Att göra eller att köpa det är frågan

Transkript

1 Att göra eller att köpa det är frågan Framtidsförväntningar om ekonomioutsourcing Författare: Matilda Björkheim Linnéa Linder Jennie Tedenstad Handledare: Petter Boye Examinator: Petter Boye Medbedömare: Krister Bredmar Termin: VT 16 Ämne: Kandidatuppsats Kurskod: 2FE75E

2 Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare och examinator Petter Boye som under hela arbetsprocessen bidragit med viktiga tankar kring innehåll och struktur. Vi vill även tacka vår opponeringsgrupp som givit oss värdefulla åsikter och skapat en härlig diskussion under våra seminarium. Ytterligare tack vill vi skänka till de företag som ställt upp på intervjuer; Ola Fröberg, Peter Stöckel, Patrik Uddhammar, Inge Andersson, Daniel King, Anders Larsson, Maria Schwarz, Marika Larsson, Carina Axelsson, Carina Wallberg och Jonas Holmberg. Ni har givit oss värdefull information om ämnet - utan er hade det aldrig gått! Kalmar, 26 maj 2016 Matilda Björkheim Linnéa Linder Jennie Tedenstad 2

3 Abstrakt Bakgrund och problem - Globaliseringen ökar företagens behov av att nå konkurrensfördelar. Detta gör att företagen måste vidta åtgärder för att effektivisera sig. Ekonomioutsourcing är ett alternativ för företagen att öka sitt fokus på kärnverksamheten, nå spetskompetens och kostnadsreducering vilket kan leda till bättre konkurrensfördelar. Genom att studera ekonomioutsourcingens framtid kan användare och leverantörer anpassa sina investeringar och resurser. För att få kunskap om framtiden för ekonomioutsourcing bör framtidsförväntningar från användare och leverantörer samt historisk statistik och drivkrafter studeras. Syfte - Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafterna och förväntningarna av ekonomioutsourcing på den svenska marknaden. Detta för att genomföra en jämförande analys samt identifiera mönster för att slutligen skapa en bild av framtiden för ekonomioutsourcing och dess följder. Genomförande av studien - Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling har främst skett genom intervjuer av användare och leverantörer av ekonomioutsourcing men även insamling av historisk statistik och drivkrafter. Outsourcingens framtid - Resultatet vår studie pekar på är en ny drivkraft bakom ekonomioutsourcing. De framtida förväntningarna är att ekonomioutsourcing kommer öka men att det eventuellt byter skepnad på grund av automatisering. De förväntade följderna av en ökad ekonomioutsourcing leder till hårdare konkurrens vilket gör det mer attraktivt för uppköp av internationella företag. Nyckelord - Ekonomioutsourcing, drivkrafter, framtidsförväntningar, offshoring, följder 3

4 Innehållsförteckning 1 Skapa mer genom att göra mindre Utvecklingen av ekonomioutsourcing Problematiken kring framtiden med outsourcing Globaliseringens påverkan på organisationers val av strategi Vikten av att studera framtiden Frågeställning Syfte Genomförande av studien Forskningsansats Forskningsmetod Urval Datainsamling Primärdata Sekundärdata Analysmetod Kvalitéåtgärder Källkritik Teoretisk referensram för ekonomioutsourcing Ekonomioutsourcing Drivkrafter bakom ekonomioutsourcing Globalisering Fokus på kärnverksamhet

5 3.2.3 Kostnadsreducering Spetskompetens Outsourcing som strategiskt val Relationer Selektiv vs total outsourcing Outsourcingens framväxt för IT- funktioner Offshoring Följder av ekonomioutsourcing Arbetslöshet Protektionism Kostnadsreducering & effektivisering Teoriernas samband Framtidsförväntningar för ekonomioutsourcing Historisk statistik och drivkrafter Statistik och drivkrafter på den svenska marknaden Internationell jämförelse Framtidsförväntningar hos användare av ekonomioutsourcing AddSecure Sturebadet Quality Care Kalmar Energi Henjo Anderssons Grus Linnéuniversitetet Framtidsförväntningar hos leverantörer av ekonomioutsourcing Kontek

6 4.3.2 Accountor Visma Services Aditro EY Jämförande analys av framtidsförväntningar för ekonomioutsourcing Drivkrafter bakom ekonomioutsourcing Framtidsförväntningar Offshoring Följder av ökad ekonomioutsourcing Ekonomioutsourcingens framtid Drivkrafterna som indikeras ligga bakom ekonomioutsourcing De antyda framtidsförväntningarna för ekonomioutsourcing De förväntade följderna av ekonomioutsourcingens utveckling Förslag till vidareforskning Källförteckning Bilaga 1 Operationalisering Användare Bilaga 2 Operationalisering Leverantörer Bilaga 3 Intervjuguide Användare Bilaga 4 Intervjuguide Leverantörer Bilaga 5 Nyckelord Användare Bilaga 6 Nyckelord Leverantörer

7 1 Skapa mer genom att göra mindre Denna studie riktar in sig på drivkrafterna och framtidsförväntningarna av ekonomioutsourcing samt dess förväntade följder. Kapitlet inleds med en bakgrundbeskrivning för att öka förståelsen för ämnet. Efter detta förs en diskussion om problemet och att studera framtiden. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i en redogörelse av våra forskningsfrågor och syftet med studien. 1.1 Utvecklingen av ekonomioutsourcing Outsourcing har varit ett hett ämne i media under de senaste åren. I en artikel från ComputerSweden påstår Wallström (2014) att det blir rekord för outsourcing i Europa efter en intervju med analytikern John Keppel på ISG. Ur en annan artikel från ComputerSweden hävdar Qviberg, VD för Konsultkompaniet, det motsatta och menar att företag drabbas av stora kompetensförluster och kommunikationsproblem om de outsourcar (Malmqvist, 2016). Lewenhagen (2016) är mer inne på Wallströms spår och påstår i en artikel ur Dagens Nyheter att ekonomioutsourcing är motorn till tillväxt eftersom det finns många utvecklingsmöjligheter. Fenomenet outsourcing har enligt Hätönen & Eriksson (2009) sitt ursprung i talet, dock antogs strategin i organisationerna först på talet. Outsourcing innebär att organisationer överlåter utförandet av specifika delar i företaget, som tidigare gjorts av företaget själva, till en utomstående part. Under tidigt tal tog outsourcing ordentlig fart då verksamheter började fundera över sina konkurrensfördelar (Ibid.). Cooke (2007) påstår att ekonomioutsourcing för några år sedan blev den starkaste trenden inom outsourcing. Gupta & Zhender (1994) menar att det fanns tider när de flesta stora amerikanska tillverkningsföretagen ägde alla processer från start till mål. Att behålla alla dessa processer under ett och samma tak ledde till mindre effektivitet vilket inte är ett optimalt sätt att leda ett företag på i dagens höga konkurrensmässiga värld. Förr i tiden fokuserade amerikanska bolag enbart på vertikal integration som ett sätt att öka kontrollen och nå stordriftsfördelar, där stora volymer ansågs vara källan till framgång (Ibid.). Idag ser inte företagen det egna ägandet av alla processer som lika 7

