Ärende: Ärende 2 Dnr Internbudget 2013 med Lokalförsörjningsplan Central Samverkansgrupp Utbildningsnämnden

Transkript

1 Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (1) Datum Handläggare Ann andersson Direkttelefon Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 2 Dnr Internbudget 2013 med Lokalförsörjningsplan Central Samverkansgrupp Utbildningsnämnden Initierare: Lars Silverberg Förslag till budgetskrivelse bilägges. Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna förslag till internbudget 2013 med lokalförsörjningsplan samt översända densamma till kommunstyrelsen. Lars Silverberg Utbildningsdirektör tjskinternbudget.doc Besöksadress Storgatan 20 Postadress MALMÖ Telefon Fax Organisationsnummer utbildning@malmo.se

2 Internbudget 2013 Facknämnder Utbildningsnämnden

3 Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 2(28)

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Målen Ungdomsarbetslösheten ska minska Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Verksamheten Viktiga förändringar Ekonomiska konsekvenser Ekonomin Resultaträkning Resultaträkning Investeringsram...27 Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 3(28)

5 5 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö...28 Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 4(28)

6 Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 5(28)

7 1 Sammanfattning År 2013 kommer att innebära många förändringar både för Malmö stad och utbildningsnämnden. Vid halvårsskiftet 2013 kommer en ny skolorganisation i Malmö att starta med bildandet av en förskolenämnd, en grundskolenämnd samt en gymnasienämnd. Under våren kommer det att beslutas hur gemensamma verksamheter mellan de nya förvaltningarna ska hanteras, t ex elevhälsa, IT i skolorganisationen, nya former för demokrati och inflytande inom skolan. Skolsatsningen är en långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö stad. Utbildningsförvaltningen kommer att ta aktiv del i denna satsning, som har fokus på språkutveckling, flerspråkighet och formativ bedömning i syfte att öka måluppfyllelsen. Forskarutbildade lärare ska utgöra stöd för skolornas arbete. Skolorna söker medel ur skolsatsningen. Utbildningsnämndens prioriterade områden är språkutveckling, genuspedagogik, entreprenöriellt lärande, utveckla relationerna, kvalitetsutveckling samt läraruppdraget. Dessa prioriterade områden ska utgöra stöd för skolornas utvecklingsarbete. Det regionala samarbetet inom kommunförbundet Skåne är viktigt för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det finns olika grupper där både politiker och tjänstemän inom utbildningsnämnden är representerade. Ansvarsområde för dessa grupper är bland annat utbildningsutbud och efterfrågan, information och marknadsföring, gemensamma beräkningsgrunder och kvalitetsindikatorer. Gymnasieskolan är inne i en period med omfattande förändringar. Antalet gymnasieelever fortsätter att minska samtidigt som antalet gymnasieplatser i regionen inte justeras i motsvarande omfattning. Den kommunala platsorganisationen är inför hösten 2013 fortfarande svår att förutspå. Anpassningar måste göras till antalet fristående gymnasieskolor i Malmö och elevernas sökmönster. Allt fler har de två första åren i den nya reformen sökt sig till Högskoleförberedande program på Yrkesprogrammens bekostnad. Stora variationer vad gäller nyanlända elever som ska beredas plats inom Språkintroduktionen ställer fortsatt stora krav på verksamheten. Elevernas rörelse under studietiden är också stor, vilket leder till att eleverna fortsätter att studera hos annan huvudman eller söker om till nytt program efter ett år. Sammantaget får detta stora effekter på skolornas organisation. Gymnasiesärskolan har fått en ny förordning som gäller från höstterminen Detta innebär en ny programstruktur med nio nationella program och ett individuellt program. Malmö kommer att erbjuda åtta av de nio programmen samt det individuella programmet. Verksamheten inom gymnasiesärskolan i Malmö är integrerad och finns på fem olika skolor. För att stärka skolformen är gymnasiesärskolan organiserad på samma sätt som gymnasieskolan. Den planerade vuxenutbildningsorganisationen för kommande år, liksom fördelningen mellan olika skolformer och inriktningar, ligger på ungefär samma nivå som i planeringen för Organisationen utgår från kravet på att tillgodose behovet av rättighetslagstiftad utbildning, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Om efterfrågan på de olika utbildningarna förändras kan organisationen komma att behöva justeras. För att möjliggöra en utveckling inom särskild utbildning för vuxna planeras en ökning av antalet platser inom denna skolform. Liksom för gymnasiesärskolan sker ändringar i regelverket för särskild utbildning för vuxna 1 juli Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska yrkesorienterad utbildning vara fortsatt prioriterad. Relativt korta utbildningar med en tydlig yrkesinriktning bedöms vara effektiva Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 6(28)

