Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun

Transkript

1 MKB Bilaga 3 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsredogörelse Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun Juni 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av och För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 7 2 Samråd Stråksamråd Sträckningssamråd 9 3 Val av sträckningar Val av teknik 11 4 Inkomna synpunkter och bemötanden Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västernorrland 13 5 Inkomna synpunkter och bemötanden - stråksamråd Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sollefteå kommun Övriga myndigheter 18 Elsäkerhetsverket 18 Folkhälsomyndigheten 18 Försvarsmakten 18 Jordbruksverket 18 LFV 19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 19 Naturvårdsverket 19 Post- och telestyrelsen 19 Sametinget 20 Sverige Geologiska Undersökning, SGU 21 Svenska Kraftnät, SvK 21 Trafikverket Företag och organisationer 23 Hector Rail 23 Jägareförbundet Mitt Norrland 23 sid 3/52

4 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 23 SCA Skog 25 Skanova 25 Ångermanlands Ornitologiska Förening Markägare och allmänhet 26 sid 4/52

5 6 Inkomna synpunkter och bemötanden sträckningssamråd Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sollefteå kommun Övriga myndigheter 37 Elsäkerhetsverket 37 Folkhälsomyndigheten 37 Försvarsmakten 37 Jordbruksverket 37 Post- och telestyrelsen 37 Sametinget 38 Skogsstyrelsen 38 Svenska Kraftnät 39 Trafikverket Företag och organisationer 40 Lantbrukarnas riksförbund, Sollefteå kommungrupp 40 Skanova 41 Voernese sameby 41 Ångermanlands Ornitologiska förening Fastighetsägare och allmänhet sid 5/52

6 sid 6/52

7 1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att uppföra en ny 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Syftet med ledningen är att förstärka elnätet i området och öka leveranssäkerheten till orterna. Nybyggnationen medför att nätkoncession för linje (tillstånd) ska sökas för ledningen. I tillståndsansökan om nätkoncession krävs att samråd genomförs enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samrådet har sammanfattats i denna samrådsredogörelse. Samrådet har genomförts av ÅF på uppdrag av E.ON Elnät. 2 Samråd Under processen för att ta fram lämpliga områden och ledningsstråk har tidigare samråd för kraftledningen genomförts i omgångar framförallt under perioden Eftersom flera år hunnit förlöpa från dessa tidigare genomförda samråd samt för att uppfylla miljöbalkens krav på alternativredovisning har E.ON Elnät beslutat att göra ett omtag kring delar av tillståndsprocessen. Detta omtag har inneburit att samråd har genomförts i två etapper, först genomfördes ett samråd kring utredningsområde och stråk och därefter genomfördes samråd kring framtagna sträckningsalternativ för ledningen. 2.1 Stråksamråd Stråksamråd avsåg utredningsområde och alternativa stråk för den nya ledningen, bland de framtagna stråken fanns både luftlednings- och markkabelalternativ, se karta i figur 1. Skriftligt samrådsmaterial skickades ut den 27 maj till myndigheter och organisationer, enligt sändlista i bilaga 1. För de av stråkalternativen berörda fastighetsägarna skickades ett komprimerat samrådsmaterial ut den 24 maj Berörda fastigheter bedömdes innefatta alla fastigheter belägna inom 100 m från något av stråkalternativen, se karta i figur 3. För allmänheten kungjordes projektet via annons i Tidningen Ångermanland den 27 maj. Samrådstiden pågick till den 23 juni Tre samebyar, vilka har bedömts kunna ha intressen i eller kring framtagna stråk har genom särskilda brev bjudits in till samråd. Under samrådstiden har det varit möjligt att lämna synpunkter samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan sid 7/52

8 Figur 1. Framtaget utredningsområde och stråk inför stråksamrådet. sid 8/52

9 2.2 Sträckningssamråd Sträckningssamrådet avsåg förslag till sträckning och framtagna sträckningsalternativ för ledningen, se figur 2. Skriftligt samrådsmaterial skickades ut den 11 november 2016 till myndigheter och organisationer, enligt sändlista i bilaga 1, samt till berörda fastighetsägare. Materialet som skickades till fastighetsägarna bestod av ett komprimerat samrådsunderlag samt karta som visade sträckningsalternativen. Berörda fastigheter bedömdes innefatta alla fastigheter belägna inom 100 m från något av sträckningsalternativen, se karta i figur 3. Allmänheten kungjordes projektet via annons i Tidningen Ångermanland den 17 november 2016 och i Sollefteåbladet den 23 november Fastighetsägare och allmänhet fick även via utskick respektive annons inbjudan till ett samrådsmöte i form av öppet hus i Näsåker den 30 november 2016 mellan klockan 16 och 19. Samrådstiden pågick till den 12 december och det var likt stråksamrådet möjligt att nå projektorganisationen för att ställa frågor och lämna synpunkter. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan Figur 2. Framtagna sträckningar inför sträckningssamrådet. sid 9/52

10 Figur 3. Figurerna visar i blått de fastigheter som samrådsmaterial skickades till i stråksamrådet (kartan till vänster) och sträckningssamrådet (kartan till höger). 3 Val av sträckningar Efter avslutat sträckningssamråd har E.ON Elnät valt att inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan avfärda några av de sträckningar som ingått i sträckningssamrådet. Som grund för valet ligger en sammanvägd bedömning av flera olika aspekter, i synnerhet inkomna synpunkter i samrådsprocessen, miljömässiga faktorer och teknisk genomförbarhet. E.ON Elnät avfärdar sträckning C, D, E och den del av sträckning G som passerar över Ångermanälven vid Hundforsen. Sträckningar som behålls inför det slutgiltiga arbetet med val av huvudalternativ inför koncessionsansökan är sträckningsalternativ A, B, F samt en justerad version av sträckning G som ansluter till sträckning F vid passage över Ångermanälven. Sträckning A följer liksom tidigare befintliga ledningsgator, fortfarande är det inte fastlagt vilken sida om befintliga stamnätsledningen som den nya 40 kv ledningen kommer att byggas men det förutsätts att den nya 40 kv ledningen kommer att korsa befintliga ledningarna några gånger för att möjliggöra passage av bostadshus och intresseområden. Sträckning B innebär en alternativ väg runt Fågelgillemyran. Alternativ F behålls och utgör den enda passagen över Ångermanälven. Den södra delen av sträckning G kvarstår, den utgör nu en alternativ väg mellan de möjliga samlokaliseringarna. Den sid 10/52

11 norra delen av sträckning G som korsade Ångermanälven vid Hundforsen har avfärdats. Kvarvarande sträckningsalternativ inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan framgår av kartan i figur Val av teknik E.ON Elnät valde redan efter avslutat stråksamråd att avfärda teknikalternativet att förlägga den nya 40 kv ledningen som markkabel. Vanligtvis används kabel inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. I aktuellt område med gles befolkning och stora avstånd är den dominerade tekniken trädsäkra luftledningar. Med beaktande av de samlokaliseringsmöjligheter som finns i området så ansågs luftledning vara ett bättre alternativ. Idag är ca 65 % av alla E.ON Elnäts ledningar nedgrävda men endast en bråkdel av ledningarna på regionnätssidan. På lokalnätssidan pågår däremot ett stort vädersäkringsarbete. E.ON Elnät har investerat ca 20 miljarder kronor de senaste tio åren för att vädersäkra sitt elnät. På lokalnätssidan har det inneburit att ledningar antingen grävts ned eller att faslinor isolerats. För regionnätsledningar används trädsäkra ledningsgator för att förhöja driftsäkerheten och vid ett eventuellt avbrott går det normalt snabbare att reparera en luftledning jämfört med en markkabel. sid 11/52

12 Figur 4. Kartan visar de sträckningar som kvarstår efter samrådsprocessen. sid 12/52

13 4 Inkomna synpunkter och bemötanden Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västernorrlands län inkom ej med synpunkter på projektet under stråk- och sträckningssamråden. Istället erhöll E.ON Elnät synpunkter från Länsstyrelsen i samband med beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens synpunkter refereras nedan samt följs av E.ON Elnäts bemötande. 4.1 Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Västernorrland har inkommit med synpunkter på projektet i ett kombinerat yttrande och beslut om betydande miljöpåverkan. Yttrandet har dnr och och inkom Länsstyrelsen inleder yttrandet med att informera att risker för indirekt eller direkt påverkan på arter som är markerade med N eller n i artskyddsförordningens bilaga 1, ska utredas och redovisas i MKBn. Det gäller även vilda fåglar som är markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1, är rödlistade eller har nedåtgående trend. Länsstyrelsen menar att fågelinventeringen som genomfördes juni 2016, genomfördes för sent på året. Enligt Svensk fågeltaxering ska allmän fågelinventering utföras den 20 maj till 10 juni i låglänta områden, vid kusten och 25 maj till 15 juni i höglänta områden i inlandet. Länsstyrelsen påpekar att artuppgifter från inventeringen inte verkar finnas inlagda i Artportalen. Det ska göras om man följer den standard som anges. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt finns inte med på kartorna över kända naturvärden i rapporten för inventering och bedömning av naturvärde och fågelliv. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt 83160, Nipa vid Svängbäcken, verkar inte ha klassats i naturvärdesinventeringen, vilket länsstyrelsen ifrågasätter. Detsamma gäller Länsstyrelsens naturvårdsobjekt nr 83448, Skog norr om Vignäsbodarna, som passeras i kanten. Vidare skriver Länsstyrelsen att när alternativ G eller F väljs bör man titta närmare på sträckningen så att påverkan på naturvärden minskas och till exempel inte gå rakt igenom objekt 14, 17, 18 i naturvärdesinventeringen eller nyckelbiotopen. Länsstyrelsen påpekar även att objektnr 17 i naturvärdesinventeringen är markerad som naturvärdesklass 2 i kartan, men 3 i texten. Det område som boende i Holme lämnat synpunkter kring (Oppsenån) verkar vara samma som objekt 18 i naturvärdesinventeringen. Det måste gå att hitta en sträckning som inte går över detta ur naturvärdes- och kulturmiljösynpunkt värdefulla lilla odlingslandskap. Länsstyrelsen menar att en kraftledning genom området kommer innebära en negativ påverkan på landskapsbilden. sid 13/52

14 Vidare anser Länsstyrelsen att alternativ G är bättre än alternativ F (av sträckningarna efter samråd), men ledningen bör dras norr om nyckelbiotopen (ravinen). Kraftledningen bör placeras så att objekt 23 och i naturvärdesinventeringen inte påverkas av breddning av ledningsgatan. Länsstyrelsen anser att vid passage av Stormyran, om det är möjligt att bredda den befintliga ledningen och minimera påverkan på myren så att inga avvattnande körskador uppstår bedömer länsstyrelsen att det är möjligt att dra ledningen över myren. Det är dock önskvärt att minimera antalet stolpar som placeras i myren och undvika de blötaste delarna. Vid Fågelgillermyran finns ett alternativ B som går runt Svartbäcksråna. Det alternativet korsar dock Bodmyran, vilken inte verkar vara inventerad vilket gör det svårt för Länsstyrelsen att väga alternativen mot varandra. Länsstyrelsen menar att påverkan på våtmarkerna torde kunna minimeras även om den befintliga gatan breddas. Det verkar dock finnas en del skogliga värden som eventuellt skulle kunna ta skada vid en breddning. Generellt anser Länsstyrelsen dock att så långt det är möjligt bör välja breddning av befintlig ledningsgata där det finns en befintlig sådan. I våtmarker och i strandkanter bör E.ON Elnät sträva efter att minimera behovet av att placera ledningsstolpar samt undvika de blötaste delarna av våtmarkerna. Innan ingrepp i form av stolpplaceringar etc. i våtmarker kan godtas av Länsstyrelsen krävs en inventering för att säkerställa att höga naturvärden inte berörs. Vid passage av vattendrag bör E.ON Elnät, för att minimera skogsgatans påverkan på vattenmiljön, eftersträva att korsa vattendraget i så rät vinkel som möjligt och undvika att bygga ledningen längs med vattendrag längre sträckor. I MKBn anser Länsstyrelsen att det behövs en mer utförlig beskrivning av hur eventuella skador på våtmarker och bäckar ska kunna minimeras, t.ex. en beskrivning av vilka särskilda åtgärder man kommer att vidta vid placering av stolpar samt en beskrivning av tidpunkt för när arbetet ska ske. Länsstyrelsen vill även betona ett antal generella riktlinjer för utförandet. Ett mål bör vara att minimera körning på våtmarker och intill vattendrag, det vill säga att E.ON Elnät bör tänka till hur olika delar av sträckningen nås vid byggnation och underhåll. Vidare bör en minst 10 meter bred skyddszon med lågväxande vegetation sparas i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker. Det är viktigt att framtida röjnings- och underhållsåtgärder som berör våtmarksområden utförs vintertid på tjälad mark för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. Avseende kulturmiljö fortsätter Länsstyrelsen yttrandet med att ta upp att sträckningen går genom riksintresset för kulturmiljövård, ledningen planeras dock i befintlig ledningsgata i skogsmark och dessutom till stor del nedanför branten mot älven. Så länge ledningen inte sid 14/52

