Stor kropp och lite muskler gymnasieelevens framtid?

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3 Stor kropp och lite muskler gymnasieelevens framtid? En motorikstudie i ämnet idrott och hälsa inom gymnasieskolan Annika Nauclér IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 3:004/05 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING FORSKNING I VARDAGEN DET LILLA FORSKNINGSPROJEKTET VÅRT UPPDRAG SYFTE METOD TESTETS UTFORMNING/BEDÖMNING GENOMFÖRANDE URVAL REDOVISNING TIDSPLAN RESULTAT ANTAL MEDVERKANDE I STUDIEN DISKUSSION MOTORIKTESTET ÄMNESFÖRUTSÄTTNINGAR AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING... 0 BILAGA

3 1. Inledning Det är inget nytt att idrottslärare vid grund- och gymnasieskolor påpekar att barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa har försämrats. Flera faktorer har påverkat att det har blivit så, dels genom neddragningar i ämnet idrott och hälsa i skolan och framförallt genom en ny livsstil hos dagens barn och ungdomar. Belägg för oron hos idrottslärarna finns dokumenterat i larm- och vetenskapliga rapporter som vittnar om en ökning av fetma, hjärtoch kärlsjukdomar samt diabetes typ bland dagens ungdomar. Frågan är bara hur länge kan vi vänta innan vi har offrat en hel generation åt dåliga matvanor, för lite fysisk aktivitet och psykisk ohälsa? Det finns undersökningar som visar att regelbunden vardagsmotion, begränsat stillasittande aktiviteter framför TV, dator och ett ökat intag av frukt och grönt i kombination med att man lär sig att dricka vatten istället för söta drycker är en bra början till bättre förutsättningar för att undvika övervikt och sjukdomar. 1 Det är inte svårt att få människor att förstå. De flesta av oss vet hur vi ska göra, men vi lever inte som vi lär. Det svåra är att få människor att lägga om livsstil. Det som var naturligt förr är inte det idag pga. en förändrad livsstil. Det kanske inte är konstigt att våra elever mår sämre både fysiskt och psykiskt när vi ser idrottsundervisningen ur ett historiskt perspektiv. Idrottslärare med många år i skolan har sett antalet tillfällen per vecka i idrott och hälsa minska drastiskt. Eleverna i årskurs tre på gymnasiet har ingen obligatorisk undervisning i idrott och hälsa. Den obligatoriska A-kursen schemaläggs under ett eller två läsår, det skiljer sig från skola till skola. De som vill kan välja till en B-kurs på 50 p som räcker till ett tillfälle/vecka under ett läsår eller två tillfällen i veckan under en termin. Ute på gymnasieskolorna fortsätter schemaläggarna att försöka hitta smarta lösningar som inte gynnar eleverna och som inte går i linje med vad forskningsresultaten visar, d v s att människor behöver regelbunden motion. På den skola som jag tänkte göra min observationsstudie har förutsättningarna ändrats för eleverna. Nästan alla elever har en obligatorisk B-kurs i idrott och hälsa utlagd på schemat. Den stora skillnaden är att eleverna i årskurs tre f o m hösten 004 har ett långt 0-minuters tillfälle i veckan istället för som tidigare två 50-minuters pass i veckan. Till min glädje har eleverna reagerat och efterlyser mer idrottsundervisning. Eleverna inser att läxläsning tar upp 1 3