8 insatser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivare har lättare att rekrytera den kompetens som efterfrågas. Osäkerhetsfaktorer inom gymnasieskolan: Strukturella underskott på enhetsnivå på grund av utvecklingen inom demografi, elevernas val av program och den ökade konkurrensen, vilket innebär färre elever på fler skolor. Denna utveckling har lett till ett omställningsbehov både gällande personal och lokaler inom gymnasieskolan. Behov av stödinsatser ökar, vilket kan konstateras i antalet ansökningar om tilläggsbelopp. Avhopp och ofullständig skolgång innebär osäkerheter kring den kommunala gymnasieorganisationen. Ökning av fasta kostnader som inte har kostnadstäckning. Osäkerhetsfaktorer inom gymnasiesärskolan: Antalet resurskrävande elever inom gymnasiesärskolan ökar. Sökandebilden till den nya programstrukturen, eftersom elevernas önskemål inte är känd. Osäkerhetsfaktorer inom vuxenutbildningen: Sökandebilden, dvs att antalet utbildningsplatser motsvarar behov och önskemål. Statsbidragen till vuxenutbildning är ännu ej beslutade. Osäkerhetsfaktorer inom övrig verksamhet: I 2013 års kommunbidrag för utbildningsnämnden har det gjorts en kommunbidragsväxling med - 15 mnkr till stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad (INAR) avseende Ung i Sommar. Åtgärder Under sommaren 2013 kommer all verksamhet vid Rönnens gymnasium flyttas till Universitetsholmens gymnasium och Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium (ht 13 Värnhems gymnasium), Barn- och fritidsprogrammet flyttas från Heleneholms gymnasium till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Även Mediegymnasiets lokaler lämnas sommaren 2013 och verksamheten övergår till Malmö latinskola. Ombyggnationen av Malmö latinskola är försenad, vilket innebär att inflyttningen sker så att vårterminen 2014 startar i de nya och ombyggda lokalerna. I samband med inflyttningen till Malmö latinskola lämnas även lokalerna vid Heleneholms gymnasium. Kommunbidragsökning med tkr för tilläggsbelopp innebär en resursförstärkning för att möta de ökade behoven inom både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Omställningsarbetet avseende personal kommer att fortsätta under 2013 med olika insatser såsom enskilda samtal i syfte att kartlägga kompetenser, gruppinformation och processamtal med enskilda. I de fall det finns intresse hos den enskilde samt att det löser ett omställningsbehov finns det möjligheter till särskild avtalspension och avgångsvederlag. Utbildningsnämnden kommer att ge utbildningsdirektören i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan kring avhopp. I samband med översynen av gymnasiesärskolan inför kommande förändringar har antalet prisnivåer utökats för att bättre motsvara kraven. I nuläget finns inget beslut avseende statsbidrag till vuxenutbildningen, vilket kan komma att påverka budgeten. Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 7(28)

9 Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 8(28)