8 självklart vilket resulterat i att organisationer börjat använda sig av outsourcing. Hätönen & Eriksson (2009) beskriver att kostnadsreducering inte längre är det primära syftet med outsourcing, utan det är de specialiserade kunskaperna hos de som levererar outsourcingtjänster som söks. Med hjälp av outsourcing frigör användarna resurser vilket innebär att den egna verksamheten istället kan använda resurserna till mer komplexa och strategiska aktiviteter som rör kärnverksamheten (Ibid.). I dagens samhälle, med ökad globalisering, blir konkurrensen allt hårdare. Enligt Goldberg & Pavcnik (2007) stiger därför behovet i organisationer att förstärka sin konkurrenskraft. En möjlighet till detta är att outsourca mindre strategiska processer. Om outsourcing är det mest lämpliga alternativet för att öka konkurrenskraften i sin verksamhet bör det i framtiden expandera på grund av den ökade konkurrensen. En strategi som beskrivs av Click & Duening (2005) i dagens företagsvärld är outsourcing av ekonomiska funktioner, vilka kan anses vara stödfunktioner. Ekonomioutsourcing låter organisationer ta fördelar av globaliseringen genom att tilldela ekonomiska funktioner till externa parter. Dessa externa parter genomför funktionerna effektivare, till lägre priser och tillför mer kunskap, jämfört med om företaget själv genomför dem (Ibid.). Fördelarna med outsourcing av ekonomiska funktioner är enligt författarna kostnadsreducering och konkurrenskraft, men även ett sätt att öka effektiviteten genom att frigöra resurser och därav lägga mer fokus på kärnverksamheten. Ekonomioutsourcing låter företagen koncentrera sig på vad de gör bäst (Ibid.). 1.2 Problematiken kring framtiden med outsourcing Globaliseringens påverkan på organisationers val av strategi På grund av globaliseringen menar Goldberg & Pavcnik (2007) att dagens företagsmarknad ligger under stor press att anpassa sig efter olika omvärldsfaktorer och därmed effektivisera sin verksamhet. Globalisering innebär att världens länder knyts närmre varandra och att olika nationella ekonomier integreras vilket skapar en ökad konkurrens. Enligt Gupta & Zhender (1994) har den ökade konkurrensen från omvärlden resulterat i att många organisationer vill effektivisera sina verksamhet. Alternativen på 8

9 effektivisering av verksamheter är enligt Schniederjans, Schniederjans & Schniederjans (2005) många. Ett möjligt sätt till effektivisering av verksamheten är outsourcing. En av de främsta frågor som företag idag ställs inför är om de ska genomföra funktionerna internt, in- house, eller lämna ut tjänsten till extern part, outsourcing. Fortsatt menar Gupta & Zhender (1994) att organisationer i den nuvarande miljön med snabba teknologiska utvecklingar, höga investeringskostnader samt global konkurrens har ökat drivkrafterna till outsourcing. Enligt Schniederjans et al. (2005) föreligger det ett motsatsförhållande mellan in- house och outsourcing då fördelarna med outsourcing kan liknas vid nackdelarna med in- house. Vidare diskuteras att fördelarna med outsourcing är tillgång till leverantörernas spetskompetens, kostnadsreducering samt konkurrensfördelar. Nackdelarna med att tillämpa outsourcing är enligt författarna att användarna förlorar kontrollen och därmed får ett sämre beslutsunderlag. Genom att utföra aktiviteter in- house blir fördelarna att organisationen har kontroll över produktionsverksamheten och därmed får en lojal arbetskraft. Dock medför in- house även nackdelar genom att organisationers arbetskostnader ökar och därmed kan de inte konkurrera på samma sätt mot de som väljer att tillämpa outsourcing (Ibid.). En strategi som tidigare nämnts är fokuseringen på kärnverksamheten genom att outsourca helhetsansvaret för mindre strategiska funktioner. Detta innebär i praktiken att organisationer överlåter stödfunktioner till utomstående aktörer som är specialiserade inom området. Enligt Greaver (1999) måste outsourcing noga övervägas för att avgöra vilka funktioner som anses vara mindre strategiska. De funktioner som oftast lämpar sig för outsourcing är de funktioner som är starkt bidragande till företagets resultat men som inte är av yttersta strategisk vikt för företagets konkurrenskraft (Ibid.). Valet av strategi är avgörande för att etablera och kommunicera en gemensam, långsiktig färdriktning för en hel organisation. I en artikel ur Svenska Dagbladet instämmer Björklund (2014) med Greaver och menar att det är viktigt för organisationen att avgör vilka funktioner som inte tillhör kärnverksamheten och vilka som är av större 9

10 strategiskt vikt. McIvor (2005) menar även att funktionernas koppling till kärnverksamheten kan variera mellan företagen. Tidigare ansågs de ekonomiska funktionerna tillhöra kärnverksamheten medan allt fler organisationer idag börjar se de ekonomiska funktionerna som en stödfunktion till kärnverksamheten och inte en del av den (White, 2001). När vissa delar av ekonomin blir mindre känslig att lämna ifrån sig till extern part ökar intresset för outsourcing av dessa funktioner vilket ofta kostar mer i förhållande till vad det genererar. Även Upphandlingsutredningen (2006) hävdar i sin rapport att löner, fakturering, bokföring och redovisning är ekonomiska stödfunktioner. Problemet ligger därför hos företagen att avgöra om de anser att de ekonomiska funktionerna tillhör kärnverksamheten eller inte. Det finns vissa likheter mellan ekonomi- och IT- funktioner, vilket även detta kan motivera att vissa delar av ekonomiska funktioner inte tillhör kärnverksamheten. För de ekonomiska funktionerna sker det en väldigt snabb utveckling i digitalisering och automatisering (ekonomikompetens.se). Ju mer digitaliserade och automatiserade de ekonomiska funktionerna blir desto mer liknar de IT- funktionerna. Den snabba utvecklingen för IT- och ekonomiska funktioner komplicerar för organisationer att hänga med. I en artikel om framtiden för outsourcing finner forskarna Lee, Huynh, Kwok, & Pi (2003) att fler organisationer letar efter IT- outsourcing genom externa tjänsteleverantörer. Eftersom omfattningen och komplexiteten av IT expanderar är många organisationer mindre benägna att själva utveckla sin IT- funktion (Ibid.). En drivkraft bakom införandet av ekonomioutsourcing är att många organisationer idag redan outsourcar IT vilket kan komma att påverka deras beslutfattande i att outsourca fler funktioner. Organisationer som redan idag outsourcar fungerande funktioner är mer benägna till att outsourca fler funktioner, exempelvis ekonomifunktioner (Willcocks, Hindle, Feeny & Lacity, 2004). 10