4 deras kvällar i konkurrens med TV:n och datorn. Många elever har slutat med fritidsaktiviteter på kvällar och helger. I skolan försöker idrottslärarna tala om hur viktigt det är med regelbunden motion och ett aktivt liv under den knappa tid de ser eleverna under gymnasietiden. Eleverna förstår men har inte förmåga att förändra sin livsstil. Ett bra exempel på det var eleven som kom in till idrottslektionen och satte sig på bänken bredvid idrottsläraren och utbrast: Kan vi inte ha mera idrott i skolan, jag börjar bli fet! Elevernas livsstil har förändrats och de har blivit inaktiva individer fullt medvetna om att de borde röra på sig mer men de behöver hjälp för att kunna förändra ett osunt beteende. Hittills har idrottslärarkåren inte fått gehör för sina önskemål om mer öronmärkta resurser till skolans idrott och hälsa undervisning. Lärarna i idrott och hälsa ser en omöjlighet att under den knappa tid som ges till ämnet hantera och förändra elevernas försämrade hälsa och kondition. En ny väg att angripa detta problem på är kanske att lärare i idrott och hälsa i högre utsträckning än vad som förekommer i dag skulle vara mer aktiva i att bedriva praktiknära forskning. Genom att beforska och belysa brister i den egna verksamheten och sprida resultaten till föräldrar, skolledare och politiker på lokal nivå kan effekten bli en annan. Då kanske vi skulle få gehör för att ett behov finns om att förändra och förstärka ungdomars hälsa ur ett hälsoperspektiv. Min uppfattning är att det också skulle höja idrottsämnets status och framförallt trovärdighet. Vi vet alla att det som ligger nära, berör och engagerar. Undersökningar i vår närhet kanske skulle kunna leda till ett större engagemang, förståelse och vilja till att förändra det som måste bli bättre, i det här fallet ungdomarnas hälsa. Med praktiknära forskning som grund och de resultat som undersökningarna visar, är det lättare att skapa opinion. Det handlar om förståelse som leder till förändringar. Frågan är bara hur får vi igång ett forskningsnära förhållningssätt i ämnet idrott och hälsa? 1.1 Forskning i vardagen Den här studien ska ses som en hjälp till lärare i idrott och hälsa att komma igång med att beforska den egna verksamheten. Genom att börja med det lilla pilotprojektet kan det sporra både dig själv och andra kollegor att utvidga undersökningen till ett större projekt. Det lilla leder fram till det stora. Gör forskningen till en medveten del av din verksamhet. Det berikar och utvecklar både elever och lärare. Det är en satsning som redan har påbörjats på de olika 4

5 lärarutbildningarna genom inrättandet av Utbildningsvetenskapliga kommittén och öronmärkning av medel till Vetenskapsrådet. Den förändring av lärarnas pedagogiska uppdrag som ägt rum under 1900-talet är ett tungt argument för att förstärka forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens område. Förändringarna innebär krav på förmåga att självständigt utforma och utveckla arbetet, vilket innebär behov av reflektion över den egna verksamheten, fördjupade kunskaper inom olika ämnes- och kunskapsområden och kontakt med forskning. 3 I rollen som lärare gör vi dagligen observationer som stannar inom oss utan att dokumenteras. Det jag talar om är den tysta kunskapen som varje lärare med mångårig lärarerfarenhet besitter. Det är viktigt att det som ska förändras finns dokumenterat för att det ska kunna få gehör och leda till en förändring. Lärare, elever, föräldrar, skolledare och politiker kan inte förväntas reagera om de inte får någon form av rapporter som stödjer sig på forskning och dokumentation. En viktig del av den praktiknära forskningen i arbetet är att komma igång och lära oss att beforska den egna verksamheten. Lärande i bred mening är en central uppgift inom de flesta yrkesområden och vänder sig inte enbart till skolan. Lärande organisationer är en förutsättning för samhällets förnyelse och utveckling. Min studie försöker visa att det både är lätt och roligt att beforska den egen verksamhet och att det ger resultat på olika områden. Det ökar möjligheten till fler ämnesöverskridande projekt på en skola. För lärarna på gymnasieskolan är det en direkt hjälp när de ska skapa idébanker och handleda elever på kurser i projektarbeten. 1. Det lilla forskningsprojektet Tanken med min studie är att visa att små studier också kan generera engagemang och vara början till något större. Den lilla undersökning som jag har gjort beskriver ett motoriktest gjord på en gymnasieskola i en årskurs. Klassen bestod av 14 pojkar och 11 flickor. Eleverna har valt ett Naturvetenskapligt program med inriktning mot idrott och hälsa. Min Se Karin Franssons och Ulf P Lundgrens rapport Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie. Rapport 003:1. 3 Organisationskommittén för Ny myndighetsorganisation för forsknings finansiering (000): Forskningsfinansiering i samverkan. Budgetförslag, inriktning och organisation av nya myndigheterna för forskningsfinansiering. Delrapport. 5

