Delårsrapport Facknämnder. Utbildningsnämnden

Transkript

1 Delårsrapport Facknämnder Utbildningsnämnden

2 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 2(30)

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljning av målen Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Uppföljning av verksamheten Viktiga händelser Nettokostnadsutveckling Uppföljning av ekonomin Resultaträkning Investeringsram Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Hur ser dialogen med respektive Områdesprogram ut?...30 På vilket sätt har nämnden deltagit i arbetet med Områdesprogrammen för socialt hållbart Malmö? Vilka specifika aktiviteter deltar ni i?...30 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 3(30)

4 Vilka specifika aktiviteter planerar ni att genomföra eller delta i?...30 Hur stora resurser har era insatser i områdesprogrammen tagit i anspråk under 2012?...30 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 4(30)

5 Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 5(30)

6 1 Sammanfattning Arbetet med åtgärder kring skolinspektionens kritikområden samt implementering av ett nytt kvalitetsarbete inom den frivilliga skolformen i Malmö stad har fortsatt. Vid en första jämförelse avseende andelen avgångselever på Malmös kommunala gymnasieskolor med slutbetyg på nationella och specialutformade program kan det konstateras att årets resultat ligger i paritet med föregående läsår. Ett allvarligt och växande problem är de strukturella underskotten på några skolor. På grund av den demografiska utvecklingen, elevernas val av program och den ökande konkurrensen blir antalet elever på några av förvaltningens skolor med yrkesprogram allt färre. Vid slutlig antagning till läsåret 2012/2013 kan det konstateras att denna oroande trend fortsatt. Vid årsskiftet initierades en utredning med uppgift att utreda möjligheten att frigöra gymnasielokaler genom att flytta/koncentrera program med innehållsliga samband till gemensamma lokaler. Allt i syfte att skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Vid juninämnden beslutades att all verksamhet vid Rönnens gymnasium flyttas till Universitetsholmens gymnasium och Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Barn- och fritidsprogrammet flyttas från Heleneholms gymnasium till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium samt en vuxenutbildningssatsning görs vid Norra Sorgenfri gymnasium. Med detta beslut ökar konkurrensfördelarna samt att ökad fyllnadsgrad i lokaler ger samtliga gymnasieskolor som berörs av beslutet möjlighet till en ekonomi i balans. Andelen sökande till de fristående gymnasieskolorna i Malmö har för första gången minskat jämfört med föregående år hade Malmös fristående skolor 48% av förstahandsvalen till nationella program och 2012 är motsvarande siffra 44%. Många fristående har valt att inte starta vissa program och inriktningar och tre fristående gymnasieskolor har valt att inte ta in några elever alls till läsåret 2012/2013. Inom skolsatsning 2012 har fyra gymnasieenheter påbörjat utvecklingsarbeten, i två fall kombinerat med forskningscirklar. Utbildningar påbörjas under hösten. En endagsutbildning för skolledare är genomförd. Vuxenutbildningen är för närvarande inne i en period av förändring. Det handlar bl.a. om att den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning började tillämpas den 1 juli. De förändrade nationella regelverken tillsammans med ett på det lokala planet identifierat behov av utveckling inom vissa områden har inneburit ett omfattande utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen. För en god tillgänglighet och flexibilitet i vuxenutbildningen, och för att i så hög grad som möjligt kunna möta individuella utbildningsbehov, har samverkan mellan olika enheter och utbildningsanordnare samt vuxenutbildningen och andra aktörer förstärkts. Dock kvarstår behov av ytterligare samordning kring kursutbud och kursstarter, inte minst inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, för ett så effektivt resurs- och platsutnyttjande som möjligt. Ung i Sommar har 5199 sökande ca 450 fler än Antalet ungdomar som startat på sin sommarpraktik är ca Antalet inanmälda platser är 2930 varav ca 2500 blivit klara att använda. Resterande är avslagna av fackförbund alternativt indragna på grund av ändrade förhållanden. Helårsprognosen 2012 visar nollresultat. Den kan påverkas av skolornas fortsatta arbete med anpassning, kostnadsutvecklingen för tilläggsbeloppen under hösten, antalet gymnasieelever från Malmö i fristående gymnasieskolor och i annan kommun samt utfallet av Ung i sommar. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 6(30)

