Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) Datum Kommunfullmäktige Tid Torsdag den 14 juni 2018, klockan 13:15-22:00 Plats Dergårdsteatern, Lerums kommun Notera att kommunfullmäktiges sammanträde börjar klockan 13:15 istället för 18:00. Sammanträdet inleds med en föreläsning klockan till av Eva Strömblad, lokalpolis i Lerum och Anders Hult, säkerhetschef i Lerums kommun. De ska föreläsa om polis och kommun i samverkan. Kulturinslag mellan 14:15-14:30. Sammanträdet fortsätter sedan med en utbildning kring hat, hot och våld mot förtroendevalda mellan klockan till Utbildningen kommer att hållas av Anna-Lena Pogulis, projektledare från Sverige kommuner och Landsting (SKL). Prisutdelning för Gröna tråden klockan till Kommunfullmäktige kommer sedan att servera landgång innan sammanträdet fortsätter med allmänpolitisk debatt om budget med utblick Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) Datum Kommunfullmäktige Ärendeförteckning 1 Upprop 2 Val av justerare 3 Avsägelser från förtroendeuppdrag 4 Fyllnadsval vid sammanträdet 5 Allmänpolitisk debatt om budget med utblick inför Köp av fastighet Ryd 1:79 7 Delägarskap i Flodagarveriet Fastigheter AB 8 Antagande av ny förbundsordning för Tolkförmedlingen väst 9 Svar på interpellation om glappet mellan ersättningsformer för nyanlända ställd av Alexander Abenius (M) Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) Datum Kommunfullmäktige 10 Svar på interpellation om särskild verksamhetsuppföljning av gymnasiesärskolan ställd av Gunilla Lindell (KD) 11 Anmälan av nya interpellationer 12 Anmälan av nya motioner 13 Anmälan av nya frågor 14 Anmälan av nya medborgarförslag Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg

4 Miljöpartiets förslag Budget 2019 med plan version

5 Budget 2019 med plan Innehåll 1 Förord 4 2 Kommunens övergripande styrdokument 6 3 Vision Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Politisk viljeinriktning:... 8 Politiska inriktningsmål : Inriktningsmål 1: X Inriktningsmål 2: X... Fel! Bokmärket är inte definierat Inriktningsmål 3: X Inriktningsmål 4: X... Fel! Bokmärket är inte definierat Inriktningsmål 5: X... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Budgetmodell 11 6 Lerums totala ram 12 Omvärld Befolkning Skatter och statsbidrag Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Prisutveckling (KPI) God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv... Fel! Bokmärket är inte definierat. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektivfel! Bokmärket är inte definierat. 7 Sektorsramar 18 Internränta Kapitalkostnader Löneutveckling Grundindex Central Budgetpost Digitalisering Målgruppsanpassning Nyckeltal Sektorsramar Investeringar och nyupplåning 21 Bakgrund Finansiellt mål Behov framåt Nyupplåning

6 Budget 2019 med plan Finansiella rapporter 23 Driftsredovisning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Finansieringsbudget Balansräkningsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 29 VA och renhållning

7 Budget 2019 med plan Förord Miljöpartiet vill byta riktning. Vi vill ha en hållbar värld, där alla kan leva goda liv. Vi vill skydda skogen, sjöarna och den biologiska mångfalden. Vi vill satsa på ekologisk mat, förnybar energi, hållbara transporter och grön ekonomi. Helt enkelt göra det lättare att leva miljövänligt. Vi är beroende av naturen omkring oss för att få ett gott liv. Idag skadas våra ekosystem och växter och djur hotas. Vi riskerar att våra barn och barnbarn får det sämre än vi själva. Vi vill utveckla samhället med hänsyn till kommande generationer, djur och natur. Vi vill att miljö genomsyrar politiken inom alla områden, från trafik till ekonomi, och nå våra miljömål. Vi vill ha en rättvis fördelning av jordens resurser. Vi vill ha mer kollektivtrafik och fler solceller på offentliga byggnader. Nu pågår den största utrotningen av arter i människans historia. Än finns mycket kvar att rädda. Vi vill att mer värdefull natur skyddas. Skogsbruket ska bli hållbart. Den biologiska mångfalden som vi alla är beroende av ska räddas. Vi vill satsa på mer ekologisk och närodlad mat. Vi vill ha ett bärkraftigt svenskt jordbruk och särskilt gynna lokalt ekojordbruk. Vi vill öka den vegetariska matens andel. Vi vill att äldre ska ha samma möjligheter till god mat, kultur och det offentliga rummet som vi andra. Vi vill att byggnationen av Kulturhuset blir verklighet under Pensionärer har fått avgiftsfri kollektivtrafik och nu är det skolelevernas tur. Enligt barnkonventionen ska alla barn i landet ha möjlighet att delta i kultur-och fritidsaktiviteter. Vi vill ge barn samt skolklasser möjlighet att kunna åka och ta del av den kultur och de aktiviteter som erbjuds i kringliggande kommuner. 4

8 Budget 2019 med plan Slutligen vill vi se till att varje barn ska få en ärlig chans. Därför vill vi ge eleverna mer tid med sina lärare genom att anställa lärarassistenter. 5

9 Budget 2019 med plan Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 6

10 Budget 2019 med plan Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 7

11 Budget 2019 med plan Politisk vilja och inriktning för mandatperioden (Kommentar: I detta avsnitt föreslås den politiska viljan för mandatperioden formuleras. Dels som text och dels som politiska inriktningsmål. En möjlighet är att inriktnings-målen utvärderas och omprövas politiskt inför varje budgetbeslut för att hållas aktuella och levande.) Politisk viljeinriktning: Vi ska ge förutsättningarna att utveckla Lerums kommun, så att en omställning till en mer hållbar livsstil underlättas. Vi vill skapa ett samhälle som i alla aspekter utgår ifrån klimatsmarta åtgärder och är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara för generationer framåt. Politiska inriktningsmål : (Förslag: För en tydlig och fokuserad styrning föreslås att det formuleras en handfull politiska inriktningsmål inom ramen för budget som kan omfatta hela mandatperioden. De övergripande inriktningsmålen kommer sedan att kunna konkretiseras genom förtydligande mål och/eller uppdrag till uppdrag av Kommunstyrelsen i den årliga verksamhetsplanen. Ett förslag är att formulera målen inom ramen för kommunens huvuduppdrag: Att tillgodose behovet utbildning, vård och omsorg, samhällsservice och samhällsutveckling.) Lerums kommun ska fortsätta arbete med att minska barngrupper i skola och förskola. Barnens bästa ska alltid komma först. Barnperspektivet ska därför genomsyra alla kommunala beslut och vi vill ge barnen en ärlig chans. Genom ett kvalitativt förebyggande arbete skapar vi både en bättre framtid fo r barn och tryggare arbetsplatser fo r lärarna. Vi vill ge lärare assistenter för att minska den administrativa bördan som lärare dagligen måste handskas med. Initialt vill vi införa, under en test period, en assistent per skola samt två stycken till 8

12 Budget 2019 med plan Dergårdens gymnasieskola, sedan successivt öka antalet. (Kostnad ca 7 miljoner kr) Vi vill se att skolmaten och maten inom äldreomsorgen är närlagd god, mer eko- och vegetariskt. Vi vill fortsätta göra satsningar pa ekologisk och närodlad mat. Detta gynnar miljön, invånarnas hälsa samt Lerums jordbrukare Vi vill se att kommunens miljöpåverkan minskar samtidigt som kommunen verkar fo r lägre miljöpåverkan bland alla invånare och företag. Lerums kommun sak stärka det hållbara resandet och utveckla kollektivtrafiken och få det så enkelt och attraktivt så att våra invånare väljer att åka kollektivt. Prioritera moderna och bullerfria transportmedel i kommunens stadsplanering där kollektivtrafikanter, cyklister och gående är i fokus. Ett genomtänkt system för gång- cykel- och kollektivtrafik minskar bilens roll och ökar centrummiljöns attraktivitet. Vi vill ge skolkort -inom kommunen till alla skolbarn från åk 1-9 (beräknad kostnad ca 8,7 miljoner kr) samt alla gymnasieelever skolkort i hela regionen ( ca 3 miljoner kr). Förutom trafiken finns en rad viktiga andra frågor när det gäller utsläppsminskningar inom förnybar energi, byggnation i trä och andra hållbara material, minskad plastfo rbra nning, ett moderniserat återvinningscentral i centrala Stenkullen samt hushållsnära avfallsinsamling. 9

13 Budget 2019 med plan Lerum ska vara en a ldreva nlig kommun. Ett konkret utvecklingsarbete ska leda till att alla ska kunna leva ett gott liv med bibehållen hälsa och oberoende. Kommunens insatser ska utgå frän individens behov av vård och hälsofrämjande insatser, där kultur och en meningsfull fritid är av stor vikt. Vi vill därför att Kulturhusets byggnad får en byggstart under Natur och miljö Manga arters livsmiljöer är hotade av vårt moderna sätt att leva, bygga och odla mark. Vi tycker att det är avgörande att avsätta mer pengar till naturinventeringar, men framförallt se till att inte exploatera värdefull natur. Lerums kommun har ett ansvar att bevara och utveckla områden med hög biologisk mångfald. Skapa fler naturreservat och skydda värdefull skog. Kommunorganisationen har stor potential fo r energieffektivisering men måste hitta organisatoriska sa tt att realisera den. Omsta llningen till solenergi ska intensifieras fo r de av kommunens lokaler da r det a r mo jligt. Vi vill även ge direktiv till Lerums energi att angöra en solcellspark. 10

14 Budget 2019 med plan Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering Resultaterar i: *Total ram *Beställning *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 11

15 Budget 2019 med plan Lerums totala ram Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 12

16 Budget 2019 med plan Befolkning Den förväntade befolkningsutvecklingen brukar utgöra grunden för prognosberäkningen av kommunens förväntade skatte- och statsbidragsutveckling. Befolkningsutvecklingen ger indirekt även en första bild av periodens förväntade kostnadsökningar. Årligen sammanställs en ny befolkningsprognos som används för att kunna prognostisera skatteoch statsbidragsutveckling års befolkningsprognos visar en högre befolkningstillväxt än tidigare prognoser visat, med en årlig ökande tillväxttakt för planperioden. Befolkningsökningen prognostiseras nå sin kulmen år Denna ökade takt uppstår delvis på grund av takten på färdigställandet av nya bostäder i kommunen. Det finns dock en viss grad av osäkerhet i genomförandetakten av färdigställandet. Förvaltningen väljer därför att använda en något lägre och jämnare tillväxttakt för att prognostisera skatte- och statsbidragsutvecklingen Den uppräkningsprocent som används är 1,5 procent för hela planperioden. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 1,03% 1,27% 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, drift och investeringar Källa: Lerums kommun befolkningsprognos ,50% 1,50% 1,50% 1,50% Den förväntade befolkningsökningen de kommande fem åren innebär inga stora förändringar i den totala strukturen för invånarna. Lerum kommer fortsätta att vara en relativt ung kommun befolkningsmässigt, med en medelålder strax över 39 år. Det är ett par år lägre än för landet i genomsnitt. Under perioden förväntas invånarantalet öka i så gott som samtliga åldersgrupper. I relativa tal sett ökar grupperna 80 år och äldre samt ungdomar år kraftigast med procent. Grupperna som ökar minst är de i åldrarna år samt år där ökningen är cirka 5 respektive 0 procent. De stora grupperna med barn 0-15 år och år förväntas öka med 8 till 10 procent de kommande fem åren. 13

17 Budget 2019 med plan Skatter och generella statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock väntas kulminera under år 2019 och med att det förväntas ske en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att för Sverige som helhet riskerar ett glapp att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums uppdaterade intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling Den uppdaterade prognosen intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling baserar på en genomsnittlig tillväxtprocent på 1,5 procent per år under hela planperioden. Prognos 4 maj Skatter Generella statsbidrag Summa Ökning mot tidigare utskickad Procentuell årlig ökning ramar 3,03 % 5,02 % 3,96 % 3,89 % 3,51 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per april justerad med egna antaganden om tillväxttakt. Lerums kommun har haft en period med en högre procentuell tillväxttakt än jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt. Mellan år 2016 och 2017 ökade Lerums skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. År 2018 prognostiseras den årliga ökningen mattas av till 3,0 procent för att åter tillfälligt öka år 2019 till förväntade 5,0 procent. Åren förväntas den årliga ökningen vara mellan 3,5 till 4,0 procent. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget totalt ligger mellan 3,6 till 3,2 procent under hela planeringsperioden. Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) 14

18 Budget 2019 med plan BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 15

19 Budget 2019 med plan God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 19,8 respektive 18,6 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. 16

20 Budget 2019 med plan Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka år 2019 till kronor per invånare och år 2021 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms inte uppnås under perioden (se kapitel 8.2). I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 17

21 Budget 2019 med plan Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar. Detta får kännbara effekter för driften, bland annat via kapitalkostnadsökningar utfall invest budget invest Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 18

22 Budget 2019 med plan Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. Förvaltningen kan välja att dela ut allt, eller undanta resurser från grundindex för riktade satsningar. År 2019 undantas riktade medel för 19 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor i arbetet med digitalisering, fem miljoner kronor som läggs centralt för under året kommungemensamma uppkomna behov, fyra miljoner för en ny form av samverkansinsatser mellan Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg och fem miljoner kronor för målgruppsanspassning. Posterna beskrivs utförligare nedan. Förslag på grundindex blir utifrån detta 2,8 procent. Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att fem miljoner kronor riktas mot detta arbete år Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika 19

23 Budget 2019 med plan åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna Lerum förändring 10 år 0 år 1-19 år år år 75- Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför tre miljoner kronor till Sektor lärande och två miljoner kronor till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. Nyckeltal Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Utifrån den bild som nyckeltalen visar väljer förvaltningen att föreslå att fem miljoner kronor omfördelas till Sektor lärande från Sektor stöd och omsorg. Sektorsramar Totalt skulle detta innebära att sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2017 och år ram 2018 total justering mnkr total justering % ram 2019 SB ,9% 142 lär ,7% SO ,4% 779 SOU ,0% ,5%

24 Budget 2019 med plan Investeringar och nyupplåning Bakgrund Sedan år 2015 har den genomsnittliga planerade investeringsnivån i Lerums kommun stigit. Utfallet har i stort följt planeringen. Historiskt sett utfaller årligen cirka 80 procent av de planerade investeringarna. År 2017 var utfallet betydligt lägre, vilket i huvudsak berodde på att ett fåtal större investeringsprojekt senarelades. Tabellen nedan visar budget och utfall år 2008 till år För år 2018 visas antagen budget. För åren visas den bifogade bruttolistan över investeringar vilket utgör förvaltningens förslag. Bruttolistan baseras på en förväntad årlig tillväxttakt på 1,5 procent och speglar tydligt den prognostiserade ökade takten i befolkningsökningen under dessa år utfall invest budget invest Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Under denna period med en så stark förväntad tillväxt kommer målet tillfälligtvis inte att uppfyllas. Det totala planerade investeringsutrymmet enligt bruttolistan uppgår totalt till 1,9 miljarder kronor. Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även 21

25 Budget 2019 med plan framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden uppgick till kronor. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. Att investera för 1,1 miljarder kronor, kräver en nyupplåning på totalt 465 miljoner kronor. Att investera för 1,9 miljarder kronor kräver en nyupplåning på miljoner kronor. mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr Budgeterad nyupplåning Låneskuld

26 Budget 2019 med plan Finansiella rapporter Driftsredovisning Miljöpartiet de Gröna Miljöpartiet kan acceptera en skattehöjning med 10 öre som ger ett tillskott på 10 Mkr Dessa 10 Mkr läggs till resultatet för att klara investeringar Miljöpartiet vill lägga de tillkommande beloppen till Lärande för att täcka avgiftsfria resor inom regionen för alla gymnasieelever och inom kommunen för alla grundskoleelever och öka personaltätheten i skolan. Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering Reserverat utrymme 9 Summa Ny skatteprognos ger tillskott Stab och utveckling Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster summa

27 Budget 2019 med plan VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansierlla intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 24

28 Budget 2019 med plan Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. För övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel

29 Budget 2019 med plan Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

30 Budget 2019 med plan Investeringsbudget se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning 500 Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt

31 Budget 2019 med plan Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 28

32 Budget 2019 med plan Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 29

33 LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se

34 Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs bl.a. följande åtgärder: Vi ser idag hur de styrande i Lerum försätter kommunen i riskfyllda bostadsprojekt som medför en kostnadsbörda och skuldsättning som på sikt kan medför en uppenbar risk för medborgarnas möjlighet till en god kärnverksamhet. Samtidigt ska man vara väldigt restriktiv på infrastruktursatsningar som inte är nödvändiga för kärnverksamheten och byggnation av bostäder. Vi anser även att kommunens åtagande om antalet flyktingar måste minska så att kvottilldelningen är på en nivå som är hanterbar och möjliggör att kommunen kan upprätthålla en god kärnverksamhet. Kommunen ska främja bostadsbyggande för att stärka skattekraften i kommunen genom att sälja tomter för privat bostadsbyggande, såväl till villor men även för privata bostadsrätter och hyresrätter som i möjligaste mån ägs av privata fastighetsägare. De ska ges möjlighet att köpa tomter, där de samtidigt står för väg och VA kostnader. Däremot ska inte kommunen inte själv vara ägare av hyresrätter mer än till de personer som inte själv har förmåga att få en lägenhet på den privata marknaden. Vi anser att egenfinansiering med minst 65 procent är nödvändig om kommunen ska klara av skuldsättningen långsiktigt. Idag ligger skuldsättningsgraden 60 procent. Vi ser att kommunens kostnader stiger mer än vad Lerum har i inkomster trots att vi haft en flerårig högkonjunktur. Detta är ansvarslöst och inte kostnadseffektivt som måste brytas. Förvaltningen bör effektiviseras genom att skapa en plattare och effektivare organisation som kan frigöra ca 160 mnkr. I dagsläget har kommunen flera chefssteg mellan ledningsgrupp och avdelnings föreståndare. Vi menar att detta inte är kostnadseffektivt utan bör istället ske med direkt dialog och beslut mellan ledningspersoner och avdelnings föreståndare. Detta medför större insyn för ledningen och mera kostnadseffektiv organisation. Detta frigör resurser till verksamheten och skapar bättre arbetsförhållanden och får till följd att sjuktalen i kommunen kommer att sjunka. Återvandringshjälp har vi i vårt manifest och vill avsätta en halvtidstjänst för att hjälpa de som vill eller inte kan stanna kvar i vår kommun.

35 Samtidigt ser vi att verksamheten in i äldreomsorgen inte fungerar. Det behövs mer personal för att de skall få en rimlig arbetsbörda och att vårdtagarna ges god service. För att kunna tillse detta krävs en omfördelning av resurser och skall ske genom en utfasning av långtids sjukskrivna till aktivitetsersättning samt att kostnaderna för flyktingmottagande och integration sker enligt enligt Socialstyrelsen rekommendationer. Vi vill också utöver alliansens budget tillskjuta ytterligare 33 mnkr till de gamla och sköra för att ge dem en större närvaro. Boende till nyanlända som inte kan bidra till vår välfärd får acceptera att bo i enklare standard. Även andra invånare ska ges en möjlighet att kunna bo billigare, men med lägre standard. Vidare vill vi mot lagd budget för 2018 tillskjuta ytterligare 60 mnkr för en tryggare skola och en skola där alla är med. Vi vill också skjuta till fem mnkr till ronderande vakter i kommunen. Vi anser att den omfattningen på upplåning som skett på senare år måste brytas och att man till skillnad mot nu amorterar på kommunens skulder i förhållande till de årliga avskrivningar som motsvarar värdeminskningen på kommunens tillgångar. Amortering på skulden skall ske på den del av avskrivningarna som är lånefinansierade. Effekten blir annars att kommunen står med skulder och inga tillgångar. Att som nuvarande allians budgetera en räntekostnad utifrån hur den är i dag anser vi är orealistiskt. Med hänsyn till Riksbankens räntebana med en förväntad höjning med 1,5 procent närmaste åren är att beräknad räntekostnad mer sannolik kommer stiga med ytterligare med 60 miljoner fram till Beräknad prisutveckling för 2019 är på 2,3 procent HELA LERUM PARTI!

36 Resultatbudget (Mkr) procentuell ökning Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter ,24 % Generella statsbidrag 267 Finansiella intäkter 9 Finansiella kostnader - 40 Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Resultat 33 Nettokostnadsandel 98,6 % Driftsredovisning Skattefinansierad verksamhet Not Stab och utveckling Samhällsbyggnad 129 Lärande Stöd och omsorg 804 Summa sektorernas nettokostnad Finansförvaltningen - 9 Verksamhetens nettokostnader Löneökningar ingår i respektive sektors ram. Not 1: Vi avviker mot lagd budget med 162 mnkr ner till 100mnkr med hänvisning till reducerad chefsbefattningar. Not 2: I vår budget tillskjuter vi ytterligare 70 mnkr mot förvaltningens siffror.

37 Finansieringsbudget (Mkr) Årets resultat 33 Justering för av- och nedskrivningar 128 Förändring pensionsskuld - 5 Förändring kortfristiga placeringar 15 Förändring likvida medel drift 171 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld - 80 Minskning långfristiga fordringar 7 Förändring av likvida medel 0 Not 1: Förvaltningens förslag på förvärv på 407 mkr bör sänkas till 307 Mkr. Not 2: Förvaltningens förslag till upplåning på 196 Mkr bör minskas till 129 Mkr, men hänsyn till att amortering bör ske med 80 Mkr avseende den del av som avser lånefinansierad del av avskrivning. Balansräkningsbudget Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 260 Omsättningstillgångar 585 Summa tillgångar Eget kapital, avsättning, skulder Balanserat resultat 622 Årets resultat 33 Avsättningar 867 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 444 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Vår balansräkningsbudget är lagd i huvudsak utifrån förvaltningsförslag med skillnad att materiella anläggningstillgångar blir Mkr mot föreslagna mkr och att långfristiga skulder kommer uppgå till Mkr mot föreslagna Mkr. Not

38 SD Lerums budget för 2019 Investeringsbudget 2019 (mkr) Verksamhet Stab o utveckling - Lärande 10 Stöd omsorg 3 Samhällsbyggnad varav: Kommunala verksamhetslokaler Lärande 150 Stöd omsorg 2 Övriga 50 Infrastruktur 50 VA / renhållning 42 Summa 307 lerum.sd.se

39 1

40 Innehåll 1 Förord 4 2 Kommunens övergripande styrdokument 5 3 Vision Politiska mål och uppdrag 7 Politiska mål och uppdrag: Välfärdens kärna (skola, vård och omsorg) Infrastruktur och boende Hållbarhet Näringsliv Attraktiv arbetsgivare Kultur och fritid Budgetmodell 11 6 Lerums totala ram 12 Omvärld Befolkning Skatter och generella statsbidrag Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Prisutveckling (KPI) God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Sektorsramar 18 Internränta Kapitalkostnader Löneutveckling Grundindex Central Budgetpost Digitalisering Satsning på kulturskolan ungdomar (3mkr) Nytt utvecklingsstöd till föreningar (3 mkr) Ökat föreningsstöd (2,5 mkr) Tryggt och snyggt Lerums Kommun (5mkr) Mer rörelse i skolan (2mkr) Ökat stöd till RIA (750tkr) Ökat stöd till Kvinnojouren Olivia (750tkr) Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen (1mkr) Målgruppsanpassning Nyckeltal Sektorsramar

41 8 Investeringar och nyupplåning 23 Bakgrund Finansiellt mål Behov framåt Nyupplåning Finansiella rapporter 25 Driftsredovisning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansräkningsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 31 VA och renhållning

42 1 Förord Vår kommun är en fantastisk plats att leva och bo på. Här finns bra skolor, närhet till vacker natur, trevliga människor, drivna företagare och ett fantastiskt föreningsliv, för att nämna några saker. Samtidigt ser vi också att Lerums Kommun har både problem och en enorm utvecklingspotential. Med utgångspunkt i att du ska kunna leva det goda fria livet i Lerums Kommun kommer vi både adressera problemen med lösningar och lägga förslag för att ta tillvara på utvecklingspotentialen. Att leva det goda fria livet handlar om att våra barn ska få en bra och trygg skolgång som förbereder dem inför vuxenlivet, att det finns goda fritidsaktiviteter att delta i, att du har ett jobb att gå till, att vi har en vård och omsorg som fungerar när du behöver den och att du aldrig behöver tveka över om du vill åldras i vår kommun. Vi älskar Lerums Kommun. Samtidigt behöver Lerums Kommun en politik som alltid tar tag i problemen i vår kommun. Höga sjuktal, oroligheter i äldreomsorgen, ett kraftigt försämrat näringslivsklimat, ökad otrygghet på våra gator och torg och en pressad ekonomi som ett resultat av regeringens kommun-fientliga politik är några av de problem som präglat mandatperioden Moderaternas budget 2019 tar sikte på ansvar för det gemensamma och en hoppfull framtid som våra kommuninvånare förtjänar. Alexander Abenius (M) Kommunalråd i opposition 4

43 2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5

44 3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 6

45 4 Politiska mål och uppdrag Politiska mål och uppdrag: I Moderaternas förslag till budget för Lerums Kommun 2019 har vi valt att lägga vårt fokus på sex olika politiska områden, Välfärdens kärna, Infrastruktur och Boende, Hållbarhet, Näringsliv, Attraktiv arbetsgivare samt Kultur och Fritid. Dessa sex områden anser vi moderater ha en extra stor vikt att vi antingen upprätthåller en hög kvalitativ nivå, alternativt att dessa behöver satsas mer på jämfört med tidigare. Under mål och uppdrag styr vi kommunens förvaltning genom att peka ut vilka politiska mål och uppdrag som förvaltningen skall jobba särskilt med och uppnå i slutet på Välfärdens kärna (skola, vård och omsorg) Mål 2019: Antalet barn i förskolans grupper är färre i relation till år Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att verka för fler förskoleavdelningar i hela Lerums Kommun. Mål 2019: Kunskapsresultaten i grundskolan har ökat i relation till år Uppdrag 2019: Förvaltningen genomför en omfattande utvärdering av våra grundskolors sätt att arbeta med att öka sina elevers kunskapsresultat. Uppdrag 2019: Intensifiera arbetet med att öka den psykiska hälsan bland Lerums Kommuns skolors elever. Uppdrag 2019: Intensifiera arbetet med att öka studieron i klassrummen. Mål 2019: Andelen alternativa driftsformer inom förskola, skola och äldreomsorg har ökat. Uppdrag 2019: All drift av ny verksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg skall erbjudas till externa aktörer. Uppdrag 2019: Gå ut med ett erbjudande som innebär att personalen, privata och/eller ideella organisationer kan få driva befintliga kommunala förskolor. Uppdrag 2019: Utred möjligheten att sälja befintliga verksamhetslokaler till externa fastighetsägare. Intäkterna skall användas till att betala av befintliga skulder. 7

46 Mål 2019: Fler ungdomar i våra grundskolor rör på sig under skoltid. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att sprida Puls för Lärande, eller liknande modell, till fler av kommunens skolor i syfte att nå målet om mer rörelse under skoltid. Mål 2019: Nya initiativ att samverka med civilsamhället har tagits för att stärka välfärdens kärna. Uppdrag 2019: Lerums kommun utreder samt tecknar en Överenskommelse med civilsamhället om utvecklad samverkan och dialog Mål 2019: Lerums kommun har infört en Äldreombudsman som tar emot och samordnar synpunkter och tankar från människor i åldern 65+ Mål 2019: Försörjningsstödet per hushåll i Lerums Kommun skall minska till genomsnittliga nivåer i våra tre storstadsregioner. Uppdrag 2019: Tillgänglighetsanpassa fler bilar inom äldreomsorgen Infrastruktur och boende Mål 2019: Planproduktionen ökar i relation till 2018 Uppdrag 2019: Sektor samhällsbyggnad organiserar och strukturerar sitt arbete så att förvaltningen säkerställer att dess kapacitet att producera bostadsplaner kraftigt ökar. Bland annat sker detta genom att erbjuda och uppmuntra byggare som vill bygga i Lerums kommun att arbeta med s.k. byggherrestyrd planprocess Uppdrag 2019: Förvaltningen skall ta fram förslag på en trafiklösning kopplad till situationen kring Hulan-motet. Mål 2019: Minst ett seniorboende skall vara planerat för byggnation i Lerums Kommun. Uppdrag 2019: Förvaltningen tar kontakt med olika intressenter som vill bygga seniorboende i Lerums Kommun. 8

