Detaljplan för Väsjöområdet, D

Transkript

1 Kommunledningskontoret Beskrivning Radmila Kovacevic Sidan 1 av 17 Planarkitekt Dnr 2004/569 KS.203 Detaljplan för Väsjöområdet, D Handlingar Plankarta i skala 1:4000 med bestämmelser, tillika grundkarta, och illustration Denna beskrivning Programsamrådsredogörelse Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning Behovsbedömning enligt bilaga 4 i MKB-förordningen Geotekniskutredning Arkeologisk utredning (klar aug 2006) Trafikutredning (klar aug 2006) Planens syfte och mål Sollentuna befinner sig i ett epokskifte. Utvecklingen går mot att gränserna mellan den bebyggda och den obebyggda delen av kommunen blir allt fastare och den framtida bebyggelseutvecklingen kommer att ske genom förtätning. Även långsiktigt ska karaktären av villasamhälle bevaras och förtätningen ska ske i anslutning till befintliga centra. Den tätare bebyggelsen, framförallt i den regionala kärnan mellan Kista och Häggvik, men även kring andra centrumbildningar gynnar en utveckling som är långsiktigt hållbar. Utvecklingen av Väsjöområdet ska leda till att marken runt Väsjön utnyttjas effektivt med stor hänsyn och tillvaratagande av alla de kvaliteter som finns både inne i och angränsande till området. Väsjöområdet ska inte bli en egen kommundel, för det är området för litet, utan det ska växa samman med närliggande områden och därmed skapa underlag för god service, trygghet, miljövänlig energiförsörjning och bra kollektivtrafik. Planen ska vara robust för att klara en utbyggnad under lång tid med tydligt avgränsade etapper som inbördes måste vara oberoende. En tät bebyggelse norr om befintlig flerbostadshusbebyggelse i Edsberg upp mot Väsjön och med avslutning i en torgbildning norr om Väsjön skapar en länk mellan förtätningen av villamiljöerna och Edsbergs centrum. Planförslaget har utvecklats och innehåller nu nästan dubbelt så mycket lägenheter som i programsamrådet, ca 2800, och tillskottet är huvudsakligen lokaliserat till området mellan Edsberg och villabebyggelsen runt Väsjön. Avsikten är att skapa en sammanhängande bebyggelsemiljö som bättre tar Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 17 tillvara markresurserna samtidigt som underlag skapas för en utveckling som bättre överensstämmer med det övergripande miljömålet: God bebyggd miljö. Edsbergs sportfält har potential att utvecklas till ett centralt idrottsområde i regionen med mer permanenta anläggningar, delvis inomhus, och med bättre möjligheter till övernattningar i samband med läger och turneringar. Byggrätter föreslås kopplade till idrottsverksamheten och hela idrottsområdet förskjuts mot öster och minskar inte på grund av den ny a bebyggelsen. Tillfarten till bostäder och idrottsområde föreslås ske från Edsberg och Ribbings väg vilket bl.a. ger större flexibilitet för placeringen av parkeringsytor. Det är också lämpligare att fördela trafiken till det nya området mellan Ribbings väg och Frestavägen än att den senare ska ta emot all trafik. Villaområdena förtätas efter sina respektive olika förutsättningar där vissa delar är mycket kuperade och där delar av genomförandet förutsätter att kraftledningen genom området tas bort. Tillgången till vatten och fin natur ska profilera Väsjöområdet. Planen har utformats för att tillgängligheten till stränderna ska säkras vid de sjöar som finns i området. Den utgår från de förutsättningar som gäller vilket innebär att Väsjön får bebyggelse och anläggningar nära och tillgängligheten säkras med strandpromenader och bryggor. Miljön blir urban och ger tillgång till vatten även för de som av olika skäl inte kan eller vill ge sig ut på skogspromenader. Vid Fjäturen är ambitionen att den lantliga karaktären ska bevaras genom en varsam förtätning. Bebyggelsen inom strandskyddsområdet motiveras av att stranden idag är privatägd och inte tillgänglig för allmänheten samt att den nya bebyggelsen placerats på det sätt som bäst bevarar landskapsrummen. Naturområdena runt Väsjöområdet kommer att långsiktigt garanteras genom att de görs till naturreservat. Genomförandet av utbyggnaden kan komma att ta lång tid och styrs av marknadsförutsättningarna och att genomförandet är komplicerat. Det är viktigt att i det fortsatta arbetet skapa lämpliga etapper och se till att utbyggnaden av service kan ske kontinuerligt i takt med samhällsdelens utveckling. Bakgrund Fritidshusområdet Norr- och Södersättra växte under mitten av nittonhundratalet fram som ett fritidshusområde. Norrsätra, som då tillhörde Upplands Väsby fick tidigt ett stort inslag av permanentbebyggelse. Successivt kom även Södersättra att få allt fler helårsboende införde kommunen områdesbestämmelser som begränsade byggnadsytan till 40 kvadratmeter för att på så sätt förhindra

