GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp-Gladhammar Västerviks kommun, Kalmar län Objektnr:

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM I VÄGPLAN E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp-Gladhammar Västerviks kommun, Kalmar län Objektnr:

2 Titel: Gestaltningsprogram i Vägplan, E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp-Gladhammar Datum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Uppdragsansvarig: Anna Broberg, ÅF Infrastructure AB Ansvarig gestaltningsprogram: Anna Henrikson, Natur & Landskap Distributör: Trafikverket, Region Syd, Jönköping, telefon:

3 Innehåll 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING Projektets syfte Gestaltningsprogram RESULTAT FRÅN LANDSKAPSANALYS Karaktärsområden Bebyggelse Framträdande landskapselement Natur- och kulturmiljö Kvalitéer och värden ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER ÖVERGRIPANDE IDÉER FÖR GESTALTNINGEN FÖRSLAG Vägens geometri Bullerskydd Vegetation Ytskikt Dagvatten och diken Vägutrustning Busshållplatser Övriga väganläggningar DRIFT OCH UNDERHÅLL REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT ARBETE

4 4

5 2. Sammanfattning Projektet E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp-Gladhammar, omfattar ombyggnad av befintlig väg E22 till mötesfri landsväg. Föreslagna åtgärder är att sätta upp mitträcke och viltstängsel samt att bygga nya anslutningsvägar och vändplatser. Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets vägplan för projektet och ska skapa en samsyn hos alla inblandade för projektets utformningsprinciper. Gestaltningsprogrammet ska föra vidare de tankar och idéer som genomsyrat vägplaneprocessen till nästa fas av projektering som är bygghandlingen alternativt totalentreprenad. Landskapet kring E22 karaktäriseras i huvudsak av barrskog med inslag av lövskog kring gårdarna och jordbruksmarkerna. I skogen finns öppningar med brukad jordbruksmark och jordbruksmark i träda. Karaktäristiskt är också den kuperade terrängen och några djupa bergskärningar kring vägen. Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av E22 ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. Genom att eftersträva vägarkitektonisk enkelhet kan vägens påverkan på landskapet minimeras. De för sträckan karaktäristiska bergskärningarna bevaras i så stor grad som möjligt. På grund av att delar av berget har dålig hållfasthet kommer en del berg att sprängas bort och ersättas av jordslänter. Vid flera bergskärningar öppnas vägrummet upp för att berget ska kunna ses på håll. Mot berget görs slänter och behovet av sidoräcken minskar därmed samtidigt. Några karaktäristiska bergsskärningar, som påverkas av breddning av vägen, bedöms kunna ställas i lutning 5:1 och vissa bergväggar behålls som tidigare. Breddningen av E22 påverkar landskapsbilden i skogslandskapet. Nya parallellvägar, öppnare vägrum och slänter som tidigare varit skogsklädda kommer att göra väganläggningen betydligt mer påtaglig i skogen. Nya anslutningsvägar och korsningspunkter i både skogsmark och öppet landskap kommer att skapa nya rörelsemönster och påverka landskapsbilden lokalt. Uppsättning av mitträcke, sidoräcken och viltstängsel kommer att utgöra en social och en visuell barriär. Samtidigt tillskapas sträckor med parallellvägar för oskyddade trafikanter. Den övergripande gestaltningsidén är att minimera antalet tillkommande element (anläggningskompletteringar, exempelvis skyltar, räcken, plank och belysning). Där det är nödvändigt att ha anläggningskompletteringar ska de placeras så att de anpassas till omgivningen så bra som möjligt. 5