11 Det finns även de som argumenterar för att ekonomiska funktioner tillhör kärnverksamheten då de till viss del skiljer sig från IT. Axelsson (1998) påstår att ett av de största argumenten för skillnaden är att ekonomin fortfarande är känslig för många organisationer att lämna ifrån sig till extern part. Vidare menar Axelsson att det kan uppstå kommunikations- och organisationsproblem när organisationer väljer att lämna ifrån sig dessa delar till extern part. Vid outsourcing finns en risk att konfidentiell information läcker ut vilket gör de ekonomiska funktionerna mer känsligt att outsourca än IT- funktioner (Ibid.). Lau & Hurley (1997) fortsätter diskussionen med global konkurrens och menar att med outsourcing finns möjligheten att funktionerna outsourcas utomlands, offshoring. Om detta sker skulle det leda till minskade arbetstillfällen på den svenska marknaden. Detta är ett problem då Sverige redan lider av ökad arbetslöshet (ekonomifakta.se). Enligt Amiti & Wei (2005) kan även en ökad användning av offshoring leda till protektionism, vilket i en demokrati blir ett stort politiskt problem. Detta för att människor vill skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrensen utomlands. Offshoring är vanligtvis billigare än de svenska leverantörerna och blir därmed ett alternativ. Vad som talar emot offshore ekonomioutsourcing är att det är tidskrävande och problematiskt men även att Sverige är inne i en period där närproducerat efterfrågas och därmed är värt att lägga mer pengar på. Även de svenska lagar och regler som finns gällande de ekonomiska funktionerna kan vara ett hinder mot offshoring Vikten av att studera framtiden När det kommer till strategiska val i organisationer måste de inte bara se på hur det fungerar idag, utan även reflektera över hur framtiden kommer att bli. Detta menar den vitryske författaren Isaac Asimov med sitt citat: No sensible decision can be made any longer without taking into account not only the world as it is, but the world as it will be (Click & Duening, 2005, s47). Författaren Jonsson (2012) hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, påstår att genom införskaffad kunskap om framtiden blir verkligheten som en självuppfyllande profetia av vad som troligen ska ske. De val och förväntningar som görs innan framtiden infinner sig ligger till grund för hur 11

12 den blir (Ibid.). Sammanfattningsvis kan de val som görs idag vara grundade på de framtidsprognoser som finns tillgängliga, samtidigt som framtiden till stor del är ett resultat av dessa val. För att genomföra en framtidsanalys måste hänsyn tas till de drivkrafter som finns inom både outsourcing generellt och för ekonomioutsourcing genom att se på historisk statistik. Kakabadse & Kakabadse (2005) menar att analysera historisk statistik och drivkrafter kan ge goda intuitioner för hur framtiden kommer utvisas. Resultaten av hur framtiden för ekonomioutsourcing förväntas bli är av betydelse eftersom det kan påverka hur aktörerna på marknaden agerar (Jonsson, 2012). Att studera framtiden är därför betydelsefullt dels för de som agerar på marknaden; de som använder tjänsten och leverantörer, men även för nyutexaminerande ekonomer, andra arbetssökande samt för samhället i stort. Enligt Kakabadse & Kakabadse (2005) anses intresset om framtiden för leverantörerna av ekonomioutsourcingstjänster vara stort eftersom de måste anpassa och fatta beslut om investeringar och resurser efter eventuell framtidsutveckling. För de som använder ekonomioutsourcingtjänster är intresset för framtiden mycket väsentligt då det är avgörande för vilka investeringar de ska göra på sin ekonomiavdelning men även vilka kostnadsreduceringar de bör genomföra allmänt (Ibid.). Det ökade fokuset på kärnverksamheten som ekonomioutsourcing kan leda till gör det möjligt för användarna att utveckla egen spetskompetens eftersom de enbart behöver fokusera på mindre antal funktioner. Ett företag som går i funderingar på att införa outsourcing av de ekonomiska funktionerna behöver inte göra investeringar i den egna verksamheten i form av nya inventarier eller arbetskraft. I artikeln där Vismas dåvarande VD Magnus Hedlund intervjuas nämns att en fördel med outsourcingtjänster är att organisationerna inte behöver anställa eller avskeda personal beroende på hög- eller lågkonjunktur (Wiman, 2011). Lau & Hurley (1997) menar att framtiden även är av stor betydelse för personalen på de företag som använder sig av eller funderar på att införa ekonomioutsourcingtjänster. För de företag som redan använder sig av outsourcing och 12

13 anser att det fungerar bra finns möjligheten att de vill införa outsourcing i fler delar av verksamheten, exempelvis de ekonomiska funktionerna. Om resurserna inte behövs resulterar detta i att befintlig personal anses överflödig och riskerar därmed att förlora sina arbeten (Ibid.). Detta kan även implementeras i de företag som funderar på att införa outsourcing generellt eller outsourcing av ekonomiska funktioner. Även för nyutexaminerade ekonomer och övriga arbetssökanden inom ekonomi är denna framtidsstudie på ekonomioutsourcing av stor vikt eftersom det kan påverka val av arbetsgivare. Helt beroende på hur framtiden förväntas bli söks ekonomiarbeten antingen hos leverantörer av ekonomioutsourcingtjänster eller på de företag där de ekonomiska funktionerna sköts in- house. Fortsättningsvis menar författarna att framtidsintresset för konsumenterna hos de företag som använder sig av outsourcing är att kostnaderna ska reduceras. De företag som använder sig av bland annat ekonomioutsourcing kan få lägre fasta kostnader som konsekvens vilket påverkar användaren positivt (Lau & Hurley, 1997). Ray & Neck (2007) hävdar att det är relativt få studier som gjorts angående outsourcing av ekonomifunktioner. Författarna menar att mer fokus bör läggas på att utföra studier av ekonomioutsourcing, eftersom de funktionerna förväntas utvecklas främst inom outsourcing i framtiden. Vi bedömer denna framtidsdiskussion mycket intressant eftersom det råder meningsskiljaktigheter kring fenomenet ekonomioutsourcing. Genom att studera drivkrafter, förväntningar och följder av ekonomioutsourcing kan resultatet av vår studie ge kunskap om ekonomioutsourcingens framtid. Detta kan hjälpa hur aktörerna på marknaden bör agera, vilket fokus som bör läggas på kärnverksamheten samt övriga följder samhället bör beakta. 13