3 Sidan 3 av 17 vidare permanentning för att inte problem skulle uppstå med vattenförsörjning och slitage på gatorna och att krav på kommunal service inte skulle växa fram i en utsträckning som i det läget inte var önskvärt. Det visade sig att områdesbestämmelserna inte fick avsedd effekt, allt fler valde att bosätta sig i området och kreativa arkitekter fick ut stor bostadsyta inom de 40 kvadratmetrarna, det innebär i sin tur att vattenförsörjningen från de lokala brunnarna inte långsiktigt kan garanteras. Norrortsleden I början av nittiotalet inleddes planeringen för Norrortsleden som i Vägverkets ursprungsförslag var en fyrfilig motorväg i Frestavägens nuvarande sträckning. Det ursprungliga förslaget var olyckligt ur många aspekter och hade förhindrat en utveckling av stora delar av området runt Väsjön. Efter flera år av utredande blev kommunen och Vägverket överens om den lösning som nu genomförs. Ett viktigt argument var att både stat och kommun ville värna om ett centralt område med stor potential att bygga nya bostäder. Den merkostnad som tunnelbygget innebar, upp mot 300 miljoner kronor, medför ett ansvar att utnyttja området effektivt. Norrortsledens öppnande 2008 innebär också att Frestavägen avlastas den genomfartstrafik som idag passerar området. Kraftledningen Förra året presenterade Svenska Kraftnät en utredning om Stockholmsregionens framtida kraftförsörjning. Ett förslag i utredningen är att ersätta de två 220kV-ledningar som idag passerar Väsjöområdet med en 400 kv-kabel i någon sträckning genom Täby eller Sollentuna ner mot Danderyd. Kabellösningen förutsätter kommunal medfinansiering och dessa diskussioner har just startat. Sportfältet För de flesta Sollentunabor är Edsbergs sportfält ett välkänt begrepp. Många har spelat fotboll där, sett skridskostjärnor födas, sett någon gå i mål på Rösjöloppet, åkt slalom och några få modiga kanske till och med hoppat i hoppbacken. Vid planeringen av Väsjöområdet är en viktig utgångspunkt att Sportfältet skall vara kvar och kunna utvecklas. Skogsområdena Sedan kommunfullmäktige antog den första översiktsplanen 1988 har det funnits ett mycket tydligt mål att kommunens tre stora skogsområden ska bevaras och också utvecklas med olika karaktärer. Väsjöområdet gränsar till två av dessa: Törnskogen, som ska behålla sin, för dessa trakter unika, vildmarkskaraktär och Rösjöskogen som är ett fritidsområde där anläggningar för fritiden ska kunna byggas ut. Båda dessa områden ingår i den regionala grönkilen Rösjökilen och ska parallellt med planarbetet göras till kommunala naturreservat.

