TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(15) Innerstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Klas Groth Tfn

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(15) Innerstadsavdelningen Normalt planförfarande Klas Groth Tfn Thomas Stoll Tfn Stadsbyggnadsnämnden Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Norra Djurgårdsstaden mm i stadsdelen Hjorthagen (ca 2000 lägenheter) FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisning av plansamråd och uppdrar åt kontoret: 1. Att fortsätta detaljplaneringen för del av Norra Djurgårdsstaden och ta fram ett bearbetat planförslag för den norra första etappen 2. Att fördjupa programmet för området och miljöbedöma detta enligt miljöbalken Ingela Lindh Eva Henström SAMMANFATTNING Stadsbyggnadskontoret har genomfört plansamråd för uppförande av ny bebyggelse i en första del av Norra Djurgårdsstaden, för i huvudsak bostadsändamål. Samrådsprocessen har bekräftat de komplexa förutsättningarna för omvandlingen av området, bl a vad avser påverkan på riksintresset Nationalstadsparken, kulturmiljövärden i Abessiniens funkisbebyggelse och gasverksområdet, markreningsbehov samt påverkan på naturmiljön såsom ekologiska spridningsvägar mm. Det tidigare programmet för hela stadsutvecklingsområdet (godkänt 2003) ligger till grund för den pågående planeringen. I syfte att ge en tydligare helhetsbild av områdets förutsättningar och potential, föreslår kontoret att en fördjupning görs av det övergripande programmet för delen Hjorthagen med närområde. Till det fördjupade programmet görs en miljöbedömning med tillhörande MKB. Bilaga: Samrådsredogörelse

2 2 (15) Parallellt och samordnat med framtagandet av det fördjupade programmet föreslås att bebyggelse prövas vidare i detaljplan efter bearbetning för att tillgodose delar av synpunkterna från samrådet. Stadsbyggnadskontoret föreslår att en bearbetning omfattar bl.a följande; - Sänka och dra tillbaka bebyggelsen från Nationalstadsparken och Husarvikens innersta del (områdets nordvästra hörn) - Pröva en omfördelning av exploateringen med hänsyn till projektekonomin inom ramen för denna etapp - Nyansera bebyggelsens höjd generellt i hela detaljplaneområdet - Pröva ny bro över Värtabanan och kommande Norra Länken med anslutning till Storängsvägen och Erik Dahlbergsgatan - Se över kvartersstrukturen generellt för att förstärka ekologiska och visuella samband mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken - Dra tillbaka bebyggelsen från gasverksområdets portvaktstuga - Pröva punkthus i Hjorthagsbergets slänt och omfördelning av bebyggelsen med större hänsyn till befintliga naturvärden Samråd kring ett fördjupat program, miljökonsekvensbeskrivning och bearbetat förslag till detaljplan för ny bebyggelse i första etappen av Norra Djurgårdsstaden föreslås tidsmässigt samordnas. UTLÅTANDE Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har genomfört samråd om ett förslag till en detaljplan för en första utbyggnadsetapp av Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen. Förslaget bygger på tidigare upprättat program för stadsutvecklingsområdet Hjorthagen Värtahamnen Frihamnen Loudden (godkänt 2003). Samrådsförslaget innebär i sammandrag att bostadsbebyggelse uppförs i 13 kvarter omfattande knappt 2000 bostäder. Till förslaget hör även lokaler för förskolor, kommersiell och social service och parkeringsgarage samt två kvarter i Ängsbotten som medger bebyggelse för centrumändamål för befintliga och nya verksamheter. Tidigare ställningstaganden Översiktplan I stadens Översiktsplan 1999 anges området vid Husarviken som möjligt att långsiktigt omvandla till en ny stadsdel med en blandning av bostäder och arbetsplatser. Den kulturhistoriskt värdefulla gasverksbebyggelsen avsågs kunna ingå i en kulturpark. Program Program för planering av området Hjorthagen Värtahamnen Frihamnen - Loudden upprättades under 2001 med utgångspunkt från översiktsplanen och har varit föremål för remiss och samråd. Programmet behandlar övergripande förutsättningar och mål för planering av området och redogör för dess resurser, potential och restriktioner i tid och rum. Stadsbyggnadsnämnden godkände den 12 juni 2003 kontorets redovisning och beslutade gå vidare i planeringen för

