LIKABEHANDLINGSPLAN. Rydbo skola

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Rydbo skola Reviderad september

2 Innehåll Likabehandlingsplan i Rydbo skola inledning, vision, målsättningar Inledning Vision Styrdokument Målsättningar för skolåret Definitioner Diskriminering Trakasserier Annan kränkande behandling Definitioner inom begreppen diskriminering och annan kränkande behandling Ansvarsfördelning Förebyggande arbete Akuta åtgärder Rutiner för dokumentation Åtgärder i 8 steg Revidering, förankring, utvärdering och uppföljning Tidplan för revidering av likabehandlingsplanen avseende Uppföljning av Likabehandlingsplan samt förankring av Likabehandlingsplan Förankring Personal Föräldrar Barn och elever Rutiner för att göra Likabehandlingsplanen känd i verksamheten 2

3 Likabehandlingsplan i Rydbo skola inledning, vision, målsättningar Inledning Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, Lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, mer allmänt kallad för Barn- och elevskyddslagen. Lagen ställer krav på att skolor och förskolor upprättar en Likabehandlingsplan, som inbegriper åtgärder för att utreda och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen omfattar alla elever, personal och andra som vistas i vår skola, och innebär att arbetet skall vara inriktad mot en nolltolerans avseende diskriminerande och andra typer av kränkande beteenden som riktar sig mot barn och elever, mellan elever eller från lärare eller andra vuxna mot elever samt vuxna emellan. Observera att tillrättavisningar för att upprätthålla ordningen och för att följa skolans regler, inte är trakasserier eller kränkande behandling! I Likabehandlingsplanen för Rydbo skola vill vi understryka att nolltolerans även kommer att gälla avseende kränkande beteenden som riktar sig från elever mot skolpersonal eller personer som besöker skolan tillfälligt. Det gäller även avseende andra vuxna än personal som har ett kränkande beteende mot våra elever. Vi gör detta dels av det uppenbara skälet att vi vill skapa en positiv arbetsmiljö för alla inom skolan, och dels för att vi anser att det krävs en konsekvent linje i värdegrundsuppdraget. Vision Man ska bli modig av att vara här! Vi, både barn och vuxna, vågar prova nytt och vågar misslyckas. Vi vill att alla ska kunna växa hos oss. Hos oss ska man känna glädje och god samvaro. Vi lyssnar till varandra. Vi tävlar inte mot varandra utan tillsammans mot våra mål Varje barn och elev skall bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Barnen och eleverna skall utmanas, överraskas, ha lust och glädje i lärandet och uppleva trygghet och gemenskap tillsammans med kamrater och personal. Alla barn och elever skall bli tagna på allvar och känna att de har inflytande över verksamheten. En förutsättning för att denna övergripande vision skall kunna förverkligas är att verksamheten präglas av en nolltolerans mot alla typer av kränkande behandling. Styrdokument Rydbo skolas övergripande Likabehandlingsplan grundar sig i första hand på Barn- och elevskyddslagen och Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Därutöver finns en viktig grund bland annat i Barnkonventionen. Skolans skyldighet att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling regleras också i skolförfattningarna (Skollagen, 2010:800, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11) och arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160) med tillhörande föreskrifter som reglerar arbetet mot kränkande behandling i skolan. Socialtjänstlagen och reglerna i brottsbalken kan dessutom behöva tillämpas. 3

4 Målsättningar för skolåret Målsättningarna skall enligt lagstiftningen syfta till att främja likabehandling och förebygga trakasserier och diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och socioekonomisk bakgrund. Rydbo skola sätter upp följande målsättningar och åtgärdsplan, inom ramen för arbetet med skolans Likabehandlingsplan, för skolåret : 1. Likabehandlingsplanen skall förankras och göras känd i hela verksamheten för elever/personal och hos föräldrar. Åtgärdsplan: Ett förslag till plan går ut på remiss till föräldrar, elever och personal. Planen fastställs och revideras varje år under augusti och september för att åter träda i kraft från 15 september samma år. 2. Alla anmälda situationer där någon inom verksamheten kan antas ha blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling, skall hanteras i enlighet med vad som anges i Likabehandlingsplanen Åtgärdsplan: Vid slutet av skolåret går elevhälsan igenom samtliga ärenden som behandlats under året, för att kontrollera om målet uppfyllts. 3. Samtliga som arbetar inom Rydbo skola skall verka aktivt mot all typ av jargong, bland elever, lärare och andra personer, som någon kan uppleva som kränkande. Åtgärdsplan: Detta kommer att följas upp i samband med att elevhälsans arbete utvärderas vid slutet av skolåret. 4. Respektive pedagog har i uppdrag att vara kritisk i valet av litteraturen som ingår i undervisningen. Detta för att undvika att innehållet uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. 4