15 får annat utförande eller annan höjd än nuvarande ledning bedömer Länsstyrelsen att det inte behöver bli någon nämnvärd påverkan på riksintressets värden. Om ledningen däremot blir mer synlig i landskapet än nuvarande så finns risk för att riksintresset Lidgatu skadas, allt hänger på hur ledningen kan komma att uppfattas utifrån bebyggelsemiljön, som är grunden till riksintresset. Yttrandet fortsätter på temat kulturmiljö, området på västra sidan av Ångermanälven som benämns Oppsenån av boende i Holme har höga kulturhistoriska värden. Länsstyrelsen anser att det bör vara lätt att här hitta en alternativ dragning och låta ledningen gå på västra sidan av järnvägen ännu en bit norrut, inte minst om detta bedöms innebära mindre påverkan på riksintresset Lidgatu än nuvarande förslag. Vidare, avseende friluftsliv, informerar Länsstyrelsen att riksintresset för friluftsliv, Övre Ådalen, har reviderats och minskats. Riksintresset påverkas inte nämnvärt av ledningen. Det är översta delen där ledningen korsar Ångermanälven som riksintresset påverkas något. Ur den synpunkten, menar Länsstyrelsen, kunde en samlokalisering vid befintlig lednings älvpassage vara att föredra. Länsstyrelsen avslutar yttrandet med att informera att bedömningen görs att byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande miljöpåverkan. E.ON Elnät beaktar Länsstyrelsen synpunkter. Avseende tidpunkten för fågelinventeringen så menar Enetjärn Natur, som genomfört inventeringen, att det inte är försent på året att inventera häckfåglar under häckningsperioden den juni. Enetjärn Natur har erfarenheter av många års liknande inventeringar. De perioder som nämns av Länsstyrelsen är ungefärliga rekommendationer som används i Svensk fågeltaxering för att få så bra statistiskt underlag som möjligt till deras mångåriga inventeringar. Samtliga häckfåglar som är relevanta i detta fall finns på plats under tidpunkten för genomförd inventering och det var god sångaktivitet vid tillfället för inventeringen. Vidare har Enetjärn Natur rapporterat in alla fågelobservationer från 2016 i Artportalen, övriga arter rapporteras retroaktivt. Avseende Länsstyrelsens naturvårdsobjekt 83160, Nipa vid Svängbäcken, så har den delen av objektet som ligger inom inventeringsområdet för ledningen relativt nyligen avverkats och bedömdes inte hålla tillräckligt naturvärde för att klassas. Gällande objekt 83448, Skog norr om Vignäsbodarna så ligger det utanför inventeringsområdet, så ingen inventering eller bedömning har gjorts. Sträckningen har justerats för att helt undvika objekt 18 ur naturvärdesinventeringen, och för objekt 17 har sträckningsjusteringen minskat påverkan på objektet. Objekt 14 däremot sid 15/52

16 är beläget på båda sidor längs befintliga ledningens sträckning, och E.ON Elnät gör bedömningen att samlokalisering med befintlig ledning på denna sträcka ändå är att föredra, trots att naturvärdet passeras igenom. Objekt nummer 17 tillhör naturvärdesklass 3, dvs. har fel färg i kartan i inventeringsrapporten. I kartorna tillhörande MKBn har detta rättats till. Sträckningen kommer inte passera igenom objekt 18 eller det område som benämns Oppsenån av boende i Holme. Ingen påverkan på landskapsbilden i området kommer att ske. E.ON Elnät har valt sträckning G framför F och avseende nyckelbiotopen (ravinen) så har sträckningen justerats så att området ej berörs. Objekt kommer ej beröras då sträckningen planeras väster om befintlig ledning förbi naturvärdena. Gällande objekt 23 så beskrivs påverkan i MKBn. E.ON Elnät har valt att samlokalisera sträckningen med befintliga ledningar på alla sträckor där möjlighet till det funnits, både över Stormyran och Fågelgillermyran. Påverkan och planerade skadeförebyggande åtgärder på myrarna beskrivs i MKBn. Även planerade åtgärder avseende Länsstyrelsens generella riktlinjer beskrivs i MKBn. Gällande riksintresset Lidgatu så kommer den tillkommande ledningen, likt befintliga lokalnätsledningen, endast att delvis kunna skönjas från vissa positioner. För att inte skada riksintresset så kommer den nya ledningen att byggas på älvsidan om befintlig lokalnätsledning för att maximalt utnyttja markhöjdskillnader för att dölja ledningen. sid 16/52

17 5 Inkomna synpunkter och bemötanden - stråksamråd Nedan återfinns ett referat av inkomna synpunkter samt E.ON Elnäts eventuella bemötande. 5.1 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland meddelade via e-post att ärendet inte hann handläggas utan hänvisade till de synpunkter som framförts vid tidigare samrådsmöten. 5.2 Sollefteå kommun Sollefteå kommun har inkommit med ett yttrande, dnr , där stråkalternativ 2 och 6 förordas med hänvisning till att dessa alternativ tar mindre ny mark i anspråk och därmed skulle minska barriäreffekterna i naturmiljön. Gällande passage av älven menar kommunen att alternativ 10 är olämpligt med hänsyn till att Hundforsen är en av få sträckor som fortfarande har strömkaraktär och som hyser goda fiske- och naturmiljöer. Stråkalternativ 9 så långt nedströms Hundforsen anses betydligt lämpligare som passage än stråk 10. Inom stråkalternativ 9 bör passage lokaliseras så långt nedströms som möjligt och efter älvpassagen samordnas med befintlig bilväg inom stråk 8. Vidare ser kommunen helst att så lite som möjligt av den nya ledningsgatan etableras inom Lidgatus riksintresse för kulturmiljö. Om passage inom stråk 7 utreds bör passagen av älven ske i anslutning till befintlig 10kV ledning. Nästan parallellt med befintlig kraftledning finns övre delen av en populär vandringsled, Nipleden. Kommunen anser att passagen av älven behöver kompletteras med ett fotomontage, oaktat vilket stråk som väljs. Om passage enligt stråkalternativ 7 väljs anser kommunen att ett fotomontage även behövs från byvägen genom Lidgatu, i syfte att tydliggöra påverkan på landskapsbilden. Kommunen menar att ledningsgatan troligen kommer att vara mest synlig från Lidgatu 2:21 och 2:28. Kommunen påtalar även att synpunkterna om fotomontage fanns med redan Kommunens synpunkter beaktas i den fortsatta processen. Fotomontage kommer att tas fram inom ramen för tillståndsprocessen och påverkan på landskapsbilden att beskrivas i kommande MKB. Beträffande landskapsbilden från byvägen genom Lidgatu så är E.ON Elnäts uppfattning att ledningens påverkan på landskapsbilden blir minimal. I området finns redan befintliga lokalnätsledningar, både hög- och lågspänning, samt en kupering i terrängen som gör att den tillkommande ledningen endast kommer att synas delvis från vissa positioner. I figur 5 visas den befintliga miljön med sina synliga ledningar. 40 kv ledningen kommer att samlokaliseras vid en lokalnätsledning som endast kan skönjas bakom den bortre byggnaden i den högra bilden. sid 17/52

18 Figur 5. Foto från befintlig miljö. 5.3 Övriga myndigheter Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har enligt sin skrivelse Dnr 16EV1935 daterad inget att erinra utan förutsätter att utförandet sker enligt gällande föreskrifter. Folkhälsomyndigheten I en skrivelse med ärendenummer daterad meddelar Folkhälsomyndigheten att myndigheten är en nationell myndighet och inte utgör insats för samråd gällande regionala och lokala planfrågor och därför inte lämnar något yttrande rörande kraftledningen. Försvarsmakten Försvarsmakten har inkommit med en skrivelse, FM :5 daterad Yttrandet understryker att för att inte kraftledningen ska utgöra påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess enligt 3 kap 9 andra stycket miljöbalken, skall Försvarsmakten beredas möjligheten att framgent delta i fördjupat samråd avseende de åtgärder myndigheten bedömer nödvändigt för att avhjälpa skadan. Bolaget avser att under projektets gång ha fördjupat samråd med försvarsmakten. Jordbruksverket Jordbruksverket meddelade per e-post (dnr /16) att verket inte kommer lämna något yttrande i ärendet. sid 18/52

19 LFV LFV har i en skrivelse, D , daterad , som sakägare av CNSutrustning (Communication, Navigation, Surveillance) inget att erinra mot de föreslagna dragningarna men föredrar markkabelalternativet. Affärsverket påpekar också att konsekvenserna för flygvägar till och från flygplatser inte analyserats samt om CNSutrustning ägd av flygplats kan riskera att blir påverkad. Affärsverket skriver att berörda flygplatser (inom MSA-ytan dvs ca 60 km från flygplatsen) alltid skall tillfrågas om byggnadsverk över 20 meter ingår i planerna. I nuläget planeras stolphöjderna understiga 20 meter. Kontakt har dock tagits med den enda reguljärtrafikflygplatsen, Höga Kusten Airport (Kramfors-Sollefteå), som ligger inom eller i närheten av de 60 km som LFV anger. Flygplatsen såg det emellertid inte som relevant att samråda med dem i detta projekt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB meddelade per e-post (MSB dnr ) att den avstår från att yttra sig i ärendet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket meddelade per e-post att det avstår från att lämna något yttrande i ärendet. Verkets ärendenummer: NV Post- och telestyrelsen I sin skrivelse Dnr: NS2, daterad , skriver PTS att det torde vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET1 samt Teracom för att samråda kring hur de eventuellt blir berörda. PTS håller det också för troligt att kommunen har en förteckning över ledningsägare som blir berörda. PTS framhåller vidare att det sedan 2010 finns ett system för begäran om ledningsvisning Kompletterande samråd kommer att hållas med system- och ledningsägare i samband med detaljprojekteringen. sid 19/52

20 Sametinget Sametinget har i skrivelsen Dnr inkommit med generella riktlinjer där bland annat samråd skall hållas direkt med berörda samebyar om planerade exploateringar. Sametinget anser att nedanstående punkter skall följas för att det skall anses att samerna deltagit effektivt i samrådet. Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Sametinget menar vidare att det i miljökonsekvensbeskrivningen är viktigt att beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar samt att det skall göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk. E.ON Elnät har bjudit in samtliga berörda samebyar till samråd, via ett särskilt samrådsutskick till samebyarna. I utskicket fanns information om projektet samt frågor kring samebyarnas nyttjande av marken. Efter genomfört stråksamråd hade ingen sameby inkommit med synpunkter. sid 20/52

