NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter

Transkript

1 NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter Örebro Januari 2011 Lars Werner Flera olika riksdagsbeslut Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år Bidrag fristående skolor Ramar ny gymnasieskola Ny betygsskala Obligatorisk rektorsutbildning Nya skollagen Betyg från årskurs 6 På gång (bl.a.) Nya skolformsförordningar (Regeringen) Nya läroplaner (Regeringen) Kurs- och ämnesplaner (Regeringen och Skolverket) Lärarlegitimation (Riksdagen) Skollagen Grundläggande förändringar Klar skillnad mellan utbildning och annan verksamhet Enhetliga regler oberoende av skolform och typ av huvudman Förskolan blir egen skolform Skolk i betygen (Regeringen) Spetsutbildning i grundskolan (Regeringen) 1

2 Skolformsövergripande Organisation Generell beslutanderätt för rektor med viss möjlighet delegera denna; + förskolechef + fler beslut + den egna enhetens inre organisation Tydligare krav på: - Elevhälsa - SYV - Skolbibliotek Skolformsövergripande Elevernas utveckling mot målen Utförligare om rätten till särskilt stöd: - Utredning - Beslut om åtgärdsprogram; ~ analys av behov ~ åtgärder ~ uppföljning och utvärdering - Överklagande Skolformsövergripande Kvalitet och inflytande Krav på systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete på huvudmanna- och enhetsnivå. Ska dokumenteras. Möjligt ha lokala styrelser Forum för samråd Skolformsövergripande Trygghet och studiero Alla elever ska garanteras trygghet och studiero Kvarsittning, även före Skriftlig varning Tillfällig omplacering (annan grupp eller skolenhet) Avstängning i grundskolan Ökade möjligheter stänga av från praktiska inslag i frivilliga skolformer 2

3 Skolformsövergripande Skolplikten Förlängd skolplikt i vissa fall Svårare bli befriad Svårare få fullgöra på annat sätt Info om skolk till v-havare samma dag Autism ej grund för särskola Krav på fyra utredningar för särskola Skolformsövergripande Övrigt Skarpare tillsyn Ökade möjligheter överklaga Talerätt för 16-åringar Överlämnande av betygshandlingar Förskolan Bara förskolan; inte övrig förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Ej nattis Redan beslutat: - Hemkommun - Bidrag - Mottagande i annan kommun - Allmän förskola från 3 år Uppflyttat: - Utvecklingssamtal - Särskilt stöd - Modersmålsstöd Förskoleklassen Hemkommunen Grundskolans mottaganderegler Utvecklingssamtal Modersmålsstöd Alltid Skolinspektionen som godkänner fristående 3

4 Fritidshemmet Ingen skolform komplement Rätten kopplas till läsåret Skolkommunen ska erbjuda alla sina elever Fristående skola får erbjuda sina elever annars hemkommunen Grundskolan Timplan och nationella kursplaner ska gälla för alla huvudmän oftast Tester och prov för antagning förbjuds oftast Avgifter för skolresor m.m. tillåts med villkor Öppenhetskravet för fristående skolor anpassas till nya bidragsreglerna Uppflyttat: Utvecklingssamtal, IUP, betyg, m.m. Grundskolan Skolskjuts Grundregeln samma som i dag: - i hemkommunen - om behövs - om inte väljer skola - även vid växelvis boende Utan organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser: - valt annan kommunal skola oberoende av kommun - valt fristående skola i hemkommunen Jämföra med om eleven inte valt alls Alltid hemkommunens ansvar Grundsärskolan Autism ej egen grund för placering Träningsskolan blir inriktning Fyra olika utredningar + samråd Försvagad vetorätt Större möjligheter anpassa utbildningen (blanda) Samma som grundskolan: - placering på skolenhet - mottagande i annan kommun - rätt gå kvar - interkommunal ersättning 4

5 Gymnasieskolan Nytt i skollagen Närvaroskyldighet Info om skolk till v-havare samma dag Samma avgiftsregel för skolresor som för grundskolan (frivillig + självkostnad) Behörighetskrav för yrkesprogrammen Nytt kapitel om introduktionsprogram Behörighetskrav till nationella program Högskoleförberedande program: - Godkänt i svenska, engelska och matematik. - Godkänt i minst ytterligare nio ämnen. - Ventil i engelska. Yrkesprogrammen: - Godkänt i svenska, engelska och matematik. - Godkänt i minst ytterligare fem ämnen. - Ventil i engelska. Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Gymnasiereformen Oförändrat Treårig, kursutformad utbildning med kursbetyg som bygger på grundskolan Hemkommunernas ansvar och landstingens roll Mottagandereglerna; första- och andrahandsmottagning, frisök och riksrekrytering Urvalsreglerna 5