7 2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Gymnasieskola Antal sökande till yrkesprogrammen minskar. Inför läsåret 2012/13 är det, enligt förstahandsvalet, endast 34 procent av kommande gymnasieelever som vill gå ett yrkesprogram. Utvecklingen är oroväckande mot bakgrund av att ungdomsarbetslösheten stiger samtidigt som flera branscher har svårigheter att lösa kompetensförsörjningen i pågående generationsväxling. Utbildningsförvaltningen och i synnerhet yrkesgymnasierna arbetar intensivt för att sprida information om och väcka intresse för de möjligheter som finns. En av de viktigaste delarna har varit genomförandet av Yrkes-SM i Malmö i maj Skolungdomar i hela Skåne gavs möjlighet att bekanta sig med olika yrkeskategorier inom teknik, bygg, industri, service med mera. Evenemanget lockade besökare. Även på regional nivå uppmärksammas frågan kring yrkesprogram och då specifikt kring Industritekniska- och Vård- och omsorgsprogrammet där det förstnämnda läggs ner på allt fler skolor. Inom Yrkesintroduktionen, ett av Introduktionsprogrammen, är målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Inom varje yrkesintroduktion förbereds för olika yrkesutgångar eller för att komma in i ett yrke. Kommunala uppföljningsansvaret Den kommunala uppföljningsverksamheten har som mål att fånga upp och erbjuda studier eller annan sysselsättning för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i eller har ett slutbetyg från gymnasieskolan. Praktik för att komma i kontakt med arbetsmarknaden eller hjälp att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen erbjuds. Ungdomsuppföljningen har förstärkts och effektiviserats betydligt på senare år och genom nya metoder lyckas man fånga upp betydligt fler unga som behöver olika insatser för att komma vidare. Vuxenutbildningen Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbildningen har ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning möjlighet att på olika sätt bygga på sin kompetens. Detta har skett dels genom kompletterande utbildning för att bli behörig till högre studier, dels genom kortare yrkesutbildningar med syfte att direkt förbereda för arbete. Tidigare uppföljningar av yrkesvux har visat på att en stor andel av deltagarna inom denna satsning är unga. Detta markerar att intresset för relativt korta utbildningsinsatser med tydlig koppling till arbetsmarknaden lockar ungdomar, som vill skaffa sig en yrkesidentitet. Med anledning av detta har denna typ av utbildningar fortsatt att prioriteras, trots kraftigt minskade, riktade statsbidrag till yrkesvux. Dessutom har lärlingsutbildning för vuxna, en form av yrkesutbildning som till stor del ska genomföras på en arbetsplats och därmed ger viktiga arbetslivskontakter som många ungdomar annars saknar, startats inom ett flertal yrkesområden. Utvecklingsarbete, planering och rekrytering av deltagare pågår också avseende lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna. Dessa lärlingsutbildningarna bedöms kunna ge ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning avsevärt bättre möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. E2C / Second Chance School har fortsatt sin verksamhet för ungdomar år, som på olika Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 7(30)

8 sätt behöver rustas för att kunna komma vidare till högre studier eller arbete. Parallellt med studier arbetar man med ungdomarnas situation som helhet. Studierna, som är individuellt planerade, kan påbörjas och avslutas kontinuerligt under året. Under våren deltog 31 ungdomar i informationsmöten och 25 av dessa påbörjade utbildning. Under perioden januari-augusti avslutade 16 studerande utbildningen. För närvarande finns sammanlagt 41 ungdomar, 16 män och 25 kvinnor, inskrivna i E2C. E2C på Komvux Malmö Södervärn har också arbetat med olika former av internationellt utbyte mellan både studerande och lärare. Tillsammans med motsvarande skolor i Köpenhamn arbetar man med att arrangera Youth Summit och Teacher Meeting september, man deltar i det nordiska nätverket N2C Nordic och kommer, inom ramen för ett ESF-projekt, att medverka i arbetet med att starta upp second chance-skolor i Tjeckien. Studieplanering och tydligt formulerade, individuella syften och mål, är av stor betydelse för ungdomars, såväl som övriga studerandes, motivation för studier. En särskild arbetsgrupp har jobbat med frågan om hur den individuella studieplanen ska utvecklas för att kunna bli ett tydligt stöd i genomförandet av studierna, fördjupas i dialog mellan studerande och lärare samt följa den studerande under hela studietiden. Vid upprättandet av den individuella studieplanen ska hänsyn tas till andra för individen upprättade planer. Utvecklingsarbetet kring den individuella studieplanen har försvårats p.g.a. begränsad funktionalitet i det studerandeadministrativa systemet. Samarbetet mellan ungdomsuppföljningen och vuxenutbildningen ska stärkas för att man på så sätt ska kunna erbjuda ungdomarna fler möjligheter vad gäller aktiviteter och utbildning som kan leda till arbete. Kontaktytorna mellan vuxenutbildningen, vägledningscentrum, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen och andra aktörer förstärks också successivt för att man gemensamt ska kunna stödja ungdomarna på deras väg mot arbete och självförsörjning. Yrkeshögskolan Malmö stad är huvudman för tre pågående Yrkeshögskoleutbildningar. Service Manager 400 yh/poäng på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Redovisningsekonom med Öresundsinriktning 400 Yh/poäng på Malmö Borgarskola, och Tandsköterska 300Yh/poäng på Rönnens gymnasium. Yrkeshögskoleutbildningar är riksrekryterande. Service Manager och Redovisningsekonom startar nya utbildningsomgångar Ht Yrkeshögskolemyndigheten beviljar två utbildningsomgångar vid varje ansökningstillfälle och det ges endast möjlighet att söka en gång per år, i september. I år söker Malmö stad om utbildningsstart för sex olika utbildningar. Två förnyade ansökningar till Redovisningsekonom med Öresundsinriktning, Tandsköterska och nya ansökningar för Gastronomisk Kock, Undersköterska med specialistkompetens i livskvalité och kost inom äldreomsorg och Undersköterska med specialistkompetens inom demensomvårdnad denna tillsammans med Lunds kommun. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen arbetar med olika former av synliggörande av kompetens och möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. En fortsatt satsning på validering och kompletterande utbildning har skett. På initiativ av, och med stöd från, Vägledningscentrum har olika utbildningsanordnare gemensamt utvecklat nya metoder Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 8(30)