6 förhoppning är att det lilla projektet ska leda till ett större projekt som engagerar kollegor och elever. Meningen är att det ska ses som ett första steg för dem att komma i kontakt med praktiknära forskning. Målet för min del är att det ska bli en studie som täcker en hel gymnasieskola. Utvidgas studien vore det intressant att jämföra med resultaten från tidigare studier gjorda på grundskolan. Finns det likheter i resultaten som framkommit vid motoriska observationsstudier gjorda på grundskolan? 4 Ytterligare en fundering är om jag i den lilla studien kan se om jag kan påverka mina elevers praktiska kunskaper i idrott och hälsa trots den knappa tiden? Min tanke är att börja ett litet pilotprojekt som riktar sig till min egen klass, men som kan göras av alla idrottslärare som vill bekanta sig med praktiknära forskning och sist men inte minst belysa hur det ser ut med våra elevers fysiska status. 1.3 Vårt uppdrag Skolans styrdokument talar om vad vi kan förvänta oss av undervisningen i skolan och vilka krav som ställs på utbildningen. Det känns angeläget att hämta frågeställningarna genom att utgå från styrdokumentens innehåll. Ett av skolans uppdrag är enligt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna att anordna en likvärdig utbildning samt att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. 5 Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Min fundering och reflektion är: - Kan utbildningen i ämnet idrott och hälsa anses som likvärdig när den bedrivs på så olika sätt som jag beskriver i inledningen? I skolans uppdrag står att huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla sina kunskaper. Ytterligare ett uppdrag är att skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter att ge gymnasieeleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Ytterligare frågor blir: 4 Skolprojektet 001 Skola- idrott-hälsa. En pågående studie där Idrottshögskolan i Stockholm och Centrum för idrottsforskning gör en longitudinell undersökning på ungdomars fysiska status och hälsa. 5 Lpf-94 SKOLFS 1994:. /Skollagen/ (1 kap. och 9 ).

7 - Kan eleverna överhuvud taget utveckla sin förmåga i ämnet idrott och hälsa med den knappa tid som ges till ämnet? - Har den reducerade tiden för ämnet idrott och hälsa påverkat och minskat möjligheterna till allsidig rörelseträning? En viktig del i skolans uppdrag är att eleverna tränar sig i att vara kritiskt tänkande och att de lär sig att granska fakta och förhållanden samt att de inser konsekvenserna av olika alternativ. - Har ungdomarna börjat inse konsekvenserna av vad neddragningen av idrott och hälsa i skolan har inneburit? I målen för Idrott och hälsa A 100p som är en obligatorisk kurs för samtliga elever på gymnasieskolan står i uppnående målen att eleverna ska ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och fördjupat sig i några självvalda aktiviteter. De ska också kunna tillämpa ergonomiska kunskaper i olika arbetsmiljösammanhang. Det är bara i ett uppnående mål som de ska ha utvecklat en färdighet i och det är i rörelse till musik. De övriga uppnående målen talar om, kunskaper om. Min sista fråga blir: - Är det relevant att göra ett motoriktest på gymnasiet när målen för Idrott och hälsa är utformade som de är? 1.4 Syfte Syftet med min studie är att studera några motoriska grundformer hos gymnasieelever, för att få en bild av deras motoriska färdigheter. En jämförelse mellan pojkar och flickors motoriska färdigheter kommer också att göras. Syftet är också att visa andra lärare i idrott och hälsa att det inte är svårt att beforska den egna verksamheten. Ytterligare ett syfte är att påvisa att praktiknära forskning skulle kunna bli och redan är varje lärares vardag som kan komplettera och berika den befintliga verksamheten. Genom ett litet pilotprojekt är det lättare att gå vidare och göra större undersökningar. 7

