteunderlag reserveras 1,62 % beräknat på kommunstyrelsens tilldelade ram, exklusive vissa avtalade utbetalningar, motsvarande 5,1 mkr samt de 16 mkr planerade för demografitillskott. Totalt motsvarar reservationen 21,1 mkr. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att genomföra konsekvensändringar i internbudgeten med anledning av ovanstående textförändring. En ny punkt läggs till under 5.3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO: Kommunstyrelsen uppdrar åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. På sidan 17 under 3 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO i punkt nummer fem tas följande text bort: Driva stadsutvecklingsprojekten framåt Och ersättas med följande text: Driva stadsutvecklingsprojekten framåt i syfte att förtäta staden och göra den mer attraktiv för att öka byggandet. 2. Kommunstyrelsen anvisar medel till föreslagen exploateringsbudget för Kommunstyrelsen antar föreslagen intern kontrollplan för Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens antagna interna kontrollplan för 2017 även ska gälla som koncernövergripande intern kontrollplan för Förslaget till kommunstyrelsens internbudget 2017 innebär att resurstillskottet i första hand tas i anspråk för förslagna resursförstärkningar. Det innebär att finansieringen för tjänster inom säkerhets- och beredskap, strategisk vattenplanering, mark- och exploateringsfrågor samt koncerncontroller också tas inom resurstillskottet. Resursförstärkningar som behövs för evenemang, servicelots, vision 2050 samt integrationsarbetet tas från resurstillskottet i första hand. I andra hand kan eget kapital användas. 4 (9)

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Åsa Karlsson Björkmarker (S) med instämmande av Carin Högstedt (V) och Gunnar Storbjörk (S): 1. Kommunstyrelsen antar föreslagen internbudget för 2017 med följande ändringar: Arbete och företag: Sid 14 - Samma punkt två gånger. Stryk sista punkten med proaktivt arbete Barn och utbildning Sid 15 - Ersätter punkt: Förbättring av mat och måltidsupplevelse genom att laga maten i så stor utsträckning som möjligt från grunden och så nära den som äter den som möjligt. Att successivt öka valfriheten genom att på grundskolorna och gymnasieskolorna erbjuda minst två maträtter varav en vegetarisk. Ny punkt: Andelen ekologisk och eller närproducerade livsmedel ska öka till 62% Bygga bo: Sid 17 -Ersätter andra punkten sid 17: Detaljplaner ska vara flexibla och möjliggöra olika upplåtelseformer både i staden och i kommundelscentra i syfte att öka valfriheten av boendeform samt bidra till ett ökat byggande. Ersätter femte punkten: Driva stadsutvecklingsprojekten framåt i syfte att förtäta staden och göra den mer attraktiv för att öka byggandet. Ersätter sjunde punkten: Öka det träbaserade byggandet av bostäder och lokaler genom att skapa ökad förståelse för, och föra en aktiv dialog om, träbaserat byggande. Fortsätta utveckla träbyggandet och möjliggöra mer trähusbyggnation på kommunal mark. Att arbeta aktivt med och uppfylla målen i träbyggnadsstrategin. Nya punkter: Att uppdra åt de kommunala bostadsbolagen att skaffa sig beredskap för att bygga 400 bostäder per år. 5 (9)

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Att se över de kommunala markpriserna och med det ge uppdrag att se över på vilket sätt anslutnings och exploateringskostnader kan sänkas redan vid detaljplaneskedet. Att ge möjlighet att arbeta med tomträtt vid byggnation av hyresrätter. Att arbeta med möjligheten att ställa krav på maxhyra vid markanvisning. Demokrati och mångfald Ny punkt: Kommunstyrelsen ska genomföra och följa upp målen i Mångfaldsprogrammet. Kontinuerliga nulägesanalyser genomförs i syfte att komma vidare med arbetet. Miljö, energi och trafik Sid 21 Ersätter sjätte punkten: Staden planeras på ett sätt som kombinerar förtätning och sparande av grönstruktur. Staden planeras utifrån kollektivtrafikstråk och cykelstråk och med möjlighet att optimera transporter. Mål som närhet till kollektivtrafik och cykelvägar bör prövas vid detaljplaneläggning. Stöd och omsorg: sid 22 Ersätter andra punkten med: Förbättring av mat och måltidsupplevelse genom att laga maten i så stor utsträckning som möjligt från grunden och så nära den som äter den som möjligt samt utveckla arbetet kring måltidsmiljön med omsorgsförvaltningen. Uppleva och Göra Ersätter punkt 3: Genomförande och implementering av länsgemensam folkhälsopolicy enligt de prioriterade målområdena: Barn och ungas uppväxtvillkor samt tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. Nya punkter: Utifrån folkhälsorapportens resultat arbeta med att minska hälsoskillnaderna. En handlingsplan för suicidprevention ska tas fram. 6 (9)

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Växjö Kommun som arbetsgivare sid. 25. Nya punkter: Ett arbete för att minska antalet delade turer ska ske i kommunen för att minska stress och ohälsa. Heltid ska vara norm. Ekonomi och Effektivitet På sidan 28 tas följande text tas bort: Under budgetarbetet har ytterligare direktiv om en reservation på 1,5 % framkommit. Beräknat exklusive de fasta kostnaderna, dvs. personalkostnader, hyror, kapitalkostnader, avtalade bidragsutbetalningar motsvarar detta ett belopp på 525 tkr för kommunstyrelsen. I beräkningen är måltidsorganisationen samt de nya anslagen för demografi på 16 mkr undantagna. 2. Kommunstyrelsen anvisar medel till föreslagen exploateringsbudget för Kommunstyrelsen antar föreslagen intern kontrollplan för Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsens antagna interna kontrollplan för 2017 även ska gälla som koncernövergripande intern kontrollplan för Inga tillsvidaretjänster bekostas med eget kapital utan ska rymmas inom tilldelad ram. Håkan Engdahl (SD): Kommunstyrelsen återremitterar ärendet för sammanställning av de konsekvensförändringar som sker med anledning av Blågröna Växjös yrkande. Beslutsordning Ordförande frågar om ärendet ska återemitteras eller behandlas på dagens sammanträde och finner att ärendet ska behandlas på dagens sammanträde. 7 (9)

106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Ordförande ställer därefter Oliver Rosengrens yrkande mot Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Oliver Rosengrens yrkande. Omröstnings begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Oliver Rosengrens yrkande. Nej för bifall till Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. Omröstningsresultat Oliver Rosengrens yrkande antas med 8 röster mot 6 röster för Åsa Karlsson Björkmarkers yrkande. LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM JA NEJ AVSTÅR TJÄNSTGÖR Per Schöldberg JA (C) Anna Tenje (M) JA Catharina JA Winberg (M) Oliver Rosengren (M) JA Cheryl Jones Magnus Wåhlin (MP) JA Fur (MP) Nils Fransson Lennart Adell Kind JA (L) (L) Jon Malmqvist (KD) JA Tomas Thornell NEJ (S) Malin Lauber NEJ (S) Gunnar NEJ Storbjörk (S) Rose-Marie NEJ Holmqvist (S) Carin Högstedt NEJ (V) 8 (9)

107 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Pontus Nordfjell (SD) Åsa Karlsson Björkmarker (S), ordförande Håkan Engdahl (SD) AVSTÅR NEJ Omröstningsresultat Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (ekonomikontoret) 9 (9)

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Redovisning av uppdrag till VKAB om att förse alla nybyggda flervåningsbyggnader vid färdigställandet med en markering av byggnadsåret Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunstyrelsen den 25 oktober I medborgarförslaget föreslås att Växjö kommun på alla tillkommande flervåningsbyggnader inom stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby vid färdigställandet skall vara försedda med en väl synlig markering av byggnadsåret. Informationen skulle ge gatuvandraren/besökaren, nu och i en avlägsen framtid, perspektiv både i tid och rum på byggnadskulturens utveckling och även berika gatumiljön. Kommunfullmäktige överlämnade i 255/2017 beslutanderätten för förslaget till kommunstyrelsen som i 37/2018 biföll förslaget och uppdrog till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Beslutsunderlag VKAB har i 162/2018 beslutat att översända återrapportering av uppdraget till kommunstyrelsen. VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att VKAB den 15 februari 2018 skickat ut kommunstyrelsens beslut och uppdrag till dotterbolagen (bostads och fastighetsbolagen) för verkställande. Bostads- och fastighetsbolagen följer vid verkställandet sina egna bolags respektive grafiska profiler. Likaså förmedlade VKAB den 2 mars 2018 vidare kommunstyrelsens uppdrag och beslut till ett flertal privata fastighetsaktörer, däribland APP, Sundberg Fastigheter, Castellum, HSB och Kärnhem. 1 (1)

109 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Återrapportering av uppdrag att förse alla nybyggda flervåningsbyggnader vid färdigställandet med en markering av byggnadsåret i stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunstyrelsen den 25 oktober I medborgarförslaget föreslås att Växjö kommun på alla tillkommande flervåningsbyggnader inom stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby vid färdigställandet skall vara försedda med en väl synlig markering av byggnadsåret. Informationen skulle ge gatuvandraren/besökaren, nu och i en avlägsen framtid, perspektiv både i tid och rum på byggnadskulturens utveckling och även berika gatumiljön. Kommunfullmäktige överlämnade i 255/2017 beslutanderätten för förslaget till kommunstyrelsen som i 37/2018 biföll förslaget och uppdrog till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Beslutsunderlag VKAB har i 162/2018 beslutat att översända återrapportering av uppdraget till kommunstyrelsen. VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att VKAB den 15 februari 2018 skickat ut kommunstyrelsens beslut och uppdrag till dotterbolagen (bostadsoch fastighetsbolagen) för verkställande. Bostads- och fastighetsbolagen följer vid verkställandet sina egna bolags respektive grafiska profiler. Likaså förmedlade VKAB den 2 mars 2018 vidare kommunstyrelsens uppdrag och beslut till ett flertal privata fastighetsaktörer, däribland APP, Sundberg Fastigheter, Castellum, HSB och Kärnhem. Beslutet skickas till För kännedom VKAB Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

110 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Växjö Kommunföretag AB (VKAB) Organisationsnummer: Dnr Återrapportering till kommunstyrelsen på uppdrag till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt sprida initiativet till andra fastighetsägare i kommunen Styrelsens beslut VKAB översänder återrapportering på uppdrag till kommunstyrelsen. Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunstyrelsen den 25 oktober I medborgarförslaget föreslås att Växjö kommun på alla tillkommande flervåningsbyggnader inom stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby vid färdigställandet skall vara försedda med en väl synlig markering av byggnadsåret. Informationen skulle ge gatuvandraren/besökaren, nu och i en avlägsen framtid, perspektiv både i tid och rum på byggnadskulturens utveckling och även berika gatumiljön. Kommunfullmäktige överlämnade i 255/2017 beslutanderätten för förslaget till kommunstyrelsen som i 37/2018 biföll förslaget och uppdrog till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Beslutsunderlag VD har i en skrivelse daterad den 6 november 2018 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att VKAB den 15 februari 2018 skickat ut kommunstyrelsens beslut och uppdrag till dotterbolagen (bostads- och fastighetsbolagen) för verkställande. Bostads- och fastighetsbolagen följer vid verkställandet sina egna bolags respektive grafiska profiler. Likaså förmedlade VKAB den 2 mars 2018 vidare kommunstyrelsens uppdrag och beslut till ett flertal privata fastighetsaktörer, däribland APP, Sundberg Fastigheter, Castellum, HSB och Kärnhem. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 1 (2)

111 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Växjö Kommunföretag AB (VKAB) Organisationsnummer: För kännedom Videum Vöfab Växjöbostäder Vidingehem 2 (2)

112 ÄRENDE Dnr VKAB Sara Ullman kommunchefssekreterare Tel Styrelsen Växjö Kommunföretag AB Återrapportering på kommunstyrelsens uppdrag till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt sprida initiativet till andra fastighetsägare i kommunen Förslag till beslut VKAB översänder återrapportering på uppdrag till kommunstyrelsen. Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunstyrelsen den 25 oktober I medborgarförslaget föreslås att Växjö kommun på alla tillkommande flervåningsbyggnader inom stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby vid färdigställandet skall vara försedda med en väl synlig markering av byggnadsåret. Informationen skulle ge gatuvandraren/besökaren, nu och i en avlägsen framtid, perspektiv både i tid och rum på byggnadskulturens utveckling och även berika gatumiljön. Kommunfullmäktige överlämnade i 255/2017 beslutanderätten för förslaget till kommunstyrelsen som i 37/2018 biföll förslaget och uppdrog till VKAB att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Bedömning VKAB har den 15 februari 2018 skickat ut kommunstyrelsens beslut och uppdrag till dotterbolagen (bostads- och fastighetsbolagen) för verkställande. Bostads- och fastighetsbolagen följer vid verkställandet sina egna bolags respektive grafiska profiler. Likaså förmedlade VKAB den 2 mars 2018 vidare kommunstyrelsens uppdrag och beslut till ett flertal privata fastighetsaktörer, däribland APP, Sundberg Fastigheter, Castellum, HSB och Kärnhem. Växjö Kommunföretag AB 1 (2)

113 ÄRENDE Dnr VKAB Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Videum Vöfab Växjöbostäder Vidingehem Monica Skagne VD VKAB 2 (2)

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag om att förse alla nybyggda flervåningsbyggnader vid färdigställandet med en markering av byggnadsåret i stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen bifaller förslaget och uppdrar till Växjö kommunföretag AB (VKAB) att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Bakgrund Ett medborgarförslag inkom till kommunstyrelsen den 25 oktober I medborgarförslaget föreslås att Växjö kommun på alla tillkommande flervåningsbyggnader inom stadsdelarna Centrum, Öster, Väster, Norr och Araby vid färdigställandet skall vara försedda med en väl synlig markering av byggnadsåret. Informationen skulle ge gatuvandraren/besökaren, nu och i en avlägsen framtid, perspektiv både i tid och rum på byggnadskulturens utveckling och även berika gatumiljön. Kommunfullmäktige har i 255/2017 överlämnat beslutanderätten för förslaget till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 21/2018 föreslagit att kommunstyrelsen bifaller förslaget och uppdrar till Växjö kommunföretag AB (VKAB) att förse alla kommunkoncernägda nybyggda flervåningsbyggnader med en markering av byggnadsåret vid färdigställandet samt att informera andra fastighetsägare i kommunen om möjligheten att göra detta. Förslagsställaren deltar i kommunstyrelsens behandling av medborgarförslaget. Beslutet skickas till För åtgärd Växjö kommunföretag AB (VKAB) Justerandes sign Utdragsbestyrkande 63 (98)

115 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen För kännedom Förslagsställaren Justerandes sign Utdragsbestyrkande 64 (98)

116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Inläsningsservice för synskadade med flera Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten om hur uppdraget kring inläsningsservice för synskadade med flera ska lösas. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att verkställa uppdraget såsom det redovisats i kommunchefens skrivelse. Bakgrund I kommunstyrelsen internbudget 2018 finns inläsningsservice för synskadade med flera som ett prioriterat uppdrag. Uppdraget ska finansieras inom ram. Tidigare har kommunen erbjudit denna service via en person på arbete och välfärd men den tjänsten är sedan något år tillbaka indragen. Från hösten 2018 har ett antal möten genomförts med deltagare från kommunikationsenheten, hållbarhetsgruppen, förvaltningen för arbete och välfärd samt synskadades riksförbund. Även kultur- och fritidsförvaltningen har medverkat vid något tillfälle. Dialog kring målgruppens behov har förts direkt med synskadades riksförbund och handikapporganisationen. Efterfrågan av inläsning/uppläsning har minskat de senaste åren då cirka 70 procent av målgruppen är datoriserad. Här bedöms Växjö kommuns webbplats kunna uppfylla behoven då arbete pågår med att säkra att information, bilder och PDF-filer ska vara tillgängliga utefter WCAG 2.0:s rekommendationer. Dessutom kan det kompletteras MP3-filer eller DAISYljudböcker i ZIP- eller RAR-arkiv skapade med hjälp av högkvalitativa röstsynteser, för den information som inte går att lyssna på direkt på vår webbplats (till exempel PDF-filer). Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 28 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår en rapportering om hur uppdraget kring inläsningsservice för synskadade med flera ska lösas. 1 (1)

117 ÄRENDE Dnr KS Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Slutrapport av uppdraget om inläsningsservice för synskadade med flera Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten om hur uppdraget kring inläsningsservice för synskadade med flera ska lösas. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att verkställa uppdraget såsom det redovisats i kommunchefens skrivelse. Bakgrund I kommunstyrelsen internbudget 2018 finns inläsningsservice för synskadade med flera som ett prioriterat uppdrag. Uppdraget ska finansieras inom ram. Tidigare har kommunen erbjudit denna service via en person på arbete och välfärd men den tjänsten är sedan något år tillbaka indragen. Från hösten 2018 har ett antal möten genomförts med deltagare från kommunikationsenheten, hållbarhetsgruppen, förvaltningen för arbete och välfärd samt synskadades riksförbund. Även kultur- och fritidsförvaltningen har medverkat vid något tillfälle. Dialog kring målgruppens behov har förts direkt med synskadades riksförbund och handikapporganisationen. Efterfrågan av inläsning/uppläsning har minskat de senaste åren då cirka 70% av målgruppen är datoriserad. Här bedöms Växjö kommuns webbplats kunna uppfylla behoven då arbete pågår med att säkra att information, bilder och pdf:er ska vara tillgängliga utefter WCAG 2.1:s rekommendationer. Dessutom kan det kompletteras mp3-filer eller DAISY-ljudböcker i zip- eller rar-arkiv skapade med hjälp av högkvalitativa röstsynteser, för den information som inte går att lyssna på direkt på vår webbplats (t ex pdf:er). Bedömning Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) Finansiering inom ram (ja/nej), ange det som saknar finansiering Lösningen ombesörjs inom befintlig verksamhet. Ja, inom ram. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post helen.karlssonjacobsson@vaxjo.se

118 ÄRENDE Dnr KS Eventuellt kan det framöver tillkomma kostnader för inköp av en teknisk tilläggsmodul. Det får i så fall hanteras i ett separat ärende efter att kommunikationsenheten är klar med sin utvärdering av WebApps. Tillgänglig webb Kommunen har ett pågående arbete med att framställa genomtänkta och tydliga riktlinjer där bland annat stor vikt läggs på tillgänglighetsaspekten utifrån standarden WCAG 2.1 nivå AA. Riktlinjerna kommer att ligga till grund för hur vi i framtiden kommer att arbeta vidare med att förbättra kommunens webbplats. I riktlinjerna ingår bland annat att undersöka hur vi bättre kan tillgängliggöra information i dokument, såsom exempelvis ansökningsblanketter. Dessutom pågår ett arbete parallellt med att undersöka vilka möjligheter som finns med att få dokument upplästa direkt på genom exempelvis Lyssna-knappen, se vidare under rubriken röstsyntes/talande webb nedan. Under hösten 2018 planerar kommunikationsenheten att genomföra en omfattande användarupplevelseanalys och tillgänglighetsanalys, vilka kommer ge oss större insikt i hur vi kan arbeta vidare för att bättre tillgängliggöra vår webbplats och anpassa den utefter alla våra målgrupper. Tillgänglighetsanalysen kommer att genomföras av sakkunniga inom tillgänglighetsområdet och de kommer att granska typsidor utefter tillgänglighetsaspekten, inklusive interaktiva objekt och grafiska element på Växjö kommuns webbplats, såsom exempelvis undersidor, startsidor, menyer, sidfötter med mera. Användarupplevelseanalysen kommer att möjliggöra för besökare av att besvara frågor om deras upplevelser av webbplatsen i form av en enkät. Kommunikationsenheten planerar även att inventera all befintlig information på alla våra språk utöver svenska och ta ett helhetsgrepp kring vilka språk, inklusive funktionen Google Översätt, som våra målgrupper har behov av. Stort fokus läggs även på att arbeta med klarspråk. Växjö kommun arbetar i samarbete med leverantören av publiceringsverktyget för där alla utvecklare är utbildade av Funka, för att åtgärda de brister som finns och kommer att lägga hög prioritet i det fortsatta utvecklingsarbetet av webbplatsen så att den blir tillgänglig för alla människor oavsett funktionsvariationer. Röstsyntes, talande webb Idag finns en uppläsningsfunktion på kommunens webbplats men behovet är att även kunna lyssna på alla dokument på Kommunikationsenheten har tittat på ReadSpeakers lösning docreader och Funkas lösning Talande Webb. Talande Webb har ett bra gränssnitt men mycket dåliga röster. Saknar stöd för att lägga till andra röster. Det finns 2 (4)

119 ÄRENDE Dnr KS ingen Talande Webb-modul i kommunens publiceringsverktyg SiteVision utan istället använder de standardinställningar för HTML. Dock lanserade SiteVision i maj 2018 WebApps, ett tillägg till moduler som gör moduler lättare att utveckla och därför mer kostnadseffektiva. Detta har ännu inte utvärderats av kommunikationsenheten. ReadSpeaker/docReader har mycket hög kvalitet på sin röst Maja. Besökaren av webben saknar dock valmöjlighet att lyssna på ett dokument (öppna dokumentet i docreaders gränssnitt) eller läsa dokumentet vanligt. Har ett mindre bra gränssnitt. Bedömer att det därför kräver en vidareutveckling av docreader. Bedömningar är att det är riskabelt att utveckla en egen lösning för docreader idag. Då går vi ifrån SiteVisions moduler vilket innebär att vi frångår framtida uppdateringar etc. Det blir en bättre förvaltningsbarhet av att använda SiteVisions egna funktioner, inte en egen lösning. Rekommendationen är därför att utvärdera SiteVisions nya lansering av WebApps i steg ett. Redan idag kan många av målgruppen få det uppläst via en egen installerad programvara. Förslag på lösningar för mindre digitaliserade invånare Personlig service Stadsbiblioteket På stadsbiblioteket finns anpassad dator med talsyntes, extra stora tangenter med möjlighet att förstora upp text, scanna in och får uppläst. Biblioteket erbjuder personlig hjälp vardagar kl Man kan idag inte spara ner ljudfiler på den anpassade datorn, men möjligheten finns installera ett program för det. Det är väldigt sällan (aldrig) någon ber om hjälp med den anpassade datorn, däremot har någon enstaka fått ungefär samma hjälp på en av datorerna som har Windows 10. De publika datorerna på stadsbiblioteket ska uppgraderas under hösten 2018 och då kan personalen hjälpa till med en hel del sådana frågor på de datorerna också. Uppläsningstjänsten kan idag inte erbjudas av Ingelstads bibliotek beroende på att det inte finns något medborgarkontor där. Bibliotekspersonalen har inte möjlighet att ta på sig det uppdraget, men kan naturligtvis hjälpa till med att läsa upp ett kortare dokument. Med andra ord finns det ingen bra lösning just nu för hur Växjö kommun löser inläsnings- och uppläsningstjänst för södra kommundelen. 3 (4)

120 ÄRENDE Dnr KS Medborgarkontor På kommunens medborgarkontor i Araby, Lammhult och Braås erbjuds personlig service i form av uppläsning. Kommunens kontaktcenter Samma service som på medborgarkontoren. Här finns även en seniorlots som stöd för äldre invånare. Kommunikation Kommunikationsgruppen som är en daglig verksamhet har erbjudit Växjö kommun att hjälpa till med/bolla frågor kring tillgänglighet i kommunikationsmaterial, särskilt i frågan om bildspråk och för personer med neuropsykiatrisk nedsättning. Denna verksamhet är också en kanal ut till människor med neuropsykiatrisk nedsättning som kan vara svåra att nå. De bör kunna hjälpa oss med hur Växjö kommun ska kommunicera ut nygamla inläsnings-/uppläsningstjänsten till de personer som använder bildspråk. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (tf. kommunikationschef, kontaktcenterchef) Nämnden för arbete och välfärd Kultur- och fritidsnämnden För kännedom Synskadades Förening i Växjö Monica Skagne kommunchef Jessica Ulfsax Jonasson tf. kommunikationschef Charlotte Gustafsson Brynielsson hållbarhetschef 4 (4)