9 och verktyg för validering anpassade till de nya ämnesplaner och kurser, som började användas inom vuxenutbildningen fr.o.m. 1 juli Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden, som inte alltid kan mötas. Genom vuxenutbildningsinsatser anpassade efter arbetsmarknadens behov och efterfrågan kan denna så kallade miss-matchning minskas. Vuxenutbildningen har kontinuerlig kontakt med Arbetsförmedlingen och aktuella branscher för att utifrån deras synpunkter kunna anpassa och planera utbildningsinsatserna. Vuxenutbildningsavdelningen har t.ex. tagit initiativ till ett samarbete med vuxenutbildningen i Lund för att få förtydligat vilka kompetenskrav som gäller inom förskola/barnomsorg. Detta har resulterat i möten mellan vuxenutbildningen och företrädare för arbetsgivare i de båda kommunerna och samarbetet och utbytet kommer att fortsätta under hösten. Vuxenutbildningsavdelningen deltar också i regelbundna möten tillsammans med övriga kommuner i sydvästra Skåne för att diskutera hur man gemensamt kan möta kompetens- och utbildningsbehov samt andra frågor som påverkar utvecklingen av vuxenutbildningen. Chefen för vuxenutbildningsavdelningen deltar också i olika grupper inom Kommunförbundet Skåne, som på olika sätt arbetar med frågor som berör utvecklingen av vuxenutbildningen sett ur ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv. Vuxenutbildningsavdelningens engagemang i interregprojektet BMPA (Bättre Möjligheter På Arbetsmarknaden), med syfte att öka samstämmigheten mellan kompetenskrav och utbildning på båda sidorna av Öresund, fortsatte under första halvåret BMPA avslutades sedan vid halvårsskiftet men tack vare projektet har kontakterna mellan utbildningsansvariga och arbetsgivare på båda sidor sundet stärkts och samarbetet kommer att fortsätta. Arbetet med att planera och utveckla lärlingsutbildning för vuxna var intensivt under början av året och under våren påbörjade 49 personer utbildning inom olika yrkesområden. Planeringen har fortsatt för ytterligare starter under andra halvåret. Dessa yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda, bedöms ge personer med en svag koppling till arbetsmarknaden goda möjligheter till att inte bara utbilda sig, utan också etablera viktiga arbetslivskontakter, som kan leda till arbete och självförsörjning. Lärlingsutbildningar riktar sig även till personer med intellektuell funktionsnedsättning och bedöms kunna ge denna grupp avsevärt bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. För det fortsatta utvecklingsarbetet med lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna har en samrådsgrupp med representanter för bl.a. Malmö företagsgrupper, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsanordnare bildats. Under 2011 påbörjades utvecklingen av nya kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi i samarbete mellan vuxenutbildningen, JobbMalmö och olika branscher. Parallelliteten i arbetssättet kan på ett effektivt sätt korta vägen mot arbete och självförsörjning och en särskild arbetsgrupp har bildats för att stödja utvecklingen av ytterligare kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser. Utbildningsförvaltningen har också hos Länsstyrelsen sökt och beviljats medel för ett projekt Samverkan för effektivare yrkes- och språkutbildning: Genom en förstärkt samverkan mellan vuxenutbildningen och JobbMalmö och ett nära samarbete mellan vägledare och arbetsmarknadssekreterare ska kartläggningen av yrkesbakgrund, informationsspridning och rekrytering till olika insatser stärkas. Samtidigt ska målgruppsanpassat utbildningsmaterial utvecklas i samverkan mellan yrkes- och språklärare, arbetsmarknadssekreterare och studie- och yrkesvägledare. Allt syftar till att skapa förutsättningar för att nyanlända på kortast möjliga tid ska kunna tillgodogöra sig sfi-utbildning i kombination med yrkesutbildning. För många personer behövs insatser från flera olika aktörer för att etableringen på arbetsmarknaden ska underlättas. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete har därför Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 9(30)

10 fördjupats, inte bara genom ovan nämnda projekt, och diskussioner förs kring gemensamma modeller och arbetssätt för att möta individens samlade behov av utbildning, arbetsmarknadsinsatser etc. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete kring, och Arbetsförmedlingens engagemang i, planeringen av förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar har utvecklats och rutinerna har gjorts smidigare och effektivare. Såväl förberedande utbildningsinsatser som rekryteringsutbildningar skapar goda förutsättningar för deltagarna att direkt efter insatsen, eller via ytterligare utbildning, få arbete och bli självförsörjande. Vuxenutbildningen deltar också aktivt i samverkan kring etableringen av vissa nyanlända, som Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Utbildningsförvaltningen fortsätter den fördjupade utbildningen i entreprenöriellt lärande som ca 30 lärare från flertalet skolor medverkar i. Dessa medarbetare kommer sedan fungera som processtödjare inom den egna skolan för att sprida arbetssätt och kunskaper kring hur ett entreprenöriellt förhållningssätt kan och bör genomsyra utbildningen. Många skolor har goda kontakter med arbetslivet genom exempelvis branschråd, Ung Företagsamhet samt organisationen Transfer som förmedlar föreläsare från näringsliv till skola. I Skåne är Malmö Borgarskola den främsta Ung Företagsamhet-skolan (UF). Ifjol vann de utmärkelsen bästa UF-skola och i år utvidgar de verksamheten med Ung Företagsamhet från ca 40 till 50 företag. Det innebär att ca 260 elever på Malmö Borgarskola driver företag inom Ung Företagsamhets ramar. Samt att dessa elever har mentorer från näringslivet som extra stöd utöver sina lärare. Följande program erbjuder kurser kopplat till Ung Företagsamhet på Malmö Borgarskola: Ekonomiprogrammet årskurs 2 - kurs entreprenörskap & företagande 100 p Samhällsprogrammet ekonomisk gren årskurs 3 - kurs projektarbete 100 p Handelsprogrammet årskurs 3 - kurs projektarbete 100 p. Gy 11 ger möjligheten att läsa entreprenörskap som individuellt val och i den kursen jobbar ca 25 elever från blandade klasser med att driva företag (UF) på Malmö Borgarskola. På Agnesfrids gymnasium har MTU Motorbranschens Tekniska Utbildning startat med 10 elever. Utbildningen är en profil på Fordon- och Transportprogrammet i nära samarbete med branschen vad gäller innehåll i utbildningen, bilar och utrustning samt praktikplatser. Redan årskurs 1 kommer eleverna att ha två veckors praktik. 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Utbildningsnämnden godkände i augusti Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete och resultatuppföljning, som beskriver arbetet kring ökad måluppfyllelse. Elevens måluppfyllelse av de nationella målen är det centrala för alla insatser och enheter på utbildningsförvaltningen. Qualis, heter det gemensamma kvalitetssystemet och verktyget förvaltningen valt att använda i Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 10(30)