14 1.3 Frågeställning Vår problemdiskussion mynnar ut i följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom ekonomioutsourcing? Hur förväntas framtiden utvecklas för ekonomioutsourcing på den svenska marknaden? Vilka följder kan ekonomioutsourcingens utveckling förväntas leda till? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafterna och förväntningarna av ekonomioutsourcing på den svenska marknaden. Detta för att genomföra en jämförande analys samt identifiera mönster för att slutligen skapa en bild av framtiden för ekonomioutsourcing och dess följder. 14

15 2 Genomförande av studien I detta kapitel beskrivs vilka metodiska val vi gjort i studien. Därefter motiveras valen av forskningsansats och forskningsmetoder. Vi beskriver hur data samlats in, vårt urval samt olika kvalitéåtgärder. Även val av analysmetod motiveras samt operationalisering av våra intervjuguider. De olika valen kritiseras för att läsaren ska kunna avgöra trovärdigheten i det slutliga resultatet. 2.1 Forskningsansats Vi har formulerat en hypotes utifrån att studera litteratur och artiklar. På grund av de olika drivkrafterna och dess likheter med IT som framställs i teorin, är studiens hypotes att ekonomioutsourcing utvecklas i samma linje som outsourcing generellt. Detta första steg i vår studie kännetecknas av en induktiv ansats då det innebär att formulera ett hypotetiskt mönster genom insamling av litteratur och teori (Fejes & Thornberg, 2015). Vidare användes teorier om ekonomioutsourcing, IT- outsourcing och outsourcing generellt för att få kunskap om ämnet, vilket är studiens andra steg och liknas vid en deduktiv forskningsansats. I en deduktiv ansats arbetar forskaren med att utveckla och utvidga teorin för att bli mer generell (Patel & Davidsson, 2011). I problemdiskussionen fann vi både liknelser och skillnader mellan de olika outsourcingfunktionerna. På grund av den snabba utvecklingen av digitalisering och automatisering i de olika funktionerna tenderar de att bli mer lika varandra. Teorier kring IT- outsourcing och dess utveckling har publicerats i större utsträckning och därför valde vi att tillämpa dem vid forskning om utveckling av ekonomioutsourcing. För att se om ekonomioutsourcing följer samma trender som IT valde vi att testa dessa teorier med verkligheten, vilket även detta tyder på en deduktiv ansats. Att använda sig av kombinationen induktion och deduktion tyder på en abduktiv ansats. Patel & Davidson förklarar abduktion som en kombination av induktion och deduktion. En abduktiv ansats handlar om att välja eller att konstruera en hypotes som förklarar ett eller flera olika fall (Fejes & Thornberg 2015). Genom upprepningar av studien kan forskaren testa om hypotesen är hållbar eller om den ska förkastas, behöver omarbetas eller testas igen (Fejes & Thornberg, 2015; Hyde, 2000). Vidare beskrivs att resultatet används som en provisorisk förklaring och är alltid öppet 15

16 för ny data, bättre hypoteser eller förklaringar. Fördelen med en abduktiv ansats är att risken för att forskaren ska låsa sig minskar, jämfört med en induktiv eller deduktiv ansats. Risken med abduktiv ansats är att forskningen är vald efter tidigare erfarenheter och blir inte tillräckligt vidsynt (Ibid.). En trångsynt forskning kan enligt författarna leda till att den hypotetiska teorin verifieras redan i den deduktiva andra fasen. Denna risk var låg för oss då vi inte tidigare hade några större erfarenheter kring outsourcing. De kunskaper om outsourcing som vi samlat in under studiens gång har gjorts genom flera olika perspektiv för att inte låsa in oss och för att få en bättre beskrivning av verkligheten. För att vår studie ska bli en bra beskrivning av verkligheten valde vi att studera området utifrån tre perspektiv; historisk statistik och drivkrafter, framtidsförväntningar hos användare samt framtidsförväntningar hos leverantörer. 2.2 Forskningsmetod Vi har i vår studie valt att främst införskaffa vår empiri genom intervjuer med både användare och leverantörer av ekonomioutsourcingtjänster. För att komplettera denna empiri samlades övrig data in från historiska statistik och drivkrafter. Denna insamling av data gjordes på grund av tids- och kostnadsbrist samt för att nå ett tillförlitligt och generaliserbart resultat. Många tekniker inom datainsamling kan enligt Bryman & Bell (2013) vara både tidsförödande och mycket kostsamma att anamma i en undersökning. De menar att framförallt studenter har varken tid eller resurser att genomföra en omfattande undersökning därför kan denna insamling av data bli aktuell. Att använda sig av intervjuer är det vanligaste sättet att införskaffa data när de handlar om kvalitativ forskning enligt Bryman & Bell (2013), vilket gör vår studie till en kvalitativ forskning. Till skillnad från en kvantitativ metod skapar den kvalitativa metoden en helhetsbeskrivning av det undersökta genom att använda sig av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser (Ibid.). Den största skillnaden mellan dem är att i kvalitativ metod används färre respondenter och därmed djupare frågor, medan i en kvantitativ metod insamlas en stor mängd data från ett flertal respondenter (Ibid.). Enligt Olsson & Sörensen (2011) blir därför en kvantitativ metod bredare och mer generell medan den 16