8 1.5 Metod För att genomföra min studie valde jag att göra ett motoriktest. Liknande test har används i Skolprojektet på idrottshögskolan. Utformningen av det motoriska testet gjorde jag efter att ha inventerat de olika grundformerna som anses ligga till grunden för fortsatt rörelseutveckling. De anses vara balansera, fånga, hoppa/landa, hänga, kasta, klättra, krypa, stödja och springa. 7 Några funderingar som jag hade innan jag satte igång med innehållet av testets olika delar var: Vilka övningar är relevanta för att ingå i ett motoriktest? Hur många övningar skall finnas med? Vilka grundformer ska ingå? Vem/vilka ska bedöma rörelserna? Vilka bedömningskriterier ska finnas med? Hur ska testprotokollet se ut? Hur ska resultatet presenteras? 1. Testets utformning/bedömning Valet av rörelser som jag har valt att använda till testet baserade sig på några av redskapsgymnastikens grundformer: hoppa, stödja, balansera, hänga och rotera/rulla med fokus på teknik och kvaliteten i utförandet. Alla tio övningarna bestod av rörelser i kombination som t.ex. hjulning där stödjandet kombineras med rotation, rumsuppfattning och rytm och överkastningen på bom där teknik i kombination med kroppskontroll utgör centrala kvaliteter. Testet bestod av följande övningar: 1. Flå katt. Bygga tak mot ribbstol 3. Hjula på linje 4. Kullerbytta framåt 5. Handstående med fall i tjockmatta 7 Nyberg, M., Sterner,T (199) Idrotteket; Didaktik i gymnastik. Stockholm: Idrottshögskolan.

9 . Överkast över bom till jämnvägande (bom på nr 14 och 15) 7. Lillakorset i ringar (Eleverna fick stå på tå för att nå upp). Hopprep jämfota (50st hopp) 9. Rocka med rockring (10v utan avbrott med rockringen i midjehöjd) 10. Balans på bom (nr.) gå tre steg vänd gå tre steg tillbaka Undersökningen genomfördes genom observationer av motoriska moment i likhet med den tidigare bedömningen som gjorts på grundskolan i SIH-projektet. Eleverna fick utföra tio olika övningar (grundformer i kombination) som värderades efter samma skala som användes vid Marie Nybergs och Anna Tidéns undersökning dvs. en indelning i fyra kategorier. 1=stora brister, =små brister, 3=tillfredsställande, 4=mycket tillfredsställande. När det gäller bedömningsnivåerna för utförandet av grundformer i kombination använde jag mig av Nybergs och Tidéns bedömningskriterier. De beskrivs på följande sätt: Mycket tillfredsställande (med balans tempo och rytm) Rörelserna utförs lätt och spänstigt med god fart, rytm och balans. Rörelsen har en start och ett slut. Tillfredsställande Rörelsen utförs korrekt enligt instruktion där viss kantighet accepteras. Små brister Rörelserna utförs orytmiskt med kantighet och brister i balans. Stora brister Okontrollerat rörelsemönster med stora brister i rytm, styrka och koordination. Otillräcklig balans. Kan ej, vågar ej. 1.7 Genomförande Nyberg, M. & Tidén, A. Flå katt är det något att kunna? i Larsson, H., & Redelius, K., red. (004), Mellan nytta och nöje.stockholm: Nordstedts förlag. 9