47 4.1.3 Hållbarhet Mål 2019: I Lerums Kommun har det blivit enklare och mer tillgängligt att använda sig av hållbara transporter, så som miljövänliga bilar, kollektivtrafik, cykel m.fl. Uppdrag 2019: Utveckla möjligheter att transportera sig med hållbara transporter, så som miljövänliga bilar, kollektivtrafik, cykel m.fl. Mål 2019: Trygghetsskapande åtgärder har införts i syfte att öka både den upplevda och den faktiska tryggheten. Uppdrag 2019: Förvaltningen påbörjar arbetet med att införa trygghetskameror vid utsatta platser i våra tre kommundelscentra. Uppdrag 2019: Utred införande av kommunala trygghetsvakter Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda och sedan lägga förslag till åtgärder för hur arbetet mot hedersrelaterade brott kan utvecklas Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att intensifiera det drogförebyggande arbetet i kommunen Näringsliv Mål 2019: Lerums Kommun har klättrat från plats 67 till topp 40 på SKLs Insikts-ranking samt från plats 141 till topp 100 på Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking under 2019 för att på sikt nå topp 20 i båda rankingar. Uppdrag 2019: Vidareutveckla samarbetet med näringslivet för att underlätta för befintliga företag att kunna utvecklas och för nya företag att kunna etableras i kommunen. Mål 2019: Antalet arbetstillfällen har ökat i kommunen i relation till år Uppdrag 2019: Lerums Gymnasium intensifierar sitt samarbete med näringslivet 9

48 4.1.5 Attraktiv arbetsgivare Mål 2019: Sjukfrånvaron bland Lerums Kommuns anställda är lägre i relation till år Uppdrag 2019: Nio timmars nattpass slopas. Mål 2019: Personalomsättningen bland Lerums Kommuns anställda är lägre i relation till år Uppdrag 2019: Lerums Kommun inför modellen, eller liknande modell Kultur och fritid Mål 2019: Lerums Kommun har tillgängliggjort fler ytor för kultur och fritid, framförallt för mindre föreningar och spontana aktiviteter. Uppdrag 2019: Kartlägg lokaler inom kommunens gränser som skulle kunna användas för aktiviteter kopplade till kultur och fritid och skapa en användarvänlig databas för bokning för allmänheten av dessa. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till samverkan med externa samfinansiärer av kultur- och fritidsanläggningar. Uppdrag 2019: Förvaltningen får i uppdrag att utreda samverkan mellan civilsamhället och kulturskolan i syfte att öka antalet platser i kulturskolan. Uppdrag 2019: Införa en ny modell för utvecklingsstöd till föreningar som vill utveckla sin verksamhet. 10

49 5 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Resultaterar i: *Total ram *Beställning Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 11

50 6 Lerums totala ram Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 12

51 Befolkning Den förväntade befolkningsutvecklingen brukar utgöra grunden för prognosberäkningen av kommunens förväntade skatte- och statsbidragsutveckling. Befolkningsutvecklingen ger indirekt även en första bild av periodens förväntade kostnadsökningar. Årligen sammanställs en ny befolkningsprognos som används för att kunna prognostisera skatteoch statsbidragsutveckling års befolkningsprognos visar en högre befolkningstillväxt än tidigare prognoser visat, med en årlig ökande tillväxttakt för planperioden. Befolkningsökningen prognostiseras nå sin kulmen år Denna ökade takt uppstår delvis på grund av takten på färdigställandet av nya bostäder i kommunen. Det finns dock en viss grad av osäkerhet i genomförandetakten av färdigställandet. Förvaltningen väljer därför att använda en något lägre och jämnare tillväxttakt för att prognostisera skatte- och statsbidragsutvecklingen Den uppräkningsprocent som används är 1,5 procent för hela planperioden. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 1,03% 1,27% 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, drift och investeringar 1,50% 1,50% 1,50% 1,50% Källa: Lerums kommun befolkningsprognos Den förväntade befolkningsökningen de kommande fem åren innebär inga stora förändringar i den totala strukturen för invånarna. Lerum kommer fortsätta att vara en relativt ung kommun befolkningsmässigt, med en medelålder strax över 39 år. Det är ett par år lägre än för landet i genomsnitt. Under perioden förväntas invånarantalet öka i så gott som samtliga åldersgrupper. I relativa tal sett ökar grupperna 80 år och äldre samt ungdomar år kraftigast med procent. Grupperna som ökar minst är de i åldrarna år samt år där ökningen är cirka 5 respektive 0 procent. De stora grupperna med barn 0-15 år och år förväntas öka med 8 till 10 procent de kommande fem åren. 13

52 Skatter och generella statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock väntas kulminera under år 2019 och med att det förväntas ske en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att för Sverige som helhet riskerar ett glapp att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums uppdaterade intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling Den uppdaterade prognosen intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling baserar på en genomsnittlig tillväxtprocent på 1,5 procent per år under hela planperioden. Prognos 4 maj Skatter Generella statsbidrag Summa Procentuell årlig ökning ramar 3,03 % 5,02 % 3,96 % 3,89 % 3,51 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per april justerad med egna antaganden om tillväxttakt. Lerums kommun har haft en period med en högre procentuell tillväxttakt än jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt. Mellan år 2016 och 2017 ökade Lerums skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. År 2018 prognostiseras den årliga ökningen mattas av till 3,0 procent för att åter tillfälligt öka år 2019 till förväntade 5,0 procent. Åren förväntas den årliga ökningen vara mellan 3,5 till 4,0 procent. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget totalt ligger mellan 3,6 till 3,2 procent under hela planeringsperioden. Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. 14

53 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 15

54 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen drifts-och investeringsbudget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 20,4 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 20,5 respektive 19,9 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. 16

55 Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka år 2019 till kronor per invånare och år 2021 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms inte uppnås under hela perioden (se kapitel 8.2). I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Kommenterad [AA1]: Dessa bilder kommer behöva göras om. Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 17

56 Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt för kommunens egna investeringar ligger på en bibehållen nivå. Det innebär en bibehållen nivå av kapitalkostnader på driften utfall invest budget invest Samtliga verksamheter hanterar förändrade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 18

57 Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. Förvaltningen kan välja att dela ut allt, eller undanta resurser från grundindex för riktade satsningar. År 2019 undantas riktade medel för 19 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor i arbetet med digitalisering, fem miljoner kronor som läggs centralt för under året kommungemensamma uppkomna behov, fyra miljoner för en ny form av samverkansinsatser mellan Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg och fem miljoner kronor för målgruppsanspassning. Posterna beskrivs utförligare nedan. Förslag på grundindex blir utifrån detta 2,8 procent. Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att fem miljoner kronor riktas mot detta arbete år Satsning på kulturskolan ungdomar (3mkr) Kulturskolan i Lerums Kommun är en viktig ungdomsverksamhet. Här förverkligas drömmar, skapas en meningsfull vardag och nya dörrar öppnas inför framtiden. För att öka möjligheten för fler att spela instrument inom ramen för kulturskolans verksamhet 19

58 behövs nya lokaler, men också mer resurser. Därför satsar vi tre miljoner kronor extra på kulturskolans verksamhet. Nytt utvecklingsstöd till föreningar (3 mkr) Lerums Kommun har ett mycket aktivt föreningsliv med stor potential att utvecklas och nå fler. Många gånger står ekonomiska utmaningar i vägen för utvecklingen, och det tycker vi moderater är olyckligt. För att underlätta utvecklingen av våra föreningars verksamheter vill vi införa ett helt nytt utvecklingsstöd till föreningar. Genom detta utvecklingsstöd kan föreningar som vill utveckla delar av sin verksamhet söka nya pengar under en tre-års period för ett projekt som skall hålla långsiktigt. Ökat föreningsstöd (2,5 mkr) Få saker bidrar på ett så bra sätt till en ökad psykisk och fysisk hälsa som föreningslivet. Föreningslivet i Lerums Kommun engagerar ungdomar, människor mitt i livet och seniorer och skapar meningsfullhet samt en social samvaro. Föreningslivet bygger sin verksamhet i huvudsak på ideella krafter, men även ideell verksamhet kostar pengar. För att stötta föreningslivet ytterligare vill vi satsa 2,5 miljoner kronor extra på föreningslivet. Det ökade föreningsstödet kommer fördelas enligt följande: Idrottsföreningar: 1,0 mkr Kulturföreningar: 1,0 mkr Pensionärsföreningar, föreningar som organiserar personer utifrån erfarenhet av sjukdom eller funktionsvariationer samt sociala svårigheter: 500tkr Moderaterna i Lerums Kommun är det föreningsvänliga partiet. Tryggt och snyggt Lerums Kommun (5mkr) Ett hoppfullt Lerums Kommun är ett tryggt och snyggt Lerums Kommun. Därför satsar vi ytterligare 5 miljoner kronor på att göra Lerums Kommun tryggt och snyggt. Pengarna skall bland annat användas till reparation efter skadegörelse, snabbare klottersanering, trygghetsskapande åtgärder (som trygghetskameror) och annat som bidra till ett tryggt och snyggt samhälle där våra kommuninvånare kan leva det goda fria livet. Mer rörelse i skolan (2mkr) Lerums Kommun är en av de svenska kommuner som sedan en tid tillbaka satsat extra på att öka elevernas fysiska aktivitet under skoltid i syfte att förbättra skolresultaten. Moderaterna i Lerums Kommun är stora anhängare av modellen Puls för lärande, och ser gärna att fler skolor i Lerums Kommun använder sig av denna, eller liknande 20

59 modell. Därför avsätter vi 2 miljoner kronor i syfte att kunna erbjuda våra skolor ett införande av detta. Ökat stöd till RIA (750tkr) RIA är en av de organisationer i Lerums Kommun som gör en mycket stor insats för den sociala hållbarheten där människan sätts i centrum. RIA bidrar också till minskade utgifter för samhället genom sina åtgärder, och därför vill vi satsa extra pengar på RIAs verksamhet. Ökat stöd till Kvinnojouren Olivia (750tkr) Att kvinnor skall kunna känna sig trygga i samhället och i sina hem är en viktigt. Psykisk ohälsa och fysiskt våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som inte kan accepteras. Det bidra till såväl personligt lidande som kostnader för samhället och därför ligger det i det gemensamma intresset att motverka all form av psykiskt och fysiskt lidande kopplat till våld i nära relationer. Därför vill vi satsa ytterligare resurser på Kvinnojouren Olivia. Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen (1mkr) För många är mobilitet något självklart men för bland annat våra äldre är möjligheten att röra sig fritt något som minskar desto äldre man blir. Moderaterna vill bidra till att fler bilar inom äldreomsorgen tillgänglighetsanpassas. Både för att öka friheten för våra äldre, men också för att minska belastningen för vår personal att hjälpa de äldre in i och ut ur bilen. Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna Lerum förändring 10 år 0 år 1-19 år år år 75-21

60 Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför tre miljoner kronor till Sektor lärande och två miljoner kronor till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. Nyckeltal Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Utifrån den bild som nyckeltalen visar väljer förvaltningen att föreslå att fem miljoner kronor omfördelas till Sektor lärande från Sektor stöd och omsorg. Sektorsramar Totalt skulle detta innebära att sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2017 och år ram 2018 total justering mnkr total justering % förslag ram 2019 SB ,5 % 147 lär ,6 % SO ,7 % 782 SOU ,0 % ,3 %

61 Investeringar och nyupplåning Bakgrund Sedan år 2015 har den genomsnittliga planerade investeringsnivån i Lerums kommun stigit. Utfallet har i stort följt planeringen. Historiskt sett utfaller årligen cirka 80 procent av de planerade investeringarna. År 2017 var utfallet betydligt lägre, vilket i huvudsak berodde på att ett fåtal större investeringsprojekt senarelades. Tabellen nedan visar budget och utfall år 2008 till år För år 2018 visas antagen budget. För åren visar den inritade linjen kommunens planerade investeringar, för detaljer se bifogad investeringsbilaga. Den bifogade bilagan inkluderar förutom kommunens egna investeringar, även investeringar som planeras att utföras i huvudsak genom extern finansiering. Dessa syns inte i diagrammet. Bruttolistan baseras på en förväntad årlig tillväxttakt på 1,5 procent och speglar den prognostiserade ökade takten i befolkningsökningen under dessa år utfall invest budget invest Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Under denna period med en så stark förväntad tillväxt kommer målet tillfälligtvis inte att uppfyllas. Det totala planerade investeringsutrymmet för kommunens egna investeringar uppgår totalt till 1,5 miljarder kronor Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget 23

62 baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden uppgick till kronor. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr Budgeterad nyupplåning Låneskuld

63 9 Finansiella rapporter Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering Reserverat utrymme 9 Summa Stab och utveckling Samhällsbyggnad Tryggt och snyggt Lerums Kommun Lärande , , ,5 Extra satsning kulturskolan Utvecklingsstöd till föreningar Ökat föreningsstöd 2,5 2,5 2,5 Mer rörelse i skolan Stöd och omsorg ,5 810,5 843,5 Ökat stöd till RIA 0,75 0,75 0,75 Ökat stöd till kvinnojouren Olivia 0,75 0,75 0,75 Tillgänglighetsanpassning av bilar inom äldreomsorgen Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster summa

64 Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 26

65 Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel

66 Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

67 Investeringsbudget se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning 500 Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt

68 Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 30

69 10 Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 31

70 32

71 Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Förskolor Förskola Öxeryd (4F) Inventarier förskola i Öxeryd Förskola Gråbo (4F) Inventarier fsk i Gråbo Förskola Hallsås 16:1 (4F) Inventarier Hallsås förskola 600 Förskola Sjövik Finansieras av extern part Inventarier fsk Sjövik 200 Förskola Tollered Finansieras av extern part Inventarier fsk Tollered 400 Förskola Bäckamaden 2 Finansieras av extern part Inventarier Bäckamaden 400 Förskola Ekollonvägen Finansieras av extern part Inventarier fsk Ekollonvägen 300 Förskola Aspen strand Bostadsbyggande Inventarier fsk Aspen strand 800 Olstorps förskola utbyggnad Kapacitetsökning Inv utb. fsk Olstorp Förskola Norra Lerum (4F) Inventarier fsk i N Lerum Förskola Bråta Finansieras av extern part Inventarier fsk Bråta 600 Förskola Hede Finansieras av extern part Inventarier fsk Hede 600 SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Skolor S Lerum skolstruktur, åtgärder För att möta ett ökad elevantal och anpassning till ny skolstruktur

72 Förstudie gymn./vuxenutb/kultursk Nytt gymnasium/vuxenutbildning Inventarier Gymnasium Ombyggnad lokal, ers Häggen Bygglov går ut sommaren 2019, ombyggnationer alt hyra paviljonger Inventarier ers. Häggen Knappekullask/ny skola Hallsås Finansieras av extern part Inventarier Hallsås Torpskolan Om- och tillbyggnad Klarar ej elevkapaciteten. Utredning pågår Inventarier Torpskolan Lekstorpsskolan om- och tillbyggnad Utdömd lokaler, ny skolbyggnad klar senast sommaren Inventarier Lekstorpsskolan Floda/Tollered skolstruktur Ny skolstruktur (F-6) för att klara elevkapaciteten och avlasta Alléskolan Inventarier Floda skolstruktur Inventarier fsk Floda Östad skola, anpassning till F Inventarier Östad skola Skolutbyggnad Södra Lerum Belopp beror på åtgärd, ej utredd SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Fritidsanläggningar Idrottshall Gråbo Behov för skola och föreningsliv Inventarier Idrottshall Gråbo Utbyggnad Vättlehallen En ny is-rink

73 Idrottshall Dergården, inkl P-garage Inventarier Idrottshall Dergården Tennishall vid Aspen Strand Ersätter nuvarande pga av rivning Renovering Vattenpalatset Piren, Aspen Ridvägar Pågående nybyggnation Aspevallen Nybyggnation Vandringsleder och spår Nybyggnation Nytt konstgräs Flodala Utveckling av skateboardbana Nytt konstgräs LP-park Gråbo SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Boenden Särskilt boende för äldre Ersätta Höjden plus utökning av platser, totalt 100 platser. Kalkyl saknas. Klart Finansieras av extern part. Boende enligt LSS Finansieras av extern part SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Infrastruktur och belysning - löpande investeringar Kollektivtrafik och hållbart resande Ökad trafiksäkerhet Tillgänglighetsanpassning gator och GC Strategiska markförvärv Förprojekteringar Utbyte av parkutrustning

74 Tillgänglighetsanpassning av lekplatser Upprustning av enskilda vägar Bulleråtgärder Beläggningar vägar Belysning SUMMA Infrastruktur och belysning - planerade och pågående projekt GC-vägar enligt plan Plan finns tom Korsningar enligt plan Plan finns tom Projekt enligt plan Plan finns tom Stabiltetsåtgärder SUMMA Infrastruktur och belysning - förslag nya projekt E20-mot mellan Hulan och Kastenhof Måste in i nästa nationella plan (2028) Bolins Torg Reinvestering i Alebäckskulverten Återställande av bussomläggningsplats Beslutade åtgärder enligt gestaltningsprogram Lerum C Gång- och cykelbro i Lerum C Massaupplag Lekplats Stenkullen - större Lekplats Gråbo - större Errosionsskydd - översyn och höjning Errosionsskydd - Säveån - missionskyrkan - Floda Marksanering gamla skyttebanan Kommunens vattenöversikt

75 Ny projekt efter 2021, enligt schablon SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Fastighet - löpande Reinvesteringar installationer Säkerhet Energiinvesteringar Verksamhetsanpassning SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Sektor SB - Övrigt Fordon och Maskiner IT-utveckling SB Utrustning kök Vid ny- och ombyggnad Inventarier, samtliga kommunhus SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Sektor LÄR - Övrigt Konst Inventarier, verksamheterna IT-utrustning Övriga fritidsanläggningar Utveckling av badplatser SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Sektor SO - Övrigt Funktionshinder LSS Med. produkter, hjälpmedel Utbyte IT-utrustning Digitalisering Trygghetslarm Äldreomsorg investering/inventarier

76 Teknikinvesteringar Övriga mindre ombyggnader Myndighet mindre invest./invent HSL mindre invest./invent Ledning mindre invest./invent SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Stab och utveckling - Övrigt Kommungemensam IT-utrustning Reinvestering Office 365 Nyinvestering 500 Förtroendevaldas Itutrustning Reinvestering, återkommande vart 4e år Inventarier SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 VA - Löpande Mindre VA-projekt/serviser Investeringar i övriga ledningsnätet Investeringar i vattenproduktionen Investeringar i nybyggnadsområden Investeringar i upprustningsområden Investeringar enligt VA-försörjningsplan Investeringar dagvattenupprustning SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 VA - planerade och pågående projekt Utbyggnad ombyggnad och ansl. etc Enligt 10-års plan Fordon och utrustning Enligt 10-års plan SUMMA Objekt Kommentar Total kalkyl Budget 19 Plan 20 Plan 21 Renhållning

77 Löpande investeringar renhållning Ny återvinningscentral Renovering Hultet SUMMA TOTALT Justering 20% TOTALT efter justering

78 1

79 2

80 1 Förord CENTERPARTIET vill ha Växtkraft i hela Lerums Kommun. Trygghet, integration och framtidstro är grunden för att skapa ännu starkare växtkraft i Lerums Kommun. Det är också grogrunden för kreativitet, inflytande och hållbarhet. Trygghet Vi vill skapa trygghet genom mindre grupper i förskolan, att tidigt uppmärksamma och motverka psykisk ohälsa och mobbning i skolan, att vården fungerar när den behövs, där den behövs och att man kan åldras med värdighet oavsett fysisk och psykisk hälsa. Trygghet är också att våga röra sig ensam i sitt närområde på kvällstid, att våga låta barnen cykla till skolan och kompisar. Trygghet är också att kunna försörja sig genom eget arbete och att kunna leva på sin pension efter ett långt arbetsliv. Integration Antalet asylsökande nådde sin kulmen 2015 med över människor som sökte sig till tryggheten i Sverige. Den stora utmaningen för de svenska kommunerna var att ordna boende för ensamkommande barn, familjer och enskilda individer på en bostadsmarknad som präglas av bostadsbrist. Sedan 2016 har Lerums kommun tagit emot 475 personer som nu har uppehållstillstånd. Vi har nu ett antal nya kommuninvånare. Låt oss se dem som individer och inte en grupp som vi ska integrera. Med rätt förutsättningar så är de fullt kapabla att bli en del av samhället av egen kraft. Att säkerställa att de snabbt lär sig svenska, hur det svenska samhället fungerar, får möjlighet till utbildning och arbete ger dem dessa förutsättningar. Framtidstro Centerpartiet har alltid stått för en stark tro på individens egen förmåga att tänka själv och fatta egna beslut och vi tror också på växtkraft och framtidstro genom samarbete. Tillsammans går vi framåt och lämnar ingen ensam kvar. Beslut skall ske så nära som möjligt. Närodlad politik innebär närhet till beslut och att kunna påverka sin egen vardag. Det handlar också om en grön, social och jordnära liberalism. Närodlad politik beskriver vår syn på var jobben skapas, och var makten ska ligga. För en grön omställning till ett hållbart samhälle behövs fler gröna jobb. Vi är övertygade om att miljö och tillväxt i hela kommunen är varandras förutsättning. 3

81 2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 4

82 3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 5

83 4 Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Politisk viljeinriktning: Centerpartiet ser möjligheter med både tätort och landsbygd. Vi är i allra högsta grad med när det gäller förslag och idéer som utvecklar hela kommunen. Under den gångna mandatperioden har vi drivit på för en ökad samverkan mellan kommun och civilsamhälle i mycket hög utsträckning och detta ska var ett fortsatt prioriterat arbetssätt. Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Framtidens utmaningar kring en hållbar utveckling kräver inte bara en ekonomi i balans och kloka ekonomiska prioriteringar. De kräver dessutom en öppenhet för nya lösningar och en konstruktiv dialog med kommunens invånare. På olika sätt ska vi utveckla dialogen med de som bor och verkar i Lerums kommun och även med vår omvärld. Beslut ska fattas så nära människan som möjligt, det är närodlad politik! Centerpartiet vill också ha en politik där alla kan bidra. Vår kraft är grön och den är förnyelsebar. Vi säger JA till ny teknik som är bra och som ger resultat. Vi litar på företagen som skapar jobben och vill möjliggöra regelförenklingar så antalet företagare växer. Det är bra för Lerums kommun och hela Sverige. 4.2 Politiska inriktningsmål : Klimat och Miljö Vi måste göra det enkelt och lönsamt att göra rätt för klimatet. Därför måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. Alla måste ta små steg i rätt riktning. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. Ett steg i detta är den nya återvinningscentralen i Stenkullen som ska bli en verklighet. Självklart tycker vi i Centerpartiet att miljökommunen Lerum ska satsa på ett återbruk i anslutning till den nya återvinningscentralen. Vi ser återbruket som ett viktigt steg för att minska det grova avfallet i kommunen och göra det enklare för människor att göra ett miljösmart och ekonomiskt val. Kreativa, miljömedvetna människor träffas på återvinningscentraler kombinerade med återbruk över hela landet för att förena nytta med nöje. Här kan en mötesplats skapas. Centerpartiet vill göra det möjligt att servera bra mat till våra barn och äldre och vi vill också att den ska vara så närproducerad som möjligt. För oss är det viktigt att grisen har knorren kvar och att vår svenska miljö och djurskyddslagstiftning ska ligga som grund när kommunen upphandlar mat till skola och omsorg. Att stimulera till minskat matsvinn är en nödvändighet och möjliggör en positiv klimatpåverkan. Även att fortsatt öka kunskapen bland personal som köper in mat, tillagar och serverar mat i den offentliga sektorn för att främjar goda, säkra och sunda måltider är ett steg i rätt riktning. 6

84 Trafikbuller ökar stresshormon och höjer blodtrycket. Inom miljömedicin forskas det kring bullerrelaterade sjukdomar och man vet redan nu att trafikbuller från tåg, bilar och flyg har en negativ påverkan på stresshormon och blodtryck. Därför vill vi inom Centerpartiet minska trafikbullret så mycket som möjligt ur ett hållbarhetsperspektiv. Mål 2019 Minska bullret Mer förnybar energi Återvinningscentral med återbruk i Stenkullen Att vid upphandling i kommunens måltidsverksamhet av livsmedel ställa samma krav på miljöhänsyn och djurskydd som lagstiftningen ställer på den svenska livsmedelsproduktionen. Uppmuntra och stimulera så kallade gröna näringar som har stor potential i Lerums Kommun. Uppdrag 2019 Att det läggs tyst asfalt på vägar inom Lerums kommun, i första hand genom våra tätorter Fler bullerplank Sänkt hastighet på E20 genom tätorterna Fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar i hela kommunen Ta fram en kommunal handlingsplan för den nationella livsmedelsstrategin. Minska matsvinnet från tillagning och tallrik Infrastruktur och boende Bostadsbyggandet ska möta våra kommuninvånares behov. Det handlar om unga vuxna som vill flytta hemifrån, par som väljer att separera, folk som vill sälja villan och flytta till ett bekvämare boende. Bostäder saknas även för dem som idag inte bor i kommunen, men som vill flytta hit. Idag planeras för en rad bostadsprojekt och flera är under genomförande. Bostadsbyggandet är ett fortsatt prioriterat område även under kommande mandatperiod. De nya bostäderna ska tillgodose människors behov av olika upplåtelseformer, inte minst finns ett behov av fler hyresrätter. Många har suttit fast i köerna vid Hulanmotet och det är dags att göra något åt trafiksituationen på E20. Byggnation av en ny avfartsramp i Aspedalen skulle minska trafiktrycket vid den befintliga avfartsrampen, göra trafiken smidigare och säkrare. Därför vill Centerpartiet ha en ny avfartsramp från E20 vid Aspedalen. En förutsättning för att ett samhälle ska uppfattas som attraktivt är att det finns tillgång till goda kommunikationer och därför vill vi fortsätta att utveckla kollektivtrafiken, dels genom att i en konstruktiv dialog med Trafikverket driva på att Västra Stambanan byggs ut med ytterligare två spår lokaliserade utanför tätorterna på sträckan Göteborg- Alingsås, dels genom att bygga ett modernt resecentrum. 7

85 Lerums kommun har en fantastisk natur och är som gjord för friluftsaktiviteter. Tyvärr saknas idag gång- och cykelväg (GC-väg) mellan Aspen och Jonsered och mellan Lilla Nääs -Tollered - Ingared. Detta är något som Centerpartiet vill möjliggöra. För att kunna jobba hemifrån behövs det säkerställas att det finns tillgång till fiber i hela kommunen. En levande landsbygd är i allra högsta grad beroende av digital teknik Mbit/s även på landsbygden ökar möjligheten att kunna jobba hemifrån. Det är dessutom en förutsättning för att klara framtidens välfärd. Centerpartiet vill utveckla Sjövik till att bli Lerums kommun sjöstad. I arbetet med att fastlägga bostadsområden i kommunens översiktsplan ÖP kommer Centerpartiet att arbeta för att tydligt peka ut ett LIS-område i Sjövik. LIS står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Kommuner har idag möjlighet att peka ut LIS-områden i sina översiktsplaner. De utvalda områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Mål 2019 Ny avfartsramp från E20 vid Aspedalen Höja trafiksäkerheten på Härskogsvägen Stimulera till utbyggnation av fiber i hela kommunen Att gods- och fjärrtågen går i en tunnel norr om Aspen Utveckla LIS område i Sjövik Öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder. Vid planering och etablering av nya särskilda boenden och boenden med särskild service ska dessa fördelas över hela kommunen. Bygg GC väg vid Aspen-Jonsered samt Lilla Nääs-Tollered-Ingared Uppdrag 2019 Ökad takt i byggandet och planproduktionen Öka planproduktionen genom att låta fler detaljplaner tas fram genom exploatörsdriven detaljplaneprocess Starta detaljplan i Södra Floda Skola och utbildning Människor växer med kunskaper. Utbildning och bildning ökar möjligheten att forma våra liv och är en förutsättning för ett demokratisk och humanistiskt samhälle. Kunskapsutveckling bidrar till medmänsklighet samt individens egenmakt och ansvar. Lerums kommun har bra skolor, men ska bli bättre. Kunskapsresultaten i skolan måste höjas. Alla barn och elever har rätt att få de kunskaper som gör dem till delaktiga samhällsmedborgare. Därför behöver skolans systematiska kvalitetsarbete utvecklas för att höja kunskapsresultaten i skolan och att nå uppsatta mål. Lärare ska ha höga förväntningar på alla elever i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. 8