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Finansiering nytt stations- och kommunhus Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beslutar att kommunens överskottslikviditet kan nyttjas som byggnadskreditiv, bland annat för nytt stations- och kommunhus. Kommunens överkottslikviditet medger utrymme för beslutad finansiering inom ramen för tillgängliga och prognostiserade likvida medel med bibehållen god betalningsberedskap. Bakgrund Enligt kommunstyrelsens beslut i 267/2018 godkändes handlingsplan för finansiering av nytt stations- och kommunhus. Beslut om långfristig finansiering tas senast under Fram till dess nyttjas kommunens överskottslikviditet som byggnadskreditiv samtidigt som ränteutvecklingen följs noggrant. Kommunstyrelsens arbetsutskott gav kommunchefen i uppdrag att återkomma till utskottet med uppgift om hus stort utrymmet för utlåning av kommunens överskottslikviditet bedöms vara. Ett separat underkonto i kommunens koncernkonto för stations- och kommunhuset har etablerats. Limiten är för närvarande 150 miljoner kronor och aktuell skuld 85 miljoner kronor. För 2019 höjs limiten till 400 miljoner kronor och för 2020 höjs limiten till 650 miljoner kronor baserat på preliminär betalningsplan. Vöfabs upplåning vid större och längre investeringsprojekt baseras normalt på en succesiv upplåning där lån med räntebindningstid anpassad efter Vöfabs finanspolicy upptas. Beslutad modell för byggnadskreditiv via koncernkontot innebär att ett större belopp rörlig finansiering upptas successivt under investeringsprojektet utan att omsättas i lån. Detta kan, om åtgärder inte vidtas, innebära en förhöjd ränterisk och osäkerhet kring Vöfabs genomsnittränta. Olika alternativ för att hantera ränterisken med beslutad finansieringsmodell för stations- och kommunhuset har diskuterats med företrädare för Vöfab och politiska företrädare inom kommunen. Slutsatsen från dessa diskussioner är att kommunen bör tillämpa en portföljstrategi i Vöfab som även omfattar byggnadskreditivet. Ränterisken kan spridas genom anpassningar inom befintlig portfölj, och refinansiering på längre löptider av befintliga lån som förfaller under Totalt skall lån för 590 miljoner kronor omsättas 1 (3)

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott under 2019 och första halvåret Därutöver har Vöfab en prognos på nyupplåning för övriga projekt (exklusive stations- och kommunhuset) som uppgår till cirka miljoner kronor. Denna strategi kan komma att innebära behov av förändring i Finanspolicy för Vöfab, att initieras av VD/Ekonomichef i Vöfab och beslutas av styrelsen i Vöfab. Ekonomikontoret bistår Vöfab med portföljanalys och strategi inför planerad upplåning Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 22 november 2018, redogjort för ärendet och föreslagit kommunstyrelsen att fastställa tidigare beslut att nyttja kommunens överskottslikviditet som byggnadskreditiv för nytt stations- och kommunhus. Kommunens överkottslikviditet medger utrymme för beslutad finansiering inom ramen för tillgängliga och prognostiserade likvida medel med bibehållen god betalningsberedskap. Av kommunchefens skrivelse framgår att Växjö kommun för närvarande har tillgängliga likvida medel på koncernkonto i Swedbank om cirka 1,2 miljarder kronor. Kassaflödet i Växjö kommun enligt prognos 2018 och budget är sammanlagt cirka -150 miljoner kronor. Givet beslutad hantering av kortfristig finansiering av nytt stations- och kommunhus ger detta en likviditetsbuffert om cirka 300 miljoner kronor vid utgången av Likviditetsbufferten säkerställer god betalningsberedskap som enligt Finanspolicy innebär att kommunen inom en vecka skall kunna frigöra medel som räcker till en månads löpande utgifter. Under perioden finns även möjlighet att refinansiera lån från Växjö Kommun till VKAB med extern finansiering för att frigöra ytterligare likvida medel vid behov. Aktuell utlåning från Växjö Kommun till VKAB uppgår för närvarande till 657 miljoner kronor. Delar av byggnadskreditivet kan även omsättas i extern upplåning under projektets gång vid behov. Bedömning ovan bygger på antagandet att prognos 2018 och kassaflöde följer plan, samt att övrigt nettoupplåningsbehov i VKABkoncernen under perioden hanteras via extern upplåning. Eventuellt tillkommande utlåning till föreningar har ej inkluderats i beräkningar ovan. Ränterisken för finansieringen av stations- och kommunhuset kan hanteras inom ramen för nuvarande finanspolicy för kommunkoncernen och Vöfab vid tillämpning av en portföljstrategi som även omfattar byggnadskreditivet. Ekonomikontoret bistår Vöfab i analys och planering av upplåning för att hantera ränterisken kopplad till byggnadskreditivet för nytt 2 (3)

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott stations- och kommunhus genom anpassning av räntebindningstider vid refinansiering av lån som förfaller under perioden, samt planerat upplåningsbehov för övriga investeringsprojekt. Yrkanden Oliver Rosengren (M): Kommunstyrelsen beslutar att kommunens överskottslikviditet kan nyttjas som byggnadskreditiv, bland annat för nytt stations- och kommunhus. Kommunens överkottslikviditet medger utrymme för beslutad finansiering inom ramen för tillgängliga och prognostiserade likvida medel med bibehållen god betalningsberedskap. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Oliver Rosengrens yrkande. 3 (3)

124 ÄRENDE Dnr KS Jonas Nilsson finansekonom Tel Kommunstyrelsen Finansiering nytt stations- och kommunhus -utrymme för utlåning av kommunens överskottslikviditet Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer tidigare beslut att nyttja kommunens överskottslikviditet som byggnadskreditiv för nytt stations- och kommunhus. Kommunens överkottslikviditet medger utrymme för beslutad finansiering inom ramen för tillgängliga och prognostiserade likvida medel med bibehållen god betalningsberedskap. Bakgrund Enligt beslut i Kommunstyrelsen (Beslut KS- 267) godkändes handlingsplan för finansiering av nytt stations- och kommunhus. Beslut om långfristig finansiering tas senast under Fram till dess nyttjas kommunens överskottslikviditet som byggnadskreditiv samtidigt som ränteutvecklingen följs noggrant. Kommunstyrelsens arbetsutskott gav kommunchefen i uppdrag att återkomma till utskottet med uppgift om hus stort utrymmet för utlåning av kommunens överskottslikviditet bedöms vara. Ett separat underkonto i kommunens koncernkonto för stations- och kommunhuset har etablerats. Limiten är f n 150 mkr och aktuell skuld 85 mkr. För 2019 höjs limiten till 400 mkr och för 2020 höjs limiten till 650 mkr baserat på preliminär betalningsplan Vöfab s upplåning vid större och längre investeringsprojekt baseras normalt på en succesiv upplåning där lån med räntebindningstid anpassad efter Vöfab s finanspolicy upptas. Beslutad modell för byggnadskreditiv via koncernkontot innebär att ett större belopp rörlig finansiering upptas successivt under investeringsprojektet utan att omsättas i lån. Detta kan, om åtgärder inte vidtas, innebära en förhöjd ränterisk och osäkerhet kring Vöfab s genomsnittränta. Kommunledningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post jonas.nilsson4@vaxjo.se

125 ÄRENDE Dnr KS Olika alternativ för att hantera ränterisken med beslutad finansieringsmodell för stations- och kommunhuset har diskuterats med företrädare för Vöfab och politiska företrädare inom kommunen. Slutsatsen från dessa diskussioner är att kommunen bör tillämpa en portföljstrategi i Vöfab som även omfattar byggnadskreditivet. Ränterisken kan spridas genom anpassningar inom befintlig portfölj, och refinansiering på längre löptider av befintliga lån som förfaller under Totalt skall lån för 590 mkr omsättas under 2019 och första halvåret Därutöver har VÖFAB en prognos på nyupplåning 2019 för övriga projekt (exkl. Stations- och kommunhuset) som uppgår till ca mkr. Denna strategi kan komma att innebära behov av förändring i Finanspolicy för VÖFAB, att initieras av VD/Ekonomichef i Vöfab och beslutas av styrelsen i Vöfab. Ekonomikontoret bistår Vöfab med portföljanalys och strategi inför planerad upplåning Bedömning Växjö kommun har f n tillgängliga likvida medel på koncernkonto i Swedbank om ca mkr. Kassaflödet i Växjö kommun enligt prognos 2018 och budget är sammanlagt ca -150 mkr. Givet beslutad hantering av kortfristig finansiering av nytt stations- och kommunhus ger detta en likviditetsbuffert om ca 300 mkr vid utgången av Likviditetsbufferten säkerställer god betalningsberedskap som enligt Finanspolicy innebär att kommunen inom en vecka skall kunna frigöra medel som räcker till en månads löpande utgifter. Under perioden finns även möjlighet att refinansiera lån från Växjö Kommun till VKAB med extern finansiering för att frigöra ytterligare likvida medel vid behov. Aktuell utlåning från Växjö Kommun till VKAB uppgår f n till 657 mkr. Delar av byggnadskreditivet kan även omsättas i extern upplåning under projektets gång vid behov. Bedömning ovan bygger på antagandet att prognos 2018 och kassaflöde följer plan, samt att övrigt nettoupplåningsbehov i VKABkoncernen under perioden hanteras via extern upplåning. Ev. tillkommande utlåning till föreningar har ej inkluderats i beräkningar ovan. Ränterisken för finansieringen av stations- och kommunhuset kan hanteras inom ramen för nuvarande Finanspolicy för Kommunkoncernen och Vöfab vid tillämpning av en portföljstrategi som även omfattar byggnadskreditivet. Ekonomikontoret bistår Vöfab i analys och planering av upplåning för att hantera ränterisken kopplad till byggnadskreditivet för nytt stations- och kommunhus genom anpassning av räntebindningstider vid 2 (3)

126 ÄRENDE Dnr KS refinansiering av lån som förfaller under perioden, samt planerat upplåningsbehov för övriga investeringsprojekt. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Ekonomi- och finanschefen Monica Skagne Kommunchef Katarina Andersson Ekonomi- & Finanschef 3 (3)

127 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Finansiering nytt stations- och kommunhus Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner handlingsplanen för finansiering av stations - och kommunhus. Det innebär att beslut om den långsiktiga finansieringen tas senast under 2020, då förutsättningarna för ränteavdragen rimligen har klarnat och stabilitet föreligger i frågan. Bakgrund Den 21 november 2017 tog kommunfullmäktige beslut om att bygga ett nytt stations- och kommunhus. Vöfab är byggherre och ska äga och hyra ut kommunhuset till Växjö kommun. I byggnationen ingår också nytt stationshus som sedan ska säljas till Jernhusen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 337/2018 föreslagit att kommunstyrelsen godkänner handlingsplanen för finansiering av stations - och kommunhus. Det innebär att beslut om den långsiktiga finansieringen tas senast under 2020, då förutsättningarna för ränteavdragen rimligen har klarnat och stabilitet föreligger i frågan. Arbetsutskottet beslutade samtidigt att ge kommunchefen i uppdrag att återkomma till utskottet senast 31 oktober 2018 med uppgift om hur stort utrymmet för utlåning av kommunens överskottslikviditet bedöms vara. Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 21 juni 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att den beräknade investeringen är 713 miljoner kronor. Jernhusen ska betala 45 miljoner kronor av detta i början av Det gör att nettoinvesteringen blir 668 miljoner kronor. Byggtiden beräknas till 2,5 år med byggstart den 3 april 2018 och färdigställande hösten Beslutet skickas till För åtgärd Ekonomi- och finanschefen 1 (1)

128 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Fördelning av medel rörande arbete för att minska segregation Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut i 420/ Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd kronor Utbildningsförvaltningen kronor Kommunledningsförvaltningen kronor Bakgrund Som en av 32 kommuner i landet med särskilt utsatta bostadsområden har Tillväxtverket den 31 oktober 2018 beviljat Växjö kommun kronor per år från för långsiktigt arbete mot segregation. (Tillväxtverket beslutar och betalar ut medel, som senare kommer att övergå till den nystartade myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos). Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse daterad 13 november 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att de beviljande medlen tillförs ovanstående nämnder för insatser mot segregation och som bidrar till Växjö kommuns integrationspolitiska mål tillika de mål som angetts i ansökan till Tillväxtverket: Snabbare etablering för nyanlända En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Fler bostäder och minskad segregation Förslaget har beretts utifrån den kartläggning av genomförda och planerade insatser som tagits fram inför ansökan till Tillväxtverket. I ansökan har framförallt två målgrupper identifierats, och bör prioriteras i insatserna: kvinnor i utanförskap samt barn och unga. Fördelade medel ska redovisas med projektkod kopplat till statsbidraget, så att uppföljning och återrapportering kan ske enligt instruktioner från Tillväxtverket och Delegationen mot segregation. 1 (2)

129 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen beslutade i 420/2018 om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd kronor Utbildningsförvaltningen kronor Kommunledningsförvaltningen kronor Ordförande har i en skrivelse, daterad 12 december 2018, redogjort för ärendet och lämnat följande förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut i 420/ Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd kronor Utbildningsförvaltningen kronor Kommunledningsförvaltningen kronor Yrkanden Oliver Rosengren: Bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Oliver Rosengrens yrkande. 2 (2)

130 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Ansökan till Tillväxtverket rörande arbete för att minska segregation Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut i 420/ Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd kronor Utbildningsförvaltningen kronor Kommunledningsförvaltningen kronor Bakgrund Som en av 32 kommuner i landet med särskilt utsatta bostadsområden har Tillväxtverket den 31 oktober 2018 beviljat Växjö kommun kronor per år från för långsiktigt arbete mot segregation. (Tillväxtverket beslutar och betalar ut medel, som senare kommer att övergå till den nystartade myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos). Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse daterad 13 november 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att de beviljande medlen tillförs ovanstående nämnder för insatser mot segregation och som bidrar till Växjö kommuns integrationspolitiska mål tillika de mål som angetts i ansökan till Tillväxtverket: Snabbare etablering för nyanlända En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Fler bostäder och minskad segregation Förslaget har beretts utifrån den kartläggning av genomförda och planerade insatser som tagits fram inför ansökan till Tillväxtverket. I ansökan har framförallt två målgrupper identifierats, och bör prioriteras i insatserna: kvinnor i utanförskap samt barn och unga. Fördelade medel ska redovisas med projektkod kopplat till statsbidraget, så att uppföljning och återrapportering kan ske enligt instruktioner från Tillväxtverket och Delegationen mot segregation. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post info@vaxjo.se

131 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen beslutade i 420/2018 om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd kronor Utbildningsförvaltningen kronor Kommunledningsförvaltningen kronor Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningsekonomen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Utbildningsnämnden Utvecklingschefen 2 (2)

132 ÄRENDE Dnr KS Therése Jaramillo verksamhetsutvecklare Tel Kommunstyrelsen Fördelning av medel rörande arbete för att minska segregation Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd Utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Bakgrund Som en av 32 kommuner i landet med särskilt utsatta bostadsområden har Tillväxtverket den 31 oktober 2018 beviljat Växjö kommun kronor per år från för långsiktigt arbete mot segregation. (Tillväxtverket beslutar och betalar ut medel, som senare kommer att övergå till den nystartade myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos). För 2018 föreslås en fördelning av beviljade medel enligt följande: Nämnden för Arbete och välfärd Utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Dessa medel tillförs ovanstående nämnder för insatser mot segregation och som bidrar till Växjö kommuns integrationspolitiska mål tillika de mål som angetts i ansökan till Tillväxtverket: Snabbare etablering för nyanlända En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Fler bostäder och minskad segregation Förslaget har beretts utifrån den kartläggning av genomförda och planerade insatser som tagits fram inför ansökan till Tillväxtverket. I ansökan har framförallt två målgrupper identifierats, och bör prioriteras i insatserna: kvinnor i utanförskap samt barn och unga. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Therese.Jaramillo@vaxjo.se

133 ÄRENDE Dnr KS Fördelade medel ska redovisas med projektkod kopplat till statsbidraget, så att uppföljning och återrapportering kan ske enligt instruktioner från Tillväxtverket och Delegationen mot segregation. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Utbildningsnämnden Förvaltningsekonom kommunledningsförvaltningen Monica Skagne Kommunchef Anna Karlsson Utvecklingschef 2 (2)

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Fördelning av medel rörande arbete för att minska segregation Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd Utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Bakgrund Som en av 32 kommuner i landet med särskilt utsatta bostadsområden har Tillväxtverket den 31 oktober 2018 beviljat Växjö kommun kronor per år från för långsiktigt arbete mot segregation. (Tillväxtverket beslutar och betalar ut medel, som senare kommer att övergå till den nystartade myndigheten Delegationen mot segregation, Delmos). Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 551/2018 föreslagit att kommunstyrelsen beslutar om fördelning av medel mot segregation enligt nedan: Nämnden för Arbete och välfärd Utbildningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Kommunchefen har i en skrivelse daterad 13 november 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att de beviljande medlen tillförs ovanstående nämnder för insatser mot segregation och som bidrar till Växjö kommuns integrationspolitiska mål tillika de mål som angetts i ansökan till Tillväxtverket: Snabbare etablering för nyanlända En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Fler bostäder och minskad segregation Förslaget har beretts utifrån den kartläggning av genomförda och planerade insatser som tagits fram inför ansökan till Tillväxtverket. 1 (2)

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen I ansökan har framförallt två målgrupper identifierats, och bör prioriteras i insatserna: kvinnor i utanförskap samt barn och unga. Fördelade medel ska redovisas med projektkod kopplat till statsbidraget, så att uppföljning och återrapportering kan ske enligt instruktioner från Tillväxtverket och Delegationen mot segregation. Yrkanden Oliver Rosengren (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningsekonomen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Utbildningsnämnden Utvecklingschefen 2 (2)

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Ansökan om investeringsbidrag för allmänna samlingslokaler, IOGT-NTO Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen beviljar Byggnadsföreningen IOGT-NTO i Växjö bidrag med maximalt 30 procent av totalkostnaden under förutsättning att föreningen beviljas bidrag från Boverket. Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler Bakgrund Byggnadsföreningen IOGT-NTO i Växjö har i en skrivelse, inkommen 8 november 2018, ansökt om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras projekt att sätta upp solceller på yttertaket på deras byggnad vid Vattentorget. Totalkostnaden för projektet är kronor och 30 procent av totalkostnaden, vilket innebär kronor, söks av Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 22 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1 (1)

137 ÄRENDE Dnr KS Jan Karlman ekonom Tel Kommunstyrelsen Ansökan om investeringsbidrag för allmänna samlingslokaler, IOGT-NTO. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar Byggnadsföreningen IOGT-NTO i Växjö bidrag med maximalt 30 % av totalkostnaden under förutsättning att föreningen beviljas bidrag från Boverket, Pengarna tas från bidrag till samlingslokaler Bakgrund Byggnadsföreningen IOGT-NTO i Växjö ansökte i en skrivelse om kommunalt bidrag för medfinansiering till deras projekt att sätta upp solceller på yttertaket på deras byggnad vid Vattentorget. Totalkostnaden för projektet är kronor och 30 % av totalkostnaden, vilket innebär kronor, söks av Växjö kommun. Föreningen söker även bidrag från Boverket. Monica Skagne Kommunchef Katarina Andersson Ekonomi- och Finanschef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post jan.karlman@vaxjo.se

138

139 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Budgetuppföljning till och med oktober med helårsprognos 2018 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen godkänner budgetuppföljningen för Växjö kommun januari oktober med helårsprognos för Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Bakgrund I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades för 2018 ett resultat på 70 miljoner kronor. Helårsprognosen efter oktober pekar på ett resultat på 67 miljoner kronor, en resultatförsämring med 3 miljoner kronor. Nämnder/styrelser prognostiserar totalt en negativ budgetavvikelse med 20 miljoner kronor, framförallt omsorgsnämnden. Inom gemensam finansiering prognostiseras en positiv budgetavvikelse med 80 miljoner kronor, varav 21 miljoner kronor avser exploateringsöverskott. Enligt redovisningspraxis ska prognostiserat överskott inom den taxefinansierade verksamheten (VA +8,5 miljoner kronor, renhållning +1,8 miljoner kronor) redovisas som en skuld till abonnenterna och inte resultatföras. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 5 december 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Skrivelse om budgetuppföljningen för Växjö kommun januari oktober med helårsprognos för 2018 har även upprättats i ärendet. 1 (1)

140 ÄRENDE Dnr KS Håkan Pettersson Ekonom Tel Kommunstyrelsen Budgetuppföljning till och med oktober med helårsprognos 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna budgetuppföljningen för Växjö kommun januari oktober med helårsprognos för Utöver tilldelad budgetram får nämnder och styrelser förbruka eget kapital till engångsinsatser efter beslut i respektive nämnd eller styrelse. Bakgrund I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades för 2018 ett resultat på 70 mkr. Helårsprognosen efter oktober pekar på ett resultat på 67 mkr, en resultatförsämring med 3 mkr. Nämnder/styrelser prognostiserar totalt en negativ budgetavvikelse med 20 mkr, framförallt omsorgsnämnden. Inom gemensam finansiering prognostiseras en positiv budgetavvikelse med 80 mkr, varav 21 mkr avser exploateringsöverskott. Enligt redovisningspraxis ska prognostiserat överskott inom den taxefinansierade verksamheten (Va +8,5mkr, renhållning +1,8 mkr) redovisas som en skuld till abonnenterna och inte resultatföras. Beslutet skickas till För kännedom Nämnder och styrelser, kommunchefen (ekonomichefen) Monica Skagne Kommunchef Katarina Andersson Finans- och ekonomichef Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post hakan.pettersson@vaxjo.se

141 BUDGETUPPFÖLJNING T.O.M. OKTOBER 2018 MED HELÅRSPROGNOS 2018 SAMMANFATTNING Prognosen för helåret 2018 baseras på nämnders och styrelsens bedömning efter tio månader och indikerar ett resultat på 67 mkr vilket är 60 mkr bättre än budget. I prognosen ingår exploateringsintäkter med 21 mkr. Prognosen är 3 mkr sämre jämfört med augusti. Enligt redovisningspraxis ska överskottet inom den taxefinansierade verksamheten redovisas som en skuld till abonnenterna och inte resultatföras (VA + 8,5 mkr, Renhållning + 1,8 mkr). Kommunstyrelsen, tekniska förvaltningen och miljö- och hälsoskyddsnämnden förbättrat sina prognoser medan omsorgsnämnden, arbete och välfärd och överförmyndarnämnden lämnar sämre prognoser. Inom gemensam finansiering blir skatteintäkterna lägre p g a slutavräkningen för Byggbonusen blir 3,5 mkr lägre än budgeterat. Förändringar jämfört med prognosen efter augusti, mkr. Prognos aug + 70 Skatteintäkter - 4 Byggbonus - 3,5 Löner mm + 2 Nämnder + 2 Prognos okt + 66,5 Anslagsförbrukningen netto ligger 0,7 procentenhet under riktpunkten vid linjär förbrukning. Det är 1 procentenhet högre jämfört med RESULTAT Periodens resultat Mkr Period Budget* Resultat Budget- Avvikelse Resultat 5,8 80,2 74,4 * helårsbudget mkr, 10 månader = + 5,8 mkr Budgeterat resultat för 2018 uppgår till + 7 mkr. Resultatet avläst ur redovisningen per 31 oktober uppgår till + 80 mkr, en budgetavvikelse med + 74 mkr. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på mkr. Eventuella periodiseringar har inte gjorts. ANSLAGSAVRÄKNING T.O.M. OKTOBER 2018 Riktpunkten är 83,3 % vid linjär förbrukning. Totalt har exkl. kostnad för intjänad semester och gemensam finansiering till och med oktober förbrukats 87,1 % av budgeterade kostnader, vilket är högre än föregående 1 år. Intäkterna uppgår till 103,3 % vilket är lägre än föregående år. Nettokostnaden uppgår till 82,6 % mot 81,6 % (se bifogade diagram). Den taxefinansierade verksamheten, VA- och renhållningsverksamheten redovisar överskott med 14,6 mkr resp. 5,2 mkr tom oktober. Överskottet inom dessa verksamheter är inte resultatpåverkande utan redovisas i balansräkningen som en skuld till kollektivet. Efter tio månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på +34 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Kommunstyrelsen visar en stor positiv avvikelse. Arbete & välfärd, utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, byggnadsnämnden visar på större positiva avvikelser. Omsorgsnämnden har en stor negativ avvikelse. Tekniska nämndens verksamheter visar negativ avvikelse. Övriga nämnder visar mindre avvikelser. Inom gemensam finansiering är avvikelsen positiv med 40 mkr. Där ingår utdelning från de kommunala bolagen med 74 mkr och beräknat exploateringsöverskott med 21 mkr. Utfall Prognos Utfall Bokslut Mkr okt okt Budget 5,8 7,0 41,6 50,0 Skattefin. 35,2-18,5 82,5 86,0 Biogas -0,8-1,5-1,5-0,2 Gem.fin. 40,0 80,0-1,2 22,8 Resultat 80,2 67,0 121,4 158,6 Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr Bruttoinvesteringar i anläggningar har under perioden gjorts med 259 mkr. Inom VA har 65 mkr investerats varav 46 mkr inom exploateringsområden. I gator, vägar och parker har investeringar skett med 93 mkr varav 52 mkr inom exploateringsområden. I ÅVC Norremark har 40 mkr investerats. Bottenbehandling av Växjösjön har gjorts för 5 mkr. Förvärv av inventarier, bilar, IT med mera har gjorts med 47 mkr. Inkomster har influtit med 53 mkr varav 36 mkr avser ersättningar inom exploateringen och 11 mkr i anläggningsavgifter. Under perioden redovisas en nettoutgift av investeringar på 206 mkr. PROGNOS FÖR HELÅR 2018 Budgeterat resultat för 2018 uppgår till 7 mkr. Nämnder och styrelser har därutöver beslutat att disponera 57 mkr av eget kapital. I resultatet ingår beräknat underskott för biogas och skog samt natur med 6 mkr. Dessa anslag ingår inte i tekniska nämndens budget utan är budgeterade under gemensam finansiering. Prognosen för helåret 2018 baseras på nämnders och styrelsens bedömning efter tio månader och indikerar ett resultat på 67 mkr vilket är 60 mkr bättre än budget.