6 Gymnasiereformen Grundläggande nyheter Ny programstruktur; bara nationella program och introduktionsprogram Nationella program kan bestå av nationella inriktningar eller särskilda varianter Uppdelningen Yrkesprogram Högskoleförberedande program Nya behörighetskrav Examen Lärlingsutbildningen Särskilda varianter - Kvalitetssäkrade och godkända av Skolverket. - För att möta efterfrågan lokalt eller regionalt. - Om behovet av avsteg är större än vad som rimligtvis kan tillgodoses inom ramen för de nationella inriktningarna och/eller programfördjupningen. - Möjlighet till särskilda förkunskapskrav och färdighetsprov. - Tidsbegränsade beslut: 6 år. - Interkommunala ersättningen fastställs Avvikelse i samband med riksrekrytering Får avvika från de nationella programmen vad gäller struktur, innehåll och examensmål. Pprövas och godkänns av Skolverket. Utbildningar motiverade av ett nationelltbehov. Spetsutbildningar inom idrott och estetik. Spetsutbildning inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Möjlighet till särskilda förkunskapskrav och färdighetsprov. Tidsbegränsade beslut: 6 år. Interkommunala ersättningen fastställs. Nya kurser Kan initieras men kvalitetssäkras genom att prövas och fastställas av Skolverket. Lokalt beslutade kurser och inriktningar försvinner. 6

7 Gymnasiesärskolan Autism bort som egen grund Ansökan till hemkommunen Fyra utredningar alt. grundsärskola Hemkommunen prövar behörighet Huvudmannen avgör typ av program Rektor bestämmer vilket program Närvaroskyldighet + information hem Möjligt läsa gymnasiekurser Mottagande i annan kommun, interkommunal ersättning och skolskjuts anpassas till övriga skolformer Kommunal vuxenutbildning Individuella studieplaner Gymnasial nivå: Rätt till kompletterande utbildning för den med yrkesexamen Måste sakna kunskaper Skyldighet åta sig kostnaderna om särskilda skäl överklagbart Nya betygsskalan Särskild utbildning för vuxna Individuella studieplaner Nya betygsskalan A-E Utbildning i svenska för invandrare Individuella studieplaner Nya betygsskalan A-F Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion 7

8 Gemensamma regler Avslutat grundskoleutbildning e. motsv. Påbörjas fram t.o.m. 1/7 det år fyller 20 år Inte gått igenom nationellt program Heltidsstudier Följa plan fastställd av huvudmannen Individuell studieplan för alla Rätt fullfölja enligt planen (Aldrig läsa godkända grundskoleämnen) PREPARANDUTBILDNING Syfte Sakna de godkända betyg som krävs för behörighet till nationella program Utformas för en enskild elev (Ej godkända grundskoleämnen som behövs för behörighet + andra grundskoleämnen + vissa gy-kurser) Pågå högst ett år om inte synnerliga skäl Preparandutbildning Kommuner: Hemkommunen ansvarar för erbjuds Får ta emot behörig från annan kommun IKE: Ö-kommelse, alt. vad kostar i h-kom. Fristående: Får anordnas av den som har nat. prog. Inte skyldig ta emot H-kom. skyldig betala bidrag vanliga reglerna PROGRAMINRIKTAT INDIVIDUELLT VAL Syfte Får anordnas av den huvudman som har det nationella programmet Utformas för en grupp elever (Vanliga urvalsregler) Ej behöriga för yrkesprogram Godkänt i Sv + Eng eller Ma + 4 ämnen Ansökan till hemkommunen Anordnande huvudman prövar behörighet och mottagande får överklagas 8

9 Programinriktat individuellt val Kommuner: Kan erbjudas genom samverkansavtal Första- och andrahandsmottagning frisök IKE: som nat. progr. + stödersättning 1 år Fristående skolor: Skyldig ta emot alla behöriga Bidrag: som nat. progr. + stödersättning 1 år YRKESINTRODUKTION Syfte Obehöriga för yrkesprogram undantag vid synnerliga skäl Får ej behöva språkintroduktion Utformas för grupp eller enskild elev Om grupp: Ansökan till hemkommunen Anordnande huvudman prövar behörighet och mottagande får överklagas (Vanliga urvalsregler) Yrkesintroduktion Kommuner Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga i kommunen erbjuds För en grupp elever: Kan erbjudas genom samverkansavtal Skyldig ta emot alla behöriga i kommunen och samverkansområdet. Får ta emot från andra kommuner. Inget om IKE För enskild elev: Får ta emot behörig från annan kommun. Inget om IKE Yrkesintroduktion Fristående skolor Får anordnas om har yrkesprogram Skyldig ta emot bara om kommit överens med hemkommunen om bidrag 9

10 INDIVIDUELLT ALTERNATIV Syfte Obehöriga för yrkesprogram undantag vid synnerliga skäl Får ej behöva språkintroduktion Utformas för en enskild elev. Utifrån elevens behov och förutsättningar Individuellt alternativ Kommuner: Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga i kommunen erbjuds Får ta emot behörig från annan kommun. Inget om IKE Fristående skolor: Får anordnas om har nationellt program Skyldig ta emot bara om kommit överens med hemkommunen om bidrag SPRÅKINTRODUKTION Syfte Ej behöriga för yrkesprogram Nyligen anlända som behöver en utbildning med tyngdpunkt i svenska språket Utformas för en enskild elev Språkintroduktion Kommuner: Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga i kommunen erbjuds Får ta emot behörig från annan kommun. Inget om IKE Fristående skolor: Får anordnas om har nationellt program Skyldig ta emot bara om kommit överens med hemkommunen om bidrag 10

11 Övrigt Landsting får anordna programinriktat individuellt val (om har yrkesprogrammet) och efter överenskommelse även yrkesintroduktion och individuellt alternativ Riksrekrytering får beslutas för programinriktat individuellt val Hemkommunen ansvarar för att vissa elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ 11