86 I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Förskolan ska vara trygg och stimulerande med bästa förutsättningar att utveckla barns förmågor för fortsatta kunskaper och lärande. Vår satsning på förskolan fortsätter och vi bygger nya förskolor och utvecklar verksamhetens innehåll. Arbetet med att minska barngrupperna fortsätter. Med allt fler barn i kommunen är det nödvändigt med god planering, framförhållning, för att tillgodose kommande behov av förskoleplatser. Läraren har en central roll i elevens utveckling och kunskapsinhämtning. Därför ska lärarens tid användas effektivt att förmedla kunskap. Lärarnas administrativa börda har ökat, varför det är angeläget att lärarna får avlastning. T ex har Lärarassistenter blivit vanligt i flera kommuner, så att lärarna kan jobba mer med undervisningen. Lärande är en komplex process och många faktorer påverkar elevernas förmåga att ta in och utveckla ny kunskap. Fysisk aktivitet är väsentligt och påverkar positivt inlärning och psykisk hälsa. Därför ska fysisk aktivitet under skoldagen ingå. Alla elever ska ges förutsättningar att avsluta grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Undervisningen ska utgå från vedertagen internationell forskning och präglas av nyfikenhet och studiero. En skola där både elever och lärare möts av respekt och tillit gynnar inte bara eleverna, det bidrar dessutom till en kreativ arbetsmiljö för lärarna och andra yrkesgrupper i skolan. Även elevernas föräldrar har ansvar för studieron i skolarbetet genom att bl.a. motverka skolk, sena ankomster och kränkande behandling. Ordning och reda i skolarbetet är självklart för en god arbetsmiljö. Den psykiska ohälsan breder ut sig, vilket måste tas på allvar. Lerums kommun ska vara en plats för växtkraft och hållbarhet - så även skolan. Genom att utöka elevhälsan förebygger vi psykisk ohälsa. En bra skola är en sund och hållbar skola. En bra kommun är en hållbar kommun. Norra Hallsås växer så det knakar, vilket Centerpartiet tycker är väldigt bra. Nuvarande skolstruktur är full, så därför behövs det ytterligare en skola, eftersom Knappekullaskolan inte kan byggas ut. Centerpartiet anser det självklart att en ny skola ska byggas i Hallsås för att säkra en trygg utveckling i norra Lerum, den rätta vägen framåt. Mål 2019 Höja kunskapsresultaten år 3 alla elever ska kunna läsa och skriva år 3 Höja kunskapsresultaten år 6 stopp för sjunkande resultat Stärka arbetet kring elever som behöver särskilt stöd Förbättra möjligheterna för elever att uppnå ökade resultat utöver kraven Nolltolerans mot mobbning och kränkningar Krafttag mot psykisk ohälsa Uppdrag 2019 Avlasta lärarna tillgodose behovet av stödpersonal, lärarassistenter Öka anslaget till elevhälsan ge möjligheter för utökade elevhälsoteam för att bättre säkra det förebyggande arbetet Fortsätt utveckla samverkan skola, socialtjänst, BUP m.fl. Främja fysisk aktivitet i skolan, varje dag! 9

87 Fortsatt arbetet med samverkan skola näringsliv Utöka lärlingsutbildning för att bättre tillgodose arbetsmarknadens behov och öka anställningsbarheten hos de unga Fortsätta arbete med giftfri skolmiljö Bygga förskolor för att tillgodose behovet av förskoleplatser Bygga ny skola i Hallsås Samhällets omsorger Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer ändras där eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir än mer centrala värden. Det är viktigt att verksamheten utgår från förebyggande arbete och en helhetssyn på individen, där ingången ska vara att kunna hålla sig frisk så länge som möjligt. Det är betydelsefullt att få möjlighet att finnas med i olika sammanhang, därför är tillgänglighet och mötesplatser viktiga ingredienser i det fortsatta arbetet. Trygghet, gemenskap, att vara behövd och ha självbestämmande är nyckelfaktorer för att åldras med god hälsa, välbefinnande och värdighet. En annan viktig aspekt är också att fortsätta och utveckla stödet till de anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Att ge dem det stöd de behöver är att investera för framtiden. När det behövs vård i någon form så är det viktigt att personen/patienten är i centrum hela vägen hem. I skarven mellan olika vårdgivare händer det tyvärr att den hemsända patienten och de anhöriga kommer i kläm. Hemmet har till exempel inte hunnit anpassas för de insatser som behövs för att klara ett fungerande vardagsliv. Med en smartare hantering av korttidsplacering på boende i kommunen blir det lättare att lösa de praktiska problem som kan uppstå. Med hjälp av en koordinator från kommunen som hjälper till att ta in relevant information från respektive vårdgivare och specialister blir biståndshandläggningen så mycket enklare. Patienten och anhöriga kan fokusera på att hantera den nya livssituationen utan att behöva oroa sig över praktiska saker och hur det ska bli sedan. Desto bättre som hemgången är förberedd och ordnad, desto snabbare går tillfrisknandet och återgången till vardagen både för patienten och de anhöriga. Kommunen behöver även fortsättningsvis använda sig av mer teknik inom hela omsorgen. Dagens höga tempo av digitalisering och hjälpmedelsutveckling öppnar upp för stora möjligheter. Teknik som gör livet enklare och tryggare för kommunens omsorgstagare och teknik som underlättar för personalens planering och arbete. Kommunen behöver arbeta med tidiga, förebyggande och samordnande insatser för att kunna stå rustad inför de utmaningar som finns när det gäller psykisk ohälsa, drogmissbruk, utanförskap och integration av människor på flykt från krigshärjade länder. Det är viktigt att tidigt skapa möjligheter för unga att utveckla en god hälsa då sociala faktorer ofta går i arv. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är det viktigt att fokusera på det friska och arbeta förebyggande. En skola med trygga vuxna som tar sig tid för unga och tidigt kan upptäcka ohälsa är otroligt viktigt. 10

88 Mål 2019 Ökad nöjdhet inom omsorgerna. Användandet av välfärdsteknik ska öka och vara förstahandsvalet för att öka trygghet, kvalitet och effektivitet. Stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för omsorgernas målgrupper. Försörjningsstödet ska minimeras Uppdrag 2019 Starta intraprenad i ett av kommunens särskilda boende Lägg ut ytterligare ett äldreboende på extern drift Starta familjecentral i Lerum och Floda Utveckla anhörigstödet erbjud flexibel växelvård även för funktionsstöd Möjliggör en ökad tillgänglighet i den mobila hemsjukvården Inför en koordinator som möjliggör en trygg och samordnad hemgång från sjukhusvistelse Bevara Parasollen som mötesplats i Gråbo. Säkerställ att det finns möjlighet till matservering Bibehåll aktivitetssamordnare på särskilt boende (SÄBO) Kultur och Fritid I Lerums kommun står föreningslivet och andra delar av civilsamhället för en stor del av de kultur- och fritidsaktiviteter som utövas. Det är därför av stor vikt att föreningsstödet fortsätter att utvecklas, moderniseras och anpassas på sätt som passar de olika föreningarna och ger dem möjligheter att stärka sina verksamheter. Bland de kommunala kulturverksamheterna är biblioteken och Kulturskolan en del av ryggraden. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser och en tillgång för dem som vill läsa, lära, låna och inspireras till vidare läsning och studier. Centerpartiet vill skapa ett Kulturhus. Vi vill att det nya kulturhuset ska kännas som medborgarnas gemensamma vardagsrum där alla känner sig hemma. Här samsas människor i alla åldrar från alla kommundelar. Det ska finnas plats för allvar, underhållning, skapande och lek. En inbjudande entré som lockar till både planerade och oplanerade besök, flexibla ytor och lokaler som går att använda för olika syften och aktiviteter. Kulturhuset ska ge stöd och utveckling till kulturlivet i hela Lerums kommun. Genom att samla och samverka med medborgare, föreningar och andra aktörer säkerställer kulturhuset ett långsiktigt och rikt kulturliv i hela kommunen - kulturhuset blir ett viktigt nav i kommunens kultur. Här ska det finnas bas för Kulturskolan, bibliotek, konferenslokaler och konsthall. 11

89 Mål 2019 Bygg ett kulturhus i Dergårdsparken vid Wamme bro där Kulturskolan ska vara en integrerad verksamhet Bygg en fullskalig idrottshall i Gråbo med tillgång för gymnastikverksamhet Skapa mötesplatser för alla åldrar i hela kommunen Lika villkor inom idrotten oavsett kön Uppdrag 2019 Utred förutsättningar för en utbyggd ishall Fortsatt stödja ridvägsarbetet Möjliggör en utomhusarena för hästsport på nationell tävlingsnivå Förbättra bokningssystemen för lokaler Se över kostnader för lokaler så de är rimliga för föreningar att hyra Möjliggör för fritidsgård i Sjövik Näringsliv och Turism Som kommun ska vi vara en serviceresurs för det lokala näringslivet. Parallellt med det ska vi fortsätta att utveckla vår egen kompetens när det gäller inköp, upphandlingar och uppföljning av de tjänster och produkter vi köper. Att kunna jobba där du bor är bra för människorna, miljön och kommunens välfärd. Näringslivet ska vara som motorn och navet i tillväxten därför måste det vara en enkel väg från affärsidé till verklighet. Kommunen ska uppfattas som en servicepartner och garant för enklare och snabbare tillståndsprocesser, färre möten men med rätt personer, där företagslotsen ansvarar för att koordinera och driva ärendet. Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Utnyttja att vi verkligen är en kommun med nära till stad och land och använda närheten till landsbygd, natur och kommunens miljötänk för att skapa nya verksamheter. Besöksnäringen har stor potential att utvecklas i Lerums kommun, vi har unika platser och möjligheter att bygga en stark och framgångsrik besöksnäring - hela Sävelångsområdet, våra sjöar, Nääs, Tollered, det gröna stråket utefter väg 190 m.m är som gjorda för upplevelser och rekreation. Uppdrag 2019: Fortsatt fokus på Lerum som småföretagskommun i GR-regionen med direktiven att underlätta för småföretag att etablera sig, och befintliga att växa. 12

90 Öka samverkan mellan näringsliv och skola, för att bl.a. underlätta rekryteringar på längre sikt. Anpassade utbildningar inom bristyrken -hjälp företagen att växa genom framförhållning när det gäller utbildning inom bristyrken. Attrahera företag som jobbar med hållbarhet - Vår kommun har potential att utvecklas till ett centrum för hållbarhet. Utrymme att växa - se till att det finns planlagd mark och verksamhetslokaler tillgängliga Kommunövergripande mål och uppdrag Mål 2019: Attraktiv arbetsgivare - som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare Minska personalomsättningen Minska långtidssjukfrånvaron Efter etableringsfasen ska 80 procent av de nyanlända i arbetsför ålder vara i egenförsörjning eller utbildning via berörda aktörer Uppdrag 2019: Förbättra arbetet med att jämställdhet och jämlikhet integreras i alla kommunala beslut. Fortsätta främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället och minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa genom en aktiv samverkan mellan Lerums kommun och civilsamhället. Stötta olika samverkansformer med näringsliv, föreningar och invånare Utveckla metoder och strukturer för att förenkla och minska administrativa arbetsuppgifter Fokusera på att våra nyanlända kommer i arbete, utbildning och/eller får en praktikplats inom eller utom kommunens verksamheter. Lerums kommun fyller 50 år, fira jubileumsåret

91 5 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering Resultaterar i: *Total ram *Beställning *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 14

92 6 Lerums totala ram 6.1 Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 6.2 Befolkning Den förväntade befolkningsutvecklingen brukar utgöra grunden för prognosberäkningen av kommunens förväntade skatte- och statsbidragsutveckling. Befolkningsutvecklingen 15

93 ger indirekt även en första bild av periodens förväntade kostnadsökningar. Årligen sammanställs en ny befolkningsprognos som används för att kunna prognostisera skatteoch statsbidragsutveckling års befolkningsprognos visar en högre befolkningstillväxt än tidigare prognoser visat, med en årlig ökande tillväxttakt för planperioden. Befolkningsökningen prognostiseras nå sin kulmen år Denna ökade takt uppstår delvis på grund av takten på färdigställandet av nya bostäder i kommunen. Det finns dock en viss grad av osäkerhet i genomförandetakten av färdigställandet. Förvaltningen väljer därför att använda en något lägre och jämnare tillväxttakt för att prognostisera skatte- och statsbidragsutvecklingen Den uppräkningsprocent som används är 1,5 procent för hela planperioden. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 1,03% 1,27% 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, drift och investeringar Källa: Lerums kommun befolkningsprognos ,50% 1,50% 1,50% 1,50% Den förväntade befolkningsökningen de kommande fem åren innebär inga stora förändringar i den totala strukturen för invånarna. Lerum kommer fortsätta att vara en relativt ung kommun befolkningsmässigt, med en medelålder strax över 39 år. Det är ett par år lägre än för landet i genomsnitt. Under perioden förväntas invånarantalet öka i så gott som samtliga åldersgrupper. I relativa tal sett ökar grupperna 80 år och äldre samt ungdomar år kraftigast med procent. Grupperna som ökar minst är de i åldrarna år samt år där ökningen är cirka 5 respektive 0 procent. De stora grupperna med barn 0-15 år och år förväntas öka med 8 till 10 procent de kommande fem åren. 16

94 6.3 Skatter och generella statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock väntas kulminera under år 2019 och med att det förväntas ske en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att för Sverige som helhet riskerar ett glapp att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums uppdaterade intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling Den uppdaterade prognosen intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling baserar på en genomsnittlig tillväxtprocent på 1,5 procent per år under hela planperioden. Prognos 4 maj Skatter Generella statsbidrag Summa Ökning mot tidigare utskickad Procentuell årlig ökning ramar 3,03 % 5,02 % 3,96 % 3,89 % 3,51 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per april justerad med egna antaganden om tillväxttakt. Lerums kommun har haft en period med en högre procentuell tillväxttakt än jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt. Mellan år 2016 och 2017 ökade Lerums skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. År 2018 prognostiseras den årliga ökningen mattas av till 3,0 procent för att åter tillfälligt öka år 2019 till förväntade 5,0 procent. Åren förväntas den årliga ökningen vara mellan 3,5 till 4,0 procent. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget totalt ligger mellan 3,6 till 3,2 procent under hela planeringsperioden. 6.4 Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något 17

95 långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 18

96 God ekonomisk hushållning 6.6 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.7 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 19,8 respektive 18,6 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. 19

97 Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 20

98 Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: 7.1 Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar. Detta får kännbara effekter för driften, bland annat via kapitalkostnadsökningar utfall invest budget invest Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 7.3 Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer 21

99 påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 7.4 Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. 7.5 Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. 7.6 Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år Detta arbete får organiseras inom befintliga ramar inom stab och utveckling. 7.7 Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna. Lerum förändring 10 år år 1-19 år år år 75- Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Vi tillskjuter 10 miljoner till sektor Lärande för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. 7.8 Nyckeltal 22

100 Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Eftersom medel har tillskjutits till sektor lärande på 10 miljoner kommer med all sannolikhet dessa nyckeltal att korrigeras för sektor Lärandes del. Även ett förändringsarbete inom stöd och omsorg där omfördelningar inom sektorn kommer att säkerställa där nyckeltal som idag ligger högre, kommer hamna på nivå som andra jämförande kommuners nyckeltal. 23

101 Investeringar och nyupplåning 8.1 Bakgrund Sedan år 2015 har den genomsnittliga planerade investeringsnivån i Lerums kommun stigit. Utfallet har i stort följt planeringen. Historiskt sett utfaller årligen cirka 80 procent av de planerade investeringarna. År 2017 var utfallet betydligt lägre, vilket i huvudsak berodde på att ett fåtal större investeringsprojekt senarelades. Tabellen nedan visar budget och utfall år 2008 till år För år 2018 visas antagen budget. För åren visas den bifogade bruttolistan över investeringar vilket utgör förvaltningens förslag. Bruttolistan baseras på en förväntad årlig tillväxttakt på 1,5 procent och speglar tydligt den prognostiserade ökade takten i befolkningsökningen under dessa år utfall invest budget invest 8.2 Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. 24

102 8.4 Nyupplåning mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr Budgeterad nyupplåning Låneskuld

103 9 Finansiella rapporter 9.1 Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering Reserverat utrymme Summa Stab och utveckling Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster summa

104 9.2 Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansierlla intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 9.3 Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat

105 Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. För övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

106 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

107 9.5 Investeringsbudget se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning 500 Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt

108 9.6 Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 31

109 10 Bilagor 10.1 VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 32

110 Kristdemokraterna Det bästa för Lerums kommun Budget

111 Budget 2019 Innehåll 1 Förord 4 2 Kommunens övergripande styrdokument 5 3 Vision Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Politisk viljeinriktning:... 7 Politiska inriktningsmål : Inriktningsmål 1: Prioritera föräldraskapet Inriktningsmål 2: Prioritera en skola där varje elev kan nå sin fulla potential Inriktningsmål 3: Prioritera en trygg och tillgänglig äldrevård Inriktningsmål 4: Utveckla samarbetet med föreningslivet genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) Inriktningsmål 5: Bra näringslivsklimat Inriktningsmål 6: Invånarförankrat byggande Inriktningsmål 7: Säkra och trygga vägar Inriktningsmål 8: Det analoga samhället Budgetmodell 10 6 Lerums totala ram 11 Omvärld Befolkning Skatter och statsbidrag Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Prisutveckling (KPI) God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Sektorsramar 17 Internränta Kapitalkostnader Löneutveckling Grundindex Central Budgetpost Digitalisering Målgruppsanpassning Nyckeltal Sektorsramar Investeringar och nyupplåning 20 Bakgrund

112 Budget 2019 Finansiellt mål Behov framåt Nyupplåning Finansiella rapporter 22 Driftsredovisning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansräkningsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 28 VA och renhållning

113 Budget Förord Kristdemokraterna i Lerum vill skapa förutsättningar för att varje människa ska kunna växa upp och åldras under trygga och värdiga former. Värdigheten i ett samhälle kan bäst bedömas utifrån hur man bemöter de mest behövande människorna. Vägen dit är att låta samarbetet mellan kommunen och övriga samhällsaktörer löpa som en röd tråd, där vi tar tillvara civilsamhällets innovationskraft. Kristdemokraternas budget bygger på de värderingar som vi menar bygger det bästa samhället. Förutsättningarna för de fyra åren som gått har varit goda då vi befinner oss i en högkonjunktur med ett handlingsutrymme för reformer. Ett resultat av åtta års framgångsrikt Alliansstyre under en av de värsta ekonomiska kriserna sedan 1930-talet. Nu står vi inför en framtid som inte har lika goda förutsättningar på grund av att de inriktningar som de styrande partierna i Lerum har valt, till skillnad från tidigare år, har resulterat i ett nollresultat när vi i själva verket borde haft ett överskott med oss i den kommande mandatperioden. Vårt budgetförslag är en viljeinriktning och kommer kräva ytterligare arbete med att prioritera rätt om vi får förtroendet att styra kommunen. I Kristdemokraternas budget prioriterar vi en fungerande skola och en värdig äldrevård. Välfärd som utgår från människan och hennes behov, önskan och ambitioner. Ett värdigt åldrande innebär att ha mandat över sina egna beslut. Vi vill införa möjlighet för våra äldre att fatta sina egna beslut över hur och när de behöver en extra hand som stödjer upp. Vi behöver ett byggande som skapar ett samhälle där alla trivs. Därför lyssnar vi på våra invånares synpunkter kring hur byggandet i kommunen ska utformas. Samtidigt vill vi göra det enklare att bygga sitt eget hem och underlätta för bostadsbyggande i kommunen. Ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv är grundförutsättningen för att Lerum ska leva. Kommunen ska inte konkurrera med näringslivet eller skapa en snedvriden konkurrens. Vi vill att kommunen främst skall vara understödjande för att ge alla näringsidkare förutsättningar för att på ett bra och effektivt sätt kunna bedriva sin näringsverksamhet. Föreningslivet och den ideella sektorn bygger ett varmt och omhändertagande samhälle. Vi vill utöka samarbetet mellan kommunen och föreningslivet för att utveckla den sociala omsorgen. Om vi ska kunna leva upp till ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare måste vi få bukt med de höga sjukskrivningstalen i Lerums kommun, inte minst inom förskolan och äldreomsorgen. Det har majoriteten inte klarat av under denna mandatperiod. Vi behöver anpassa vårt samhälle efter den digitala utvecklingen. För oss kristdemokrater är det viktigt att vi digitaliserar processer, inte relationer. Vi behöver fortsatt möta människor i deras fysiska vardag. Den digitala utvecklingen skall framförallt stödja och underlätta i vardagen för våra invånare. 4

114 Budget Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 5

115 Budget Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 6

116 Budget Kristdemokraternas politiska vilja och inriktning för mandatperioden Vi vill uppnå ett bra liv hela livet. Det innebär att vi måste värna både gammal och ung; alla är viktiga i vårt samhälle. Politisk viljeinriktning: Viktigt idag är barn och ungas psykiska hälsa. Det börjar med föräldraskapet. Utan föräldrar som tar sitt fulla ansvar står vi handfallna inför ungas problem. Det innebär att vi behöver starta tidigt med riktade insatser redan i förskoleåldern. Skolan behöver vara en plats där varje elev får utvecklas till sin fulla potential. Det innebär att vi prioriterar de som behöver extra stöd men även de som behöver utmanas. Dagens modell har brister som vi måste komma till rätta med. Lugn och ro är något alla elever lyfter fram som en bristvara i skolan. Vi behöver prioritera samverkan med föreningslivet. Det innebär att vi som kommun skall göra allt vi kan för att underlätta det goda arbete som föreningar/stiftelser/privatpersoner gör. Vi vill särskilt utveckla samarbetet med organisationer, med idéburet offentligt partnerskap (IOP), som med god lokalkännedom och djup förståelse för människor i social utsatthet kan göra skillnad när vi som kommun är begränsade. Som politiker behöver vi motstå frestelsen att i onödan lägga oss i, utan istället möjliggöra för individer, familjer, föreningar och företag att utforma sin vardag på bästa sätt. Däremot måste vi ta ansvar där vi ser brister. Vi behöver ett byggande som skapar ett samhälle där alla trivs. Vi behöver lyssna på våra invånares synpunkter hur byggandet ska utformas och underlätta bostadsbyggandet i kommunen. Äganderätten är en av de viktigaste rättigheterna vi har. Vi kristdemokrater har grundinställningen att våra invånare skall ha fri förfoganderätt över sin egendom. Vill man stycka av sin fastighet för att sälja en tomt så skall man få göra det. När detta påverkar andras egendom kan det dock finnas skäl att begränsa denna möjlighet - i dessa lägen behöver en intresseavvägning göras och då skall vi som kommun ta vårt ansvar i den processen. Ett livskraftigt och dynamiskt näringsliv är grundförutsättningen för att Lerums kommun ska leva. Kommunen ska inte konkurrera med näringslivet eller skapa en snedvriden konkurrens. Vi vill att kommunen främst skall vara understödjande för att ge 7

117 Budget 2019 alla näringsidkare förutsättningar för att på ett bra och effektivt sätt kunna bedriva sin näringsverksamhet. Det innebär bland annat ett bra samarbete med kommunen, god kommunikation, snabba uppkopplingar mot internet och att främja och samverka med näringslivskluster. Alla skall åldras tryggt i Lerum. Vår äldreomsorg skall vara värdig och meningsfull. Vi vill att seniorer skall vara med och utforma insatserna. Vad som är kvalitet i äldrevården vet de äldre bäst själva. Ett värdigt åldrande innebär att ha mandat över sina egna beslut. Vi vill bygga ut möjligheterna för olika former av boende och vård, exempelvis korttidsboende. Framförallt måste vi förenkla processerna vid biståndsbedömning för att kunna möta upp behoven när de uppstår. Politiska inriktningsmål : Inriktningsmål 1: Prioritera föräldraskapet Utveckla föräldrarådgivningen - återinför möjlighet till rådgivning gällande barn upp till 18 år. Stödja och utveckla familjecentralernas roll för ett fungerande föräldraskap. Prioritera tidiga insatser, redan från förskolan, för barn med särskilda behov Inriktningsmål 2: Prioritera en skola där varje elev kan nå sin fulla potential Vi behöver se till att skolan är en god lärmiljö för såväl de elever som har särskilda behov som de med behov av extra utmaningar. Vi behöver gå vidare från en kultur där vi är nöjda om alla elever får godkänt Inriktningsmål 3: Prioritera en trygg och tillgänglig äldrevård Tre konkreta utvecklingsområden: Fler korttidsboendeplatser, äldreboendegaranti 85+, hemtjänstgaranti 75+. Det innebär att vi skalar bort prövningsprocessen för rätt till hemtjänst respektive rätt till äldreboende då avslagen är ytterst få i de åldrarna Inriktningsmål 4: Utveckla samarbetet med föreningslivet genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) Vi vill prioritera IOP-modellen och titta brett på var och när vi kan använda den. För närvarande ser vi en ökning av olika former av missbruk, vi vill därför utveckla IOP med inriktning på social utsatthet. 8

118 Budget Inriktningsmål 5: Bra näringslivsklimat Ge alla näringsidkare förutsättningar för att på ett bra och effektivt sätt kunna bedriva sin näringsverksamhet. Det innebär att vi behöver underlätta kommunikationen med förvaltningen och utveckla tjänstegarantier Inriktningsmål 6: Invånarförankrat byggande Ge möjlighet för våra invånare att utveckla och skapa sitt eget boende utifrån de egna förutsättningarna. Vackra centrum utformas bäst i samråd med invånarna. Förenkla processen för att bygga Attefallshus och andra byggnader avsedd för uthyrning. De privata initiativen som bidrar till att lösa bostadsbristen ska premieras Inriktningsmål 7: Säkra och trygga vägar Några investeringar som behöver prioriteras för att binda ihop vår kommun både internt och utåt är cykelväg till Tollered, säkrare väg till Landvetter flygplats, och nya mot till Lerum och Floda Inriktningsmål 8: Det analoga samhället Vi behöver digitalisera processer istället för relationer. Vi vill att arbetet med digitaliseringen säkerställer möjligheten till fysiska möten i kontakten med kommunen för den som önskar det. Vi behöver även se över möjligheterna för att säkra upp tillgången till basala samhällstjänster såsom banktjänster. Dessutom är det viktigt att vi har en beredskap att kunna driva verksamheten i vår kommun om något händer som gör att de digitala systemen slutar fungera. 9

119 Budget Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari då kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts- och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering Resultaterar i: *Total ram *Beställning *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 10

120 Budget Lerums totala ram Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 11

121 Budget 2019 Befolkning Befolkningsutvecklingen är grunden för kommunens erhållna skatteintäkter. Varje år görs prognos av befolkningsutvecklingen för att kunna planera verksamheten. Tabellen nedan är uppdaterad med faktiskt utfall för år 2017, men prognosen för åren är samma prognos som användes till budget 2018 i avvaktan på den nya befolkningsprognosen som presenteras i slutet av april. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 2,0 % 0,6 % 1,3 % 1,2 % 1,3 % 1,2 % Källa: Lerums kommun, Befolkningsprognos 2017 samt uppdaterat utfall för år 2017 Skatter och statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatter och generella statsbidrag. Skatter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock kulminerar under år 2019 och med att det förväntas ske en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums intäktsprognoser för skatter och statsbidrag Mnkr Skatter Generella statsbidrag Summa Procentuell ökning 3,03 % 4,24 % 3,70 % 3,61 % 2,67 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per feb justerad med egna antaganden om befolkning Ökningstakten för Lerums kommun mattas av något jämfört med tidigare års ökningstakt. Mellan 2016 och 2017 ökade skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. Till år 2018 prognostiseras ökningen till 3,03 procent och fortsätter sedan med den lite lägre takten på årliga ökningar. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget ligger mellan 3,6 3,2 procent. 12

122 Budget 2019 Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på 13

123 Budget 2019 Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 14

124 Budget 2019 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet något lägre på 48 miljoner kronor. De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt beräkningar baserade på nettoinvesteringar för totalt 1,1 mnkr år uppgår 2019 års soliditet till 20,5 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 21,2 respektive 15

125 Budget ,9 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden enligt nuvarande beräkningar. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till kronor. Enligt gränsvärdet för vad beslutade finansiella nyckeltalen tillåter investeringsbudgeten beräknas den externa upplåningen att öka år 2019 till kronor per invånare och år 2021 beräknas långfristiga skulder per invånare uppgå till kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms därmed uppfyllas under perioden. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 16

126 Budget Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar och får effekter för driften bland annat via kapitalkostnadsökningar. budget investeringar Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 17

127 Budget 2019 Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. Förvaltningen kan välja att dela ut allt, eller undanta resurser från grundindex för riktade satsningar. År 2019 undantas riktade medel för 19 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor i arbetet med digitalisering, fem miljoner kronor som läggs centralt för under året kommungemensamma uppkomna behov, fyra miljoner för en ny form av samverkansinsatser mellan Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg och fem miljoner kronor för målgruppsanspassning. Posterna beskrivs utförligare nedan. Förslag på grundindex blir utifrån detta 2,8 procent. Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att fem miljoner kronor riktas mot detta arbete år Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika 18

128 Budget 2019 åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna Lerum förändring 10 år 0 år 1-19 år år år 75- Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför tre miljoner kronor till Sektor lärande och två miljoner kronor till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. Nyckeltal Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Utifrån den bild som nyckeltalen visar väljer förvaltningen att föreslå att fem miljoner kronor omfördelas till Sektor lärande från Sektor stöd och omsorg. Sektorsramar Totalt skulle detta innebära att sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2017 och år ram 2018 total justering mnkr total justering % ram 2019 SB ,9% 142 lär ,7% SO ,4% 779 SOU ,0% ,5%