10 2 Målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Yrkesprogram Utbildningsförvaltningen erbjuder alla nationella yrkesprogram utom ett, industritekniska programmet, inom den egna organisationen och samtliga yrkesprogram i gymnasiekommuner inom Skåne, via samverkansavtalet Fritt sök i Skåne. Detta avtal utökades inför höstterminen 2012 att även omfatta gymnasiekommuner i Västra Blekinge. Genom ett brett utbud kan utbildningsförvaltningen tillgodose elevers behov av yrkesprogram och därmed möjliggöra för att fler genomför en gymnasieutbildning. För att även elever som är obehöriga till nationellt program ska kunna få en ingång till yrkesutbildning erbjuds Programinriktat individuellt val och Yrkesintroduktion kopplat till varje nationellt yrkesprogram. För elever som siktar mot högskoleförberedande program eller ännu inte vet vilket yrkesprogram de är intresserade av finns även Preparandutbildningen som ett introduktionsprogram. Programmet får enbart läsas ett år och är avsett för elever som har möjlighet att nå behörighet under det året. En förutsättning för att dessa elever ska få en bra grund inför vidare studier inom det nationella programmet eller i arbete är en väl fungerande studie- och yrkesvägledning som kan hjälpa till med en planering för ett eller flera år. Kopplingen till näringslivet är viktig för Yrkesprogrammen. Det finns programråd till varje program där företrädare för näringslivet är med. Programråden träffas fyra till sex gånger per år. I råden sitter representanter från skolan, lärare, skolledare och elever, samt representater från det specifika näringslivet/offentlig aktör som sjukvård och ofta även fackliga företrädare. De informerar varandra om nyheter samt diskuterar bland annat arbetsplatsförlagt lärande. Det är viktigt för yrkesprogrammen att få ut elever i praktik. Även motparten i programrådet ser stora vinster med att träffas kontinuerligt, de får information om förändringar inom utbildningen och kan framföra sina önskemål och förväntningar. Vissa programråd deltar på öppet hus och informerar blivande elever och föräldrar. Förhindra avhopp Arbetet med att förhindra avhopp från gymnasieskolan bedrivs både löpande samt i projektform genom interreg-projektet Preventing dropout. Där arbetar lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare tillsammans med sina danska motsvarigheter i forskningscirklar och nätverksgrupper med syfte att hitta metoder att stärka elever med svaga språkkompetenser och därmer stärka deras möjlighet att genomföra en gymnasieutbildning, att ta fram metoder för att öka trivsel och förbättra hälsan bland elever och därmed minska risken att eleverna hoppar av, att hitta metoder för ökad integrering i klassrummet och därmed minska risken för att elever hoppar av samt att förbättra vägledningen i Öresundsregionen. Utbildningsförvaltningen arbetar med att ta fram ett arbetssätt för tillförlitlig statistik för avhopp. Där det ska framgå om eleven lämnat skolan helt eller om eleven bytt skola och/eller program. Vuxenutbildningen Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Unga med ofullständig gymnasieutbildning har därmed mycket svårt att ta de nya jobb, som skapas efterhand, i anspråk. Därför måste ungdomar ges möjlighet att komplettera sin utbildning så att vidaregång till högre utbildning eller arbete möjliggörs. Med detta som utgångspunkt erbjuder vuxenutbildningen en stor bredd av kurser, såväl allmänna som yrkesinriktade, på olika nivåer och med olika inriktningar. Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 9(28)

11 Enligt Handlingsplan för ökad delaktighet och fler malmöbor i arbete ska medel för komvux, ordinarie utbud, till viss del användas för fördjupade insatser inom den kommunala ungdomsuppföljningen. Genom en ökad samverkan mellan ungdomsuppföljningen och vuxenutbildningen ska ungdomarnas behov av och efterfrågan på utbildning tydliggöras och de ska erbjudas målgruppsanpassad utbildning. European Second Chance, E2C, är ett exempel på sådan utbildning men en strävan är att utveckling ska ske så att fler utbildningar tar särskild hänsyn till målgruppens förutsättningar och önskemål. Tydliga målformuleringar och individuellt planerade studier är viktiga för ökad motivation och därmed bättre måluppfyllelse. Tidigare uppföljningar har visat på att andelen unga deltagare i yrkesvux är hög. T.ex. var 60% av deltagarna i yrkesvux under andra halvåret 2011 under 30 år. Dessa relativt korta utbildningsinsatser, med tydlig koppling till arbetsmarknaden, ger ungdomarna möjlighet att snabbt skaffa sig en yrkesidentitet och bättre förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden, varför denna typ av utbildningar även fortsättningsvis ska prioriteras. Under 2012 har en utveckling av lärlingsutbildning för vuxna skett inom ett stort antal yrkesområden. Utbildningsformen, som även riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning, innebär att utbildningen till största delen är arbetsplatsförlagd vilket bidrar till att deltagarna får värdefulla och viktiga arbetslivskontakter, som många unga annars saknar. En ny ansökan om statsbidrag för lärlingsvux har inlämnats till Skolverket och en fortsatt utveckling planeras för Kommunala uppföljningsansvaret För de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte finns i skolverksamhet ska erbjudas annan lämplig planering utifrån individens förutsättningar, vilket kan innebära studier inom gymnasieskolan. Gymnasieantagningen arbetar tillsammans med Vägledningscentrum med registrering, brev- eller personlig kontakt och vägledningssamtal för ungdomar inom uppföljningsansvaret. Varje månad kontaktas nytillkomna ungdomar inom uppföljningsansvaret, t ex inflyttade elever eller avhopp från gymnasieskolan. Två gånger per år kontaktas samtliga ungdomar för uppföljning av tidigare kontakter. Antal elever inom uppföljningen avrapporteras i samband med delårsbokslut och årsanalys. Uppföljningsarbetet har förenklats genom den gemensamma skånedatabasen med elever, uppgifter från VHS samt införandet av ett nytt elevadministrativt system i Malmö. Fortfarande kvarstår problem med uppgifter från andra myndigheter och detta har delgetts den statliga utredning kring uppföljningsansvaret som besökte Malmö hösten Förhoppningsvis kan utredningen leda till att fler uppgifter kan hämtas in med automatik från och med Den nya förvaltningsorganisationen i Malmö kan leda till enklare kontaktvägar i uppföljningsarbetet. Uppföljningsenheten har under slutet av 2012 påbörjat en satsning som fortsätter 2013, Drop-in for dropouts, där deltagarna under en intensiv period blir stärkta och får insikt om vad de vill göra med sin framtid, såsom utbildning, arbete eller praktik. Arbetet inleds med en liten grupp om åtta deltagare och kommer att utvecklas och utvidgas efter testomgången som pågår oktoberdecember Uppföljning sker i kvalitetsuppföljningen samt årsanalys. 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen erbjuder viktiga kompetenshöjande insatser, som bidrar till att fler malmöbor Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 10(28)