6 3. Inledning 3.1 Projektets syfte Projektet E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp -Gladhammar, omfattar ombyggnad av befintlig väg E22 till mötesfri landsväg. Den aktuella sträckan av E22 är en ren landsbygdssträcka. Standarden på vägsträckan är varierande med flera problem- och konfliktpunkter som försämrar trafiksäkerheten och framkomligheten. Sträckan saknar säkra omkörningssträckor med mittseparering. I vägens sidoområden förekommer branta slänter, stenar, träd och bergskärningar. Antalet korsningar med anslutande vägar är högt. En större allmän korsning är idag utformad som så kallad typ C korsning, vilket innebär att den har separata svängfält. Siktförhållandena i flera korsningar och utfarter inte godkända. Det råder även bristande trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Gång- och cykeltrafik blandas med fordonstrafik. Dåliga siktförhållanden utmed E22. Dåliga siktförhållanden utmed E22. Den busshållplats som finns utmed sträckan (en i vardera riktning) saknar bussfickor och möjlighet att på ett säkert sätt ta sig till och från hållplatslägena. Busshållsplatserna är inte tillgänglighetsanpassade. Projektets mål är att förbättra trafiksäkerhet och komfort, samt att öka framkomligheten och transportkvaliteten på sträckan. Föreslagna åtgärder är att förse vägen med mittseparering samt att tillskapa omkörningssträckor med växelvis ett eller två körfält i vardera riktningen. Eftersom befintlig väg är så bred behövs bara någon meters breddning på de delar av sträckan som har 2+1 körfält. Däremot utökas vägområdet för att få till större säkerhetsområde, och plats för viltstängsel och övriga väganordningar. Antalet korsningar med anslutningsvägar reduceras. Kvarvarande korsningar ges en säkrare utformning och antalet parallellvägar kommer att utökas. Hastigheten på vägen föreslås höjas till 100 km/h på hela sträckan. Projektet är sträcker sig från Häggebotorp till Gladhammar (28/250-33/695). 6

7 VÄG E22, NYGÅRD - GLADHAMMAR 757 Nygård GRÄNS VÄGPLAN 28/250 Häggebotorp 29/000 30/000 31/000 32/000 E22 Ekenässj. 33/000 GRÄNS VÄGPLAN 33/ / Bälö 767 Sundsholm E22 Målbäcken 790 Gladhammar Maren 2+1 vxl Körfältsvisare Vatten Åker Lantmäteriet, Geodatasamverkan Rössle Annan öppen mark Barr- och blandskog Lövskog Orienteringskarta. Utbyggnad till mötesfri landsväg av E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp- Gladhammar. 7

8 3.2 Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets vägplan för E22, Karlskrona-Norrköping, delen Häggebotorp-Gladhammar. Gestaltningsprogram upprättas för alla vägprojekt för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet i väghållningen i enlighet med regeringens krav. Enligt väglagen (1999) ska en estetiskt tilltalande utformning eftersträvas och hänsyn tas till stadsbild, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Gestaltningsprogrammet knyter an till utformningsfrågor såväl med hänsyn till landskapet med sina natur- och kulturvärden som till trafikantens upplevelse av och från vägen. Vägens inre och yttre rum behandlar trafikantens närmiljö och vägens relation till det omgivande landskapet. Trafikanten har vägens inre rum nära inpå sig, det är en del av trafikantperspektivet. Det inre rummet präglas av vägutrustning, till exempel skyltar, vägräcken, belysningsstolpar, bullerskydd och stödmurar. En del av elementen i det inre rummet påverkar även det yttre rum- - Hur påverkas landskapsbilden? Hur påverkar ombyggnaden av vägen landskapet och bebyggelsen som den går igenom? - Vilka befintliga estetiska värden i landskapet ska särskilt beaktas och bevaras? - Vilka gestaltningsaspekter är viktiga för att vägen ska ge ett gott eftermäle? met. Exempelvis påverkar bullerskyddsskärmar vägens relation till omgivningen. Vägens yttre rum relaterar till åskådarperspektivet. En så tilltalande miljö som möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Utformning av vägens yttre rum har också en tydlig koppling till arbetet med miljöbeskrivningen för projektet. Sektionsangivelser i gestaltningsprogrammet hänvisar till längdmätningen på vägplanens planritningar. 8

9 4. Resultat från landskapsanalys 4.1 Karaktärsområden Projektet sträcker sig från Häggebotorp i söder till söder om Gladhammar i norr. Hela delsträckan ligger i Västerviks kommun. En sträcka på ungefär 6 km. Landskapet kring E22 karaktäriseras i huvudsak av barrskog. I södra delen finns inslag av lövskog, det finns bebyggelse och landskapet öppnar upp sig. I norra delen går sträckningen enbart genom skogsmark. Terrängen är kuperad och det finns några djupa bergskärningar kring vägen. Ett tunt jordtäcke och berg i dagen gör att projektområdets geologi är högst påtaglig. Norr om Dockrössle, på en sträcka av ca 700 meter förbi norra delen av sjön Dockgölen samt förbi Tolsjön, är E22 anlagd på isälvssediment. Isälvsmaterialet kan här ses i vägskärningarna. Formationen sträcker sig i riktning från sydost mot nordväst. Ädellövträd förekommer i anslutning till de olika gårdsbildningarna och på enstaka spridda platser utmed sträckan. Passagen över Botorpström ger utblickar från bron och från rastplatsen och ger en påtaglig variation i upplevelsen utmed färd längs sträckan. Utblick över vatten finns även vid sjön Dockgölen (31/300) samt på sina ställen över öppen jordbruksmark. Det största öppna landskapsrummet finns norr om projektområdet i Gladhammar, med Gladhammars kyrka i fonden. Barrskog och bergskärning är karaktäristiskt för sträckan, som här vid 29/200. Åkermark norr om Dockrössle. Foto taget mot söder. Utblick mot väster över Botorpsström. 9