129 Budget Investeringar och nyupplåning Bakgrund Sedan år 2015 har den planerade investeringsnivån höjts till nuvarande högre nivå. Normal, historiskt sett, är att procent av budgeterade investeringar också faller ut. År 2016 förbrukades dock hela investeringsbudgeten men år 2017 var skillnaden mellan budgeterade investeringar och utfall betydligt större vilket i huvudsak berodde på att två större investeringsprojekt senarelades utfall invest budget invest Finansiellt mål För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas rapporten. Tjänstemännens bilaga överskrider utrymmet för att uppfylla finansiella målet långfristiga skulder per invånare och utgör inte förvaltningens förslag utan är en bruttolista utan prioriteringar. Av den 20

130 Budget 2019 anledningen återfinns ingen tabell i budgetdokumntet över investeringsbudget Kristdemokraternas ställningstagande till den av tjänstemännen bifogade, men inte föreslagna listan är enligt följande: Kristdemokraternas fokus i våra investeringar är att nödvändiga investeringar för att upprätthålla vår välfärd skall prioriteras upp framför investeringar som inte handlar om vår kärnvälfärd. I det ingår att prioritera skolor, förskolor och äldreboenden i olika former. I det ingår att nedprioritera kulturhus i förhållande till de primära byggnationerna. Däremot ser vi att lokaler till kulturskolan måste läggas i ett snabbspår då det gått en mandatperiod utan någon som helst aktivitet att lösa det undantag de lever i. Vi ser även att vi behöver omvärdera gymnasieskolan och vill upprätta en alternativ plan för hur den investeringen skall hanteras och vad vi har idag. Vi behöver även fortsatt prioritera säkra vägar, det innebär cykelväg till Tollered, säker väg till vår flygplats och två nya mot från E20. Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden uppgick till kr. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. Att investera för 1,1 miljarder kronor, vilket utgör gränsen för att uppfylla finansiella målet långfristiga skulder per invånare de tre kommande åren kräver en nyupplåning på totalt 465 miljoner kronor. Mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr Låneskuld Budgeterad nyupplåning

131 Budget Finansiella rapporter Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering Reserverat utrymme 9 Summa Stab och utveckling Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster summa

132 Budget 2019 Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 23

133 Budget 2019 Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel

134 Budget 2019 Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

135 Budget 2019 Investeringsbudget Det finns inget prioriterat förslag, se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning 500 Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt

136 Budget 2019 Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 27

137 Budget Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 28

138 Skolan först. Liberalernas förslag till budget 2019 med plan

139 Skolan först. Lerum är en fantastisk kommun. Här trivs människor och här finns framtidstro. Tillväxten är hög och det byggs nya bostäder, skolor, förskolor och idrottsanläggningar, och det startas nya företag. Men det betyder inte att det saknas utmaningar. Precis som i andra kommuner finns problem att lösa. I Liberalernas budget görs viktiga framtidssatsningar och här finns förslag på lösningar för att möta utmaningar och problem. I skolan och äldreomsorgen, med integrationen och med kommunens kompetensbehov och personalrekrytering. För Liberalerna kommer skolan först. Inget är viktigare än skolan när det gäller barnens och ungdomarnas framtid, och därmed allas vår framtid. Varje barn ska få med sig de kunskaper som krävs för att de ska kunna leva det liv de själva vill och förverkliga sina idéer och drömmar. I Lerums kommun vill Liberalerna fortsätta satsningen på kunskap och kunskapsresultat och gå vidare med det systematiska skolutvecklingsarbete som pågår. För oss Liberalerna handlar inte politik om vad som lovas vart fjärde år utan om vad som görs varje dag, också i skolan och i klassrummen. Vi liberaler vill se en stark men balanserad tillväxt. Vi välkomnar nya kommuninvånare men som kommun behöver vi mäkta med planeringen och finansiering av kommunens välfärdstjänster. Kommuninvånarna ska ha maximal nytta och glädje av de skattemedel de själva bidrar med. Det gäller så väl de välfärdstjänster som erbjuds som de stora ekonomiska investeringar som väntar kommande år. Skatteintäkterna ska räcka till mycket och de ska hanteras ansvarsfullt. Genom prioriteringar, planering och uppföljning möjliggör vi nödvändiga satsningar som förskolor, skolor och en modern infrastruktur. Liberalernas utgångspunkter är att välfärdstjänsterna ska utföras av dem som gör det bäst och att det är du som bestämmer över ditt eget liv. 2

140 1 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Mandatperiodsdokument (tidigare Framtidsbilder 2018) Inför mandatperioden finns ännu inget mandatperiodsdokument antaget. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3

141 2 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 4

142 3 Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Politisk viljeinriktning I Lerums kommun ska kärnuppdragen prioriteras och verksamheterna ska hålla hög kvalitet och utföras av de aktörer som gör det bäst. Som kommunal förvaltning behöver vi bli ännu bättre på att lära av andra kommuner och inspireras av framgångsrika organisationer. Lerums kommun ska vara en öppen organisation som utvecklar verksamheterna tillsammans med andra aktörer och i dialog med kommuninvånarna. Kommunens medarbetare ska möta kommuninvånarna på ett öppet och flexibelt sätt och med ett stort mått av serviceanda. Lerum är en barnrik kommun och förskolor och skola har högsta prioritet, i allt från undervisning till långsiktiga investeringar i nya skolor och förskolor. Med en trygg och lärande förskola och en kreativ kunskapsskola växer barnen och får den kunskap de behöver för att själva kunna forma sina liv. Kunskap är dessutom samhällets försäkring för utveckling och välstånd. Vår kommun ska vara en välkomnande och tolerant plats att bo, besöka och arbeta i. Ännu fler spännande miljöer och trygga mötesplatser ska skapas och i våra kommundelar ska det unika bevaras och utvecklas. Det breda kultur- och idrottslivet ska ges ännu bättre förutsättningar att blomstra. De föreningar, som till stora delar bär upp kultur- och idrottslivet, ska få det stöd de behöver för att de även i framtiden ska kunna vara en positiv kraft för kommuninvånare i alla åldrar, men inte minst för barn och ungdomar. Lerums kommun växer. Nya bostäder byggs och nya företag startas. Ledorden är kreativitet, inflytande och hållbarhet. Det gäller i alla kommunens verksamheter och i allt som görs. Med den här budgeten gör Liberalerna följande prioriteringar - En historisk satsning på förskola och skola - Ökad kvalitet i äldreomsorgen, som ska utföras av dem som gör det bäst - En stark men balanserad tillväxt - Egenfinansiering av långsiktiga investeringar ska öka - Användandet av externa konsulter ska effektiviseras - Den centrala administrationen ska effektiviseras - Välfärdstjänster kan och ska utvecklas med hjälp av digitaliseringens möjligheter - Bättre förutsättningar för lokalt företagande - Lokal samverkan enligt BID-modellen - Personalen är en resurs. Släpp loss kompetensen! - Kommunens förvaltning av verksamhetslokaler (KVL) ska effektiviseras. Lokalerna, som är kommunens största ekonomiska tillgång, ska hanteras som en egen resultatenhet. 5

143 4.2 Fokusområden och inriktningsmål Skola Lerum är en barnrik kommun och förskola och skola har högsta prioritet. Det gäller i allt från undervisning till långsiktiga investeringar i nya skolor och förskolor. Med en trygg och lärande förskola och en kreativ kunskapsskola växer barnen och får den kunskap de behöver för att själva forma sina liv, samtidigt som det är samhällets försäkring för utveckling och välstånd. I Lerums kommun har vi bra skolor, och vi har engagerade och välutbildade lärare. Men vi behöver vässa våra kunskapsresultat ytterligare och fortsätta det utvecklingsarbete som pågår. Våra lärare ska ha höga förväntningar på alla elever i skolan och det ska var lugn och ro i klassrummen. Lärarna är nyckelpersoner i arbetet med att höja kunskapsresultaten och de ska ges möjlighet att göra det de är utbildade för att göra, att undervisa. Därför behövs andra yrkeskategorier som kan avlasta lärarna i det arbete som inte kräver lärarkompetens. Undervisning och skolutveckling i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska utgå från forskning och präglas av nyfikenhet och studiero. En skola där både elever och lärare möts av respekt och tillit gynnar inte bara eleverna, det bidrar dessutom till en bättre arbetsmiljö för lärare och andra yrkesgrupper i skolan. Även elevernas föräldrar och vårdnadshavare har ansvar för studieron i skolan, genom att bl a motverka skolk, sena ankomster och kränkande behandling. Lärande är en komplex process och det är många faktorer som påverkar elevernas förmåga att utveckla ny kunskap. Fysisk aktivitet är en parameter som påverkar inlärningsförmågan positivt samtidigt som den ökar elevernas fysiska och psykiska hälsa. Att på olika sätt uppmuntra till fysisk aktivitet under skoldagen är därför en angelägen uppgift för skolan och skolidrotten. Fokusområden och mål Ännu bättre kunskapsresultat - Tillräckligt och rätt stöd till elever med särskilda behov - Nya och tillräckliga utmaningar för de elever som behöver det - Lärare ska undervisa. Anställ lärarassistenter och andra yrkesgrupper som kan avlasta lärarna i det arbete som inte kräver lärarkompetens. - Lärare är ledare och ska erbjudas ledarutbildning - Utveckla dialogen mellan skola och föräldrar/vårdnadshavare. Tydliggör vem som ansvarar för vad. - Studiero är A och O. Klassrummen ska vara mobilfria. - Minska elevernas frånvaro. Den som är närvarande lär sig mer. - Flytta på elever som mobbar. Nolltolerans mot mobbning både i skolan och på nätet. - Fler friskolor i kommunen. Valfrihet och konkurrens utvecklar skolan. - Alla skolor behöver inte vara lika. Skolorna i Lerums kommun kan ha olika struktur, F-9 eller F-6/7-9 - Inför ämnet digital slöjd i skolan. Framtiden är digital. 6

144 - Fysisk aktivitet ska främjas, varje dag! - Samverkan med socialtjänst och BUP ska utvecklas. Eleven ska stå i centrum Förskola Inget är viktigare än en bra start i livet. I förskolorna i Lerums kommun ska barnen erbjudas en trygg omsorg samtidigt som lärandet ska stimuleras genom ett tydligt lärandeperspektiv. Alla förskolegrupper ska ledas av en förskollärare, som har det pedagogiska ansvaret. Målet är att alla barn ska kunna läsandets grunder när de slutar förskolan och börjar i förskoleklass. I förskoleverksamheten i Lerum finns idag en mobil förskolebuss. Den verksamheten bidrar med nya pedagogiska möjligheter och är mycket uppskattad av barn, personal och föräldrar. Fler barn och förskollärare ska få tillgång till en förskolebuss. Satsningen på förskoleverksamheten ska fortsätta. Nya förskolor ska byggas och verksamhetens innehåll ska utvecklas. Verksamheten ska planeras så att barnen tillbringar större delen av sin tid i mindre barngrupper. Fokusområden och mål Förskollärare ska ges chansen att göra karriär. Inför förste-förskollärartjänster med 5000 kr mer i månadslön, precis som för lärarna - Fler mobila förskolebussar - Inför ämnet digital slöjd i förskola och grundskola. Framtiden är digital Lerums gymnasium Lerums gymnasium är ett flaggskepp i vår kommun och så ska det var även i framtiden. Gymnasiet ska vara modernt och ha ett brett utbud av program, som passar både den som vill läsa vidare och den som vill direkt ut i arbetslivet, eller starta ett eget företag. Om några år ska det byggas ett nytt gymnasium i Lerum och planeringen av det är redan igång. Ambitionsnivån ska vara hög. Det nya gymnasiet ska bli en mötesplats för utbildning och bildning och ha en tydlig koppling till både kommunens grundskolor och till universitet och forskning och till samhället utanför. Fokusområden och mål Stärk kopplingen mellan grundskolor och gymnasiet. Elever på grundskolan ska på ett enkelt sätt kunna läsa gymnasiekurser. - Starta ett gymnasieprogram med inriktningen E-sport - Starta ett Campus Lerum i samverkan med universitet och högskolor - Utveckla samverkan med näringslivet 7

145 4.2.4 Vuxenutbildning Omvärlden förändras i snabb takt. Därför behöver vi alla erbjudas bra förutsättningar att utveckla våra kunskaper och lära oss helt nya saker. Någon behöver förbättra sina grundkunskaper, någon annan specialisera sig inom ett yrke, en tredje förbereda sig för högskolestudier. Allt det här ska man kunna göra på Vuxenutbildningen i Lerum. De som kommit till Sverige i vuxen ålder ska ges en möjlighet till kunskap som öppnar upp för en högre utbildning, för ett arbete eller möjligheten att starta ett eget företag. SFI (svenska för invandrare) ska erbjudas på tider som passar även dem som ännu inte fått barnomsorg eller som är föräldralediga. Fokusområden och mål Starta fler utbildningar inom bristyrken - Utveckla samarbetet med Lerums gymnasium 8

146 4.2.5 Stöd och omsorg Människor är olika och alla har rätt att vara med i samhället på lika villkor. Finns det hinder för det, ska de rivas så att alla kan bli sitt bästa jag. Det gäller även den som har en funktionsvariation eller av andra skäl behöver stöd. Alla människor mår bäst av att själv välja hur man vill leva sitt liv och därför ska valfriheten inom stöd och omsorg öka. Även möjligheten att avstå att välja ska finnas. Det är glädjande att vi blir allt fler årsrika i Lerums kommun. Det skapar många möjligheter, men också en del utmaningar. Äldre människor ska behandlas som individer, inte som ett kollektiv. Det innebär att äldreomsorgen ska bli mindre detaljstyrd och biståndsbedömningarna mindre fyrkantiga. Varje människa ska självklart ha rätt att få bestämma över sin vardag och sin omsorg. Det gäller alla. Oavsett ålder eller funktionsvariation. Omsorgen av demenssjuka personer ska bli ännu bättre. De demensboenden som finns i kommunen ska vara anpassade för demenssjuka personer och så väl ledning som vårdpersonal ska ha den kompetens som krävs för en demensvård av hög kvalitet. Lerum ska vara en demensvänlig kommun och det betyder även en anhörigvänlig kommun. Anhöriga till demenssjuka personer och andra som behöver stöd och omsorg är guld värda och ska erbjudas det stöd som efterfrågas. Ibland kan människor behöva ekonomiskt stöd från kommunen, t ex i form av försörjningsstöd. Viktigt är då att det finns en tydlig väg ut ur bidragsberoendet, i de fall det är möjligt. Därför införs ett krav på motprestation från den som får försörjningsstöd. Motprestationen kan se olika ut, men ett exempel är kompetenshöjande åtgärder i form av arbetspraktik. Fokusområden och mål Höj kvaliteten och öka brukarnöjdheten i äldreomsorgen. Den aktör som är bäst på omsorg ska utföra omsorgen - Omsorgen av demenssjuka personer ska bli ännu bättre. Silviacertifiera demensboendena. - Öka valfriheten genom fler variationer av boendeformer och utförare av omsorg, vård och service - Kompetensen finns i frontlinjen. Öka personalens inflytande över omsorgen, vården och servicen - Öka de äldres och personalens inflytande genom att införa intraprenader i äldreomsorgen - Satsa mer på tidiga och förebyggande åtgärder för att motverka psykisk och fysisk hälsa - Satsa mer på digitala hjälpmedel som ökar individens frihet och självständighet - Satsa mer på digitala hjälpmedel som underlättar för personalen - Samverkan med sjukvården ska utvecklas. Individen ska stå i centrum. - Öka stödet till anhöriga. Anhöriga är guld och ska erbjudas det stöd de behöver. - Alla som vill ska ha sällskap när man äter. Inför måltidsvänner i äldreomsorgen. 9

147 - LSS (Lagen om stöd och service) ska försvaras och bevaras Kultur Kultur har stor betydelse för individens personliga utveckling och skapar förutsättningar för frihet, förståelse och förmåga att ifrågasätta och påverka. När människor tar del av kulturens alla uttrycksformer föds inspiration, kreativitet och nya idéer. Det är inte politikers uppgift att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning. I Lerums kommun bärs kulturlivet till stora delar upp av föreningslivet och andra delar av civilsamhället. Det är därför viktigt att föreningsstödet fortsätter att utvecklas, moderniseras och anpassas på sätt som passar de olika föreningarna och ger dem möjligheter att stärka sina verksamheter. Bland de kommunala kulturverksamheterna är biblioteken och Kulturskolan ryggraden. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser och en tillgång för dem som vill läsa, lära, låna och inspireras till vidare läsning och studier. Bibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och vara en naturlig del av skolans undervisning. Kulturskolan står för både bredd och spets. Skapande i olika former erbjuds till elever med olika intressen och skilda bakgrunder. Fokus ligger även fortsatt på att vidareutveckla ett attraktivt utbud, som kan erbjuda fler barn och unga plats i kulturskolan. Fokusområden och mål Bygga ett kulturhus som ger stöd och utveckling till kulturlivet i hela Lerums kommun - Bygga nya lokaler för Kulturskolan - Bra allmänna lokaler för kultur, föreningsliv och ungdomar i hela kommunen - Utveckla biblioteken! Biblioteken ska vara mötesplatser med ett varierat kulturutbud och aktiviteter, och öka tillgängligheten med hjälp av ny teknik. - Alla elever i skolan ska läsa svenska och internationella skönlitterära klassiker - Stärka vården av våra unika kulturmiljöer. Antikvarisk kompetens ska finnas inom samhällsplaneringen. - Öka samverkan med Byggnadsvård Nääs - Skapa en tydligare plattform för kulturen i den politiska organisationen - Ge kulturen större plats inom kommunens samtliga verksamheter, inom äldreomsorg, skola, förskola, samhällsplanering och näringslivsutveckling 10

148 4.2.7 Bostadsbyggande och infrastruktur Individens frihet och möjlighet att välja bostad ska värnas. Därför ska det finnas en blandad bostadsbebyggelse. Villor och radhus ska blandas med bostadsrätter, hyresrätter, seniorbostäder, bostäder för ungdomar eller andra upplåtelseformer. Inte minst behöver vi utöka utbudet av små bostäder i kommunen. Det är efterfrågan som ska styra var nybyggnation ska ske, men förtätning ska i första hand ske i tätorterna och längst kollektivtrafikstråken. Centrumnära förtätningar ska innehålla seniorboenden och bostäder som är attraktiva för unga. Södra Floda kan med fördel bebyggas med småhus och radhus. De olika kommundelarna ska bevara och utveckla sina olika karaktärer och det ska finnas levande centrum i Gråbo, Floda och Lerum. Utvecklingen ska ske genom samverkan mellan privat och offentlig sektor enligt den BID-modell (Business Improvement District) som tillämpas i Floda. Framför allt Lerums centrum behöver utvecklas för att locka småföretag och handlare att etablera sig. Attraktiva torgytor för serveringar och varustånd och andra mötesplatser, som parker för lek och rekreation, ska skapas för alla invånare och åldersgrupper. Bagges torg kan med fördel glasas in, för att skapa en behaglig temperatur året runt, och en härlig grönska. Befintlig infrastruktur ska anpassas till framtidens transportmedel och det ska säkerställas att det finns tillräckligt med parkeringsplatser för cyklar och bilar i kommunens tätorter. Tillgång till parkeringar vid nybyggnation av flerfamiljsbostäder kan variera beroende på läge och behov. En större pendelparkering bör byggas i Stenkullen och hela kommunen ska knytas ihop genom att bygga ut cykelstråken vid t ex Nääs, Tollered och mot Partille. Fokusområden och mål Utveckla kommunens tre centrum genom samverkan mellan offentliga och privata aktörer (BID) - Skapa fler trygga och attraktiva mötesplatser, t ex ett kulturhus i Lerum - Rusta upp Bagges torg i Lerum - Utveckla Parasollen i Gråbo - Ny på- och avfart till motorvägen i Lerum - Ta fram områdesbestämmelser för Aspenäs - Säkerställ att det byggs tillräckligt med parkeringar utifrån den efterfrågan som finns - Bygg ut cykelstråken - Gräv ner kraftledningarna i Gråbo - Sälj kommunens handelslokaler - Bygg studentlägenheter och bostäder för ungdomar på den gamla Statoiltomten i Lerum - Bygg billiga studentlägenheter och bostäder för ungdomar på kommunala verksamhetslokaler, t ex förskolor - Öka planproduktionen genom att låta fler detaljplaner tas fram genom exploatörsstyrd detaljplaneprocess 11

149 - Både kvinnor och män ska känna sig trygga i Lerums kommun, trygghetsvandringar ska genomföras i befintliga bostadsområden och nybyggnation Idrott och fritid Motion och idrott är viktigt för att ha roligt och må bra, både fysiskt och psykiskt. Därför ska varje individ, oavsett ålder, ha möjlighet att röra på sig och idrotta. Förskola, skola och stödoch omsorgsverksamheter ska erbjuda och uppmuntra idrott, rörelse och motion. Idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för personer med funktionsvariation, både idrottare och publik. Vi har ett fantastiskt idrott- och föreningsliv i Lerums kommun, som ska stödjas på det sätt som passar föreningarna bäst. Tillsammans med idrottsföreningarna ska en vision och strategi för idrottslivet i Lerums kommun tas fram. Fokusområden och mål Bygga en ny tennishall, för att ersätta befintlig - Bygga en terrängbana på Nääs, för alla ryttare i kommunen - Öka idrottandet i skolan - Uppmuntra ett föreningsliv inriktat på e-sport - Fri kollektivtrafik för ungdomar i årkurs 7 tom gymnasiet - Erbjuda öppet wi-fi i hela kommunen - Laddningsplatser för mobiltelefoner i alla kommundelar - Föreningsbidrag ska fördelas jämlikt mellan flickor och pojkar Näringsliv och företagande Människors drömmar ska inte stoppas av onödig byråkrati och Lerums kommuns ska underlätta för dem som vill starta och driva företag. Nyföretagandet ska öka och vi ska fortsätta att utveckla ett hållbart och differentierat näringsliv. Den kommunala servicen ska var enkel och tillgänglig för företagen och det ska finnas en tydlig struktur för kommunikation och nätverkande mellan de lokala företagen och mellan kommunen och företagen. För att öka valfriheten för den enskilde medborgaren ska vi arbeta aktivt för fler privata och idéburna utförare inom vård, omsorg och skola. Fokusområden och mål Underlätta för privata företag och idéburna organisationer att driva verksamhet inom vård, omsorg och skola - De lokala företagen är en motor på arbetsmarknaden i Lerums kommun. Kommunen ska samverka och underlätta för dem att erbjuda jobb till nyanlända. - Stimulera entreprenörskap bland ungdomar genom t ex projekt som sommarlovsentreprenör, där ungdomar får lära sig att driva ett eget företag. - Utveckla samverkan mellan kommunen och föreningar som SmåföretagAkademin, Företagarna, FFLK, Vuxenskolan och NyföretagarCentrum 12

150 Integration Den som har flyttat till Lerums kommun från ett annat land ska själv kunna försörja sig, bestämma över sitt eget liv och vara med och bidra. Lerums kommun ska aktivt samarbeta med aktörer som Nyföretagarcentrum, Drivhuset och det civila samhället för att underlätta för människor att försörja sig genom att starta och driva företag. Lärlingsutbildningar ska tas fram genom samarbete med lokala företag. Skolorna i Lerums kommun ska fortsätta sitt arbete för att ge barn och unga relevant samhällsinformation, även nyanlända unga måste få ta del av skolans sexual- och samlevnadsundervisning. Förskolans betydelse för barns utveckling, och inte minst språkträning, är central. Nyanlända kvinnors utbildning, kunskaper och erfarenheter ska tidigt kartläggas för att rätt insatser ska kunna ges, eftersom integrerar du en kvinna så integrerar du en hel familj. Fokusområden och mål Utveckla språkträningen för nyanlända barn i förskolan - I varje bostadshus som tas fram för att skapa bostäder för nyanlända ska hälften av lägenheterna fördelas på den ordinarie bostadsmarknaden - Inga offentliga medel får användas till att främja odemokratiska organisationer eller föreningar som motverkar integration och jämställdhet Klimat och miljö Lerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun och vägen dit går via kreativitet, hållbarhet och inflytande. Den kommande mandatperioden behöver den ekonomiska hållbarheten stå i fokus och välfärdstjänsterna ska prioriteras. Kommuninvånarna ska ha maximal nytta och glädje av skattepengarna de bidrar med. Utöver de ekonomiska aspekterna ska en miljöekonomisk och resurshushållning prägla kommunens agerande och en social hållbarhet ska prägla bostadsbyggandet. Naturen och den biologiska mångfalden ska bevaras och användningen av fossila bränslen ska fortsätta att minska i kommunen. Solcellsel på kommunens fastigheter är en bra väg att gå, i de fall det är ekonomiskt försvarbart. Fokusområden och mål stimulera till ökat kollektivtrafikåkande - fler cykelvägar och cykelparkeringar - led gods och fjärrtrafik utanför samhällena - skydda känsliga naturområden - bevara skogsområden för att öka upptag av koldioxid - skydda viktig odlingsbar mark 13

151 Släpp loss kompetensen! Lerums kommun har ca fantastiska medarbetare, som vill förbättra och utveckla den verksamhet de arbetar i. Den drivkraften och den kompetensen ska utvecklas och tas tillvara ännu bättre. Kommunen ska aktivt arbeta för att skapa en bra arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser. Den enskilde medarbetaren ska ges stort egenansvar att i den egna arbetsgruppen forma sina arbetsvillkor. Ansvar och befogenheter ska ligga så långt ut i organisationen som möjligt för att frigöra den kraft, kunskap och kreativitet som finns. Idag byter människor arbetsplats och yrke oftare än tidigare. Att medarbetare söker utveckling genom nya arbetsuppgifter är i grunden positivt och därför ska verksamheterna ha en struktur som gör att ny personal introduceras på ett bra sätt. Varje arbetsplats ska utveckla ett klimat där kreativitet och idéutveckling står i fokus och där det premieras på olika sätt. Kompetensutveckling är en nyckelfråga i en professionell organisation som Lerums kommun, som ska ha en samlad strategi för kompetensutveckling och fastställa ett inriktningsmål för hur mycket resurser som bör avsättas. Ett bra ledarskap är nödvändigt för att nå framgång och uppsatta mål i verksamheterna. Det är särskilt viktigt att de som väljer att ta ett chefskap i organisationen får kontinuerlig kompetensutveckling som ledare oh att det finns relevanta nätverk för chefer, för det är ofta ensamt som chef. Arbetet med att minska sjukfrånvaron ska fortsätta på bred front. Fokusområden och mål Kommunens lönepolicy ska bygga på att utbildning lönar sig - Tillämpa kompetenstrappor eller andra modeller för att tydliggöra personalens karriärvägar - Varje enskild chef ska ha goda möjligheter till friare lönesättning och att premiera duktiga medarbetare - Stimulera medarbetarnas innovationskraft, kreativitet och idéutveckling - All personal måste ges möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens. Därför behövs fler yrkesgrupper i kommunens verksamheter, exempelvis lärarassistenter - Kombinationstjänster mellan hemsjukvård/primärvård/sjukvård ska införas för att skapa förståelse för varandras organisationer och arbetssituation, och därmed bättre samverka och höja patientsäkerheten - Alla medarbetare ska erbjudas möjligheten att arbeta heltid - All tillsvidareanställd personal ska ha en relevant utvecklingsplan - En fortbildningsgaranti för kommunens legitimationsyrken ska införas - Fler karriärtjänster och fler karriärsteg med högre lön ska införas i förskolan, skolan och socialtjänsten - Medarbetare som har direktkontakt med invånarna ska utbildas i HBTQ-frågor - Öka kompetensen när det gäller hedersvåld och annat hedersförtryck 14

152 4 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Fas: Start Underlag + Beslut Beslut förverkligande Prioritering Resultaterar i: *Total ram *Beställning *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : Budgetförslag Antagen budget 15

153 5 Lerums totala ram Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. 16

154 Befolkning Den förväntade befolkningsutvecklingen brukar utgöra grunden för prognosberäkningen av kommunens förväntade skatte- och statsbidragsutveckling. Befolkningsutvecklingen ger indirekt även en första bild av periodens förväntade kostnadsökningar. Årligen sammanställs en ny befolkningsprognos som används för att kunna prognostisera skatte- och statsbidragsutveckling års befolkningsprognos visar en högre befolkningstillväxt än tidigare prognoser visat, med en årlig ökande tillväxttakt för planperioden. Befolkningsökningen prognostiseras nå sin kulmen år Denna ökade takt uppstår delvis på grund av takten på färdigställandet av nya bostäder i kommunen. Det finns dock en viss grad av osäkerhet i genomförandetakten av färdigställandet. Förvaltningen väljer därför att använda en något lägre och jämnare tillväxttakt för att prognostisera skatte- och statsbidragsutvecklingen Den uppräkningsprocent som används är 1,5 procent för hela planperioden. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 1,03% 1,27% 2,01% 1,38% 1,67% 1,91% 2,03% 1,85% Budgetuppräkningsprocent, drift och investeringar Källa: Lerums kommun befolkningsprognos ,50% 1,50% 1,50% 1,50% Den förväntade befolkningsökningen de kommande fem åren innebär inga stora förändringar i den totala strukturen för invånarna. Lerum kommer fortsätta att vara en relativt ung kommun befolkningsmässigt, med en medelålder strax över 39 år. Det är ett par år lägre än för landet i genomsnitt. Under perioden förväntas invånarantalet öka i så gott som samtliga åldersgrupper. I relativa tal sett ökar grupperna 80 år och äldre samt ungdomar år kraftigast med procent. Grupperna som ökar minst är de i åldrarna år samt år där ökningen är cirka 5 respektive 0 procent. De stora grupperna med barn 0-15 år och år förväntas öka med 8 till 10 procent de kommande fem åren. 17