142 Sammantaget visar verksamheterna underskott med 20 mkr. Av de beslutade disponeringarna av eget kapital prognostiseras 13 mkr att användas inom omsorgsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunens revisorer och tekniska nämnden (skog och natur). Omsorgsnämnden, avfallshantering marknad och biogas är verksamheter som visar underskott. Enligt gällande redovisningsprinciper ska överskottet inom den taxefinansierade verksamheten (+10,3 mkr) redovisas som en skuld till abonnenterna och inte resultatföras. Gemensam finansiering I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Prognosen visar på sämre utfall av skatteintäkter, fastighetsavgiften och LSSutjämning än budgeterat. Det uppvägs av bättre utfall för utjämningssystemet, statsbidraget för välfärd, återbäring från Kommuninvest och lägre pensionskostnader. De beräknade underskotten för biogas och skog kompenseras av en pluspost på gemensam finansiering. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos för slutavräkningar Nästa skatteprognos från SKL kommer den 17 december. Det är den prognosen som används i bokslutet I finansnettot ingår utdelning från de kommunala bolagen med 144 mkr. I prognosen ingår jämförelsestörande exploateringsöverskott med 21 mkr. Enligt kommunens modell vinstavräknas projekt där upparbetningsgraden av kostnader är lika med eller överstiger 70 procent av totalt prognosticerade kostnader. Vidare görs avräkning först när minst 70 procent av försäljningen är gjord. Befarade förluster bokförs direkt. Byggbonus Det är 234 kommuner som ansökt om att få ta del av byggbonusen på 1,4 mdr Växjö kommun får 16,6 mkr i bidrag för Anledningen till Växjös minskade bidrag är minskat totalt bidrag, fler sökande kommuner samt färre beviljade starttillstånd jämfört med föregående år. Förra året erhöll Växjö kommun 30,6 mkr. Mkr Budget Prognos +/- Skatter Ink.utjämn Kostn.utjämn Reglbidr/avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Statsbidrag välfärd Byggbonus Finansnetto Återbäring Kommuninvest Pensioner Löneavtal mm Förv. fastigheter Beräknat underskott Biogas och skog -6 0* 6 Exploateringsöverskott Summa 80 *Underskott redovisas hos tekniska nämnden SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING Den skattefinansierade verksamheten exklusive gemensam finansiering visar underskott med -19,7 mkr. Marknadsdelen av kommunens avfallshantering ger underskott med 0,3 mkr. I avvikelsen ingår 12,8 mkr som nämnderna prognostiserar att använda av det egna kapitalet. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande: Mkr Prognos avvikelse Byggnadsnämnd 3 Kommunfullmäktige 0 Varav disp. eget kapital Kommunens revisorer -0,2-0,2 Kommunstyrelse 10,7 varav måltidsverksamhet (7) Kultur- och fritidsnämnd 4,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -0,6-0,6 Nämnd för arbete & välfärd 6,2 Omsorgsnämnd -43,3-10,0 Teknisk nämnd -0,6 varav skattefinansierat (2,3) varav teknisk produktion (0,6) varav biogas (-1,5) varav skog o natur (-2,0) -2,0 Utbildningsnämnd 0 Valnämnd 0 Överförmyndarnämnd 0,6 Summa skattefinansierat -19,7-12,8 Teknisk nämnd VA 8,5 Teknisk nämnd Avfall 1,8 Summa totalt -9,4-12,8 Byggnadsnämnd Prognosen är oförändrat ett överskott med 3 mkr. Överskottet beror på högre intäkter på framförallt plan och byggsidan. I samband med bygglovsavgiften faktureras förutom bygglovsavgifter även planavgift samt del av kostnader för utstakning och kartor

143 Kommunfullmäktige Prognosen är oförändrat ett nollresultat. Kommunens revisorer Prognosen är oförändrad -0,2 mkr. Revisorerna har beslutat att använda 0,2 mkr av det egna kapitalet för att, utifrån sin löpande bedömning av risker för kommunens verksamhet, genomföra ytterligare fördjupad granskning utöver grundläggande granskning och beslutade fördjupade granskningar i revisionsplanen. Kommunstyrelse Helårsprognosen visar överskott med 10,7 mkr. Det är en förbättring med 3,5 mkr jämfört med prognosen efter augusti. Region Kronoberg aviserade tidigare kostnadsökningar för färdtjänsten under innevarande år men ser nu en annan trend. Med anledning av detta läggs en försiktig bedömning av helårsprognos 2018 och ett förväntat underskott på 1,3 mkr. För kommunledningsförvaltningen exklusive måltidsorganisationen förväntas ett överskott på 5 mkr jämfört med budget. Ett fortsatt fokus på förbättrad styrning med tydliga styrkedjor kopplas till helheten, förtydligande i förvaltningen att varje avdelning/enhet håller sin budget men att man även kopplas samman som en helhet på förvaltningen har gett resultat. En del tillsättningar av tjänster har skjutits på framtiden och en vikarie har fått avsluta sin anställning några månader i förtid. Detta avser bland annat tjänster som informationssäkerhetsamordnare, verksamhetsutvecklare, utredare, kommunikationsstrateg, gruppledare, administratör och integrationssamordnare som varit vakanta under några månader. På projektsidan finns anslag inom intranät och e- arkiv som inte förbrukats enligt tidplan då tidplanen blivit förskjuten men som nu taktar upp. Även inom IT-enheten förväntas ett överskott för helårsprognosen. Anledningen är bland annat lägre projektkostnader och försenade investeringar. Måltidsorganisationen förbättrar sin prognos med 2 mkr till totalt +7 mkr. Inom måltidsorganisationen har igångsatta effektiviseringar som gett en minskad kostnadsökning. På grund av försenade byggprojekt och därmed start av nya förskolor har hyreskostnad, personalkostnad samt transportkostnad inte förbrukats som förväntat. Kultur- och fritidsnämnd Prognosen för helåret visar oförändrat en positiv budgetavvikelse med 4,5 mkr. De stora påverkande faktorerna är den personalomsättning förvaltningen haft under våren. Året startade med vakanta tjänster och fler blev det under våren. Beslutet om omorganisation verkställdes i mindre omfattning och fick sedan läggas på is i väntan på rekrytering av förvaltningschef. Uthyrningen av anläggningar och planer går fortsatt bra och intäkterna ligger över budget. Miljö- och hälsoskyddsnämnd Prognosen indikerar ett underskott på 0,6 mkr vid årets slut. Det är en förbättring med 0,4 mkr. Nämnden tog i november 2017 beslut om att använda 1,8 mkr av det egna kapitalet till projekt under Helårsprognosen per oktober månad visar ett behov av att ianspråkta 0,6 mkr av det egna kapitalet. Även tidigare prognoser under året har indikerat att planerat ianspråktagande kan begränsas. Främst till följd av att projektet för implementering av förvaltningens nya verksamhetssystem har förskjutits tidsmässigt Nämnd för arbete och välfärd Helårsprognosen efter oktober månad pekar på ett överskott motsvarande +6,2 mkr, vilket är en försämring med 1,1 mkr jämfört med delårsrapporten efter augusti månad. En kostnadsökning kan konstateras både vad gäller det ekonomiska biståndet och de externa placeringskostnaderna. Bostadsbristen tillsammans med ett ökat behov av akuta lösningar gör att kostnaderna för akuta och tillfälliga boenden/ placeringar (våld i nära relationer) ökat ytterligare. Jämfört med augusti månad har helårsprognosen för ensamkommande barn och ungdomar förbättrats och uppvisar nu ett överskott motsvarande 7,7 mkr. Den omställningsplan som fastställts för ensamkommandeverksamheten har genomförts vilket innebär att kostnadsnivån har kunnat matchas mycket väl mot de intäkter som erhållits från migrationsverket. Omsorgsnämnd Prognosticerat resultat för helår 2018 visar ett underskott på 43,3 mkr vilket är en försämring med 1,6 mkr. I beloppet ingår satsningar mot eget kapital med 10 mkr. Underskottet är framförallt hänförlig till omsorgsnämnden övergripande, avdelning sjuksköterskor, äldreomsorg och hemvård och omsorg funktionsnedsättning. Underskottet i omsorgsnämnden övergripande är hänförligt till högre beviljade volymer än budgeterat. I de ökade volymerna ingår förskjutning av assistansersättning från stat till kommun med 4,9 mkr. I kostnaderna för äldreomsorg och hemvård ingår kostnader för avvecklingen av Hovslund med 1,3 mkr. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott med 0,6 mkr vilket är en förbättring med 0,9 mkr mot augusti. Skattefinansierad verksamhet Den skattefinansierade verksamhetens prognos för helåret på + 2,3 mkr påverkas bland annat av följande poster: -Vakanser inom och sjukskrivningar för den skattefinansierade ekonomin som helhet +1,5 mkr - Outnyttjad del av konsultbudget för den skattefinansierade ekonomin som helhet +2 mkr - Delar av kapitalkostnader för programperioden faller inte ut under året +9 mkr - Lägre servicekostnader i hyran för WTC +0,6 mkr. En besparing specifik för Lägre kostnader för kalkning av sjöar och vattendrag knutet till väderförhållanden +0,5 mkr 3

144 - Positiv avvikelse för parkeringen, högre intäkter möter för året höga kostnader för upphandling och automatutbyten +1 mkr - Ej budgeterat tilläggsanslag gällande förändring i personalomkostnadspåslag (post knuten till kollektivavtalad pension +0,7 mkr - Kollektivtrafikåtgärderna på Sandsbrovägen avbrutna - kostnader faller ut för året -1 mkr - Kostnader för sandsopning belastar vinterväghållning och ökar avvikelsen från april ytterligare -6 mkr - Kostnad för ökad yta skötsel av arenastaden ligger kvar sedan april -1 mkr - Driftinsatser föreslås utföras finansierade av för året outnyttjade kapitaltjänstkostnader - beräknas till 5,8 mkr Teknisk produktion Prognosen för teknisk produktion beräknas, liksom vid augustibokslutet, till ett resultat för helåret på + 0,6 mkr - Förråds- och uthyrning gynnas av en stark byggkonjunktur vilket ger ökade intäkter +0,5 mkr -Verksamhetsfastigheten Krysspricken belastas med kostnader för verksamhetsanpassning som ej helt ut till hyresgästerna -0,3 mkr Biogas För räkenskapsåret bedöms underskottet oförändrat till 1,5 mkr. Verksamheten för skog och natur prognostiserar, liksom vid augustibokslutet, ett resultat för helåret på -2 mkr (budget - 2,6 mkr). Följande poster påverkar prognosen: - Starka virkes priser ger ökade intäkter -Den varma och torra sommaren har inneburit att vissa insatser inte kunnat utföras. Ger lägre kostnader. Utbildningsnämnd Prognosen är oförändrad, ett nollresultat. I prognosen ingår utfall på digitaliseringsfonden på 4 mkr, merkostnader för nyanlända med 34 mkr och satsningar från eget kapital om 15 mkr. Det underliggande resultatet visar på en positiv avvikelse som förklaras med demografi, svårighet med att anställa efterfrågad kompetens, tidsförskjutningar i satsningar kring elevhälsa och digitalisering samt ökade, ej förväntade, statsbidrag. De tillkomna statsbidragen går i stor utsträckning till grundskola för att öka likvärdighet och jämlikhet och kommer att förbättra möjligheterna att nå en ekonomi i balans för några enheter. 10,3 mkr. Överskottet inom dessa verksamheter kommer inte att vara resultatpåverkande utan redovisas i balansräkningen som en skuld till kollektivet. VA-verksamhet VA-verksamhetens prognos för helåret är +8,5 mkr. En förbättring jämfört med augustiprognosen på 0,6 mkr. Förbättringen förklaras av samma kostnadstrender som vid augustiprognosen. Prognosen påverkas bland annat av följande poster - Lägre kostnader drift vattenverk. Reparations- och kemikaliekostnader +1 mkr - Lägre kostnader avloppsverk/pumpstationer. Lägre energioch kemikaliekostnader låga vattenflöden +3,2 mkr - Vakanser främst i samband med personalomsättning. Lägre lönekostnader +3 mkr - Nytt upplägg avseende hanteringen av lån. Ger för innevarande år en positiv effekt +4 mkr - Ökade kostnader abonnentverksamheten. Successiva systembytet till fjärravlästa mätare -1,1 mkr Avfallshanteringen Verksamheten har separat budget lagd för taxekollektivet respektive marknadsverksamhet Renhållningens prognos avseende taxekollektivet för helåret är + 2,1 mkr. En förbättring jämfört med augustiprognosen med 1,3 mkr som är knuten till den pågående bolagsprocessen. - Ökade taxeintäkter ökat antal kunder och fler osorterade abonnemang +2,3 mkr -Förskjutningar i investeringsplan ger lägre kapitalkostnader för året +1,45 mkr -Utfakturering av arbete i bolagsprocessen utfört av medarbetare i Växjö +0,9 mkr -Ökade intäkter för metallskrot knutet till bättre priser +0,5 mkr - Kostnader avseende konsult, kommunikation och personal knutet till bolagsprocessen -3,35 mkr Prognosen för marknadsverksamheten är ett underskott på knappt 0,3 mkr. En fordran från 2017 som kommer att skrivas av vid bokslutet och belasta verksamheten med 0,6 mkr. En del vägs upp av marginellt lägre kapitalkostnader än budgeterat, 0,2 mkr. Överförmyndarnämndens prognos är ett överskott på 0,6 mkr. En försämring med 0,2 mkr. Anledningen är att nämndens största utgiftspost, arvodena till vanliga gode män och förvaltare, varit större än nämnden räknat med vid prognosen efter augusti. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Taxefinansierade verksamheter, VA- och renhållningsavdelningen beräknas generera överskott med 4

145 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Den periodiserade budgeten (kolumn Budget ) har ej tagit hänsyn till intjänade semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. I kolumn Bud - Bok avv. Exkl. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester m.m. helt tagits bort. Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos kapital Avvikelse Avv.exkl sem budgetavv. Kommunfullmäktige 2,9 9,4 10,1-0,7-0,7 0,0 Kommunstyrelse 96,3 417,1 371,0 46,1 47,9 10,7 Kommunens revisorer 1,7 2,5 2,1 0,4 0,2-0,2 Utbildningsnämnd 70, , ,2 33,5 16,6 0,0 Omsorgsnämnd 91, , ,4-31,4-36,0-43,3 Nämnd för arbete & välfärd 70,9 542,1 530,1 12,0 10,3 6,2 TN teknisk förvaltning 23,0 131,5 132,5-1,0-1,0 2,3 TN skogsvård och natur 5,7 0,0 1,1-1,1-0,7-2,0 TN parkeringsköp 10,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TN teknisk produktion 12,5 0,0 15,2-15,2-16,2 0,6 TN biogas -9,4 0,0 0,8-0,8-0,8-1,5 TN avfallshantering marknad 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 TN VA-verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Byggnadsnämnd 23,1 14,3 11,7 2,6 2,5 3,0 Kultur- och fritidsnämnd 9,3 157,4 145,1 12,3 12,2 4,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 6,3 9,9 9,1 0,8 0,6-0,6 Valnämnd 0,6 1,8 1,4 0,4 0,4 0,0 Överförmyndarnämnd 1,2 4,5 4,5 0,0 0,0 0,6 Värends Rtj 0,0 54,0 54,9-0,9-0,9 0,0 Fastigheter förvaltade av Vöfab 0,0 0,0 0,2-0,2-0,2-1,0 Gemensam finansiering 0, , ,2 32,2 40,2 81,0 SUMMA 419,9-5,8-94,8 89,0 74,4 60,0 skattefinansierad vht 416,6-5,8-94,8 89,0 74,4 60,3 taxefinansierad vht 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 5

146 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT VA AVF BGAS PROCENT PROCENT 140,0 NÄMNDER/STYRELSERS NETTOKOSTNADER UTFALL JAN-OKT 82,6% (81,6%) ,0 100,0 80,0 60, , ,0 0,0 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT NÄMND ,0 135,0 120,0 105,0 90,0 75,0 60,0 45,0 30,0 15,0 0, DRIFTBUDGETENS KOSTNADER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT, 87,1% (86,6%) NÄMND

147 BN KFN KF REV KS NAV MHN UN ON VN ÖN TN VRT VA AVF BGAS PROCENT DRIFTBUDGETENS INTÄKTER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT 103,3,% (103,9%) NÄMND Försörjningsstöd rullande 12 mån, brutto tkr Budget Utfall

148 8

149 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse rörande krav på maxhyra vid markanvisning- Malin Lauber (S) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att det inte är aktuellt i nuläget att tillämpa maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att återkomma innan sommaren 2019 med utfallet av de exempel där maxhyra har tillämpats, som kommunchefen redogör för i skrivelsen daterad 23 november Bakgrund Malin Lauber (S) har i en skrivelse, daterad 24 augusti 2018, föreslagit att maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet ska tillämpas vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 23 november 2018, redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis att det inte är vanligt förekommande att tillämpa maxhyra som krav vid markanvisning och antalet projekt som färdigställts är få. Att införa maxhyra som ett utvärderingskriterium är möjligt, men är en åtgärd som är svår att följa upp. I de flesta fall har byggherren inte investeringskalkylen klar då bygglovsansökan beviljas. Ordförande har i en skrivelse, daterad 26 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat följande förslag till beslut: 1. Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att det inte är aktuellt i nuläget att tillämpa maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att återkomma innan sommaren 2019 med utfallet av de exempel där maxhyra har tillämpats, som kommunchefen redogör för i skrivelsen daterad 23 november Yrkanden Malin Lauber (S): Kommunstyrelsen bifaller Malin Laubers skrivelse. 1 (2)

150 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Anna Tenje (M): Bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar vilket av yrkandena som ska antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt det egna yrkandet. 2 (2)

151 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Skrivelse rörande krav på maxhyra vid markanvisning Malin Lauber (S) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att det inte är aktuellt i nuläget att tillämpa maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att återkomma innan sommaren 2019 med utfallet av de exempel där maxhyra har tillämpats, som kommunchefen redogör för i skrivelsen daterad 23 november Bakgrund Malin Lauber (S) har i en skrivelse föreslagit att maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet ska tillämpas vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 23 november 2018, redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis att det inte är vanligt förekommande att tillämpa maxhyra som krav vid markanvisning och antalet projekt som färdigställts är få. Att införa maxhyra som ett utvärderingskriterium är möjligt, men är en åtgärd som är svår att följa upp. I de flesta fall har byggherren inte investeringskalkylen klar då bygglovsansökan beviljas. Beslutet skickas till För åtgärd Planeringschefen Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.ljungberg@vaxjo.se

152 ÄRENDE Dnr KS Kristina Thorvaldsson projektledare stadsutveckling Tel Kommunstyrelsen Kommunchefens skrivelse Tillämpning av maxhyra vid markanvisning Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas inte. Bakgrund Malin Lauber (S) har i en motion föreslagit att maxhyra i nivå med det statliga investeringsstödet ska tillämpas vid markanvisning av etapp 2 på Bäckaslöv. Statligt investeringsstöd och normhyra Boverket har sedan 2015 beslutat om statligt investeringsstöd vid nybyggnation av hyresrätter. Syftet med stödet är att det ska byggas fler hyresrätter och bostäder för studerande. Bostäderna ska ha rimliga boendekostnader och ha lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler. Växjö kommun ingår i den kategori där stöd kan lämnas för 5800 kr/m 2 (BOA). Lägenheter upp till 35 m2 får det högsta stödnivån. Lägenheter 35 m 2-70 m 2 får 50 % av stödnivån. För lägenheter över 70 m 2 lämnas inget stöd. Ytor för gemensamma aktiviteter såsom måltider och hobbyverksamhet kan få upp till 50 % av stödnivån. Stöd beviljas om boendekostnaderna blir rimliga. För Växjö är den högst tillåtna normhyran 1450 kr/m 2 boarea. Normhyra är ett begrepp i syfte att möjliggöra en jämförelse kostnadsmässigt mellan olika typer av lägenhetsstorlekar. Normlägenheten motsvaras av en 3-rumslägeneht med 77 m 2. Krav för att bli beviljad stöd För att ansöka om stöd hos länsstyrelsen måste ett antal krav vara uppfyllda, exempel; Husen ska hålla en energianvändning som motsvarar höst 88 % av Boverkets byggregler (BSF 2015:3). Detta motsvarar ca 70 kwh/m 2 och år. För hus med energianvändning som motsvarar 56 % av Boverkets byggregler (ca 45 kwh/m 2 ) kan få ersättningsnivån höjd med 75%. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.ljungberg@vaxjo.se

153 ÄRENDE Dnr KS bostäderna ska förmedlas genom en överenskommelse med den kommunala bostadsförmedlingen eller liknande. Detta krav gäller 15 år från det att stödet betalats ut. Stödmottagaren ska ställa rimliga krav på bostadssökandens ekonomi. Hyresrätterna ska hyras ut genom hyresavtal utan inskränkningar i besittningsskyddet. Undantag kan göras för hyresrätter för studerande eller till social utsatta grupper. Projektet ska innehålla en blandning av lägenhetsstorlekar, med minst en lägenhet om tre rum och kök eller större. Undantag kan göras för hyresrätter för studerande eller till social utsatta grupper. Den som utför arbetet ska medverka till utbildningen av nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbetsförmedlingen samt genom att ta emot lärlingar i färdigutbildning. Den som utför arbetet ska ta ett huvudentreprenörsansvar som motsvarar vad som gäller enligt kollektivavtal. Den som utför arbetet eller tillverkar byggelement ska vara godkänd för F-skatt. Utländska företagare eller företag ska visa upp ett intyg eller annan handling som visar att de i sitt hemland genom registrering eller motsvarande kontroll betalar skatter och avgifter. En förhandlingsöverenskommelse om hyra som träffats med en hyresgästorganisation på orten med stöd av 12 kap. 55 c jordabalken. Kravet på förhandlad hyra gäller inte för kooperativ hyresrätt. Exempel på tillämpning av maxhyra vid markanvisning För att fördjupa kunskapen om tillämpningen av maxhyra vid markanvisning har planeringskontoret haft en dialog med jämförelsekommunerna Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Halmstad och Karlskrona för att få kunskap om relevanta projekt för jämförelse. Planeringskontoret har även gått ut i en sluten facebook-grupp bestående av ca 1500 planarkitekter verksamma i hela landet. Planeringskontoret har efterfrågat kunskap om projekt där maxhyra tillämpats i markanvisningsskedet och som färdigställts. Via dessa kanaler har information kommit om två kommuner där maxhyra tillämpats och där projekten håller på att färdigställas. Varbergs kommun: Varberg har tillämpat maxhyra som utvärderingskriterium i en markanvisning för kv. Mandarinen. Vald exploatör har där förbundit sig att nå en maxhyra om 1550 kr/m 2 och år om investeringsstöd beviljas, annars 1650 kr/m 2 och år. Projektet är påbörjat och har inflyttning våren (4)

154 ÄRENDE Dnr KS På en fastighet i orten Tvååker har den vinnande exploatören förbundit sig att bygga minst 50% hyresrätter till en maxhyra om 1350 kr/m2 BOA. Färdigställande av de första husen beräknas under Göteborgs stad: Göteborg var tidigt ute. Redan 2013 anordnades en tävling angående byggnation av hyresrätter vid Guldmyntsgatan i Högsbo. Snitthyran sattes till 1400 kr/m2 (exklusive parkering) och år med en variation på mellan 1100 kr/m2 1800kr/m2 relaterat till 2013 års nivå. Marken upplåts med tomträtt. Projektet är ännu inte färdigställt. Tillämpning av stöd i Växjö kommunkoncern Växjöbostäder har inte ansökt om stöd för sina senaste projekt dels för att de inte når rätt hyresnivå dels för att Hyresgästföreningen inte vill göra överenskommelse om presumtionshyra (läs: projektet kv. Forskaren på Campus). Vidingehem har sökt om bidrag för pågående byggnation av sex lägenheter i Ingelstad. De planerar att söka för kommande projekt med 20 lägenheter i Rottne. Tillämpning av maxhyra vid markanvisning inom Bäckaslöv etapp 2 En markanvisning är en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren rätt att under en begränsad tid och på givna villkor ensam förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförande av ny bebyggelse inom ett område som kommunen äger. Villkoren för en markanvisning regleras i ett markanvisningsavtal. Avtalets exakta struktur och innehåll kan variera beroende på områdets unika förutsättningar. Till grund för markanvisningsavtalet ligger oftast en markanvisningstävling där alla intresserade byggherrar fått samma chans att lämna förslag för den aktuella tomten. Enligt Växjö kommuns markanvisningspolicy så ska kommunen i alla markanvisningar sträva efter en variation av upplåtelseformer, byggherrar och arkitekter. Varje projekt har sina specifika förutsättningar vilket påverkar utfallet. En grundläggande princip vid varje markanvisning är att markanvisningsskedet inte ska vara onödigt kostnadsdrivande. Vid en markavisningstävling görs en samlad bedömning av de inkomna förslagen utifrån ett antal kriterier; markpris, mångfald i boendet, miljö, konkurrens och mångfald på marknaden, gestaltning, organisation och 3 (4)

155 ÄRENDE Dnr KS genomförande. Möjligheten att ställa krav på upplåtelseform eller differentierat markpris beroende på upplåtelseform har hittills inte tillämpats I markanvisningstävlingen lämnar byggherren in ett övergripande projektkoncept. Detaljkraven är medvetet få i detta skede för att inte riskera att stänga ute mindre resursstarka aktörer. Under markanvisningstiden (6 mån) har byggherren möjlighet att ta fram investeringskalkyl samt testa marknaden. För att få köpa marken krävs ett godkänt bygglov i enlighet med projektkonceptet. Växjö kommun kan i markanvisningsskedet ställa krav på maxhyra i enlighet med motionen. Utmaningen är att följa upp och säkerställa att vald nivå hålls mot hyresgäst. Vanligtvis har inte byggherren den slutliga investeringskalkylen klar när köpekontrakt tecknas. När kommunen väl sålt marken är möjligheten till viten eller sanktioner starkt begränsade. I februari 2018 beslutade kommunstyrelsen om etappindelning av Bäckaslöv, KS 2018/82. De tomter som åberopas i motionen ligger inom etapp 2 och 3 vilka i dagsläget beräknas bli aktuella för markanvisning tidigast Aktuellt område består av två stadskvarter som ska kunna innehålla kontor, handel och bostäder. Det är fullt möjligt att med tredimensionell fastighetsbildning ha flera fastighetsägare i samma kvarter. Markpriset för kvarterets byggrätter fastställs av kommunstyrelsen och baseras på en marknadsvärdering av marken. Hittills har Växjö kommun tillämpat samma markpris oavsett om upplåtelseformen är bostadsrätt eller hyresrätt. Om maxhyra ska tillämpas så bör kommunstyrelsen ge uppdrag om en differentiering av markpriset för hyresrätter. Sammanfattning Att tillämpa maxhyra som krav vid markanvisning är inte vanligt förekommande och antalet projekt som färdigställts är få. Att inför maxhyra som ett utvärderingskriterium är möjligt men är en åtgärd som är svår att följa upp. I de flesta fall har byggherren inte investeringskalkylen klar då bygglovsansökan beviljas. Beslutet skickas till För åtgärd Planeringschefen Monica Skagne kommunchef Paul Herbertsson planeringschef 4 (4)

156 -

157 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Skrivelse om förändringar i reglementet för färdtjänst Tomas Thornell (S) Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget, och konstaterar att det är Region Kronoberg som ansvarar för frågan. Kommunstyrelsen uppdrar därför till kommunchefen att uppvakta Region Kronoberg samt övriga kommuner som är anslutna till färdtjänstavtalet för ett gemensamt ställningstagande i frågan. Bakgrund Tomas Thornell (S) har den 19 november 2018 inkommit med en skrivelse om förändringar i reglementet för färdtjänst. Av skrivelsen framgår att det i regelverket till färdtjänsten står att barn 12 år eller yngre behöver ledsagare när de använder sig av färdtjänst. Detta skapar en orimlig situation då föräldrar eller andra ledsagare inte alltid har möjligheten att följa med på dessa resor. Det är orimligt att alla barn som fått beviljad färdtjänst ska inte ges samma möjlighet till en aktiv fritid på grund av brister i vårt regelverk. Istället bör en individuell bedömning göras för att se om det finns behov av ledsagare vid färdtjänst eller inte. Thornell föreslår att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att se över regelverket för färdtjänst så att barn under 12 år inte per automatik ska behöva ledsagare vid resor via färdtjänst. Istället bör en individuell bedömning göras. Beslutsunderlag Ordförande har i en skrivelse, daterad 27 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat följande förslag till beslut: Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget, och konstaterar att det är Region Kronoberg som ansvarar för frågan. Kommunstyrelsen uppdrar därför till kommunchefen att uppvakta Region Kronoberg samt övriga kommuner som är anslutna till färdtjänstavtalet för ett gemensamt ställningstagande i frågan. Yrkanden Malin Lauber (S) med instämmande av Per Schöldberg (C): Bifall till ordförandes förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Malin Laubers yrkande. 1 (1)

158 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut Skrivelse om förändringar i reglementet för färdtjänst Tomas Thornell (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsen ser positivt på förslaget, och konstaterar att det är Region Kronoberg som ansvarar för frågan. Kommunstyrelsen uppdrar därför till kommunchefen att uppvakta Region Kronoberg samt övriga kommuner som är anslutna till färdtjänstavtalet för ett gemensamt ställningstagande i frågan. Bakgrund Tomas Thornell (S) har den 19 november 2018 inkommit med en skrivelse om förändringar i reglementet för färdtjänst. Av skrivelsen framgår att det i regelverket till färdtjänsten står att barn 12 år eller yngre behöver ledsagare när de använder sig av färdtjänst. Detta skapar en orimlig situation då föräldrar eller andra ledsagare inte alltid har möjligheten att följa med på dessa resor. Det är orimligt att alla barn som fått beviljad färdtjänst ska inte ges samma möjlighet till en aktiv fritid på grund av brister i vårt regelverk. Istället bör en individuell bedömning göras för att se om det finns behov av ledsagare vid färdtjänst eller ej. Thornell föreslår att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att se över regelverket för färdtjänst så att barn under 12 år inte per automatik ska behöva ledsagare vid resor via färdtjänst. Istället bör en individuell bedömning göras. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Region Kronoberg Övriga anslutna kommuner Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post info@vaxjo.se

159

160 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Medborgarförslag om säkra cykelvägar Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige bevarar medborgarförslaget med att cykelvägnätet byggs ut kontinuerligt. Utbyggnaden består i just att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafikanterna med separerade gång- och cykelvägar i görligaste mån. I övrigt konstateras att tekniska chefen fått i uppdrag att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i cirkulationsplatser. Återrapportering av uppdraget ska ske till tekniska nämnden i december Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren menar att det är dags att satsa på cykelvägar där man inte är ett mänskligt väghinder. Förslagsställaren önskar filer skilda från biltrafiken, som finns i exempelvis Malmö och Amsterdam. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 211/2018 lämnat följande yttrande: Tekniska nämnden yttrar sig i rubricerat ärende i enlighet med att cykelvägnätet byggs ut kontinuerligt. Utbyggnaden består i just att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafikanterna med separerade gång- och cykelvägar i görligaste mån. I övrigt konstaterar vi att ett uppdrag redan är lagt på tekniska chefen om att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i cirkulationsplatser. Återrapportering av uppdraget ska ske till nämnden per december (1)

161 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om säkra cykelvägar Förslag till beslut Kommunfullmäktige bevarar medborgarförslaget med att cykelvägnätet byggs ut kontinuerligt. Utbyggnaden består i just att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafikanterna med separerade gång- och cykelvägar i görligaste mån. I övrigt konstateras att tekniska chefen fått i uppdrag att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i cirkulationsplatser. Återrapportering av uppdraget ska ske till tekniska nämnden i december Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren menar att det är dags att satsa på cykelvägar där man inte är ett mänskligt väghinder. Förslagsställaren önskar filer skilda från biltrafiken, som finns i exempelvis Malmö och Amsterdam. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 211/2018 lämnat följande yttrande: Tekniska nämnden yttrar sig i rubricerat ärende i enlighet med att cykelvägnätet byggs ut kontinuerligt. Utbyggnaden består i just att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafikanterna med separerade gång- och cykelvägar i görligaste mån. I övrigt konstaterar vi att ett uppdrag redan är lagt på tekniska chefen om att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i cirkulationsplatser. Återrapportering av uppdraget ska ske till nämnden per december Beslutet skickas till För kännedom Tekniska nämnden Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

162 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Dnr Yttrande över säkra cykelvägar utan mänskliga väghinder Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden yttrar sig i rubricerat ärende i enlighet med att cykelvägnätet byggs ut kontinuerligt. Utbyggnaden består i just att separera de oskyddade trafikanterna från biltrafikanterna med separerade gång- och cykelvägar i görligaste mån. I övrigt konstaterar vi att ett uppdrag redan är lagt på tekniska chefen om att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i cirkulationsplatser. Återrapportering av uppdraget ska ske till nämnden per december Bakgrund Ett medborgarförslag om säkra cykelvägar har inkommit till kommunen och förslagsställaren önskar få ärendet avgjort av kommunfullmäktige. Av denna anledning har kommunstyrelsen begärt yttrande från tekniska nämnden till den 16 oktober Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 10 oktober 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Förvaltningen konstaterar att utbyggnad av gång- och cykelvägnätet pågår kontinuerligt. Vid byggnation eftersträvas alltid, där det är möjligt, separering av oskyddade trafikanter gentemot biltrafikanter genom separerade gång- och cykelvägar. I övrigt konstaterar förvaltningen att ett uppdrag redan är givet till tekniska chefen om att utreda principer som säkerställer trafiksäkerheten för cyklister i större cirkulationsplatser med mycket biltrafik, 156, Dnr Återrapportering av uppdraget ska ske till nämnden per december Arbetsutskottet i 188/2018 Beslutsordning Ordförande Sofia Stynsberg frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att tekniska nämnden beslutar enligt förslaget 1 (2)

163 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 2 (2)

164 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Var vill du att beslutet ska fattas? Säkra cykelvägar utan mänskliga väghinder Jag tycker det är dags att satsa på cykelvägar där man inte är ett mänskligt väghinder. Hur många ska behöva dö i trafiken innan vi får säkra cykelvägar. Filer skilda från biltrafiken, se exempelvis Malmö eller Amsterdam. Idag cyklar många istället på trottoaren för att man är rädd om sitt liv. Cyklar i biltrafiken är fullständigt livsfarligt. Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn Adress Postort Anna Hjelmer Växjö Ange minst ett telefonnummer Telefon Mobiltelefon 0 E-postadress Hantering av personuppgifter Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag har även läst och förstått informationen om behandling av mina personuppgifter. E-tjänster som kommer in till Växjö kommun räknas som en allmän handling. Med det menas att allmänhet och massmedia kan begära ut och ta del av innehållet i ditt meddelande, om det inte finns skäl för sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter och vilka rättigheter du har, kan du läsa mer om det på Grund till hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvarig är kommunstyrelsen Växjö kommun. Den rättsliga grunden för vår behandling är allmänt intresse. Blankettinformation Nummer Inskickat :39:45 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :39:45

165 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Medborgarförslag om tak på parkeringar Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktige uppmuntrar till försiktighet gällande att lämna djur i bilar oavsett om tak finns eller inte. Bakgrund Ett medborgarförslag om har inkommit till kommunen om skuggande tak på parkeringar för att möjliggöra för hundar att kunna bli kvar i en parkerad bil under soliga dagar. Medborgaren menar att ett tak dessutom kan skydda från både sol, regn, snö och fågelbajs, och föreslår att man även kan ha solceller på taken. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 212/2018 yttrar sig och förordar ett avslag då förslaget är svårgenomförbart avseende placering, teknik, ekonomi och gestaltning. Motivet till utplacering av soltak är att kunna låta sin hund vara kvar i en parkerad bil under soliga dagar kan också ifrågasättas ur flera synvinklar. 1 (1)

166 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om tak på parkeringar Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktige uppmuntrar till försiktighet gällande att lämna djur i bilar oavsett om tak finns eller ej. Bakgrund Ett medborgarförslag om har inkommit till kommunen om skuggande tak på parkeringar för att möjliggöra för hundar att kunna bli kvar i en parkerad bil under soliga dagar. Medborgaren menar att ett tak dessutom kan skydda från både sol, regn, snö och fågelbajs, och föreslår att man även kan ha solceller på taken. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 212/2018 yttrar sig och förordar ett avslag då förslaget är svårgenomförbart avseende placering, teknik, ekonomi och gestaltning. Motivet till utplacering av soltak är att kunna låta sin hund vara kvar i en parkerad bil under soliga dagar kan också ifrågasättas ur flera synvinklar. Beslutet skickas till För kännedom Tekniska nämnden Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

167 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Dnr Yttrande över skuggande tak på parkeringar Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden yttrar sig i rubricerat ärende och förordar ett avslag då förslaget är svårgenomförbart avseende placering, teknik, ekonomi och gestaltning. Motivet till utplacering av soltak är att kunna låta sin hund vara kvar i en parkerad bil under soliga dagar kan också ifrågasättas ur flera synvinklar. Bakgrund Ett medborgarförslag om har inkommit till kommunen om skuggande tak på parkeringar för att möjliggöra för hundar att kunna bli kvar i en parkerad bil under soliga dagar. Förslagsställaren önskar få ärendet avgjort av kommunfullmäktige. Av denna anledning har kommunstyrelsen begärt yttrande från tekniska nämnden till den 16 oktober. Beslutsunderlag Förvaltningschefen har i en skrivelse 11 oktober 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Att bygga soltak över några av staden kommunala parkeringsplatser får anses som svårgenomförbart vad gäller placering, teknik, ekonomi och inte minst ur gestaltningssynpunkt. Motivet till utplacering av soltak är att kunna låta sin hund vara kvar i en parkerad bil under soliga dagar kan också ifrågasättas ur flera synvinklar. När det gäller takbyggnation på de möjliga platserna, Stortorget, kv. Fabriken samt Lineborgsplan så kan det konstateras att det på Stortorget inte får ske någon byggnation ur riksintresseperspektiv och att det redan pågår planläggning för annan byggnation på de två senare alternativen. I övrigt återstår gatuparkering, vilka inte kan möbleras med soltak pga. gestaltningsoch utrymmesmässiga skäl. Arbetsutskottet i 189/2018 Beslutsordning Ordförande Sofia Stynsberg frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att tekniska nämnden beslutar enligt förslaget. 1 (2)

168 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 2 (2)

169 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Beskriv ditt förslag Var vill du att beslutet ska fattas? Skuggande tak pa parkeringar Jag som har hund vill ju kunna parkera min bil med hund i skuggan men de flesta parkeringar är fullkomligt oskyddade från sol. Inte bra. Men tänk om man hade tak på parkeringen, såna som finns över cykelställ, typ som stora carport. Då skulle dessa skydda från både sol, regn, snö, fågelbajs och annat. Inte nog med det, man skulle kunna ha solceller på dessa tak och då få ett extra energitillskott! Vore inte detta en ypperlig idé för den gröna staden Växjö? Jag är säker på att många invånare skulle uppskatta detta. Fundera på det. Hälsningar Monika Kjellberg Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Efternamn Adress Postnummer Postort MONIKA KJELLBERG Växjö Ange minst ett telefonnummer Telefon Mobiltelefon 0 E-postadress Hantering av personuppgifter Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag har även läst och förstått informationen om behandling av mina personuppgifter. E-tjänster som kommer in till Växjö kommun räknas som en allmän handling. Med det menas att allmänhet och massmedia kan begära ut och ta del av innehållet i ditt meddelande, om det inte finns skäl för sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter och vilka rättigheter du har, kan du läsa mer om det på Grund till hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvarig är kommunstyrelsen Växjö kommun. Den rättsliga grunden för vår behandling är allmänt intresse. Blankettinformation Nummer Inskickat :49:28 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :49:28

170 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Medborgarförslag om fria bussresor för personer över 80 år Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget eftersom det är Region Kronoberg som beslutar om kollektivtrafiken. Bakgrund En kommuninvånare har i december 2018 inkommit med ett medborgarförslag om att personer över 80 år ska få resa med kollektivtrafikens bussar gratis mellan klockan 09:00 15:00 och efter klockan 19:00. Beslutsunderlag Ordförande har i en skrivelse, daterad 11 december 2018, redogjort för ärendet och föreslagit kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S): Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget eftersom det är Region Kronoberg som beslutar om kollektivtrafiken. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Gunnar Storbjörks yrkande. 1 (1)

171 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om fria bussresor för personer över 80 år Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Bakgrund En kommuninvånare har i december 2018 inkommit med ett medborgarförslag om att personer över 80 år ska få resa med kollektivtrafikens bussar gratis mellan klockan 09:00-15:00 och efter klockan 19:00. Beslutet skickas till För kännedom Förslagsställaren Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post info@vaxjo.se

172

173 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Antagande av förslag till reviderad avropspolicy för fordon Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige antar reviderad Policy för avrop av fordon för Växjö kommunkoncern, enligt kommunchefens förslag daterat 30 november Policyn ersätter de tidigare Riktlinjerna för avrop av fordon för Växjö kommunkoncern från juni Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) föreslog i en skrivelse, daterad 1 november 2017, att kommunchefen ges i uppdrag att ta fram en reviderad fordonspolicy som gör att Växjö kommuns bilpark blir fossilbränslefri till år Kommunstyrelsen beslutade den 5 december 2017 att uppdra att kommunchefen att ta fram ett förslag på fordonspolicy. Kommunledningsförvaltningen tog fram en tjänsteskrivelse som innehöll förslag på riktlinjerna för en reviderad avropspolicy, vilken godkändes av kommunstyrelsen 2 oktober Eftersom policyn berör hela kommunkoncernen behöver beslut dock tas i kommunfullmäktige, vilket föranledde kommunchefens nya skrivelse, daterad 30 november Inför denna har alla förvaltningar och bolag inbjudits att komma in med synpunkter på förslaget, och resultatet till reviderad avropspolicy presenteras nu i en bilaga. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 30 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att de tidigare avropsriktlinjerna från 2012 i princip var uppdelade i två prioriteringsnivåer. Den bästa nivån avsåg fordon som kunde drivas på el, gas, etanol eller annat förnybart drivmedel, medan den andra nivån avsåg fordon som drevs med fossila drivmedel. Kommunchefen har till skrivelsen upprättat ett förslag till ny avropspolicy som i princip innebär att en prioritering sker inom de drivmedelstyper som tidigare låg i översta nivån. Den nya prioriteringen som har arbetats fram av fordonsansvariga från hela kommunkoncernen, föreslås vara: 1 (2)

174 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott a Biogasfordon 1b Eldrivna fordon (batterifordon och bränslecellsfordon) 2 Laddhybrider och fordon som använder 100 procent förnybara drivmedel 3 Etanolfordon 4 Fordon som drivs på fossila drivmedel I kommunchefens förslag till ny policy beskrivs och kommenteras de olika nivåerna närmare, samt vid vilka förutsättningar eventuella avsteg i prioriteringsordningen får ske. Precis som tidigare föreslås avropspolicyn gälla hela kommunkoncernen och för alla motordrivna fordon och arbetsmaskiner. 2 (2)

175 ÄRENDE Dnr KS Henrik Johansson miljösamordnare Tel Kommunstyrelsen Förslag till reviderad avropspolicy för fordon Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslaget till reviderad avropspolicy för fordon. Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) föreslog i en skrivelse att kommunchefen ges i uppdrag att ta fram en reviderad fordonspolicy som gör att Växjö kommuns bilpark blir fossilbränslefri till år Kommunstyrelsen beslutade att uppdra att kommunchefen att ta fram ett förslag på fordonspolicy. Kommunledningsförvaltningen tog fram en tjänsteskrivelse som innehöll förslag på riktlinjerna för en reviderad avropspolicy, vilken godkändes av kommunstyrelsen Eftersom policyn berör hela kommunkoncernen behöver beslut dock tas i fullmäktige, vilket föranleder denna nya tjänsteskrivelse. Inför denna har alla förvaltningar och bolag inbjudits att komma in med synpunkter på förslaget, och resultatet till reviderad avropspolicy presenteras nu i en bilaga. Vad förslaget till reviderad policy i huvudsak innebär Den tidigare avropspolicyn från 2012 var i princip uppdelad i två prioriteringsnivåer. Den bästa nivån avsåg fordon som kunde drivas på el, gas, etanol eller annat förnybart drivmedel, medan den andra nivån avsåg fordon som drevs med fossila drivmedel. Förslaget till ny avropspolicy innebär i princip att en prioritering sker inom de drivmedelstyper som tidigare låg i översta nivån. Den nya prioriteringen, som har arbetats fram av fordonsansvariga från hela kommunkoncernen, föreslås vara: 1a Biogasfordon 1b Eldrivna fordon (batterifordon och bränslecellsfordon) 2 Laddhybrider och fordon som använder 100 % förnybara drivmedel 3 Etanolfordon 4 Fordon som drivs på fossila drivmedel Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post henrik.johansson@vaxjo.se

176 ÄRENDE Dnr KS I bilaga beskrivs kommenteras de olika nivåerna närmare, samt vid vilka förutsättningar eventuella avsteg i prioriteringsordningen får ske. Precis som tidigare gäller avropspolicyn hela kommunkoncernen och för alla motordrivna fordon och arbetsmaskiner. Skillnad mot beslut i kommunstyrelsen Jämfört med det beslut som togs i kommunstyrelsen finns två huvudsakliga förändringar. 1) Hela policyn finns nu som bilaga, där det ges tydligare riktlinjer om bland annat vad som krävs för att fordon i en lägre prioriteringsnivå ska få väljas. 2) Istället för att sätta biogasfordon som nivå 1 och elfordon som nivå 2, föreslår förvaltningar och bolag att nivåerna kallas 1a och 1b. Detta innebär att gasfordon har en något högre prioritet än elfordon, men det skapar inte känslan av att elfordon är fel. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att uppdra att kommunchefen att ta fram ett förslag på en reviderad fordonspolicy. Den nya policyn föreslås innehålla fem prioriteringsnivåer av fordon. Skillnaden mot tidigare policy är huvudsakligen att det sker en prioritering inom avropen av fordon som går på olika typer av förnybara drivmedel. Förslaget till reviderad policy presenteras i sin helhet i bilaga. Bedömning Utvecklingen av fordon och drivmedel har medfört att det finns ett behov att uppdatera Växjö kommuns avropspolicy vad gäller fordon och maskiner. Förslaget innebär att policyns användningsområde och avgränsningar inte förändras, medan en förändring görs av de inbördes prioriteringarna mellan olika drivmedelstyper. I bilaga finns kommentarer till prioriteringsordningen. 2 (4)

177 ÄRENDE Dnr KS Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) Finansiering inom ram (ja/nej), ange det som saknar finansiering Påverkar följande nämnder/bolags kostnader Går ej bedöma Ja Alla förvaltningar och bolag som leasar och äger fordon Konsekvenser för ett hållbart samhälle Påverkan på miljön (ja/nej) ja Påverkan på mångfald (ja/nej) nej Påverkan på folkhälsa (ja/nej) ja Påverkan på tillgänglighet (ja/nej) nej Konsekvenser på ekonomi Det går inte att bedöma vilken ekonomisk konsekvens avropspolicyn i sig har. Policyn styr vilka fordon kommunkoncernen ska prioritera utifrån de i varje tidpunkt gällande avtalen. I det nu gällande leasingavtalet är till exempel elbilarna billigast att leasa och har dessutom en lägre driftskostnad. Gas- och elfordon bör bli ännu mer ekonomiskt fördelaktiga i och med bonus-malussystemet. Konsekvenser på miljö Hela policyns syfte är att styra kommunkoncernens fordonsflotta till mer hållbara alternativ. Policyn prioriterar fordonstyper som drivs på förnybara drivmedel och el, vilket inte ger några utsläpp av fossil koldioxid. Policyn är därför ett verktyg för att kommunkoncernens mål om fossilbränslefrihet ska uppnås. Genom att prioritera gasfordon högt gynnas också det cirkulära samhället där energi tas tillvara från organiskt avfall. Konsekvenser på mångfald Policyn styr efter drivmedel inte vem som får använda fordonen etc. Däremot är det väsentligt att de råd om vilket fordon som är optimalt för en arbetsplats utgår från samma grunder oavsett om det t.ex. är en mansdominerande eller kvinnodominerande arbetsplats som har behov av ett fordon. Konsekvenser på folkhälsa Genom att styra mot fordon som drivs med gas och el, bidrar kommunkoncernen till lägre utsläpp av hälsoskadliga partiklar och kvävedioxid. 3 (4)

178 ÄRENDE Dnr KS Generellt har elfordon också en lägre ljudnivå vilket innebär lägre bullernivåer. Konsekvenser på tillgänglighet Den tekniska utformningen av fordonen, så att de är användbara för alla medarbetare, styrs inte av policyn. Detta styrs istället av kraven i samband med upphandlingarna. Implementering och uppföljning Den nya avropspolicyn behöver kommuniceras via interna kanaler, såsom intranät, så att den blir känd. Huvudsaken är att den blir känd hos upphandlingsenheten och hos dem som avropar fordon. I dagsläget är ansvaret för fordonsavrop decentraliserat, vilket innebär en nödvändig kommunikation till de fordonsansvariga i kommunkoncernen. Ett arbete har påbörjats att centralisera ansvaret för fordon i kommunkoncernen, och när en sådan funktion finns på plats är det denna som kommer ansvara för att policyn efterlevs. Uppföljning sker bland annat genom inhämtning av statistik över kommunkoncernens fordonsflotta. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef För kännedom Hållbarhetschef Upphandlingschef Förvaltningschefer Bolags-VDar Monica Skagne Kommunchef Charlotte Gustafsson Brynielsson Hållbarhetschef 4 (4)

179 Policy för avrop av fordon för Växjö kommunkoncern med avseende på val av drivmedel Beslutad av fullmäktige 201x-xx-xx

180 Bakgrund I miljöprogrammet fastslås målet om en fossilbränslefri kommunkoncern Kommunkoncernens val av fordon och vad dessa fordon tankas med är en viktig del i arbetet för att nå målet. Avropspolicyn ska vara till hjälp för de personer i kommunkoncernen som ansvarar för fordonsavropen, oavsett om det handlar om inköp eller leasing, till att göra val som bidrar till att fordonsparken blir så klimateffektiv som möjligt. Allmänt om policyn Policyn gäller för hela kommunkoncernen, både förvaltningar och bolag Policyn används vid avrop av alla typer av motorfordon och maskiner. Policyn styr inte miljökrav, tekniska krav eller säkerhetskrav detta sköts inom ramen för respektive fordonsupphandling Riktlinjerna kan revideras på uppdrag av kommunchefen eller på begäran av politiken. Tillvägagångssätt vid avrop När verksamheterna ser ett behov av ett fordon eller en maskin, används nedanstående prioriteringsordning. Avropspolicyn gäller oavsett inköp eller leasing, och oavsett vilken typ av motordrivet fordon eller arbetsmaskin det handlar om. Det förutsätts att avropen förhåller sig till gällande avtal. Avsteg från prioriteringsordningen får göras först efter dialog med den centrala fordonsfunktionen (när den finns inrättad) och/eller hållbarhetsgruppen. 1.a Biogasfordon Kommentar Ger inte upphov till fossila koldioxidutsläpp. Utsläppen av hälsoskadliga ämnen till luft är låga. Växjö kommun har en egen produktion av biogas. Det är därför rimligt att vi själva bidrar till att se till att det finns en avsättning för den producerade gasen. På så vis kan kommunkoncern i förlängningen också bidra till bättre infrastruktur för biogas. Avsteg från prioritering Avstånd till tankställe för biogas är för långt för att det ska anses befogat med biogasfordon. Vad som anses som för långt kan variera med verksamhetens art. Utbudet av fordon inom avtalen uppfyller inte verksamhetens behov.

181 1.b Eldrivna fordon batterifordon och bränslecellsfordon Kommentar Fordonen är energieffektiva. Ger inte upphov till fossila koldioxidutsläpp, vid användning av förnybar el. Utsläppen av hälsoskadliga ämnen till luft är obefintliga. Avsteg från prioritering Infrastrukturen för laddning är inte tillräcklig och den kan inte lösas genom kommunkoncernens lösningar för etablering av laddinfrastruktur på arbetsplats. Infrastrukturen för vätgas är otillräcklig. Utbudet av fordon inom avtalen uppfyller inte verksamhetens behov. 2 Laddhybrider och fordon som använder 100 % biodrivmedel Kommentar Laddhybrider kan vara ett alternativ där huvuddelen av resandet är korta resor, men där tillfälligt behov finns av längre resor. De sträckor som inte körs på el bör, om möjligt, köras på biodrivmedel. Användning av biodiesel (främst RME och HVO) bidrar inte till fossila koldioxidutsläpp vid användning. Viktigt att hänsyn tas till hållbarhetsaspekten på biodiesel. Biodiesel bör framför allt vara ett alternativ för tyngre fordon. Avsteg från prioritering Infrastrukturen för biodiesel är otillräcklig. Utbudet av fordon inom avtalen uppfyller inte verksamhetens behov. 3 Etanolfordon Kommentar Etanolen prioriteras nedanför biodiesel eftersom det finns en inbladning av bensin på ca 18 % på årsbasis. Etanolen bidrar därmed mindre till kommunkoncernens klimatmål. Avsteg från prioritering Infrastrukturen för etanol är otillräcklig. Utbudet av fordon inom avtalen uppfyller inte verksamhetens behov. 4 Fordon som drivs på fossila drivmedel - undantag Kommentar Fordon som använder fossila drivmedel ska endast ses som undantag om ingen annan lösning hittats. I många fall är detta samma typer av fordon som kan tanka biodiesel, men de får drivas på fossila drivmedel om infrastrukturen för biodiesel inte är tillgänglig.

182 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Redovisning av uppdrag att ta fram en reviderad fordonspolicy som gör att Växjö kommuns bilpark blir fossilbränslefri till år 2020 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till reviderad avropspolicy för Växjö kommun. Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) föreslog i en skrivelse, daterad 1 november 2017, att kommunchefen ges i uppdrag att ta fram en reviderad fordonspolicy som gör att Växjö kommuns bilpark blir fossilbränslefri till år Kommunstyrelsen beslutade i 407/2017 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett förslag på fordonspolicy. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 404/2018 föreslagit att kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till reviderad avropspolicy för Växjö kommun. Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 2 augusti 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår sammanfattningsvis att den nya policyn föreslås innehålla fem prioriteringsnivåer av fordon. Skillnaden mot tidigare policy är huvudsakligen att det sker en prioritering inom avropen av fordon som går på olika typer av förnybara drivmedel. Den nya prioriteringen föreslås vara: 1. Biogasfordon 2. Batteridrivna fordon (el eller vätgas) 3. Laddhybrider och fordon som använder andra förnybara drivmedel (framför allt HVO, RME) 4. Fordon som drivs på etanol (E85) 5. I undantagsfall, fordon som drivs på fossila drivmedel Policyn kommer vara ett viktigt verktyg för att styra kommunkoncernen mot målet om en fossilbränslefri kommunkoncern. 1 (2)

183 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Yrkanden Cheryl Jones Fur (MP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Malin Lauber (S) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Hållbarhetschefen Upphandlingschefen Alla nämnder och styrelser 2 (2)

184 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr Beslut om godkännande för fusion av Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner Växjöbostäder AB:s begäran om att fusionera Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB. Fusionen ska ske vederlagsfritt. Bakgrund Växjöbostäder övertog den 1 oktober 2018 bolaget Ansgarius 15 i Växjö AB av Vöfab (Växjö Fastighetsförvaltning AB). Bolaget äger fastigheten Ansgarius 15, Växjö. Bolaget är idag ett helägt dotterbolag till Växjöbostäder. Beslutsunderlag VKAB (Växjö Kommunföretag AB) har den 13 december 2018 tillstyrkt Växjöbostäders begäran om kommunfullmäktiges tillstånd att fusionera Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB. Fusionen ska ske vederlagsfritt. VKAB har översänt ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. 1 (1)

185 Beslutsunderlag Kv Ansgarius 15 Bakgrund Växjöbostäder övertog den 1 oktober bolaget Ansgarius 15 i Växjö AB av VÖFAB. Bolaget äger fastigheten Ansgarius 15, Växjö. Bolaget är idag ett helägt dotterbolag till Växjöbostäder. Växjöbostäder begär kommunfullmäktiges tillstånd att fusionera Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB. Fusionen ska ske vederlagsfritt. Växjöbostäder Peter Thörnblad

186 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL VKAB Dnr Godkännande av kommunfullmäktige för fusion av Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB Styrelsens beslut 1. Styrelsen för VKAB tillstyrker Växjöbostäder AB:s begäran om kommunfullmäktiges tillstånd att fusionera Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB. Fusionen ska ske vederlagsfritt. 2. Styrelsen för VKAB översänder ärendet till kommunfullmäktige för godkännande. Bakgrund Växjöbostäder övertog den 1 oktober 2018 bolaget Ansgarius 15 i Växjö AB av Vöfab. Bolaget äger fastigheten Ansgarius 15, Växjö. Bolaget är idag ett helägt dotterbolag till Växjöbostäder. Beslutsunderlag Växjöbostäder har begärt kommunfullmäktiges tillstånd att fusionera Ansgarius 15 i Växjö AB till Växjöbostäder AB. Fusionen ska ske vederlagsfritt. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunfullmäktige För kännedom Växjöbostäder AB 1 (1)

187 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Dnr Uppdatering av Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk i Växjö kommunkoncern Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Policy för hantering av alkohol- och drogmissbruk i arbetet hos Växjö kommun i enlighet med kommunchefens förslag i skrivelse, daterad 2 november Bakgrund Som ett led i Växjö kommuns arbete att definiera olika processer har paketet av lokala styrdokument kring missbruk av alkohol och droger setts över. Förändringarna avser huvudsakligen följande delar: Policyns övergripande karaktär förstärks. Detaljfrågor beskrivs istället i riktlinje/rutin/checklista/mall för åtgärdsplan/handledningstext (ej politiskt beslut). Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 2 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att uppdateringen syftar till att förtydliga förväntningar och ansvar kring hanteringen av missbruk, alkohol och droger i arbetet. Anpassningar till policyn sker inom respektive organisatoriskt ansvarsområde. Kommunchefen har lämnat förslag till uppdatering av Policy för hantering av alkohol- och drogmissbruk i arbetet hos Växjö kommun, daterad 2 november (1)

188 ÄRENDE Dnr KS Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsen Uppdatering - Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk i Växjö kommunkoncern Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar uppdaterad Policy för hantering av alkohol- och drogmissbruk i arbetet hos Växjö kommun enligt bilaga. Bakgrund Som ett led i Växjö kommuns arbete att definiera olika processer har paketet av lokala styrdokument kring missbruk av alkohol och droger setts över. Förändringarna avser huvudsakligen följande delar: Policyns övergripande karaktär förstärks. Detaljfrågor beskrivs istället i riktlinje/rutin/checklista/mall för åtgärdsplan/handledningstext (ej politiskt beslut). Bedömning Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) - Finansiering inom ram (ja/nej), Ja ange det som saknar finansiering Påverkar följande Samtliga förvaltningar och bolag nämnder/bolags kostnader Uppdateringen syftar till att förtydliga förväntningar och ansvar kring hanteringen av missbruk, alkohol och droger i arbetet. Anpassningar till policyn sker inom respektive organisatoriskt ansvarsområde. Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post peter.karlsson@vaxjo.se

189 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Personalkontoret Samtliga förvaltningar och bolag För kännedom Fackliga organisationer Monica Skagne Kommunchef Jens Sonnbjer tf HR-chef 2 (4)

190 ÄRENDE Dnr KS Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk i Växjö kommunkoncern Inledning Denna policy omfattar samtliga medarbetare i Växjö kommunkoncern och innebär att alla ska behandlas lika oavsett befattning. Policyn syftar till att tydliggöra Växjö kommuns övergripande syn på alkohol och droger på arbetsplatserna. Ett proaktivt arbete mot drog- och alkoholmissbruk bidrar till att stärka medborgarnas förtroende för Växjö kommun. Övergripande målsättningar Växjö kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare, som kännetecknas av bra arbetsmiljö, hög kvalitet och engagerad personal. Detta förutsätter att alla arbetsplatser arbetar för att: Ha en god, säker och trygg arbetsmiljö. Risk- och missbruk av alkohol och droger förebyggs i syfte att undvika ohälsa, sjukfrånvaro och osäker verksamhet. Kunskap, medvetenhet och attityder i förhållande till alkohol och droger ska utvecklas genom spridande av information. Skapa förutsättningar för att enskilda medarbetare inte ska riskera bli utslagna från arbetslivet på grund av sitt riskbruk/missbruk. Alkohol- och drogfrihet Växjö kommuns arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria. Kommunala medel ska inte bekosta alkoholkonsumtion. Undantag kan förekomma, avseende kostnad och förekomst av alkohol, vid speciella aktiviteter eller representation, men då efter förvaltningschefs godkännande och i enlighet med gällande representationsregler samt att alkoholfria alternativ finns. 3 (4)

191 ÄRENDE Dnr KS Koncerns/förvaltningars/bolags ansvar Växjö kommuns arbete för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk förtydligas genom riktlinjer/rutiner som stödjer det praktiska genomförandet. Chefer ges stöd för arbetet i form av information, utbildning samt tillhandahållande av informations- och arbetsmaterial för arbetet i förhållande till medarbetarna. För den kommunala verksamheten ska riktlinjerna/rutinerna gälla samtliga förvaltningar. För de kommunala bolagen fastställs riktlinjer/rutiner av respektive bolag. Chefens ansvar Chefen ansvarar för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk i linje med gällande styrdokument. Samtliga medarbetares ansvar Medarbetaren ansvarar för att ta del av och agera i linje med gällande policyer och övriga styrdokument avseende alkohol och droger. 4 (4)

192 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Dnr Lönekartläggning 2018 Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar förslag till övergripande lönekartläggning 2018 och handlingsplan för jämställda löner Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare genomföra årlig lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. Lönekartläggningen och framtagandet av handlingsplanen för jämställda löner handläggs av personalkontoret. De fackliga organisationerna ges möjlighet att granska och ge synpunkter på såväl analys som handlingsplanens inriktning och utformning i stort. Det förslag till beslut som lämnas i kommunchefens skrivelse, daterad 13 november 2018, har stämts av med och processats av förvaltningschefsgruppen. Slutligen har förslaget samverkats i KSG (kommunövergripande samverkansgrupp). Handlingsplanen för jämställda löner integreras i den ordinarie löneöversynen i syfte att upprätthålla en samordnad lönebildning och kostnadskontroll. Uppföljning av resultat görs i samband med nästföljande års lönekartläggning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 13 november 2018, redogjort för ärendet och lämnat förslag till övergripande lönekartläggning 2018 och handlingsplan för jämställda löner Av skrivelsen framgår bland annat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat på totalen sedan arbetsvärderingen infördes 2013 och aktiviteter påbörjades I genomsnitt har löneskillnaderna för icke arbetsledande befattningar minskat i genomsnitt 1 procentenhet per år till 95 procent för För arbetsledande personal har utvecklingen gått från 94 procent till 102 procent. För icke arbetsledande personal har löneskillnaderna fortsatt att minska i något långsammare takt till 95,4 procent för För arbetsledande personal är skillnaden nu 103 procent till förmån för kvinnorna. Fortsatta insatser anses nödvändiga. Kostnader förknippade med handlingsplanen för jämställda löner hanteras inom kostnadsramen för löneöversynen. För 2019 bedöms årets kostnader för handlingsplanens åtgärder bli cirka 2,7 miljoner kronor på årsbasis 1 (2)

193 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott inklusive personalomkostnader. Summan inkluderar inte redan centralt avtalade löneökningar inom Kommunals avtalsområde. 2 (2)

194 ÄRENDE Dnr KS Peter Karlsson personalstrateg Tel Kommunstyrelsen Lönekartläggning 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till övergripande lönekartläggning 2018 och handlingsplan för jämställda löner Bakgrund Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare genomföra årlig lönekartläggning avseende skillnader mellan mäns och kvinnors löner. Osakliga löneskillnader ska åtgärdas, vilket ska planläggas särskilt i en handlingsplan för jämställda löner. Lönekartläggningen och framtagandet av handlingsplanen för jämställda löner handläggs av personalkontoret. De fackliga organisationerna ges möjlighet att granska och ge synpunkter på såväl analys som handlingsplanens inriktning och utformning i stort. Det förslag till beslut som lämnas till KSOP har stämts av med och processats av förvaltningschefsgruppen. Slutligen har förslaget samverkats i KSG (kommunövergripande samverkansgrupp). Handlingsplanen för jämställda löner integreras i den ordinarie löneöversynen i syfte att upprätthålla en samordnad lönebildning och kostnadskontroll. Uppföljning av resultat görs i samband med nästföljande års lönekartläggning Bedömning Ekonomiska konsekvenser Total kostnad (tkr) Finansiering inom ram (ja/nej), Ja ange det som saknar finansiering Påverkar följande Kostnadsbilden påverkas, men nämnder/bolags kostnader justeras i och med att kostnaderna ingår i tilläggsanslagen efter löneöversynen. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har på totalen minskat sedan arbetsvärderingen infördes 2013 och aktiviteter påbörjades I Kommunledningsförvaltningen 1 (45) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post peter.karlsson@vaxjo.se

195 ÄRENDE Dnr KS genomsnitt har löneskillnaderna för icke arbetsledande befattningar minskat i genomsnitt 1 procentenhet per år till 95 % för För arbetsledande personal har utvecklingen gått från 94 % till 102 %. För icke arbetsledande personal har löneskillnaderna fortsatt att minska i något långsammare takt till 95,4 % för För arbetsledande personal är skillnaden nu 103 % till förmån för kvinnorna. Fortsatta insatser anses nödvändiga. Kostnader förknippade med handlingsplanen för jämställda löner hanteras inom kostnadsramen för löneöversynen. För 2019 bedöms årets kostnader för handlingsplanens åtgärder bli cirka 2,7 miljoner kr på årsbasis inklusive personalomkostnader. Summan inkluderar inte redan centralt avtalade löneökningar inom Kommunals avtalsområde. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef HR-Chef Samtliga förvaltningar För kännedom Samtliga nämnder Monica Skagne Kommunchef Jens Sonnbjer tf HR-chef 2 (45)