12 kan etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden som inte alltid kan mötas. Vuxenutbildningsinsatser kan på ett effektivt sätt minska denna miss-matchning. För att utbildningarna på bästa sätt ska matcha arbetsmarknadens behov och efterfrågan ska samverkan med t.ex. Arbetsförmedlingen, JobbMalmö och aktuella branscher utvecklas ytterligare. För att möta malmöbornas varierande behov av utbildning och andra kompetenshöjande insatser erbjuds utbildning i flexibla former, med stor bredd både inom allmänna och yrkesinriktade områden, och med goda kombinationsmöjligheter. Utbildning, inom alla skolformer, bedrivs kontinuerligt under hela året. Språkstödjande insatser och kognitivt stöd erbjuds vid behov för att underlätta deltagande i olika former av utbildning eller arbetsmarknadsinsatser. Förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar ska planeras i samverkan mellan vuxenutbildningen och JobbMalmö. För att korta vägen till arbete och självförsörjning krävs att fler insatser kan ske parallellt. Det handlar dels om att man ska kunna kombinera studier på olika nivåer, dels om att man ska kunna kombinera utbildning med t.ex. arbetsmarknadsinsatser. De s.k. talangprogrammen, arbetsinriktad sfi i kombination med yrkesutbildning, praktik och coachning, har varit framgångrika och under 2013 ska dessa utökas till att omfatta fler yrkesområden. Vuxenutbildningen och JobbMalmös arbete med att utveckla gemensamma modeller och arbetssätt för att möta individens samlade behov av utbildning, arbetsmarknadsinsatser etc. ska fortsätta och i arbetet ska även Arbetsförmedlingen och områdesprogrammen involveras i större utsträckning. Olika former av synliggörande av kompetens och möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, varför satsningar på validering och kompletterande utbildning ska fortsätta under Det under 2012 påbörjade arbetet med att utveckla lärlingsutbildning, både inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna, ska fortsätta. Dessa utbildningar har en stark koppling till arbetsmarknaden och kan för många fungera som en ingång till arbete och självförsörjning. För god måluppfyllelse avseende lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna behövs ytterligare stödfunktioner utvecklas för både deltagaren och lärlingsplatsen. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Utbildningsnämnden har genom organisationsförändringar skapat starka profilskolor med goda förutsättningar att tillgodose kraven i den nya gymnasieskolan och möta konkurrensen från de fristående skolorna. I den omorganisation av program som sker 2013 genom Barn- och fritidsprogrammets flytt till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium och Vård- och omsorgsprogrammets flytt till Universitetsholmens gymnasium görs samtidigt en insats på information och marknadsföring av programmen för att andelen sökande ska öka. Allt färre ungdomar väljer yrkesinriktade program i gymnasieskolan, ett problem i Sverige och inte minst i Skåne. Samtidigt ökar ungdomsarbetslösheten i såväl landet som i Malmö, vilket är en pardox då efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har ett mycket viktigt uppdrag att i nära samarbete med branscher och företag Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 11(28)