21 Sverige Geologiska Undersökning, SGU SGU har inkommit med yttrande /2016, daterat I yttrandet, redovisar myndigheten geologiska förhållanden utifrån de i samrådsunderlaget beskrivna stråkalternativen. Särskilt kan för luftledningsalternativen noteras att: Stråk 5 passerar över ett antal raviner där stabilitet kan vara dålig. Stråk 6 löper i sin södra och öster om Holmberget i siltiga områden med raviner där stabiliteten kan vara dålig och ett läge i västra kanten är att föredra. Stråk 7-10 går över moränterräng i den västra delen och ned mot älven vidtar älvsediment. Inom sedimentsområdet finns ett antal raviner där det sannolikt finns aktiv erosion inom samtliga alternativ. Gällande markkabelalternativet så löper det huvudsakligen över sedimentsområden och SGU bedömer att schaktbarheten är sannolikt god längs huvuddelen av sträckan. SGU kan inte se några, ur geologisk synvinkel, speciellt skyddsvärda objekt inom något av alternativen. E.ON Elnät beaktar SGUs yttrande, informationen tas med i den fortsatta processen med stråkval och senare detaljprojektering. Svenska Kraftnät, SvK SvK konstaterar i sitt yttrande 2016/1206 daterat att samtliga utredningskorridorer som presenteras i samrådsunderlaget går parallellt med och/eller korsar en eller flera av SvKs stamnätsledningar i området. När sträckningsförslag är valt behöver därför samråd hållas på nytt med SvK. SvK påtalar också att de har ledningsrätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning vilket innebär att återgärder och/eller verksamhet som på något sätt inskränker SvKs verksamhet inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten. Vidare beskriver SvK sina generella krav vid förläggning av friledning parallellt med sina ledningar, korsning av SvKs ledningar samt hänvisar till Elsäkerhetsanvisningarna (ESA). Så länge SvKs rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med SvK har de inga invändningar mot den aktuella ledningen. E.ON Elnät avser fortsätta samrådet med SvK under projektets fortsatta arbete. sid 21/52

22 Trafikverket I Trafikverkets yttrande, TRV 2016/50268, konstateras att 44 väglagen inte medger att ledningar dras inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. Verket hänvisar till sin hemsida för ansökan och mer information. Trafikverket skriver vidare att nyanläggning av luftledning inte tillåts nära vägen av trafiksäkerhetsskäl utan avståndet till närmaste vägbanas ytterkant och närmaste stolpe skall vara åtminstone stolpens höjd. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på vägen. Yttrandet från Trafikverk innehåller också rekommendationer för upprättande av anläggningar intill väg, exempelvis transformatorstationer och påpekar att för E14 har Länsstyrelsen beslutat om ett utökat avstånd byggnadsfritt avstånd, 25 meter från vägområdet. Trafikverket skriver också att kontakt skall tas med berörda vägföreningar vilkas vägar berörs. Gällande järnvägar hänvisar Trafikverket till Starkströmsförordningen (2009:22) vad beträffar placering av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. Avtal med Trafikverket krävs för att korsa järnväg och /eller trafikverkets mark. Generellt anser verket att ny bebyggelse inte skall tillåtas inom 30 meter från järnvägen. Vissa verksamheter, exempelvis garage och parkering kan emellertid tillåtas med minsta avstånd på 15 meter från järnvägen. Trafikverket hänvisar beträffande luftfart till LFV för lokaliseringsprövning för kraftledningsstolpar högre än 20 meter. Trafikverket utgår från att kraftledningar placeras med tillräckligt avstånd från väg och järnväg och betonar vikten av att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på väg eller järnväg. Verket föredrar att antalet korsningar med vägar och järnvägar begränsas samt förutsätter att de i yttrandet beskrivna riktlinjerna följs. Då stråkalternativen berör såväl befintlig väg som befintlig järnväg anser Trafikverket att det är viktigt att de fortsatt får vara med och yttra sig i projektets fortsatta samråd. E.ON Elnät beaktar Trafikverkets synpunkter och avser fortsätta att inkludera Trafikverket i projektets kommande samrådsprocesser. sid 22/52

23 5.4 Företag och organisationer Hector Rail Hector Rail har i ett e-postmeddelande påtalat att järnvägen Forsmo-Hoting har omfattande trafik med timmertransporter. Järnvägen mellan Forsmo och Hoting bedöms ej påverkas negativt av planerad ledning. Jägareförbundet Mitt Norrland I ett brev daterat har Jägareförbundet Mitt Norrland lämnat synpunkter. Förbundet menar att var av mest lämpliga kraftledningsstråk bör föregås av en inventering av spelplatser för tjäder och orre. Förbundet framför att båda arterna finns med i fågeldirektivet och att kraftledningar kan utgöra en reell dödsfara för individer av båda arterna. Vad klövvilt beträffar så påpekar förbundet att kraftledningar kan vara positiva då nya miljöer tillskapas och är något som kan användas till alternativ markanvändning, exempelvis viltfoderproduktion. Förbundet föreslår att berörda markägare/jakträttsinnehavare erbjuds skötsel och röjning av eventuell kraftledningsgata och påpekar att E.ON är ett bra exempel på företag som gjort detta i andra fall, med gott resultat. Fågelinventering har genomförts i projektet och samråd genomförs med Ångermanlands ornitologiska förening. Påverkan på fågellivet kommer att beskrivas i kommande MKB. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) LRF kommungrupp i Sollefteå och LRF Västernorrland har inkommit med en skrivelse daterad De båda LRF-grupperna förespråkar generellt att markledning/kabel används istället för luftledning i största möjliga utsträckning. LRF-grupperna hänvisar till 2 kap. 8 a ellagen och 2 kap. 3 miljöbalken och dess skrivning om bästa möjliga teknik. Dessutom hänvisar LRF-grupperna till att 2 kap 11 ellagen föreskriver att nätkoncessionen skall förenas bland annat med de villkor som behövs för att skydda enskild samt främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser. LRF-grupperna menar att markförlagd kabel är bästa möjliga teknik då den mark som behöver tas i anspråk är väsentligt mindre än om luftledning används och mark som annars skulle använts för luftledningar kan fortsätta att användas för jord- och skogsbruk. Då markförlagd kabel kan placeras längs med vägar blir minskar intrånget ytterligare och negativ påverkar på landskapsbilden undviks dessutom. I skogsmark behöver inte heller lika mycket växande skog avverkas i förtid och en stor del av marken kan efter att sid 23/52

24 ledningen har anlagts återgå till skogsproduktion. LRF-grupperna anser därför att markkabelstråk A vara det absolut bästa. I de fall där kabel ej är ett möjligt alternativ bör, enligt LRF-grupperna, luftledning dras med minimal påverkan på möjligheten att bruka den mark eller skog som tas i anspråk, dvs utnyttjar den befintliga kraftledningen i största möjliga utsträckning, stråk 2+6 i kombination med stråk 7. LRF-grupperna kommenterar också samrådsunderlaget uppgift om att en luftledning kräver en säkerhetszon på ca 40 meter och menar att det i praktiken egentligen handlar om ca 50 meter och ibland mer då endast lågväxande träd tillåts inom och intill säkerhetszonen, vilket ger ytterligare orsak att vara mycket restriktiv till nya ledningsgator om alternativ finns. Vidare framhåller LRF-grupperna att bedömningen av långsiktigt god hushållning med mark skall innehålla, förutom värdet för den enskilde fastighetsägaren, skall innehålla förädlingsvärdet som uppkommer i tillverkningsindustrin. Att bevara mark för produktion är därför av betydelse för såväl enskilda intressen som långsiktigt gott resursutnyttjande i samhället. LRF-grupperna förordar markkabelstråk A och anser också att detta samordnas med andra infrastrukturella projekt såsom dragning av bredbandsfiber där detta är efterfrågat och möjligt samt att ersättning till de markägare som berörs av intrånget skall vara rimlig och årlig istället för engångssumma. Mer direkt kommunikation mellan markägare och övriga inblandade aktörer innan utredningen och ansökan går vidare efterfrågas också. En ledning innebär alltid ett intrång och för att försöka minska detta strävar E.ON Elnät, i synnerhet för regionnätsledningar, efter att samlokalisera ledningar med annan infrastruktur. Att förlägga markkabel på aktuell sträcka har avfärdats på grund av tekniska och ekonomiska skäl i förhållande till de alternativ som valts. Samråd sker med berörda fastighetsägare som har möjlighet att framföra sina synpunkter. Finns speciella önskemål från fastighetsägare, om hur ledningen ska placeras inom fastigheten, brukar E.ON Elnät försöka tillmötesgå dessa förutsatt att det är möjligt. I det här fallet kommer E.ON Elnät att sträva efter en samlokalisering så nära befintliga ledningar som är tekniskt och praktiskt möjligt, utifrån gällande standarder och övriga ledningsägares riktlinjer, för att minimera intrånget på produktiv skogsmark. Ersättningsnivåerna grundar sig på de ersättningsprinciper som finns i expropriationslagens 4:e kapitel. Ombudskostnader betalas inte generellt utan diskuteras vid varje tillfälle och kräver ett godkännande från E.ON Elnäts sida. Det är företrädesvis sid 24/52

25 vid frågor om ersättningsnivåer som det blir aktuellt. Intrångsersättning lämnas som engångsersättning och inte som årlig ersättning. SCA Skog SCA skog har i ett e-postmeddelande påtalat att järnvägen Forsmo-Hoting är mycket betydelsefull för SCAs kommande volymökningar. Järnvägen mellan Forsmo och Hoting bedöms ej påverkas negativt av planerad ledning. Skanova Skanova har genom e-post meddelat att Skanova Elskyddsärendens synpunkter är att stråk 1-10 har ringa påverkan på telenätet samt att markstråket följer samma väg som telenätet i den norra delen av stråket vid sträckan Näsåker-Tannflo samt vid södra delen mellan Selsjön och Forsmo kraftverk. I övrigt hänvisas till samt påpekas att Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21, skall beaktas. Ångermanlands Ornitologiska Förening I en skrivelse daterad har Ångermanlands Ornitologiska Förening (ÅOF) inkommit med synpunkter. Gällande sträckningen påtalar ÅOF att de inte besitter detaljkunskap om fågellivet längs den berörda ledningssträckningen då inga inventeringar gjorts specifikt av dem i detta område. Eftersom inga inventeringar gjorts kan det mycket väl finnas berguv- och/eller kungsörnsrevir. ÅOF förutsätter att naturinventeringar görs och arbetas in i MKBn. Det kan enligt ÅOF väl finnas rödlistade och skyddsvärda arter i de föreslagna stråken som behöver tas hänsyn till. Det ur natur- och fågelsynpunkt vettigaste alternativen utifrån den kända kunskap ÅOF har över området är alternativ och det är bra om stråken i så stor utsträckning som möjligt följer befintliga ledningsstråk. ÅOF har också i skrivelsen kommenterat den tekniska utformningen på ledningsstolpar och ledningar. Enligt ÅOF skulle den i samrådsunderlaget beskrivna utformningen med upprättstående isolatorer och oisolerade faslinor innebära att varje stolpe längs ledningen skulle vara en dödsfälla för större rovfåglar och ugglor som sätter sig på stolparna. ÅOF framhåller att något annat än att utrusta varje stolpe med fågelskydd inte skulle kunna anses tillräckligt. ÅOF hänvisar i detta sammanhang till E.ONs miljöpolicy, Bernkonventionen ställer krav på att Sverige gör åtaganden för att förhindra att fåglar dödas i ledningsnät och elkonstruktioner. Liknande krav finns i den tyska lagstiftningen Bundesnaturschutzgesetz (BNatSchG) i mellanspänningsintervallet. Vidare hänvisas till den svenska ellagen ( 11), vilket ÅOF inte anser vara uppfylld och ÅOF accepterar således sid 25/52