3 bl.a. Norra Djurgårdsstaden. Som underlag till programmet togs bl.a. fram trafikutredningar, landskapsanalys och en övergripande miljöbedömning. 3 (15) I programmet och stadsbyggnadsnämndens beslut anges att området (Norra Djurgårdsstaden) skall användas för bostadsbebyggelse, med lokaler för kommersiell och social service i bottenvåningar. Området beräknas totalt innehålla ca 5000 lägenheter. Gator och torg planteras med träd och gröna bostadsgårdar eftersträvas. De befintliga parkerna som ingår i och gränsar till området ska rustas upp och anpassas till de krav som den nya bebyggelsen ställer. I programmet föreslås att en ca 25 meter bred grön zon etableras bestående av befintlig och ny vegetation. Arkitekturens karaktär ska väljas med hänsyn till omgivningens särskilda krav. De gamla gasverksbyggnaderna ska bevaras och användas för arbetsplatser, institutioner och service av sådana slag som är lämpliga med hänsyn till byggnadernas och områdets kulturhistoriska värden. Planöversikt för norra delen av stadsutvecklingsområdet Hjorthagen Värtahamnen Frihamnen Loudden med en ungefärlig avgränsning för området som avses ingå i fördjupningen Plansamråd Samrådsförslaget Detaljplaneförslaget medgav bebyggelse för i huvudsak bostadsändamål. Utgångspunkterna vid planering och utformning av bebyggelsen har varit områdets läge i nära anslutning till Stockholms innerstad, omkringliggande parkoch kulturmiljö samt den kulturhistoriskt värdefulla gasverksbebyggelsen. Avsikten var att ge förutsättningar för utvecklingen av en stadsdel med hög kvalitet och som på sikt utgörs av blandad användning. Planförslaget utgick ifrån dels områdets befintliga park- och naturvärden dels trafikmässiga förutsättningar. Strukturen innehöll två bebyggelsegrupper som sammanbands av ett bredare parkstråk i nord-sydlig riktning. Bebyggelsen föreslogs utformas i princip som kvarter med en slutenhet mot områdets centrala platser och rum,

4 4 (15) och med ett mer öppet förhållande mot park och natur. Bebyggelsen redovisades generellt i sex våningar med en mot gata indragen sjunde våning. I vissa lägen visades att bebyggelsen kan markeras och utformas med avsikt att accentuera strukturen. Mot Husarviken och Nationalstadsparken föreslogs att bebyggelsen trappas ner. Lokaler i bottenvåningar för kommersiell och social service föreslogs i lägen som har god access till områdets huvudsakliga rörelsestråk. Kommunal service i form av 4 förskolor med sammanlagt 8 avdelningar föreslogs inrymmas i kvartersbebyggelsen. Planeringen av skolor, idrotts- och kulturlokaler förbereddes för kommande etapper. Illustration över samrådsförslaget med ny bostadsbebyggelse, första etappen av Norra Djurgårdsstaden