11 det nya systematiska kvalitetsarbetet. Systemet bygger på självvärdering där skolan identifierar vad man uppnått och vad som behöver vidareutvecklas. Skolor ges möjlighet att externgranskas för att ytterligare förbättra verksamheten och måluppfyllelsen. Qualis tar fasta på styrdokumenten och de huvudprocesser som genomlyses är trygghet och trivsel, elevernas ansvar för sitt eget lärande, arbetssätt och lärarroll, kunskaper och färdigheter och delaktighet. Sommarskola Sommarskolan erbjuder under två veckor de gymnasieelever som inte uppnått målen för en kurs och därmed inte erhållit godkänt betyg möjlighet att få undervisning, stöd och hjälp med sina studier under sommaren för att efter prövning kunna få ett högre betyg. Vidare ska elever inom språkintroduktionen få möjlighet att studera svenska under sommarlovet för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska. Följande kurser genomfördes: grundskolekurser i engelska (EN), matematik (MA), svenska (SV) och svenska, andraspråk (SVA) och hem- och konsumentkunskap (HKK) gymnasiekurser i engelska (Engelska A, Engelska 5), svenska (Svenska A, Svenska 1), svenska som andraspråk (Svenska som andraspråk A, Svenska som andraspråk 1) och matematik (Matematik A, Matematik 1a, Matematik 1b, Matematik B). Totalt var det 242 kursdeltagare, där 70 deltog i grundskolekurserna och 172 deltog i gymnasiekurserna. Totalt blev 34,3 % av kursdeltagarna godkända i grundskolekurserna. Av de 37 flickor som deltog var det 27 %, som blev godkända och av de 33 pojkar som deltog var det 42,2 %, som blev godkända. Totalt blev 66,9 % av kursdeltagarna godkända i gymnasiekurserna. Av de 105 flickor som deltog var det 65,7 % som blev godkända och av de 67 pojkar som deltog var det 68,7 % som blev godkända. Skolsatsning 2012 Under hösten påbörjas insatser i syfte att öka kvaliteten i det språkutvecklande arbetet. Utbildning för skolledare är genomförd med deltagare från 7 gymnasieenheter. Syftet med denna var att säkerställa skolledarnas insikt i gällande lagstiftning och styrdokument avseende studiehandledning, ämnena svenska och svenska som andra språk. Utbildning för lärare har lockat lärare till två kurser. "Vägar till skolframgång - språk,text och lärande i ett mångfaldsperspektiv" har tre skolor anmält lärare till. Den ska utveckla spetskompetens inom språkutvecklande ämnesundervisning för nyckelpersoner som ska stödja det lokala utvecklingsarbetet inom skolan. Den andra kursen som lockat deltagare är "Bedömning i praktiken". Två skolor finns representerade. Även denna utbildning ger skolorna möjlighet att använda dessa nyckelpersoner för det interna utvecklingsarbetet. Två skolor startar forskningscirklar. Den ena har målet att stärka elevernas inflytande i sitt lärande. Detta kopplas mot formativ bedömning. Den andra har fokus på språkutvecklande ämnesundervisning. Två skolor avser att arbeta med internt utvecklingsarbete med stöd från interna och externa processtödjare. En forskarutbildad lärare arbetar 40% som förvaltningens processtödjare och ska vara ett stöd för skolornas inre arbete. Genussatsningen med genuspiloter kommer att förstärkas genom ett projekt tillsammans med Skolverket. Syftet är att arbeta med läsning och skrivning. Avsikten är att alla skolor ska vara delaktiga i detta arbete. Arbetet börjar i september. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 11(30)

12 Ny ansökan från skolorna ska vara inne den 15 november för Förändringen av elevernas måluppfyllelse Skolverket har i nuläget inte publicerat statistik för läsåret 2011/2012. Vid en första jämförelse avseende andelen avgångselever på Malmös kommunala gymnasieskolor med slutbetyg på nationella och specialutformade program kan det konstateras att årets resultat ligger i paritet med föregående läsår. 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Den årliga elevenkäten omarbetas och kommer att genomföras under hösten. Enkäten går ut till alla elever i årskurs 2 och omarbetningen gör att enkäten svarar mot kraven i den nya skollagen och på ett mer allsidigt sätt belyser elevens upplevelse av sin skolgång. Skolorna arbetar på olika sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö och erbjuda utmaningar till eleverna. IT-pedagogik, omvärldskontakter och tematiska arbetssätt är viktiga beståndsdelar. Interreg-projektet Preventing dropout engagerar lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolledare från Malmö Borgarskola, Malmö latinskola, Rönnens gymnasium, Norra Sorgenfri gymnasium, Universitetsholmens gymnasium för att gemensamt hitta och pröva metoder för att förhindra avhopp från gymnasieskolan. Samarbetet är i form av forskningscirklar och nätverk med inriktningar som; Svenska/Danska som andraspråk Klassrumskultur, trivsel och lärande Dropout versus Pushout, vad är inkluderande undervisning? Kan fysisk aktivitet stimulera lärande? Andelen behöriga lärare på svenska gymnasieskolor är 75%. Utbildningsförvaltningens teoretiska program har mellan 98 och 100% behöriga lärare på sina skolor. För yrkesprogrammen ligger behörigheten mellan 67 och 98%. Endast två skolor har en behörighet understigande 75%. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Trygghet och trivsel utvärderas i den nya elevenkäten som genomförs september/oktober 2012, se ovan Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsförvaltningen genomför "Det komplexa genuspusslet", en kompetensutvecklingsinsats i genuspedagogik för personal i den pedagogiska verksamheten. Cirka tre medarbetare från varje enhet deltar i utbildningen som leds av förvaltningens genuspedagoger och som omfattar sex halvdagar och ett internat. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 12(30)