26 inte den föreslagna ledningskonstruktionen. ÅOF anser inte att E.ON använder bästa möjliga teknik för att uppfylla Bernkonventionens rekommendation 110. ÅOF kräver att bolaget accepterar de krav som Bernkonventionen, Ellagen och ÅOF som ideell förening kräver. E.ON Elnät har under hösten 2016 vid två tillfällen träffat ÅOF och haft löpande kontakter. I den fortsatta processen avser E.ON Elnät att ha fortsatt dialog kring utformningen av ledningen med ÅOF. I den kommande MKBn kommer påverkan och konsekvenser för fåglar att beskrivas. 5.5 Markägare och allmänhet Fastigheterna är belägna mellan markkabelstråket och stråkalternativ 1. Fastighetsägaren har via telefonsamtal meddelat att kraftledningar ej accepteras på fastigheterna. Stråk 1 och markkabelstråket har efter stråksamrådet avfärdats från fortsatt utredning. Fastighetsägarna till fastigheten har via e-post lämnat synpunkter. Fastighetsägarna vill inte ha någon ytterligare ledning genom fastigheten, vilket enligt fastighetsägaren gör alternativ 2 helt förkastligt. Om den sträckningen blir aktuell vill fastighetsägaren att den nya ledningen går på norra/östra sidan om befintliga ledningar och nära de befintliga ledningarna. Vidare kan aldrig alternativ 4 accepteras. Alternativ 3 ser ut att vara det minst dåliga förutsatt att det inte går över. Fastigheten Eds-Västerås berörs av stråk 2, 3 och 4. E.ON Elnät har efter stråksamrådet valt att avfärda stråk 3 och 4. Stråk 2 kvarstår som passerar ett av fastighetens delområden. Fastighetsägarens synpunkt om att nya 40 kv ledningen ska byggas nära befintliga ledningar samt att nya ledningen ska byggas på norra/östra sidan beaktas men kommer att fastställas först vid en detaljprojektering. Fastigheten ligger på två sidor om väg 90 och passeras därmed av markkabelstråket. Fastighetsägaren förordar markkabelstråket före stråkalternativ 1. Detta meddelas via telefonsamtal den sid 26/52

27 Fastighetsägarna till har i en skrivelse daterad inkommit med synpunkter. Fastighetsägarna är positiva till att insatser görs för att stärka upp elnätet i bygden. De anser det bästa alternativet är att gräva ner kabeln vilket skulle ta mindre mark i anspråk och ge en ännu högre driftsäkerhet. Fastigheten berörs av stråkalternativ 1 och ägarna anser, oaktat vilka fastighetsägare som i slutändan berörs av ledningen, att den i så stor grad som möjligt bör dras parallellt med de redan befintliga luftledningarna i väster, vilket torde vara det miljö- och intrångsmässigt bästa. Fastighetsägarna anser också att det är ett bra argument för en västligare sträckning än alternativ 1 är att färre boende blir berörda. E.ON Elnät har valt att efter stråksamrådet avfärda stråk 1 och istället välja de stråk väster om Ångermanälven som ger samlokaliseringsmöjligheter. I ett brev daterat har ägaren till fastigheten inkommit med synpunkter. Fastigheten 3:11 berörs av stråkalternativ 1 som antingen passerar över eller omedelbart öster om fastigheten. Fastighetsägaren framför önskemål om att luftledningens sträckning väljs rakt nord/nordost från passagen av naturreservatet Jättjärnarnas östra hörn med riktning mot den närbelägna skogsbilvägens nordvästliga avslutning, därefter mot den planerade sträckningen förbi Lidgatu by. Strävan bör, enligt fastighetsägaren, vara att passera fastigheten på så långt avstånd som möjligt. E.ON Elnät har efter stråksamrådet valt att avfärda stråk 1. Därmed berörs ej fastigheten fortsatt av projektet. Ägarna till fastigheten har inkommit med synpunkter via e-post Ägarna till äger även fritidsfastigheten och brukar båda fastigheterna. Fastighetsägarna anser att stråk 7 direkt borde strykas då den sträckningen påverkar både odlingslandskapet, byns kulturmiljö och kommer för nära bebyggelse. Fastighetsägarna förordar stråk 10 eller 9 samt påpekar att Lidgatu by är av Riksintresse för kulturmiljövården enligt RAÄ. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarnas synpunkter, dock behålls stråk 7 efter avslutat stråksamråd trots odlingslandskap, kulturmiljö och bebyggelse. Möjligheterna att samlokalisera med befintlig lokalnätsledningen inom stråk 7 bedöms väga tungt inför fortsatt lokaliseringsutredning för ledningen. Påverkan från ledningen kommer att beskrivas i kommande MKB. sid 27/52

28 Ägaren till fastigheten har via e-post framfört att han vill att E.ON skall gräva ner en kabel över hans mark. Fastighetsägaren meddelar via telefonsamtal den att fastigheten berörs av markkabelstråket. Fastighetsägaren är positiv till att ledningar förläggs som markkabel. Ägaren till fastigheterna och har via e-post framfört att han förespråkar markkabel för att inte plocka skogen ur produktion. 1 I ett brev daterat har en av delägarna till fastigheten inkommit med synpunkter. Det bästa alternativet, anser delägaren, är något av alternativen väster om Ångermanälven där den inte skulle bli synlig mot turistnäringen som skulle bli fallet med alternativ 1. Alternativ 1 är enligt markägaren det längsta och många skogsägarskiften skulle bli sönderstyckade med högre drivningskostnader som följd. Delägaren anser att markkabelalternativet vore det bästa vilket enligt delägaren har gjorts på många håll i södra Sverige efter de svåra stormarna. E.ON Elnät har efter avslutat stråksamråd avfärdat stråk 1 och markkabelstråket. Istället utreds sträckning väster om Ångermanälven. Ägaren till har via e-post daterad inkommit med synpunkter. Fastighetsägaren uppger att han har lång erfarenhet av E.ONs ledningar över sin mark. Han har betesdjur under ledningarna och uppger att E.ON missköter marken så att han ständigt får rensa upp rester av stolpar, isolatorer, ledningstråd och nedfällda träd. Därför anser fastighetsägaren nollalternativet vara bäst men uppger sig ha förstått att det inte är aktuellt. Det bästa alternativet då är enligt fastighetsägaren att gräva ner kabeln efter Riksväg 90. Som alternativ förordar fastighetsägaren ledningsstråken fram till Forsmo och därefter att ledningen läggs efter befintlig väg. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkter. Efter avslutat stråksamråd har markkabelalternativet avfärdats. E.ON Elnät väljer istället att behålla stråk som ger största möjlighet till samlokalisering med befintliga ledningar. sid 28/52

29 Ägaren till fastigheterna och har via e-post framfört att han föredrar luftledningsstråk 1 och markkabelstråk 1 eftersom de inte berör fastigheterna. Efter genomfört stråksamråd avfärdar E.ON Elnät stråk 1 och markkabelstråket, istället behålls de stråk som ger största möjligheterna till samlokalisering med befintliga ledningar. Fastigheterna berörs av stråk 2 som behålls för den fortsatta utredningen av ledningens lokalisering. och Fastighetsägaren har via telefonsamtal den meddelat att stråkalternativ 7 eller 1 förordas. Fastighetsägaren livnär sig på skogsbruk, och vill inte mista sin mark som berörs av stråk 8, 9 och 10. Om stråkalternativ 8, 9 eller 10 väljs vid Näsåker förstörs dessutom den fina utsikten vid Hundforsen, jakt och fiske påverkas. Fastighetsägarens synpunkter beaktas. Dock avfärdas stråk 1 efter genomfört stråksamråd eftersom detta stråk ej har fördelen att den kan samlokaliseras med befintliga ledningar. Gällande älvpassagen behålls stråk 7 och ytterligare en korsning i höjd med stråk 9 och 10. Intressena vid Hundforsen beaktas i det fortsatta arbetet med planeringen av ledningen. Fastighetsägaren har vid flera telefonsamtal i maj och juni 2017 meddelat att luftledning ej är önskvärt på fastigheten som berörs av stråk 1. På fastigheterna finns kallkällor, och biotoper med skog som ej får avverkas. Stråk 1 har efter genomfört stråksamråd avfärdats, fastigheten, kallkällorna och biotoperna kommer ej att påverkas. En av de två delägarna till fastigheten Sollefteå, har per e-post meddelat att hon absolut inte vill ha några fler intrång på sin fastighet. Fastigheten berörs av stråk 3. Stråk 3 har efter genomfört stråksamråd avfärdats, fastigheten kommer ej beröras av projektet. sid 29/52

30 Två av delägarna till fastigheterna och har inkommit med synpunkter i brev daterade respektive Delägarna accepterar inte kraftledning enligt stråk 2 som berör och/eller tangerar fastigheten. Delägarna uppger att Tängsta 7:11 under de senaste 50 åren genomgått en ombildning från lantbruksmark till småhusområde och att fler fastigheter styckats av. Området använts enligt delägarna flitigt av deras släkt för rekreation och även av allmänheten för strövande och annat. Delägarna motsätter sig att stråk 2 passerar över deras mark och anger som minimum att flytta östra gränsen av stråket så att det går jäms med och tangerar. Delägarna poängterar att det redan går en kraftledning i detta stråk och att passagen är trång. Området är ganska brant med förekomst av ras och synes för delägarna inte vara lämplig för ytterligare kraftledning. Vidare hänvisar delägarna till försiktighetsprincipen gällande lågfrekventa elektriska och magnetiska fält då ledningen torde utöka strålningen. Delägarna menar att som stråk 2 ser ut idag beskär det ca 1/3 av och skulle avsevärt begränsa möjligheterna för att iscensätta ytterligare en avstyckning för att expandera småstugeområdet. Delägarna föreslår att stråk 3 eller både stråk 3 och stråk 5 används. Utökningen med denna kraftledning bör ske så att det även framleds finns möjlighet att utöka med flera eller eventuellt större ledningar. Fastigheterna berörs av stråk 2, och därmed även av Svenska kraftnäts befintliga stamnätsledning. Stråk 2 kommer att behållas inför det fortsatta arbetet med lokaliseringen av nya 40 kv ledningen, eftersom stråket medför goda samlokaliseringsmöjligheter. En av delägarna till fastigheterna och har per e-post inkommit med synpunkter. Delägaren uppger att de är ett tiotal personer som varje sommar åker till området för att uppleva motsatsen till Stockholm och att dra fram synliga ledningar helt skulle ändra på det de söker när de åker dit. Delägaren uppger också att de investerat en hel del och dragit fram kommunalt vatten en längre sträcka samt vill stödja bygden och hålla landskapet öppet. Delägaren skriver vidare att han varit där nästa varje sommar i 60 år men att en kraftledning skulle förstöra det de söker. Fastigheterna berörs av stråk 2, och därmed även av Svenska kraftnäts befintliga stamnätsledning. Stråk 2 kommer att behållas inför det fortsatta arbetet med lokaliseringen av nya 40 kv ledningen, eftersom stråket medför goda samlokaliseringsmöjligheter. Ägarna till fastigheterna och har inkommit med en skrivelse daterad I skrivelsen framför fastighetsägarna gemensamt att den planerade kraftledningen i alternativ 2, 3 och 4 skulle påverka deras fastigheter negativt på ett högst avsevärt sätt och sid 30/52