10 Eleverna delades in i fyra grupper och försågs med ett protokoll per grupp. Innan de fick påbörja undersökningen gick jag igenom alla övningarna med eleverna och vad som räknades som stora brister, små brister, tillfredställande och mycket tillfredställande utförande, med andra ord gällande bedömningsgrunder. Eleverna fick bedöma sin egen grupp och sina egna klasskamrater. En intressant iakttagelse som kan jämföras med dagens betygsmål. Varje elev gör en självskattning av sin förmåga genom att sätt upp egna mål. Vid genomgången av varje övning var jag noga att påpeka vad de skulle titta på i utförandet av varje övning. Det får inte glömmas bort att bedömning alltid blir subjektiv oberoende av vem som bedömer och vad som ska bedömas. Alla bedömer vi efter vår förmåga och vårt omdöme. Nämnas bör att eleverna inte besitter någon stor erfarenhet av att bedöma grundformerna i redskapsgymnastik. Det är viktigt att vara kritiskt granskande när den så övertygande statistiken tornar upp med sina staplar. För att ge undersökningen ytterligare en dimension fick eleverna i uppgift att skriva ett (p) om det var en pojke som utförde övningen och ett (f) om det var en flicka som utförde övningen. I och med detta kunde undersökningen också visa på om det fanns könsskillnader som kan vara intressanta att studera. 1. Urval För att snabbt komma igång med mitt arbete valde jag själv ut vilken klass som skulle ingå i den lilla studien. Mitt val föll på min egen klass som jag både undervisar i idrott och hälsa samt i Kost och hälsa. De här eleverna har valt ett specialutformat Naturvetenskapligt program med inriktning mot idrott och hälsa. Programmet vänder sig i första hand till elever som har ett hälsointresse, de behöver absolut inte vara elitidrottare. Endast tre av eleverna är elitidrottare i fotboll, hockey och tennis. Klassens elever tycker om att röra på sig och har ett hälsointresse. De har fler idrottskurser än sina klasskamrater nämligen idrott A 100p, B 50p och C 50p. Elever går sitt andra år på gymnasiet. Min erfarenhet säger att de inte heller är en utstickande klass i ämnet idrott och hälsa. De går att jämföra med flera andra klasser på skolan. De lever i kommuner med hög socioekonomisk status och de gör medvetna val i livet. 10

11 1.9 Redovisning Projektet redovisades för Idrottshögskolans personal och deltagare i samband med avslutningen av den metodkurs på C-nivå som genomförts i idrottshögskolans regi under läsåret 004/ Tidsplan Projektet genomfördes under vårterminen 005 och redovisades 13/

12 . Resultat.1 Antal medverkande i studien I resultatdelen redovisas alla tio övningarna med samtliga deltagarnas resultat. Samtliga utvalda övningarna består av kombinerade grundformer. I de motoriska testerna medverkade totalt 5 elever (n=5 i samtliga tabeller). Könsfördelningen var 11 flickor och 14 pojkar. Vidare presenteras en jämförelse mellan könen i de olika övningarna. Testresultat 14 1 antal 10 4 Stora brister Små brister Tillfredsställande Mycket tillfredsst. 0 Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset Hopprep Rockring Balans Figur 1.Sammanställning av samtliga övningar. 1

13 Stora brister antal Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset övningar Hopprep Rockring Balans Pojkar flickor Figur. Andel flickor och pojkar med stora brister i övningarna. De stora bristerna förekommer i hjulningen, balans på bom med vändning och lillakorset i ringar. Det finns inga stora brister i hopprep och att rocka med rockring. Små brister antal Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset Hopprep Rockring övning n=5 Balans Pojkar flickor Figur 3. Andelen flickor och pojkar med små brister i utförandet av övningarna. 50% av pojkarna har små brister i att rulla en kullerbytta framåt och att rocka rockring som innehåller kombinationsövningarna stödja och rotera samt rytm och rotera. 13

14 Tillfredsställande antal Flå Byg Hjul Kull Han Över Lilla Hop Roc Bala pojkar flickor övningar pojkar flickor Figur 4. Antal flickor och pojkar som utförde övningarna tillfredssällande. Hela 7% av flickorna bedömdes utföra hoppreps övningen tillfredsställande och 50% av alla pojkar utförde lilla korset tillfredsställande. Mycket tillfredsställande antal Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset övningar Hopprep Rockring Balans Pojkar flickor Figur 5. Antal elever som kunde utföra övningarna mycket tillfredsställande. Av flickorna var det 3% som klarade av kombinationsövningen flå katt på ett mycket tillfredsställande sätt. En teknikövning där både rotera och befinna sig upp och ned förekommer. Att rocka rockring var också en av flickornas starkare grenar. De hamnade på 54%. Inte mindre än 4% av pojkarna kunde flå katt mycket tillfredsställande. 14