10 䰀愀渀搀洀 爀欀攀最 爀搀 䈀攀爀最猀欀 爀渀椀渀最 唀琀戀氀椀挀欀瘀 猀琀攀爀甀琀䈀漀琀漀爀瀀猀琀爀 洀 唀琀戀氀椀挀欀 猀琀攀爀甀琀䈀漀琀漀爀瀀猀琀爀 洀 唀琀戀氀椀挀欀 䰀愀渀搀洀 爀欀攀最 爀搀 唀琀戀氀椀挀欀 瘀攀爀䐀漀挀欀最 氀攀渀 䰀愀渀搀洀 爀欀攀琀爀甀挀欀 䈀攀爀最猀欀 爀渀椀渀最 唀琀戀氀椀挀欀 Landskapsanalys av landskapet kring E22 km 28/250-33/695. Teckenförklarning: utblick, landmärke, bergskärning.

11 4.2 Bebyggelse Utanför samhällena som ligger en bit från E22:an är bebyggelsen gles. Längs vägen finns bebyggelse vid Häggebotorp, Strömbo och Dockrössle samt några enstaka torp eller mindre fastigheter. Gårdarna är ensamliggande jordbruksfastigheter med en eller flera boningshus. Byggnaderna är företrädesvis en- och tvåplans villor av varierande typ och ålder samt ekonomibyggnader till jordbruksfastigheterna. 4.3 Framträdande landskapselement Landmärken är företeelser som sticker ut och syns speciellt bra i landskapet och som man gärna använder som riktningsvisare. De har också stor betydelse för avståndsbedömning. Utmed den aktuella sträckan av E22 finns få karaktäristiska landmärken. Vid Dockrössle (30/900) finns en röd ekonomibyggnad som ligger nära vägen och ger därmed ett påtagligt intryck. Vid Stömbo syns vid färd mot norr en gårdsbildning. Vid 29/200 står en truck i reklamsyfte på en bergsknalle. De högre bergskärningar som finns på en eller båda sidor om vägen fungerar också som landmärken. Bron över Botorpström är ett landmärke som syns både från vägen och för betraktaren vid sidan om vägen. Även kraftledningen vid 32/800 fungerar som landmärke eftersom ledningsgatan och ledningen ger variation av upplevelsen i den annars skogsdominerade miljön. 4.4 Natur och kulturmiljö Besöksnäringen är viktig i Västerviks kommun, särskilt sommartid. Här finns ett stort antal fritidshus och en lång kuststräcka med skärgård. 100 meter generellt strandskydd tillämpas i Västerviks kommun. E22 passerar genom det strandskyddade området vid Botorpström och sjön Dockgölen. Strandskydd gäller också vid sex mindre diken och vattendrag som europavägen korsar. Botorpström omfattas av länsstyrelsens naturvårdsplan. Vägsträckan gränsar utmed 200 meter till ett område som omfattas av regional bevarandeplan av jordbruksmark (vid 29/800). Få generellt biotopskyddade områden såsom alléer, stenmurar, diken i jordbruksmark med mera finns intill E22 på aktuell sträcka. De som finns inom det nya vägområdet utgörs av fyra diken i jordbruksmark samt en stensträng, en mindre åkerholme och ett stenröse. De senare i sektion 29/700 respektive 29/900. Rödlistade arter förekommer i projektområdet. Svampen ekticka har hittats på enstaka ekar intill vägen och dessa ekar kommer att kunna bevaras. En asp med kläckhål för en rödlistad skalbagge har påträffats. Denna asp kommer att behöva avverkas. I ett grustag öster om vägen i Dockrössle har tidigare hittats sandödla men de har inte hittats de två senaste åren enligt uppgift från kommunen. Vattnet på täktbotten är lekmiljö för både större och mindre vattensalamander. En känd fornlämning, en milstolpe i kalksten som är daterad 1737, finns väster om vägen vid Dockrössle. (Se vidare beskrivning av natur- och kulturvärden i Plan- och miljöbeskrivning för objektet). 11