13 utveckla och göra yrkesutbildningarna mer attraktiva. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen har integrerats med gymnasieskolan. Flera gymnasieskolor har idag både yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna. Tre av Malmö stads gymnasieskolor bedriver med stor framgång även yrkeshögskola, en eftergymnasial utbildningsform som utformas i nära samverkan med arbetslivet efter arbetsmarknadens behov. Skolorna arbetar vidare för att tillgodose de kompetensbehov som finns. Skolornas yrkesprogram har sedan tidigare väletablerade samarbeten med företag och branscher i Öresundsregionen. Som ett led i implementeringen av gymnasiereformen GY11 har skolorna arbetat intensivt för ytterligare stärka samverkan mellan skola och arbetsliv och säkerställa en hög kvalitet i utbildningen. De lokala programrådena bidrar till en organiserad och nära samverkan mellan huvudmän och avnämare i frågor som rör exempelvis arbetsplatsförlagd lärande samt utformning och bedömning av gymnasiearbeten. Entreprenöriellt lärande Utbildningsnämnden prioriterar entreprenöriellt lärande som ett specifikt område att arbeta fördjupat kring under 2012 och Under 2013 sker implementeringsarbetet på skolorna med hjälp av utbildade inspiratörer. Skolan har i uppdrag att utveckla entreprenöriella förmågor hos eleverna. Skolan ska stimulera kretivitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Entreprenöriellt lärande ska genomsyra alla utbildningar och utbildade inspiratörer, ett 30-tal lärare, verkar på skolorna med fördjupad kunskap om arbetssätt och metoder. Malmö latinskola och Mediegymnasiet deltar i Interreg-projektet INDEX tillsammans med skolor och lärarutbildningar i Öresundregionen. Index använder riktiga globala utmaningar som lärresurser i skolorna och skolorna som resurser i samhället. Arbetssättet är helhetsorienterad och kreativ undervisning, som balanserar samhällets behov av kompetens med individens behov av meningsfull kunskap och fostrar innovations- och entreprenörsanda. Eleverna upplever arbetet som mycket meningsfullt och "på riktigt". Projektet pågår till sista oktober Entris 2.0 är ett EU-projekt genom kommunförbundet Skåne där Malmö latinskola ingår. Syftet är att utveckla kompetensen hos all personal gällande entreprenörskap. Exempel på utbildningar är entreprenöriellt lärande och kvalitet, att leda entreprenöriell utveckling på din skola och coachning i en entreprenöriell skola. Ung företagsamhet drivs aktivt på alla högskoleförberedande utbildningar. Inom Ung företagsamhet får eleven utveckla en idé, starta och driva ett företag med nära handledning från lärare samt mentor från näringslivet. Många av de kommunala gymnasieskolorna är aktiva inom Ung företagsamhet och driver företag. Verksamheten fortsätter och siktar fortsatt högt även för Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Introduktionsprogram För elever som inte uppnått målen i grundskolan och därmed inte är behöriga till nationella program ska varje kommun erbjuda introduktionsprogram. Utbildningsförvaltningen erbjuder ett brett utbud av introduktionsprogram med målsättning att eleverna ska uppnå behörighet till nationellt program eller förberedas för arbetslivet. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion finns kopplat till samtliga nationella Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 12(28)