5 5 (15) Plansamråd Plansamråd om detaljplaneförslaget genomfördes under september/oktober Samrådsmöte hölls i Östermalmsskolans aula den 15 september 2005 varvid ca 40 personer närvarade. Dessutom genomfördes ett Öppet Hus i Villa Ekbacken i gasverksområdet den 17 september där ungefär 120 personer deltog. Under och efter samrådstiden har ett antal möten mellan stadsbyggnadskontoret, markkontoret och representanter för en grupp ideella föreningar hållits med syfte att fördjupa och förbättra dialogen kring planeringsläget i området. Inbjudan till plansamråd annonserades i dagspressen, stadsdelstidningarna samt genom affischering. Planhandlingarna har varit tillgängliga dels i Tekniska Nämndhuset dels på stadens hemsida samt på Östermalms stadsdelsförvaltning och Hjorthagens bibliotek. Under samrådsmötena framfördes synpunkter bl.a. kring miljöaspekter, trafikfrågor, ekonomi och markrening, idrott och rekreation, förhållandet till Nationalstadsparken, bebyggelsens utformning och påverkan på och relationen till bebyggelsen i Hjorthagen. Skriftligen inkomna synpunkter Samrådet har, genom inkomna synpunkter förslag och yttranden, bekräftat ett stort intresse och engagemang för områdets framtid. De skriftliga synpunkterna berör i huvudsak följande frågor: 1. Nationalstadsparken (natur- och kulturmiljö, spridningsväg mm) 2. Riksintresse för kulturmiljö (Gasverket, Abessinien) 3. Relationen till Hjorthagen (integrering, bättre kopplingar till och från) 4. Planeringsprocessen (miljöbedömning, avgränsning mm) Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att ett flertal remissinstanser, bl. a. Länsstyrelsen, Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Skönhetsrådet mm, anser att den föreslagna bostadsbebyggelsen, på kort och lång sikt, negativt kan komma att påverka Nationalstadsparken och kulturmiljöns riksintressen (Gasverket och Abessinien). Länsstyrelsen framför att man i anslutning till framtagandet av stadens översiktsplan och detaljplaneprogrammet har ansett det bra att detta till stadens centrala delar näraliggande område nyttjas för s.k. stadsutveckling. Detta kan också bli en behövlig förbättring för det av verksamhetsområden omkringbyggda bostadsområdet, stadsdelen Hjorthagen. Länsstyrelsen är också medveten om att kostsamma marksaneringsåtgärder måste vidtas för att göra exploateringen möjlig. Länsstyrelsen bedömer dock att den föreslagna bostadsbebyggelsen, såsom den gestaltas i detta förslag, inte torde kunna tillkomma utan att kulturmiljövårdens riksintresse och Nationalstadsparken allvarligt påverkas. Länsstyrelsen anser att området kan bebyggas med bostäder, men att det måste ske med en anpassning till de befintliga mycket höga natur- och kulturvärdena så att påtaglig skada på riksintresset inte uppstår. Kulturvärdena i området är framförallt gasverkets industrimiljö, men även Hjorthagens funkisbebyggelse, Abessinien.

6 6 (15) Förslaget innebär enligt Länsstyrelsen en kraftig exploatering med byggnader i sex våningar som bildar en front mot Husarviken och Nationalstadsparken. Även om det finns släpp och öppningar i bebyggelsefronten blir effekten en massiv stadsmur direkt inpå Nationalstadsparken och Fiskartorpsmiljön med Karl XI s fiskestuga. Länsstyrelsen anser att en lättare exploatering invid Husarvikens strand än vad planförslaget utvisar är nödvändig för att påverkan på såväl landskapsbild, miljön runt Husarviken som spridningskorridorer inte skall innebära påtaglig skada på Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Områdena närmast Nationalstadsparken i planområdets nordvästra del borde behandlas som en övergångszon utan exploatering. Bebyggelsen inom planområdet behöver omfördelas för en exploatering och gestaltning som bättre anpassas och tar hänsyn till Nationalstadsparken, gasverket och Hjorthagen. Mot bakgrund av ovanstående, och på grund av att viktiga aspekter ur miljökonsekvensbeskrivningen samt stadens landskapsutredning från 2002 inte redovisas och beaktas i detaljplaneförslaget, anser Länsstyrelsen att planförslaget behöver omarbetas. Flera instanser påtalar målkonflikten mellan värdefull naturmiljö, behovet av marksanering, förstärkning av spridningsvägar, höga genomförandekostnader liksom behovet av mer omfattande grönmarkskompensation. Många skrivelser efterfrågar i övrigt en tydligare redovisning av områdets service i form av förskolor, skolor, äldreboende, idrott och rekreation samt konsekvenser för näringslivet, både befintligt och tillkommande. Kommittén för Gustavianska Parken och Föreningen Haga - Brunnsvikens Vänner har tagit fram ett förslag till alternativ markanvändning vars syfte är att ta till vara områdets möjligheter att utvecklas till ett attraktivt centrum för idrotts- och friluftsliv i hela Stockholmsregionen. Föreningen Hjorthagen och Stockholms Idrottsförbund ansluter sig till ovan nämnda alternativskiss. Ett 10-tal boende i Hjorthagen men även i Norra Djurgården och på Lidingö har inkommit med synpunkter. De flesta är kritiska till förslaget i sin helhet med hänvisning till påverkan på Nationalstadsparken och natur- och kulturvärden i och i anslutning till Hjorthagen, Gasverket och Abessinien. Även om viss bebyggelse kan accepteras bör utformningen och exploateringen ta större hänsyn till områdets känslighet. Kritik framförs även mot hur planeringsprocessen har bedrivits. Flera boende hänvisar till, av ideella föreningar framtagna, alternativskisser. Ett annat alternativförslag har lämnats in av Djurgården Lilla Värtans Miljöskyddsförening som föreslår att en utveckling av Hjorthagens bostadsbebyggelse bör expandera i dess centrala delar, mot Lilla Värtans strand i öster kring Ropstens tunnelbanestation, på en överdäckning av Lidingövägen vid Norra Värtahamnen och på en överdäckning av kommande Norra Länken söder om Hjorthagen. Föreningen framför också att ställverkstomten och Gasverksvägens brant (mot gasverket) bör studeras för att bättre knyta samman Hjorthagens inre och yttre delar. En förtryckt protestskrivelse från Djurgården Lilla Värtans Miljöskyddsförening har skrivits under och skickats in av 20 personer bosatta i Hjorthagen, Gärdet, Östermalm, Södermalm och Hägersten. För en mer fullödig sammanställning av inkomna synpunkter hänvisas till samrådsredogörelsen som biläggs.