4 Sidan 4 av 17 Sjöarna Snuggan, Fjäturen och Väsjön är tre sjöar som ingår eller ansluter direkt till planområdet. Sjöarna är olika till sin karaktär. Snuggan är en näringsfattig tjärn inbäddad i hällmarkstallskogen med god tillgänglighet för vandraren; Fjäturen är en sjö i odlingslandskapet där tillgängligheten på västra sidan är begränsad av privata fritidshus och äldre jordbruksfastigheter; Väsjön slutligen är en liten badsjö som misshandlats ganska kraftigt genom åren av utfyllnader och utlakade föroreningar och där pågår en kraftig igenväxning. Verksamheter Norr och söder om Väsjön finns vissa verksamheter, dels på privat mark dels på mark upplåten med tomträtt av kommunen. Inom det senare området finns att gammalt rökeri som är på väg att lägga ner sin verksamhet. Edsberg Edsberg byggdes ut på 60-talet och var det första av kommunens större bostadsområden som byggdes vid sidan av järnvägen. Under snart tjugo år har diskussioner förts om en förtätning av Edsberg eftersom befolkningen stadigt minskat. Vissa utbyggnader har skett inne i området, men det har varit svårt att hitta lämpliga platser där man inte förstör den fina anpassningen till den dramatiska naturen. På senare år har förslag vuxit fram om att komplettera Edsberg i randzonen mot skogen och Sportfältet. Plandata Norrortsleden blir en naturlig gräns mellan den del av Törnskogen som ska förbli naturmark och områden som ingår i den kommande utbyggnaden. I norr och nordost blir avgränsningen självklar med kommungränsen mot Upplands Väsby och sjön Fjäturen. I öster finns en skarp gräns mot kultur- /naturområdet mellan Fjäturen och Rösjön, vilken är förankrad i kommunens översiktplan sedan länge och områden österut är av riksintresse för kulturminnesvården. Mellan Sportfältet och Frestavägen finns ett upplagsområde, skog som inte är särskilt attraktiv och en utfyllnad mot Väsjön. Hela området har lite tillfällig karaktär och bör få sin långsiktiga användning fastställd. I öster ingår den privatägda marken som på tre sidor avgränsas av bebyggelse och genom vilken Gustavsbergsleden går. Gällande planer och beslut Detaljplaner Följande detaljplaner berörs av förslaget. BPL 22, BPL 34, , BPL 221, ,

5 Sidan 5 av 17 SPL 98, , SPL 114, , SPL 100, , SPL 122, , SPL 128, , SPL 126, , SPL , SPL 189, , SPL 291, , SPL 245, , SPL , DPL 450, , DPL 502, , OB 381, , APL A 51 Kommunplanen Kommunens översiktplan anger att Väsjöområdet ska byggas ut med en lokal VA-lösning och en mycket begränsad förtätning. Kommunen har omvärderat det ställningstagandet. Ett område så nära Stockholm där så stora investeringar har skett från det allmänna i och med Norrortsledens tunnelförläggning måste utnyttjas effektivare. För Sollentuna finns efter Väsjöområdets utbyggnad inte heller några fler större områden med gles bebyggelse att ta i anspråk. De försök som gjorts med lokala VAanläggningar har inte heller gett sådana erfarenheter att de kan rekommenderas som en lösning för nya bostäder ens i den omfattning kommunplanen avsåg. Strandskydd Inom området finns områden med strandskydd där planen kräver att detta upphävs. De områden detta gäller kommer att framgå av särskild ansökan. Programsamråd Ett program för detaljplanen har varit utsänd på samråd under 2005, se vidare programsamrådsredogörelsen.