12 Truck vid 29/200 Skogsmark norra delen av sträckan Bron över Botorpström ur trafikantperspektiv från söder mot norr. Kraftledning 32/800 Stenrösevid 29/900 Bron över Botorpström ur åskådarperspektiv från norr mot söder. Milstolpe (30/800) och röd ekonomibyggnad som står nära vägen vid Dockrössle 30/

13 4.5 Kvalitéer och värden Kvalitéer och värden att ta vara på och förstärka utmed vägen är bergskärningarna, som om de utförs med omsorg, ger en särskild karaktär utmed sträckan. Utblickar mot vatten, jordbruksmark och bebyggelse ger variation för trafikanten som färdas utmed sträckan. Utan utblickarna skulle det över huvud taget inte vara möjligt att uppleva det kringliggande landskapet. På någon plats finns utblickar som inte syns idag, men som skulle kunna bli tydligare om vegetation röjdes. Utblickarna över jordbrukslandskap med åkrar och betesmark är beroende av att marken även fortsättningsvis brukas. För trafikanternas orienterbarhet är landmärken betydelsefulla. De är viktiga för att bedöma avståndet, vilket annars kan vara svårt i det enformiga landskapet. Gårdsbebyggelse är element i landskapet som fungerar som landmärken. Trots utblickar, landmärken och bergskärningar upplevs landskapet kring vägen som enformigt. Speciellt som även sträckningarna söder om den aktuella sträckan har likartad karaktär. Trafikan- Bild på den fina berghällen som behålls i norra delen av området. 13

14 ten färdas genom sammanhängande skogspartier med i huvudsak barrskog. Vägen är dåligt förankrad i landskapet och följer inte dess topografi. Det förekommer djupa skärningar och höga bankar utmed sträckan, vilket gör att vägkroppen blir framträdande för åskådare vid sidan om vägen där landskapet är öppet. I skogslandskapet skyms vägkroppen. 5. Övergripande mål och riktlinjer Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av E22 ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. Genom att eftersträva vägarkitektonisk enkelhet och en lågmäld gestaltning kan vägens påverkan på det kringliggande landskapet minimeras. Utformningen av vägutbyggnaden ska ge trafikanten möjlighet att även fortsättningsvis ta del av utblickar och landmärken. Längs sträckan finns platser och vyer som kan tillföra trafikanten en positiv upplevelse av landskapet. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl upplevelsemässigt som funktionellt. Målet med utformningen av det yttre rummet är att förankra vägen i landskapet så att en tilltalande miljö skapas även för betraktaren vid sidan av vägen. Ett övergripande mål är också att ge vägen en god gestaltning som skapar mervärde för de kringboende. Med mervärde avses här det värde som kan skapas utöver själva trafikanläggningen. - Vägen ska ge ett gott eftermäle. - Vägen ska även fortsättningsvis erbjuda resenären upplevelsemässiga värden. - Vägen ska förankras i landskapet. - Utblickar ska bevaras. - I möjligaste mån begränsa vägens barriäreffekt. - Nya korsningspunkter, lokalvägar och vändplatser anpassas till det omgivande landskapet. 14