7 7 (15) STADSBYGGNADSKONTORETS STÄLLNINGSTAGANDE Stadsbyggnadskontoret kan konstatera att remiss- och samrådsförfarandet bekräftar de komplexa förutsättningar som området innehåller vad avser bl.a. närheten till Nationalstadsparken med dess natur- och kulturvärden, spridningsvägar och betydelse för rekreation och friluftsliv, närheten till gasverkets unika industrihistoriska miljö och Hjorthagens/Abessiniens funkisbebyggelse. Därtill kommer behovet av att förbättra för befintliga boende i Hjorthagen och dess integration med staden, pågående infrastruktursatsningar såsom Norra Länken och Värtabanan, dåliga grundläggningsförhållanden samt viktiga befintliga energianläggningar som Gasverket och Värtaverket. Vidare har staden ett historiskt ansvar för den förorening som området utsatts för under en lång tid. Områdets unika läge, centralt i staden med stora kvalitéer inom och i dess direkta närhet, ger dock till hands att stadens ambitioner, att långsiktigt omvandla hela området till en attraktiv och levande stadsmiljö för dagens Hjorthagenbor, nya boende i området och stockholmarna generellt, är riktigt. Kontoret anser att stadens ambition får stöd av regeringens skrivelse Sanering och återställning av förorenade områden resultatredovisning, (Skr.2003/04:141) där står att läsa: I expansiva tätorter råder brist på välbelägen mark för bostads- och industriändamål. I sådana lägen finns ofta förorenade områden från t.ex. tidigare industriell verksamhet. Ett antal sådana områden, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö saneras utan statligt bidrag eftersom intäkterna från exploateringen kan bära saneringskostnaden. Att göra stora investeringar som en omvandling och markrening innebär och samtidigt kunna göra området tillgängligt för allmänheten, nya bostäder och service och förstärka park- och naturvärden bör ses som en bra samhällsekonomisk investering. Stadsbyggnadskontoret har efter samrådet initierat möten med remissinstanser och intresseföreningar med ambitionen att inför fortsatt planering förbättra underlaget och skapa ett forum för närmare dialog. Kontoret har påbörjat en bearbetning av samrådsförslaget främst avseende landskap, kulturmiljö, arkitektur, ekologi, rekreation, tillgänglighet och trafik. Som ett resultat av arbetet föreslås att följande huvudprinciper antas för den fortsatta planeringen: Programmet för stadsutvecklingsområdet omfattar en mycket stor del av Östermalm och innehåller en mycket varierad stadsbebyggelse med vitt skilda förutsättningar från Loudden i söder till Husarviken i norr. Synpunkterna framförda under samrådet för den första delen av Norra Djurgårdsstaden efterfrågar ett tydligare helhetsgrepp för planeringen av den delen av stadsutvecklingsområdet som rör Hjorthagen. Stadsbyggnadskontoret föreslår därför att programmet för stadsutvecklingsområdet, parallellt med detaljplaneprocessen för den första etappen, kompletteras med en fördjupning för delen Hjorthagen. Denna programfördjupning ska ligga till grund för övergripande frågor rörande bl.a. natur- och kultur-