15 Små och stora brister antal Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset övningar Hopprep Rockring Balans Pojkar flickor Figur. Visar en sammanslagning av små och stora brister för samtliga elever. Störst brister finns i övningen att hjula på linje. Hela 4% av samtliga elever har små eller stora brister i utförandet av övningen. 5% av gruppen har små och stora brister när det gäller att rulla en kullerbytta framåt och att göra en överkastning på bom samt att gå tre steg på bom med vändning och tre steg tillbaka. Tillfredställande och mycket tillfredsställande antal Flå katt Bygga tak Hjula Kullerbytta framåt Handstående Överkast på bom Lilla korset övningar Hopprep Rockring Balans Pojkar flickor Figur 7. Antal elever som utfört övningarna på ett tillfredsställande och mycket tillfredsställande sätt. Bygga tak kan 4% av eleverna på ett mycket eller tillfredsställande sätt och 7% kan på samma vis flå katt samt även hänga i ringarna och göra lilla korset. Hopprep är en annan övning som 7% av dessa elever kan på ett tillfredsställande sätt eller mycket tillfredsställande sätt. 15

16 3. Diskussion Tänk om alla som undervisar i idrott och hälsa på gymnasieskolan ville och kunde bidra till att göra någon form av studier i den egna verksamheten. Det skulle kunna leda till ökad förståelse för idrottsämnet och forskningens betydelse för framgång och acceptans. Ett arbete som kunde leda framtill en större förståelse för att skolan har en mycket större och viktigare uppgift idag än någonsin tidigare när det gäller elevernas idrottande och hälsa. Jag efterlyser en upprustning som innebär ökad tid till ämnet idrott och hälsa i skolan. Detta skulle kunna göras genom att de som undervisar i idrott och hälsa på gymnasieskolan påbörjar studier i den egna verksamheten. Vi kan inte fortsätta se på hur nedrustning av skolans viktigaste ämne idrott och hälsa leder till diabetes, fetma och allmän ohälsa bland våra barn och ungdomar. Det är omöjligt och en utopi att tro att lärare i idrott och hälsa ska kunna förändra och förbättra elevernas livssituation med den knappa tid som ges till ämnet på gymnasiet. Vissa elever har ingen idrott alls i årskurs tre. De elever som har deltagit i min studie visar små och stora brister i det centrala i redskapsgymnastikens grundformer. Men vad gör väl det, säger någon? Vad har man för användning av att kunna hjula eller att stå på händer och att hoppa rep. Svaret får vi inte nu, utan vi ser det först när sjukhusen fylls av människor som söker för Osteoporos och har drabbats av benbrott, armbrott, hjärt- och kärlsjukdomar och åldersdiabetes (typ) orsakade av för lite fysisk aktivitet och felaktigt kostintag. För att komma igång med ett litet pilotprojekt är det viktigt att eleverna också känner delaktighet i projektet. För min del tog jag upp det här projektet som ett exempel på ett projektarbete som skulle kunna liknas vid elevernas eget projektarbete på 100p som ligger i årskurs och 3. Här fick jag en möjlighet att visa för eleverna att projektarbeten kan förekomma i alla ämnen och i olika former. 1