15 6. Övergripande idéer för gestaltningen Åtgärderna i projektet består framförallt av uppsättning av mitträcke, sidoräcken och viltstängsel samt anläggande av vändmöjligheter och parallellvägar. Flera bergskärningar i anslutning till vägen öppnas upp. Nya växlingssträckor tillskapas, vilka kommer att ta ny mark i anspråk, dock inte i någon stor omfattning. En del bergskärningar kommer att putsas från vegetation och en del bergskärningar kommer att behöva breddas. De kommer inte att bli högre, men blir på vissa ställen lite längre. På grund av att berget har dålig kvalitet eller för att små klackar inte alltid passar in, samt för begränsningen av sidoräcken, kommer en del av bergskärningarna att sprängas bort eller ställas i 1:2 slänter. Vid flera bergskärningar öppnas vägrummet upp för att berget inte är hållfast. Mot berget görs slänter och behovet av sidoräcken minskar därmed samtidigt. Större karaktäristiska bergsskärningar, som påverkas av breddning av vägen, bedöms kunna ställas i lutning 5:1. Ombyggnaden kommer att ha påverkan på det omgivande landskapet. Nya anslutningsvägar, parallellvägar och korsningspunkter kommer att skapa nya rörelsemönster samt utgöra nya strukturer. Uppsättning av mitträcke, sidoräcken och viltstängsel kommer både att utgöra en social och en visuell barriär. Den övergripande gestaltningsidén är att minimera antalet tillkommande element (anläggningskompletteringar, exempelvis skyltar, räcken, plank och belysning). Där det är nödvändigt att ha anläggningskompletteringar ska de placeras så att de anpassas till omgivningen så bra som möjligt och inte förfular och stör intrycket. För att minska barriärverkan gäller generellt att begränsa användningen av sidoräcken och istället göra flacka slänter och genomföra sidoåtgärder. På vissa platser, som i skog, är det dock estetiskt önskvärt att sätta räcke istället för lång slänt eller vid berg, där man annars hade behövd spränga bort väldigt mycket och ändrat karaktären påtagligt på sträckan. Ett viktigt gestaltningsmål vid skyltning är även att minimera intrycket av skyltar i landskapet och värna utblickar i landskapet. Skyltar placeras med stor omsorg för att inte skymma de få utblickar som finns. Användningen av traditionella bullerskyddsskärmar ska begränsas, dels med hänsyn till landskapsbilden och boendemiljön dels med hänsyn till drift- och underhåll. I första hand väljs fastighetsnära åtgärder som fönsteråtgärder och tyst uteplats. Stor omsorg läggs vid att anpassa och på ett naturligt sätt integrera utbyggnaden av vägen till omgivningen. Vägen och dess sidoanläggningar bör förankras i landskapet genom att sidoområden utformas med goda topografiska anslutningar. Snabb etablering av växtlighet på de nyanlagda slänterna bidrar också till att utbyggnaden integreras med omgivningen. Vegetation mellan huvudväg och parallellvägar ska inte slentrianmässigt tas ner utan kan med fördel behållas. Utbyggnaden av vägen ska längs hela sträckan ges en konsekvent och medveten gestaltning. En enhetlig utformning ger en lugn trafikantupplevelse och minimerar väganläggningens visuella påverkan på omgivningen. 15

16 - Inte addera fler o vägelement än nödvändigt i det öppna landskapet som upplevs visuellt störande. -Väl genomtänkt placering av viltskyddsstängsel. - Väl utformade sidoområden för att förankra vägen i landskapet. -Synliggöra isälvsmaterial i slänter - Genomtänkt placering av skyltar för att värna om utblickar. - Undvika bullerskyddsplank eller vallar och istället välja fastighetsnära lösningar. - En konsekvent och enhetlig utformning längs hela sträckan. - Karaktäristiska bergskärningar bevaras så långt det går. -Vegetation mellan väg och parallellväg bevaras på vissa platser. -Spara ekar och andra ädellövträd som måste avverkas i lågor i samråd med markägare. -Omhändertagande av avbaningsmassor till slänter. Vy från VR-modell (29/200 ). Vägen ska även efter ombyggnaden upplevas som en väg i skogslandskap. Karaktären på sträckan kommer emellertid att ändras eftersom många slänter måste läggas ned. Fördelen med detta är att berget är lättare att uppleva för trafikanten. -Genomtänka av- och påfarter så att odlingsmark fortsatt går att bruka för att hålla landskapet öppet och därigenom bevara utblickar. 16

17 7. Förslag 7.1 Vägens geometri Sträckan kommer att ligga kvar i befintlig plan och profil. Liten breddning av E22 kommer att utföras utmed i stort sett hela sträckan. Vägen breddas växelvis på den östra respektive västra sidan. Bank Bankar i utformas i normalfallet enligt normalsektion med 1:4 lutning. För att minska släntutfallet och inte ta onödig mark i anspråk vid höga bankar utformas vägslänten där med brantare lutning, 1:2. Här blir sidoräcke nödvändigt att sätta upp. På den andra sidan där breddningsarbeten inte sker lämnas befintliga slänter i princip orörda. Där den befintliga släntlutning är brantare än 1:3 placeras sidoräcke. Typsektion av breddning på bank med brantare slänt, 1:2. 17

18 Bild från VR-modell. Eftersom marken är kuperad med höjderoch dalar blir det trots brant lutning på sänten stora slänter i skogslandskapet. Här, och på liknande situationer utmed sträckan, kan man låta bli att klippa slänten utanför säkerhetsområdet och på sikt kommer den långa slänten att bli mindre iögonenfallande. För att naturen ska jobba snabbare kan man lägga ut jord från omgivande mark i tjockare lager än vid sedvanlig täckning med avbaningsmassor.