196 ÄRENDE Dnr KS Lönekartläggning Växjö kommun Inledning Lönekartläggning genomförs med syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män (Diskrimineringslagen 3 kap). Lönekartläggningen ska enligt diskrimineringslagen, om så behövs, innehålla en handlingsplan för jämställda löner där eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. Föregående plans aktiviteter för jämställda löner ska samtidigt följas upp. Bakgrund Organisation Växjö kommun är organiserat i åtta förvaltningar med ca anställda. Förvaltningarna är: Kommunledningsförvaltningen (inkluderar all måltidsverksamhet) Omsorgsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tekniska förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Förvaltningen för arbete och välfärd Miljö- och hälsoskyddskontoret Växjö kommun är geografiskt vidsträckt med flera mindre orter utanför tätorten. Kommunanställda finns på de flesta av de mindre orterna och då mest i form av verksamhet som äldreomsorg, förskola och skola. Merparten av de anställda arbetar/har placering i centralorten. Den inverkan rekryteringssituation och arbetsmarknad i övrigt har på lönebildningen kan variera, inte bara mellan olika yrkesområden, utan även mellan landsbygd och centralort. 3 (45)

197 ÄRENDE Dnr KS Faktorer, styrinstrument och samverkan i lönebildningen Utgångspunkten för all lönesättning är de principer som slås fast i Växjö kommuns lönepolitik och de centrala löneavtalen. De lokala överenskommelser som görs med arbetstagarorganisationer vid varje översyn och kriterier för individuell lönesättning som partsgemensamt arbetats fram ingår också som underlag i löneöversyner. Lönen ska vara individuell och differentierad. En faktor som kan påverka lönesättningen är i de fall specifika yrkesgrupper blir svåra att rekrytera på grund av marknadskrafter. Det kan röra sig om allt från enstaka specialistkompetenser till hela yrkesgrupper. Detta kan variera över tid, men likväl ge effekter på lönebilden vid nyrekrytering. Alla förvaltningar uppmanas att årligen analysera lönestruktur och behov inför kommande löneöversyn. Förvaltningarna har därmed möjlighet att årligen och på ett strukturerat sätt belysa de fall där det finns behov av att utveckla lönestrukturen eller särskilt uppmärksamma goda resultat. Lönesättningstillfällen Enskild förvaltning är anställningsmyndighet och ansvarar för lönesättning vid nyanställning, vid löneöversyner och hanterar lönesamtal. Detta görs inom ramen för kommunövergripande riktlinjer och förutsättningar. Vid lönesättning av nyanställd samråder vanligen förvaltningen med personalkontoret endast när det gäller chefsbefattningar och nyinrättade befattningstyper. Det kan också inträffa situationer som leder till att man efter samråd avviker från norm i lönebilden. Beslut om högre lön under pågående anställning eller beslut om icke kollektivavtalade tidsbegränsade lönetillägg beslutas av kommunens HRchef, efter förslag från anställande chef/förvaltning. Detta ger Växjö kommun en överblick av löneutvecklingen mellan löneöversynerna. Syftet är att förhindra oönskad löneglidning, obalanser i lönestrukturen och långsiktig urholkning av budget. Centrala kollektivavtal, Huvudöverenskommelse (HÖK) De centrala löneavtal som sluts mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och respektive avtalsområde för arbetstagarorganisationerna är styrande för löneöversynsförhandlingarna i Växjö kommun. Centralt finns 4 (45)

198 ÄRENDE Dnr KS normalt cirka sex huvudöverenskommelser som är aktuella för Växjö kommun och dess arbetstagarorganisationer. Efter löneöversyn 2018 ser avtalssituationen ut så här: Akademikeralliansen, HÖK T, gäller tillsvidare. Vårdförbundet och LSR, gäller tillsvidare (2019). Svenska Kommunalarbetareförbundet, gäller till och med löneöversyn Vision/Ledarna/Akademikerförbundet SSR, gäller tillsvidare (2020). Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, gäller till 2021 (år inom parentes innebär att avtalet är uppsägningsbart först från det året, men gäller tillsvidare ett år i taget från detta år) Lönepolitik Grunden för Växjö kommuns lönepolitik är fastlagd i lönepolicyn som uppdaterades Även riktlinjen för lönebildning och lönesättning uppdaterades Häri anges följande: En väl fungerande lönebildning och lönesättning ska stimulera till hög kvalitet och effektivitet i Växjö kommuns olika verksamheter. Lönebildningen ska särskilt bidra till att: Verksamheterna fokuserar på att nå sina mål. Utvecklingen av verksamheten stimuleras. Medarbetare motiveras till bra insatser. Systematiska och osakliga skillnader i lön mellan män och kvinnor motverkas. Växjö kommun kan rekrytera, utveckla och behålla kompetent personal. Riktlinjen utgör därmed bas för det lönepolitiska arbetet samtidigt som processer och ansvar i lönebildningen förtydligas. Som en del av riktlinjen för lönebildning finns gemensamma lönekriterier. Att ha gemensamma lönekriterier syftar till att kvalitetssäkra de bedömningskriterier som används för att bedöma hur väl den anställde utför sitt arbete (till exempel att undvika direkt/indirekt könsdiskriminerande kriterier). Dessa generella kriterier måste alltid ställas i relation till de arbetsuppgifter den anställde har. Kriterierna är en viktig del för att säkra hög kvalitet i arbetet med individuell lönesättning. Under 2017 togs nya underlag fram för att stärka kopplingen mellan medarbetar-/utvecklingssamtal och lönesamtal. Dessa har implementerats fullt ut under (45)

199 ÄRENDE Dnr KS Övriga styrdokument Mångfaldsplan, Jämställdhetsplan och budget Det senaste mångfaldsprogrammet gäller för perioden och riktar sig mot hela den kommunala verksamheten utifrån såväl samhällsperspektiv, verksamhetsperspektiv som medarbetarperspektiv. Mångfaldsprogrammet talar översiktligt om vikten av att arbeta med mångfald, antidiskriminering och mänskliga rättigheter. Målbilden är att Växjö kommun ska vara en förebild inom området. Lönebildningsfrågorna berörs dock inte i detalj. Jämställdhetsplanen för kommunkoncernen genomgår en översyn för att istället få ett mer heltäckande perspektiv utifrån Diskrimineringslagens innehåll. Avsikten är att skapa en likabehandlingsplan. Löneöversynsarbete Inför varje löneöversyn analyserar och kartlägger personalkontoret lönerna för Växjö kommun i syfte att säkerställa den övergripande lönestrukturen. Detta görs dels genom, den sedan flera år, årliga lönekartläggningen. Dels genom en omvärldsanalys för att stämma av mot relevanta delar av arbetsmarknaden i övrigt (kommunerna i Kronobergs län samt ett nätverk av likvärdiga kommuner i södra Sverige). Eventuella analyser av intern lönestruktur och behov på respektive förvaltning ansvarar respektive förvaltning för. Inför löneöversynen inhämtas synpunkter från de fackliga organisationerna och förvaltningar. Strävan är att få bra underlag inför beslut om övergripande principer för löneöversyn, tidsplan, prioriteringar samt löneförmåner som erbjuds inom ramen för löneöversynen. Förslag tas fram i dialog med förvaltningschefer. Det formella beslutet kring övergripande principer, tidplan, förmåner och prioriteringar/strukturella insatser i kommande löneöversyn fattas därefter politiskt av kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott (KSOP). Därefter sker inledande överläggningar med varje avtalsområde då personalkontoret, förvaltningarna och avtalsbärande fackliga organisationer deltar. Här presenteras KSOP:s formellt fattade beslut och parterna kommer vid behov överens om avvikelser från den normala förhandlingsordningen. Sedan flera år utgörs denna av är den så kallade dialogmodellen (eller lönesamtalsmodellen ) där chef sätter lön efter dialog med medarbetaren i lönesamtal. 6 (45)

200 ÄRENDE Dnr KS Efter att arbetet på förvaltningsnivå med lönesamtal är klart, granskar arbetstagarorganisationerna att arbetsgivaren följt de övergripande principerna och eventuella avtalsenliga garanterade utfall och styrningar. Därefter sker avstämningsmöte centralt med samtliga arbetstagarorganisationer. I de fall arbetsgivaren inte har följt avtalsenliga regler kan facket begära överläggning. Sker inte detta gäller de nya lönerna. 7 (45)

201 ÄRENDE Dnr KS Kartläggning och analys Kartläggning och analys har genomförts i två steg. Personalkontoret genomför inledningsvis en preliminär analys och sammanställer utkast till rapport och handlingsplan. Utkastet gås därefter igenom med de fackliga organisationer som så önskar. I denna process fångas synpunkter och frågor upp varefter analys och handlingsplan utvecklas ytterligare. Slutgiltigt förslag till lönekartläggning och handlingsplan samverkas i KSG (kommunövergripande samverkansgrupp), men samtliga fackliga organisationer ges möjlighet att begära formellt MBL-förfarande. Mätdatum för uttag av data har inte följt tidigare års upplägg med anledning av förseningen av nytt löneavtal för lärarna. För att få fram lönekartläggningen inom ramen för lönebildningens årscykel har därför underlaget från löneöversynen använts. Redovisningen av materialet sker på medellön. Lönespridning beräknas som 90:e percentilen dividerat med 10:e percentilen. Värdet av alla fasta lönetillägg, inlöst övertidsersättning samt löneväxlingar i form av arbetstidsförkortning och pensionsväxling ingår i underlaget och är därmed en del i jämförelserna av lön. Arbetsvärdering Likvärdiga grupper Kommunstyrelsen beslutade hösten 2013 att tillämpa arbetsvärderingens resultat i lönekartläggningen. Arbetsvärderingen möjliggör jämförelser mellan likvärdiga befattningar i enlighet med kraven som ställs i diskrimineringslagen. Arbetsvärderingen grundar sig på vad som är normalbilden för befattningstypens arbetsuppgifter, -situation och -belastning samt vad som lägst krävs för att få anställning. Värderingen ger en totalpoäng som grupperas i av leverantören fastställda intervaller. Befattningar som befinner sig inom samma intervall anses likvärdiga enligt diskrimineringslagens lydelse. De anställda som har samma AID-kod och återfinns inom samma intervall anses vara lika. För att säkra en större transparens och även öka arbetsvärderingens betydelse för den interna lönestrukturen är planen att, steg för steg, lägga in likvärdighetsgrupp som en del i arbetet med kompetensprofiler. Härigenom får vi även en naturlig, strukturerad och verksamhetsförankrad översyn av arbetsvärderingen. 8 (45)

202 ÄRENDE Dnr KS De sex huvudfaktorer som används i det valda arbetsvärderingssystemet är: Utbildningskrav (lägsta nivå) Erfarenhetskrav (lägsta nivå) Kontakter och samarbete Problemlösning Ansvar Handlingsfrihet Omfång Påverkan i funktion Personalansvar Arbetsförhållanden Fysisk miljö Fysisk ansträngning Varsamhet Ansvar för människor Bundenhet/ryckighet Psykisk påfrestning Med hänsyn till att såväl organisation som befattningar utvecklas kan det vara lämpligt att påbörja planering för översyn av arbetsvärderingarna. Detta är särskilt angeläget sett utifrån kraven på ändrade analysmönster vilka medför allt högre krav på arbetsgivarens kontroll över lönestrukturen. AID Lika grupper Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering av arbetsuppgifter. Systemet syftar till att möjliggöra analys av lönebildningen på central och lokal nivå. I Växjö kommun använder vi AID för att gruppera befattningarna inom samma likvärdighetsgrupp (enligt arbetsvärderingen) utifrån de verksamheter man återfinns inom. Därigenom erhåller vi en uppdelning i undergrupper som vi valt att likställa med likagrupper i enlighet med diskrimineringslagens avsikt. Att istället använda befattningsbenämning ger en ökad fragmentisering av data, vilket försämrar möjligheterna till analys. AID utgör komponenter som tillsammans identifierar arbetsuppgifter. Grunden utgörs av etiketten som används till arbetsuppgiften. Denna sexställiga kod är beroende av vilken nivå funktionen återfinns i 9 (45)

203 ÄRENDE Dnr KS organisationen, inom vilken verksamhet och om befattningen kräver viss utbildning/legitimation. Ansvarskodningar görs beroende på vilken typ av chefsnivå befattningen befinner sig på. Ansvarskodningen fångar även upp befattningar med arbetsledande roller och funktionsansvar. Ansvarskod Beskrivning A B C L F Förvaltningschef. Exempel: kommunchef, förvaltningschef Chef som är direkt underställd förvaltningschef. Är chef för andra chefer och ingår i ledningsgrupp. Exempel: omsorgschef, verksamhetschef (UTB), avdelningschef. Chef med verksamhets-, ekonomi- och personalansvar och ett övergripande ansvar inom sitt ansvarsområde. Exempel: rektorer, enhetschefer, gruppledare. Arbetstagare med ett begränsat ledningsansvar, d.v.s. en eller två av verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Exempel: Biträdande rektor eller förman (tekniska). Arbetstagare med ett uttalat, övergripande funktions-, specialist- och/eller ämnesansvar. Avser även arbetstagare med uttalat forskningsansvar. Exempel: Lektor och förstelärare. 1001/1002 Annat ansvar - I nuläget endast arbetstagare med Förstelärar- eller Lektorsuppdrag. AID-systemet innehåller ytterligare delar som inte används i lönekartläggningsarbetet i Växjö kommun. Antingen för att de saknar relevans, eller för att de inte används i våra verksamheter (till exempel läkares specialistområden). AID-systemet har uppdaterats under Hösten 2018 uppdaterades därför alla berörda anställningar i lönesystemet. Detta innebär att i lönekartläggning 2019 kommer strukturen förändras. Vad detta leder till för förändringar i analysmönster är i dagsläget oklart. 10 (45)

204 ÄRENDE Dnr KS Kvinnodominerade respektive icke kvinnodominerade grupper Diskrimineringslagen anger att lönekartläggningen ska innehålla jämförelser mellan kvinnodominerade och icke kvinnodominerade yrkesgrupper. En grupp anses ha jämn könsfördelning när andelen kvinnor respektive män är %. Finns mer än 60 % kvinnor i en grupp anses den vara kvinnodominerad. För jämförelsen har uppdelning per AID använts i syfte att tydliggöra könsfördelningen inom olika yrkesgrupper. Variationerna som förekommer mellan åren är dock mest att se som en följd av naturliga omkodningar. En trend som dock finns är att andelen kvinnor bland ingenjörer och i ledning för tekniska verksamheter succesivt ökar. I övrigt ligger kvinnodominansen bland de kommunala yrkena fast. 16 st har en jämn könsfördelning i lönekartläggningen av totalt 125 grupper (9 st 2017, 15 st 2016, , och ). Respektive material redovisas utifrån kvinnodominerade (normalstil), icke kvinnodominerade (kursiverad fet stil) och grupper med jämn könsfördelning (fet stil). Nedan finns yrkesgrupperna med jämn könsfördelning redovisade: Grupper med jämn könsfördelning AID Antal personer Andel % kvinnor 2018 Andel % kvinnor Rektor 67 55% 56% Ledning, teknik, hantverk, miljö och 29 41% 39% samhällsbyggnad Handläggare, IT 27 52% 52% Arkivarie 2 50% 50% Receptionist, telefonist 22 55% 67% Psykolog 7 57% 80% Behandlingsassistent/Socialpedagog 80 59% 55% Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen % 54% Lärare gymnasieskola, yrkesämnen 63 40% 39% Lärare, praktiska/estetiska ämnen 85 58% 59% Lärare, kulturskola 47 51% 52% Turism, rekreation och friluftskonsulent 5 60% 100% Fritidsledare 35 51% 49% Ingenjör, annan 20 50% 63% Tekniker, lantmäteri 5 60% 80% Tekniker, allmänteknisk 2 50% 100% 11 (45)

205 ÄRENDE Dnr KS Följande 82 yrkesgrupper är kvinnodominerade, d.v.s. har mer än 60 % kvinnor (85 st 2017, 78 st 2016 och 77 st 2015). 22 grupper har endast kvinnor 24 st 2017, (22 st 2016 och 27 st 2015). 6 grupper består endast av en person (6 st 2017, 4 st 2016 och 7 st 2015). Nedan finns samtliga kvinnodominerade yrkesgrupper redovisade: AID Kvinnodominerade grupper Antal personer Andel % kvinnor 2017 Andel kvinnor Ledning, övergripande 18 61% 70% Ledning, ekonomi 5 100% 100% Ledning, personal 4 75% 100% Ledning, information 3 100% 100% Ledning, hälso- och sjukvård 5 80% 80% Ledning, individ- och familjeomsorg 44 66% 67% Ledning, äldreomsorg 43 86% 88% Ledning, omsorg om person med funktionsnedsättning samt socialpsykiatrio 30 70% 70% Ledning, social verksamhet, äldreomsorg, omsorg funktionshindrade 4 100% 100% Ledning, skola 7 71% 75% Ledning, förskola, pedagogisk omsorg och fritidsverksamhet % 97% Ledning, kultur, turism, rekreation och friluftsfrågor 10 73% 73% Ledning, köks- och måltidsarbete 9 67% 67% Ledning, städ, tvätt och renhållning 3 100% 100% Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 95 68% 71% Handläggare, ekonomi 30 67% 67% Handläggare, personal/löner 26 77% 78% Handläggare, information 21 81% 86% Handläggare, upphandling/inköp 9 78% 80% Handläggare, konsumentfrågor 2 100% 100% Handläggare, annan 72 65% 68% Administratör, övergripande verksamhet 48 85% 83% Administratör, ekonomi 36 92% 97% Administratör, personal/löner 24 92% 91% Administratör, IT 3 67% 67% Administratör, individ- och familjeoms, äldreoms, funktionsnedsättn mm 3 100% 100% Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh 36 92% 91% Administratör, vård 2 100% 100% Administratör, annan 23 96% 92% Distriktssjuksköterska 22 95% 94% 12 (45)

206 ÄRENDE Dnr KS Psykiatrisjuksköterska 1 100% 50% Sjuksköterska, funktionsnedsättning och äldreomsorg/geriatrik 6 100% 91% Skolsköterska % 100% Företagssjuksköterska 1 100% 100% Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 2 100% 100% Sjuksköterska, specialfunktion 1 100% 100% Sjuksköterska, allmän % 90% Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % 94% Undersköterska, särskilt boende % 100% Skötare, behandlingsarbete % 78% Vårdare, gruppboende % 85% Vårdare, dagverksamhet 36 89% 89% Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård 93 91% 93% Vårdbiträde, särskilt boende 10 70% 82% Personlig assistent % 83% Biträdesarbete, annat 32 72% 71% Arbetsterapeut 22 95% 96% Fysioterapeut 19 89% 94% Logoped 1 100% 100% Dietist 2 100% 100% Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat 4 100% 100% Socialsekreterare % 86% Fältsekreterare 35 66% 63% Socialsekreterare, biståndsbedömare 38 84% 85% Socialt arbete, annat 20 65% 65% Kurator 16 75% 72% Kurativt arbete, annat 1 100% 100% Lärare grundskola, årskurs % 83% Lärare grundskola, årskurs % 71% Speciallärare 33 85% 86% Specialpedagog 35 94% 94% SFI-lärare 4 100% 100% Förskollärare % 96% Lärare i fritidshem % 70% Lärar-, förskollärararbete, annat 45 91% 98% Barnskötare % 98% Dagbarnvårdare 3 100% 100% Studie- och yrkesvägledare 23 78% 78% Lärarassistent 5 80% 100% Elevassistent % 71% Kultursekreterare 3 67% 67% Bibliotekarie 60 90% 87% Biblioteksassistent 12 69% 75% Fysisk samhällsplanerare/projektör/arkitekt 16 69% 67% Bygglovshandläggare 1 100% 100% 13 (45)

207 ÄRENDE Dnr KS Miljö- och hälsoskyddsinspektör 26 69% 67% Kock % 84% Måltidspersonal % 98% Lokalvårdare/städare 15 87% 93% Nedanstående 29 grupper är icke-kvinnodominerade (31 st 2017, 30 st 2016 och 33 st 2015). 12 består endast av män (11 st 2017,11 st 2016 och 15 st 2015). 6 grupper består endast av 1 person (6 st ). AID Icke kvinnodominerade grupper Antal personer Andel % kvinnor 2017 Andel % kvinnor Ledning, IT 6 0% 0% Ledning, rehabilitering och förebyggande arbete 1 0% 0% Ledning, skola och barnomsorg 7 14% 25% Ledning, annan 2 0% 0% Handläggare, miljöfrågor 6 17% 20% Jurist 3 33% 33% Administratör, information/kommunikation, medborgar- och samhällsservice 1 0% 0% Hälsovetare 1 0% 0% Instruktör/Handledare 33 27% 27% Turism, rekreation och friluftsarbete, annat 1 0% 0% Ingenjör, mätning, kartering, GIS 11 18% 17% Ingenjör, park/gator, trafik 8 25% 29% Ingenjör, mark, fastigheter 8 13% 29% Ingenjör, drift, VA-ingenjör 9 33% 25% Ingenjör, allmänteknisk 19 37% 28% Ingenjör, hälso- och sjukvård 1 0% 0% Tekniker, IT 30 23% 22% Tekniker, drift 15 7% 7% Tekniker, hälso- och sjukvård 4 0% 0% Tekniker, annan 8 38% 27% Elektriker/elmontör 1 0% Anläggningsarbete 23 0% 0% Hantverkare 19 0% 0% Fordonsförare 15 0% 6% Vaktmästare 40 5% 5% Kontorsvaktmästare 4 25% 25% Park-/trädgårdsarbete 32 16% 16% Renhållningsarbete 12 17% 17% Förrådsarbete 4 25% 0 14 (45)

208 ÄRENDE Dnr KS När det gäller arbetsledande befattningar är det i mätningen för 2018 befattningar med L-kodning som har jämn könsfördelning. I övrigt föreligger ojämn könsfördelning. Bland de ledande chefsbefattningarna inom kommunen är flertalet kvinnor. Avseende C-chefer har Miljö och hälsoskyddsförvaltningen inrättat två enhetschefstjänster. Ansvarskod Kvinnor Totalt A % 75% 75% A1-100% 50% B % 73% 66% B1-53% 56% C % 68% 68% L % 48% 49% Totalt % 64% 63% C-chefer per förvaltning Kvinnor Totalt Arbete och välfärd % 65% 63% Kommunledningsförvaltningen % 50% 57% Kultur Fritidsförvaltningen % 83% 50% Miljö- & hälsoskyddsförvaltningen % - - Omsorgsförvaltningen % 82% 83% Stadsbyggnadskontoret % 50% 50% Tekniska förvaltningen % 33% 26% Utbildningsförvaltningen % 69% 68% Totalsumma % 68% 67% Totalt sett är andelen kvinnor 79 % av de anställda i kommunen (79 % 2017, 79 % 2016 och 80 % 2015), vilket i princip är samma fördelning som för anges hos jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Halmstad. De kvinnodominerade grupperna återfinns framför allt inom vårdoch omsorgsarbete samt förskola och skola. Icke kvinnodominerade yrken återfinns främst inom teknisk verksamhet. Här ökar dock andelen kvinnor bland ingenjörer. 15 (45)

209 ÄRENDE Dnr KS Lönespridning En bra lönespridning inom en yrkesgrupp anses visa att det finns utrymme för god löneutveckling inom yrket. Hur stor lönespridningen bör vara kan dock variera. Yrkesgruppens sammansättning avseende storlek, yrkeserfarenhet, uppvisad kompetens, individers och gruppers resultat är sådant som har stor inverkan på lönespridningen. Även rekryteringsläge kan påverka lönespridningen. Ju mer/mindre homogen yrkesgruppen är i de nämnda avseendena, desto lägre/högre lönespridning syns i statistiken. Siffrorna redovisar lönespridning i procent (90:e percentilen minus 10:e percentilen dividerat med 10:e percentilen). Materialet är uppdelat i arbetsledande och icke arbetsledande befattningar. De arbetsledande befattningarna spänner från högre chefsbefattningar till befattningar där man endast arbetsleder den dagliga driften. Respektive material redovisas utifrån kvinnodominerade (normalstil), icke kvinnodominerade (kursiverad fet stil) och grupper med jämn könsfördelning (fet stil). Grupper med färre än 10 medarbetare har tagits bort från sammanställningen, men ingår i totalsiffrorna för respektive likvärdighetsgrupp. Lönespridning Ej arbetsledande personal Likvärdighets grupp Likagrupp Löne spridn 2018 Antal 2018 Löne spridn 2017 Löne spridn 2016 Löne spridn 2015 A Måltidspersonal 13% % 12% 13% A Lokalvårdare/städare 12% 15 12% 12% 12% A Renhållningsarbete 3% 10 9% 10% 10% A Total 16% % 16% 17% B Administratör, övergripande verksamhet 19% 18 21% 19% 18% B Administratör, ekonomi 15% 14 14% 11% 10% B Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh 15% 27 12% 13% 17% B Administratör, annan 12% 15 14% 17% 17% B Vårdbiträde, hemvård/ hemsjukvård 28% 93 18% 17% 16% B Vårdbiträde, särskilt boende 17% 10 16% - - B Personlig assistent 16% 30 11% 9% 13% B Biträdesarbete, annat 13% 31 14% 13% 13% B Lärar-, förskollärararbete, annat 26% 45 31% 31% 20% 16 (45)

210 ÄRENDE Dnr KS B Skolarbete, annat 33% 40 32% 29% 35% B Anläggningsarbete 3% 11 9% 11% 4% B Fordonsförare 11% 15 11% 11% 11% B Vaktmästare 25% 35 24% 22% 25% B Park-/trädgårdsarbete 16% 25 13% 14% 17% B Total 34% % 26% 24% C Administratör, övergripande verksamhet 14% 12 13% - - C Administratör, ekonomi 11% 17 14% 14% 5% C Receptionist, telefonist 13% 15 12% 12% C C Undersköterska, hemvård/hemsjukvård Undersköterska, särskilt boende 20% % 23% 20% 20% 23 21% - - C Personlig assistent 13% % 16% 15% C Barnskötare 22% % 21% 20% C Elevassistent 21% % 23% 25% C Biblioteksassistent 19% 12 18% 18% 15% C Tekniker, IT 20% 11 24% 20% 20% C Hantverkare 18% 10 7% 6% 7% C Kock 16% % 23% 20% C Total 22% % 22% 21% D Administratör, övergripande verksamhet 11% 15 21% - - D Administratör, personal/löner 10% 20 10% 11% 14% D Undersköterska, hemvård/hemsjukvård 10% 11 14% 15% 13% D Skötare, behandlingsarbete 17% % 18% 18% D Vårdare, gruppboende 17% % 15% 15% D Vårdare, dagverksamhet 9% 27 10% 9% 12% D Fritidsledare 18% 32 18% 21% 21% D Total 19% % 20% 20% E Behandlingsassistent/Socialpedagog 16% 71 16% 18% 18% E Fritidspedagog 21% % 15% 15% E Instruktör/Handledare 16% 19 16% 15% 19% E Studie- och yrkesvägledare 17% 20 17% 17% 12% E Bibliotekarie 22% 60 22% 20% 23% E Tekniker, drift 8% 15 8% 7% 8% E Total 24% % 24% 24% F Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 28% 18 28% 22% 27% 17 (45)

211 ÄRENDE Dnr KS F Handläggare, ekonomi 21% 23 21% 24% 26% F Handläggare, personal/löner 24% 23 24% 18% 18% F Handläggare, information 35% 16 35% 29% 24% F Handläggare, IT 30% 10 30% - - F Handläggare, annan 29% 62 29% 31% 30% F Sjuksköterska, allmän 19% % 21% 17% F Arbetsterapeut 25% 22 25% 25% 20% F Sjukgymnast 19% 19 19% 24% 20% F Fältsekreterare 23% 30 23% 19% 15% F Biståndsbedömare 15% 37 15% 19% 19% F Behandlingsassistent/Socialpedagog 21% 8 21% 25% 24% F Socialt arbete, annat 10% 14 10% 11% 13% F Kurator 13% 16 13% 16% 16% F Lärare grundskola, åk % % 23% 24% F Lärare grundskola, åk % % 23% 19% F Lärare, praktiska/estetiska ämnen 20% 51 20% 19% 19% F Förskollärare 20% % 16% 15% F Lärare i fritidshem 12% 30 12% 9% 8% F Lärare, kulturskola 18% 47 18% 20% 18% F Ingenjör, annan 25% 12 25% 29% 30% F Tekniker, IT 23% 19 23% 26% 25% F Total 27% % 25% 24% G Handläggare, övergripande verksamhetsplanering 38% 57 38% 26% 27% G Distriktssjuksköterska 10% 22 10% 12% 12% G Skolsköterska 9% 26 9% 9% 6% G Socialsekreterare 23% % 22% 24% G Lärare grundskola, åk % 63 15% 15% 15% G Lärare grundskola, åk % 50 23% 23% 22% G G G Lärare gymnasium, allmänna ämnen Lärare gymnasium, yrkesämnen Lärare, praktiska/estetiska ämnen 31% % 30% 29% 27% 62 27% 20% 18% 22% 34 22% 25% 25% G Speciallärare 21% 32 21% 24% 23% G Specialpedagog 13% 35 13% 13% 12% G Fysisk samhällsplanerare/projektör/arkitekt 14% 13 14% 14% 17% 18 (45)

212 ÄRENDE Dnr KS G Miljö- och hälsoskyddsinspektör 25% 25 25% 24% 19% G Total 36% % 33% 31% H Total 24% 21 24% 21% 27% Lönespridning Arbetsledande personal Likvärdighets grupp Likagrupp Löne spridning 2018 Antal 2018 Löne spridning 2017 Löne spridning 2016 Löne spridning 2015 F Total 23% 12 22% 23% 18% G Handl, övergr. verksamhetsplan. 22% 13 19% 24% G Total 25% 34 34% 26% 22% H Rektor 9% 18 11% 16% 14% H Ledning, tekniskt arbete 24% 13 21% 20% 16% H Total 24% 46 24% 23% 22% I Ledning, individ och familjeomsorg 9% 31 10% 13% 11% I Ledning, äldreomsorg 14% 42 16% 19% 20% I I Ledning, omsorg funktneds socpsyk Ledning, förskola, pedagogisk omsorg och fritidsvht 12% 29 14% 19% 18% 9% 25 10% 11% 12% I Total 23% % 20% 23% J Rektor 12% 47 14% 15% 13% J Total 25% 78 21% 20% 22% L Total 26% 14 27% 23% 17% Generellt kan sägas att lönespridningen överlag är god och att den ligger i linje med löneavtalens avsikter om en ökad lönespridning. Det är dock inte ovanligt att lönespridningen inom olika grupper varierar mellan åren. Dels på grund av satsningar som görs. Dels på grund av förändringar i organisation och personalrörlighet, men även externt initierade aktiviteter som den statliga lärarlönesatsningen. Det finns grupper där lönespridningen ligger under 10 %. Orsakerna är flera. Liten population tenderar att ge begränsad lönespridning. Samtidigt ser vi små grupper där lönespridningen är hög. Skillnaden mellan dessa två exempel tycks vara tradition. 19 (45)

213 ÄRENDE Dnr KS Bland kommunals yrkesgrupper så har lönespridningen traditionellt varit låg. Bland de icke kvinnodominerade grupperna händer inte så mycket med den bilden över tiden. Bland de kvinnodominerade grupperna syns arbetet för individuell lönesättning tydligare. Inom tjänstemannagrupper är den individuella lönesättningen mer utvecklad med en individualiserad syn på såväl arbetsuppgifter som uppvisad kompetens och prestation/resultat. Samtidigt så finns bland tjänstemännen exempel på specialistkompetenser som, när de är utspridda i organisationen som till exempel skolsköterskor eller specialpedagoger, har en snäv lönespridning. Organisationen kan i dessa fall utgöra ett problem ställt i relation till de nuvarande löneavtalen där det i flera fall uttrycks en vilja till ökad lönespridning. Detta är något som berörda förvaltningar bör beakta. I de fall lönespridningen ligger uppemot 30 % och däröver innehåller populationen en större variation i befattningarnas innehåll, graden av ansvar och omfånget. Vi ser också en större utsatthet för marknadskrafter. Där finns också större variationer i personalens erfarenhet och utbildningsnivå. Alla dessa olika aspekter påverkar gruppens lönebildning. För arbetsledande personal tenderar lönespridningen att minska. Även här har arbetsmarknaden en viss inverkan. Detta gäller särskilt inom skolledarsidan. För enhetschefer inom omsorgen genomfördes i fjol en satsning för att höja upp lägstanivåerna, vilket bidragit till att trycka ihop lönespridningen. Överlag är dock lönespridningen för arbetsledande personal inom respektive likvärdighetsgrupp god. Övertid Vi har under flera års granskningar inte identifierat några systematiska och osakliga skillnader i övertidsuttag mellan kvinnodominerade och ickekvinnodominerade yrkesgrupper. Denna del av analysen exkluderas därför även fortsättningsvis från kartläggningen. Analys av lika och likvärdiga arbeten Enligt 3 kap i diskrimineringslagen ska arbetsgivaren analysera eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbeten som är att betrakta som lika. Även likvärdiga grupper ska analyseras. Lönestatistiken bygger på samtliga tillsvidareanställda. Medellönerna är beräknade utifrån varje medarbetares sammanlagda värde av grundlön, lönetillägg och eventuella löneväxlingar såsom individuella pensionsavsättningar och arbetstidsförkortningar. Samtliga använda värden utgår från heltid. Förvaltningschefsbefattningar har exkluderats från granskningen. 20 (45)

214 ÄRENDE Dnr KS Den första sorteringsnivån i statistiken är likvärdiga arbeten, det vill säga befattningar med arbetsvärderingskod (A M). Den andra sorteringsnivån är lika arbeten, det vill säga befattningar som har samma AID-kod och som återfinns inom samma likvärdighetsgrupp. Varje likvärdighetsgrupp presenteras var för sig, båda vad gäller statistik och analys. Indelningen gör ingen skillnad på arbetsledande och icke arbetsledande befattningar. Vid analysen av lika grupper granskas och kommenteras endast de grupper där kvinnors andel av männens lön understiger 97 %. Denna nivå kan ifrågasättas då de centrala löneavtalen i allt högre grad talar om att arbeta för ökad lönespridning. Vi fortsätter dock att använda nivån som en markör för granskning. Grupper bestående av tre personer eller färre har inte kommenterats såvida detta inte har ansetts nödvändigt. De likagrupper som analyserats är markerade i fet stil. Därefter granskas kvinnodominerade och traditionellt icke kvinnodominerade grupper inom samma likvärdighetsgrupp. För att jämförelser ska kunna anses relevanta ska grupperna bestå av minst personer. Avslutningsvis granskas grupper där kvinnodominerad grupp som är högre värderad än, men tjänar mindre än, icke kvinnodominerad grupp. Ser man till den övergripande statistiken har löneskillnaderna mellan män och kvinnor på totalen minskat sedan genomfördes första lönekartläggningen utifrån arbetsvärderingen och året efter hade de första åtgärderna genomförts. Utvecklingen Går dock långsamt framåt efter den stora undersköterskesatsningen i Kommunals avtal (45)

215 ÄRENDE Dnr KS Utveckling löneskillnader mellan män och kvinnor i Växjö kommun Grupp Notering Ej arbetsledande personal, totalt 93% 93% 94% 95% 95,0% 95,4% Kommunals avtal 2016 bedöms ha bidragit till den totala utvecklingen Arbetsledande personal, totalt 94% 97% 100% 102% 102% 103% Löpande satsningar på kvinnodominerade chefsgrupper kombinerat med ökad andel kvinnor i ledande ställning. 22 (45)

216 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer A K M K M Total Medellön Andel kvinnor Administratör, övergripande verksamhet % Administratör, ekonomi % Kv lön av M Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh % Receptionist, telefonist % Administratör, annan % 129% Turism, rekreation och friluftsarbete, annat Tekniker, annan Måltidspersonal % 102% Lokalvårdare/städare % 100% Renhållningsarbete % 101% Förrådsarbete A Summa % 99% Lika arbeten Grupp A Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp A granskades 2017 utan att finna skäl till åtgärd. Ingen förändring. Måltidsbiträden och lokalvård bedöms hålla nere lönebilden för kvinnorna i grupp A som helhet. Dessa nivåer motsvarar dock mer den lönenivå som likvärdighetsgruppen bör uppvisa sett i förhållande till arbetsvärdering och lönestruktur. Att verka för lönesänkningar i de andra grupperna bedöms samtidigt som kontraproduktivt, sett i förhållande till arbetet med individuell lönesättning. Lägre värderade icke kvinnodominerade arbeten i förhållande till högre värderade kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp A Redovisning görs i den högre likvärdighetsgruppen i förhållande till AIDgrupper i lägre likvärdighetsgrupp. 23 (45)

217 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer B K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Administratör, övergripande verksamhet % 99% Administratör, ekonomi % Administratör, personal/hr/löner % Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh % 106% Administratör, vård % Administratör, annan % Vårdbiträde, hemvård/hemsjukvård % 108% Vårdbiträde, särskilt boende % 103% Personlig assistent % 102% Biträdesarbete, annat % 102% Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat % Lärar-, förskollärararbete, annat % 104% Dagbarnvårdare % Instruktör/Handledare % 93% Lärarassistent % 107% Skolarbete, annat % 106% Fritidsledare % Tekniker, hälso- och sjukvård Tekniker, annan % Anläggningsarbete Hantverkare Fordonsförare Vaktmästare % 103% Kontorsvaktmästare Park-/trädgårdsarbete % 106% Renhållningsarbete B Summa % 100% Lika arbeten Grupp B Instruktör/handledare. Skillnaden i lön är kopplad till erfarenhet. Inga åtgärder. 24 (45)

218 ÄRENDE Dnr KS Likvärdiga arbeten Grupp B Administratörsbefattningarna som är kvinnodominerade samt tekniska yrken inom fordon/anläggning/hälso- och sjukvård ligger högst och snittlönerna kretsar kring Lägst ligger grupperna med outbildad omsorgspersonal som är kvinnodominerad har ett genomsnitt kring kr. Administratörsbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt och vi ser en förhållandevis låg personalomsättning. För de tekniska yrkena sker oftast en direktrekrytering samt att lön tenderar att sättas utifrån den smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Detta, tillsammans med relativt låg personalomsättning, påverkar lönebilden över tiden. Inga åtgärder. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp B De flesta likvärdighetsgrupper uppvisar en stor lönespridning på totalen. Gruppen med outbildad omsorgspersonal sticker ut. Alla biträdesarbeten inom omsorgen snittar tillsammans kring Detta bör ställas i relation till Grupp A Renhållningsarbete som snittar kring Förklaringen ovan är tillämplig även här. 25 (45)

219 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer C K M K M Total Medellön Andel kvinnor Administratör, övergripande verksamhet % Administratör, ekonomi % Administratör, IT % Kv lön av M Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh % Receptionist, telefonist % 98% Administratör, annan % Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % 101% Undersköterska, särkskilt boende % Personlig assistent % 100% Rehabiliterings- och förebyggande arbete, annat % Barnskötare % 100% Elevassistent % 101% Biblioteksassistent % 100% Tekniker, IT % 100% Tekniker, lantmäteri % Tekniker, annan Anläggningsarbete Hantverkare Kontorsvaktmästare % Kock % 102% C Summa % 100% Lika arbeten Grupp C är resultat av organisatoriska orsaker som inte är hänförbara till befattningsgruppen eller dessas arbetsuppgifter. Inga åtgärder. Likvärdiga arbeten Grupp C För likvärdiga arbeten finns en spridning inom gruppen. Administratörs-/handläggarbefattningarna som är kvinnodominerade ligger högst, tillsammans med de icke kvinnodominerade tekniska grupperna. Grupperna med utbildad omsorgspersonal, barnskötare, kockar och biblioteksassistenter ligger lägst. Administratörs-/handläggarbefattningarna lönesätts i princip alltid individuellt. För flera tekniska yrken sätts lönen individuellt och utifrån den 26 (45)

220 ÄRENDE Dnr KS smala lönespridning som finns inom den lilla personalgruppen. Dessutom finns inom teknisk sektor en viss marknadspåverkan. För barnskötare och utbildad omsorgspersonal tillämpas lägsta rekryteringslöner då man oftast nyrekryteras direkt från utbildning. Detta, tillsammans med högre personalomsättning bland yngre personal, bidrar till att lönestrukturen utvecklas olika. I löneöversynerna har sedan 2014 har medel tillskjutits mot utbildad omsorgspersonal, barnskötare, kockar gjorts års löneavtal för Kommunal bidrog starkt till att lyfta undersköterskegruppen, vilket även syntes i den övergripande lönebilden. Även för kockar har insatserna tidigare märkts av, men det tycks som om satsningarna inte längre märks i statistiken. Bedömningen är att individuella satsningar i de relativt små icke kvinnodominerade grupperna i de lägre värderade likvärdighetsgrupperna slår ut satsningar gentemot de kvinnodominerade grupperna. I praktiken innebär detta att lägre värderade grupper fortsätter att avlönas på en högre nivå än högre värderade kvinnodominerade grupper. Arbetet att på sikt verka för en viss utjämning av skillnaderna mellan teknik och omsorg/förskola/kost bör därför intensifieras. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp C De tekniska grupperna inom A-B och C tycks ha lönesättning som ligger mer i nivå med varandra än med den likvärdighetsgrupp respektive befattningsgrupp befinner sig i. Detta stör lönestrukturen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Den marknadspåverkan som ses som en av anledningarna till löneläget kan dock ställas mot det faktum att personalomsättningen de facto är relativt låg, varför resonemanget kan ifrågasättas. Därutöver bidrar den låga personalomsättningen, kombinerat med att nylönesättning inte tycks ske utifrån hela det lönespann som finns inom likvärdighetsgruppen, till att lönebilden befinner sig i ett status quo. Detta kan i sin tur finna sin förklaring i att man sällan rekryterar oerfaren personal. Det kan även antas att begränsade enskilda satsningar inom dessa yrkesgrupper, utifrån principerna för individuell lönesättning, får negativa konsekvenser för helhetsbilden i arbetet för jämställda löner. Dessa delar kan tillsammans antas vara bidragande orsaker till att minskningen av löneskillnader tycks stannat av trots insatser. Arbetet att på sikt verka för en viss utjämning av skillnaderna mellan teknik och omsorg/förskola/kost bör därför intensifieras. 27 (45)

221 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer D K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Handläggare, övergripande verksamhet % Handläggare, information/kommunikation % Administratör, övergripande verksamhet % 104% Administratör, ekonomi Administratör, personal/hr/löner % 100% Administratör, information/kommunikation, medborgar- och samhällsservice Administratör, individ- och familjeoms, äldresoms, funktionsnedsättn mm % Administratör, förskole-, skol-, fritids-, och annan pedagogisk verksamh % Receptionist, telefonist Undersköterska, hemvård/hemsjukvård % Skötare, behandlingsarbete % 100% Vårdare, gruppboende % 102% Vårdare, dagverksamhet % 102% Biträdesarbete, annat % Studie- och yrkesvägledare (ej SYV) % Fritidsledare % 100% Tekniker, lantmäteri Elektriker/elmontör Vaktmästare Kontorsvaktmästare D Summa % 100% Lika arbeten Grupp D Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp D Mönstret från grupp C följer även grupp D. Den kvinnodominerade handläggar-/administratörs-gruppen och den icke kvinnodominerade gruppen med tekniska yrken har högst löneläge. Här krävs dock mer erfarenhet och viss vidareutbildning. Dessa administrativa befattningar ligger som regel senare i karriären, eller som ett första arbete efter universitetsutbildning, vilket förklarar löneläget. 28 (45)

222 ÄRENDE Dnr KS Omsorgsyrkenas löneläge har tidigare varit lågt i förhållande till gruppen som helhet, men bedöms numera ligga i rimlig nivå i förhållande till helheten inom grupp D. Här krävs, som lägst, inte någon större erfarenhet för att få anställning. Däremot är arbetsförhållandena något mer belastande. Lönebildningen för dessa grupper har styrts mer av ingångslönenivåerna än för de grupper där tidigare erfarenheter är avgörande. Lönestrukturen bör fortsatt utvecklas för att befästa en rimlig lönespridning och säkra en löneutveckling i de tidiga åren som motsvarar den lär- och prestationskurva som normalt bör finnas. Den jämt könsfördelade gruppen fritidsledare hamnar lägst inom likvärdighetsgruppen. Då fritidsledarna är en grupp med jämn könsfördelning omfattas den inte av kravet på jämförelse mellan likvärdiga grupper. Fritidsledare återfinns huvudsakligen i de tre lägre kvartilerna. Insats bör övervägas, dock inte utifrån ett jämställdhetsperspektiv/inom ramen för handlingsplan för jämställda löner. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp D De strukturer som återfinns inom grupperna A-C återfinns även i grupp D, även om skillnaderna är något mindre påtagliga. Eventuella åtgärder kan således även inbegripa kvinnodominerade personalgrupper inom grupp D såsom omsorgsyrkena, men eventuellt även elevinriktade yrkena i syfte att säkra en sammanhållen lönestruktur. 29 (45)

223 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer E K M K M Total Medellön Andel kvinnor Handläggare, övergripande verksamhet % Handläggare, personal/hr % Kv lön av M Handläggare, upphandling/inköp % 97% Handläggare, miljöfrågor % 102% Handläggare, annan % 98% Vårdare, gruppboende % Vårdare, dagverksamhet % 99% Fältsekreterare % Behandlingsassistent/Socialpedagog % 100% Socialt arbete, annat % 114% Kurativt arbete, annat % Lärare gymnasieskola, yrkesämnen Lärare i fritidshem % 102% Instruktör/Handledare % 102% Studie- och yrkesvägledare % 99% Kultursekreterare/kulturhandläggare % Bibliotekarie % 101% Turism, rekreation och friluftskonsulent % Ingenjör, mätning, kartering, GIS Ingenjör, drift, VA-ingenjör Ingenjör, allmänteknisk % Ingenjör, hälso- och sjukvård Ingenjör, annan % Tekniker, lantmäteri % Tekniker, drift % 101% Tekniker, allmänteknisk % Tekniker, annan E Summa % 101% Lika arbeten Grupp E Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp E De traditionellt icke kvinnodominerade grupperna finns utspridda längs hela lönespektrat inom gruppen som helhet. För handläggarbefattningar tycks löneläget stigit till nivåer som motsvarar likvärdighetsgrupp F och G. 30 (45)

224 ÄRENDE Dnr KS Behandlingsassistenter har legat lågt, i jämförelse med hela grupp E. Dessa har ingått i 2018 års särskilda satsning. Resultatet av satsningen är rimligt då befattningarna nu återfinns i hela lönespannet som återges i likvärdighetsgrupp E. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp E De strukturer som återfinns inom grupperna A-D återfinns även i viss mån i grupp E, även om skillnaderna är avsevärt mindre påtagliga. Eventuella satsningar mot icke kvinnodominerade grupper bör noga övervägas och konsekvensbedömas. I de fall satsningarna kan antas leda till ökade löneskillnader mellan könen bör man avstå från satsningen. 31 (45)