13 2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Utbildningsnämnden Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under tertial Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under tertial Skolor totalt (utbildningsnämnd en) Ingen av utbildningsnämndens verksamheter har genomfört ett utvecklingsarbete enligt definitionen "ett dokumenterat genuspedagogiskt utvecklingsarbete i minst en månad där minst hälften av medarbetarna varit involverade". Genuspilotutbildning är påbörjad och åtminstonde 30 lärare från våra skolor bedöms komma att delta.genuspiloterna ska vara processtödjare för det interna utvecklingsarbetet på skolorna. Nämndens genussatsning består av två delar. Först utbildas genuspiloter, därefter ska dessa arbeta, med hjälp av handledning och nätverkskontakter, för att implementera ett genusmedvetet arbetssätt på respektive enhet. Det är således först i fas två som utbildningsnämnden uppfyller definitionen. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet För att integrera jämställdhetsperspektivet ytterligare i förvaltningens verksamhet, fokuserar 2012 års jämställdhetsplan på att konkretisera stödet till chefer inom jämställdhetsintegrering. Utöver särskilt fokus på rekrytering och löneöversyn, praktiserar en genusstudent på avdelningarna HR och Ekonomi och Kvalitet, med uppdrag att stärka jämställdhetsintegrering ur fler perspektiv och ansvarsområden som ligger inom förvaltningens uppdrag, dvs både ur medarbetare/chefsperspektiv och ur verksamhetssynpunkt Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Skolresultat Attitydundersökningar i skolan Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland Ja Ja Ja Ja x x x x x Ja i delårsrappo rt Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 13(30)

14 Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda Ja Ja i delårsrappo rt Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsnämnden har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, ickekommersiell, och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsnämnden upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig till skolans egna elever. Nya Malmö latinskola kommer år 2013 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. Inom Gymnasiesärskolan finns verksamhet med benämning hemvist. Detta är en LSS (lagen om särskilt stöd)-insats som kan ansökas av förälder som har funktionshindrade barn/ungdomar. Hemvister eller korttids tillsyn som det heter i lagtexten brukar träda in vid års ålder då eleverna blir för "gamla " för fritidshem, men tillsynsbehovet kvarstår i december tog man ett beslut i Malmö att hemvisterna skulle finnas i direkt anslutning till elevernas skolgång. Detta innebar att utbildningsförvaltningen anordnar hemvister vid sina gymnasiesärskolor. Hemvister uppfyller dock inte definitionen då verksamheten inte är öppen för alla Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 aug apr 2012 Antal mötesplatser Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 jul mar dec dec 2010 Utbildningsnämnden 20,4 % 20,9 % 20,6 % 19,8 % Malmö stad 28,7 % 28,5 % 28,1 % 27,3 % Avstämningssiffrorna visar en mindre nedgång i andelen medarbetare med utländsk bakgrund. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 14(30)

15 Arbetet med att förbättra och utveckla rekryteringsvägar och metoder fortsätter. Syftet är att öka rekryteringsbasen genom att fler ska tilltalas av att arbeta inom utbildningsförvaltningen. Detta görs bland annat genom att granska och stödja chefer att skapa bättre annonser, kartlägga och värdera vilka rekryteringsforum som kan vara lämpliga för förvaltningen allt i syfte att välkomna sökande med olika livserfarenheter och bakgrund att söka till utbildningsförvaltningen. Den externa rekryteringen är fortsatt begränsad, därav ingen större förändring i andelen medarbetare med utländsk bakgrund under månaderna som är kvar av Det är viktigt att den negativa utvecklingen det senaste kvartalet inte fortgår. Inför 2013 kommer största delen av tillsättning av tjänster att ske internt, till följd av att Nya Malmö latin rekryterar internt inom förvaltningen. Andel medarbetare med utländsk bakgrund fördelat på kvinnor och män 31 jul mar dec dec 2010 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män UN 19,9 % 21,3 % 19,9 % 22,4 % 20,0 % 21,6 % 2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Arbetet med att minska timavlönade inom utbildningsförvaltningen bygger på en ökad grundbemanning inom enheterna och att man till vissa delar tar ett utökat ansvar inom grupper/arbetslag vid kortare frånvarotillfällen. Andelen timavlönade inom utbildningsnämnden ses kontinuerligt över under Av dessa siffror framgår att antalet timmar ökat något för att sedan minska igen under juli. Med anledning av att flera enheter har bytt lokaler har tillfällig arbetskraft anlitats. Under hösten kommer arbetet med uppföljning och analys att fortsätta Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter 1 jun maj mar feb 2012 Utbildningsnämnden 32 % (25 %) 34 % I den tidigare mätningen är Selecta och Jede med som leverantörer. Dessa leverantörer är i den senaste mätningen inte med då de ej längre ingår i Malmö stads upphandlande avtal och redovisas inte i den senaste periodens mätvärde på 25 %. Inköpen hos dessa två leverantörer under föregående period motsvarar ca 7 %. För att erhålla ett Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 15(30)