19 Jordskärning Jordskärningarna utformas med en minimum lutning på 1:2. Endast på ett fåtal platser utmed sträckan blir det aktuellt med jordskärning. Och i de fallen är skärningarna inte anmärkningsvärt djupa. Släntkrönet bör om möjligt anpassas till naturliga terrängformer för att skapa en harmonisk övergång mellan påverkad och icke påverkadmark. Övergången utformas med stor radie. stor radie Typektion på låg jordskärning. 19

20 Bild från VR-modell. Exempel jordskärning vid 30/

21 Bergskärning Inventering och okulär besiktning har utförts av de befintliga bergskärningarna utmed den aktuella sträckan av E22. Berggrunden domineras av en medel till grovkornig gråröd granit, med inslag av diabasgångar. Förutom granit förekommer också områden med sedimentära bergarter som sandsten och gråvacka. Det stora antalet befintliga bergskärningar bevaras så långt det är möjligt. Sidoräcken placeras vid bergskärningarna. På en del ställen kommer det att bli aktuellt med bultar och nät på bergssidorna för att block inte ska trilla ner på vägen. Typsektion vid bergskärning. Sidoräcke placeras vid befintliga bergskärningar som bevaras och vid nya bergskärningar. 21

22 Bild från VR-modell. Befintlig bergskärning bevaras utan nya skärningar (till höger i bild) och med slänt 5:1 till vänster i bild längre fram. 22

23 På flera ställen utmed sträckan har berget så dålig kvalitet att det inte kan ställas på 5:1. Där kommer berget att läggas med lägre lutning eller med jordslänt för att block inte på sikt ska brytas loss och erodera ner på vägen. Skärningar ska göras oregelbundna för att få ett varierat möte mellan jordslänt och berg samt ett varierande avstånd till vägbanan. På några ställen görs det också för att få berget utanför säkerhetzonen och därigenom slippa behov av sidoräcke. Detta ger ett öppnare vägrum och bilisten kan betrakta och uppleva berget på ett annat sätt än om det ligger alldeles intill vägen. Bra exempel på oregelbunden skärning. Exempel på sektion där berg sprängs bort och ersätts med jordslänt. 23

24 Bild från VR-modell. Bergskärning vid 25/300. På vänster sida påverkas berget av breddningen. 24

25 7.2 Bullerskydd En fastighet utmed sträckan beräknas utsättas för bullernivåer över det rekommenderade riktvärdet (55 dba vid fasad). Förslag till utformning av bullerskyddsåtgärd är fönsteråtgärder. (Se vidare beskrivning och föreslagna åtgärder i bullerutredning i Plan- och miljöbeskrivning för objektet.) 7.3 Vegetation Befintlig vegetation ska bevaras och behandlas med stor hänsyn till dess funktion och värde. Det krävs dock avverkning av vegetation på den sida där breddning sker och där nya väganläggningar byggs. Det är viktigt att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt. Röjning och gallring ska utföras i syfte att återskapa samma typ av befintligt bryn som finns på vägens motsatta sida. Med hänsyn till säkerhetszonen kommer vegetation även avverkas här och var utmed sträckan på den sida av vägen där ingen breddning sker. Etablering av slänter görs med tillvaratagna avbaningsmassor från platsen. På sidoområden i skogsmark används skogsjord och i det öppna odlingslandskapet används åkerjord. Vid högre slänter i skogsmark kan driften låta vegetation utanför säkerhetsområdet komma upp för att få slänter att passa bättre in i miljön. Bra exempel på vägslänt i skogsmiljö 3 månader efter vägens öppnande. Dåligt exempel, näringsrik jord får ej användas i skogsmark. Vid Dockgölen kommer det att finnas möjlighet till utblickar över vatten, dels vid 31/300 där det anläggs en driftvändplan och vid 31/800 där ny parallellväg byggs. Röjning av vegetation sker i samråd med markägare och med hänsyn till strandskyddet. Dåligt exempel, ev sprängsten ska täckas hela vägen upp. 25