225 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer F K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Handläggare, övergripande verksamhet % 94% Handläggare, ekonomi % 99% Handläggare, personal/hr % 104% Handläggare, information/kommunikation % 104% Handläggare, IT % 97% Handläggare, konsument-, medborgar- och samhällsservice % Arkivarie % Handläggare, annan % 99% Sjuksköterska, funktionsnedsättning och äldreomsorg/geriatrik % Sjuksköterska, specialfunktion % Sjuksköterska, allmän % 98% Arbetsterapeut % 110% Fysioterapeut % 100% Logoped % Dietist % Hälsovetare Fältsekreterare % 100% Socialsekreterare, biståndsbedömare % 101% Behandlingsassistent/Socialpedagog % 104% Socialt arbete, annat % 106% Kurator % 106% Lärare grundskola, årskurs % 101% Lärare grundskola, årskurs % 98% Lärare, praktiska/estetiska ämnen % 103% SFI-lärare % Förskollärare % 103% Lärare i fritidshem % 101% Instruktör/Handledare Lärare, kulturskola % 102% Turism, rekreation och friluftskonsulent Bygglovshandläggare % Ingenjör, park/gator, trafik % Ingenjör, drift, VA-ingenjör % 92% Ingenjör, allmänteknisk % 108% Ingenjör, annan % 90% 32 (45)

226 ÄRENDE Dnr KS Tekniker, IT % 95% Tekniker, annan % F Summa % 98% Lika arbeten - Grupp F Resultat av individuell lönesättning. Männen återfinns över hela lönespektrat. Ingen åtgärd Ingenjör, drift VA-ingenjör. Normal lönespridning. Resultat av individuell lönesättning. Ingen åtgärd Ingenjör allmän. Normal lönespridning. Resultat av individuell lönesättning. Ingen åtgärd It-tekniker. Normal lönespridning. Resultat av individuell lönesättning. Ingen åtgärd. Likvärdiga - Grupp F Sjuksköterskegrupperna och (inklusive sjuksköterskegrupper i G) samt Arbetsterapeuter och Fysioterapeuter , har varit föremål för särskild satsning i löneöversyn 2016 och Samma typ av satsning genomfördes 2018 för socionomgrupperna socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer. Även om satsningarna gett önskat resultat bör övervägas att fortsatt rikta medel mot dessa grupper i syfte att bibehålla/utveckla lönebilden. Kvinnodominerade Förskollärare samt Fritidspedagog/lärare i fritidshem ligger fortsatt lågt i likvärdighetsgruppen, trots åtgärder under de senaste fyra löneöversynerna. Grupperna bör, i enlighet med tidigare planering, granskas särskilt i likhet med tidigare granskningar. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp F De grupper som nämns ovan är aktuella att jämföra med traditionellt icke kvinnodominerade grupper i likvärdighetsgrupp E. Här är lönenivåerna i ungefär samma nivå. Eventuella satsningar utifrån ovanstående utgångspunkter bedöms bidra till utvecklingen även i detta perspektiv. Eventuella satsningar bör planeras på sådant sätt att de inte omkullkastas av satsningar på jämförbara traditionellt icke kvinnodominerade grupper. 33 (45)

227 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer G K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Handläggare, övergripande verksamhet % 94% Handläggare, ekonomi % Handläggare, personal/hr % Handläggare, information/kommunikation % Handläggare, IT % 93% Handläggare, miljöfrågor Handläggare, annan % 108% Psykolog % 99% Distriktssköterska % 102% Psykiatrisjuksköterska % Skolsköterska % Företagssköterska % Socialsekreterare, övrigt % 101% Behandlingsassistent/Socialpedagog Lärare grundskola, årskurs % 106% Lärare grundskola, årskurs % 100% Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen % 101% Lärare gymnasieskola, yrkesämnen % 97% Lärare, praktiska/estetiska ämnen % 105% Speciallärare % 101% Specialpedagog % 99% Fysisk samhällsplanerare % 97% Miljö- och hälsoskyddsinspektör % 100% Ingenjör, mätning, kartering, GIS % 127% Ingenjör, park/gator, trafik Ingenjör, mark, fastigheter % 82% Ingenjör, drift, VA-ingenjör % Ingenjör, allmänteknisk % 96% Ingenjör, annan % 98% G Summa % 98% Lika arbeten Grupp G Handläggare, övergripande verksamhet. Normal lönespridning inom ramen för individuell lönesättning. Ingen åtgärd Handläggare, IT. Normal lönespridning inom ramen för individuell lönesättning. Ingen åtgärd. 34 (45)

228 ÄRENDE Dnr KS Ingenjör, mark, fastigheter. Relevant lönespridning utifrån skillnader i erfarenhet och uppdrag. Även arbetstidsförkortningar som påverkar statistiken. Inga åtgärder Ingenjör, allmänteknisk. Normal lönespridning inom ramen för individuell lönesättning. Ingen åtgärd. Likvärdiga arbeten Grupp G Lönenivåerna för vissa grupper har dragit sig uppemot Detta är kompetensområden med fåtalet anställda per arbetsplats och där uppdragen är unika/specifika. Detta gör att lönenivåerna kan vara rimliga i förhållande till principerna för individuell lönesättning. Lärargrupperna har, som ett resultat av de statliga lärarlönesatsningarna, jobbat sig upp till samma nivåer. Effekterna av detta blir att de särskilda satsningar som gjorts mot specialistutbildade sjuksköterskor 2016 och 2017 samt socionomgrupperna 2018 skulle kunna anses ha ätits upp. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp G De kvinnodominerade yrkesgrupperna i likvärdighetsgrupp G ligger överlag över de traditionellt icke-kvinnodominerade yrkesgrupperna i likvärdighetsgrupp F. 35 (45)

229 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer H K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Handläggare, övergripande verksamhet % Handläggare, ekonomi % Handläggare, IT % Jurist % Psykolog Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) % Lärare gymnasieskola, allmänna ämnen % 120% Fysisk samhällsplanerare % Ingenjör, mark, fastigheter Ingenjör, annan H Summa % 110% Lika arbeten Grupp H Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp H Likvärdighetsgruppen innefattar en mångfald i arbetsuppgifternas innehåll, ansvar och omfång vilket därmed leder till en variation i lönestrukturen. Inom gruppen återfinns mer avancerade handläggare/specialister och chefer på lägre nivå/för mindre enheter. Ingen åtgärd. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp H Inget att analysera. 36 (45)

230 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer I K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Ledning, övergripande % Ledning, ekonomi % Ledning, hälso- och sjukvård % 110% Ledning, individ- och familjeomsorg % 99% Ledning, äldreomsorg % 103% Ledning, omsorg funkt.neds. & socialpsyk % 102% Ledning, social verks, äldreoms, oms funkt % Ledning, skola % 98% Ledning, förskola, ped. omsorg och fritidsverks % Ledning, kultur, turism, rekr. & friluftsfrågor % Ledning, teknik, hantverk, miljö och samh.byggn Ledning, köks- och måltidsarbete % 104% Ledning, annan Handläggare, personal/hr Jurist Lika arbeten Grupp I Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp I Utifrån den mångfald av uppdrag och variation av verksamheter som finns har gruppen som helhet en relativt stor lönespridning. Den kvinnodominerade (enhetschefer inom omsorgen), har genomsnittslöner som ligger något lågt i förhållande till gruppen som helhet. Dessa grupper har detaljgranskats inför årets lönekartläggning. I princip så är ingångslönenivåerna rimliga i förhållande till hur rekryteringen ser ut. Dock behöver metoderna för att möta lär- och prestationskurvan hos nya chefer utvecklas. Detta för att övriga chefers möjligheter till löneutveckling inte ska hämmas, vilket är fallet i dagsläget. Även förskolechefer har detaljgranskats, dock utan att identifiera anledning till att arbeta med lönestrukturen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 37 (45)

231 ÄRENDE Dnr KS Förskolecheferna var därtill föremål för särskild satsning i 2018 års löneöversyn. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp I De grupper som nämns ovan bör arbetas med även utifrån detta perspektiv. 38 (45)

232 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer J K M K M Total Medellön Andel kvinnor Kv lön av M Ledning, övergripande % 100% Ledning, ekonomi % Ledning, personal/hr % Ledning, information/kommunikation % Ledning, rehabilitering och förebyggande arbete Ledning, individ- och familjeomsorg % 98% Ledning, skola % Rektor % 98% Ledning, skola och barnomsorg/förskola Ledning, teknik, hantverk, miljö och samh.byggn % 106% Ledning, köks- och måltidsarbete % Ledning, annan J Summa % 100% Lika arbeten Grupp J Inget att analysera. Likvärdiga arbeten Grupp J (rektorer) har detaljgranskats inför lönekartläggning 2018 samt varit föremål för särskild insats i löneöversyn. Efter löneöversyn finns inget ytterligare att arbeta med utifrån jämställdhetsperspektiv. Lönespridningen går dock att jobba ytterligare med. Detta anses dock inte vara något som kräver vare sig jämställdhetsrelaterad insats eller särskilda medel, utan bör kunna ske inom ramen för ordinarie löneöversynsarbete. Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp J Inget att analysera. 39 (45)

233 ÄRENDE Dnr KS Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer Total Medellön Andel kvinnor K K M K M Ledning, IT Ledning, individ- och familjeomsorg % Kv lön av M K Summa % 88% Likvärdighetsgrupp Medellön inkl löneväxl & ATF Antal personer Total Andel Kv lön L K M K M Medellön kvinnor av M Ledning, övergripande Ledning, ekonomi % Ledning, personal/hr % Ledning, omsorg funkt.neds. & socialpsyk Ledning, social verks, äldreoms, oms funkt % Ledning, skola och barnomsorg/förskola % 102% Ledning, teknik, hantverk, miljö och samh.byggn L Summa % 103% Lika arbeten Grupp K-L Inget att granska. Likvärdiga arbeten Grupp K-L Lönesättningen för inom grupp K är ett utslag av marknadssituation och prestation. Ingen åtgärd Högre värderade kvinnodominerade arbeten i förhållande till lägre värderade icke-kvinnodominerade arbeten med högre lön Grupp K- L Inget att analysera. 40 (45)

234 ÄRENDE Dnr KS Uppföljning av handlingsplan för jämställda löner 2018 Följande grupper skulle åtgärdas avseende förändrad lön. - Utbildade barnskötare i grupp C. Totalt , i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupp. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Uppnå ökad lönespridning med 1-2 procentenheter i 2018 års lönekartläggning. RESULTAT => Samma lönespridning som Målet ej uppnått. - Utbildade kockar i grupp C. Totalt , i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupp. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Uppnå ökad lönespridning med 1-2 procentenheter i 2018 års lönekartläggning. RESULTAT => Minskad lönespridning från 19% 2017 till 16% Målet ej uppnått. - Utbildad omsorgspersonal i grupp C och D. Totalt kr i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Vidmakthålla, eller om möjligt öka, lönespridningen för utbildad omsorgspersonal i 2018 års lönekartläggning. RESULTAT => Samma lönespridning 2018 som 2017, 21% för all utbildad omsorgspersonal grupp C och D tillsammans. Var för sig är lönespridningen minskande Målet är uppnått. - Behandlingsassistenter / Handledare / Fältsekreterare i grupp E. Totalt kr i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Uppnå över 20 % 41 (45)

235 ÄRENDE Dnr KS lönespridning i lönekartläggning 2018 ( % för behandlingsassistenter/handledare). RESULTAT => Samma lönespridning 2018 som 2017, 16%. Målet ej uppnått. - Socialsekreterare utan myndighetsutövning / Behandlare / Kuratorer / Biståndshandläggare (Oms) i grupp F. Totalt kr i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Uppnå lägst 25 % gemensam lönespridning för grupperna i lönekartläggning 2018 ( %). RESULTAT => Lönespridning %. Målet ej uppnått. Dock har önskade lönenivåer uppnåtts. - Socialsekreterare med myndighetsutövning inom grupp G. Totalt i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupp och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Mål: Uppnå över 25 % lönespridning i lönekartläggning 2018 ( %). RESULTAT => Lönespridning %. Målet ej uppnått. Dock har önskade lönenivåer uppnåtts. Klart: Genomförs enligt ovan och utvärderas i förhållande till handlingsplan för jämställda löner. Eventuella fortsatta åtgärder bedöms utifrån lönekartläggning Ansvar: Berörda förvaltningar med stöd av personalkontoret Ett antal grupper skulle särskilt granskas avseende orsakerna till aktuella lönestrukturer. - Grupp I avseende enhetschefer inom omsorgerna och förskolechefer samt Grupp J rektorer (2018) - Grupp F avseende förskollärare (2019). Klart: I samband med lönekartläggning 2018 och Genomfört enligt plan. 42 (45)

236 ÄRENDE Dnr KS Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. Administration. - Översyn av befattningsbenämningar, AID-kodningar och arbetsvärderingar för tekniska befattningar. Detta sker successivt i samband med införande av kompetensprofiler. Klart: Enligt planering för införande av kompetensprofiler. Ej genomfört. Planen fortfarande relevant. Ansvar: Personalkontoret. Metod för lönekartläggning: - Tillvägagångssätt för arbetsvärdering ska utvecklas i syfte att säkra den interna kompetensen och öka mervärdet för organisationen. Detta sker genom ett successivt införande av kompetensprofiler. - Fortsätta med årliga detaljgranskningar av särskilt utvalda områden. Klart: Successivt införande/genomförande. Detaljgranskning genomförd. Övrigt ej genomfört. Aktiviteten är fortfarande relevant. Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. 43 (45)

237 ÄRENDE Dnr KS Handlingsplan för jämställda löner 2019 Följande grupper skall åtgärdas avseende förändrad lön. - Enhetschefer inom omsorgen, inklusive socialpsykiatrin. Totalt , i syfte att lyfta lönenivåerna för gruppen inom likvärdighetsgruppen. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Enhetschefer inom socialtjänsten. Totalt , i syfte att lyfta lönenivåerna för gruppen inom likvärdighetsgruppen. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Måltidsenhetens yrkesgrupper inom kommunals avtalsområde. Totalt , i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgrupperna och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Miljö och hälsoskyddsinspektörer. Totalt , i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgruppen och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Bibliotekarier. Totalt , i syfte att minska skillnaden mot traditionellt icke kvinnodominerade yrkesgrupper inom likvärdighetsgruppen och gentemot lägre likvärdighetsgrupper. Fördelas individuellt inom ramen för löneöversyn Klart: Genomförs enligt ovan och utvärderas i förhållande till handlingsplan för jämställda löner. Eventuella fortsatta åtgärder bedöms utifrån lönekartläggning Ansvar: Berörda förvaltningar med stöd av personalkontoret 44 (45)

238 ÄRENDE Dnr KS Ett antal grupper ska särskilt granskas avseende orsakerna till aktuella lönestrukturer. - Grupp F avseende förskollärare (2019). Klart: I samband med lönekartläggning Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. Administration. - Översyn av befattningsbenämningar, AID-kodningar och arbetsvärderingar för tekniska befattningar. Detta sker successivt i samband med införande av kompetensprofiler. Klart: Enligt planering för införande av kompetensprofiler. Ansvar: Personalkontoret. Metod för lönekartläggning: - Tillvägagångssätt för arbetsvärdering ska utvecklas i syfte att säkra den interna kompetensen och öka mervärdet för organisationen. Detta sker genom ett successivt införande av kompetensprofiler. - Fortsätta med årliga detaljgranskningar av särskilt utvalda områden. Klart: Successivt införande/genomförande. Ansvar: Personalkontoret med stöd av berörda förvaltningar. 45 (45)

239 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Sammanslagning av Refarm och Miljöresurs Linné Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utser Anneli Ekstedt till Växjö kommuns ombud på stämmor för Refarm respektive Miljöresurs Linné den 17 januari Ombudet får i uppdrag att rösta enligt styrelsens förslag. Bakgrund Miljöresurs Linné och Refarm har kallat till årsstämmor den 17 januari På stämman ska frågan om sammanslagning av de båda organisationerna avhandlas. Beslutet skickas till För åtgärd Anneli Ekstedt För kännedom Refarm Miljöresurs Linné Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

240 Styrelsemöte: Föreningen Miljö Linné När: 17 januari 2019 kl Var: Kontoret, Smedjegatan 3B, Växjö 1 Mötets öppnande 2 Val av justerare 3 Föregående protokoll 4 Dagordning 5 Sammanslagning med Refarm 6 Övriga frågor 7 Mötets avslutande Vid protokollet Justeras... 1

241 Styrelsemöte: Refarm föreningen När: 17 januari 2019, Var: Kontoret, Smedjegatan 3B, Växjö 1 Mötets öppnande 2 Val av justerare och mötessekreterare 3 Dagordning 4 Föregående protokoll 5 Sammanslagning med Miljö Linné 6 Ansökningar/kommande projekt 7 Övriga frågor 8 Mötets avslutande Vid protokollet.. Justeras. Föreningen Refarm Tel: Bankgiro: Smedjegatan 3B Mobil: (Kimberly B) Org.nr: Växjö info@refarm.se Innehar F-skattebevis u.b.

242 + = Växjö den 16 dec 2018 (ny logga ej beslutad bara ett förslag) Refarm Linné en nationell utmaning och fusion A Föreningen Refarm har under 2016, 2017 och 2018 fått ett fantastiskt stöd och förtroende för arbetet med att etablera landbaserat vattenbruk utifrån ett cirkulär-ekonomiskt tänkande både lokalt, regionalt och nationellt, och faktiskt även en strimma internationellt via Göteborgs Universitet där Niklas Wennberg med kollegor har dialog med Afrika. a. En styrka ligger i vår vision för tomma industrilokaler och ladugårdar med en tänkbar fiskodling i varannan socken i länet/landet inom 5 år. Budskapet har gått hem från Ryssby i söder till Kramfors i norr, troligen på många fler ställen om vi får chansen att presentera idén, som föddes i Ingvar Kamprads Agunnaryd den 12 februari. Samarbetet med LRF Sydost har varit lyckosamt. Även i Västernorrland är LRF med. b. På kommunnivå är ambitionen att integrera fisk- och ev. grönsaksodling i flerfamiljsboende i varannan kommun inom 5 år. c. I varje län har vi ambitionen att offentligt kunna visa upp vattenbruk/den nya miljö- och klimatsmarta livsmedelsproduktionen i en publik akvaponikanläggning. d. Vi är nu redo att ta ett steg till för att etablera det nationella centrum för småskalig cirkulär livsmedelsproduktion, där våra regionala påhejare backat upp oss på ett imponerande sätt inte minst ekonomiskt. Från Refarm Europe till Refarm 2030 till Refarm till Refarm Linné Föreningen Refarm har på knappt 3 år blivit en succé för att stimulera landbaserat vattenbruk i hus. Den bildades våren 2016 efter premiärarrangemanget Refarm Europe i samband med MAT. Det började med ett Vinnova-projekt hösten Sedan två år med mer än 2 Mkr från Jordbruksverkets vattenbrukskassa från Region Kronoberg, Länsstyrelsen Kronoberg och Växjö kommun. Vi är nu redo för hela Sverige 2018 är extremt framgångsrikt för vår verksamhet även om det krävt stora insatser av vårt eget kapital. Vi har redovisat våra regionala projekt till Länsstyrelsen och Region Kronoberg och även fått positiva omdömen. Även rapporten till Jordbruksverket är inlämnad. På den nationella arenan har vi nu skapat brofästen i Västra Götaland, Mälardalen och Västernorrland utöver basen i Småland. B Föreningen Miljö Linné har mångårigt gott anseende runtom i Sverige. Vi möter då och då ibland riktigt ofta igenkännande glada miner när vi berättar om vår heldagsutbildning med lite teori och mycket tid vid spisen för 4000 kommunala kockar på temat ekologiskt-vegetariskt och med provsmakningsmeny på 17-rätters. Några år sedan förvisso och med finansiering från Jordbruksverket i flera år från Trelleborg i söder till Luleå i norr. Unga Ekokockar som 2018 firat 10-årsjubileum och är en självklarhet för landets samtliga restaurangskolor. Det börjad med sex regionfinaler med sex tremannalag i varje runt hela landet och med final i Växjö. Barnens Matland När Växjö blev Matlandethuvudstad via Eskil Erlandsson framgångsrika ledning av regeringens landsbygdsministär, kunde vi med stöd från Växjö kommun, Region Kronberg och Länsstyrelsen starta en unik satsning på förskola/skola med temat Från pallkrage till delikatesslunch. Verksamheten har nu tagits över av utbildningsförvaltningen och vi kan sprida idén vidare i landet.

243 + = Eko i Linnés fotspår När den nationella livsmedelsstrategin fastlagts under 2018 kom det så småningom uppdrag från departementet till Jordbruksverket att tex stödja regioner/kommuner. Fokus lades på de, som kommit på efterkälken främst vad gäller hur offentlig sektor kan nå målet 60% ekologiskt senast Vår ansökan Eko i Linnés fotspår beviljades. Det innebär att genomföra praktiska utbildningar vid spisen med offentliga matlagare främst i ett antal norrlandslän. Uppdraget kommer att genomföras av vår nye medarbetare Jens Vikingsson, tidigare framgångsrik kostchef hos några kommuner i regionen. Vi har smygstartat och under 2019 är ett miljonbelopp beviljat och preliminärt kommer även 2020 innebära liknande resurstillskott från staten. C Vi har planer på att fusionera våra två matföreningar i Refarm Linné a. Läget är rätt två nationella organisationer med gott anseende och färska nationella uppdrag Refarm och Miljö Linné b. Refarm är under kraftig uppgång efter årets miljon-sjv-projekt c. Miljö Linné är just nu en av huvudaktörerna i offentlig mat i Sverige med miljon-sjv-projekt. d. 1+1 = 3 dvs en starkare organisation och mer heltäckande på cirkulära planet. e. Båda organisationerna har fokus på produktion och konsumtion av hållbara livsmedel f. Halverad administration och revision för ett företag jämfört med två. Dessutom har vi en särskild anledning att kraftsamla. Som ideell projektorganisation utan återkommande fast stöd upplever vi starkt våra ekonomiska begräsningar. Under 2018 har vi levererat projektresultat för ca 2 Mkr. Vår medfinansiering har tagit en alltför stor del av våra egna besparingar (från t ex medlemsavgifter). Ringar på vattnet Nu söker vi finansiering för att nå ut främst runt våra tre regionala nav och förstås i Kronobergs län där föreningens säte är. MEN vi har ökat vår kompetens på hela området landbaserad fiskodling med eller utan grönsaksodling. Vidare har vi tagit fram en manual för fiskodling, som kommer att ligga på vår och Jordbruksverkets hemsidor. Vi har också låtit ta fram en studieplan för att via folkbildningsorganisationerna förverkliga några av den nationella livsmedelsstrategins mål fram till 2030 ökad självförsörjning och fler nya jobb både i tätort och på landsbygd. D Fusionen Refarm/Linné Så här kan vi göra 1) Förankra idén vid planeringsträff med föreningarnas presidier den 20 dec 2) Förankra med vår revisor samma i båda föreningarna 3) Styrelsemöten med fokus på sammanslagning fm 17 januari 4) Kalla till extra stämmor i organisationerna em. 17 januari med ärendet sammanslagning, Kallelse genomförs av respektive styrelse senast 3 januari, dvs stadgans 2 veckor före möte. 5) Miljö Linné köper därefter Refarm AB till nominellt värde ( kr) och föreningarna slås samman enligt revisorns anvisningar. 6) Konstituerande stämma februari/mars/april. Växjö, dag som ovan Gösta Skoglund e.u. För Refarm och Miljö Linné