8 8 (15) värden, social och kommersiell service och trafikstruktur som måste ses i ett övergripande sammanhang och som inte kan hanteras inom ramen för enskilda detaljplaner. Särskilt frågor rörande miljöpåverkan och därav nödvändig omfördelning av exploatering lämpar sig att studera i detta mer heltäckande perspektiv. Strukturmål/utgångspunkter, Spacescape AB Stadsbyggnadskontoret föreslår att bebyggelsens möte med Nationalstadsparkens landskapsbild omstuderas med fokus på områdets nordvästra hörn och Husarvikens strand. Tydligare redovisning av motiv och konsekvenser av möjliga bebyggelsealternativ samt visualisering av dessa ska tas fram i den fortsatta processen. En omfördelning av exploateringen ska studeras i den fortsatta detaljplaneprocessen för den första etappen liksom i fördjupningen av programmet för Hjorthagen. Möjligheten att kompensera för eventuellt minskad exploatering i anslutning till Husarviken ska studeras i ett helhetsperspektiv och i nära dialog med boende i Hjorthagen. Befintliga naturvärden och samband, Vägverket Konsult

9 9 (15) Kulturhistoriska influensområden/landskapsrum längs Husarviken, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter AB Stadsbyggnadskontoret föreslår att frågan om grönmarkskompensation och åtgärder för att stärka de biologiska spridningsvägarna redovisas i ett större sammanhang. Staden har genom markkontoret studerat möjligheter för stärkning av spridningsvägar och samband mellan Norra och Södra Djurgården. Denna rapport lyfter ett antal viktiga och intressanta perspektiv och förslag som även berör stadsutvecklingsområdet vid Husarviken. Frågor rörande naturvärden, den ekologiska spridningsvägen och biologisk mångfald kommer även belysas mer utförligt i det kommande arbetet med miljöbedömningen, som för att skapa en så bred helhetssyn som möjligt ska kopplas till fördjupningen av programmet, även ska redovisa alternativ. Den första etappen av omvandlingen berör endast delvis relationen till det kulturhistoriskt värdefulla gasverksområdet. Hänsyn skall dock tas till industrimiljön i sin helhet varför även delar av första etappen berörs. En inventering måste tas fram som belyser behov och möjligheter beträffande sanering, renovering och skydd. En försiktig komplettering av ny bebyggelse inom det befintliga gasverksområdet bör utredas efter utförda undersökningar. Frågan om framförallt gasklockornas framtid engagerar många vilket har kommit till utryck i ett flertal förslag. Ett ställningstagande rörande de två yngre stålklockorna, varav den största av de två utgör ett av Stockholms landmärken bör undersökas i samråd med berörda förvaltningar. Stadsbyggnadskontoret föreslår att en tävling rörande innehåll och utformning av stålgasklockorna utlyses som kan bidra till att belysa byggnadernas potential och väcka ett intresse för områdets unika kvaliteter. Kulturmiljöaspekterna ska behandlas i miljöbedömningen med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Stadsbyggnadskontoret föreslår att ett samlat grepp tas avseende Hjorthagens och Norra Djurgårdsstadens framtida försörjning av service, såväl kommunal som kommersiell. En ökning av antalet boende i Hjorthagen med personer kommer påverka stadsdelen i sin helhet och ge underlag för ett större serviceutbud än det som finns idag. Diskussioner mellan stadsbyggnadskontoret, markkontoret, idrottsförvaltningen, stadsdelsförvaltningen och kulturförvaltningen har inletts inför denna och kommande etapper. Med tonvikt på publika inslag i det befintliga gasverksområdet och en viss koncentration av stadsdelens tillkommande service till Gasverket kan bidra till att knyta samman Hjorthagen med Norra Djurgårdsstaden. Stadsbyggnadskontoret förslår att möjligheten bör studeras att