26 7.4 Ytskikt Kantstöd av svensk granit föreslås på samtliga ställen där det blir aktuellt med kantstöd i projektet. Körbanorna kommer inte att avskiljas med särskild mittremsa. Nya parallellvägar utförs med grus och smälter på så vis bättre in i miljön. 7.5 Dagvatten och diken Vägens sidoområden anpassas efter omgivande karaktär. Diken ska utformas med skålform enligt normalsektion. Trumöppningar ska snedskäras eller förses med trumöga istället för rak ände. Brunnar placeras med brunnslocket i nivå med omgivande mark. Dikeskanter och dylikt ska bekläs med avbaningsmassor för att få en naturlig vegetation. 7.6 Vägutrustning Trafikskyltar Trafikskyltning styrs av lagstiftning och kan inte påverkas mer än i relativt liten omfattning när det gäller placering, omfattning och utformning. En avstämning ska dock ske i bygghandlingsskedet mellan projektets skyltansvariga och projektets gestaltningsansvariga. Antalet skyltar och skyltstorlekar minimeras så långt det är möjligt. Placering av skyltar ska utföras med stor omsorg utifrån platsens förutsättningar och får inte förta upplevelsen av landskapet. Topografi, vegetation och bebyggelse bör användas för att ge vägmärket visuellt stöd. Skyltar placeras på ett sådant sätt att de inte skymmer utblickar från väg eller på annat sätt innebär störningar i omgivningen. Skyltar placera om möjligt i ytterkurva för att inte störa vägens linjeföring. Det är viktigt att komma ihåg att baksidan av skyltar har lika stor yta som framsidan. Stativ för stolpar för skyltar ska samordnas med övrig utrustning avseende form, färg, skala, material och så vidare. Formspråket ska vara rakt, enkelt och rent. Projektering av skyltning ska ske i samarbete med gestaltningsansvarig för att skyltarna inte placeras så att de skymmer utblickar i landskapet. Foto på befintlig skylt som bör flyttas för att det stör utblicken. Bör placeras närmre skogskanten i projekteringsskedet. Foto på befintlig skylt som bör flyttas för att den stör utblicken från norr mot Botorpsström. Bör om möjligt placeras vid skogsridån i norr i projekteringsskedet. 26

27 Vägräcken Fler räcken i vägmiljön innebär landskapsbilden påverkas på ett negativt sätt. Däremot kan känslan av ökad trygghet som en mittseparering ger leda till förbättrad trafikantupplevelse. Antalet olika räckestyper utmed den aktuella sträckan bör minimeras. Stållineräcken är att föredra, eftersom de ger ett lätt och luftigt intryck. Samma typ av räcken bör, där det är möjligt, väljas till såväl mitträcke som sidoräcke för att uppnå ett lugnt och enhetligt intryck. Mot berg bör dock räcket vara av balktyp, som ger ett gedignare intryck än stållineräcken. Vid val av balkräcke är rörprofil att föredra framför W-profil då de ger ett mjukare intryck. Färgen på räckets alla delar bör vara diskret och enhetlig. Viltstängsel Viltstängsel kommer att sättas upp utmed huvuddelen av den aktuella sträckan av E22. Viltstängslet anpassas till terrängen för att orsaka så liten visuell störning som möjligt. Vid placering på bergskärningarnas krön sätts stängslet några meter ifrån skärningen för att minska synbarheten från vägen och blir på så vis mindre iögonenfallande. Längs bank ska stängslet placeras minst två meter ner i sluttningen om det är möjligt. Viltstängslet bör sättas på stålstolpar för att synas så lite som möjligt i vägmiljön. Inför utförandeskedet ska viltstängslets placering redovisas och samordnas med gestaltningsansvarig, som kan behöva åka ut på plats och peka för att finslipa utformningen. Särskild omsorg ska ägnas åt placeringen så att det följer terrängen och inte slaviskt vägområ- Exempel på rörräcke. Sektion där det är mitträcke, sidoräcken och viltstängsel. 27

28 deslinjen i plan. För driftens skull behöver dock diken kunna nås från vägen, vilket styr räckets placering vid bankar. Särskilt viktig att studera är anslutningar mot berg och övergång mellan bank och skärning. Milstolpen hade synts bättre och kommit mer till sin rätt framför viltstängslet, men kommer att flyttas bakom stängslet, utanför säkerhetsområdet. Även den tidigare beskrivna trucken placeras bakom viltstängslet. (Se vidare beskrivning av viltstängsel i viltplan för objektet). 7.7 Busshållplatser Utmed sträckan kommer de busshållsplatser som finns i dagsläget att tas bort på grund av för litet reseunderlag. Skolskjuts löses genom att buss kör närmre bostaden och bussen stannar därmed inte på vägen. 7.8 Övriga väganläggningar Övriga väganläggningar som parallellvägar, svängfält, in- och utfarter, vändplatser, väntfickor med mera ska ges en utformning i plan och profil som hänger samman med vägen i plan och profil samtidigt som de är anpassade till omgivande landskap. Den yta som bildas mellan väg och vändplats ska utformas med omsorg och besås med samma typ av växtlighet som intilliggande vägslänter. Även innerslänter ska besås. Utöver in- och utfarter planeras tre vändplatser utmed den aktuella sträckan (de två vid 29/800 och 30/050 räkande som en). Vändplatsen vid Dockrössle placeras vid befintlig kornsning och bebyggelse, de övriga två i naturmark. Dessutom anläggs ett antal nya anslutningar till enskilda vägar utmed sträckan. Exempel på vilträcke. Exempel på stållineräcke. 28