31 ytterligare tillföra en kraftledning till det redan stora antalet i området. Därför, skriver fastighetsägarna vidare, kan de inte under några förutsättningar acceptera dessa alternativ då det enligt fastighetsägarna skulle innebära ett stort ingrepp i deras närmiljö och påverka värdet på fastigheterna. Fastighetsägarna förordar att alternativ 1 eller alternativ A väljs för den planerade kraftledningen. Fastighetsägarna förutsätter fortsatt information angående planerade åtgärder innan beslut fattas. E.ON Elnät avfärdar efter stråksamrådet stråk 3 och 4, vilket innebär att den största påverkan på fastigheterna uteblir. Även stråk 1 och markkabelalternativet avfärdas för att istället möjliggöra samlokalisering i stråk 2. Ägaren till Fastigheten har i ett brev daterat inkommit med synpunkter. Fastighetsägaren önskar att stråkalternativ 1 alternativt stråk 7 nyttjas för det aktuella projektet. Fastighetsägaren uppger sig också har pratat med ägaren av grannfastigheten vilken uppges förorda stråk 1 alternativt 7. Fastighetsägaren menar att om alternativ 10 tas i anspråk kommer projektet innebära ett mycket störande ingrepp på hans fastighet, framförallt för utsikten över älven och Hundforsen. E.ON Elnät avfärdar stråk 1 efter genomfört stråksamråd. Stråk 7 behålls, liksom en kombination av stråk 9 och 10. Information om de intressen som finns vid Hundforsen beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen. Ägaren till fastigheten har per e-post framfört att han anser att något av stråken på södra sidan av Ångermanälven är bästa alternativen. Förslagsvis att gå parallellt med befintlig 200kV ledning mellan Forsmo - Nämforsen (stråk 2+6). Bland annat torde det bli minst störande ur estetisk synvinkel. Det blir också det kortaste alternativet och extraintrånget blir mindre jämfört med en helt nydragen ledningsgata. Fastighetsägaren påpekar också att man enbart kommer att ha skog på ena sidan 40 kv ledningen om den ligger parallellt med befintliga 220 eller 400 kv ledningar även om ledningen skall byggas trädsäker. Vidare menar fastighetsägaren att samförläggningsvinsterna blir försumbara om stråk 1 väljs då det blir en helt ny gata hela vägen möjligen med undantag allra närmast Forsmo. är en lantbruksfastighet och ägaren har inget intresse av att ha en nybyggd 40kV luftledning i närheten av denna mark. sid 31/52

32 E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkter. Stråk 1 och markkabelstråket har avfärdats efter stråksamrådet och istället väljs de stråk på västra sidan om Ångermanälven som ger goda samlokaliseringsmöjligheter. Fastigheten berörs inte direkt av något stråk. Ägaren till fastigheten har, i denna samrådsomgång, per e-post inkommit med en komplettering till det brev han skickade i samma ärende. Fastighetsägaren påpekar att det sedan dess har tillkommit ett alternativ, stråk 4. Fastighetsägaren uppger att om stråket blir verklighet så skulle de snarast innebära en katastrof för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk för hans fastighet. Även miljömässigt skulle det vara en dålig lösning enligt fastighetsägaren. I sitt tidigare yttrande från har fastighetsägaren framfört att en kraftledningsgata i det som i nuvarande samråd benämns stråk 2 och 3 skulle innebära ett betydande produktionsbortfall i överskådlig framtid. E.ON Elnät har valt att efter stråksamrådet avfärda stråk 4 och istället välja samlokaliseringsmöjligheter i stråk 2. Ägaren till fastigheten har via brev daterat lämnat sina synpunkter. Fastighetsägaren vill på inga villkor bli berörd av projektet. Som skäl uppges att fastighetsägarens små skogsarealer påverkas för mycket av de breda och inte helt ljudlösa gatorna. Vidare framför fastighetsägaren att detta är hennes rekreationsfastighet. Om påverkan ändå sker så vill fastighetsägaren blir utlöst med kr då hon inte vill vara kvar i området. Slutligen yrkar fastighetsägaren på en ledning söder om älven. Fastigheten berörs av stråk 1 som har avfärdats efter genomfört stråksamråd. Fastigheten kommer ej att påverkas av projektet. och Ägaren till fastigheterna och har via e-post lämnat synpunkter på föreslagning sträckningar. Fastighetsägaren uppger sig vara elöverkänslig och fastighetsägaren befarar att inte kunna nyttja den stuga hon och hennes man uppfört på fastigheten. Fastighetsägaren framför vidare att det finns en bondgård som ligger granne med fastigheten och djuren alltid har betat på fastighetsägarens ägor och att detta inte är bra för djuren heller. Fastighetsägaren önskar att ledningen dras högre upp i skogen då 100 meter är alldeles för nära. Fastigheten berörs ej av något av de framtagna stråken, dock passerar stråk 1 norr om fastigheten. E.ON Elnät har avfärdat stråk 1 efter genomfört stråksamråd, därmed kommer sid 32/52

33 fastigheten ej att påverkas av projektet. E.ON Elnät utför inför planering av ledningssträckningar magnetfältsberäkningar för att kunna anpassa ledningars avstånd från bostadshus i enlighet myndigheters rekommendationer. Fastigheten har två delområden som är belägna mellan stråk 1 och markkabelstråket. Fastighetsägaren meddelar att de inte vill ha en ledning över fastigheten. E.ON Elnät har avfärdat stråk 1 efter genomfört stråksamråd, därmed kommer fastigheten ej att beröras av projektet. Fastigheten berörs av markkabelstråket. Fastighetsägaren har via telefonsamtal den informerat att väg 90 och därmed även markkabelstråket går tvärs över fastigheten. Bostadshuset ligger på ena sidan och brunnen på andra sidan vägen. Därmed finns el- och vattenledningar som går under väg 90 och som i så fall korsas av markkabeln. Ledningarna ligger på okänt djup och är ej utmärkta informerar fastighetsägaren. Fastighetsägaren meddelar via telefonsamtal den att stråkalternativ 2 är bäst eftersom det är kortast och kan samlokaliseras. Fastigheten berörs av stråkalternativ 1. E.ON Elnät har efter avslutat stråksamråd valt att gå vidare med stråkalternativ 2 som medför goda samlokaliseringsmöjligheter. Fastighetsägarna av har framfört sina synpunkter per e-post Fastighetsägarna menar att i första hand bör kraftledningen använda befintliga kraftledningsgator och i andra hand förläggas i jord om detta är tekniskt möjligt. Det är enligt fastighetsägarna viktigt att produktiv skogsmark inte tas i anspråk utan att den kan fortsätta att vara en tillgång för hela nationen. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkt om att samlokalisering i första hand bör utnyttjas. sid 33/52

34 6 Inkomna synpunkter och bemötanden sträckningssamråd Nedan återfinns ett referat av inkomna synpunkter samt E.ON Elnäts eventuella bemötande. 6.1 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland meddelade via e-post att länsstyrelsen inte hinner lämna synpunkter på ärendet före E.ON Elnäts kommentar: Samrådsredogörelsen kommer att kompletteras med yttrandet från länsstyrelsen. 6.2 Sollefteå kommun Sollefteå kommun har inkommit med ett yttrande med diarienummer Kommunen skriver i yttrandet att de har svårt för att värdera intressena i de två alternativa älvpassagerna mot varandra i och med att de skiljer sig åt markant. Passage G, skriver kommunen, passerar älven i höjd med Hundforsen som är den enda delen av älvsträckan förutom möjligtvis Bastuvallen som fortfarande har en naturlig strömkaraktär. Här återfinns en naturlig älvsträcka med branta klippor, goda fiske- och naturmiljöer. Forsen har inget etablerat skydd men nyttjas frekvent för fiske och friluftsliv. I föregående yttrande förordade kommunen den sydligaste delen av stråk 9 men nu menar kommunen att det verkar som E.ON Elnät valt att gå vidare med den norra delen av området. Passage F som passerar älven tillsammans med befintlig 10 kv ledning är ett bättre alternativ ur älvsynpunkt men innebär större påverkan på landskapsbilden i Lidgatu. Lidgatu är en av få oskiftade byar från 1500-talet, eventuellt tidigare, som fortfarande har kvar den äldre typen av byformation. Oavsett val av passage önskar kommunen att fotomontage tas fram vid älvkorsningen För de andra sträckningarna förordar kommunen samlokalisering i största möjliga mån beroende på vilka naturvärden/fågelförekomster som avses bevaras. Om det finns möjlighet att undvika fragmentisering med hjälp av stolpplacering och olika spannlängder så är det att föredra. Framförallt förslag E där byn Tängstamon kommer att delas i tre olika delar av sträckningen. Kommunen ifrågasätter varför det ej motiverats varför ledningen ska uppföras med oisolerade faslinor och utan topplina. Kommunen anser att om passage av älven sker i anslutning till Hundforsen bör ledningen uppföras isolerad. sid 34/52

35 E.ON Elnät beaktar kommunens synpunkter. Vad gäller älvkorsningen så har E.ON Elnät efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda älvkorsningen i sträckning G, dvs. vid Hundforsen. Kvarstående älvkorsning blir i sträckning F där den nya 40 kv ledningen kan samlokaliseras över älven med den befintliga 10 kv ledningen som korsar älven. E.ON Elnät bedömer att landskapsbilden i Lidgatu ej kommer att påverkas då den ytterligare störningen i förhållande till befintliga lokalnätsledningar samt terräng blir minimal. Se även figur 5. I övrigt har de sträckningsalternativ som innebär samlokalisering valts, endast vid Fågelgillemyran behålls en alternativ väg runt myren för att fortsätta utredningen om mest lämpliga sträckningsval E.ON Elnät har genomfört en fågelinventering där störst risk för påverkan på fåglar anses föreligga i anslutning till bergsbranter, i närheten av en häckningsplats för bivråk samt vid skogs- och våtmarksområdena kring Stormyran och Fågelgillemyran. Sporadiska påflygningar förekommer på alla E.ON Elnäts regionnätsledningar oavsett val av stolptyp. Vid känsliga platser enligt ovan finns möjlighet att montera fågelavvisare på ledningen. Förekomst av strömgenomgång är betydligt mindre på regionnät än lokalnät där spänningsnivåerna är lägre och avstånden mellan faslinorna är mindre. Inom det inventerade området är det i första hand bivråk som identifierats. Arten trivs i lövrika, produktiva skogar i anslutning till öppna, insektsrika jordbruksmarker. Bivråk finns med i Ringmärkningscentralens statistik över återfynd av el- och ledningsdödade fåglar, men bedöms inte vara lika riskbenägen som t.ex. berguv, röd glada, slaguggla, kungsörn, kattuggla, mfl. För den aktuella ledningen, som i stort sett kommer att samlokaliseras med andra ledningar, kommer ytterligare riskminimeringar att göras i form av kollisionsskydd samt elektrifieringsskydd där det anses vara nödvändigt. Dock kommer ledningen som helhet inte uppföras med isolerade linor. Beträffande landskapsbild har fotomontage tagits fram för både den avfärdade älvkorsningen i sträckning G och den kvarstående korsningen i sträckning F, se figur 6 respektive 7 nedan. sid 35/52

36 Figur 6. Framtaget fotomontage över älvkorsningen i sträckning G, efter sträckningssamrådet har alternativet avfärdats. Ledningen är i montaget utrustat med visuella fågelmarkeringar. Figur 7. Framtaget fotomontage över älvkorsningen i sträckning F, efter sträckningssamrådet är alternativet den enda kvarvarande älvkorsningen. Ledningen är i montaget utrustat med visuella fågelmarkeringar. sid 36/52