10 göra det arkitektoniskt och kulturhistoriskt unika Gasverket till en särskild målpunkt för människor även utanför dess direkta närhet. 10 (15) Området runt Hjorthagen är välförsett med idrottsanläggningar genom närheten till Stadion, Östermalms IP och Hjorthagens IP. Staden pekar ut området mellan Valhallavägen och Värtabanan, dvs. direkt söder om stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden som Idrottspark i pågående arbete med en fördjupning av stadens översiktsplan för Nationalstadsparken. Stadsbyggnadskontoret bedömer att Norra Djurgårdsstadens unika läge i anslutning till Idrottsparken och Nationalstadsparken ger goda förutsättningar för en profilering av området på hälsa och rekreation. Ett arbete har inletts mellan berörda förvaltningar med syfte att inventera förutsättningar, formulera behov och ge underlag för vidareutveckling av rekreations- och idrottsmöjligheter i den föreslagna nya bebyggelsen och Hjorthagen. Analyser av gångavstånd och orienterbarhet till Norra Djurgården, jämförelse av dagens situation, samrådsförslaget och alternativförslag, Spacescape AB Stadsbyggnadskontoret avser inte tillgodose kritiken mot den föreslagna kvartersstrukturen som beskrivs som kompakt stad med hög exploatering som inte tar hänsyn till de olika områdenas karaktär och till helhetsmiljön. De höga genomförandekostnaderna, det centrala läget i staden och en stor efterfrågan på bostäder motiverar ett lika högt markutnyttjande som i den centrala staden. Den traditionella stadens strukturella uppbyggnad med väl formade offentliga rum, gator och kvarter vidareutvecklas. Likaså efter-

11 11 (15) strävas den centrala stadens blandade verksamhetsinnehåll. Strukturen i den första utbyggnadsetappen bör vara modernistisk i den mening att öppenhet, utsikt, ljushet, vatten och grönska är kvalitéer som också ska prägla den nya miljön. Stadsbyggnadskontoret föreslår att planförslaget bearbetas utifrån ovan beskrivna mål avseende ett tydligare förhållningssätt till omgivande landskapsbild, topografi och naturvärden. En nyansering av vissa byggnadshöjder i förhållande till Nationalstadsparken och den omgivande miljön bör prövas. En lägre hushöjd i den första etappens nordvästra hörn och mot Husarviken eftersträvas. En möjlighet att kompensera dessa åtgärder med högre bebyggelse i anslutning till Hjorthagsberget kan förstärka en topografisk koppling till Hjorthagen och de dominerande gasklockorna. Kvartersstrukturen ska bearbetas för att skapa tydliga visuella och gröna samband mellan Hjorthagen och Norra Djurgården. Arbetet ska åtföljas av en tydlig visualisering och motivering till ställningstaganden. Stålgasklockorna Pröva högre bebyggelse mot Hjorthagsberget Gröna kopplingar mellan Hjorthagen och Norra Djurgården Pröva tydligare koppling mot Gärdet/Östermalm med en ny bro över Värtabanan/Norra Länken Pröva lägre och öppnare struktur i områdets nordvästra hörn och Husarvikens innersta delar Perspektivskiss med föreslagna principer för bearbetningen av planstruktur, stadsbyggnadskontoret Kopplingen till Hjorthagen har berörts av ett flertal remissinstanser, boende och intresseföreningar. Stadsbyggnadskontoret föreslår att en fördjupning av programmet för delen Hjorthagen redovisar möjligheter till starkare samband mellan den föreslagna bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden, gasverksområdet och det befintliga Hjorthagen. Dalstråket från tunnelbanestationen vid Jägmästargatan, över Hjorthagens IP ned mot Gasverket är den landskapsmässigt/topografiskt bästa punkten att bättre integrera stadsdelens