17 3.1 Motoriktestet Tanken med mitt lilla motoriktest som är gjort i min egen verksamhet är att utvidga det till en studie som omfattar samtliga elever vid den skola som jag arbetar vid. Eleverna som deltog i det lilla projektet tog seriöst på uppgiften att bedöma sina egna klasskamrater. Det är viktigt på vilket sätt och hur ett nytt moment introduceras för eleverna, om det ska lyckas. Resultatet blev intressant för eleverna genom deras egen delaktighet och medverkan. De har upptäckt saker om sig själva som de inte var medvetna om. Det är viktigt att påpeka att studier inte ska ersätta undervisningen i idrott och hälsa utan läggas in för att kartlägga delar i verksamheten. I det här fallet handlade det om elevers fysiska status och nästa gång om något helt annat. 3. Ämnesförutsättningar I mina funderingar kring ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan förs tankarna till det skollagen föreskriver, att utbildningen skall vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Det finns stora skillnader i hur utbildningen i Idrott och hälsa bedrivs och hur mycket tid som läggs ned på kurserna. Kommunerna och skolorna har hittat egna lösningar som oftast är styrda av schema, lokaler och ekonomi, något som inte alltid gagnar elevernas hälsa och intressen. Mina elever i den här studien har valt ett specialutformat program. De har fått förmånen att bedriva och utveckla idrott och hälsa mer än andra elever som också vill, men de andra eleverna kom inte in på det specialutformade Naturvetenskapliga programmet med idrott och hälsa. Elever ges olika möjligheter till fysisk aktivitet inte bara på olika skolor i landet utan även på en och samma skola råder det stora skillnader i hur mycket tid som satsas på elevernas fysiska aktivitet och hälsa. Hur skall ämnet idrott och hälsa kunna bli likvärdigt över hela landet när tolkningen av vad 100p ska innebära i tidsutlägg varierar? Tidigare studier 9 visar att tiden kan variera från 0 timmar till 130 timmars utlägg för en A- kurs i idrott och hälsa. Det påverkar elevernas möjligheter till allsidig rörelseträning och blir väldigt olika i landets gymnasieskolor. 9 Nauclér. A, & Vågberg. K. (004) Gymnasielärare i idrott och hälsa en outforskad yrkesgrupp. En kartläggning av angelägna forskningsområden inom gymnasieskolan. Rapport 1, Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa, Idrottshögskolan i Stockholm. 17

18 Skolverkets uppnående mål för idrott och hälsa med sin otydlighet gör inte saken lättare för den som vill veta hur innehållet ska implementeras rent praktiskt. Ska det överhuvudtaget finnas praktik i ämnet när det handlar om att ha kunskaper om. Hur ska vi tolka att ha kunskaper om och i? Endast i ett av uppfyllelsemålen står det klart och tydligt att praktik måste finnas med, nämligen rörelse till musik som kräver aktivitet eftersom det ska utvecklas. De lokala tolkningarna som beskriver vad ämnet idrott och hälsa ska innehålla, befäster stora skillnader i kursinnehållet på olika skolor. Därmed inte sagt att det är negativt om det leder till att våra ungdomar blir fysiskt aktiva och mår bra ur ett hälsoperspektiv. Sist men inte minst har jag börjat märka att våra elever på min skola har blivit mer medvetna om att de får för lite fysisk aktivitet och efterfrågar mer idrott i skolan. Problemet är att det är kortsiktig ekonomi som styr skolan, som ur ett större samhällsperspektiv blir dyrt på sikt. Den lilla bit av idrott och hälsa som vi ger ungdomarna i gymnasieskolan är inte tillräcklig för att bibehålla eller förbättra deras hälsa och kondition. 1