5 Definitioner Diskriminering Trakasserier Kränkning som har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna är trakasserier. Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns, en elevs eller någon annans värdighet, och som har samband med: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön, eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier) socioekonomisk bakgrund Lagen förbjuder: Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Instruktioner att diskriminera Annan kränkande behandling Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs eller någon annans värdighet. Definitioner inom begreppen diskriminering och annan kränkande behandling Mobbning brukar ofta användas som exempel på annan kränkande behandling. Mobbning kan definieras som när en eller flera personer barn/elever/vuxna systematiskt under en viss tid, vid upprepade tillfällen, blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Denna definiering bör dock ge utrymme för att även återkommande trakasserier skulle vara en form av mobbning. Vidare förtydligande av begreppet mobbning: Mobbning är inte en engångsföreteelse eller konflikter utan en systematisk kränkning av en person. Med negativa handlingar menas både psykiska och fysiska handlingar mot en eller flera personer, som uppfattas nedvärderande för den eller de det berör. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Den som upplever att han eller hon är mobbad eller kränkt har rätt att bli tagen på allvar. 5

6 Ansvarsfördelning Huvudmannen (i detta fall Produktionsstyrelsen) är skyldig att se till att all personal i skolan får kunskap om sitt ansvar att agera när någon utsätts för kränkande behandling. Ansvaret att agera enligt Likabehandlingsplanen är en väldigt sträng bestämmelse. Det räcker med att skolan får kännedom om att ett barn eller elev eller vuxen anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling, för att en utredning skall påbörjas. Rektor ansvarar för att en skolas Likabehandlingsplan upprättas och förankras hos alla berörda parter. Ansvaret att agera omfattar: Rektor och skolledare. All personal, såsom lärare, barnskötare, elevassistenter, fritidshemspersonal, skolmåltidspersonal, vaktmästare, lokalvårdare, skolhälsovården osv. Inom Rydbo skola ser vi det även som självklart att alla barn och elever agerar och informerar skolans personal så snart de misstänker att en elev kan ha utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling. Om personal misstänks för kränkning av en elev, skall rektor ansvara för utredningen. Förebyggande arbete Rydbo skola har EQ-team som består av all personal i våra arbetslag. EQ-frågor tas upp under arbetslagstiden. Aktuella iakttagelser diskuteras. För att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling har vi i skolåren F-6 och på fritids ett fortlöpande arbete med emotionell kompetens. Vi arbetar för att träna våra elever i att lösa vardagliga konflikt- och problemsituationer. Vi arbetar medvetet med tvärgrupper av elever från olika årskurser eller fritidsgrupper för att skapa en samhörighet som motverkar anonymitet i skolan. Tvärgrupperna kan dels vara över hela skolan i form av temadagar och dels mellan enstaka klasser eller grupper. Vi undersöker hur eleverna trivs med hjälp av enkäter minst 2 gång/läsår. I enkäten frågar vi efter vilka platser ute och inne som elever upplever som otrygga både när det gäller skolan och fritids. Vi frågar även om hur eleverna upplever sin egen och sina kamraters situation i skolan. Vi mäter klimatet i klasser och grupper genom sociogram och kontaktbarometer. Under utvecklingssamtalen ges möjlighet för föräldrar, elever och lärare att diskutera elevens sociala utveckling. 6

7 Akuta åtgärder Rutiner för dokumentation Ett ärende öppnas så snart personal får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat. Detta innebär att en skriftlig anmälan framställs som ett första steg i utredningen och att all vidare utredning dokumenteras skriftligen. Vi vill understryka att alla delar av utredningen som kan vara av vikt för utgången av ärendet, måste dokumenteras skriftligen. Inte minst för att säkerställa att vi följer rådande lagstiftning, men även för att det är av vikt för att säkra kvaliteten i skolans utredningsarbete, vilket i slutändan utgör en trygghet för alla berörda. Den skriftliga dokumentationen förvaras i särskild pärm för ändamålet. Mer ingående rutiner för dokumentation av varje steg i utredningen redovisas nedan. Åtgärder i 8 steg STEG 1 Upptäckaren (elev/personal/förälder) informerar aktuellt EQ-team om en iakttagelse oavsett om det är under skoltid eller fritidstid. EQ-teamet dokumenterar anmälan. Ansvar: Upptäckaren STEG2 Uppgift om att kränkande behandling ägt rum inkommer till EQ-teamet, som framställer en skriftlig anmälan. EQ-teamet tar ställning till om det är en händelse som ska behandlas vidare enligt STEG 3. All skriftlig dokumentation i ärendet sparas tillsammans med anmälan i där för avsedd pärm, och utgör den skriftliga dokumentationen av ärendet. Ansvar: Elevhälsoteamet STEG 3 EQ-teamet diskuterar strategin och bestämmer vilka som skall arbeta med fallet, i detta skede kan övrig personal informeras och involveras. Teamet har samtal med den utsatte personen och med den eller dem som står för den kränkande behandlingen (vi använder olika metoder beroende på ålder och mognad samt håller samtalen med var och en för sig om det är flera inblandade). Samtalen dokumenteras via samtalslogg. I de fall personal misstänks utsätta andra för kränkande behandling svarar rektor för samtalens genomförande. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet STEG 4 EQ-teamet diskuterar runt informationen som framkommit vid samtalen med de berörda. Detta ligger som underlag för det fortsatta utredningsarbetet vilket syftar till att slå fast lämpliga åtgärder. Åtgärderna nedtecknas skriftligen. I detta skede kan övrig personal involveras för att delta i de åtgärder teamet anser lämpliga, tex gruppsamtal, enskilda samtal eller lekgrupper. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet STEG 5 EQ-teamet informerar övriga vuxna på skolan samt då elever är inblandade, berörda föräldrar, vilket dokumenteras via tjänsteanteckning. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet 7