155 Skatter och generella statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock väntas kulminera under år 2019 och med att det förväntas ske en uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att för Sverige som helhet riskerar ett glapp att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums uppdaterade intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling Den uppdaterade prognosen intäktsprognoser för skatte- och statsbidragsutveckling baserar på en genomsnittlig tillväxtprocent på 1,5 procent per år under hela planperioden. Prognos 4 maj Skatter Generella statsbidrag Summa Ökning mot tidigare utskickad Procentuell årlig ökning ramar 3,03 % 5,02 % 3,96 % 3,89 % 3,51 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per april justerad med egna antaganden om tillväxttakt. Lerums kommun har haft en period med en högre procentuell tillväxttakt än jämfört med rikets genomsnittliga ökningstakt. Mellan år 2016 och 2017 ökade Lerums skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. År 2018 prognostiseras den årliga ökningen mattas av till 3,0 procent för att åter tillfälligt öka år 2019 till förväntade 5,0 procent. Åren förväntas den årliga ökningen vara mellan 3,5 till 4,0 procent. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget totalt ligger mellan 3,6 till 3,2 procent under hela planeringsperioden. Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. 18

156 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 19

157 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för år 2019 uppgår 2019 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 19,8 respektive 18,6 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka år 2019 till kronor per invånare och år 2021 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till 69 20

158 682 kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms inte uppnås under perioden (se kapitel 8.2). I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 21

159 Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar. Detta får kännbara effekter för driften, bland annat via kapitalkostnadsökningar utfall invest budget invest Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan 22

160 garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. Förvaltningen kan välja att dela ut allt, eller undanta resurser från grundindex för riktade satsningar. År 2019 undantas riktade medel för 19 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor i arbetet med digitalisering, fem miljoner kronor som läggs centralt för under året kommungemensamma uppkomna behov, fyra miljoner för en ny form av samverkansinsatser mellan Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg och fem miljoner kronor för målgruppsanspassning. Posterna beskrivs utförligare nedan. Förslag på grundindex blir utifrån detta 2,8 procent. Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att fem miljoner kronor riktas mot detta arbete år Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna. 23

161 Lerum förändring 10 år år 1-19 år år år 75- Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför tre miljoner kronor till Sektor lärande och två miljoner kronor till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. Nyckeltal Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Utifrån den bild som nyckeltalen visar väljer förvaltningen att föreslå att fem miljoner kronor omfördelas till Sektor lärande från Sektor stöd och omsorg. Sektorsramar Totalt skulle detta innebära att sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2017 och år ram 2018 total justering mnkr total justering % ram 2019 Samhällsbyggnad ,0% 122 Lärande ,7% Stöd och omsorg ,4% 764 Stab och utveckling ,4% ,9%

162 Investeringar och nyupplåning Bakgrund Sedan år 2015 har den genomsnittliga planerade investeringsnivån i Lerums kommun stigit. Utfallet har i stort följt planeringen. Historiskt sett utfaller årligen cirka 80 procent av de planerade investeringarna. År 2017 var utfallet betydligt lägre, vilket i huvudsak berodde på att ett fåtal större investeringsprojekt senarelades. Tabellen nedan visar budget och utfall år 2008 till år För år 2018 visas antagen budget. För åren visas den bifogade bruttolistan över investeringar vilket utgör förvaltningens förslag. Bruttolistan baseras på en förväntad årlig tillväxttakt på 1,5 procent och speglar tydligt den prognostiserade ökade takten i befolkningsökningen under dessa år utfall invest budget invest Finansiellt mål Investeringstakten påverkas av kommunens finansiella mål och långfristiga skulder per invånare. För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Under denna period med en så stark förväntad tillväxt behöver vi prioritera så att befolkningstillväxt och investerar landar på en hållbar nivå för kommunens verksamheter. Det totala planerade investeringsutrymmet enligt bruttolistan uppgår totalt till 1,6 miljarder kronor. Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även framåt. Budgetmässigt år 2019 ligger den största satsningen på nya förskolor och skolutbyggnad i Gråbo, Floda och Lerum, samt idrottshallar. 25

163 En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas. Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden uppgick till kronor. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. Att investera för 1,1 miljarder kronor, kräver en nyupplåning på totalt 465 miljoner kronor. Att investera för 1,6 miljarder kronor kräver en nyupplåning på 985 miljoner kronor. Mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: Mnkr Budgeterad nyupplåning Låneskuld

164 8 Finansiella rapporter Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 Resultatreglering Reserverat utrymme 9 Summa Stab och utveckling Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster Summa

165 Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 96,5% 96,1% 96,1% Finansieringsbudget 28

166 Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. För övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar 29

167 Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

168 Investeringsbudget se bifogad bruttolista Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade Utbetalningar Projektbudget Utbetalningar Utbetalningar Utbetalningar Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt

169 Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd 16,0 Stillestorp 2019 Skiffervägen 16,0 Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 32

170 9 Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter -82,0-85,0-88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter -36,5-38,4-39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 33

171 Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Förskolor Förskola Öxeryd (4F) Behov finns i dag Inventarier förskola i Öxeryd Förskola Gråbo (4F) Behov finns i dag Inventarier fsk i Gråbo Nybyggnation Förskola Hallsås 16:1 (4F) Inventarier Hallsås förskola Ny fsk 600 Förskola Sjövik Kapacitetsökning, bland annat har mottagande av nyanlända ökat trycket Inventarier fsk Sjövik Nybyggnation 200 Förskola Tollered Planerad bostadsbyggnation Brännabben, F-6 anpassning Tollered skola Inventarier fsk Tollered Nybyggnation 400 Förskola Bäckamaden 2 Beroende på om det byggs bostäder eller ej 0 Inventarier Bäckamaden Ny fsk 0 Förskola Ekollonvägen Paviljonglösning där bygglov går ut nov Inventarier fsk Ekollonvägen Nybyggnation 300 Förskola Aspen strand Bostadsbyggande 0 Inventarier fsk Aspen strand 0 Olstorps förskola utbyggnad Kapacitetsökning Inv utb. fsk Olstorp Nybyggnation 200 Förskola Norra Lerum (4F) Pga utbyggnad av Norra Hallsås och Dergården 0 Inventarier fsk i N Lerum Nybyggnation 600 Förskola Bråta 0 Inventarier fsk Bråta Nybyggnation 0 Förskola Hede Ev bostadsbyggande 0 Inventarier fsk Hede Nybyggnation, ev fristående 0

172 SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Skolor S Lerum skolstruktur, åtgärder För att möta ett ökad elevantal och anpassning till ny skolstruktur Förstudie gymn./vuxenutb/kultursk Nytt gymnasium/vuxenutbildning Nuvarande gymnasium är utdömd. Kulturskolan behov av ändamålsenliga lokaler, för START/modersmål och vuxenutbildning 0 Inventarier Gymnasium Nybyggnation 0 Ombyggnad lokal, ers Häggen Bygglov går ut sommaren 2019, ombyggnationer alt hyra paviljonger Inventarier ers. Häggen Knappekullask/ny skola Hallsås Klarar ej elevkapaciteten, utredning pågår Inventarier Hallsås Nybyggnation 0 Torpskolan Om- och tillbyggnad Klarar ej elevkapaciteten, utredning pågår Inventarier Torpskolan Nybyggnation/ombyggnation 0 Lekstorpsskolan om- och tillbyggnad Utdömd lokaler, ny skolbyggnad klar senast sommaren Inventarier Lekstorpsskolan Nybyggnation/ombyggnation Floda/Tollered skolstruktur Ny skolstruktur (F-6) för att klara elevkapaciteten och avlasta Alléskolan Inventarier Floda skolstruktur Nybyggnation/ombyggnation Inventarier fsk Floda Nybyggnation 400 Östad skola, anpassning till F-6 F-6 på alla och avlasta Gråbo Inventarier Östad skola Nybyggnation/ombyggnation Skolutbyggnad Södra Lerum Belopp beror på åtgärd, ej utredd Utbyggnad Aspenässkolan Belopp beror på åtgärd, ej utredd SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Fritidsanläggningar

173 Idrottshall Gråbo Behov från skola och föreningsliv Inventarier Idrottshall Gråbo Kulturhus Politiskt beslut Inventarier Kulturhus Belopp saknas, svårt att uppskatta Idrottshall Dergården, inkl P-garage Inventarier Idrottshall Dergården Tennishall i Aspenområdet Ersätter nuvarande pga av rivning Renovering Vattenpalatset Renoveringen kan bli högre, ersättning ny simanläggning? Piren, Aspen Belopp beror på åtgärd, ej utredd Ridvägar Pågående nybyggnation, terrängbana Aspevallen Nybyggnation Vandringsleder och spår Nybyggnation Nytt konstgräs Flodala Utveckling av skateboardbana Nytt konstgräs LP-park Gråbo SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Boenden Särskilt boende för äldre Ersätta Höjden plus utökning av platser, totalt 100 platser. Kalkyl saknas. Klart 2023 men oklart vem som ska bygga. Boende enligt LSS Ej beslutat vad som ska göras SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Infrastruktur och belysning - löpande investeringar

174 Kollektivtrafik och hållbart resande Ökad trafiksäkerhet Tillgänglighetsanpassning gator och GC 500 Strategiska markförvärv Förprojekteringar 300 Utbyte av parkutrustning 250 Tillgänglighetsanpassning av lekplatser 500 Upprustning av enskilda vägar Bulleråtgärder Beläggningar vägar Belysning SUMMA Infrastruktur och belysning - planerade och pågående projekt GC-vägar enligt plan Plan finns tom Korsningar enligt plan Plan finns tom Projekt enligt plan Plan finns tom Stabiltetsåtgärder 500 SUMMA Infrastruktur och belysning - förslag nya projekt Bolins Torg Reinvestering i Alebäckskulverten Återställande av bussomläggningsplats Beslutade åtgärder enligt gestaltningsprogram Lerum C

175 Gång- och cykelbro i Lerum C Massaupplag Lekplats Stenkullen - större Lekplats Gråbo - större Errosionsskydd - översyn och höjning Errosionsskydd - Säveån - missionskyrkan - Floda Marksanering gamla skyttebanan Kommunens vattenöversikt Mot på E20 Typ av mot måste utredas, beläget mellan Hulan och Kastenhof Ny projekt efter 2021, enligt schablon 0 SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Fastighet - löpande Reinvesteringar installationer Säkerhet 500 Energiinvesteringar Verksamhetsanpassning SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Sektor SB - Övrigt Fordon och Maskiner IT-utveckling SB Utrustning kök Vid ny- och ombyggnad

176 Inventarier, samtliga kommunhus SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Sektor LÄR - Övrigt Konst 100 Inventarier, verksamheterna IT-utrustning Utöver det som kan leasas Övriga fritidsanläggningar Utveckling av badplatser 300 SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Sektor SO - Övrigt Funktionshinder LSS 700 Med. produkter, hjälpmedel 700 Utbyte IT-utrustning Utöver det som kan leasas 500 Digitalisering Trygghetslarm Äldreomsorg investering/inventarier Teknikinvesteringar 800 Övriga mindre ombyggnader 500 Myndighet mindre invest./invent. 100 HSL mindre invest./invent. 100 Ledning mindre invest./invent. 100 SUMMA

177 Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Stab och utveckling - Övrigt Kommungemensam IT-utrustning Reinvestering Office 365 Nyinvestering Förtroendevaldas Itutrustning Reinvestering, återkommande vart 4e år 60 Inventarier 150 SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 VA - Löpande Mindre VA-projekt/serviser Investeringar i övriga ledningsnätet Investeringar i vattenproduktionen Investeringar i nybyggnadsområden Investeringar i upprustningsområden Investeringar enligt VA-försörjningsplan Investeringar dagvattenupprustning SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 VA - planerade och pågående projekt Utbyggnad ombyggnad och ansl. etc Enligt 10-års plan Fordon och utrustning Enligt 10-års plan SUMMA Objekt Motiv Total kalkyl Budget 19 Renhållning

178 Löpande investeringar renhållning 500 Ny återvinningscentral Kalkylen bör ses över Renovering Hultet 0 SUMMA TOTALT Justering 20% TOTALT efter justering

179 Plan 20 Plan 21 0 Ej i planperioden

180 Plan 20 Plan Plan 20 Plan 21

181 Plan 20 Plan Plan 20 Plan 21

182

183 Plan 20 Plan Plan 20 Plan

184 Plan 20 Plan Plan 20 Plan

185 Plan 20 Plan Plan 20 Plan Plan 20 Plan Plan 20 Plan 21

186

187 Vänsterpartiets förslag Budget 2019 med plan

188 Budget 2019 med plan version Innehåll 1 Förord 4 2 Kommunens övergripande styrdokument 5 3 Vision Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Politisk viljeinriktning:... 7 Politiska inriktningsmål : Inriktningsmål 1: X Inriktningsmål 2: X Inriktningsmål 3: X Inriktningsmål 4: X Inriktningsmål 5: X Budgetmodell 8 6 Lerums totala ram 9 Omvärld... 9 Befolkning Skatter och statsbidrag Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Prisutveckling (KPI) God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Sektorsramar 15 2

189 Budget 2019 med plan Internränta Kapitalkostnader Löneutveckling Grundindex Central Budgetpost Digitalisering Målgruppsanpassning Nyckeltal Sektorsramar Investeringar och nyupplåning 18 Bakgrund Finansiellt mål Behov framåt Nyupplåning Finansiella rapporter 20 Driftsredovisning Resultatbudget Finansieringsbudget Balansräkningsbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 26 VA och renhållning

190 Budget 2019 med plan Förord Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld. Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet. Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla. För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla inte bara några få. Den samlade rikedomen i Sverige är större än någonsin. Möjligheterna att skapa ett gott liv för alla oss som lever här borde vara stora. Trots detta är det många som inte får ta del av den ekonomiska framgången. Vi kan inte bygga jämlikhet genom att skylla på flyktingar, eller genom att sänka lönerna och höja hyrorna. Vi kan inte ställa om samhället och rädda klimatet utan att utmana de ekonomiska intressen som bygger på olje- och kolberoende. För oss hänger ideologi och praktik ihop. Vi är bättre på att bygga ett jämlikt samhälle för att vi är socialister. Vi är bättre på att skapa rättvisa mellan kvinnor och män för att vi är feminister. Vi är antirasisterna som alltid finns på plats för att säga emot, protestera och visa på andra förklaringar när rasistiska åsikter ventileras. För att skapa jämlikhet måste vi ha en politik och konkreta förslag som faktiskt når målet. Samhällen ändras hela tiden. Lerum ska vara en kommun där vi möts som medmänniskor och jämlikar. Ett samhälle för alla inte bara några få..2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild

191 Budget 2019 med plan Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på år framåt i tiden. När den kommande översiktsplanen antagits är tanken att den ska ersätta Målbild 2040 som övergripande styrdokument. Budget Utifrån mandatperiodsdokumentet ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa Kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. 5

192 Budget 2019 med plan

193 -2021 Budget 2019 med plan Politisk vilja och inriktning för mandatperioden Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva börja övergången till sex timmars arbetsdag - Minskad sjukfrånvaro - Alla ska kunna ha ett tryggt jobb - Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter återupprätta den jämlika skolan - Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen - Någonstans att bo inte en skuldfälla - Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde inte rädsla och repression - Kultur för alla inte bara några få - Du ska kunna lita på välfärden Alla kan få möjlighet att arbeta och tid att leva börja övergången till sex timmars arbetsdag Vi måste bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg. Ett arbetsliv där alla ryms och där inte stora grupper hamnar utanför. Ett arbetsliv där det är självklart att vi vet våra scheman i god tid och inte tvingas vänta vid telefonen på tillfälliga inhopp. Vi behöver en stark arbetsrätt, en livaktig fackföreningsrörelse och förkortad arbetstid. Vänsterpartiet vill påbörja övergången till sex timmars arbetsdag. Sverige har, oavsett konjunktur, inte haft full sysselsättning på mer är 25 år. Vi en allt skarpare uppdelning av människor som arbetar för mycket och människor som arbetar så lite att de knappt kan försörja sig eller inte alls får jobb. Istället för arbetsglädje och utveckling sliter många ut sig långt före pensionen. Vänsterpartiet är stolt över att ha drivit på för många försök med kortad arbetstid. De visar att det är praktiskt genomförbart och ger stora vinster för hälsa och arbetsklimat. Förkortad arbetstid måste införas stegvis och kombineras med stora insatser för utbildning i bristyrken. För att börja förbereda övergången vill vi starta direkt efter valet 2018 med en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats inom varje kommun och landsting/region. Under mandatperioden vill vi också ta de första besluten om att börja korta normalarbetstiden. 7

194 Budget 2019 med plan (Text politisk viljeinriktning.) Minskad sjukfrånvaro Forskning visar att det finns positivt samband mellan kortare arbetstid, bättre upplevd hälsa och lägre sjukfrånvaro Alla ska kunna ha ett tryggt jobb Full sysselsättning ska vara målet för den ekonomiska politiken. Vårt mål är att alla som har möjlighet att arbeta ska kunna göra det. En trygg inkomst ger människor större frihet. Den svenska arbetsmarknaden är delad. Många kan inte få ett arbete samtidigt som det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Då behövs bland annat nödvändiga stora samhällsinvesteringar och en god tillgång till en bra utbildning för unga och många möjligheter till högre utbildning och kvalificerade yrkesutbildningar även för vuxna Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter återupprätta den jämlika skolan Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet - det handlar också om allas rätt till bildning. Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter - inte ett förstelnat klassamhälle Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen Vi vet att klimatförändringarna inte går att avvärja med individuella insatser, sopsortering och miljömedveten konsumtion, utan det krävs samhälleliga förändringar. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. Vänsterpartiet har en plan för ett fossilfritt Sverige. Vi vill ha nollutsläpp till Det är en nödvändig omställning som måste ske snabbt, i nära samarbete med miljö- och klimatrörelsen och genom gemensamma beslut. Vi vill att Sverige följer Kina och Tyskland i omställningen till sol- och vindkraft och beslutsamt ställer om transporter, bostäder, livsmedelproduktion och industri. Vi vill ställa om Sverige för att minska utsläppen. Bostäder behöver renoveras, transporter måste ställas om, ny järnväg byggas och fler investeringar i förnybar energiproduktion måste göras. Utsläppen från livsmedelskonsumtionen ska minskas genom minskad köttkonsumtion och ökade satsningar på hållbar växtbaserad mat 8

195 Budget 2019 med plan Någonstans att bo inte en skuldfälla Alla människor behöver någonstans att bo. Tak över huvudet, värme och skydd när det är kallt eller regnar, utrymme att ha sina saker. Men också plats att förverkliga sina drömmar, en lugn plats att göra läxor eller bara ta det lugnt efter jobbet. Idag är det många som inte kan flytta hemifrån eller skaffa större bostad när de bildar familj. Eller så tvingas de starta sina unga liv med att belåna sig långt över vad de klarar av. Bostadsmarknaden präglas av brist, enorma kostnader och stora risker. Bakgrunden är många år av slapphänt politik och misslyckat marknadstänkande. Nu behöver vi ta makten över Sveriges byggande. Det viktigaste är att vi bygger hyresrätter som folk har råd att bo i Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde inte rädsla och repression Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital Kultur för alla inte bara några få - Kultur är ingen lyx. Den är en av människans djupaste behov, nödvändig för att få oss att skratta, gråta och tänka efter. Kultur är inte heller främst en exportindustri - den är till för alla, inte bara några få. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Riksteatern och turnerande utställningar ska nå ut i alla hörn av landet. Stora sportevenemang ska sändas i kanaler som alla har tillgång till. De ickekommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur måste bli fler. Vårt mål är att Kulturskolan för barn ska göras kostnadsfri före år Offentliga stöd ska inte styras av efterfrågan. Kulturpolitiken ska utgå från en helt annan logik Du ska kunna lita på välfärden Att välfärden fungerar är en förutsättning för många människors frihet. Det ska gå att lita på att ditt barn möter trygghet i skolan, att dina föräldrar får värme och omsorg på äldreboendet och på att du får bästa möjliga vård när du mår dåligt. En stark och bra välfärd som finansieras gemensamt genom skattesystemet är också ett fundament i ett jämlikt samhälle. Det omfördelar resurser från rik till fattig. Det omfördelar mellan olika faser i livet. Det omfördelar mellan olika delar av Sverige. Genom socialförsäkringssystemen garanteras vi alla en trygghet genom hela livet, oavsett plånbok. Det handlar förstås mycket om resurser en stark välfärd kräver utbildad personal, tillräcklig bemanning och anständiga löner. Men det handlar också om att de senaste decennierna präglats av kortsiktighet, dålig samordning och krångliga marknadsinspirerade mätsystem som begränsar välfärdens arbetare att göra sitt jobb. 9

196 Budget 2019 med plan Vår utgångspunkt är väldigt enkel: välfärden är till för oss alla inte för att ge vinst åt ägare. Vänsterpartiet är inte bara det parti som drivit debatten om vinsterna i välfärden. Vi är också det parti som med trovärdighet kan ta oss an bristerna i den offentliga välfärden. 5 Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv och kan beskrivas i ett antal faser. Den första fasen är startfasen då kommunen utifrån december månads skatteunderlagsprognos, framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL sammanställer den förväntade totalramen för planperioden. Utifrån den totala ramen beräknas verksamhetens totala ramar fram i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den påföljande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget och respektive sektors ramar kommande år. Arbetet pågår fram till boksluts och budgetberedningen, vilket är ett tillfälle i februari kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva boksluts-och budgetberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som boksluts och budgetberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen tas ett budgetförslag fram. Arbetet pågår fram till april 2018 och resulterar i förvaltningens utkast till förslag till budget. Förslaget överlämnas i år formellt 11 april till de politiska partierna för eventuella ändringar eller omprioritering. År 2018 är ett valår, vilket påverkar beslutsfasen. Kommunstyrelsen fattar i år beslut om ett förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i november dec17/jan18 Feb/mars 18 apr/maj 18 jun/jul18 aug/sep 18 okt/nov 18 Dec 18 Start Underlag + Beslut Beslut Prioritering förverkligande *Total ram *Beslutsunderlag *förvaltningens förslag *Ksbeslut : * Kfbeslut : 10

197 Budget 2019 med plan *Beställning Budgetförslag Antagen budget Budget 2019 med plan : Budgetprocessen och dess faser Period: Fas: Resultaterar i: 6 Lerums totala ram Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling, statistiska nyckeltal, omvärldsanalys och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är viktiga faktorer. I kommunens omvärldsrapport lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2019 års budget har försörjningskvoten till följd av åldrande befolkning, ökad urbanisering och digitalisering, varit särskilt i fokus. Åldrande befolkning Den äldre delen av befolkningen i Sverige och i flertalet andra länder i västvärlden fortsätter att öka både i antal och i andel. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. Mycket beror detta på att vi lever längre, i Sverige i genomsnitt snart 90 år. Göteborgsregionens andel äldre i jämförelse med andelen personer i arbetsför ålder fortsätter öka vilket leder till större omsorgsbehov och ökade kostnader i båda ändar av åldersspannet. Den statliga etableringsersättningen till nyanlända upphör efter två år och för dem som inte kommit i sysselsättning uppstår ett behov av försörjningsstöd som initialt ökar kommunens kostnader för integration vid sidan av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Urbanisering och befolkningsökning Urbanisering är en stark global trend och 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt särskilt i närhet till knutpunkter och stationer. Lerum samverkar med övriga kommuner runt Göteborg för att regionen ska vara attraktiv samtidigt som den utvecklas i en hållbar riktning. Lerum ansvarar för sin del av regionens mål för 11

198 Budget 2019 med plan befolkningstillväxt och därför behövs bibehållen eller ökad byggtakt för bostadsförsörjningen. Hållbarhet, digitalisering och innovation De kostnadsgap som väntar välfärdssektorn kan bland annat bemötas med ökad digitaliseringstakt vilket på sikt kan medföra effektivisering och besparingar. Samtidigt förutsätter detta digital infrastruktur, organisationskultur och processer som fungerar med utvecklingsarbetet. Arbetet med att på allvar påbörja resan mot en digitaliserad, förenklad och förbättrad verksamhet synliggörs i förvaltningens förslag i och med en satsning av totalt fem miljoner kronor i budgetmedel för ett kommungemensamt arbete. Utifrån ett visionsperspektiv behövs alltjämt ett aktivt hållbarhetsarbete, inte minst satsningar för ökad social hållbarhet. Innovationstakten i kommunens verksamheter, i samverkan med akademin samt privat och idéburen sektor behöver öka för att bidra med lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Befolkning Befolkningsutvecklingen är grunden för kommunens erhållna skatteintäkter. Varje år görs prognos av befolkningsutvecklingen för att kunna planera verksamheten. Tabellen nedan är uppdaterad med faktiskt utfall för år 2017, men prognosen för åren är samma prognos som användes till budget 2018 i avvaktan på den nya befolkningsprognosen som presenteras i slutet av april. Befolkningsutveckling Prognos 31/12, antal ökning mot föregående år, antal ökning mot föregående år, procent 2,0 % 0,6 % 1,3 % 1,2 % 1,3 % 1,2 % Källa: Lerums kommun, Befolkningsprognos 2017 samt uppdaterat utfall för år 2017 Skatter och statsbidrag Kommunens främsta inkomstkälla är skatter och generella statsbidrag. Skatter och generella statsbidrag påverkas av befolkningsökning och av konjunktur. Lerums kommun följer SKLs prognoser, men gör en egen bedömning med hjälp av en egen befolkningsprognos. Svensk ekonomi är sedan några år tillbaka inne i en högkonjunktur, som dock kulminerar under år 2019 och med att det förväntas ske en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de växande behov av skola, vård och omsorg, som en snabb befolkningsutveckling för med sig. Nedan framgår Lerums intäktsprognoser för skatter och statsbidrag mnkr

199 Budget 2019 med plan Skatter Generella statsbidrag Summa Procentuell ökning 3,03 % 4,24 % 3,70 % 3,61 % 2,67 % Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos per feb justerad med egna antaganden om befolkning Ökningstakten för Lerums kommun mattas av något jämfört med tidigare års ökningstakt. Mellan 2016 och 2017 ökade skatter och generella statsbidrag med 6,2 procent. Till år 2018 prognostiseras ökningen till 3,03 procent och fortsätter sedan med den lite lägre takten på årliga ökningar. Det kan jämföras med riket, där ökningstakten i skatteunderlaget ligger mellan 3,6 3,2 procent. Bruttonationalprodukt (BNP) och konjunktur Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därmed inverkan på Lerums ekonomiska utveckling. Således påverkar den planeringen. BNP Procentuell utveckling 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 18:5 ( ) BNP förväntas fortsätta utvecklas med minskande procentuell ökning under hela perioden år Den tidigare pågående högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKLs bedömning är att BNP växer med närmare 3 procent Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre. Svensk BNP bedöms växa något långsammare Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. År 2019 förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som inte längre kan växa i samma takt. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent

200 Budget 2019 med plan Prisutveckling (KPI) Konsumentprisindex (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognostiserar följande procentuella förändringar av KPI. KPI SKL KI ,8 1, ,6 1, ,3 2, ,9 2, ,6 2,7 Källa: Prognosjämförelser per på Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI för år Dock skriver SKL upp prognosen marginellt för år Prisutvecklingen inom verksamheterna hanteras inom det totala index som ramarna skrivs upp med. 14

201 Budget 2019 med plan God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under har kommunen haft en god resultatutveckling på 104 miljoner kronor år 2014, 69 miljoner kronor år 2015 och 85 miljoner kronor år År 2017 landar resultatet på något lägre på 48 miljoner kronor De höga resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2018, justerad för balanspostförändring från år 2017, uppgår till 20,7 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt beräkningar baserade på nettoinvesteringar för totalt 1,1 mnkr år uppgår 2019 års soliditet till 20,5 procent. Soliditeten under planåren 2020 och 2021 beräknas uppgå till 21,2 respektive 21,9 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden enligt nuvarande beräkningar. 15

202 Budget 2019 med plan Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2017 till kronor. Enligt gränsvärdet för vad beslutade finansiella nyckeltalen tillåter investeringsbudgeten beräknas den externa upplåningen att öka år 2019 till kronor per invånare och år 2021 beräknas långfristiga skulder per invånare uppgå till kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms därmed uppfyllas under perioden. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budgetförslaget innebär ett resultat på 50 miljoner kronor år 2019, 56 miljoner kronor år 2020 samt 52 miljoner kronor år för Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2019 och 97,8 procent år 2020 samt 98,0 procent år Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod ( ) uppgår till 97,6 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden uppgår till 98,1 procent. Kommunens mål/riktpunkt vad avser en nettokostnadsandel om 98,0 procent under en 10 årsperiod uppfylls vid planperiodens slut då nettokostnadsandel förväntas uppgå till 97,6 för 10 årsperioden. 16