6 Sidan 6 av 17 Förslaget Allmänna platser Gator Nya gator och vägförbindelser föreslås med anslutningar till befintliga gator. Planen reglerar krav på gatutformning och dimensionering. Hela gatunätstrukturen redovisas i planen med allmänna gator och gaturummet definieras alla med gatusektioner. U_GATA1 är som exempel en paradgata mellan Edsberg och centrala Väsjön, med planteringar, parkeringar mm. I planförslaget har det funnits en ambition att behålla befintliga vägar och komplettera med nya. I Södersättra och Norrsätra har det varit enklare att hitta nya gatusträckningar och ansluta till de befintliga. Att lösa tillgängligheten för fastigheter som ligger på berget väster om Frestavägen har varit mer komplicerat. Snuggavägen kommer inte att kunna användas i sin helhet i framtiden på grund av den kraftiga lutningen. I planen föreslås två nya infarter till området; Norrifrån med anslutning från Frestavägen och västerifrån med anslutning från Gustavsbergsvägen i form av två nya vägar som slingrar sig in det branta landskapet. Det kuperade landskapet har styrt gatuplaceringen och en fastighetsomvandling kommer att behövas i framtiden för att den framtida bebyggelsen ska terränganpassas. Gång- och cykelvägar: Gång- och cykelförbindelser är viktiga för Väsjöområdet och det framtida gatunätet kommer att innehålla några bredare gator med gång- och cykelstråk, som kommer att kompletteras med några separata gång- och cykelsträckor. En del av Snuggavägen som bedöms som väldigt brant markeras i planen som GC-VÄG, gång och cykelväg. Torg I planen föreslås ett torg med en central placering vid norra Väsjöstranden. Idag är det en öppen plats med en vacker strand och utsikt över Väsjöbacken. I framtiden kommer torget att ha en viktig roll i stadsrummet med gräns mot Frestavägen, flerbostadsbebyggelsen i norr, strandpromenad i öster och Väsjön mot söder. Torget kommer att bidra till en varierande miljö i strandpromenadestråket runt Väsjön. Park Med PARK markeras två områden i detaljplanen: PARK1 ligger öster om Väsjön och platsen kommer att förbli obebyggd med sin värdefulla vegetation. Denna park ligger centralt i området och är redan idag en samlingsplats med dansbanan, boulebana, sittplatser, lekplatser mm. Väsjöns strandpromenad som har ett fantastiskt fint solläge kommer att berikas med en större vegetationsrik yta.

7 Sidan 7 av 17 PARK2 är stranden längs Fjäturen med en naturlig strandpromenadutformning. Tanken är att stranden ska vara tillgänglig för allmänheten och parkbestämmelsen har används för att understryka detta. Avsikten är ändå att stranden ska behållas som naturmark så långt det är möjligt även Natur och stråk genom området Det finns fantastiska naturkvalitéer vid Fjäturen och en vacker och lätt tillgänglig strand med gamla gårdsbyggnader vid vattnet. Därför föreslås i planen en badplats vid sjöns sydvästra spets som ska kunna utnyttjas av alla i Väsjö- och Edsbergsområdet. Platsen markeras med BAD. I planen föreslås en konsekvent bebyggelseförtätning som står i kontrast till de två framtida naturreservaten men Väsjöstranden kommer ändå att vara en viktig och attraktiv del av en av förbindelserna mellan Rösjöskogens- och Törnskogens naturreservat. Strandpromenadens miljöer kommer att variera längs vattnet. Ett grönt stråk sträcker sig från den östra sluttningen av Väsjöbacken genom parken vid Väsjön, söder om Kastellgården, över Frestavägen till den gröna passagen och under Norrortsleden. Ett annat går förbi Södersättra på östra sidan, fortsätta bredvid badplatsen vid Fjäturen, genom det gröna rummet och slutligen genom Norrsätra över Frestavägen till Törnskogen. Det tredje alternativet är en promenad längs Fjäturen norrut till kommungränsen och senare över Frestavägen vidare till Törnskognen.

8 Sidan 8 av 17 Bostadsbebyggelse Planområdets bestämmelser för bostäder kan delas upp i två olika delar: en för småhus d.v.s. villabebyggelse och en för flerbostadshus i kvartersstruktur. Småhusområdena definieras med begränsningar i form av exploateringsgrad e1, e2, e3 och utformningsbestämmelser f1, f2, f3. Bebyggelsesskala styrs med antal våningar inklusive eller exklusive vinds- och souterrängvåning. Flerbostadshus och kvartersbebyggelse definieras också med olika procent av exploateringsgrad som styr tätheten. Antal våningar och en totalhöjd reglerar bebyggelsehöjd. Väster om Frestavägen Platsen har fantastiska byggförutsättningar med ett bra centralt läge och utsikt över Väsjön. Terrängen sluttar kraftigt mot Frestavägen och framtida byggnader måste terränganpassas. Planen tillåter suterräng- och vindsanvändning. Området är redan exploaterat och vegetations- och landskapsförändringar har redan förekommit och detaljplanen tillåter en förtätning som kommer att bidra till en livligare utformning av Frestavägen. I slänten, nordväst om Frestavägen, föreslås flerbostadshus med utsikt över Väsjön och Väsjöbacken. Husen måste terränganpassas och totala höjder styr bebyggelsens höjd och anpassning till landskapsbilden.