37 6.3 Övriga myndigheter Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverket har enligt sin skrivelse Dnr 16EV3838 daterad inget att erinra utan förutsätter att utförandet sker enligt gällande föreskrifter. Folkhälsomyndigheten I en skrivelse med ärendenummer 2977/2016 daterad meddelar Folkhälsomyndigheten att myndigheten är en nationell myndighet och inte utgör insats för samråd gällande regionala och lokala planfrågor och därför inte lämnar något yttrande rörande kraftledningen. Försvarsmakten Försvarsmakten informerar i yttrande inskickat via mail att skada på riksintresse för totalförsvarets militära del beträffande planerad ledning kan avhjälpas genom att fördjupat samråd sker mellan E.ON Elnät och Försvarsmakten. Fördjupat samråd ska enligt Försvarsmakten ske i god tid innan projektet inleds. E.ON Elnät avser genomföra fördjupat samråd med Försvarsmakten. Jordbruksverket Jordbruksverket meddelade per e-post (dnr /16) att verket inte kommer lämna något yttrande i ärendet. Post- och telestyrelsen I sin skrivelse med Dnr: NS2, daterad , skriver PTS att myndigheten det torde vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET1 samt Teracom för att samråda kring hur de eventuellt blir berörda. PTS håller det också för troligt att kommunen har en förteckning över ledningsägare som blir berörda. PTS framhåller vidare att det sedan 2010 finns ett system för begäran om ledningsvisning Kompletterande samråd kommer att hållas med system- och ledningsägare i samband med detaljprojekteringen. sid 37/52

38 Sametinget Sametinget informerar i yttrande med dnr att området öster om Ångermanälven är område av riksintresse för rennäringen och brukas av Voernese sameby samt Vilhelmina södra sameby. Väster om älven brukas markerna av Ohredhake sameby. Det finns 51 samebyar i Sverige och det krävs att det ska finnas olika slags renbetesmarker och de väsentliga för samebyarna pekas ut som områden av riksintresse för rennäringen. I övrigt hänvisar Sametinget till sitt generella samrådsutlåtande och pekar på användandet av Ákwe-kon riktlinjerna vid samråd med samebyarna, dessa finns sammanfattade ovan i Sametingets tidigare yttrande, avsnitt Samrådsmaterial har skickats till de berörda samebyarna Voernese, Vilhelmina Södra och Ohredhake. Voernese sameby har svarat att de inte har något att erinra, se avsnitt Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har inkommit med ett yttrande med dnr 2016/3339 och förordar sträckning A med avbrott för C och E, samt förordar sträckning F som avslut över älven. Vidare informerar Skogsstyrelsen att det i samrådshandlingarna framgår ett antal uppräknade nyckelbiotoper som berörs av åtgärden. Vid avverkning inom nyckelbiotoper anser Skogsstyrelsen att skadliga åtgärder begränsas i största möjliga mån. Det räknas också upp i samrådshandlingarna ett antal forn- och kulturlämningar. Vid avverkning skall ett beslut inhämtas från Länsstyrelsen. Då det gäller åtgärder inom naturvårdsavtal och biotopskyddsanmälan som Skogsstyrelsen har inrättat är det Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Skogsstyrelsen informerar att för att kunna göra en riktig bedömning om de planerade åtgärderna inom ett skyddat området strider mot avtalets syfte eller kan komma att skada naturmiljön krävs en precisering av hur åtgärden kommer att utföras och exakt vilka buskar och träd som berörs. Respektive skyddat område handläggs separat och erfarenheter visar att verksamhetsutövaren bör kontakta Skogsstyrelsen så tidigt som möjligt. Skogsstyrelsen anser att de arbeten som berör områden med natur- och kulturmiljöer bör ske på ett sådant sätt att dessa inte skadas. Hänsyn bör även tas vid planering av tillfartsoch drivningsvägar. Skogsstyrelsen bedömer om åtgärden bedöms skada naturvärdena i ett biotopskydd eller inte, vilket meddelas verksamhetsutövaren. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns sid 38/52

39 särskilda skäl kan Skogsstyrelsen ge dispens för skadliga åtgärder. Gör Skogsstyrelsen bedömningen att den aktuella åtgärden kan skada naturmiljön ska verksamhetsutövaren om denne avser utföra åtgärden skicka in en ansökan om dispens. Ansökan är avgiftsbelagd. E.ON Elnät beaktar Skogsstyrelsens synpunkter kring sträckningsval. Vad gäller sträckningarna C och E så har E.ON Elnät avfärdat dessa efter sträckningssamrådet. För C så har istället sträckning A och B behållits i det fortsatta arbetet med planeringen av ledningen. E.ON Elnät bedömer att sträckning A innebär en stor fördel genom att befintlig ledningsgatan kan nyttjas och skogsmark besparas från avverkning. B utgör en kortare väg runt myren än C, och ger därmed ett mer begränsat intrång i markerna samtidigt som ett alternativ behålls för att undvika de fågel- och naturvärden som finns vid myren. Gällande sträckning E, så har den avfärdats då E.ON Elnät gör bedömningen att den nya 40 kv ledningen kan byggas på västra sidan om den befintliga ledningsgatan och på så vis inte utgöra någon påverkan på nyckelbiotopen vid Sjuskinnån. E.ON Elnät avser söka de tillstånd/dispenser av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen som krävs. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät (SvK) informerar i sitt yttrande 2016/1206 daterat att den planerade ledningen korsar eller löper parallellt med SvKs 220 och 400 kv ledningar. Samtliga av SvKs ledningar håller på att eller kommer att rustas upp. Det är därför viktigt att E.ON Elnät inför byggnation samråder med SvK för att undvika att arbetena inte krockar vid entreprenad. Vidare beskriver SvK sina generella krav vid förläggning av friledning parallellt med sina ledningar, korsning av SvKs ledningar samt hänvisar till Elsäkerhetsanvisningarna (ESA). E.ON Elnät avser att fortsätta samråda med SvK inför byggnation av ledningen. Trafikverket Trafikverket meddelar i yttrande insänt med dnr TRV 2016/99935 att de hänvisar till yttrandet som insändes i samrådet maj/juni 2016 (se avsnitt ). Trafikverket ser positivt på att det i samrådsunderlaget står att Trafikverkets regler kring korsning med väg och järnväg kommer att följas. E.ON Elnät avser följa de regler som finns kring korsning med väg och järnväg. sid 39/52

40 6.4 Företag och organisationer Lantbrukarnas riksförbund, Sollefteå kommungrupp Lantbrukarnas riksförbunds Kommungrupp i Sollefteå (LRF) har inkommit med ett yttrande daterat I yttrandet förespråkar LRF användandet av markkabel istället för luftledning vid byggnationer av nya kraftledningar. Enligt 2 kap. 3 miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas och enligt 2 kap. 11 ellagen ska nätkoncession också förenas med de villkor som behövs för att bl.a. skydda enskild rätt. Vidare ska en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser främjas. Utifrån detta anser LRF att markförlagd kabel i flera avseenden är bästa möjliga teknik, då mark som behöver tas i anspråk för detta är väsentligt mindre än om luftledning används. Eftersom markförlagd kabel kan placeras längs vägar minskas intrånget ytterligare och mark som annars skulle ha använts för luftledningar kan fortsätta att användas för jord- och skogsbruk. Negativ påverkan undviks också med markförlagd kabel menar LRF. Därför förespråkade LRF i sitt tidigare insända remissyttrande i ärendet det dåvarande stråkalternativet markkabelstråk A som här har valts bort av tekniska och ekonomiska skäl. Anläggandet av markförlagd kabel bör betraktas som en långsiktig investering. Även om de initiala kostnaderna kan vara högre kompenseras detta av att kostnaderna för underhåll är lägre, t.ex. röjning av ledningsgatan som för markkabel kan ske med längre intervall. Vidare anser LRF att i de fall där kabel ej är ett praktiskt möjligt alternativ bör då luftledning dras med minimal påverkan på möjligheten att bruka den mark eller skog som tas i anspråk. I detta fall innebär det att man utnyttjar den befintliga kraftledningen i största möjliga utsträckning, dvs. såsom man valt här i stor utsträckning med stråk A. LRF välkomnar detta resonemang istället för att etablera långa dragningar med ny kraftledning och markintrång. Av luftstråksalternativen är detta det enda rimliga alternativet. Detta skulle minimera påverkan och intrånget av marken om man bortser från alternativet med markkabel. Vad gäller valet mellan sträckningsalternativen B, C, D och E anser LRF att nya dragningar innebär ett ökat intrång och onödig påverkan på naturmiljöerna utifrån de redan etablerade och accepterade dragningarna. I valet mellan sträckningsalternativ F och G anser LRF att det skall tas hänsyn för att underlätta pågående jord- och skogsbruk och anpassa dragningen efter rådande fastighetsindelning. Vad gäller ersättning till de markägare som berörs av intrånget är LRF av åsikten att dessa skall erhålla rimlig ersättning för den mark de upplåter. De bör också erbjudas en årlig ersättning för intrånget istället för en engångssumma, om de så önskar. För att uppnå bästa resultat är kommunikation med markägare absolut nödvändigt och det åligger nätägaren att tydligt redogöra för behovet och samhällsnyttan av den planerade byggnationen samt hur detta motiverar det markintrång som det medför. sid 40/52

41 LRF tackar för möjligheten att komma med synpunkter. En ledning innebär alltid ett intrång och för att försöka minska detta strävar E.ON Elnät, i synnerhet för regionnätsledningar, efter att samlokalisera ledningar med annan infrastruktur. Att förlägga markkabel på aktuell sträcka har avfärdats på grund av tekniska och ekonomiska skäl i förhållande till de alternativ som valts. Samråd sker med berörda fastighetsägare som har möjlighet att framföra sina synpunkter. Finns speciella önskemål från fastighetsägare, om hur ledningen ska placeras inom fastigheten, brukar E.ON Elnät försöka tillmötesgå dessa förutsatt att det är möjligt. I det här fallet kommer E.ON Elnät att sträva efter en samlokalisering så nära befintliga ledningar som är tekniskt och praktiskt möjligt, utifrån gällande standarder och övriga ledningsägares riktlinjer, för att minimera intrånget på produktiv skogsmark. Ersättningsnivåerna grundar sig på de ersättningsprinciper som finns i expropriationslagens 4:e kapitel. Ombudskostnader betalas inte generellt utan diskuteras vid varje tillfälle och kräver ett godkännande från E.ON Elnäts sida. Det är företrädesvis vid frågor om ersättningsnivåer som det blir aktuellt. Intrångsersättning lämnas som engångsersättning och inte som årlig ersättning. Skanova Skanova har genom e-post meddelat att Skanova Elskyddsärenden inte har några synpunkter på sträckningsalternativen i samrådet. Voernese sameby Voernese sameby meddelar i yttrande daterat att de inte har något att erinra mot byggandet av ny 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker. Ångermanlands Ornitologiska förening Ångermanlands Ornitologiska förening (ÅOF) har inkommit med ett yttrande daterat Avseende sträckningen ser ÅOF att den huvudsträckning som föreningen rekommenderade har valts inför sträckningssamrådet, vilket ÅOF ser positivt på. För denna sträckning (A) har en del natur-och kulturvärden identifierats och alternativa sträckningar tagits fram. ÅOF förordar sträckning B norr om Fågelgillemyran, sträckning D norr om Stormyran och sträckning E söder om Tängstamon, eftersom alla dessa alternativ sparar naturvärden. Längst i norr vid älvkorsningen är valet svårare, anser ÅOF, men förordar sträckning F som går längre från Hundforsklippen. Avseende utformningen av ledningen så är föreningen positiv till att inga topplinor anläggs på stolparna. För passagen av Ångermanälven anser ÅOF att fågelavvisare bör sättas upp på ledningen för att minska påflygningsrisken för fåglar. Hur långt och vilken typ av sid 41/52