203 -2021 Budget 2019 med plan Sektorsramar Hittills har beskrivits vilka förutsättningar som ligger till grund för beräkningen av Lerums totala ram. Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto verksamhetens nettokostnadsförändringar Budgeterat resultat Nästa moment är att fördela ramen mellan förvaltningens sektorer. Förvaltningens förslag på sektorsramar utgår från följande antaganden och bedömningar: Internränta SKL ger årligen förslag på internränta vilken återspeglar den totala genomsnittliga lånekostnaden för hela kommunsektorn. År 2019 bedöms upplåningskostnader vara lägre än de fasträntelån som förfaller. Det leder till förväntan om att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. SKL föreslår därmed en sänkning av den generella internräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 procent till 1,5 procent. Det är viktigt att varje kommun gör en egen bedömning av genomsnittlig räntekostnad för extern upplåning. Lerums kommuns tidigare års bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent är under revidering. Bedömningar bygger på en egen prognos av kommunens upplåningskostnader och kommer senare under våren Kapitalkostnader Lerums kommuns planerade investeringstakt ökar och får effekter för driften bland annat via kapitalkostnadsökningar budget investeringar Samtliga verksamheter hanterar ökade kapitalkostnader via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. 17

204 Budget 2019 med plan Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen vad gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utöver den årliga löneöversynen - utan garanterade löneökningar för medarbetare - påverkas Lerums kommun av marknadsläget och möjligheterna att rekrytera. Prognoserna visar på fortsatt bristande tillgång på de kompetenser som kommunen efterfrågar, vilket rimligtvis också kommer påverka löneutvecklingen. Samtliga löneökningar hanteras via antingen effektiviseringar och/eller indexuppräkning av ram. Grundindex I arbetet med att skapa ramar för varje sektor finns ett flertal moment. Det första som sker är att förvaltningen tar fram ett förslag på grundindex. Grundindex är en indexuppräkning av samtliga sektorers befintliga ramar Grundindex är lika för alla sektorer. Grundindex är inte tänkt att täcka samtliga kostnadsökningar mellan åren, utan är ett komplement ihop med effektiviseringar och verksamhetsförändringar, för att möta kommande års kostnadsutveckling. Förvaltningen kan välja att dela ut allt, eller undanta resurser från grundindex för riktade satsningar. År 2019 undantas riktade medel för 19 miljoner kronor. Det handlar om fem miljoner kronor i arbetet med digitalisering, fem miljoner kronor som läggs centralt för under året kommungemensamma uppkomna behov, fyra miljoner för en ny form av samverkansinsatser mellan Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg och fem miljoner kronor för målgruppsanspassning. Posterna beskrivs utförligare nedan. Förslag på grundindex blir utifrån detta 2,8 procent. Central Budgetpost I samband med att grundindex beräknas måste ställningstagande tas om det ska finnas budget för centrala, gemensamma poster som inte tillfaller en specifik sektor. En sådan är budget för resultatreglering. År 2019 är detta den enda post som budgeteras central. Enligt antagen anvisning ska budgetmedel årligen avsättas centralt för resultatreglering. År 2019 bedöms denna nivå till tre miljoner kronor. Digitalisering Digitalisering är ett arbete som behöver göras gemensamt med en central styrning som driver utvecklingen på flera parallella spår mot de mål som kommer att definieras under år För att på ett effektivt sätt kraftsamla resurserna kring arbetet föreslås att fem miljoner kronor riktas mot detta arbete år Målgruppsanpassning Tidigare har beskrivit hur befolkningsprognosen totalt påverkar Lerums kommuns ramar. Den befolkningsökning som ger ökade skatteintäkter kan brytas ned till olika åldersgrupper. På tio års tid ligger följande förväntade förändringar av de olika ålderskategorierna. 18

205 Budget 2019 med plan Lerum förändring 10 år 0 år 1 19 år år år 75 Det står klart att flera av grupperna ökar, men att gruppen unga och äldre ökar allra mest. Förvaltningen föreslår därför tre miljoner kronor till Sektor lärande och två miljoner kronor till Sektor stöd och omsorg som riktas direkt till sektorernas verksamheter, för att bemöta det ökade behov av välfärd som uppstår i och med befolkningsökningen. Nyckeltal Under år 2017 arbetade Lerums kommun med att ta fram bilder av kommunen via officiella nyckeltal. Nyckeltalen jämför Lerum med andra kommuner och visar hur våra kostnader och verksamheter utfaller i relation till andra. Sammanfattnings visade nyckeltal för standardkostnader (som baseras på utfall år 2016) att Sektor stöd och omsorg ligger högre än andra kommuner exempelvis vad gäller äldreomsorgen. Sektor lärande ligger däremot lägre än andra kommuner exempelvis vad gäller kostnader inom gymnasieundervisningen. Utifrån den bild som nyckeltalen visar väljer förvaltningen att föreslå att fem miljoner kronor omfördelas till Sektor lärande från Sektor stöd och omsorg. Sektorsramar Totalt skulle detta innebära att sektorernas ramar justeras på följande sätt mellan år 2017 och år ram 2018 total justering mnkr total justering % ram 2019 SB ,9% 142 lär ,7% SO ,4% 779 SOU ,0% ,5%

206 Budget 2019 med plan Investeringar och nyupplåning Bakgrund Sedan år 2015 har den planerade investeringsnivån höjts till nuvarande högre nivå. Normal, historiskt sett, är att procent av budgeterade investeringar också faller ut. År 2016 förbrukades dock hela investeringsbudgeten men år 2017 var skillnaden mellan budgeterade investeringar och utfall betydligt större vilket i huvudsak berodde på att två större investeringsprojekt senarelades utfall invest budget invest Finansiellt mål För att uppfylla beslutat finansiellt mål för långfristiga skulder per invånare medges ett totalt utrymme på 1,1 miljarder kronor år Behov framåt Investeringsbudget i Lerums kommun omfattar både pågående investeringar och förslag på tänkbara framtida investeringar i verksamhetslokaler och övrigt. Investeringsbudget baseras till stor del på senast antagen lokalresursplan. Enligt nuvarande lokalresursplan kommer satsningar på nya förskolor och skolor vara påtaglig åren och även framåt. Budgetmässigt år 2019 är det ensamt allra största projektet ny idrottshall med garage vid Lerums gymnasium. En följd av investerande i verksamhetslokaler är att även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av det totala behovet baserat på beräkningar gjorda utifrån antaganden av investeringskalkyler bifogas rapporten. Denna bilaga överskrider utrymmet för att uppfylla finansiella målet långfristiga skulder per invånare och utgör inte förvaltningens förslag utan är en bruttolista utan prioriteringar. Av den anledningen återfinns ingen tabell i budgetdokumntet över investeringsbudget

207 Budget 2019 med plan Nyupplåning Den genomsnittliga nettoinvesteringen per invånare under perioden uppgick till kr. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden av investeringar uppgick under perioden till ett genomsnitt av 73 procent. Att investera för 1,1 miljarder kronor, vilket utgör gränsen för att uppfylla finansiella målet långfristiga skulder per invånare de tre kommande åren kräver en nyupplåning på totalt 465 miljoner kronor. mnkr Budgeterad nettoinvestering Budgeterad nyupplåning Ger följande utveckling av den totala låneskulden: mnkr Låneskuld Budgeterad nyupplåning Finansiella rapporter Driftsredovisning Verksamhet (mnkr) VP Budget Budget Budget Skattefinansierad verksamhet Kapitalkostnadsökning 3 10 Resultatreglering Reserverat utrymme Summa Stab och utveckling

208 Budget 2019 med plan Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg Summa Finansförvaltningen varav jämförelsestörande poster summa Resultatbudget VP Budget Budget Budget (mnkr) Drift Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Nettokostnadsandel 97,9% 97,9% 97,7% 98,0% 22

209 Budget 2019 med plan Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Drift Årets resultat Justering för av och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar Förändring förråd och lager Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder Förändring likvida medel drift Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljning materiella anläggningstillgångar Förvärv exploateringstillgångar Övriga ej rörelsepåverkande poster Förändring likvida medel investeringar Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Förändring likvida medel finansiering Förändring av likvida medel

210 Budget 2019 med plan Balansräkningsbudget justerad * Budget Budget Budget (mnkr) budget Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Investeringsbudget Det finns inget prioriterat förslag, se bifogad bruttolista 24

211 Budget 2019 med plan Budgeterade Verksamhet Utbetalningar 2018 Stab och utveckling sektor Lärande sektor Stöd och omsorg sektor Samhällsbyggnad varav Total Projektbudget Budgeterade Utbetalningar 2019 Budgeterade Utbetalningar 2019 Budgeterade Utbetalningar 2019 Kommunala verksamhetslokaler Lärande inkl fritid Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg Kommunala verksamhetslokaler Övriga Infrastruktur Belysning 500 Sektorinvesteringar SB VA/Renhållning Totalt % totalt Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2018 Öxeryd Stillestorp 16, Skiffervägen 16,0 25

212 Budget 2019 med plan Lilla Bråta Herrgårdsbacken Norra Hallsås 2020 Resecentrum Floda centrum blå torget 16, ,0 Floda Centrum Missionskyrkan Gråbo Centrum 10 Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) VA Totala intäkter 82,0 85,0 88,0 Totala kostnader 84,8 87,8 90,8 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) Renhållning Totala intäkter 36,5 38,4 39,5 Totala kostnader 37,0 38,9 40,0 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 26

213 Budget 2019 med plan

214 Köp av fastighet Ryd 1:79 KS Sida 9 av 95

215 PROTOKOLL Mötesdatum Kommunstyrelsen 139 Köp av fastighet Ryd 1:79 KS Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar godkänna ett köp av fastigheten Ryd 1:79 för kronor av Göteborg stad. Sammanfattning Lerums kommun hyr idag fastigheten Ryd 1:79 av Göteborg stad. Fastigheten fungerar som tillfällig bostad för personer som anvisats till kommunen. Göteborg stad har erbjudit Lerums kommun att förvärva fastigheten för kronor. Förvaltningen har låtit en auktoriserad värderare värdera fastigheten. Fastigheten värderades till kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om köp av Ryd 1:79 Värderingsrapport Ryd 1:79 Köpeavtal Ekåsa Ryd 1:79 Förslag under sammanträdet Ordförande Dennis Jeryd (S) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar enligt förvaltningens förslag. Ralf Dahlgren (SD) föreslår kommunstyrelsen att inte godkänna köp av fastigheten Ryd 1:79 för kronor av Göteborg stad. Beslutsgång Ordförande Dennis Jeryd (S) ställer förvaltningens förslag mot Ralf Dahlgrens (SD) förslag. Han finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Ralf Dahlgren (SD) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Ralf Dahlgren (SD) vill att följande läggs till protokollet: SD reserverar sig mot köp av fastigheten Ryd- Ekåsa. Syfte och mål för framtiden framkommer inte i handlingarna. SD tycker att 12,5 miljoner kan användas till annan verksamhet. Christian Eberstein (KD) vill att följande läggs till protokollet: Signatur justerare Utdragsbestyrkande Sida 101 av 95 2

216 PROTOKOLL Mötesdatum Kommunstyrelsen Kristdemokraterna anser att köpet är strategiskt riktigt och förordar att Lerums kommun äger fastigheten istället för Göteborgs stad. Beslutet skickas till Johanna Ek Wahlqvist, enhetschef samhällsbyggnad Boris Damljanovic, konsult Hanna Barkstedt, konsult Signatur justerare Utdragsbestyrkande Sida 112 av 95 2

217 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Datum Dnr KS Johanna Ek Wahlqvist Johanna.Wahlqvist@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om köp av fastighet Ryd 1:79 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar godkänna ett köp av fastigheten Ryd 1:79 för kronor av Göteborg stad. Sammanfattning Lerums kommun hyr idag fastigheten Ryd 1:79 av Göteborg stad. Fastigheten fungerar som tillfällig bostad för personer som anvisats till kommunen. Göteborg stad har erbjudit Lerums kommun att förvärva fastigheten för kronor. Förvaltningen har låtit en auktoriserad värderare värdera fastigheten. Fastigheten värderades till kronor. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 12 av 95

218 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Datum Dnr KS Bakgrund För att tillgodose behovet av bostäder för personer med permanent uppehållstillstånd som anvisats till Lerums kommun hyr kommunen fastigheten Ryd 1:79, även kallad Ekåsa, av Göteborg stad. Fastigheten tillgodoser både ett kortsiktigt behov av tillfälliga bostäder men är också ett strategiskt förvärv som skulle kunna utvecklas i framtiden genom detaljplanering. Göteborgs kommun har erbjudit kommunen att förvärva fastigheten för kronor. Förvaltningen har låtit en auktoriserad värderare värdera fastigheten och denna har kommit fram till ett värde om kronor. Björboholm översiktskarta. Fastigheten Ryd 1:79 markerad i blått Sida 13 av 95

219 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Datum Dnr KS Björboholm, detaljkarta. Fastigheten Ryd 1:79 markerad i blått. Ekonomi Kommunens utgift blir kronor för förvärvet av fastigheten Ryd 1:79. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Nej Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Påverkar inte målen Sida 14 av 95

220 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Datum Dnr KS Bedömning Förvaltningen bedömer värdet vara rimligt mot marknaden. Tidplan Förvärvet kan genomföras omgående efter beslut i fullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om köp av Ryd 1:79 denna handling Värdering KS Köpeavtal KS Beslutet ska skickas till Johanna Ek Wahlqvist, enhetschef samhällsbyggnad Boris Damljanovic, konsult Hanna Barkstedt, konsult Sektor samhällsbyggnad Annika Sjöberg Sektorchef Johanna Ek Wahlqvist Enhetschef Mark och exploatering Sida 15 av 95

221 VÄRDERINGS- UTLÅTANDE RYD 1:79 Dämsjövägen 5, BJÖRBOHOLM, Lerum 25 januari 2018 NEWSEC ADVICE AB Sida 16 av 95

222 RYD 1:79, LERUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET 1.1 Uppdragsgivare och syfte 1.2 Värdetidpunkt 1.3 Värderingsstandard 1.4 Värderare 1.5 Förutsättningar 1.6 Övrigt 2 UNDERLAG 2.1 Besiktning 2.2 Övriga underlag och källor 3 BESKRIVNING AV VÄRDERINGSOBJEKTET 3.1 Allmänna uppgifter 3.2 Läge 3.3 Ägarförhållanden 3.4 Tomt 3.5 Planförhållanden 3.6 Servitut 3.7 Taxeringsvärden 3.8 Byggnad 3.9 Uthyrbar area 4 EKONOMISK REDOVISNING 4.1 Hyresintäkter 4.2 Större hyresgäster 4.3 Vakans/hyresrisk 4.4 Kostnader för drift och underhåll 4.5 Fastighetsskatt 4.6 Belåning 5 VÄRDEBEDÖMNING 5.1 Marknadsvärde 5.2 Ortprisanalys Samhällsfastigheter, Sverige 5.3 Kassaflödesanalys 5.4 Känslighetsanalys 5.5 Slutbedömning Bilagor Fastighetsdatablad Kassaflödesprognos/nuvärdeberäkning Hyreslista Foton, Karta Utdrag ur fastighetsdatasystemet Allmänna villkor för värdeutlåtande DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC Sida 17 av 95

223 1 UPPDRAGET 1.1 Uppdragsgivare och syfte Av Lerums Kommun, genom Boris Damljanovic, har undertecknat företag erhållit uppdraget att bedöma marknadsvärdet av ovan rubricerade objekt. Värderingen skall användas i samband med interna överväganden. 1.2 Värdetidpunkt Värdetidpunkt är 25 januari Värderingsstandard Uppdraget utförs i enlighet med IVS och RICS värderingsstandard (upplaga 2017 Global). 1.4 Värderare Uppdraget har utförts av värderare som agerar oberoende och med fullgod kompetens och marknadskännedom för att utföra uppdraget. Värderingen utförs av oberoende extern värderare (external valuer) så som definierad i RICS Red Book. Newsec har dock inte rollen som External Valuer så som definierad av regelverket för Alternative Investment Fund Managers Directive (AIFMD) eller motsvarande lokal lagstiftning. 1.5 Förutsättningar För uppdraget gäller bilagda Allmänna villkor för värdeutlåtande om ej annat framgår nedan. Värdebedömningen gäller under förutsättningen att mark eller byggnader inom värderingsobjektet inte är i behov av sanering eller att det föreligger någon annan form av miljömässig belastning som exempelvis kan innebära att ett efterbehandlingsansvar eller någon annan påföljd enligt miljöbalken kan komma ifråga. 1.6 Övrigt Newsec har under de senaste två åren inte utfört en marknadsvärdering av det aktuella värderingsobjektet. Newsec känner inte till någon intressekonflikt i samband med detta uppdrag. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 1 Sida 18 av 95

224 2 UNDERLAG 2.1 Besiktning Översiktlig besiktning utfördes av undertecknad tillsammans med representant för fastighetsägaren, då ett urval lokaler samt allmänna utrymmen besiktigades. Utförd besiktning är ej av sådan omfattning att den kan läggas till grund för talan enligt 4 kap Jordabalken. 2.2 Övriga underlag och källor Hyresdebiteringslista Uppgifter om drift- och underhållskostnader Uppgifter om vakanser Datscha Utdrag ur fastighetsdatasystemet Ortsprismaterial Uppgifter om outnyttjade byggrätter Muntlig information från fastighetsskötare Någon mer ingående kontroll, än en ren rimlighetskontroll, av om de lämnade uppgifterna är korrekta har ej skett. 3 BESKRIVNING AV VÄRDERINGSOBJEKTET 3.1 Allmänna uppgifter Värderingsobjekt Ryd 1:79 Fastighetstyp Flyktingboende Adress Dämsjövägen 5 Område/stadsdel Björboholm Kommun Län 3.2 Läge Lerum Västra Götaland Värderingsobjektet ligger i Björboholm ca 30 km nordost om centrala Göteborg och ca 10 kom nordost om centralorten Lerum. Kommersiell service finns närmast i samhället Gråbo, 6 kilometer där ifrån. Kollektiva kommunikationer finns i form av buss. Gångavstånd till närmaste busshållplats är cirka 150 meter. Omgivningen utgörs av villabebyggelse och sjön Mjörn. Läget bedöms som något perifert. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 2 Sida 19 av 95

225 3.3 Ägarförhållanden Lagfaren ägare är Göteborgs Kommun (org nr ), som innehaft värderingsobjektet sedan Tomt Värderingsobjektet omfattar en areal om m² och innehas med äganderätt. Tomten är kuperad och den obebyggda delen är främst gräsbevuxen eller grus. 3.5 Planförhållanden För värderingsobjektet gäller följande planer. Datum Plan Byggnadsplan: Del av Björboholms Samh Akt nr 15-STY-1840 Befintlig bebyggelse bedöms i huvudsak överensstämma med gällande planbestämmelser för området. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 3 Sida 20 av 95

226 3.6 Servitut Enligt FDS-utdrag per finns inga servitut inskrivna på fastigheten. 3.7 Taxeringsvärden Värderingsobjektet har i allmän fastighetstaxering taxerats med typkod 823, specialenhet, vårdbyggnad. Därmed är fastigheten inte åsatt något taxeringsvärde. 3.8 Byggnad På fastigheten finns två byggnader uppförda mellan åren 1968 till Byggnaderna uppfördes från första början som behandlingshem men har sedan dess utgjort en internatskola. Huvudbyggnaden om kvm utgör idag ett boende och andra byggnaden om 580 kvm är en tidigare skola. Huvudbyggnaden är uppförd i suterräng och den andra är uppförd på platta på mark. Stommarna i byggnaderna är av betong och tegel och fasaden är av trä. På yttertaket ligger det papp och fönsterna är träfönster med till största delen 2-glas samt vissa utbytta till 3-glas. Huvudbyggnaden omfattar sammanlagt 23 rum samt gemensamhetsutrymmen som kök, uppehållsrum, en mindre idrottshall, med mera. Varje rum har egen toalett men duschar är gemensamma i korridorerna. I byggnaden ligger det genomgående plastmatta på golvet och väggarna är målade eller målad vävtapet. Det gemensamma köket är utrustat med tre spisar, microvågsugnar, diskmaskin samt kyl och frysar. Lutning till det gemensamma köket men används inte idag. Skolbyggnaden är även den i två plan med suterräng. Byggnaden omfattar bland annat ett antal klassrum, konferensrum, enklare kök, garage matsal. Ingen del av byggnaden nyttjas idag av hyresgästen. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 4 Sida 21 av 95

227 Vid besiktningstillfället konstaterades att byggnaden har ett i huvudsak slitet inre skick och en varierande standard. Parkeringsmöjligheterna är goda och utgörs av utvändiga parkeringsplatser. 3.9 Uthyrbar area Nedan redovisas en fördelning av den uthyrbara arean. Lokalslag Kolumn2 Uthyrbar Kolumn3 area, m² Fördelning, Kolumn4 % Vård % Summa area/andel % Kontrollmätning har ej utförts. 4 EKONOMISK REDOVISNING 4.1 Hyresintäkter Nedan redovisas utgående hyra och marknadshyra per lokalslag, exklusive fastighetsskattetillägg och eventuella övriga tillägg. Marknadshyra avser både uthyrda och vakanta lokaler. Andel avser respektive lokalslags andel av de sammanlagda bedömda hyresintäkterna vid fullt uthyrt, exklusive fastighetsskatt. Lokalslag Aktuell hyra Marknadshyra Kolumn2 tkr Kolumn3 kr/m² Kolumn4 tkr Kolumn5 kr/m² Kolumn6 andel Vård % Summa % Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Kolumn6 Summa area/andel % 4.2 Större hyresgäster Båda byggnaderna hyrs fullt ut av Lerums Kommun, genom Enheten för mottagande och integration. Kontraktet är 6 månaders löpande och den senaste kontraktförlängningen pågår till maj Hyran uppgår till kronor, vilket motsvarar kronor per kvadratmeter och år. 4.3 Vakans/hyresrisk Nedan redovisas nuvarande uthyrningssituation. Lokalslag Vakant Kolumn2 area, m² Kolumn3 Andel Vakant Kolumn4 hyra, tkr Kolumn5 Andel Vård 0 0% 0 0% Summa 0 0% 0 0% Kolumn1 Kolumn2 Kolumn3 Kolumn4 Kolumn5 Summa area/andel 0 0% Med hänsyn till objektets storlek, karaktär och läge har den långsiktiga hyresrisken bedömts till 5 procent för lokaler. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 5 Sida 22 av 95

228 4.4 Kostnader för drift och underhåll Kostnaderna för drift och löpande underhåll samt avsättning för periodiskt underhåll det första året i kalkylperioden har bedömts med hjälp av statistik, uppgifter från fastighetsägaren, kontraktsuppgifter och erfarenhet. Kostnaderna för drift och löpande underhåll har bedömts till i genomsnitt 400 kr/m². De angivna kostnaderna är inklusive värme och VA. Avsättning för periodiskt underhåll har bedömts till i genomsnitt 95 kr/m². Kostnaderna för drift och underhåll bedöms i genomsnitt följa inflationsutvecklingen under kalkylperioden. 4.5 Fastighetsskatt Fastigheten är klassad med typkod inom 800-serien, vilket innebär att den inte omfattas av fastighetsskatt. 4.6 Belåning Inga pantbrev finns uttagna i fastigheten enligt FDS-utdrag per den VÄRDEBEDÖMNING 5.1 Marknadsvärde Värderingen syftar till att bedöma objektets marknadsvärde, det vill säga det mest sannolika priset vid en försäljning på en öppen och fri fastighetsmarknad vid en viss given tidpunkt. Grunden för alla marknadsvärdebedömningar är analyser av försålda objekt i kombination med kunskaper om aktörernas syn på olika typer av objekt, deras sätt att resonera samt kännedom om marknadsmässiga hyresnivåer etc. Värdet har bedömts med stöd av en marknadsanpassad kassaflödeskalkyl i vilken man genom simulering av de beräknade framtida intäkterna och kostnaderna analyserar marknadens förväntningar på värderingsobjektet. 5.2 Ortprisanalys Samhällsfastigheter, Sverige Antalet jämförbara försäljningar i närområdet är begränsade. Marknaden för samhällsfastigheter har uppvisat god likviditet under de senaste åren och flertalet, både mindre och större, fastighetsbolag har valt detta som sin nisch. Det essentiella för att skapa värde i dessa fastigheter är långa kontrakt med starka hyresgäster som stat, landsting eller kommun vilket i det närmaste kan jämföras med en obligation. För fastigheter med denna typ av hyresgäster blir det geografiska läget mindre viktigt under kontraktsperioden. Om fastigheten är uthyrd till en privat aktörer inom den publika sektorn påverkar detta värdet negativt jämfört med om istället stat, landsting eller kommun hade stått som hyresgäst. Nedan finns listade transaktioner av samhällsfastigheter som skett runt om i Sverige sedan juli Värderingsobjektet är som enskilt objekt inte fullt jämförbart i storlek och användning med alla nedanstående objekt men dessa försäljningar ger ändå en indikation på hur marknaden prissätter denna typ av fastighet. I juli 2016 förvärvade Hemfosa fastigheten Mosås 8:28 för en bedömd köpeskilling om 62 miljoner kronor. Total uthyrningsbar area är m² vilket ger ett pris om drygt kr/m². Direktavkastningen i affären bedöms ha uppgått till cirka 6,25 %. I augusti 2016 förvärvade Vacse Vallastadens skola i Linköping för en bedömd köpeskilling om cirka 200 miljoner kronor. Linköpings kommun har tecknat ett 15-årigt hyresavtal på hyresnivån kr/m². Total uthyrningsbar area är drygt m² vilket ger ett pris om drygt kr/m². Direktavkastningen i affären bedöms ha uppgått till cirka 5,0 %. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 6 Sida 23 av 95

229 I september 2016 förvärvade SPP en portfölj med 12 skolfastigheter från Actus för en köpeskilling om 710 miljoner kronor. Pysslingen skolor och förskolor är största hyresgästen på långa avtal. Total uthyrningsbar area är drygt m² vilket ger ett pris om drygt kr/m². Direktavkastningen i affären bedöms ha uppgått till cirka 5,25 %. I mars 2017 förvärvade Hemsö tomträtter med tillhörande projektåtagande för uppförande av nya Mälardalens högskola i centrala Eskilstuna från Serneke och Pareto. Den totala investeringen uppgår till cirka 800 miljoner kronor. Högskolan kommer att teckna ett 20-årigt hyreskontrakt vid inflyttning. Byggnaden kommer att klassificeras enligt Miljöbyggnad Silver och byggnadens energianvändning ska nå nivå Guld. Projektstart sker under första kvartalet 2017 och inflyttning sker höstterminen Affären är villkorad av att Eskilstunas kommun och Mälardalens Högskola ger sitt slutliga godkännande. Kvadratmeterpriset uppgår därmed till cirka kr/m². Direktavkastningen i affären bedöms ha uppgått till mellan 4,5 och 4,75 %. I maj 2017 förvärvade Stenvalvet fastigheten Eldsund 6:6 i Strängnäs. Fastigheten är fullt uthyrd till kommunen och består av utbildningslokaler. Återstående vägd hyrestid är drygt 6 år. Hyresvärdet uppgår till ca 1200 kr/m². Köpeskillingen om ca 520 miljoner kronor, motsvarar ca kr/m². Köpeskillingen bedöms motsvara en direktavkastning i intervallet 5,50-5,75 %. I juni 2017 förvärvade Stenvalvet en portfölj med ett äldreboende perifert beläget i Täby samt fyra nybyggda LSS-boenden i Norrtälje uthyrda till kommunen på längre avtal. Äldreboendet är ombyggt för ca 5 år sen och uthyrt på ett längre avtal till Ambea. Köpeskillingen för LSSboendena bedöms ligga omkring kr/m² och äldreboendet i Täby på omkring kr/m². Direktavkastningen i affären bedöms till ca 4 % för äldreboendet och ca 4,50-5% för LSSboendena. I juli 2017 förvärvade Hemfosa en portfölj med LSS- och HVB-hem från Humana som även är operatör. De 16 fastigheterna i portföljen ligger i tio orter i Sverige, bland annat Gävle, Hässleholm, Skövde, Västerås och Gotland. Tillsammans utgör fastigheterna cirka m² uthyrningsbar yta med en genomsnittlig avtalslängd på 13,6 år. Köpeskillingen om cirka 135 miljoner kronor, motsvarar ca kr/m². Köpeskillingen bedöms motsvara en direktavkastning i intervallet 6,25-6,5 %. I oktober 2017 tecknade HEBA avtal med Besqab avseende förvärv av fastigheten Fuxen 2 i Täby. Fastigheten omfattar ett äldreboende med 62 lägenheter som färdigställdes Byggnaden är i 4 våningsplan och omfattar totalt cirka m². Det underliggande fastighetsvärdet uppgår cirka 200 miljoner kronor. Hyresgäst är Vardagas dotterbolag Silverhemmen Vård och Omsorg AB. Kvadratmeterpriset i affären uppgår till drygt kr/m² och direktavkastningen bedöms till omkring 3,75 %. I oktober 2017 avyttrade Skanska ett vårdboende under uppförande i Angered, Göteborg, för cirka 240 miljoner kronor. Köpare var Northern Horizons vårdfastighetsfond och hyresgäst blir Ambea. Transaktionen kommer att bokföras av Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling i det fjärde kvartalet Tillträde sker i samband med färdigställande, våren Projektet omfattar ett äldreboende med 72 lägenheter på fem våningar beläget i Angereds centrum. Vårdboendet om cirka m² är utvecklat av Skanska i samarbete med Ambea och utgör första delen i en stor satsning på nya bostäder i stadsdelen från flera aktörer. Skanska kommer även att bygga lägenheter i regi av BoKlok i området. Kvadratmeterpriset i affären uppgår till cirka kr/m² och direktavkastningen bedöms till omkring 4,0 %. I oktober 2017 förvärvade Intea området Vänerparken i centrala Vänersborg. I förvärvet ingår ca m² lokaler och drygt 11 hektar mark. Enligt uppgifter i media bedöms köpeskillingen uppgå till drygt 600 miljoner kronor, motsvarande ca kr/m². Hyresvärdet uppgår till ca 1350 kr/m² och uthyrningsgraden till 98 %. Återstående vägd hyrestid är 6,7 år och offentliga hyresgäster står för 95 % av hyresintäkterna. Verksamheterna består av vård-och rehab, vuxenutbildning, grundskola, förskola, äventyrsbad, motionscentrum, restaurang, samt marina och gästhamn. Affären bedöms ha skett till en direktavkastning i intervallet 5,75-6,0%. DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 7 Sida 24 av 95