19 4. Avslutning Efter att ha genomför den lilla studien i min skola har jag märkt att intresset hos mina kollegor har vuxit när det gäller att viljan beforska den egna verksamheten. Jag ser fram emot ett gemensamt projekt som inte bara engagera kollegor inom idrott och hälsa utan även andra lärare på skolan. För att komma igång med en studie är det viktigt att eleverna som ska delta också känner delaktighet i projektet. För elever var det här projektet ett bra exempel på ett undersökande projektarbete som skulle kunna liknas vid elevernas eget projektarbete på 100p som ligger i årskurs och 3. Elevernas förståelse för att projektarbeten kan förekomma i alla ämnen och i olika former ökar. Eleverna som var med om att beforska sin egen verksamhet visade intresse för resultatet genom sin egen delaktighet. Eleverna visade också att de klarade av uppgiften att bedöma sina egna kamrater efter bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av den här undersökningen visade att övning ger färdighet. Nästan vid varje lektion inomhus brukar eleverna under uppvärmningen få göra övningen bygga tak. Det märktes att övningen kändes bekant för dem och hela 4 % gjorde den tillfredsställande eller mycket tillfredsställande. Hopprep är ett annat redskap som flitigt förekommer i undervisning och som inte låg långt efter med 7 %. Avslutningsvis bör inflikas att undersökningen är liten och bygger på mina erfarenheter av att utforma och genomföra ett test varför inga stora slutsatser kan dras av arbetet. Eleverna i det utförda testet ska bara ses som en referensgrupp. Förhoppningsvis kan denna studie locka fler till att vilja påbörja praktiknära forskning i den egna verksamheten. Den knappa tiden för idrott och hälsa på gymnasiet måste belysas i fler undersökningar och studier för att en förändring ska komma till stånd. Det vore också intressant att göra en liknande studie i en kommun med en låg socioekonomisk situation. 19

20 Källförteckning Tryckt material Franssons, K.& Lundgren, U,P. (003) Utbildningsvetenskap ett begrepp och dess sammanhang. Stockholm. Nauclér. A, & Vågberg. K. (004) Gymnasielärare i idrott och hälsa en outforskad yrkesgrupp. En kartläggning av angelägna forskningsområden inom gymnasieskolan. Rapport 1, Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa, Idrottshögskolan i Stockholm. Nyberg, M., Sterner,T. (199) Idrotteket; Didaktik i gymnastik. Stockholm, Idrottshögskolan Nyberg, M. & Tidén, A. Flå katt är det något att kunna? i Larsson, H., & Redelius, K., red. (004), Mellan nytta och nöje, Idrottshögskolan i Stockholm. Organisationskommittén för Ny myndighetsorganisation för forsknings finansiering (000): Forskningsfinansiering i samverkan. Budgetförslag, inriktning och organisation av nya myndigheterna för forskningsfinansiering. Delrapport. Utbildningsdepartementet.(1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och det frivilliga skolformerna, SKOLFS 1994:. Elektroniskt material /Skollagen/ (1 kap. och 9 ). 0

21 Bilaga 1. 1.Flå katt i rep 1 PP PPPFF 3 PPPFF 4PPPPPPFFFFFFF Bygga tak mot 1 P PPPPF 3 PPPPPPFFFFFF 4 PPPPPFFFF ribbstol Hjula på linje 1 PPPPPPFF PPPPFFFF 3 PPPFFF 4 PFF 3 4.Kullerbytta framåt, 1 PP PPPPPPPFFFF 3 PPPFFF 4 PPFFFF 11 5.Handstående med 1 PPPFF PPPFFFF 3 PPPFFF 4 PPPPFF fall i tjockmatta 7.Överkast på bom till 1 PPPPPFFF PPPPF 3 PPPFFF 4 PPFFF jämnvägande Häva sig i ringar gör 1 FF PPPF 3 PPPPPPPFFFFF 4 PPPPFFF lilla korset (Ringarna ska var så högt att du får stå på tå för att nå) Rephoppning jämfota (utan dubbelhopp) 50 st 1 PPPPPF 9.Rocka 10 varv med 1 PPPPPPPF rockring (Ringen ska hållas i midjan) 10.Balans på bom.(gå 1 PPPPPF PPPPFFFF tre steg gör en vändning gå tillbaks) Observationsprotokoll 1=Stora brister =Små brister 3 PPPPFFFFFFFF 1 3 PPPPFFF 7 3 PPPFFFF 7 4 PPPPPFF 7 4 PPPFFFFFF 10 4 PPFF 4 3=Tillfredsställande 4=Mycket tillfredsställande Klass: Nih P=pojkar F=flickor 1