17 kvalitativa metoden ger en djupare och mer mångsidig förståelse. I den kvantitativa metoden samlas istället empirisk och kvantifierbar data in som sedan sammanställs i statistik och analyseras till utfall. Vi ville i vår studie studera de underliggande mönstren och skapa en djupare förståelse vilket vi anser inte kan framställas med en kvantitativ studie. Vi ville även få den flexibilitet som intervjuer rymmer och därför blev kvalitativ metod mer attraktivt. Intresset är riktat mot den intervjuades ståndpunkter och det är därför önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar. Detta gav oss kunskap om vad intervjupersonen upplevde som relevant för oss att veta angående hur ekonomioutsourcing fungerar hos dem. Inom den kvalitativa forskningen kan intervjuerna skilja sig ifrån, den av oss utformade, intervjuguiden vilket ökar flexibiliteten (Bryman & Bell, 2013). Våra intervjuguider återfinns i bilaga 3-4. Vidare ges möjligheten till att ställa fler frågor samt följdfrågor. Även möjligheten att ändra ordning fanns, helt beroende på hur det kändes med den vi intervjuar (Ibid.). Detta för att vi kände oss mer flexibla i vår datainsamling och kunde följa den riktning som intervjupersonernas svar tenderade att gå i. Inom den kvalitativa forskningen läggs betoningen på det allmänna formuleringarna av de inledande intervjufrågeställningarna medan tyngden läggs på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt (Ibid.). Kritik som finns mot kvalitativ forskningsmetod är att forskarens individuella uppfattning blir av stor betydelse vilket kan göra undersökningen subjektiv. Denna medvetenhet om kritiken innebar att vi försökte vara objektiva genom att begränsa vår subjektivitet. För att få ett så bra och generaliserbart resultat av verkligheten som möjligt valde vi att studera fenomenet utifrån tre perspektiv eftersom den här studiens intervjuantal var få. Generaliserbarheten i kvalitativa studier med få antal intervjuer kritiseras av Bryman & Bell (2013) som menar att ett litet antal intervjuer inte kan representera en hel population vilket gör resultatet svårt att generalisera. Även Ahrne & Svensson (2015) lyfter fram den kvalitativa metodens oförmåga att generalisera. För att öka generaliserbarheten i vår studie samlade vi in data från liknande studier för att sedan jämföra vårt resultat. Liknande resultat ökar även trovärdigheten i studien (Ahrne & Svensson, 2015). 17

18 2.3 Urval I vår studie valde vi vilka organisationer, och därmed vilken person i respektive organisation, som intervjuades. Detta på grund av att företagskultur kan påverka respondenternas svar vilket gör att flera respondenter i en och samma organisation ger likartade svar. Vi valde även respondenter som var högt uppsatta både för användarna och leverantörerna. Detta för att de troligtvis har mer kunskap om hela organisationen och varför de erbjuder eller valt ekonomioutsourcing. Urvalet av denna studie kan därför anses arbeta efter ett icke- sannolikhetsurval eftersom varje enskild person i populationen inte har lika stor sannolikhet att väljas ut till att medverka i vår studie. Bryman & Bell (2013) beskriver att urval kan genomföras via två olika typer av så kallade paraplybegrepp; sannolikhetsurval, där alla i populationen har lika stor sannolikhet att väljas ut, och icke- sannolikhetsurval, som innebär motsatsen. Syftet med termen icke- sannolikhetsurval är att omfatta alla de urvalsformer som inte görs enligt ett sannolikhetsurval (Ibid.). Fortsättningsvis innebär att ett icke- sannolikhetsurval kan genomföras genom att endast studera en enda individ i respektive organisation för att tillges informationen om den organisationen. Fortsättningsvis beskriver Bryman & Bell (2013) att icke- sannolikhetsurval huvudsakligen innehåller tre olika urvalsstrategier; bekvämlighetsurval, snöbollsurval samt kvoturval. Bekvämlighetsurvalet innebär att forskare använder sig av de personer som råkar finnas tillgängliga (Ibid.). Ett snöbollsurval innebär däremot, enligt författarna, att forskare initialt får kontakt med ett mindre antal personer som sedan används för att få kontakt med ytterligare personer. Vi valde att intervjua de som levererar tjänsterna men även de som använder dessa tjänster för att därmed nå båda sidor av marknaden för ekonomioutsourcing. Dessa två perspektiv är olika kategorier där varje kategori innehåller en andel av personer som valdes ut till att delta i studien, vilket kan liknas vid ett kvoturval. För att få ett bredare perspektiv på ekonomioutsourcing valde vi att intervjua organisationer i Sverige inom olika branscher, och därmed inte avgränsa oss till någon specifik bransch. Det organisationerna har gemensamt är att de använder sig av eller är leverantör av ekonomioutsourcingtjänster. 18

19 Bryman & Bell menar att de kategorier som bildas ofta har ett samband mellan varandra vilket våra har då båda måste finnas för att en marknad ska vara befintlig. Efter totalt 11 stycken intervjuer med 11 olika företag upplevde vi att respondenternas svar inte tillförde ytterligare information. Ahrne & Svensson (2015) menar att det krävs intervjuer för att säkerheten i materialet ska vara oberoende av enskilda personers uppfattningar. När återkommande svar börjar uppstå har intervjuerna uppnått mättnad där ytterligare intervjuer inte tillför ny kunskap. Vi antog därför att våra intervjuer uppnått mättnad efter totalt 11 intervjuer. I de två kategorierna, användarnas framtidsförväntningar och leverantörernas framtidsförväntningar, genomfördes därför 6 respektive 5 intervjuer per kategori. Ahrne & Svensson hävdar även att de som intervjuas bör vara oberoende av varandra eftersom erfarenheter och bakgrund oundvikligen inverkar på resultatet. Respondenterna i vår studie kommer från olika organisationer och är helt oberoende av varandra vilket därför inte har någon inverkan på resultatet. 2.4 Datainsamling Primärdata Vi förberedde ett antal frågeställningar som berördes under intervjun men med en stor frihet att flika in följdfrågor eller förtydliganden. Eftersom frågorna ställdes på olika vis ser intervjuerna olika ut men även för att vi utformade två olika intervjuguiderna med fokus på användare och leverantörer. För oss var det viktigt att överväga för- och nackdelar med att lämna ut vår intervjuguide innan intervjutillfället. Fördelar med detta är att respondenterna får mer tid att förbereda sig på ämnet och därmed ge bättre och mer genomtänka svar. Nackdelarna är att respondenterna riskerar att ge inövade och korrekta svar enligt företagets preferenser. Vi valde trots detta att lämna intervjuguiden i förväg till våra respondenter då vi ansåg att det var viktigare med mer utvecklade och genomtänkta svar på respektive intervju. Detta är något som Bryman & Bell (2013) även föreslår för att skapa större tillförlitlighet i respondentens svar. Bryman & Bell beskriver två olika metoder för att genomföra en intervju inom den kvalitativa forskningen. Antingen kan en ostrukturerad intervju tillämpas där enbart lösa 19

20 minnesanteckningar används som stöd vid intervjun, vilket vi inte ansåg var lämpligt i vårt fall då vi inte ville missa relevanta frågor. Vår intervjumetod kan istället liknas med en semi- strukturerad intervju, där en utarbetad intervjuguide finns men med en stor frihet att ställa ytterligare frågor. Grønmo (2006) menar att det är viktigt att anpassa frågeformuleringen utefter intervjuns gång, dock ska alla ämnen behandlas under intervjun. Genom att lyssna på respondenterna och följa hen möjliggjordes nya frågor och tolkningar som ger mer fördjupade svar. Innan intervjun genomfördes fanns en del praktiska detaljer att tänka på, exempelvis inspelning och transkribering av intervjun. Vi valde att spela in våra intervjuer för att sedan transkribera materialet. Genom att göra detta ansåg vi att det blev lättare för oss att gå vidare i analysprocessen och minimera risken att gå miste om viktig information i det empiriska material vi införskaffat. Att spela in och transkribera är viktigt enligt Bryman & Bell (2013) för att få en detaljerad analys som krävs vid kvalitativa undersökningar. I vår intervjuguide ställde vi frågor som berör intervjupersonens bakgrundsinformation för att på ett enklare sätt kunna jämföra och analysera svaren. Att ställa frågor om exempelvis hur länge den vi intervjuar arbetat på respektive arbetsplats anser vi kan ligga till grund för hur bra svaren blir. Ju kortare arbetstid desto mindre kunskap om organisationen och dess tankar kring outsourcing av ekonomiska funktioner. Detta då Bryman & Bell anser att frågor om respondentens generella samt specifika bakgrundsinformation bör ställas under intervjun eftersom dessa frågor gör det möjligt att placera svaren i ett sammanhang. Vi använde oss av telefonintervjuer men även av direkta intervjuer. Telefonintervjuer användes för att spara tid men även pengar. Det är både tids- och kostnadskrävande att åka runt till olika företag men även för intervjupersonen, vilket gjorde att vi ville erbjuda respondenten möjligheten till telefonintervju. Bryman & Bell (2013) beskriver betydelsen av att inte genomföra för långa telefonintervjuer eftersom det är enklare för intervjupersonen att avsluta än vid direkta intervjuer. Det går inte heller att se 20

21 intervjupersonens kroppsspråk och därmed reaktioner vid specifika frågor. Även tekniska svårigheter kan förekomma när intervjuer genomförs med teknikprodukter inblandade. De direkta intervjuerna vi genomförde var för att få en tydligare bild av intervjupersonen och organisationen hen arbetar i. Enligt Bryman & Bell är detta det vanligaste sättet att genomföra kvalitativa intervjuer eftersom direkta möten ger möjligheten till att bekanta sig med miljön där personen lever, arbetar och engagerar sig i. Detta underlättar både tolkningen av svaren samt förståelsen av det som sägs Sekundärdata I vår uppsats valde vi att även samla in historisk statistik och drivkrafter för att komplettera insamlad primärdata och därmed dra bättre slutsatser. Historisk statistik och drivkrafter är data som är insamlad och genomförd av organisationer och deras ordinarie verksamhet. Data som är insamlad av andra forskare eller data insamlad av olika institutioner eller organisationer av deras ordinarie verksamheter benämns sekundärdata (Bryman & Bell, 2013). På senare tid har dessa sekundära analyser av kvalitativ data kommit att få allt mer fokus (Ibid.). Sekundärdata är ofta av väldigt hög kvalité och frigör tid som kan fokusera på analys av data. Vi frågade även under intervjuerna med leverantörerna av ekonomioutsourcingtjänster om de genomför egna undersökningar som resulterat i statistik och om vi kunde få tillgång till denna. Detta var inte möjligt eftersom de ansåg dessa undersökningar som sekretessbelagt material de inte ville dela med sig av till konkurrenter. 2.5 Analysmetod Eliasson (2013) betonar vikten med ett genomtänkt val av analysmetod som används för att tolka insamlad data. Beroende på vilka undersökningsmetoder som används varierar lämplig analysmetod. Vår metod för att analysera insamlad data och teorier började med att bryta ner datan från intervjuerna för att skapa en lättöverskådlig modell där respondenternas svar reduceras och struktureras till nyckelord. Dessa nyckelord går att finna i bilaga 5-6. Detta kan liknas med Christensen, Engdahl, Grääs, & Haglund (2010) första steg i en kvalitativ analysmetod där data bryts ner genom reduktion. Efter nedbrytning analyserar vi datan mer på djupet för att finna mönster bland 21

22 respondenternas svar och den insamlade datan av historisk statistik och drivkrafter. Modellerna för detta förekommer i analyskapitlet och används för att förenkla för läsaren att hänga med i det resonemang som förts samt för att stödja våra slutsatser. Vi ansåg att modeller tydligare visualiserar när respondenternas svar är likartade. Detta kan liknas med Christensen et al. nästa steg som är att strukturera det reducerade datamaterialet för att slutligen skapa mönster som åskådliggörs och kartläggs genom visualiseringar. Visualisering innebär presentation av datainsamling, vilket exempelvis genomförs via modeller som visar insamlad data i berättande form (Ibid.). Fejes & Thornberg (2015) påstår att det övergripande syftet med kvalitativ analys är att visualisera och uppmärksamma mönster som återfinns i det insamlade materialet. Detta genomförs för att lokalisera variabler som förklarar stora delar av innehållet och variation. 2.6 Kvalitéåtgärder Vi ville i vår studie uppnå ett säkert resultat därför använde vi oss av liknande frågeställningar vid intervjuerna. Enligt Eriksson & Wiedersheim- Paul (2014) bör forskare beakta några centrala aspekter, reliabilitet och validitet. Detta för att uppnå hög grad av säkerhet i den information som är ämnad för underlag i analysen. Reliabilitet syftar att ge tillförlitliga och stabila underlag. För att få en hög reliabilitet bör analysen vara oberoende av de undersökta enheterna, alltså ska en analys som görs på nytt visa samma resultat som en redan befintlig (Ibid.). Respondenterna kan påverkas av olika faktorer som gör att deras åsikter kan skiljas åt från gång till gång vilket minskar reliabiliteten. Vi valde att inte lägga för stora grunder i avvikande svar då det enligt Olsson & Sörensen (2011) måste vara hög grad av överrensstämmelse för att nå en hög reliabilitet. Vidare valde vi att beakta olika faktorer som arbetslängd, tvång och eget val eftersom det kan påverka respondenternas svar. Vi anser att de med längre arbetslivserfarenhet har mer kunskap om drivkrafter och förväntningar om branschens framtid vilket ökar reliabiliteten i svaren de ger. Inför intervjuerna valde vi att upplysa respondenterna om frågorna, vilket vi tidigare argumenterade för i Detta innebar att respondenterna fick samma förutsättningar inför intervjun vilket ökar möjligheten 22

23 till mer överensstämmande svar. All data ska tolkades när den insamlats, vilket innebar att vår reliabilitet stärktes (Bryman & Bell, 2013). Vi valde att intervjua flera olika personer för att studera problemet i olika sammanhang och tolka variationer. Detta kan liknas med data- triangulering som enligt Olsson & Sörensen (2011) och Patel & Davidson (2011) innebär att forskaren väljer flera olika källor vid insamling av information för att öka validiteten. Validitet redogör i vilken utsträckning den forskning och de metoder som tillämpas verkligen undersöker det som avses att undersökas (Fejes & Thornberg, 2015). Vi samlade in data från våra olika perspektiv var för sig för att sedan jämföra dem med varandra. Detta är enligt Olsson & Sörensen viktigt vid data- triangulering eftersom data från de olika perspektiven kan liknas som olika bitar i ett pussel. Vid transkriptionen av samtalen var det viktigt för oss att vara medvetna om och reflektera över hanteringen av information och hur det kunde påverka analysen. Vidare beskrivs att i skriftspråk försvinner bland annat gester, mimik och betoningar. Talspråket kännetecknas även av ofullständiga meningar och grammatiska fel vilket kan leda till att nya meningar och bisatser kommer till vid transkriberingen för att förtydliga (Olsson & Sörensen, 2011; Patel & Davidson, 2011). Patel & Davidson menar att kommunikativ validitet handlar om att läsaren ges möjlighet att bilda sin egen uppfattning om trovärdigheten i rapporten. Genom att skriva längre frekvenser av frågor och respondenters svar undviker forskaren att svaren tas ur sitt sammanhang. Detta för att öka den kommunikativa validiteten i en analys som bygger på intervjuer. Vi strävade efter att få en bra balans mellan fördelningen av citat från respondenter och våra egna kommentarer, för att läsaren själv ska bedöma vår tolkning och dess trovärdighet. För att öka validitet valde vi att genomföra en ytterligare åtgärd i form av en operationalisering. Enligt Eliasson (2013) är operationalisering den process där frågor tas fram ur teorin. För att ta fram relevanta frågor är det viktigt vid operationalisering 23

24 av teorin att de även stämmer överens med problemformuleringen. Patel & Davidson (2011) beskriver att översättning av teoretiska begrepp till en intervjuguide kallas för operationalisering av begreppet. I vår operationalisering har vi konstruerat frågor utifrån teorin för att den insamlade datan ska relatera till vår problemformulering samt för att nå en heltäckande bild av ämnet. För att anpassa frågorna ytterligare till respektive intervjuperson valde vi att framställa två olika intervjuguider med fokus på leverantör och användare. Dessa operationaliserades var för sig och återfinns i bilaga 1 och bilaga Källkritik För att försöka hålla ett kritiskt förhållningssätt av de teoretiska källorna ville vi avgöra vilka källor som är lämpliga. Vi har därför enbart valt teorier från välkända förlag och som blivit citerade av andra författare. Detta är även för att öka trovärdigheten i källorna. För att ytterligare öka källornas trovärdighet har vi försökt finna flera källor och vägt de olika resonemangen mot varandra. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av både svensk och utländsk litteratur för att täcka ett större forskningsområde. Dock kan den utländska litteraturen främst vara riktad till internationella förhållanden vilket gör att den inte lämpar sig helt till den svenska marknaden som vi har valt att studera. Det kritiska förhållningssättet styrks av Patel & Davidson (2011) och Bryman & Bell (2013) som menar att detta är bra att använda sig av för att undersöka källors trovärdighet. 24

25 3 Teoretisk referensram för ekonomioutsourcing I nedanstående kapitel ges en teoretisk överblick av faktorer kopplade till ekonomioutsourcing. Teorierna ger en förståelse för olika faktorer som driver efterfrågan av ekonomioutsourcing. De redovisar även för eventuella följder vid outsourcing och dess framväxt inom IT. Till sist förklaras begreppet offshoring som ett alternativ till outsourcing. Teorierna används sedan i kommande kapitel av denna studie och ligger till grund för vår analys och slutsats. 3.1 Ekonomioutsourcing En ekonomiavdelning kan exempelvis bestå av löner, fakturering, leverantör- & kundreskontra, löpande bokföring samt bokslut. I denna uppsats innebär ekonomioutsourcing eller outsourcing av ekonomiska funktioner att hela eller delar av ekonomiavdelningen outsourcas. I en artikel i branschtidningen CFO World skriven av Ada Fredelius (2011) påstås att det för svenska organisationer finns stora möjligheter till kostnadsbesparing om ekonomiavdelningen på respektive organisation arbetar mer effektivt. Författaren menar att en sämre samordning av de tekniska funktionerna kräver dyra resurser. Enligt en undersökning genomförd av EY (2011), ett världsledande företag inom bland annat revision, kan en genomsnittlig ekonomiavdelning spara ungefär kronor per år om arbetet blev mer effektivt. Vidare i undersökningen nämns det att cirka 59 % av resurserna på ekonomiavdelningen fördelas på hantering av transaktionsintensiva processer, exempelvis lönehantering och fakturering. Ytterligare en artikel i CFO World skriven av Ada Fredelius (2012) beskrivs att det kan vara svårt att genomföra nödvändiga förändringar för att effektivisera sin ekonomiavdelning, då många ekonomiavdelningar tenderar till att vara försiktiga. Att effektivisera avdelningar handlar mycket om kompetensskifte och det behövs ofta ny kompetens inom affärssystemen. Med hjälp av existerande strukturer och personal försöker många ekonomiavdelningar lösa problemet istället för att genomföra den transformation som behövs för ett kompetensskifte. 25