230 I november 2017 förvärvade Hemsö två äldreboenden i Växjö från bolag ägda av Växjö kommun. Boendena inrymmer sammanlagt 116 platser fördelade över m². Fastigheterna som avyttras är Lekamensgärdet 1 och Solvändan 3. Hyresgäster i fastigheterna är Norlandia och Attendo, med vilka Hemsö har tecknat nya hyresavtal på minst 15 år. Tillträde är planerat till den 1 mars 2018 men är villkorat av att hyresgästerna erhållit tillstånd att bedriva sin verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem. Det underliggande fastighetsvärdet uppgår till cirka 300 miljoner kronor, motsvarande drygt kr/m². I december 2017 kommunicerades att Hemsö förvärvar tre fastigheter i Göteborg av Stenvalvet och samtidigt avyttrar nio fastigheter på olika orter till samma fastighetsägare. Fastigheterna som Hemsö förvärvar innehåller rättsväsende, polismyndigheten är största hyresgäst, medan fastigheterna som Stenvalvet förvärvar utgörs av fyra skolfastigheter och fem vårdfastigheter. Affärens totala transaktionsvärde uppgår till drygt en miljard kronor. Den totala uthyrningsbara arean för Hemsös förvärvade fastigheter uppgår till m². Stenvalvets förvärv omfattar m². Affären bedöms ha skett till en direktavkastning om cirka 5,0%, totalt sett för de båda portföljerna. Det är en tämligen stor spridning i ortsprismaterialet och det är tydligt att varje enskild fastighets läge, hyresnivå, vakansgrad och hyresavtalsvillkor har stor inverkan på betalningsviljan. Vid analys av ovanstående affärer bedöms avkastningskraven huvudsakligen ligga inom intervallet 4,0 % till drygt 6,0 %. Lägst avkastningskrav noteras för nybyggda vård- och äldreboenden i större städer med långa hyresavtal. Risken (mätt som avkastningskrav) stiger i de fall hyresavtalen är korta och en förlängning och/eller alternativanvändning bedöms osäker Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen bygger på en nuvärdesberäkning av driftnettona under en bestämd kalkylperiod och nuvärdesberäkning av ett restvärde vid kalkylperiodens slut. Restvärdet beräknas genom att ett normaliserat driftnetto året efter kalkylperiodens slut divideras med ett bedömt avkastningskrav. Kalkylräntan för diskontering av driftnetton och restvärde motsvarar marknadens krav på total avkastning och kan sägas bestå av en riskfri realränta + kompensation för inflationsförväntningar + kompensation för fastighetsrelaterad risk som varierar med läge, fastighetstyp, etc. Till grund för kassaflödeskalkylen (se bilaga) har lagts följande förutsättningar och antaganden: Inflation 2,0 procent årligen Årlig hyresutveckling för lokaler under kontraktsperioden enligt villkor i respektive hyresavtal Intäkter anges exklusive moms, kostnader anges exklusive moms för de lokaler där det bedrivs momspliktig verksamhet och inklusive moms för övriga lokaler och bostäder Årlig ökning av drift/underhåll 100 procent av KPI Direktavkastningskrav på sista årets netto ger ett vägt direktavkastningskrav om 6,5 procent. Detta bedöms spegla marknadens synsätt på denna typ av fastighet. Kalkylränta 8,6 procent. Observeras skall att prognoser avseende betalningsströmmar och värderingsobjektets långsiktiga värdeförändring endast ingår som en del i värdebedömningen och inte till någon del kan tas som en utfästelse om framtida utfall. Kassaflödesanalysen, inklusive eventuella tillägg och avdrag, ger ett marknadsvärde för fastigheten Lerum Ryd 1:79 vid värdetidpunkten 25 januari 2018 om kr (13,5 Mkr), motsvarande kr/m². DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 8 Sida 25 av 95

231 5.4 Känslighetsanalys Förändring av parameter + - Kalkylräntan +/- 0,5 procentenhet -0,4 0,5 Direktavkastningskravet +/- 0,5 procentenhet -0,5 0,6 Marknadshyra lokaler +/- 5 procent 1,3-1,3 Långsiktig vakans, +/- 2 procentenhet -0,5 0,5 Drift och underhåll +/- 10 procentenhet -1,3 1,3 5.5 Slutbedömning Värdepåverkan Mkr Marknadsvärdet för fastigheten Lerum Ryd 1:79 vid värdetidpunkten 25 januari 2018 bedöms till kr (13,5 Mkr). Nyckeltal enligt bilagd kalkyl. Göteborg, NEWSEC ADVICE AB Martin Larsson Analytiker Linus Åhs Av Samhällsbyggarna auktoriserad fastighetsvärderare DOKUMENT I V8747_001 NEWSEC 9 Sida 26 av 95

232 RYD 1:79, LERUM Fastighetsdatablad Objekt nr Värdetidpunkt Beteckning Ryd 1:79 Kalkylen utförd av Adress Dämsjövägen 5 Datum Område Björboholm Besiktningsdatum Kommun Lerum Län Västra Götaland Tomtareal Taxeringsinformation Typkod 823, specialenhet, vårdbyggnad Martin Larsson m² Taxeringsvärde, tkr Fastighetsskatt/avgift Mark Byggnad Totalt Skattesats kr kr/m² Summa Äganderätt Lokalslag Uthyrbar area Därav vakant Utgående hyra*) Bedömd hyra*) Bedömd hyra*) Bedömd hyra*) m² andel m² andel tkr kr/m² tkr kr/m² tkr kr/m² tkr kr/m² Vård % 0 0 % Summa % 0 0 % Antal kontrakt/platser Uthyrbar area Antal kontrakt/platser Summa Uthyrt Vakant Marknadshyra *) Exkl tillägg och fastighetsskatt. **) Lokaltypens andel av de sammanlagda bedömda hyresintäkterna vid fullt uthyrt exkl tillägg och fastighetsskatt. V8747_001 Sida 27 av 95

233 RYD 1:79, LERUM Kassaflödesprognos / nuvärdeberäkning Q1-Q ,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 41,7% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 0,0% 0% 5% 0% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 5% (kr/m² år 1) (initialt 0%) (400) (110) (0) Fastighetsskatt lokaler (0) Fastighetsskatt industri (0) Tomträttsavgäld (0) Inflationsantagande Hyresutveckling bostäder Lokaler: andel löpande kontrakt Vakansgrad/hyresrisk bostäder Vakansgrad/hyresrisk lokaler INTÄKTER Bostäder Lokaler Tillägg fastighetsskatt Tillägg värme, övrigt Vakans, hyresförlust Avgår, tillkommer Summa intäkter, tkr KOSTNADER Driftkostnad Avsättning för periodiskt underhåll Kommunal avgift bostäder 0% (1 100) (0) (0) (0) (0) (1 100) (kr/m² år 1) Övrigt Summa kostnader, tkr (510) Driftnetto, tkr (590) (0) Avgår, tillkommer Investering Förväntat kassaflöde, tkr Kalkylränta Direktavkastning sista årets netto 8,6% 6,5% 0 Restvärde år 11, tkr Nuvärde restvärde år 11, tkr Nuvärde årliga driftnetton år 1-10, tkr Värdepåverkan av tillägg/avdrag, tkr Värdepåverkan av byggrätt, tkr ######## Avrundning MARKNADSVÄRDE Värdetidpunkt Besiktningsdatum Uthyrbar area Marknadsvärde, kr/m² Första årets driftnetto/marknadsvärde Marknadsvärde/första årets hyra Marknadsvärde/marknadshyra Taxeringsvärde, tkr Marknadsvärde/taxeringsvärde kr jan-2018 jan m² ,1% 7,6 7, Diagram: Driftnetto och kassaflöde Newsec Advice AB V8747_001 Sida 28 av 95

234 RYD 1:79, LERUM Hyreslista Dämsjövägen Belopp i tkr om inget annat anges Kontraktnr Hyresgäst Lokaltyp (antal lgh) Lerums Kommun, Enh f. Mottagande och Intergration Vård Hus A och B Area m² Löptid Löptid (enheter) Aktuell hyra Bedömd hyra tom hyra % index tkr kr/m² kr/m² ind-% feb-17 maj , fr o m jan-00 Bas- Index Bas Tillägg f-skatt övrigt 100 (1 100) jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 jan-00 V8747_001 Sida 29 av 95

235 RYD 1:79, LERUM Foton Foto bredd 1 i bredd - 17 cm 2 i bredd 8,25 cm V8747_001 Sida 30 av 95

236 RYD 1:79, LERUM V8747_001 Foton Sida 31 av 95

237 RYD 1:79, LERUM Foton V8747_001 Sida 32 av 95

238 RYD 1:79, LERUM Karta V8747_001 Sida 33 av 95

239 Metria FastighetSök - Lerum Ryd 1: Allmän+Taxering Fastighet Beteckning Lerum Ryd 1:79 Nyckel: Distrikt Stora Lundby Socken: Stora Lundby Senaste ändringen i allmänna delen Senaste ändringen i inskrivningsdelen UUID: 909a6a6b-cd19-90ec-e040-ed8f66444c3f Distriktskod Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Observera Pågående ärenden Status Ärende Lantmäteriförrättning pågår Lantmäteriförrättning pågår Adress Adress Dämsjövägen Gråbo Läge, karta Område N (SWEREF 99 TM) E (SWEREF 99 TM) Registerkarta LERUM Areal Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt kvm kvm Lagfart Ägare Andel Inskrivningsdag Akt / Göteborgs Kommun Box Göteborg Köp (även transportköp): Ingen köpeskilling redovisad. Anmärkning: Id-nummer kompletterat 99/1736 Sida 1 av Sida 34 av 95

240 Metria FastighetSök - Lerum Ryd 1:79 Planer, bestämmelser och fornlämningar Planer Datum Akt Byggnadsplan: Del av björboholms samh STY B8 Plananmärkning: Nybyggnadsförbud enligt 110 vattenförsörjning och avlopp anornats, se akt 15-STY Taxeringsuppgifter Taxeringsenhet Specialenhet, vårdbyggnad (823) Taxeringsår Utgör taxeringsenhet och omfattar hel registerfastighet Taxerad Ägare Andel Juridisk form Ägandetyp Göteborgs Kommun Box Göteborg 1/1 Kommun Lagfart eller Tomträtt Andel i gemensamhetsanläggningar och samfälligheter Samfällighetsutredning ej verkställd, redovisningen av fastighets andel i samfällighet kan vara ofullständig Gemensamhetsanläggningar Lerum Ryd GA:1 Åtgärd Fastighetsrättsliga åtgärder Datum Akt Sammanläggning Tekniska åtgärder Övriga åtgärder Inställd förrättning Avskild mark Lerum Björboholm 2:1 Ursprung Lerum Ryd 1:9, 1:10, 1:12, 1:16, 1:21 Tidigare Beteckning 15-STL Beteckning Omregistreringsdatum Akt P-Stora Lundby Ryd 1: Ajourforande inskrivningsmyndighet Lantmäteriet Telefon: Copyright 2017 Metria Källa: Lantmäteriet Sida 2 av Sida 35 av 95

241 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR VÄRDEUTLÅTANDE Dessa allmänna villkor är gemensamt utarbetade av CBRE Sweden AB, Cushman & Wakefield Sweden AB, Forum Fastighetsekonomi AB, FS Fastighetsstrategi AB, Newsec Advice AB, Savills Sweden AB och Svefa AB. De är utarbetade med utgångspunkt från God Värderarsed, upprättat av Sektionen För Fastighetsvärdering inom Samhällsbyggarna och är avsedda för auktoriserade värderare inom Samhällsbyggarna. Villkoren gäller från vid värdering av hela, delar av fastigheter, tomträtter, byggnader på ofri grund eller liknande värderingsuppdrag inom Sverige. Såvitt ej annat framgår av värdeutlåtandet gäller följande; 1 Värdeutlåtandets omfattning 1.1 Värderingsobjektet omfattar i värdeutlåtandet angiven fast egendom eller motsvarande med tillhörande rättigheter och skyldigheter i form av servitut, ledningsrätt, samfälligheter och övriga rättigheter eller skyldigheter som framgår av utdrag från Fastighetsregistret hänförligt till värderingsobjektet. 1.2 Värdeutlåtandet omfattar även, i förekommande fall, till värderingsobjektet hörande fastighetstillbehör och byggnadstillbehör, dock ej industritillbehör i annan omfattning än vad som framgår av utlåtandet. 1.3 Kontroll av inskrivna rättigheter har skett genom utdrag från Fastighetsregistret. Den information som erhållits genom Fastighetsregistret har förutsatts vara korrekt och fullständig, varför ytterligare utredning av legala förhållanden och dispositionsrätt ej vidtagits. Vad gäller legala förhållanden utöver vad som framgår av Fastighetsregistret har dessa enbart beaktats i den omfattning information därom lämnats skriftligen av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. Förutom det som framgår av utdrag från Fastighetsregistret samt av uppgifter som lämnats av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud har det förutsatts att värderingsobjektet inte belastas av icke inskrivna servitut, nyttjanderättsavtal eller andra avtal som i något avseende begränsar fastighetsägarens rådighet över egendomen samt att värderingsobjektet inte belastas av betungande utgifter, avgifter eller andra gravationer. Vidare har det förutsatts att värderingsobjektet inte är föremål för tvist i något avseende. 2 Förutsättningar för värdeutlåtande 2.1 Den information som innefattas i värdeutlåtandet har insamlats från källor som bedömts vara tillförlitliga. Samtliga uppgifter som erhållits genom uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud och eventuella nyttjanderättshavare, har förutsatts vara korrekta. Uppgifterna har endast kontrollerats genom en allmän rimlighetsbedömning. Vidare har förutsatts att inget av relevans för värdebedömningen har utelämnats av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. 2.2 De areor som läggs till grund för värderingen har erhållits genom uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. Värderaren har förlitat sig på dessa areor och har inte mätt upp dem på plats eller på ritningar, men areorna har kontrollerats genom en rimlighetsbedömning. Areorna har förutsatts vara uppmätta i enlighet med vid varje tillfälle gällande Svensk Standard. 2.3 Vad avser hyres- och arrendeförhållanden eller andra nyttjanderätter, har värdebedömningen i förekommande fall utgått från gällande hyres- och arrendeavtal samt övriga nyttjanderättsavtal. Kopior av dessa eller andra handlingar utvisande relevanta villkor har erhållits av uppdragsgivaren/ägaren eller dennes ombud. 2.4 Värderingsobjektet förutsätts dels uppfylla alla erforderliga myndighetskrav och för fastigheten gällande villkor, såsom planförhållanden etc, dels ha erhållit alla erforderliga myndighetstillstånd för dess användning på sätt som anges i utlåtandet. 3 Miljöfrågor 3.1 Värdebedömningen gäller under förutsättningen att mark eller byggnader inom värderingsobjektet inte är i behov av sanering eller att det föreligger någon annan form av miljömässig belastning. 3.2 Mot bakgrund av vad som framgår av 3.1 ansvarar värderaren inte för den skada som kan åsamkas uppdragsgivaren eller tredje man som en konsekvens av att värdebedömningen är felaktig på grund av att värderingsobjektet är i behov av sanering eller att det föreligger någon annan form av miljömässig belastning. 4 Besiktning, tekniskt skick 4.1 Den fysiska konditionen hos de anläggningar (byggnader osv) som beskrivs i utlåtandet är baserad på översiktlig okulär besiktning. Utförd besiktning har ej varit av sådan karaktär att den uppfyller säljarens upplysningsplikt eller köparens undersökningsplikt enligt 4 kap 19 Jordabalken. Värderingsobjektet förutsätts ha det skick och den standard som okulärbesiktningen indikerade vid besiktningstillfället. 4.2 Värderaren tar inget ansvar för dolda fel eller icke uppenbara förhållanden på egendomen, under marken eller i byggnaden, som skulle påverka värdet. Inget ansvar tas för sådant som skulle kräva specialistkompetens eller speciella kunskaper för att upptäcka. funktionen (skadefriheten) och/eller konditionen hos byggnadsdetaljer, mekanisk utrustning, rörledningar eller elektriska komponenter. 5 Ansvar 5.1 Eventuella skadeståndsanspråk till följd av påvisad skada till följd av fel i värdeutlåtandet skall framställas inom ett år från värderingstidpunkten (datum för undertecknande av värderingen). 5.2 Det maximala skadestånd som kan utgå för påvisad skada till följd av fel i värdeutlåtandet är 25 prisbasbelopp vid värderingstidpunkten. 6 Värdeutlåtandets aktualitet 6.1 Beroende på att de faktorer som påverkar värderingsobjektets marknadsvärde förändras över tiden är den värdebedömning som återges i utlåtandet gällande endast vid värdetidpunkten med de förutsättningar och reservationer som angivits i utlåtandet. 6.2 Framtida in- och utbetalningar samt värdeutveckling som redovisas i utlåtandet i förekommande fall, har gjorts utifrån ett scenario som, enligt värderarens uppfattning, återspeglar fastighetsmarknadens förväntningar om framtiden. Värdebedömningen innebär inte någon utfästelse om faktisk framtida kassaflödes- och värdeutveckling. 7 Värdeutlåtandets användande 7.1 Innehållet i värdeutlåtandet med tillhörande bilagor tillhör uppdragsgivaren och skall användas i sin helhet till det syfte som anges i utlåtandet. 7.2 Används värdeutlåtandet för rättsliga förfoganden, ansvarar värderaren endast för direkt eller indirekt skada som kan drabba uppdragsgivaren om utlåtandet används enligt 7.1. Värderaren är fri från allt ansvar för skada som drabbat tredje man till följd av att denne använt sig av värdeutlåtandet eller uppgifter i detta. 7.3 Innan värdeutlåtandet eller delar av det reproduceras eller refereras till i något annat skriftligt dokument, måste värderingsföretaget godkänna innehållet och på vilket sätt utlåtandet skall återges Ver 3 Sida 36 av 95

242 1(3) K Ö P E K O N T R A K T Säljare: Köpare: Fastighet: Göteborgs kommun ( ), genom dess fastighetsnämnd, nedan kallad Säljaren Lerums kommun ( ), nedan kallad Köparen Lerum Ryd 1:79, nedan kallad Fastigheten Köparen och Säljaren benämns gemensamt som Parterna 1 Bakgrund Lerums kommun hyr idag fastigheten Lerum Ryd 1:79 av Göteborgs kommun. Göteborgs kommun har ställt fråga till Lerums kommun om intresse finns att förvärva fastigheten vilket Lerums kommun tackat ja till. 2 Överlåtelseförklaring Säljaren överlåter härmed till Köparen Fastigheten på nedan angivna villkor 3 Tillträdesdag Tillträde sker samtidigt med Säljarens tecknande av köpebrev. 4 Äganderättens övergång Parterna är överens om att äganderätten till Fastigheten övergår först på tillträdesdagen. 5 Köpeskilling Köpeskillingen för Fastigheten utgör TOLVMILJONERFEMHUNDRATUSEN ( ) KRONOR och skall betalas senast den 30 september 2018 genom insättning på Kommunens konto nr Nordea plusgiro Om Köparen inte betalar köpeskillingen i rätt tid har Säljaren rätt att häva köpet eller kräva fullgörande av betalningen. Ska betalningen fullgöras är Köparen skyldig att betala dröjsmålsränta enligt lag. 6 Köpebrev Sign. Sida 37 av 95

243 2(3) När Köparen betalat köpeskillingen i enligt med 5 ska köpebrev upprättas. 7 Likvidavräkning Likvidavräkning ska upprättas av Säljaren senast på tillträdesdagen. 8 Överlämnande av handlingar och nycklar Säljaren förbinder sig att till Köparen senast på tillträdesdagen överlämna samtliga handlingar beträffande Fastigheten vilka är av betydelse för Köparen såsom ägare av Fastigheten. Säljaren ska även till Köparen lämna över de nycklar Säljaren har. 9 Lagfartskostnad m.m. Med köpet förenade lagfarts- och inteckningskostnader, såsom stämpelskatt mm, betalas av Köparen ensam. 10 Inteckningar, servitut och nyttjanderätter Säljaren garanterar att Fastigheten ej besväras av sökt eller beviljad inteckning, annan inskrivning eller anteckning än vad som framgår av utdrag ur fastighetsregistret (bilaga 1). 11 Fördelning av inkomster och utgifter För Fastigheten utgående avgifter samt all avkastning av Fastigheten betalas respektive uppbäres av Säljaren i den mån de belöper på tiden före tillträdesdagen och av Köparen i den mån de belöper på tiden därefter. 12 Friskrivning från ansvar och fel Köparen får efter köpet inte göra någon som helst påföljd gällande på grund av faktiska fel i fastigheten. 13 Energideklaration Det finns en energideklaration för bostadsbyggnaden inom Fastigheten. Kopia av energideklarationen har uppvisats för Köparen inför köpet av Fastigheten. 14 Städning och lös egendom Byggnaderna belägna på Fastigheten flyttstädas ej av Säljaren. Köparen övertar samtliga inventarier och lös egendom. 15 Försäkring Sign. Sida 38 av 95

244 3(3) Säljaren garanterar att Fastigheten är försäkrad fram till tillträdesdagen. Köparen ansvarar för att fastigheten är försäkrad från tillträdesdagen. 16 Upphörande av hyresavtal Köparen hyr idag Fastigheten av Göteborgs Stad lokalförvaltningen, vilka är införstådda i att Fastigheten ska förvärvas av Köparen. Parterna är överens om att hyresavtal , se bilaga 2, upphör att gälla på tillträdesdagen utan ersättningskrav från någon av parterna. Den del av hyran vilken erlagts för tiden efter tillträdesdagen ska återbetalas till Köparen. Avräkning sker på likvidavräkning. 17 Faran för Fastigheten Säljaren står faran om Fastigheten skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tidpunkten för Köparens tillträde. Faran övergår på Köparen på tillträdesdagen, även om Fastigheten ej tillträtts på grund av Köparens dröjsmål. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit ett vardera. Göteborg för Göteborgs fastighetsnämnd Jörgen Andersson Bevittnas: Namnförtydligande Namnförtydligande Lerum för Lerums kommun Sign. Sida 39 av 95

245 Delägarskap i Flodagarveriet Fastigheter AB KS Sida 40 av 95

246 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Datum Dnr KS Åsa Qvist Ek asa.qvist@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om delägarskap i Flodagarveriet Fastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Lerums kommun förvärvar 10 procent av aktierna och blir delägare i Flodagarveriet Fastigheter AB till en summa av 2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att finansiering sker ur kommunens likvida medel med 2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att innan ägaravtal ingås med Flodagarveriet Fastigheter AB skall aktieägaravtal upprättas och underställas kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning Lerums kommun ska bli ledande miljökommun För att kunna förverkliga denna vision behöver kommunen arbeta med aktörer som strävar åt samma mål det vill säga ett hållbart samhälle. Garveriet i Floda står inför stora förändringar där hållbarhet i alla dimensioner står i fokus. Tanken med området är att skapa en matdestination, en inspirerande mötesplats för innovativ hållbarhet och lokal småskalig matproduktion. Fastigheterna på Garveriet ägs av Flodagarveriet Fastigheter AB och tanken hos ägarna är att ett breddat ägarskap kommer att borga för en bredare samverkan runt hållbarhetsfrågorna med maten i centrum. Ägarna söker därav fler delägare i fastighetsbolaget och förvaltningen föreslår att Lerums kommun går in som delägare om 10 % för en kostnad av 2 miljoner kronor. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 41 av 95

247 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (7) Datum Dnr KS Bakgrund Lerums kommun arbetar sedan flera år efter visionen att bli Sveriges ledande miljökommun med pusselbitarna hållbarhet, inflytande och kreativitet. I bred bemärkelse utgår dagens arbete från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, där hållbarhet i sin tur definieras som en utveckling som "tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandskommissionen). Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de långsiktigt klarar. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. I ett ekologiskt hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (till exempel kol, olja och gas som tillför atmosfären koldioxid samt metaller och andra ämnen med giftverkan), 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (till exempel kväveoxider, freoner och hormonliknande kemikalier), 3. undanträngning med fysiska metoder (till exempel storskalig exploatering av skyddsvärda områden och överfiskning). I ett socialt hållbart samhälle hindras inte människor systematiskt från 4. Hälsa - fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande 5. Inflytande - Människor ska ha möjlighet att delta i formandet av det samhället de är del av och beroende av 6. Kompetens att känna sig kompetent, lita på sin egen förmåga och att själv kunna bidra till att få sina behov uppfyllda 7. Opartiskhet - i möten med myndigheter och med andra människor, likhet inför lagen, samma rättigheter och lika värde, att behandlas jämlikt 8. Mening - varför behövs samhället/organisationen, varför behövs jag som en del i detta, tillit till samhället och till människor Sida 42 av 95

248 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (7) Datum Dnr KS I Floda pågår, såväl som i Lerums övriga tätorter, sedan flera år ett gemensamt arbete i samverkan mellan kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Detta sker i flera format och former, inte minst samverkansmodellen Floda BID där Lerums kommun deltar som en part. Det pågår även andra samarbeten runt hållbarhetsfrågorna i kommunen till exempel LAB 190 som är en samverkan mellan fyra kommuner (Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga). Detta är en samverkan runt väg 190 som syftar till att bli ett modellområde för hållbar utveckling med i nuläget ett fokus på frågorna runt lokal matproduktion, besöksnäringen samt infrastruktur. Utifrån perspektivet kommunens Vision 2025 beskriver ägarbolaget Flodagarveriet Fastigheter AB området så här: Floda centrum är idag ett omtalad och trivsam mötesplats där nu även resterande centrumdelar kring Garveriområdet skall genomgå samma positiva utveckling. Här finns möjligheter till att fokusera på de områden regering, riksdag och kommuner vill prioritera med en hållbar mathantering. Garveriets område med befintlig detaljplan kan efter marksanering nyttjas för de areella näringarnas utveckling i lokalproducerad mat, där mathantverket som håller på att helt försvinna därför skapat stora utbildningsbehov. Den sociala hållbarheten i ett samhälle kan bl.a. utläsas i hur vi kan erbjuda arbetstillfällen till alla, ungdomar, partiellt arbetsföra, nyanlända mfl. Ett flertal serviceengagemang genom Garveriets visioner kan erbjudas och håller redan på att ta form genom den ideella föreningen Vättle Arbetslivscentrum. Här planeras en organisation med handledare för att kunna erbjuda personer arbetsträning. Hela grunden för Garveriets utveckling, värdegrund och engagemang kan beskrivas i kommunens ledord för hållbarhet: Kreativitet, Inflytande, Hållbarhet. Förslaget Idag ägs fastigheten Garveriet (Uddared 1:65) till 100% av Flodagarveriet Fastigheter AB. Ägaren har därutöver skapat ett underliggande verksamhetsbolag för drift av den löpande verksamheten. Utgångspunkten hos nuvarande ägare är ett breddat ägande för båda dessa bolag. Förvaltningen föreslår tillsammans med befintlig ägare att Lerums kommun går in som mindre delägare i fastighetsbolaget (10%). Sida 43 av 95