12 12 (15) olika områden. Ytterligare punkter att studera är området vid Rådjurstigens anslutning till Gasverksvägen liksom en förstärkning av kopplingen från Hjorthagen mot Gärdet och innerstaden. Stadsdelen ska ses som en helhet och kompletteringen i gasverksområdet ska förbättra underlag för service samt öka tillgängligheten för Hjorthagenborna. Jämförande integrationsanalyser, Spacescape AB Stadsbyggnadskontoret föreslår att en ny och bättre koppling för olika trafikantgrupper över Värtabanan och Norra Länkens planerade sträckning prövas i det fortsatta arbetet. En förlängning av det föreslagna områdets huvudstråk över trafikbarriärerna och vidare över Storängsvägen för att ansluta till Lidingövägen vid Erik Dahlbergsgatan, kan möjliggöra att Fiskartorpsvägen stängs för genomfart och förstärker Idrottsparkens koppling till Lill-Janskogen och Norra Djurgården samtidigt som en tydligare integrering med Gärdet och innerstaden uppnås. Storängsvägen är den historiska kopplingen från Södra Djurgården och Ladugårdsgärdet mot Fiskartorpet. Storängsbotten norr om Storängsvägen innehåller idag bl.a. Kungliga Tennishallen och kan i framtiden ytterligare förstärkas för idrottsändamål. Möjligheterna att även förstärka ekologiska värden genom en plantering på föreslagen bro ska studeras. Sträckningsstudien för en framtida försörjning av området med spårbunden kollektivtrafik ska konkreti-

13 seras och Staden bör i samråd med SL aktivt driva frågan till ett genomförande. 13 (15) Kommunstyrelsen beslutade den 23 augusti 2006 ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samarbete med berörda nämnder starta ett programarbete i syfte att göra stadsutvecklingsområdet till en föregångare på miljöområdet. Arbetet med att upprätta ett miljöprogram för stadsutvecklingsområdet påbörjades redan under hösten 2005 med utgångspunkt från erfarenheter av Hammarby Sjöstadsprojektet. Miljöprogrammet ska fungera som ett planeringsinstrument och ange riktlinjer för exploateringens genomförande samt medverka till en samsyn i viktiga inriktningsmål mellan staden och övriga aktörer. Programmet är en del i en pågående process och ska successivt förändras och konkretiseras. Stadsbyggnadskontoret deltar i ett europeiskt nätverk, Brownfield European Regeneration Initiative (BERI), som syftar till att utbyta erfarenheter och kunskap kring frågor om återanvändning av förorenade industriområden. I detta arbete ingår Norra Djurgårdsstaden som fallstudie. En förutsättning för projektets genomförande är att befintligt gaslager avvecklats. En riskbedömning bör tas fram som belyser detta samband men som också redogör för den planerade bebyggelsens relation till Norra Länken och Värtabanan med dess transporter av farligt gods. Andra frågeställningar i bedömningen kan utgöra eventuella risker som rör nödvändiga markreningsåtgärder och tunnelförläggningen av kraftledningen. Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med miljöförvaltningen under våren 2006 tagit fram en behovsbedömning avseende miljöbedömning av Norra Djurgårdsstaden enligt 6 kap, miljöbalken och genomfört samråd med Länsstyrelsen. Stadsbyggnadskontoret anser att miljöbedömningen ska kopplas till programfördjupningen för att ge ett bättre underlag för arbetet med MKB:n och därigenom lättare kunna integrera miljöfrågorna i pågående och kommande detaljplaner. Samråd skall enligt Miljöbalken genomföras för miljökonsekvensbeskrivningen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att planförslaget bearbetas inför ett nytt samråd om den norra delen av detaljplaneförslaget vilket samordnas med samråd om MKB och fördjupning av programmet för delen Hjorthagen. Genomförande, ekonomi och tidplan Markkontorets kalkyler av projektets ekonomi baseras i huvudsak på intäkter genom upplåtelse och försäljning av mark för de planerade bostäderna, men även på investeringar i marksanering, grundläggning och omlokalisering av befintlig infrastruktur. Staden ansvarar även för anläggande av bl.a gata och park. Hittills genomförda bedömningar pekar på att det inom området är möjligt att uppföra totalt ca 5000 lägenheter. Den uppskattade exploateringskostnaden bedöms vid ett genomförandet av hela projektet innebära ett underskott med ca kr per lägenhet vilket motsvarar den ungefärliga exploateringskostnaden i andra stadsutvecklingsområden. Underskottet bör dock kunna motiveras av ett betydande tillskott av attraktiva bostäder i närhet till både natur- och rekreationsområden samt stadens centrala delar. Samrådsförslaget för den första utbyggnadsetappen omfattade ca 2000 lägenheter vilket