16 jämförbart värde har det senaste mätvärdet ökats med motsvarande. Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor 1 jun maj mar feb 2012 Utbildningsnämnden 74 % 46 % Sedan föregående mätning har utbildningsförvaltningens andel av etiskt certifierade varor ökat med 28 procentenheter och ligger klart över snittet för Malmö stad. Dessvärre har inköpen av ekologiska livsmedel minskat med ca 2 procentenheter. En analys skall göras under hösten, som kommer att återkopplas till skolorna. Utbildningsförvaltningens miljösamordnare hade i mars 2012 en nätverksträff med enheternas miljöombud. På träffen informerade miljösamordnare om vad som gäller för inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter. Det kommer även att anordnas en informations/utbildningsträff för alla enheternas inköpare. Fokus kommer att ligga på hur vi ökar utbildningsförvaltningens ekologiska och etiskt certifierade inköp. Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 16(30)

17 3 Uppföljning av verksamheten 3.1 Viktiga händelser LOKALER OCH UTRUSTNING En andra etapp av arbetena med att färdigställa den yttre miljön vid Pauli gymnasium har genomförts under sommaren Utbildningsförvaltningen centrala kansli har i månadsskiftet juli/augusti flyttat från Ledebursgatan 5 till nya lokaler på Storgatan 20. Gymnasiesärskolans verksamheter på Parkskolan, Tuborgsgatan 2, Universitetsholmens gymnasium och Fredsgatan 11 har under sommaren samlokaliseras till nya lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium. Utbildningsnämnden har beslutat att flytta verksamheterna vid Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet till Malmö latinskola. Lokalerna på Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet kommer att lämnas kontraktsenligt. Om- och tillbyggnaden av Malmö latinskola har påbörjats. Stadsfastigheter har meddelat att byggnationen är försenad och kommer att färdigställas under senhösten Utbildningsnämnden har beslutat att flytta Vård och omsorgsprogrammet vid Rönnens gymnasium till Universitetsholmens gymnasium HT -13 och planering pågår för en anpassning av lokalerna för denna överflyttning. Utbildningsnämnden har även beslutat att flytta Barn och fritidsprogrammet vid Heleneholms gymnasium till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium HT -13 och planering pågår för en anpassning av lokalerna för denna överflyttning. GYMNASIESKOLAN Nationella program Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan GY 11. De tidigare programmen ersätts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Utbildningsnämnden fattade i juni 2012 beslut om den slutliga platsorganisationen inför höstterminen 2012 baserat på elevernas ansökan och den programorganisation som beslutades under augusti Det slutliga antagningsresultatet visar att andelen sökande till de kommunala skolornas nationella program är jämförbart med 2011 års nivå trots en elevminskning. Andelen sökande till högskoleförberedande program är fortsatt stort på yrkesprogrammens bekostnad. En stor andel av de sökande till yrkesprogrammen är dessutom obehöriga vilket ökar behovet av platser inom introduktionsprogrammen. Inför hösten 2012 är samverkansavtalet om Fritt sök inom Skåne utökat till att även gälla västra Blekinge, dvs alla kommuner i Blekinge utom Karlskrona. Efter den slutliga antagningen kan det konstateras att det har gett en elev extra till Malmö. Det nya avtalet har störst betydelse för de kommuner som angränsar till Blekinge. Andelen sökande till de fristående skolorna i Malmö har för första gången minskat jämfört med Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 17(30)

18 föregående år hade Malmös fristående skolor 48% av förstahandsvalen till nationella program och 2012 har det minskat till 44%. Många fristående skolor har efterhand meddelat vilka program och inriktningar som inte startar hösten Tre fristående skolor har valt att inte ta in några elever alls Av 1697 slutligt antagna på nationellt program i Malmö var 1248 från Malmö och 449 från annan kommun. Av 1610 slutligt antagna på Fristående skolas nationella program i Malmö var 1031 från Malmö och 579 från annan kommun. Utbildningsförvaltningen har utifrån de sökandes val av utbildning beslutat den preliminära organisationen för den kommunala gymnasieskolan läsåret 2013/14. Introduktionsprogram Ansökan till introduktionsprogrammen inom GY11 görs på samma sätt som till de nationella programmen. Ur planeringssynpunkt är det dock stor skillnad då det på tre av introduktionsprogrammen ska utformas en individuell studieplan utifrån elevens behov. Detta ställer stort krav på vägledning och pedagogiskt överlämnande från elevens skola. Antagningen och den mottagande gymnasieskolan kan inte heller fastställa organisationen och elevernas studieplan förrän eleven fått sitt slutbetyg i juni. Till de introduktionsprogram där antagning görs på betyg för behöriga elever finns bättre planeringsmöjligheter då det kan fastställas en studieplan för samtliga elever, vilken senare kan individualiseras till viss del. Inför andra året med introduktionsprogram har vissa justeringar i utbud gjorts för att ytterligare motsvara de behov som de obehöriga eleverna har. Många elever har dessutom erbjudits en längre studieplan på sitt introduktionsprogram istället för att behöva söka om igen. Efter den slutliga antagningen har 1055 elever fått plats på ett introduktionsprogram varav 131 på fristående skola enligt följande fördelning: Preparandutbildning 116 Programinriktat individuellt val 273 Yrkesintroduktion 210 Språkintroduktion 247 Individuellt alternativ 209 Idrottsgymnasier I GY11 ändrades strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Malmö fick tillstånd till två Riksidrottsgymnasier och 13 Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Inför hösten 2012 har Malmö fått tillstånd för ytterligare två idrotter. Det finns många sökande till idrotterna, de flesta från Skåne. Det kan dock konstateras att den nya reformen med kvalitetssäkrade Nationella idrottsutbildningar inte står öppen för alla elever eftersom de endast kan tas emot i mån av plats om det inte finns samverkansavtal. Detta har uppmärksammats av idrottsrörelsen och SKL och ett avtalsförfarande för NIU har tagits fram. Utbildningsförvaltningen tecknar endast avtal om det gäller en idrott som inte erbjuds som NIU eller Riksidrott till den sökande i dennes samverkansområde. Detta för att inte tränga ut egna elever. Verksamheten på Swedbank Stadion består av fyra program. Inför hösten 2012 har verksamheten Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 18(30)