249 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (7) Datum Dnr KS Värde Vision 2025 kan bara förverkligas om kommunen aktivt samverkar med externa parter. Förvaltningen bedömer den planerade verksamheten på Garveriet som i hög grad förenlig med kommunens eget hållbarhetsarbete. En potentiellt mycket stor tillgång i det övergripande visionsarbetet. Planerna bedöms också medföra nya förutsättningar att medverka till ett förverkligande av den tidigare politiska målsättningen kring en företagsinkubator med hållbarhetsprofil i Lerum. Det finns flera delar i den verksamhetsidé om hållbar och innovativ matproduktion och matdistribution som Garveriet har presenterat som har tydliga kopplingar till hållbar utveckling som Lerums kommun arbetar efter. Modern och innovativ matproduktion kan möjliggöra andra sätt att producera mat på som kan bidra till att minska klimatförändringarna samt minska farliga ämnen både i naturen och i maten på tallriken. En verksamhet som den som planeras på Garveriet, skulle kunna innebära en nyckel till att ta tillvara på det engagemang och den kompetens kring hållbar mat som finns i lokalsamhället samt fungera som ett nav både regionalt och nationellt för att öka kunnandet om matens betydelse för hälsa och miljö. Att understödja och inspirera till samarbete och inflytande mellan kommun, lokala aktörer och invånare är därtill viktigt i också ett socialt hållbar samhälle. Om verksamheten dessutom skulle kunna utvecklas till att erbjuda ett ökat utbud av hållbar mat till boende i Floda och i Lerums kommun som helhet bedöms detta kunna inspirera och underlätta för invånare att göra hälsosamma och miljömässiga val i vardagen. Det bedöms finnas potential till en mötesplats både lokalt och regionalt, en mötesplats som är till för alla och kan bidra till tillit och meningsfullhet. Ekonomi Delägarskap i Flodagarveriet Fastigheter AB om 10% till en kostnad av 2 miljoner. Finansiering föreslås ske ur kommunens likvida medel med 2 miljoner kronor. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Nej Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Påverkar inte målen Sida 44 av 95

250 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (7) Datum Dnr KS Förvaltningen bedömer inte att det är relevant med en jämställdhetsbedömning i detta ärende. Bedömning Förvaltningen bedömer att om Lerums kommun ska bli ledande miljökommun 2025 så är det viktigt att arbeta tillsammans med aktörer i kommunen som strävar åt samma håll. Garveriet i Flodas intentioner är att arbeta för att bli en hållbar och innovativ matdestination. Garveriet ska bli en plats där forskning och innovation ska mötas för hållbar matproduktion och matdistribution. Den sociala hållbarheten är i fokus för att inkludera både gammal och ung i en utveckling för ett framtida hållbart samhälle. Därför bedömer förvaltningen att Lerums kommun ska vara en del av denna utveckling. Juridisk bedömning Kommunalrättsliga överväganden Det av kommunen tänkta engagemanget torde vara i överensstämmelse med lagstiftningen. För att en kommun ska få befatta sig med en angelägenhet krävs enligt 2 kap 1 kommunallagen att det är av allmänt intresse att så sker. Såvida angelägenheten anses vara av allmänt intresse är kommunen berättigad att främja ändamålet, även om åtgärden som sådan bara kommer en viss del av kommuninvånarna tillgodo. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt och så vidare att kommunen befattar sig med angelägenheten. Som beskrivits ovan uppfyller projektet kring Garveriet väl kommunens vision och arbetet med att bli Sveriges ledande miljökommun. Att arbeta för hållbarhet på avsett vis torde falla inom den kommunala kompetensen eftersom det uppfyller kravet på allmänt intresse. Det faktum att det finns kommersiella inslag i verksamheten kan dock påverka bedömningen, men kommunens ägarandel planeras å andra sidan att bli så liten att den svårligen påverkar konkurrensen i negativ riktning eller utgör ett intrång i det egentliga näringslivet. I kravet på allmänintresse ligger ett principiellt förbud mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det i regel inte är ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas. I 2 kap 8 kommunallagen behandlas allmänt näringsfrämjande åtgärder. Till åtgärder som anses främja näringslivet i allmänhet i kommunen hör främst Sida 45 av 95

251 TJÄNSTESKRIVELSE 6 (7) Datum Dnr KS markupplåtelser och kommunalteknisk service till företagen, allmäninriktade åtgärder för att tillgodose näringslivets behov av lokaler (se 3 kap. befogenhetslagen), engagemang i utställningar, mässor och annan kollektiv marknadsföring samt, i begränsad omfattning, branschinriktade stödåtgärder. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare är enligt 2 kap 8 andra stycket och enligt rättspraxis inte någon kommunal angelägenhet annat än i fall där det finns synnerliga skäl för sådant stöd. Allmänt sett gäller en restriktiv syn på kommunala stödinsatser gentemot enskilda företag. Nu föreslaget engagemang innebär inget vederlagsfritt stöd utan utgör ett köp av ägarandelar i fastighetsbolaget, varför frågan om stöd och eventuell otillåtenhet inte borde bli aktuell. Inte heller statsstödsreglerna bör, av den anledningen att det inte utgör ett stöd, bli tillämpliga. Även för det fall det skulle ses som ett statsstöd utgör beloppet ett stöd de minimis (såvida inte mottagaren utfår ytterligare medel av någon annan offentlig myndighet), vilket är tillåtet. Om det trots vad som har anförts ovan skulle ses som ett individuellt riktat stöd är åtgärden med stor sannolikhet inte tillåten, synnerliga skäl skulle inte finnas. Sammanfattningsvis, det är troligtvis tillåtet att genom ägande engagera kommunen i Garveriets framtida utveckling, men det kan inte garanteras. Kommunens beslut att köpa andelar i bolaget kan laglighetsprövas. Upphandlingsrättsliga överväganden Kommunen kan eventuellt ha ett intresse av att hyra kontorslokaler i någon av de byggnader som finns på fastigheten. Något beslut eller uttalad intention finns dock inte i dagsläget. Av 1 kap. 6 1 st. 1 p. LOU framgår att bl.a. hyresrätt till fastighet inte omfattas av lagen (hädanefter Hyresundantaget). Utgångspunkten är således att ett förvärv av ett hyresavtal inte omfattas av LOU. Av 2 kap. 3 LOU framgår dock att ett kontrakt som medför att ett byggnadsverk realiseras enligt krav som ställs upp av en upphandlande myndighet utgör ett byggentreprenadkontrakt. Hyresundantaget omfattar som huvudregel alltså endast befintliga byggnader. Konkurrensverket anser dock att LOU är tillämplig även när en befintlig byggnad byggs om efter en upphandlande myndighets krav och anvisningar. Konkurrensverket anser att det då är fråga om en upphandlingspliktig byggentreprenad som myndigheten ska upphandla enligt LOU, även om det enda avtal myndigheten ingår är ett lokalhyresavtal. Om det är fråga om en lokal som vem som helst kan tänkas köpa eller hyra och som inte planerats för den upphandlande myndigheten finns större utrymme för att tillämpa Hyresundantaget. Sida 46 av 95

252 TJÄNSTESKRIVELSE 7 (7) Datum Dnr KS I nu förevarande fall är det inte tal om uppförande av en byggnad, byggnaden existerar redan. Byggnaden planeras inte heller för kommunen. Det krävs dock betydande anpassningar för att göra lokalerna möjliga att nyttja för kontorsändamål. Å andra sidan är lokalerna av den typ att de kan användas av vem som helst. Det talar för att Hyresundantaget skulle kunna vara tillämpligt om kommunen i framtiden vill hyra kontorsytor i någon av byggnaderna på den aktuella fastigheten. Om kommunen skulle vilja hyra kontorslokaler på fastigheten är det dessutom helt och fullt med anledning av den unika verksamhet som pågår där och de synergieffekter som kan uppnås, det talar också för Hyresundantaget skulle kunna vara möjligt att tillämpa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, om samverkan med Garveriet i Floda Beslutet ska skickas till Håkan Pettersson, kommundirektör Kim Erefalk, utveckling- och hållbarhetschef Åsa Qvist Ek, näringslivschef Förvaltningsledning Håkan Pettersson Kommundirektör Kim Erefalk Utveckling- och hållbarhetschef Åsa Qvist Ek Näringslivschef Sida 47 av 95

253 1 (1) Datum Ekonomi Urban Sjögren Fastighetsvärdering Garveriet Sammanfattning och kommentar med utgångspunkt från värdeutlåtande december 2017, Uddared 1:65 Värdering Marknadsvärdet om 30 miljoner kr har beräknats med utgångspunkt från intäktsoch kostnadskalkyl och inte ortprisjämförelse som normalt. Detta med anledning av att underlaget för ortprisjämförelse är allt för begränsat. Värdet bedöms ligga väsentligt över vid jämförelse med ortprismaterialet. Värderingens känslighetsanalys anger att ett rimligt värdeintervall kring marknadsvärdet om 30 miljoner kr är ± 3 miljoner kr. Värderingen förutsätter att byggnaderna är färdigställda både utvändigt och invändigt samt att lokalerna är uthyrda. Cirka 25 procent av lokalerna är uthyrda. Det nya verksamhetsbolaget förväntas hyra drygt 60 procent av lokalytan. Övrigt Taxeringsvärdet uppgår till kr. Efter ombyggnaden kommer fastigheten att omtaxeras. Taxeringsvärdet förväntas öka kraftigt efter omtaxering. Den ökade fastighetsskatten (0,5 procent på taxeringsvärdet) kommer att läggas på hyran. Uttagna inteckningar i fastigheten uppgår till 11,8 miljoner kronor. Kalkylens direktavkastning är 7,3 procent. Kommentar Fastighetens beräknade värde om 30 miljoner kr förutsätter att lokalerna är uthyrda till sin helhet. Omfattningen av potentiella hyresgäster behandlas inte i värderingen. Förnärvarande är lokalerna uthyrda till 25 procent. Verksamhetsbolaget förväntas hyra 60 procent av lokalytan. LERUM4000, v3.0, Ekonomi har ingen synpunkt på vald beräkningsmetod, dess komponenter och analys. Det bör dock noteras att det är en beräkning med utgångspunkt från antagandet om fullt uthyrda lokaler till en antagen hyresnivå och inte en värdering med utgångspunkt från priser på liknande objekt. Sida 75 av 95

254

255 Antagande av ny förbundsordning för Tolkförmedlingen väst KS Sida 76 av 95

256 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr KS Marcus Starcke Marcus.Starcke@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om ny förbundsordning för Tolkförmedlingen väst Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna den nya förbundsordningen för kommunalförbundet Tolkförmedlingen väst. Sammanfattning Lerums kommun är medlem i kommunalförbundet Tolkförmedlingen väst. Förbundet bedriver tolkförmedling och översättningsservice för sina medlemmars räkning. För närvarande har förbundet 28 medlemmar. 12 nya kommuner har ansökt om medlemskap. Tolkförmedlingen har tagit fram ett förslag till ny förbundsordning. Den nya förbundsordningen innehåller skrivelser om de nya medlemmarna och en möjlighet för direktionen att inrätta nya organ. Dessutom har förbundsordningen anpassats efter den nya kommunallagen. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 77 av 95

257 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr KS Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedlingen väst har föreslagit en ny förbundsordning. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Denna möjlighet har inte tidigare funnits. Dessutom skrivs de 12 nya medlemmarna in i förbundsordningen. Utöver detta innehåller den nya förbundsordningen i huvudsak strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Lerums kommun har tidigare fått möjlighet att yttra sig över förslaget. Kommunen hade då inga särskilda kommentarer utan tillstyrkte förslaget i sin helhet. Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Skövde kommun och Falköping hade emellertid vissa tilläggs- och ändringsförslag. Tolkförmedlingen har gjort vissa ändringar med anledning av förslagen. Bland annat har riktlinjerna för förbundets budgetprocess förtydligats ( 15) och det framgår nu att förbundet inte fattar beslut där kvalificerad majoritet är nödvändig ( 8). För att den nya förbundsordningen ska gälla måste samtliga medlemmar godkänna förbundsordningen. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Påverkar inte målen Förvaltningen bedömer inte att det är relevant med en jämställdhetsbedömning i ärendet då ärendet rör den formella regleringen av ett förbund som kommunen är medlem i. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om ny förbundsordning för Tolkförmedlingen väst Förslag till ny förbundsordning för Tolkförmedlingen väst, KS Protokollsutdrag från Tolkförmedlingen, KS Tjänsteutlåtande från Tolkförmedlingen, KS Sida 78 av 95

258 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr KS Beslutet ska skickas till Maria Egerlund Fletcher, tf administrativ chef Stab och utveckling Kim Erefalk Hållbarhets- och utvecklingschef Marcus Starcke Administrativ chef Sida 79 av 95

259 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Förbundsordning Förslag till beslut Direktionen beslutar att godkänna förslaget till ny förbundsordning och översända förslaget till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för godkännande och beslutsfattande i respektive fullmäktige senast Sammanfattning av ärendet Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram dels för att följa den nya kommunallagen och dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till medlemskommunerna på samråd. Samtliga yttranden är positiva till förslaget och de flesta har inte några synpunkter Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange och det regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningens har därför reviderats för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Direktionen behöver nu fatta ett beslut om ett förslag till förbundsordning. Förslaget kommer sedan skickas ut till befintliga medlemmar och ansökande kommuner som i sina respektive kommunfullmäktige fattar beslut om ny förbundsordning senast Den nya förbundsordningen föreslås gälla från Sida 80 av 95

260 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Bakgrund och ärendeprocess Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram med anledning av den nya kommunallag som trädde i kraft 1 januari 2018 men även för att direktionen i september 2017 beslutade att öppna upp för nya medlemmar i förbundet. Förbundsordningen har inte reviderats sedan förbundets start 2013 bortsett från att nya medlemmar skrevs in i årsskiftet 2014/2015 då förbundet senast tog in nya medlemmar. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. De 12 nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till medlemskommunerna på samråd. Majoriteten av yttrandena framför att de inte har några synpunkter och är positiva till förslaget. Några synpunkter med ändring- eller tilläggsförslag har inkommit från Västra Götalandsregionen (VGR), kommunstyrelsen i Göteborgs Stad, kommunstyrelsen i Skövde kommun samt kommunstyrelsens arbetsutskott i Falköping. Nedan beskrivs synpunkterna samt vart eventuell revidering finns i förbundsordningen: Att nuvarande skrivning om att anta någon av medlemskommunernas finanspolicy ska kvarstå. Tolkförmedling Väst håller på att arbeta fram en egen finanspolicy på inrådan av redovisningschef. Den nya finanspolicyn är mer anpassad efter kommunalförbundets organisation och kommer vara framtagen innan införandet av den nya förbundsordningen. Att det framgår vilka befogenheter och vilken sammansättning som ett eventuellt arbetsutskott eller beredningsutskott ska ha. Ändringen i förbundsordningen innebär att direktionen ges möjlighet att inrätta nödvändiga organ för att vara fortsatt effektiv. Befogenheter och sammansättning skrivs fram om behovet av ett organ uppstår. Att riktlinjer för förbundets budgetprocess förtydligas. Detta har gjorts under 15. Att en utgångspunkt för medlemskap i kommunalförbundet Tolkförmedling Väst bör vara att det är kommuner som ingår i VGR. I samband med beslutet att öppna upp för fler medlemmar i september 2017 uppkom diskussionen om kommuner utanför VGR kan ansöka. Inga kommuner utanför VGR har dock ansökt om medlemskap och därför föreslås direktionen ta ställning till frågan först om den uppkommer i framtiden. Att det borde framgå om det finns beslut i direktionen som kräver kvalificerad majoritet. Detta beskrivs nu under 8. Att det bör framgå att allmänheten får ställa frågor under årsredovisningssammanträdet. Det framgår nu i 16 att sammanträdet då årsredovisningen behandlas inte är offentligt. Att det behövs tydliggöras hur medlemmarnas styrning i förbundets ekonomi och verksamhet utövas eftersom det under 14 mestadels beskrivs om medlemmarnas insyn. Styrningen beskrivs i flera paragrafer av förbundsordningen och ett förtydligande har gjorts om vilka paragrafer det gäller. Sida 81 av 95

261 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen I kommunallagens 9 kap och 6 beskrivs vad en förbundsordning i ett kommunalförbund ska ange. De flesta inkomna samrådssynpunkter berör punkterna som beskrivs i nämnd paragraf och förbundsordningens har därför reviderats för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Direktionen behöver nu fatta ett beslut om ett förslag till förbundsordning som sedan kommer skickas ut till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för beslutsfattande. Beslut i respektive fullmäktige ska tas senast Den nya förbundsordningen föreslås gälla från Förändringarna i korthet 2 Nya medlemmar Följande 12 nya medlemmar läggs till i förbundsordningen: Bollebygd, Dals Ed, Herrljunga, Härryda, Kungälv, Mark, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tjörn, Tranemo och Vårgårda. 4 Organisation Under denna paragraf har det skrivits in att förbundet har möjlighet att inrätta egna organ. Viss text kopplat till införandet av förbundet är borttagen. 8 Beslut I enlighet med kommunallagen ska det regleras i förbundsordningen om det fattas några beslut som kräver kvalificerad majoritet. Därför har det tillkommit en paragraf med information att direktionen inte fattar den typen av beslut. 12 Kostnadstäckning I nuvarande förbundsordning finns en skrivning att om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Denna skrivning är borttagen efter dialog i såväl presidiet som direktionen. 13 Finanspolicy, borgen m.m. Skrivningen i paragrafen är justerad i enlighet med rekommendationer av redovisningschef utifrån att en egen finanspolicy kommer att tas fram. Justeringen gäller riktlinjer vid lån. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarnas styrning över verksamheten beskrivs i flera olika paragrafer. Vilka paragrafer det gäller har lagts till i förbundsordningen i 14. Sida 82 av 95

262 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Budgetprocess, 16 Årsredovisning I den tidigare förbundsordningen beskrivs budget och årsredovisning i samma paragraf. Det har nu förtydligats genom att det i 15 framgår att det är kommunalförbundets budgetprocess som beskrivs och att det i 16 handlar om årsredovisning. Beskrivningen av årsredovisningen är dessutom mer utförlig och tar upp att sammanträdet för årsredovisningen inte är offentligt. Övriga ändringar I övrigt är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Nuvarande förbundsordning med ändringsmarkeringar Förslag till ny förbundsordning Beslutet skickas till Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. Åsa Fröding Förbundsdirektör Sida 83 av 95

263 Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning Sida 84 av 95

264 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. 3 Ändamål Förbundets ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk genom att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen ska bestå av 40 ledamöter och 40 ersättare. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare. Göteborgs Stads ledamot är ordförande och Västra Götalandsregionens ledamot är vice ordförande i direktionen. Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Vid ledamots förhinder tjänstgör ersättare vald av samma förbundsmedlem som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Direktionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för förbundet. Direktionen kan inrätta de övriga organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Direktionen utser en förbundsdirektör som har att leda verksamheten enligt direktionens anvisningar. Förbundet har ett kansli med uppgift att under förbundsdirektör sköta förbundets administration och dess övergripande verksamhet. Förbundet har lokalkontor på flera orter. 5 Revisorer Förbundet ska ha två revisorer som utses av Västra Götalandsregionen. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till direktionen och till respektive medlems fullmäktige, vilka beslutar om ansvarsfrihet för direktionen. 6 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: ledamot i direktionen medlem genom dess fullmäktige eller styrelse organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt 2 (5) Sida 85 av 95

265 7 Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 8 Beslut Direktionen fattar inte beslut där det krävs kvalificerad majoritet. 9 Anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på förbundets webbplats. Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. 10 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninvånare som andelskapital vid inträde i förbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. 11 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 12 Kostnadstäckning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 13 Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa antagen finanspolicy. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Styrningen beskrivs i 6, 7, 15, 20, 22. Medlemmarna i förbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i förbundet. Förbundet ska årsvis tillställa medlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Direktionen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. 3 (5) Sida 86 av 95

266 15 Budgetprocess Direktionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande tvåårsperioden. Förbundet ska samråda med medlemmarna om budgetförslaget senast en månad före direktionens sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt kommunallagen. Budgetsammanträdet är offentligt. 16 Årsredovisning Direktionen ska senast den sista april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen ska översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Sammanträdet då årsredovisningen behandlas är inte offentligt. 17 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Västra Götalandsregionen. Arvoden och ekonomiska ersättningar bekostas av förbundet. 18 Uppsägning och utträde Förbundet är bildat för obestämd tid. En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån principerna i i denna förbundsordning såvida inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. 4 (5) Sida 87 av 95

267 När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Dessa handlingar ska revideras av förbundets revisorer som ska yttra sig över handlingarna i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar. 20 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmar genom fullmäktigebeslut antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. 21 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. 22 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till denna förbundsordning ska fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Direktionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslag om förändrad förbundsordning. 5 (5) Sida 88 av 95

268 Sida 89 av 95

269 Sida 90 av 95

270 Dnr 18/ Följebrev Beslut om godkännande av ny förbundsordning i respektive kommunfullmäktige Beslut innan sommaren Direktionen i Tolkförmedling Väst har efter ett samrådsförfarande i respektive medlemskommun beslutat om ett förslag till ny förbundsordning. Förslaget översänd här till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för godkännande av den nya förbundsordningen. Beslutet måste fattas i respektive fullmäktige senast Förändringarna i korthet Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram dels för att följa den nya kommunallagen och dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till nuvarande medlemskommuner på samråd. Samtliga yttranden är positiva och de flesta har inte haft några synpunkter Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange och det regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningens har därför reviderats efter samrådet för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Bifogade handlingar: Protokollsutdrag från direktionen 307/ Förslag till ny förbundsordning Tjänsteutlåtande om ny förbundsordning Vid frågor kontakta förbundssekreteraren Emma Davidsson eller maila till vår kanslimail. Åsa Fröding Förbundsdirektör Tolkförmedling Väst Box Göteborg Telefon E-post kansli@tolkformedlingvast.se Webb Sida 91 av 95

271

272

273 Svar på interpellation om glappet mellan ersättningsformer för nyanlända ställd av Alexander Abenius (M) KS Sida 93 av 96

274 Nya Moderaterna i Lerums Kommun Interpellation om glappet mellan ersättningsformer för nyanlända När en asylsökande kommer till Sverige har han/hon rätt till statlig dagersättning från Migrationsverket (LMA-ersättning). Om den asylsökande sedan får uppehållstillstånd av migrationsverket övergår den nyanlända till en ny statlig bidragsform från Arbetsförmedlingen vid namn etableringsstöd. En utmaning som det nyinförda etableringsstödet inneburit för många nyanlända är det så kallade glappet som uppstått mellan sista utbetalning av LMA-ersättningen och första utbetalningen av etableringsstödet. Ett glapp som kan uppgå till flera månaders tid. Konsekvensen av glappet, som är ett resultat av brister på statlig nivå, är att den nyanlända tvingas söka ekonomiskt bistånd (bland annat försörjningsstöd) hos sin nya hemkommun. Ett försörjningsstöd som finansieras med kommunala skattemedel. En av de frågor som kommunstyrelsen ansvarar för är att följa upp kommunens ekonomi. Därför har vi moderater i Lerums Kommunfullmäktige valt att ställa denna interpellation till kommunstyrelsens ordförande: Hur mycket ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd m.m.) har Lerums Kommun betalt ut till nyanlända p.g.a. glappet dvs. nyanlända som inte längre har rätt till LMAersättning och inväntar att få ta del av etableringsstödet? Alexander Abenius (M) Kommunalråd Sida 94 av 96

275

276

277 Svar på interpellation om särskild verksamhetsuppföljning av gymnasiesärskolan ställd av Gunilla Lindell (KD) KS Sida 95 av 96

278 Lerum Interpellation om särskild verksamhetsuppföljning av gymnasiesärskolan Vid april månads kommunfullmäktige togs inte den fördjupade uppföljningen av 2015 års granskning avseende gymnasiesärskolan upp. I granskningen framkom en rad allvarliga anmärkningar av kommunens hantering av gymnasiesärskolan. I rapporten framkom bland annat att tillgång till arbetsplatsförlagt lärande (apl) för gymnasiesärskolans elever har stora brister. Kritik riktades även mot det systematiska kvalitetsarbetet inom gymnasiesärskolan. Apl är en central del av elevens utbildning och innebär att lärandet i kurser eller delar av kurser förläggs till en eller flera arbetsplatser. Det är huvudmän och rektorer som ska säkerställa att eleverna får apl av god kvalitet. Det kräver arbete med organisering och systematiskt kvalitetsarbete av det arbetsplatsförlagda arbetet. (Skolverket, 2017) Med anledning av ovanstående vill vi kristdemokrater ställa följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande: -Har sittande majoritet avsikt att svara på kritiken i revisionsrapporten i kommunfullmäktige? -Hur ser handlingsplanen ut för att de arbetsförlagda praktikplatserna inom kommunen även tilldelas gymnasiesärskolans elever? -Hur arbetar majoriteten med möjligheter till ett anpassat yrkesliv vid utslussning från gymnasiesärskolan? -Hur försäkrar sig majoriteten att vi får ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan? Gunilla Lindell Kristdemokraterna i Lerum Sida 96 av 96

279

280

281

282

283 Nya Moderaterna i Lerums Kommun Interpellation om konsekvenser av GDPR Dataskyddsförordningen (EU 2016/679) GDPR har onekligen skapat en hel del frågetecken och oro. För Lerums kommun har det bl.a. inneburit att kallelser till politiska möten och protokoll inte finns kvar på hemsidan. Men vad är det som gäller och kommer gälla framöver på kommunens hemsida? I dagsläget går det inte ens att se kommande mötesdatum. Som politiker och medborgare är detta minst sagt frustrerande. I Regionen och kringliggande kommuner finns denna information på deras hemsidor. Med anledning av detta önskar jag att kommunstyrelsens ordförande svarar på; Varför har Lerums kommun tagit bort dessa uppgifter? Vad kommer gälla för hemsidan framöver? Svante Karlsson

284 Nya Moderaterna i Lerums Kommun Interpellation Interpellation om Lerums kommuns beredskap för lagförslaget om ny möjlighet till uppehållstillstånd. Regeringen har föreslagit att utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd innan den 24 november 2015 och studerar eller har för avsikt att studera på gymnasial nivå ska beviljas uppehållstillstånd för detta. Frågan avgjordes alldeles nyss i riksdagen 7/6-18 och kommer träda i kraft den 1 juli Förutom att lagförslaget varit vida omdiskuterat och bland annat fått hård kritik av lagrådet, vilket dock står utanför kommunfullmäktiges beslutsområde, innebär förslaget att kommunerna kommer få ett ökat söktryck av personer som vill studera på gymnasienivå för att få rätt till uppehållstillstånd under studietiden. Totalt uppskattas 9000 personer beröras av förslaget i Sverige. För kommunerna innebär detta alltså utökade åtagande kring bland annat utbildningsplatser och med att ordna boende. Det riskerar förutom ökade kostnader också leda till undanträngningseffekter för andra grupper. Vi vet av erfarenhet, senast med bosättningslagen, att statens ersättning inte alltid fullt ut ersätter kommunens kostnader. Då förslaget stötts av en majoritet i riksdagen och kommer genomföras med start 1 juli är min fråga hur Lerums kommuns beredskap ser ut och vilken bedömning Dennis Jeryd som ordförande i kommunstyrelsen gör av kommuners möjligheter att på ett hållbart sätt ta emot dessa elever. Med anledning av detta önskar jag att kommunstyrelsens ordförande svarar på; Hur många av dessa 9000 individer bedömer kommunstyrelsens ordförande kommunen har beredskap att ta emot vad gäller utbildningsplatser och bostäder? Bedömer du som kommunstyrelsens ordförande att kommunen kommer få ersättning från staten motsvarande de kostnader som Lerums kommun antas få? Svante Karlsson

285 Nya Moderaterna i Lerums Kommun Motion om ny sammanträdeslokal för Lerums Kommunfullmäktige. Under en rad av år har jag framfört önskemål om en ny sammanträdeslokal för Lerums Kommunfullmäktige. Nuvarande sammanträdeslokal i Dergårdsteatern är under all kritik. Sittplatser och skrivmöjlighet för ledamöterna är obekväma och opraktiska. Talarstolarna är högt placerade och svåra att nå och inbjuder inte ledamöterna att tala och debattera. Ledamöter undviker att gå upp i talarstolen vilket inte är bra för demokratin. Utöver detta är dessutom ventilationen i lokalen obefintlig. En ny sammanträdeslokal för kommunfullmäktige skall givetvis även gå att använda i andra sammanhang. Lerums kommun saknar en representativ och ändamålsenlig sammanträdeslokal där det går att sitta bekvämt och där det finns ordentlig skriv-/data-anteckningsmöjlighet. Med anledning av detta yrkar vi; Att Lerums kommun under kommande mandatperiod byter sammanträdeslokal till en funktionell och ändamålsenlig lokal. Svante Karlsson Bilderna nedan är en jämförelse mellan Dergårdsteaterns skrivbord och ett flygplans.

286 Nya Moderaterna i Lerums Kommun

287 Nya Moderaterna i Lerums Kommun