14 14 (15) kan antas minska något efter föreslagna bearbetningsåtgärder. Kontorets ambition är dock att i möjligaste mån bibehålla den totala exploateringsgraden utan att kompromissa bort andra kvaliteter i stadsbyggandet. Som kompensation för minskad exploatering i den första utbyggnadsetappen kan en högre exploatering i andra delar av området komma att beaktas (t.ex Ropsten), men möjligen även annan kompletteringsbebyggelse i områdets närhet. Förutsättningarna för detta avses studeras mer i detalj bl.a i samband med upprättandet av det fördjupade programmet. Tidsmässigt är den planerade utbyggnaden avhängig avvecklingen av befintligt spaltgasverk och gaslager. En ny anläggning för flytande naturgas (LNG), som ersätter det befintliga spaltgasverket, planeras nu uppföras i Nynäshamn istället för som tidigare planerat i Energihamnen. För uppförande av en ny LNG-anläggning erfordras att Fortum ansöker om miljötillstånd. En ansökan avses inlämnas till miljödomstolen under hösten Inflyttning i området kan ske först när befintliga gasklockor är trycklösa vilket för närvarande är uppskattat till första kvartalet 2010, men även att befintlig luftburen kraftledning förläggs i tunnel. Baserat på detta har stadsbyggnadskontoret gjort bedömningen att en detaljplan för den första utbyggnadsetappen tidigast kan antas i samband med att Fortum har erhållit erforderliga tillstånd för den planerade anläggningen i Nynäshamn vilket är uppskattat till 3e kvartalet Under förutsättning att tidplanerna för dessa aktiviteter inte förskjuts, kan följande tidplan antas för framtagande av detaljplan. Utökat samråd 1:a kv 2007 (samordnat med samråd om MKB och fördjupning av program) Utställning 2:a kv 2007 Godkännande SBN 3:e kv 2007 Antagande KF 4:e kv 2007 Utbyggnadstakten bedöms initialt vara ca 500 lägenheter per år och första inflyttning beräknas ske under våren Slutsatser Stadsbyggnadskontoret föreslår att detaljplaneförslaget för den första etappen av Norra Djurgårdsstaden bearbetas genom att: - Sänka och dra tillbaka bebyggelsen från Nationalstadsparken och Husarvikens innersta del (områdets nordvästra hörn) - Pröva en omfördelning av exploateringen med hänsyn till projektekonomin inom ramen för denna etapp - Nyansera bebyggelsens höjd generellt i hela detaljplaneområdet - Pröva ny bro över Värtabanan och kommande Norra Länken med anslutning till Storängsvägen och Erik Dahlbergsgatan - Se över kvartersstrukturen generellt för att förstärka ekologiska och visuella samband mellan Hjorthagen och Nationalstadsparken - Dra tillbaka bebyggelsen från gasverksområdets portvaktstuga - Pröva punkthus i Hjorthagsbergets slänt och omfördelning av bebyggelsen med större hänsyn till befintliga naturvärden

15 15 (15) Bobergs gasklockor Stålgasklockorna Värtabanan och Norra Länken Pröva bro över trafikbarriärerna mot Gärdet/Östermalm Pröva lägre och öppnare struktur i områdets nordvästra hörn och Husarvikens innersta delar Gröna kopplingar mellan Hjorthagen och Norra Djurgården Perspektivskiss med föreslagna principer för bearbetningen av planstruktur, stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret föreslår även att: - Planeringen av Norra Djurgårdsstaden fortsätter med en fördjupning av programmet för delen Hjorthagen av stadsutvecklingsområdet parallellt med detaljplaneprocessen för den norra delen av första etappen - Miljöbedömning med tillhörande MKB genomförs för fördjupningen av programmet för delen Hjorthagen - Staden genom att initiera en tävling prövar möjligheten för omdaning av stålgasklockorna och dess närmaste omgivning SLUT