29 Bild från VR-modell vid norra brofästet i marknivå. Flygbild från VR-modell vid norra brofästet och omgivande mark vid Botorpström. Viltstängslet dras upp mot vägen för att vilt ska kunna få tillräckligt med utrymme för att kunna passera under brofästet. Viltstängslet kommer därför att hamna i synfältet vid passage över brofästena, vilket kan störa upplevelsen av utblicken. I verkligheten kommer dock inte stängslet att upplevas lika påtagligt som det redovisas i VR-modellen. Bild från VR-modell över södra brofästet. Befintliga sidoområden med makadam ej är anpassade till omgivande mark och de ger ett hårt och ofärdigt intryck. Dessa kommer att behållas som de är på grund av ekonomiska skäl. 29

30 Bild från VR-modell vid 29/600. Vägen passerar genom en höjdrygg i ett öppet jordbrukslandskap. På norra sidan har berget dålig hållfasthet och slänten behöver läggas ned, vilket skapar en obalans mellan de båda sidorna. Bergklacken till höger behålls dock för att hålla nere kostnader och för att väganläggningen inte ska ta mer mark i anspråk än nödvändigt. 30

31 Bild från VR-modell vid vändplats 29/800 mot norr. Vändplatsen ligger på den öppna jordbruksmarken. Låga slänter gör att den smälter väl in i landskapet. Bild från VR-modell vid samma plats som ovan mot söder. Viltstängslet behöver dras fram i det öppna landskapet för att ansluta mot ett dike. Diket och marken runt omkring behöver skötas för att inte växa igen, vilket säkerställer att mark mellan väg och stängsel hålls öppen för att bevara utblickar. 31

32 Bild från VR-modell i samma öppna landskap som föregående sida men längre norrut. Här kan vändplatsen läggas i gränsen mellan skog och öppen mark och viltstängslet kan anslutas på ett diskret sätt. 32

33 33 Bild från VR-modell vid vändplats söder om Dockrössle, 30/700. Den röda ladan som är ett tydligt landmärke kommer att bevaras, men syns inte i modellen.

34 Bild från VR-modell. Från 31/200 till fram till projektets slut vid 33/695 ommer det att byggas parallellvägar som knyts ihop med befintliga sidovägar för skogsbruk och för att möta önskemål om separat GC-väg till sjön Dockgölen från Gladhammar. Där vägarna syns samtidigt bör de ha samma linjeföring för att ge ett lugnare intryck Bild från VR-modell. Mellan 31/750 och 32/050 är det parallellvägar på ömse sidor om vägen. Vägrummet här, och på andra delar av sträckan där det är långt mellan huvudväg och sidoväg, riskerar att bli mycket brett. Befintlig vegetation mellan vägarna kan med fördel behållas och inte slentrianmässigt avverkas. Om ytan är så smal att bara något träd blir stående är det bättre att avverka. Vad som avverkas och ej styrs i senare skeden i samråd med markägaren. 34

35 Bild från VR-modell vid vändplatser 33/300. Vändplatsen har anpassats för att kunna behålla ett biologiskt värdefullt träd.

36 8. Drift och underhåll Vägslänter slås en gång per år. Räckesstolpar och skyltfundament placeras så att driftförutsättningar inte försvåras. Sidoräcket placeras 1 meter från vägbanekanten för att underlätta snöröjning. Slänträcken, som är högre än vanliga sidoräcken, passar bra till detta. Vegetation på höga slänter utanför säkerhetsområdet kan behållas under förutsättning att man kommer åt att underhålla diken och trummor. 9. Rekommendationer inför fortsatt arbete De intentioner som beskrivs i detta gestaltningsprogram ska föra vidare till nästa fas av projektering. De tankar och idéer som genomsyrat vägplaneprocessen ska även arbetas in i bygghandlingen alternativt totalentreprenaden. Om det skulle uppstå oförutsedda överskottsmassor får massor inte bara läggas, utan placering och utformning ska ske i samråd med gestaltningsansvarig.

37 Trafikverket, Trafikverket, Region Syd, Jönköping Telefon : , Texttelefon: