Delårsrapport Facknämnder. Utbildningsnämnden

Transkript

1 Delårsrapport Facknämnder Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning av målen Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Uppföljning av verksamheten Viktiga händelser Nettokostnadsutveckling Uppföljning av ekonomin Resultaträkning Investeringsram Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Hur ser dialogen med respektive Områdesprogram ut? På vilket sätt har nämnden deltagit i arbetet med Områdesprogrammen för socialt hållbart Malmö? Vilka specifika aktiviteter deltar ni i?...27 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 2(27)

3 5.4 Vilka specifika aktiviteter planerar ni att genomföra eller delta i? Hur stora resurser har era insatser i områdesprogrammen tagit i anspråk under 2012?...27 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 3(27)

4 1 Sammanfattning De första fyra månaderna har fokus legat på arbetet med åtgärder kring skolinspektionens kritikområden samt implementering av ett nytt kvalitetsarbete inom den frivilliga skolformen i Malmö stad. Ett mycket viktigt område är utvecklingen av skolornas lärandemiljö. Som stöd för de högt prioriterade områdena språkutvecklande ämnesundervisning, formativ bedömning och genuspedagogik pågår ett utvecklingsarbete. Arbetet med att utarbeta en förvaltningsövergripande kvalitetsplan som ger ramarna har fortsatt. Varje skola skall ta fram en egen lokal kvalitetsplan med prioriterade områden som årligen följs upp med kvalitetsrapport och kvalitetsdialog. Ett allvarligt och växande problem är de strukturella underskotten på några skolor. På grund av den demografiska utvecklingen, elevernas val av program och den ökade konkurrensen blir antalet elever på några av förvaltningens skolor med yrkesprogram allt färre. En oroande utveckling för framtida kompetensförsörjning. Behovet av omställning både gällande personal och lokaler är tydligt. Nämnden har ansökt om omstrukturering för att klara finansieringen av omställningsbehovet. Vid årsskiftet initierade utbildningsdirektören en utredning med uppgift att utreda möjligheten att frigöra gymnasielokaler genom att flytta/koncentrera program med innehållsliga samband till gemensam gymnasieskola och därmed skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Vid aprilnämnden redovisades utredningen och olika förslag presenterades. Nu pågår arbetet med att bearbeta de olika förslagen, vilket ska utmynna i ett nämndsbeslut i juni. Fd Parkskolan, gymnasiesärverksamheten på Universitetsholmens gymnasieskola och Fredsgatan tar lokalerna i anspråk vid Norra Sorgenfri gymnasium den 1 juni. Detta innebär att verksamheten är på plats med ett års fördröjning och finns samlad i gemensamma lokaler. Vuxenutbildningen är av stor betydelse för tillväxt och utveckling. En högre utbildningsnivå ökar förutsättningarna för demokrati, integration, delaktighet i samhälls- och arbetsliv samt självförsörjning. Det riktade statsbidraget för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning minskade kraftigt i budgeten 2012 för utbildningsnämnden då satsningen upphörde vid årsskiftet 2011/12. Detta har medfört en neddragning av beställning av vuxenutbildning såväl internt som externt. Vuxenutbildningen är för tillfället inne i en tid starkt präglad av en rad olika reformer. 1 juli 2011 förändrades mycket av regelverket inom gymnasieskolan genom Gy11 och ett år senare sker motsvarande förändringar inom vuxenutbildningen genom Vux12. Det handlar bl.a. om att den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning ska tillämpas fr.o.m. 1 juli Reformerna innebär nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala och nya betygskriterier. Vidare pågår arbete med en ny läroplan för vuxenutbildningen. Uppdraget för Ung i sommar är att erbjuda praktikplatser för att förbereda ungdomar år inför kommande utbildning och/eller arbetsliv. Ung i Sommar har under våren fått sökande, vilket är ca 400 fler sökande än Antalet inkomna praktikplatser 30 april 2012 var knappt Helårsprognosen 2012 visar ett nollresultat. Prognosen är osäker då förvaltningen i nuläget har ett betydande omställningsbehov, men med det intensiva arbetet med olika åtgärder förväntas omfattningen minska. Förvaltningens ekonomiska resultat för år 2012 är helt beroende på vilket omställningsbehov som kvarstår hösten Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 4(27)

5 2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Gymnasieskola Antal sökande till yrkesprogrammen minskar. Inför läsåret 2012/13 är det, enligt förstahandsvalet, endast 35 procent av kommande gymnasieelever som vill gå ett yrkesprogram. Utvecklingen är oroväckande mot bakgrund av att ungdomsarbetslösheten stiger samtidigt som flera branscher har svårigheter att lösa kompetensförsörjningen i pågående generationsväxling. Utbildningsförvaltningen och i synnerhet yrkesgymnasierna arbetar intensivt för att sprida information om och väcka intresse för de möjligheter som finns. En av de viktigaste delarna har varit förberedelserna inför Yrkes-SM i Malmö i maj Skolungdomar i hela Skåne ges möjlighet att bekanta sig med olika yrkeskategorier inom teknik, bygg, industri, service med mera. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Utbildningsförvaltningen har under våren genomfört en fördjupad utbildning/inspiration i entreprenöriellt lärande. Cirka 30 medarbetare har fått ta del av en konkretiserad utbildning och ska nu sprida dessa kunskaper som processtödjare inom den egna skolan. En utvärdering kommer att göras. Samtal under kursens gång har visat att de flesta av deltagarna har en mycket positiv inställning till utbildningen. Insatsen ingår i ett utvecklingsprojekt som bedrivs med stöd av Skolverket. Inom Yrkesintroduktionen, ett av Introduktionsprogrammen, är målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Inom varje yrkesintroduktion förbereds för olika yrkesutgångar eller åtminstone en start för att komma in i ett yrke. Kommunala uppföljningsansvaret Den kommunala uppföljningsverksamheten har som mål att erbjuda studier eller annan sysselsättning för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i eller har ett slutbetyg från gymnasieskolan. Praktik för att komma in kontakt med arbetsmarknaden eller hjälp att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen erbjuds. Vuxenutbildningen Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbildningen har ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning fått möjlighet att på olika sätt bygga på sin kompetens. Detta har skett dels genom kompletterande utbildning för att bli behörig till högre studier, dels genom kortare yrkesutbildningar med syfte att direkt förbereda för arbete. Tidigare uppföljningar av yrkesvux har visat på att en stor andel av deltagarna inom denna satsning är unga. Detta markerar att intresset för relativt korta utbildningsinsatser med tydlig koppling till arbetsmarknaden lockar ungdomar, som vill skaffa sig en yrkesidentitet. Med anledning av detta har denna typ av utbildningar fortsatt att prioriteras, trots kraftigt minskade, riktade statsbidrag till yrkesvux. Dessutom har lärlingsutbildning för vuxna, en form av yrkesutbildning som till stor del ska genomföras på en arbetsplats och därmed ger viktiga arbetslivskontakter som många ungdomar annars saknar, startats inom ett flertal yrkesområden. E2C / Second Chance School har fortsatt sin verksamhet för ungdomar år, som på olika sätt behöver rustas för att kunna komma vidare till högre studier eller arbete. Parallellt med Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 5(27)

6 studier arbetar man med ungdomarnas situation som helhet. Studierna, som är individuellt planerade, kan påbörjas och avslutas kontinuerligt under året. I höstas upplevde ansvariga för verksamheten en förändring i sökandebilden till E2C. Det var fler som kom till informationsmöten men sedan en mindre andel som påbörjade studierna. Många befann sig i en problematisk situation och personalen har aktivt arbetat för att utveckla den sociala samsyn med vilken dessa individer måste mötas, för att de ska känna sig motiverade till att inte bara närvara i verksamheten utan delta i den förändringsprocess som ska till för att normalisera livet för dem. På senare tid har situationen åter förändrats och nya sökande verka vara mer motiverade till studier och förändring. För närvarande är 41 ungdomar, 20 män och 21 kvinnor, inskrivna i E2C och under maj-juni kommer ytterligare sju deltagare att börja. Hittills under våren har 19 betyg satts. E2C på Komvux Malmö Södervärn har också arbetat med olika former av internationellt utbyte mellan både studerande och lärare, bl.a. genom att tillsammans med motsvarande skolor i Köpenhamn planera för att arrangera Youth Summit och parallellt med detta, september, anordna Teacher Meeting. Vid dessa arrangemang, som lockar deltagare från hela Europa finns studerande med både som deltagare och funktionärer. Man deltar också i det nordiska nätverket N2C Nordic. Erfarenheter från E2C ska tas tillvara för att utveckla ytterligare utbildningsinsatser som tar särskild hänsyn till ungdomars förutsättningar, önskemål och behov. Studieplanering och tydligt formulerade, individuella syften och mål, är av stor betydelse för ungdomars, såväl som övriga studerandes, motivation för studier. En särskild arbetsgrupp jobbar med frågan om hur den individuella studieplanen ska utvecklas för att kunna bli ett tydligt stöd i genomförandet av studierna, fördjupas i dialog mellan studerande och lärare samt följa den studerande under hela studietiden. Vid upprättandet av den individuella studieplanen ska hänsyn tas till andra för individen upprättade planer. Utvecklingsarbetet kring den individuella studieplanen har försvårats p.g.a. begränsat IT-stöd. Ungdomsuppföljningen har förstärkts och effektiviserats betydligt på senare år och genom nya metoder lyckas man fånga upp betydligt fler unga som behöver olika insatser för att komma vidare. Samarbetet mellan ungdomsuppföljningen och vuxenutbildningen ska stärkas för att man på så sätt ska kunna erbjuda ungdomarna fler möjligheter vad gäller aktiviteter och utbildning som kan leda till arbete. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen Olika former av synliggörande av kompetens och möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och en fortsatt satsning på validering och kompletterande utbildning har skett. Vägledningscentrum har tagit initiativ till möten mellan olika utbildningsanordnare och ett arbete pågår för att tillsammans utveckla metoder och verktyg för validering utifrån de nya ämnesplaner och kurser, som ska börja användas inom vuxenutbildningen fr.o.m. 1 juli Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden, som inte alltid kan mötas. Genom vuxenutbildningsinsatser anpassade efter arbetsmarknadens behov och efterfrågan kan denna så kallade miss-matchning minskas. Vuxenutbildningen har kontinuerlig kontakt med Arbetsförmedlingen och aktuella branscher för att utifrån deras synpunkter kunna anpassa och planera utbildningsinsatserna. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 6(27)

7 Vuxenutbildningsavdelningen har t.ex. tagit initiativ till ett samarbete med vuxenutbildningen i Lund för att få förtydligat vilka kompetenskrav som gäller inom förskola/barnomsorg. Detta har resulterat i möten mellan vuxenutbildningen och företrädare för arbetsgivare i de båda kommunerna. Vuxenutbildningsavdelningens engagemang i interregprojektet BMPA (Bättre Möjligheter På Arbetsmarknaden), med syfte att öka samstämmigheten mellan kompetenskrav och utbildning på båda sidorna av Öresund, har fortsatt. Arbetet med att planera, utveckla och påbörja genomförandet av lärlingsutbildning för vuxna har varit intensivt under årets första månader. Dessa yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda, bedöms ge personer med en svag koppling till arbetsmarknaden goda möjligheter till att inte bara utbilda sig utan också etablera viktiga arbetslivskontakter, som kan leda till arbete och självförsörjning. Planering pågår för att även kunna genomföra lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Under 2011 utvecklades kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi. Parallelliteten i arbetssättet kan på ett effektivt sätt korta vägen mot arbete och självförsörjning och en särskild arbetsgrupp har bildats för att stödja utvecklingen av ytterligare kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser. För många personer behövs insatser från flera olika aktörer för att etableringen på arbetsmarknaden ska underlättas. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete har fördjupats och diskussioner förs kring gemensamma modeller och arbetssätt för att möta individens samlade behov av utbildning, arbetsmarknadsinsatser etc. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete kring, och Arbetsförmedlingens engagemang i, planeringen av förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar har utvecklats och rutinerna har gjorts smidigare. Såväl förberedande utbildningsinsatser som rekryteringsutbildningar skapar goda förutsättningar för deltagarna att direkt efter insatsen, eller via ytterligare utbildning, få arbete och bli självförsörjande. Vuxenutbildningen deltar också aktivt i samverkan kring etableringen av vissa nyanlända, som Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Utbildningsförvaltningen arbetar med att utveckla det entreprenöriella lärandet, för att stärka elevens självförtroende, nyfikenhet, samarbetsförmåga och vilja att ta eget ansvar, se 2.1. Agnesfrids gymnasium samarbetar med Motorbranschens Riksförbund och de stora bilföretagen i Malmö. Läsåret 2012/13 startar MTU Motorbranschens Tekniska Utbildning en profil på Fordons- och transportprogrammet. Branschen behöver välutbildade tekniker till moderna avancerade fordon och kommer därför att ställa bilar och utrustning till elevernas förfogande på skolan. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, genomför en kvalitetsmärkning av gymnasieskolor som utbildar för BYN:s yrken. Norra Sorgenfri gymnasium och Universitetsholmens gymnasium uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning och har därför utsetts till branschrekommenderade skolor. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har fortsatt utveckla Service College, en traineeutbildning inom Handels- och administrationsprogrammet. Skolans samarbetspartner, sedan tidigare Stadium och ICA-Maxi, har utökats med IKEA. Malmö latinskola och Mediegymnasiet ingår i ett samarbete med lärarutbildningarna i Köpenhamn och Malmö, samt skolor i Danmark för att stimulera ett kreativt arbete, där eleverna ska uppleva att deras arbete är meningsfullt och på riktigt. Projektet går under namnet INDEX Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 7(27)

8 och har motsvarande målsättningar som det entreprenöriella lärandet ska eftersträva. Projektet kommer att utmynna i en kurs för lärare på lärarutbildningarna både i Malmö och Danmark. Malmö latinskola ingår därutöver i ett skånskt nätverk av c:a 50 skolor som Kommunförbundet Skåne driver som EU-projekt (ENTRIS 2.0). Syftet är att utveckla kompetensen kring entreprenörskap hos all personal, inte enbart lärare. 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Utbildningsförvaltningen har utarbetat en utvecklingsstrategi för 2012 som syftar till att stärka professionaliseringen och därmed öka måluppfyllelsen. Strategin står på tre ben: Relationer Med goda relationer och en hög grad av tillit mellan alla aktörer inom organisationen läggs en grund för utvecklingsarbetet. Uppföljning: Varje ledningsgrupp ska ta fram en handlingsplan för hur man på sin skola vill utveckla relationerna: ledare/medarbetare, medarbetare/elev. Varje ledningsgrupp erbjuds stöd för framtagande av handlingsplanen. Systematiskt kvalitetsarbete Hela förvaltningen går in i ett gemensamt ramverk kring kvalitetsarbete, Qualis, som syftar till att skolorna ska göra rätt prioriteringar och därmed ägna energi åt rätt saker. De inifrån skolan identifierade utvecklingsbehoven ska styra arbetet. Detta ska ledsagas av forskningsrön och avdelningen för ekonomi och kvalitet ska vara skolorna behjälpliga i detta arbete. Uppföljning: Årlig skolrapport på enhetsnivå och en övergripande rapport till huvudmannen. Lärares och skolledares uppdrag konkretiseras Utifrån en etisk värdegrund och forskningserfarenhet tydliggörs vilka förväntningar som ska riktas gentemot den pedagogiska personalen. Uppföljning: Medarbetarenkät, kursutvärdering, lektionsobservationer, lönekriterier och medarbetarsamtal. Det viktigaste kvalitetsarbetet är det arbete som organiseras av lärarna i mötet med eleverna. Ständiga förbättringar av undervisningen integrerade med ett varmt professionellt bemötande gentemot eleverna utvecklar läraren under hela yrkeskarriären. Att bygga processer på skolorna som gagnar lärarnas professionella utveckling blir därför ett högprioriterat område för skolledarnas arbete. Utbildningsförvaltningens avdelning för ekonomi och kvalitet bistår med stöd och samordning utifrån rektors uppdrag och de i verksamheten identifierade behoven. Exempel på stödinsatser är: översikter av forskningslitteratur "lathundar" för enheternas interna arbete underlag för pedagogiska samtal konsultationer. Utbildningsförvaltningen planerar ett utvecklingsarbete som stöd för de högt prioriterade områdena språkutvecklande ämnesundervisning, formativ bedömning och genuspedagogik. Detta ska vara integrerat med den av kommunstyrelsen beslutade Skolsatsningen som startar ht Ambitionen är att rekrytera redan forskarutbildade lärare inom förvaltningen för detta arbete. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 8(27)

9 Totalt fem lärare som inom ramen för sin tjänst till 20 % ska omfattas av ett riktat utvecklingsuppdrag. Nedan följer ett exempel på utvecklingsinsatser på skolorna som syftar till att öka måluppfyllelsen. Relationer Malmö Borgarskola: Lärare auskulterar hos varandra för att bli inspirerade och få igång en pedagogisk diskussion. Arbetet ska leda till ökad reflektion och ökat samarbete med målsättningen att identifiera områden i undervisningen som behöver utvecklas. Mediegymnasiet arbetar i dag helt projektinriktat och pedagogerna planerar i arbetslag vilka ämnen och antal kurspoäng som ska ingå i varje projekt. Universitetsholmens gymnasium: Två lärare har gått en coachutbildning och håller nu på med att ta fram verktyg för samtalen med eleverna. Dessa verktyg ska presenteras vid workshops för lärare. En utbildning i samtalsmetodik är planerad under våren. Systematiskt kvalitetsarbete Malmö Borgarskola: Den pedagogiska personalen har under rektorernas ledning jobbat mycket med formativ bedömning. Det finns en stor acceptans bland skolans lärare att ta till sig det elevnära sättet att handleda, coacha och bedöma elevers prestationer. Rektor är betydligt mer närvarande i den pedagogiska verksamheten. Malmö latinskola förändrar organisationen för att snabbare fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i alla ämnen. Här ingår bland annat repetitionskurser. Pauli gymnasium arbetar med pedagogisk förändring via SAMR, en modell för att förstå användning av teknik i lärandet. Modellen ska genomsyra all undervisning. Skolan ser redan i dag positiva signaler av detta. Läraruppdraget Bellevue gymnasium: Rektor har påbörjat lektionsbesök samt efterföljande medarbetarsamtal med pedagogerna. Syftet med besöket är att rektor tillsammans med pedagogerna ska analysera och diskutera och strävansmålet är att pedagogerna ska uppmuntras till egen reflektion och eget lärande. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har förtydligat uppdragen för arbetslagsledare och programutvecklare. Rektor genomför två verksamhetsbesök under läsåret, som följs upp med dialog om vad som behöver förbättras och vilket stöd lärarna kan behöva. Komvux Malmö Södervärn har förtydligat utvecklings- och arbetsplanen för lärarna. Här framgår bland annat att läraren ska samarbeta för likvärdig bedömning och betygssättning samt reflektera kring sin professionella utveckling. Övriga exempel på pågående insatser på skolorna är en kvalitetshöjning av arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Avdelningen för ekonomi och kvalitet har utarbetat ett stödjande material för rektor och specialpedagoger. Därutöver pågår en mängd insatser i form av studieverkstäder, läxhjälp, stöd via arbetslagen osv. 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Skolorna arbetar på olika sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö och erbjuda utmaningar till eleverna. IT-pedagogik, omvärldskontakter och tematiska arbetssätt är viktiga beståndsdelar. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 9(27)

10 Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium driver ett projekt kring skånska matupplevelser. Kockar från Team Culinar besöker skolan och delar med sig av sina recept. På Malmö latinskola studerar lärarna Peter Gärdenfors "Lusten att förstå", för att utifrån kognitionsforskning få en gemensam bild av vad som gör elever motiverade. Parkskolan organiserar ämnesövergripande arbetslag för att dessa bättre ska kunna möta elevers skilda behov. Pauli gymnasiums satsning på datorn i undervisningen har möjliggjort projekt som är gemensamma för flera ämnen. Skolan har traditionella temaarbeten, vetenskapliga projekt och annat för att säkerställa samverkan och ge eleven en hel utbildning snarare än delar. S:t Petri skola satsar på ämnesövergripande projekt i sex och samlevnad med elever på Samhällsvetenskapsprogrammet. Införandet av Qualis som infrastruktur för det systematiska kvalitetsarbetet våren 2012 innebär en förstärkning av skolornas arbete kring lärande, trygghet, trivsel etc, då dessa områden följs upp på ett enhetligt och kvalitetssäkert sätt, med hög delaktighet. Utbildningsförvaltningens avdelning för ekonomi och kvalitet har i uppdrag att utarbeta en förvaltningsövergripande kvalitetsplan som ger ramar och verktyg för enheternas systematiska kvalitetsarbete. En av delarna är att omarbeta den årliga elevenkäten, som genomförs på samtliga gymnasieskolor, så att den svarar mot kraven i den nya skollagen och på ett mer allsidigt sätt belyser elevens upplevelse av sin skolgång. Den nya elevenkäten ska enligt planerna genomföras med start hösten Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Norra Sorgenfri gymnasium: Arbetet med att skapa legitimitet för regler och förhållningssätt görs via elevrådet. Fritidsledare och en samhällslärare har till uppgift att underlätta elevrådets verksamhet. Malmö Borgarskola: All personal har involverats i att ta fram och enas kring gemensamma ordningsregler samt förhållningssätt för att stärka studiero både i klassrum och runtom på skolan. Malmö latinskola: Ledning, personal och elever är involverad i arbetet mot kränkande behandling. Eleverna har tagit fram egna likabehandlingsplaner. Likabehandlingsgruppen följer arbetet i arbetslagen. "Latins änglar" är en grupp elever som på frivillig basis tagit sig an uppdraget att vara synliga i korridorerna för att upptäcka om någon elev far illa. Likabehandlingsgruppen tillsammans med elever planerade vårens demokratidag då man ska arbeta med värdegrundsfrågor. Trygghet och trivsel utvärderas i den nya elevenkäten som genomförs hösten 2012, se Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningen genomför läsåret 2011/12 "Det komplexa genuspusslet", en kompetensutvecklingsinsats i genuspedagogik för personal i den pedagogiska verksamheten. Cirka tre medarbetare från varje enhet deltar i utbildningen som leds av förvaltningens genuspedagoger och som omfattar sex halvdagar och ett internat. Deltagarna blir genuspiloter på sina respektive enheter och nyckelpersoner i implementeringen av genusmedveten pedagogik. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 10(27)

11 Arbetet med genusmedveten pedagogik samspelar med Malmö stads språkutvecklingssatsning i en ömsesidig förstärkande process för ökad måluppfyllelse Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under tertial Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2011 Skolor totalt (utbildningsnämnden ) Ingen av utbildningsnämndens verksamheter har genomfört ett utvecklingsarbete enligt definitionen "ett dokumenterat genuspedagogiskt utvecklingsarbete i minst en månad där minst hälften av medarbetarna varit involverade". Utbildningsnämndens genussatsning består av två delar. Läsåret 2011/12 genomförs utbildningar av s k genuspiloter, 2-3 medarbetare per skola. Läsåret 2012/13 ska genuspiloterna arbeta, med hjälp av handledning och nätverkskontakter, för att implementera ett genusmedvetet arbetssätt på sina respektive skolor. Det är således först i projektets andra fas som förvaltningen kommer att ha ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete som svarar mot ovan nämnda definition. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet För att integrera jämställdhetsperspektivet ytterligare i förvaltningens verksamhet, fokuserar 2012 års jämställdhetsplan på att konkretisera stödet till chefer inom jämställdhetsintegrering. Utöver särskilt fokus på rekrytering och löneöversyn, kommer även en genusstudent att göra sin praktik på avdelningarna HR och Ekonomi och Kvalitet, med uppdrag att stärka jämställdhetsintegrering ur fler perspektiv och ansvarsområden som ligger inom förvaltningens uppdrag, dvs både ur medarbetare/chefsperspektiv och ur verksamhetssynpunkt Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Skolresultat Attitydundersökningar i skolan Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda x x x x x x x x x x Ja i årsanalys för 2011 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 11(27)

12 Vi har inte tillgång till könsuppdelad statistik för medarbetare med utländsk bakgrund på grund av att uppgifterna hämtas centralt. Vi kan inte ta fram denna information på förvaltningsnivå. 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsnämnden har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, ickekommersiell, och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsnämnden upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig till skolans egna elever. Nya Malmö latinskola kommer år 2013 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 30 apr dec 2011 Antal mötesplatser Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 mar dec dec dec 2009 Utbildningsnämnden 20,9 % 20,6 % 19,8 % 18,4 % Utbildningsnämnden visar på en mindre ökning av andelen medarbetare med utländsk bakgrund. En åtgärd för att nå bättre måluppfyllelse, är att större fokus läggs på rekrytering och olika rekryteringsvägar och -metoder för att attrahera en bredare sökbas. Den externa rekryteringen är mycket liten i omfattning på grund av det omställningsbehov som utbildningsnämnden har, men extern rekrytering är möjligheten att öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund som matchar kompetensbehovet Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Arbetet med att minska antalet timavlönade inom utbildningsnämnden bygger på en ökad grundbemanning inom enheterna och att man till vissa delar tar ett utökat ansvar inom grupper/arbetslag vid kortare frånvarotillfällen. Antalet timavlönade inom utbildningsnämnden kommer kontinuerligt ses över under Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 12(27)

13 2.12 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter 1 mar feb dec nov 2011 Utbildningsnämnden 34 % 28 % Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor 1 mar feb dec nov 2011 Utbildningsnämnden 46 % 56 % Sedan föregående mätning har utbildningsnämndens andel av ekologiska livsmedel ökat med 6 procentenheter. Dessvärre har inköpen av etiskt certifierade varor minskat med 10 procentenheter. Vid en närmare kontroll av inköpen inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor ser vi att den nedåtgående förändringen ligger inom varugruppen kaffe. Utbildningsförvaltningens miljösamordnare hade i mars 2012 en nätverksträff med enheternas miljöombud. På träffen informerade miljösamordnare om vad som gäller för inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter. Det kommer även att anordnas en informations/utbildningsträff för alla enheternas inköpare. Fokus kommer att ligga på hur vi ökar våra ekologiska och etiskt certifierade inköp. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 13(27)

14 3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Viktiga händelser ALLMÄNT Skolinspektion Utbildningsnämndens verksamheter har under årets första månader lagt ner ett stort arbete på insatser med anledning av Skolinspektionens tillsyn. Skolorna rapporterar kvartalsvis sitt arbete till utbildningsnämnden. För exempel på insatser inom gymnasieskola, se 2.4, 2.5 och 2.6. Utbildningsförvaltningen genomför en översyn av mottagandet i gymnasiesärskolan. Förvaltningen måste i varje elevärende ta ställning till om såväl beslut som utredningsunderlag (psykologisk, medicinsk, pedagogisk samt social utredning) följer författningarnas krav. Detta omfattande arbete inleddes i slutet av 2011 med de medicinska bedömningarna. Skolläkare och skolsköterskor har fått lägga ner ett omfattande arbete på att få till stånd över 200 läkarutlåtande. Detta har skett parallellt med det ordinarie arbetet. När det gäller de sociala bedömningarna har även kuratorsgruppen fått prioritera detta arbete. De pedagogiska bedömningarna har varit en mer integrerad del av det ordinarie arbetet. Elev- och föräldramedverkan har skett genom förlängt utvecklingssamtal. Under veckorna 25 och 26 kommer varje gymnasiesärskola att hålla en konferens där rektor och skolans elevhälsa sammanfattar de bedömningar som gjorts tillsammans med gymnasiesärskolesamordnare och psykolog. Vid eventuella misstankar om felplacering av elev kommer ny testning att erbjudas. Ett annat utvecklingsområde är flexibel vuxenutbildning. Genom den upphandling, som vuxenutbildningsavdelningen genomförde förra året, och nya utbildningsavtal kan Komvux Malmö Centrum nu erbjuda en flexibel utbildning på grundläggande och gymnasial nivå med mer stödfunktioner än vad som fanns att tillgå i den tidigare upphandlade distansutbildningen. Vuxenutbildningen inom Pauli gymnasium har ökat individanpassningen genom att erbjuda fler kurser som flexibla alternativ. Skolan utvecklar ökade möjligheter för de studerande att under pågående kursverksamhet byta studieform. En partssammansatt grupp med representanter från vuxenutbildningsenheterna och Vägledningscentrum har tillsatts och arbetar för att utveckla system för att hantera individuella studieplaner. Centrum för pedagogisk inspiration (CPI) CPI är en kommunövergripande verksamhet som har en inspirerande och stödjande roll till skolpersonalen i deras pedagogiska arbete. Enheten erbjuder bl a inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling, fortbildning, rådgivning och stöd. Uppdraget omfattar följande verksamhetsområden: Medie-/IT-pedagogik, inklusive skolbiblioteksfrågor Specialpedagogik Utomhuspedagogik Relationer & likabehandling CPI har det redaktionella ansvaret för Pedagog Malmö, en inspirationswebbplats för pedagogisk skolpersonal i Malmö stad och friskolor. Syftet är bland annat att sprida goda pedagogiska exempel, synliggöra de kunskaper och erfarenheter som finns bland Malmös pedagoger och bidra Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 14(27)

15 till nätverkande och utbyte av tankar och erfarenheter. Pedagog Malmö samordnas sedan mars 2012 av en huvudredaktör. CPI ansvarar bland annat för SåSant, ett projekt som syftar till att utveckla skolornas sex- och samlevnadsundervisning. Arbetet mynnar ut i en konkret formulerad plan för sex- och samlevnadsundervisning med en tydlig koppling till de nationella styrdokumenten. SåSant tar även fram metodmaterial för pedagoger kring sexualitet, relationer och jämställdhet. Praktikenheten, bestående av verksamheterna PraktikService och Ung i Sommar, ligger organisatoriskt under CPI. PraktikService Uppdraget är att erbjuda praktikplatser för att förbereda ungdomar år inför kommande utbildning och/eller arbetsliv, för att lära ungdomar mer om samhällslivet eller som en motivationshöjande aktivitet. Inkomna önskemål januari-april från gymnasieskolorna och kommunala uppföljningen om praktikplats var 180 stycken. Startade satsningar jan-april: PraktikService har haft en annonskampanj för att få fler praktikplatser under terminerna. Nya arbetsmetoder inom terminspraktiken tillsammans med Vägledningscentrum. Extra satsning på en halv tjänst från mars-december. Ung i Sommar Uppdraget är att erbjuda praktikplatser för att förbereda ungdomar år inför kommande utbildning och/eller arbetsliv. Ung i Sommar har under våren fått sökande ca 400 fler sökande än Antalet inkomna platser 30 april 2012 var knappt Startade satsningar jan-april: Utbildningsnämndens riktlinjer för Ung i Sommar har implementerats. Ung i Sommar har haft en annonskampanj för fler sommarpraktikplatser Information om riskbedömning av praktikplatser har tagits fram och skickats till arbetsplatser enligt föreskrifter om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Extra satsning på en tjänst för att jobba med administration under sommaren har startat i april. GYMNASIESKOLAN Omställningsarbetet inom förvaltningen, för att anpassa verksamhetens innehåll och omfattning efter förändrade förutsättningar, har fortsatt. En extern utredare har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag till utformning av den kommunala gymnasieorganisationen. Utgångspunkter för arbetet har varit tidigare fastställd framtida programorganisation för några av stadens gymnasieskolor, den demografiska utvecklingen, konkurrenssituationen samt vissa synpunkter kring sammansättningen av elever på skolor. Tre förslag har presenterats för utbildningsnämnden, förvaltningens ledare och medarbetare. Nationella program Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 15(27)

16 Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan GY 11. De tidigare programmen ersätts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Utbildningsnämnden fattade i mars 2012 beslut om den preliminära platsorganisationen inför höstterminen baserat på elevernas ansökan och den programorganisation som beslutades under augusti Det preliminära antagningsresultatet visar att andelen sökande till de kommunala skolornas nationella program är jämförbart med 2011 trots en elevminskning. Andelen sökande till högskoleförberedande program är fortsatt stort på yrkesprogrammens bekostnad. En stor andel av de sökande till yrkesprogrammen är dessutom obehöriga vilket ökar behovet av platser inom introduktionsprogrammen. Utbildningsförvaltningen har utifrån de sökandes val av utbildning justerat den preliminära organisationen för den kommunala gymnasieskolan läsåret 2012/13. Följande program har för få sökande för att starta: Industritekniska programmet (med tillhörande programinriktat individuellt val) på Norra Sorgenfri gymnasium. Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning Samhällsvetenskap på Mediegymnasiet. Den kommunala organisationen behöver justeras igen efter omvalsperioden och elevernas slutbetyg. Många obehöriga elever och elever som väljer om från år 1 i gymnasiet gör också sitt val först under omvalsperioden. Anpassningar måste också göras utifrån hur sökandebilden ser ut till fristående skolor och till och från andra kommuner. Inför hösten 2012 är samverkansavtalet om Fritt sök inom Skåne utökat till att även gälla västra Blekinge, dvs alla kommuner i Blekinge utom Karlskrona. Andelen sökande till de fristående skolorna i Malmö har för första gången minskat jämfört med föregående år. Många fristående skolor meddelar efterhand program och inriktningar som inte startar hösten Av preliminärt antagna på nationellt program i Malmö var från Malmö och 415 från annan kommun. Av preliminärt antagna på Fristående skolas nationella program i Malmö var 717 från Malmö och 531 från annan kommun. Introduktionsprogram Ansökan till introduktionsprogrammen inom GY11 görs på samma sätt som till de nationella programmen. Ur planeringssynpunkt är det dock stor skillnad då det på tre av introduktionsprogrammen ska utformas en individuell studieplan utifrån elevens behov. Detta ställer stort krav på vägledning och pedagogiskt överlämnande från elevens skola. Antagningen och den mottagande gymnasieskolan kan inte heller fastställa organisationen och elevernas studieplan förrän eleven fått sitt slutbetyg i juni. Till de introduktionsprogram där antagning görs på betyg för behöriga elever finns bättre planeringsmöjligheter då det kan fastställas en studieplan för samtliga elever, vilken senare kan individualiseras till viss del. Inför andra året med introduktionsprogram har vissa justeringar i utbud gjorts för att ytterligare motsvara de behov som de obehöriga eleverna har. Många elever har dessutom erbjudits en längre studieplan på sitt introduktionsprogram istället för att behöva söka om igen. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 16(27)

17 Idrottsgymnasier I GY11 ändrades strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Malmö fick tillstånd till två Riksidrottsgymnasier och 13 Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Inför hösten 2012 har Malmö fått tillstånd för ytterligare två idrotter. Det finns många sökande till idrotterna, de flesta från Skåne. Det kan dock konstateras att den nya reformen med kvalitetssäkrade Nationella idrottsutbildningar inte står öppen för alla elever eftersom de endast kan tas emot i mån av plats om det inte finns samverkansavtal. Detta har uppmärksammats av idrottsrörelsen och SKL och ett avtalsförfarande för NIU har tagits fram. Verksamheten på Swedbank Stadion består av fyra program. Inför hösten 2012 utökas verksamheten med en klass och nya lokaler för att möta det ökade elevantalet tas i drift. Kommunala uppföljningsansvaret Arbetet kring det Individuella programmet/introduktionsprogram är sedan 2008 ett samarbete mellan Gymnasieantagningen och Vägledningscentrum. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning och kontakter med gymnasieskolor för att fånga elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Genom den gemensamma elevdatabasen i Skåne för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor har uppföljningsverksamheten fått ett mer kraftfullt instrument då uppgifter om folkbokföring via Skatteverket och uppgifter om slutbetyg via VHS finns tillgängliga på ett sätt som vi först under vintern 2011 fått i Malmö stad. Vägledningscentrum kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och uppföljning av dessa elevers verksamhet. Sedan hösten 2010 har insatserna intensifierats genom Malmö stads ungdomssatsning med Uppsökande verksamhet vid Vägledningscentrum. Den 15 april 2012 fanns 78 elever i praktik via Uppföljningsverksamheten. 817 ungdomar har avskrivits från uppföljningen sedan läsårsstarten på grund av att de blivit 20 år, fått slutbetyg eller flyttat från kommunen. I övrigt har ungdomarna fördelat sig enligt nedanstående tabell mellan januari och april Ungdomar inom uppföljningsansvaret: 15-jan 15-feb 15-mar 15-apr Med känd aktivitet Utan känd aktivitet Totalt: Elevadministrativt system 1 april 2011 tecknades avtal om nytt elevadministrativt system i Malmö. Gymnasieskolan var första verksamhet i det nya systemet med driftsättning i mitten av augusti och därefter följde vuxenutbildningen under hösten. Det var ett oerhört tidspressat införande och även om det prioriterades högt återstår mycket arbete under 2012 för att kvalitetssäkra användandet av systemet. Struktur för systemstöd, fortbildning och driftsättning av analysverktyg pågår och kommer att arbetas med under hela Effekterna bör bli rationell administration och säkrare underlag för uppföljning av både ekonomi, kvalitet och resultat. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 17(27)

18 GYMNASIESÄRSKOLAN Läsåret 2012/13 införs en ny gymnasiesärskola i Sverige. En arbetsgrupp bestående av rektorer och pedagoger har startats. Gruppen har haft tre träffar under våren för att hitta vägar att integrera den nya gymnasiesärskolan med gymnasieskolan. Några ur gruppen har också varit med på särskolans rikskonferens för att vara väl förberedda inför reformen. Huvudskolan för gymnasiesärskolan dvs fd Parkskolan har under vårmånaderna fortsatt i provisoriska lokaler. Detta har gjort att många transporter har fått ske för att uppnå undervisningskraven. Men med en god logistik har Parkskolan ändå klarat detta över förväntan. Självklart välkomnas en flytt till Norra Sorgenfri gymnasium. De nya lokalerna tas i bruk under sommaren för att vid höstterminens start ta emot eleverna. VUXENUTBILDNINGEN Prioriteringar inom vuxenutbildningen Med anledning av kraftigt minskade statsbidrag för yrkesvux jämfört med 2011 gjordes inför 2012 väsentliga minskningar i de sammantagna, planerade utbildningsvolymerna. Då efterfrågan på rättighetslagstiftad utbildning, svenskundervisning för invandrare, grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux, bedömdes ligga på ungefär samma nivå som tidigare gjordes de största förändringarna inom gymnasial vuxenutbildning. Trots volymminskningar har utbildningsutbudet kunnat utvecklas genom nya avtal med externa utbildningsanordnare. En strävan har varit att erbjuda en stor bredd på utbudet men med begränsat antal platser inom varje utbildningsområde. För en god tillgänglighet och flexibilitet i vuxenutbildningen, och för att i så hög grad som möjligt kunna möta individuella utbildningsbehov, har samverkan mellan olika enheter och utbildningsanordnare samt vuxenutbildningen och andra aktörer förstärkts. Dock kvarstår behov av ytterligare samordning kring kursutbud och kursstarter, inte minst inom grundläggande vuxenutbildning, för ett så effektivt resurs- och platsutnyttjande som möjligt. I arbetet för en ökad samordning ska utförande enheter, avdelningen för antagning och planering samt vuxenutbildningsavdelningen involveras. Reformer och utvecklingsarbete Vuxenutbildningen är för tillfället inne i en tid starkt präglad av en rad olika reformer. 1 juli 2011 förändrades mycket av regelverket inom gymnasieskolan genom Gy11 och ett år senare sker motsvarande förändringar inom vuxenutbildningen genom Vux12. Det handlar bl.a. om att den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning ska tillämpas fr.o.m. 1 juli Reformerna innebär nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala och nya betygskriterier. Vidare pågår arbete med en ny läroplan för vuxenutbildningen. De förändrade nationella regelverken tillsammans med ett på det lokala planet identifierat behov av utveckling inom vissa områden innebär att ett omfattande utvecklingsarbete pågår inom vuxenutbildningen. Direkt kopplad till de nationella reformerna har t.ex. frågan om kursutbud på olika vuxenutbildningsenheter samt innehåll i sammanhållna yrkesutbildningar varit viktig i samband med planering av höstens utbildningar. Vidare måste innehållet i ämnesplaner och kurser konkretiseras, undervisningen anpassas utifrån detta samt nya metoder och verktyg för validering utvecklas. På det lokala planet har det konstaterats ett behov av att utveckla bl.a. arbetet med den individuella studieplanen, kombinationer av olika utbildningsformer såsom yrkesutbildning i kombination med sfi eller annat språkstöd samt formerna för vägledning under pågående studier. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 18(27)

19 Med anledning av förändrade regelverk och lokalt identifierade behov pågår det, utöver det utvecklingsarbete som sker inom respektive enhet och hos de olika utbildningsanordnarna, också arbete kring konsekvenser av den nya vuxenutbildningsförordningen, kursutbud, den individuella studieplanen, vägledning samt yrkesutbildning i kombination med sfi/språkstöd i särskilda arbetsgrupper. Lärlingsutbildning för vuxna Den ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna, som inlämnades till Skolverket i höstas, resulterade i en tilldelning om 71 platser lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning och 16 platser lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Dessa yrkesutbildningar, ska till stor del genomföras på arbetsplats och ger därmed, förutom den formella utbildningen, också värdefulla arbetslivskontakter, som ökar möjligheterna för att man efter utbildningen ska få arbete och kunna bli självförsörjande. Vidare verkar utbildningsformen locka en delvis annan målgrupp än vad de till största delen skolförlagda utbildningarna gör. På så sätt tycks lärlingsutbildningarna kunna bidra till att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Intresset för lärlingsutbildning har varit förhållandevis stort, både från arbetsgivarhåll, d.v.s. möjliga lärlingsplatser, och ur ett sökandeperspektiv. Som ansvariga utbildningsanordnare anlitas kommunens gymnasieskolor. I nuläget pågår utbildningar inom områdena takmontör, industri/cnc, tryckteknik, lastbil-/bussmekaniker, vård och omsorg, bageri samt hästskötare. Planering pågår för ytterligare utbildningsstarter och de tilldelade platserna för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning beräknas utnyttjas under året. Planering pågår också för lärlingsutbildning inom gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda och inom vuxenutbildningsavdelningen har en samordningsfunktion inrättas för arbete med just denna fråga. I samordnarens uppdrag ligger bl.a. att arbeta dels med rekrytering av deltagare, dels att hitta möjliga lärlingsplatser samt att fungera som stöd för skolan som ansvarar för utbildningen. Det är uppenbart att det finns vissa svårigheter i samband med rekryteringen till utbildning och inte minst är frågan om försörjning under studietiden i många fall svårlöst. Med anledning av osäkerhet kring rekryteringen till utbildning är det svårbedömt hur många platser som faktiskt kommer att kunna genomföras under året. Uppföljning och kvalitetsarbete Det är angeläget med ett kvalitets- och uppföljningssystem som effektivt bidrar till att resultat och effekter av de utbildningsinsatser som genomförs tydliggörs. Uppföljningen ska möjliggöra resultatjämförelser över tid men det räcker inte att påvisa eventuella resultatskillnader, utan resultaten och orsakerna till förändringar måste kunna analyseras mer ingående. Analyser och identifierade orsakssamband ska sedan ligga till grund för fortsatt utveckling av verksamheten inom vuxenutbildningen. Det är inte bara resultat i form av t.ex. betygs- och avbrottsstatistik som ska följas upp. Det är lika viktigt att effekterna av utbildningsinsatserna kan påvisas. Det handlar t.ex. om att kunna visa på i vilken omfattning yrkesutbildningar leder till arbete och hur vuxenutbildningen leder vidare till fortsatta studier, men också om hur utbildning kan stärka deltagarna och ge dem bättre förutsättningar för aktiv delaktighet i samhället och demokratiska processer. Med anledning av ovanstående har en personalförstärkning skett inom vuxenutbildningsavdelningen gällande arbetet med kvalitets- och uppföljningsfrågor och samarbetet med avdelningen för ekonomi och kvalitet har utvecklats. Implementering av det för utbildningsförvaltningen gemensamma uppföljningssystemet Qualis pågår. Tillsammans med vuxenutbildningen i övriga kommuner i SSSV-samarbetet (Samverkan Skåne SydVäst) pågår Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 19(27)