9 Sidan 9 av 17 Norrsätra Villaskala dominerar i de norra delarna av detaljplaneområdet och planen tillåter tvåvåningsbebyggelse som måste terränganpassas. Området ska kompletteras med nya vägar och bebyggelsen närmast Frestavägen kommer att kunna användas även som kontor. Med gatan som binder ihop de norra delarna av området med den nya badplatsen vid Fjäturen avgränsas bebyggelseområdet mot det öppna landskapet. Gröna rum med naturkvalitéer ska behållas och markeras som NATUR i planen. Södersättra Södersätra är idag den mest utbyggda delen av Väsjöområdet med en gatunätstruktur som kommer att behållas. Den framtida förtätningen får inte ta bort de natur- och rumskvalitéer som finns och därför är tillåten byggnadsyta liten i förhållande till vanliga villaområden i Sollentuna, maximalt 120 kvadratmeter i envåningshus och 80 kvadratmeter i tvåvåningshus. Bestämmelserna skiljer sig också beroende på platsens förutsättningar. Längs Frestavägen tillåts även kontorsändamål i kombination med bostadsändamål.

10 Sidan 10 av 17 Vid Fjäturen För den framtida bebyggelsen vid Fjäturen ställs hårdare utformningskrav än för området i övrigt med tanke på närheten till vatten och det värdefulla landskapet. Tillåten byggnadsarea skiljer sig även här om man bygger i en eller två våningar.

11 Sidan 11 av 17 Längs Gustavsbergsleden Området längs Gustavsbergsleden kan betraktas som en enskild del i projektet. En omvandling av Gustavsbergsleden föreslås i planen så att bostadsbebyggelse längs gatan medges. Tanken är att husvolymer ska forma och avgränsa gaturummet och samtidigt skärma av bullret mot den tysta gårdssidan. Gårdsbildningar skapade med bebyggelsen i tvåvåningsskala ska anslutas till branta slänter av Snuggtaskeberget. I programskedet var även Snuggtaskeberget planerat för exploatering, men nu är det tänkt att berget ska vara en del av Naturreservatet.

12 Sidan 12 av 17 Öster och söder om Snuggan, norr om Gustavbergsleden En fantastisk vacker platå ligger på berget under kraftledningen med mycket goda möjligheter att bygga bostadshus. Planen begränsar utbyggnad med exploateringstal och antal våningar. Att komma till platsen är en svår uppgift. Snuggavägens branta lutning omöjliggör att vägen utnyttjas i den framtida exploateringen. I planen föreslås istället två nya infarter; den första från Gustavsbergsleden och den andra från Frestavägen. Ambitionen är att försöka anpassa vägen på bästa möjliga sätt med minsta terrängförändringar och samtidigt skapa förutsättningar för att minimera stora terrängingrepp vid husexploateringen. I planen föreslås byggrätter på ca 50 meters avstånd till Snuggan. Höjdskillnaden mellan Snuggan och bergsplatån är i genomsnitt 13 meter. Tack vare terrängen och den branta sluttningen finns ingen direkt relation mellan Snuggan och den framtida bebyggelsen. Idag finns redan två befintliga hus som ligger 20 och 30 meter från sjön. Stranden fortsätter att vara tillgänglig.

13 Sidan 13 av 17 I planen finns bestämmelsen l1 som definierar genomförandetidpunkt för området under kraftledningen vilket kommer att kunna byggas ut först när kraftledningen tas bort. Zonen är 120 meter bred och är inritad i plankartan. Det är i skrivande stund oklart om det är formellt korrekt att utforma bestämmelsen på detta sätt. Avsikten har varit att planen ska kunna bedömas i sin helhet, men kanske måste antagandet av den del som ligger under ledningen avvakta att ledningen faktiskt fysiskt har tas bort. Diskussionen om detta fortsätter med berörda myndigheter under samrådet och berörda fastighetsägare kommer att informeras om utfallet före utställningen. Vid Törnskogen I planen föreslås två kompletterande bebyggelseytor som ansluter till befintligt bebyggelse. Här ska den framtida bebyggelsen anpassas till befintlig bebyggelseskala.