19 utökats med en klass och nya lokaler för att möta det ökade elevantalet. Kommunala uppföljningsansvaret Arbetet kring det Individuella programmet/introduktionsprogram är sedan 2008 ett samarbete mellan Gymnasieantagningen och Vägledningscentrum. Gymnasieantagningen ansvarar främst för registerhållning och kontakter med gymnasieskolor för att fånga elever som hoppar av och kontakter med andra myndigheter såsom t ex Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. Genom den gemensamma elevdatabasen i Skåne för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor har uppföljningsverksamheten fått ett mer kraftfullt instrument då uppgifter om folkbokföring via Skatteverket och uppgifter om slutbetyg via VHS finns tillgängliga på ett sätt som vi först under vintern 2011 fått i Malmö stad. Vägledningscentrum kontaktar elever, bistår med vägledning till studier eller praktik och uppföljning av dessa elevers verksamhet. Sedan hösten 2010 har insatserna intensifierats genom Malmö stads ungdomssatsning med Uppsökande verksamhet vid Vägledningscentrum. Den 15 juni 2012 fanns 82 elever i praktik via Uppföljningsverksamheten. 867 ungdomar har avskrivits från uppföljningen sedan läsårsstarten på grund av att de blivit 20 år, fått slutbetyg eller flyttat från kommunen. I övrigt har ungdomarna fördelat sig enligt nedanstående tabell under vårterminen Vid läsårsstart ökar antalet åter. Ungdomar inom uppföljningsansvaret: 15-jan 15-feb 15-mar 15-apr 15-maj 15-jun Med känd aktivitet Utan känd aktivitet Totalt: Elevadministrativt system 1 april 2011 tecknades avtal om nytt elevadministrativt system i Malmö. Gymnasieskolan var första verksamhet i det nya systemet med driftsättning i mitten av augusti och därefter följde vuxenutbildningen under hösten. Det var ett oerhört tidspressat införande och även om det prioriterades högt återstår mycket arbete under 2012 för att kvalitetssäkra användandet av systemet. Struktur för systemstöd, fortbildning och driftsättning av analysverktyg pågår och kommer att arbetas med under hela Effekterna bör bli rationell administration och säkrare underlag för uppföljning av både ekonomi, kvalitet och resultat. VUXENUTBILDNINGEN Prioriteringar inom vuxenutbildningen Med anledning av kraftigt minskade statsbidrag för yrkesvux jämfört med 2011 gjordes inför 2012 väsentliga minskningar i de sammantagna, planerade utbildningsvolymerna. Då efterfrågan på rättighetslagstiftad utbildning, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå, bedömdes ligga på ungefär samma nivå som tidigare gjordes de största förändringarna inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Trots volymminskningar har utbildningsutbudet kunnat Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 19(30)