8 STEG 6 EQ-teamet har återkommande uppföljande samtal med berörda personer, vilka dokumenteras via samtalslogg alternativt tjänsteanteckningar. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet STEG 7 EQ-teamet ansvarar för att det finns en plan för hur berörda personer hålls under uppsikt så att problemen inte återkommer. EQ-teamet bedömer när problemen är åtgärdade och kränkningen upphört samt tar beslut om att avsluta ärendet, vilket dokumenteras genom en tjänsteanteckning. Detta meddelas berörda personer via samtal eller skriftligt. Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet STEG 8 Om problemen inte upphör får skolan ta ställning till ett eventuellt agerande i enlighet med Grundskoleförordningen kapitel (disciplinära åtgärder som bl.a. kan yttra sig i att ärendet hänskjuts till elevvårdskonferens eller anmäls till Utbildningsnämnden för överväganden om lämplig åtgärd). Ansvar: Rektor, Elevhälsoteamet Revidering, förankring, utvärdering och uppföljning Tidplan för revidering av Likabehandlingsplanen avseende Rydbo skolas Likabehandlingsplan skall revideras av personalen i september 2016 och därefter skickas till föräldraföreningen på remiss. Synpunkter och förslag skall beaktas och finnas med som grund för revideringsarbetet inför läsåret Den reviderade planen träder i kraft Uppföljning av Likabehandlingsplan samt förankring av Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen i sig och hur väl Rydbo skola levt upp till lagstiftningen, kommer att följas upp av rektor i samverkan med personal under våren En reviderad version tas fram som utgör första utkast till Likabehandlingsplan för Utkast till ny Likabehandlingsplan presenteras och revideras av personalen och föräldrar får möjlighet att lämna synpunkter hösten Likabehandlingsplan för fastställs i augusti-september 2017, utifrån reviderad version och börjar gälla fr.o.m Fram till detta datum gäller föregående läsårs Likabehandlingsplan. Uppföljningen av Likabehandlingsplanen kan även komma att utgöra en del av skolans kvalitetsarbete. 8

9 Förankring Personal Samtliga anställda inom skola och fritidshem kommer under läsårsstart ta del av Likabehandlingsplanen avseende Planens innehåll kommer att diskuteras i respektive arbetslag. Föräldrar Likabehandlingsplanen avseende kommer presenteras på höstens föräldramöten samt läggas ut på hemsidan. Barn och elever Samtliga barn och elever inom skolan ska genom den dagliga verksamheten få kunskap om att det inte finns någon som helst tolerans mot kränkande beteenden. De skall kontinuerligt uppmuntras att komma med konstruktiv kritik avseende hur skolans arbete mot kränkande behandling bedrivs. I alla skolans klasser och grupper förekommer ett kontinuerligt EQ-arbete t.ex i form av att personalen genomför värdegrundssamtal med barnen eller andra grupp- och individstärkande övningar. Rutiner för att göra Likabehandlingsplanen känd i verksamheten Rektor ansvarar för att Likabehandlingsplanen görs känd hos personalen. Personalen skall gemensamt gå igenom handlingsplanen vid skolårets början. I samband med skolårets början ansvarar respektive mentor för att gå igenom Likabehandlingsplanen i sina undervisningsgrupper. I alla klassrum skall Likabehandlingsplanen finnas tillgänglig för eleverna. Mentor respektive rektor ansvarar för att de elever och personal som tillkommer under terminerna får en genomgång av Likabehandlingsplanen. 9