14 Sidan 14 av 17 Område mellan Edsberg och Väsjön I planen föreslås en ny korridor med stadsstruktur som sträcker sig mellan Edsberg, Väsjön och Frestavägen. Målet är att blanda olika ändamål: bostäder, idrott, centrum och skoländamål och skapa ett tryggt och trevligt stråk från Ribbingsväg till Väsjön. Det ska vara möjligt att utveckla området efter behov men planen låser några viktiga stadselement som gatans utformning, placering av byggnader i gatuliv i en kvartersstruktur och exploateringsgrad. Ett grönt område kommer att skilja Edsängen från den framtida bebyggelsen.

15 Sidan 15 av 17 Väsjöbacken och Edsbergs sportfält, Idrottsstaden Två väl fungerande och aktiva idrottsföreningar lägger en utmärkt grund för en framgångsrik fortsatt utveckling av idrottsstaden. Planen ger en flexibel och hållbar utveckling utan detaljstyrning av projektet. Planen ger möjlighet att utvidga området med nya anläggningar i den östra delen och uppföra byggnader som utöver inomhushallar t.ex. kan vara övernattningsstugor. Verksamhetsområde I norra delen av området, där Vägverket nu har upplag för Norrortsledens bergmassor, föreslås ett verksamhetsområde. Avsikten är att det i första hand ska användas för utrymmeskrävande verksamheter som är svåra att placera centralt i kommunen. Närmast Frestavägen får inte anläggas något som kan störa närliggande bostäder. Området har avgränsats så att det inte ska synas från Norrortsleden eftersom både kommunen och Vägverket har haft stora ambitioner att få en fin miljö kring vägen. Även avgränsningen

16 Sidan 16 av 17 mot Kolstadalen norr om området är viktig så denna inte blir påverkad av områdets verksamhet. Trafik Utbyggnad av Väsjöområdet kommer att ta lång tid och en förändring av trafikmängder kommer successivt att påverka områdets karaktär. En trafikutredning behöver tas fram med hänsyn till den framtida utvecklingen av Väsjöområdet som tas upp i detaljplanen. Den nya bostadsförtätningen och en ny idrottsstad kommer att ställa krav på en kraftigare trafikstruktur och tydligare kopplingar mellan Edsberg och Väsjön. En särskild trafikutredning kompletterar planbeskrivningen. Den framtida områdets utveckling skapar förutsättningar för bättre lokaltrafik. Störningar Buller bestämmelser reglerar skydd från dagens och framtidens störningar. Tillgänglighet, trygghet Bebyggelsen skall vara tillgänglig för funktionshindrade. I brottsförebyggande och trygghetsskapande syfte ska impedimentytor och undanskymda platser minimeras och siktskymmande vegetation undvikas. Miljö- och kretsloppsmål Översiktsplanens generella riktlinjer för miljö- och kretsloppsanpassad bebyggelse ska tillämpas, utvecklas och i möjligaste mån göras mätbara. Detsamma ska gälla översiktsplanens riktlinjer för energi och avfall.

17 Sidan 17 av 17 Riktlinjernas lokala tillämpning sammanfattas i ett miljöprogram för området. Service Kopplingen mellan en tätare bebyggelsestruktur och en utvecklad idrottsstad kan ge underlag för en viss kommersiell service i område mellan Edsberg och Väsjön men i första hand är det Edsbergs centrum som står för det lokala utbudet av service. Där finns också en vårdcentral. En ny skola kommer att behöva byggas i område men dess exakta läge är inte definierat. Med tanke på det fria skolvalet och att efterfrågan varieras från tid till annan bör den placeras centralt med bra kollektiva förbindelser och med hänsyn till säkra skolvägar. Planen rymmer även möjlighet för äldreboende och stödboende. Även här är läget nära allmänna kommunikationer viktigt och boendet ska i första hand placeras i kvartersbebyggelsen omedelbart norr om Edsberg. Radmila Kovacevic