42 fågelavvisare som bör användas bör preciseras i MKBn. Fågelavvisare bör även sättas upp på ledningen vid Fågelgillemyran, Stormyran och Gravabäcken/Bäcksvedjeberget. ÅOF anser att den stolptyp som föreslås i samrådsunderlaget är den farligaste typen av stolpar med upprättstående isolatorer som enligt ÅOF Bernkonventionen avser ska fasas ut i Europa i 1-60 kv nätet. ÅOF menar att alla stolpar ska vara fågelsäkra så att de inte orsakar strömgenomgång för stora fåglar som sätter sig på stolptoppen. ÅOF accepterar således inte att denna stolptyp väljs om inte alla stolpar fågelsäkras. ÅOF delar inte påståendet på sidan 27 i samrådsunderlaget att aktuell ledningstyp medför mycket liten risk för strömgenomgång hos fåglar. ÅOF menar att det påståendet står i strid med den samlade kunskapen världen över gällande strömgenomgång för fåglar där denna stolptyp är utpekad som den farligaste stolptypen. ÅOF hänvisar därefter till Bernkonventionens rekommendation 110 från ÅOF påpekar att den har kommunicerat problematiken med denna stolptyp med E.ON Elnät på ett möte i november Där gav ÅOF E.ON Elnät konkreta förslag på lösningar som ÅOF anser ska redovisas i kommande MKB. Det som framfördes var följande i prioriteringsordning: Alternativ 1 BLL-ledning på 40 kv ledningarna (alla tre linorna) Alternativ 2 Isolering med skyddskåpor på de tre ledningarna på varje stolpe (minst 130 cm längd) Alternativ 3 Isolering med skyddskåpor på den mittersta ledningen på varje stolpe ÅOF hoppas att E.ON Elnät är lösningsinriktad när det gäller stolputformningar så att Bernkonventionens rekommendationer kan uppfyllas. ÅOF hänvisar till E.ON Elnäts miljöpolicy samt till Ellagens paragraf 11, Försiktighetsprincipen. ÅOF menar att det finns förutsättningar att utforma denna 40 kv ledning så att den överensstämmer med internationella direktiv och svensk lagstiftning. Sammanfattningsvis skriver ÅOF att den konstruktion som föreslås i samrådsunderlaget med oisolerade ledningar och stolpar med upprättstående isolatorer innebär att varje stolpe längs hela linjedragningen är en potentiell dödsfälla för de större rovfåglar och ugglor som sätter sig i stolparna. Att säga att E.ON Elnät vid behov kan utrusta stolparna med fågelskydd är inte tillräckligt. ÅOF informerar att Bernkonventionen ställer krav på att Sverige gör åtagande angående rekommendation 110 om åtgärder för att förhindra att fåglar dödas i ledningsnät och elkonstruktioner. ÅOF kräver således att stolputformningen för denna nya kraftledning skall utformas utifrån bästa möjliga teknik och utesluta eldöd för de fåglar som sätter sig i någon del av kraftledningsstolpen. sid 42/52

43 E.ON Elnät har genomfört en fågelinventering där störst risk för påverkan på fåglar anses föreligga i anslutning till bergsbranter, i närheten av en häckningsplats för bivråk samt vid skogs- och våtmarksområdena kring Stormyran och Fågelgillemyran. Sporadiska påflygningar förekommer på alla E.ON Elnäts regionnätsledningar oavsett val av stolptyp. Vid känsliga platser enligt ovan finns möjlighet att montera fågelavvisare på ledningen. Förekomst av strömgenomgång är betydligt mindre på regionnät än lokalnät där avstånden mellan faslinorna är kortare. Inom det inventerade området är det i första hand bivråk som identifierats. Arten trivs i lövrika, produktiva skogar i anslutning till öppna, insektsrika jordbruksmarker. Bivråk finns med i Ringmärkningscentralens statistik över återfynd av el- och ledningsdödade fåglar, men bedöms inte vara lika riskbenägen som t.ex. berguv, röd glada, slaguggla, kungsörn, kattuggla, mfl. Med tanke på bivråkens avstånd mellan strömförande delar av vingarna och fasavstånd på aktuell ledning är risken för strömgenomgång obefintlig. E.ON Elnät anser inte att aktuell ledningstyp är den allra farligaste stolptypen enligt Bernkonventionen. Enligt vår uppfattning är det stolpar av betong eller stål med stående isolatorer som där beskrivs som high risk. Detta på grund av att en fågel bara behöver komma i kontakt med en faslina eftersom regeln är att betrakta som jordad. E.ON Elnät har investerat ca 20 miljarder kronor de senaste tio åren för att vädersäkra sitt elnät. På lokalnätssidan har det inneburit att ledningar antingen grävts ned eller att faslinor isolerats. Idag är ca 65 % av alla E.ON Elnäts ledningar nedgrävda men endast en bråkdel av ledningarna på regionnätssidan. Således är det framförallt på lokalnätssidan som den största reduktionen av påflygningar och strömgenomgång kan göras och de facto görs som en positiv följdeffekt inom ramen för E.ON Elnäts vädersäkringsprogram. För den aktuella ledningen, som i stort sett kommer att samlokaliseras med andra ledningar, kommer ytterligare riskminimeringar att göras i form av kollisionsskydd samt elektrifieringsskydd där det anses vara nödvändigt. ÅOF hänvisar till E.ON:s miljöpolicy. Citatet är klippt från en hållbarhetsredovisning från 2014 och ingår inte i någon policy. Citatet gäller produktveckling överlag och ett innovativt arbetssätt. E.ON Elnäts inställning är att pengar ska satsas där störst miljönytta uppstår. För att uppnå E.ON Elnäts nyligen antagna nordiska ledstjärna Helt hundra 2025 med fokus på hållbarhet och förnybarhet kommer det att krävas innovativa produkter, arbetssätt och metoder. sid 43/52

44 6.5 Fastighetsägare och allmänhet Fastighetsägaren har fått information om projektet och en karta över ledningens planerade sträckning i förhållande till fastigheten. Via insänd e-post meddelar fastighetsägaren att det uppskattas att ledningen går utanför fastigheten. Fastighetsägaren önskar dock få fortsatt information då transformatorstationen (Forsmo) ligger i anslutning till fastigheten och ledningen kommer att dras därifrån. E.ON Elnät kommer att kontakta berörda fastighetsägare före byggnation av ledningen. Fastighetsägarna har via inlämnad synpunktsblankett på samrådsmötet lämnat synpunkten att ledningen inte ska dras mellan fastigheten och befintlig ledning. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkt i den fortsatta planeringen. Fastighetsägaren har via inlämnad synpunktsblankett på samrådsmötet lämnat synpunkten att sträckning A och F bör prioriteras och ledningen byggas så nära befintlig ledning som möjligt. Fastighetsägarna har via inlämnad synpunktsblankett på samrådsmötet lämnat synpunkten att det är bra att följa befintlig ledningsgata över älven och bort till Näsåker (sträckningsalternativ F). Dock anser fastighetsägarna att den nya ledningen bör byggas mot älvsidan, inte in mot åkermarkerna som ännu är i hävd. Lidgatu by är av riksintresse för kulturmiljövård, bl.a. ligger nuvarande ledning i närheten av en gammal kurirväg som ej får förstöras. Om det visar sig att terrängen mot älvsidan är för otillgänglig, krävs istället sträckning G som passage över älven. Med anledning av tidigare kantträdsavverkningar har ingen tagit ansvar för allt som lämnades. Ris, kvistar och timmer av gran får enligt skogsvårdslagen inte ligga kvar för länge pga. riskerna med granbarksborreangrepp. Senast 15 juni samma år som avverkningen skett måste virket vara borttaget. Det brukar tyvärr bli skogsägarens huvudbry. E.ON Elnät måste skriva bindande avtal både med entreprenörer och markägare och skälig ersättning erläggas för eventuella leveranser eller eget arbete som markägaren blir tvungen att utföra. Fastighetsägarna önskar få kontakt med ansvarig för underhåll på lokala nätet. sid 44/52

45 E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att korsa Ångermanälven i sträckning F. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarnas synpunkter på vilken sida om befintliga ledningen som den nya 40 kv ledningen ska byggas. Övriga synpunkter på bolagets verksamhet som inte har med tillståndsärendet kring den nya ledningen att göra hanteras separat. Fastighetsägaren har lämnat synpunkter via inskickad e-post Fastighetsägaren informerar att de har tidigare (2014) haft kontakt med E.ON Elnät angående eventuell placering av transformatorstation på fastigheten. Dessa kontakter mynnade ut i preliminär överenskommelse om geografisk placering av den planerade transformatorstationen på fastigheten samt ekonomisk ersättning för markavsättningen. Fastighetsägaren understryker att grundförutsättningen för utplacering av den planerade transformatorstationen var att inga nya luftledningar skulle byggas utan anslutningarna till transformatorstationen skulle ske via markbundna ledningar på den delen som korsar fastigheten Vid senare kontakt med E.ON Elnät har storleken på transformatorstationen och dess ungefärliga läge diskuterats, områdets slutgiltiga utformning kommer vara avhängigt av hur anslutande 40 kv ledning kommer in till stationen. I samrådsmaterialet finns en karta med grovt ritad sträckning för den nya 40 kv ledningen. Utifrån denna anser fastighetsägaren att det ser ut som att den nya ledningen, enligt sträckningsalternativ G, kommer att gå in i fastighetens sydöstra hörn upp mot den planerade transformatorstationen. Med hänvisning till ovanstående avseende markbunden ledning vill fastighetsägaren få klarhet i hur den faktiska ledningsanslutningen är tänkt att utföras om dragning enligt sträckningsalternativ G blir aktuell. E.ON Elnät beaktar inkomna synpunkter och kommer ta kontakt inför detaljprojektering av anslutningen mot transformatorstationen. Fastighetsägaren meddelar via e-post att sträckningsalternativ G förordas för att snabbt ta sig över älven och ansluta till redan befintliga kraftledningar. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning G. Sträckningen avfärdas dels för att undvika intresseområden vid Hundforsen, samt dels för att möjliggöra samlokalisering av den nya ledningen med befintliga 10 kv ledningen. sid 45/52

46 Fastighetsägaren har i insänt yttrande meddelat att sträckningsalternativ A går parallellt med Svenska Kraftnäts 220 kv ledning och passerar fastighetsägarens fastighet. Fastighetsägaren har följande synpunkter. På fastigheten finns en vattenkälla som försörjer fem fastigheter med dricksvatten, den ligger meter öster om befintlig ledningsgata. Tillrinningsområdet ligger dock väster om ledningsgatan på fastighetsägarens fastighet samt grannfastigheten Hänsyn måste tas till vattenkällan och dess tillrinningsområde. Vidare finns det ett dike som passerar befintlig ledningsgata på fastigheten nordväst om. Detta dike får ej förstöras, hänsyn måste tas. För fastighetsägarens fastighet finns två drivningsvägar som passerar befintlig ledningsgata. Här måste hänsyn tas till att vägarna kommer förstärkas och att höga fordon kommer att passera. Det finns gränsmarkeringar på fastigheten intill befintlig ledningsgata, dessa måste bevaras. Fastigheten är redan hårt drabbad av intrång från två stora kraftledningar, nu tillkommer en breddning för sträckning enligt alternativ A. Fastighetsägaren ber därför E.ON Elnät vänligen att planera byggnationen för att minska markintrånget. Fastighetsägaren vill att E.ON Elnät tar kontakt angående ovanstående frågor för att minimera problem och olägenheter som kan uppstå. Fastighetsägaren förordar att ledningen dras parallellt med 220 kv ledningen enligt sträckning A på östra sidan av den befintliga ledningen eftersom markförhållandena där är bättre samt att påverkan på vattenkälla och drivningsvägar blir mindre. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkter och information kring fastigheten. Fastighetsägaren kommer att kontaktas före byggnation av ledningen. sid 46/52