26 3.2 Drivkrafter bakom ekonomioutsourcing Enligt författarna Kakabadse & Kakabadse (2005) finns det huvudsakligen två skäl till outsourcing; kostnadsreducering och fokus på kärnverksamheten. Lee, Huynh, Kwok & Pi (2000) diskuterar en viktig fråga i organisationer angående om outsourcing ska vara selektiv eller total. De menar även att globaliseringen har en stor påverkan över outsourcingens framväxt. För de som redan outsourcar är relation och nöjdhet med leverantören en bidragande faktor för ökad outsourcing (Ibid.). En annan viktigt faktor är organisationers behov av kunskap, vilket är en stark drivkraft för att införa outsourcing (Willcocks, Hindle, Feeny & Lacity, 2004). Bragg (2006) hävdar att organisationer som har flera av dessa drivkrafter mest troligen outsourcar sin ekonomifunktion och att drivkrafterna ofta går hand i hand. Teorierna om drivkrafter bakom ekonomioutsourcing används för att göra jämförelse och liknelser med den insamlade datan. Den insamlade datan används även för att utveckla teorierna och för att få en förståelse om drivkrafternas påverkan för framtiden av ekonomioutsourcing Globalisering Kakabadse & Kakabadse (2005) har genomfört undersökningar i amerikanska och europeiska organisationer om nuvarande och framtida trender för outsourcing som en framträdande strategi. Organisationer har traditionellt genomfört helt skilda aktiviteter genom insourcing. Författarna menar att det är förändringar på marknaden och intensifierad global konkurrens som tvingar organisationer till en omvärdering av hur dessa funktioner bör genomföras. Författarna Lee, Huynh, Kwok, & Pi (2003) menar att förändringar på marknaden leder till att organisationers övergripande mål, att hantera sina informationsresurser, bör vara att maximera flexibilitet och kontroll. På grund av att omständigheterna för företag förändras och ökar behovet av att kunna utöva och driva olika alternativ, blir behovet av att maximera flexibilitet och kontroll allt viktigare (Ibid.). Författarna Willcocks et al. (2004) menar att när organisationer använder sig av samma back- office program under en längre tid kan det leda till ineffektivitet. Detta leder i sin tur till att det blir allt vanligare för organisationer idag att använda sig av Business Process Outsourcing, BPO. Väljer verksamheten istället att utföra tjänsten själv 26

27 är det viktigt att investera i kunskap och innovation på ett hållbart sätt, annars är det lätt att verksamheten mister sitt affärsprocesskunnande (Ibid.). Globalisering, förbättrade kommunikationslänkar och ekonomisk utveckling i flera länder har skapat mångsidighet till outsourcingen menar Hätönen & Eriksson (2009). Detta har i sin tur bidragit till att mängden leverantörer ökat, vilket har skapat en outsourcingmarknad där nästan alla företagsfunktioner eller aktiviteter kan outsourcas. Ekonomioutsourcing är en ny form av outsourcing enligt Ghodeswar & Vaidyanathan (2008). Vidare menar författarna att en anledning till att ekonomioutsourcing blivit allt vanligare beror på den globalisering av ekonomin som sker samt att företagen idag möter allt hårdare konkurrens från lågkostnadsländer. Utvecklingen i den globala leverantörsbasen har gjort det möjligt för företag av alla storlekar att utnyttja fördelarna med outsourcing (Hätönen & Eriksson, 2009). Av denna globala konkurrens beskriver författarna Lau & Hurley (1997) konsekvenser för den amerikanska marknaden där många organisationer började köpa in tjänster från externa parter för att större fokus ska kunna läggas på kärnverksamheten. Hätönen & Eriksson (2009) menar att den aktuella forskningen om globaliseringens påverkan på framtidsutsikterna för outsourcing har stark fokusering i att undersöka strategin ur ett större företagsperspektiv. Det finns därför mycket okänt om de utmaningar och möjligheter småföretag kan få med outsourcing. Författarna hävdar att användningen av externa resurser i små entreprenörsföretag kan tillhandahålla dessa företag snabbare tillväxtmöjligheter och därmed en bättre chans att lyckas i en allt mer globaliserad marknad. I framtiden menar författarna Hätönen & Eriksson (2009) att påverkan av outsourcing, och särskilt offshore outsourcing på nationella och regionala ekonomier, måste analyseras mer för att få djupare förståelse av fenomenet. Outsourcing kommer fortsätta att forma hur moderna organisationer konkurrerar på en globaliserad marknad (Ibid.). 27

28 3.2.2 Fokus på kärnverksamhet Kakabadse & Kakabadse (2005) nämner huvudsakligen ett skäl till outsourcing som är fokus på kärnverksamheten i företaget. McIvor (2005) hävdar att kärnverksamhet och dess relation med outsourcing har utvecklats utifrån ett resursbaserat företagsperspektiv och att kärnkompetens därför är en viktig faktor att studera när det handlar om outsourcing. Denna faktor ligger till grund för vilka funktioner som ska behållas och vilka funktioner som bör lämnas till extern part. McIvor hävdar att kärnkompetens är de färdigheter, kunskaper och tekniker som organisationen tror bidrar till organisationens framgång. Kärnkompetens har haft en betydande inverkan på utvecklingen av outsourcing. Quinn & Hilmer (1994) argumenterar för att organisationerna bör koncentrera sina resurser på dess kärnkompetenser där de kan tillgodose sig konkurrensfördelar. Vidare bör organisationerna outsourca andra funktioner där de varken har strategiska behov eller når speciell kapacitet. Valet av vilka funktioner som tillhör kärnverksamheten varierar från organisation till organisation (McIvor, 2005). Gupta & Zhender (1994) argumenterar för att organisationer under de senaste decennierna utvecklat sina företagsstrategier från centraliserade organisationer med fokus på att leverera stora volymer, till decentraliserade organisationer med fokus på att skapa ett högt värde. Denna dramatiska förändring har inneburit att organisationerna har gått mer åt att fokus enbart läggs på de faktorer som behandlar kärnverksamheten, resten lämnas över till experter. Fokus på kärnkompetens, genom att outsourca vissa funktioner till extern part, kommer enligt Kakabadse & Kakabadse (2005) fortsätta i framtiden och baseras på effektivitet och kostnadsreducering. Detta leder till att extern spetskompetens efterfrågas vilket ger ökat fokus på kärnverksamheten (Ibid.). 28