20 utvecklas genom nya avtal med externa utbildningsanordnare. En strävan har varit att erbjuda en stor bredd på utbudet men med begränsat antal platser inom varje utbildningsområde. För en god tillgänglighet och flexibilitet i vuxenutbildningen, och för att i så hög grad som möjligt kunna möta individuella utbildningsbehov, har samverkan mellan olika enheter och utbildningsanordnare samt vuxenutbildningen och andra aktörer förstärkts. Dock kvarstår behov av ytterligare samordning kring kursutbud och kursstarter, inte minst inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, för ett så effektivt resurs- och platsutnyttjande som möjligt. I arbetet för en ökad samordning har utförande enheter, avdelningen för antagning och planering samt vuxenutbildningsavdelningen involverats och nya mötesforum skapats. Reformer och utvecklingsarbete Vuxenutbildningen är för tillfället inne i en tid starkt präglad av en rad olika reformer. 1 juli 2011 förändrades mycket av regelverket inom gymnasieskolan genom Gy11 och ett år senare skedde motsvarande förändringar inom vuxenutbildningen genom Vux12. Reformerna omfattar bl.a. tillämpning av den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning, nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala och nya betygskriterier. De förändrade nationella regelverken tillsammans med ett på det lokala planet identifierat behov av utveckling inom vissa områden har inneburit ett omfattande utvecklingsarbete inom vuxenutbildningen. Direkt kopplad till de nationella reformerna har t.ex. frågan om kursutbud på olika vuxenutbildningsenheter samt innehåll i sammanhållna yrkesutbildningar varit viktig i samband med planering av höstens utbildningar. Vidare har innehållet i ämnesplaner och kurser konkretiseras, undervisningen anpassats utifrån detta samt nya metoder och verktyg för validering utvecklats. På det lokala planet har det konstaterats ett behov av att utveckla bl.a. arbetet med den individuella studieplanen, kombinationer av olika utbildningsformer såsom yrkesutbildning i kombination med sfi eller annat språkstöd samt formerna för vägledning under pågående studier. Olika arbetsgrupper och nya mötesforum har bildats och arbetat med reform- och utvecklingsarbete, vilket fortsätter under hösten. Lärlingsutbildning för vuxna Den ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna, som inlämnades till Skolverket inför 2012, resulterade i en tilldelning om 71 platser lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och 16 platser lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna. Dessa yrkesutbildningar, ska till stor del genomföras på arbetsplats och ger därmed, förutom den formella utbildningen, också värdefulla arbetslivskontakter, som ökar möjligheterna för att man efter utbildningen ska få arbete och kunna bli självförsörjande. Vidare verkar utbildningsformen locka en delvis annan målgrupp än vad de till största delen skolförlagda utbildningarna gör. På så sätt tycks lärlingsutbildningarna kunna bidra till att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Intresset för lärlingsutbildning har varit förhållandevis stort, både från arbetsgivarhåll, d.v.s. möjliga lärlingsplatser, och ur ett sökandeperspektiv. Som ansvariga utbildningsanordnare anlitas kommunens gymnasieskolor. I nuläget pågår utbildningar inom områdena takmontör, svets/industri, tryckteknik, lastbil-/bussmekaniker, vård och omsorg, bageri samt hästskötare och under första halvåret påbörjade totalt 49 personer, 21 kvinnor och 28 män, lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Inför hösten har nya starter planerats och de tilldelade platserna för lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå beräknas utnyttjas under året. Arbetet med lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna har intensifierats under andra Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 20(30)

21 tertialet. Inom vuxenutbildningsavdelningen finns en särskild samordningsfunktion för arbete med just denna fråga. I samordnarens uppdrag ligger bl.a. att arbeta dels med rekrytering av deltagare, dels att hitta möjliga lärlingsplatser samt att fungera som stöd för skolan som ansvarar för utbildningen. För det fortsatta utvecklingsarbetet med lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna har också en samrådsgrupp med representanter för bl.a. Malmö företagsgrupper, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsanordnare bildats. Det har funnits vissa svårigheter i samband med rekryteringen till lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna, och inte minst har frågan om försörjning under studietiden i många fall varit svårlöst, men på senare tid har intresset ökat. T.o.m 31 augusti har 12 ansökningar till lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna inkommit, en person har hunnit påbörja utbildning och en sökande visade sig inte tillhöra utbildningens målgrupp. Viss osäkerhet kring rekryteringen till utbildning gör det svårbedömt hur många platser som faktiskt kommer att kunna genomföras under året. Uppföljning och kvalitetsarbete Det är angeläget med ett kvalitets- och uppföljningssystem som effektivt bidrar till att resultat och effekter av de utbildningsinsatser som genomförs tydliggörs. Uppföljningen ska möjliggöra resultatjämförelser över tid men det räcker inte att påvisa eventuella resultatskillnader, utan resultaten och orsakerna till förändringar måste kunna analyseras mer ingående. Analyser och identifierade orsakssamband ska sedan ligga till grund för fortsatt utveckling av verksamheten inom vuxenutbildningen. Det är inte bara resultat i form av t.ex. betygs- och avbrottsstatistik som ska följas upp. Det är lika viktigt att effekterna av utbildningsinsatserna kan påvisas. Det handlar t.ex. om att kunna visa på i vilken omfattning yrkesutbildningar leder till arbete och hur vuxenutbildningen leder vidare till fortsatta studier, men också om hur utbildning kan stärka deltagarna och ge dem bättre förutsättningar för aktiv delaktighet i samhället och demokratiska processer. Med anledning av ovanstående har en personalförstärkning skett inom vuxenutbildningsavdelningen gällande arbetet med kvalitets- och uppföljningsfrågor och samarbetet med avdelningen för ekonomi och kvalitet har utvecklats. Implementering av det för utbildningsförvaltningen gemensamma uppföljningssystemet Qualis pågår. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet planeras också en omfattande avbrottsanalys samt processutvärdering för att synliggöra och analysera resultatet av vuxenutbildningen. Vuxenutbildningsavdelningen genomför kontinuerliga kvalitets- och uppföljningsmöten med utbildningsanordnarna, som en central del i arbetet med att anpassa och utveckla utbildningarna efter de studerandes krav och behov samt gällande styrdokument. Tillsammans med vuxenutbildningen i övriga kommuner i SSSV-samarbetet (Samverkan Skåne SydVäst) pågår också planering för en omfattande effektstudie, genom vilken studerande inom kommunal vuxenutbildning ska följas upp ca 6-12 månader efter avslutade studier, för att bl.a. undersöka vilka effekter vuxenutbildningen har haft för deltagarnas sysselsättning. Effektstudien kommer att genomföras under hösten. Central antagning till vuxenutbildningen Inför intagning till kommunal vuxenutbildning med start fr.o.m. januari 2012 gjordes förändringar i delegationsordningen och ansvaret för intagningen flyttades över från respektive enhet till den förvaltningscentrala avdelningen för antagning och planering. Beredningen av ansökningar fick ligga kvar på vägledningscentrum som tidigare. Förändringen av intagningsorganisationen sammanföll med implementeringen av ett nytt elevadministrativt system samt en övergång till att nästan uteslutande använda webbansökan till Utbildningsnämnden, Delårsrapport Facknämnder 21(30)