47 och Fastighetsägaren har via synpunktsblankett på samrådsmötet inlämnat information och synpunkter på projektet. Fastighetsägaren har sommarstuga på fastigheten och är starkt emot sträckningsalternativ G. Om G väljs förstörs fastighetsägarens näringsverksamhet samt fiske och rekreation vid sommarstugan. Fastighetsägaren kommer inte gå med på ledning på fastigheten. E.ON Elnät har efter sträckningssamrådet valt att avfärda den norra delen sträckning G. Fastigheterna kommer ej att beröras av projektet. Fastighetsägaren har via synpunktsblankett på samrådsmötet lämnat synpunkten att sträckningsalternativ F förordas framför G. Vidare anser fastighetsägaren att den nya ledningen ska byggas på älvsidan av den befintliga ledningsgatan för att på så vis spara skog. E..ON Elnät har valt att gå vidare med sträckning F som vid korsningen av Ångermanälven. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkter på vilken sida om befintliga ledningen som den nya 40 kv ledningen ska byggas. Den slutgiltiga sträckningen, inklusive val av sida om befintliga ledningsgatan, kommer att beslutas vid detaljprojekteringen av ledningen. och Fastighetsägaren har via e-post meddelat att inte gå runt husen i Tängsta utan följa befintliga gatan (sträckningsalternativ A). För fastigheten vill fastighetsägaren att ledningsgatan breddas ner mot byn eftersom fastighetsägaren har sin stuga ovanför kraftledningen och den är nära nog ändå. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd avfärdat sträckning E, dvs den sträckning som gick runt husen i Tängsta. Istället planeras ledningen följa befintliga kraftledningsgatorna i sträckning A. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkter på vilken sida om befintliga ledningen som den nya 40 kv ledningen ska byggas. Den slutgiltiga sträckningen, inklusive val av sida om befintliga ledningsgatan, kommer att beslutas vid detaljprojekteringen av ledningen. sid 47/52

48 Fastighetsägaren meddelar via synpunktsblankett på samrådsmötet att det finns ett hjorthägn på älvsidan om Svenska Kraftnäts ledning. Fastighetsägaren önskar ingen påverkan på hägnet från den nya ledningen. E.ON Elnät beaktar fastighetsägarens synpunkt och information kring hjorthägnet. och samt Två fastighetsägare meddelar i gemensam e-post att de protesterar skarpt mot sträckningsalternativ E. Det blir ett stor sår i skogsmarken. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning E. Fastighetsägaren har via synpunktsblankett på samrådsmötet att fastighetsägaren är positiv till sträckningsalternativ A och motsätter sig sträckningsalternativ E. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning E. Fastighetsägaren har via e-post lämnat synpunkter kring val av sträckning. Fastigheten passeras av Svenska Kraftnäts ledningar och ledningsgata och fastigheten är redan hårt drabbad av intrång av dessa. Nu tillkommer en breddning för sträckning enligt alternativ A. Detta kan accepteras av fastighetsägaren med hänsyn till behov av en säker elförsörjning. Men en sträckning enligt alternativ E kommer att orsaka stor påverkan på fastigheten och är ej acceptabel av fastighetsägaren. Fastighetsägaren anser att de fördelar som kan uppnås med sträckningsalternativ E inte kan uppväga den stora negativa inverkan som drabbar fastighetsägare och inte att förglömma den stora kostnadsökning och eventuell försening den kommer orsaka ledningsägaren vid byggnation och senare för underhåll. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning E. sid 48/52

49 Fastighetsägarna till har inkommit med ett gemensamt yttrande daterat december Yttrandet gäller även ett antal mindre fastigheter som omsluts av fastigheten Sammanfattningsvis ser fastighetsägarna positivt på att sträckningsalternativ E finns med bland sträckningsalternativen. Fastighetsägarna anser att sträckningsalternativ A förbi fastigheten i Västanåmon inte kan accepteras. Alternativ E är det som godtas på detta avsnitt av ledningssträckningen. I annat fall föreslår fastighetsägarna att ledningen i sin helhet inte byggs. Fastighetsägarna hänvisar även till tidigare insända synpunkter, dessa återfinns i avsnitt och Vidare gör fastighetsägarna bedömningen att det redan nu är väl mycket kraftledningar och att utöka i detta område är en delikat fråga. Bedömningen görs på att det redan finns ett antal bostadshus som ligger osedvanligt nära ledningsgatorna sedan innan. Utökningen med denna kraftledning bör ske så att det även framledes finns möjlighet att utöka med flera eller eventuellt större ledningar och därav följer att ledningen som nu byggs torde placeras i mer eller mindre obebyggt område och som också av markägarna kan avvaras. Fastighetsägarna fortsätter med att påpeka att det är viktigt att ha i åtanke att aktörer i området och omgivning med kringliggande höjder planerar att uppföra vindkraftverk och som också kan kräva nya kabeldragningar och kan hända förbi Västanåmon. Fastighetsägarna har inga synpunkter på de delar av ledningen som inte berör fastigheterna. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning E och istället bygga den nya 40 kv ledningen i sträckning A i anslutning till den befintliga ledningsgatan. Förbi fastigheterna Tängsta 7:11 mfl. planeras ledningen byggas på västra sidan om befintlig ledningsgata, det innebär att ledningsgatan inte breddas mot fastigheterna. Istället sker ledningsbyggnation på andra sidan befintlig ledningsgata från fastigheten sett. sid 49/52

50 8 Fastighetsägarna till fastigheterna har inkommit med ett yttrande daterat Fastighetsägarna ifrågasätter varför E.ON Elnät inte väljer att markförlägga ledningen. Fastighetsägarna menar att mycket pengar läggs på att markförlägga befintliga ledningar i södra Sverige, är det inte dags att göra rätt från början i detta projekt istället för att först bygga luftledning och sedan bygga om den? Det är flera företag bl.a. Ellevio som idag satsar på att vädersäkra elnät genom markförläggning, det skapar lokala jobb och säkrare drift menar fastighetsägarna. Under de senaste åren har fastighetsägarna upplevt flera stormar och även drabbats av flera störningar i elleveransen. Det medför inte bara strömlösa kunder utan även stora risker för den personal som ska åtgärda felen, oftast under stark kyla och blåst i mörker. Fastighetsägarna anser att det absolut inte är fördelaktigt att ödelägga stora skogsmarksarealer för ledningsgator där elbolagen kräver bredare och bredare säkerhetsområde och där det återkommande kommer kostnader för underhållsröjning. Fastighetsägarna hänvisar till E.ON Elnäts hemsida där det står att röjning av ledningsgator är en viktig åtgärd för att öka leveranssäkerheten och att en ny metod som går ut på att kapa topparna på träd i riskzonen tillämpas. Den metoden har fastighetsägarna dåliga erfarenheter av och motsätter sig att den används i framtiden på fastigheterna. Avslutningsvis skriver fastighetsägarna att sträckningsalternativ D går över kuperad terräng som försvårar skogsbruket och därför motsätter fastighetsägarna sig mot det alternativet. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd avfärdat sträckning G. E.ON Elnät har investerat ca 20 miljarder kronor de senaste tio åren för att vädersäkra sitt elnät. På lokalnätssidan har det inneburit att ledningar antingen grävts ned eller att faslinor isolerats. Idag är ca 65 % av alla E.ON Elnäts ledningar nedgrävda men endast en bråkdel av ledningarna på regionnätssidan. För regionnätsledningar används trädsäkra ledningsgator för att förhöja driftsäkerheten och vid ett eventuellt avbrott går det normalt snabbare att reparera en luftledning jämfört med en markkabel. Beträffande röjningsmetod så används olika tekniker och E.ON Elnät ser gärna en dialog med berörda markägare för vidare diskussion i frågan. Vad gäller toppning av träd med helikopter så samråds alltid med berörda fastighetsägare innan detta utförs. sid 50/52

51 Fastighetsägaren har lämnat in synpunkter på projektet i yttrande daterat Inledningsvis skriver fastighetsägaren att gällande sträckningsalternativ B, där förslaget är att dra ledningen i en sluttning ovanför befintlig skogsväg, så kommer detta starkt försvåra brukandet av skogen ovanför. Fastighetsägaren motsätter sig detta förslag. Vidare gällande sträckningsalternativ C, som skär genom blöta svackor och bergsklackar, så är farhågan att det kommer medföra onödigt många vindfällen till följd av ledningsgatan. Brukandet kommer även här starkt försvåras. Fastighetsägaren motsätter sig även detta förslag. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att behålla sträckning B för fortsatt utredning, dock behålls även alternativet till sträckning B, dvs sträckning A som innebär att den nya 40 kv ledningen kan samlokaliseras med befintlig ledning. Sträckning B behålls för att möjliggöra undvikandet av fågel- och naturvärden i Fågelgillemyran. E.ON Elnät avfärdar sträckning C, eftersom den delvis innebär en längre ledningslängd än B samt ett större markintrång. Fastighetsägaren har inkommit med ett yttrande daterat där sträckningsalternativ F förordas i första hand. Fastighetsägaren kan även acceptera sträckningsalternativ G om ledningsdragningen över älven sker minst 100 meter söder om nu föreslagen sträckning. Fastighetsägaren menar att om sträckningsalternativ G tas i anspråk, utan justering, kommer det att innebära ett betydande störande ingrepp över nuvarande utsikt över älven och främst Hundforsen. Om sträckningsalternativ G tas i anspråk för projektet vill fastighetsägaren att E.ON Elnät beaktar förslaget avseende ledningsdragning över älven. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda sträckning G som korsning över Ångermanälven. Korsning av älven i sträckning 7 innebär att den nya 40 kv ledningen kan samlokaliseras med befintlig 10 kv ledning och därmed samla intrånget över älven och i området norr/öster om älven. Vidare berörs ej de intressen som identifierats vid Hundforsen. Boende i Holme Ett yttrande har sänts in via mail från en person boende i Holme som anser att sträckning G är bättre än F vid älvkorsningen. Följande motiv presenteras: Marken som ledningen är tänkt att passera över alldeles innan den korsar Ångermanälven är en del av Holme by och är utägomark som under århundraden använts för bete och slåtter/höskörd. Området går på äldre kartor under benämningen Oppsenån. Inom området sid 51/52

52 finns flera välbevarade timrade ängslador för förvaring av hö samt hus som använts som redskapsbodar i samband med fisket i Ångermanälven. Området har ett högt kultur- och landskapshistoriskt värde och i Sollefteå kommuns kulturmiljöprogram sägs Holme by vara en av kommunens allra bäst bevarade miljöer av sitt slag, och att området borde föreslås som riksintresse för kulturmiljövården. Vidare fortsätter yttrandet med att beskriva den vackra miljön runt Oppsenån med ängarna och ladorna som också anses vara ett uppskattat blickfång för passerande turister. Miljön är representativ för det odlingslandskap som tidigare präglade Ångermanälvens dalgång och en kraftledning anses innebära en negativ påverkan på landskapsbilden. Om alternativ F trots allt måste väljas är det önskvärt att ledningen korsar järnvägen så långt norrut som möjligt, ca meter längre norrut än i sträckning F. Två förslag på justerad sträckning bifogas yttrandet, se figur 6. Med denna justering skulle ledningen få så liten påverkan som möjligt på den kulturhistoriskt intressanta miljön vid älven. Figur 8. Sträckningsförslag bifogat i yttrandet från boende i Holme. Med svart streckad linje framgår sträckningsförslag. E.ON Elnät har efter genomfört sträckningssamråd valt att avfärda älvkorsningen i sträckning G. E.ON Elnät beaktar synpunkterna och har efter genomfört sträckningssamråd valt att införa ett av de föreslagna sträckningsalternativen som möjligt sträckningsalternativ för den planerade ledningen, se högra bilden i figur 8. sid 52/52