14 yrkesprogram. Inom det förstnämnda finns fastställda behörighetskrav och eleverna följer det nationella programmet. De läser det/de ämne/n de saknar behörighet i på grundskolenivå med målsättningen att skyndsamt bli behöriga och kunna skrivas över till det nationella programmet. Inom yrkesintroduktionen kan målsättningen vara både att bli behörig till nationellt program och att få en grund för en framtida yrkesverksamhet. Elevernas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ställer stora krav på att utbildningen kan innehålla både grundskoleämnen, yrkeskurser och praktik i olika omfattning. Preparandutbildningen har ett tydligt mål att eleverna ska vara nära behörighet till nationellt program och får enbart gå ett år inom preparandutbildningen. Utbildningen ska helt utformas efter elevens behov vilket ställer stora krav på flexibilitet. Individuellt alternativ ska utformas utefter elevens individuella behov och kan variera från att följa ett nationellt program i stora delar till att ha en helt egen studieplan. Inom detta program erbjuds även studier för olika målgrupper, t ex elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Studie- och yrkesvägledningen på elevens skola har en stor betydelse inför val av utbildning inom introduktionsprogrammen. Eleverna behöver vägledning för att göra en tänkt studieplanering både under introduktionsprogrammet och för vilka vidare studier eller arbete som eleven tänkt sig. Arbetet kring övergången till gymnasieskola är viktig för alla elever, men särskilt för denna målgrupp om eleverna ska kunna nå sin målsättning på så kort tid som möjligt. Ett utökat arbete kring övergång inleddes 2012 mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelarna men detta måste intensifieras i och med den nya förvaltningsorganisationen som startar under Utbildningsnämndens prioriterade områden Utbildningsnämnden har sju prioriterade områden utöver kommunfullmäktiges inriktningsmål. De prioriterade områdena syftar till att förbättra kvaliteten i utbildningen samt öka elevers måluppfyllelse. Språkutveckling Genuspedagogik (se 2.7) Entreprenöriellt lärande (se 2.8) Utveckla relationer Kvalitetsutveckling Läraruppdraget Elevinflytande/elevdelaktighet (se 2.5) Språkutveckling Under 2012 och 2013 kommer utbildningsförvaltningen att ta aktiv del av Malmö stads långsiktiga språksatsning, som har tydligt fokus på språkutveckling, flerspråkighet och formativ bedömning i syfte att öka måluppfyllelsen. Forskarutbildade lärare ska utgöra stöd för skolornas arbete. Skolorna söker medel ur skolsatsningen för aktiviteter på sina enheter. Inför första sökomgången för 2013 har följande projekt rekommenderats från förvaltningen till FoUavdelningen som beviljar och administrerar medlen. S:t Petri har sökt medel för en forskningscirkel med målet att stärka elevers inflytande i sitt lärande. Fokus i cirkeln kommer att vara elevernas perspektiv på inflytande och delaktighet genom formativ bedömning och språkutveckling. Heleneholms gymnasium har sökt medel för språkutvecklande ämnesundervisning där de kommer att arbeta ämnesintegrerat med fokusgruppen elever som läser svenska som andra språk. Malmö Borgarskola har sökt medel för Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 13(28)

15 att arbeta med formativ bedömning och datorn som pedagogiskt hjälpmedel och därigenom ser de att alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential. Malmö latinskola ämnar fortsätta arbeta med språkutvecklande ämnesundervisning för elever och undervisande lärare på Preparandutbildning och Språkintroduktion. Målet är att på ett systematiskt och genomgripande sätt stärka förmågan att använda det svenska språket. Detta ska ske genom att pedagogerna på skolan får utrymme och möjlighet att regelbundet träffas och utveckla undervisningsmetoder med fokus på språkutveckling. Norra Sorgenfri gymnasium ansöker om medel för en fortsatt satsning på språkutvecklande ämnesundervisning. Insatsen består i att drygt 10 lärare under 1½ år ingår i en forskningscirkel som regelbundet träffas och tillsammans med en licentiand, Anna-Lena Godhe, arbetar med att göra språkutvecklande ämnesundervisning till en naturlig del av undervisningen i alla ämnen. Utbildningsförvaltningen söker medel för att fortsätta arbetet med en forskare som processtödjare för skolorna. Därutöver görs en särskild satsning på de genuspiloter som deltar i Skolverkets satsning inom projektet Jämställdhet och kunskap. Dessa ska göra analyser på skolorna som ska utgöra grunden för skolans egen handlingsplan för språkutveckling och genusarbete. Se även 2.7 Kvalitetsutveckling Utbildningsnämndens skolverksamheter implementerar med start 2012, ett systematiskt kvalitetsarbete med Qualis, en infrastruktur för självvärdering och extern granskning i förhållande till de nationella styrdokumenten. Självvärderingen tar fasta på enhetens faktiska utvecklingsbehov. Qualis bygger på elva kvalitetsområden uppdelade i huvudprocesser och stödprocesser. Huvudprocesserna visar på skolans uppdrag enligt nationella styrdokument och stödprocesserna är stöd för att nå hög kvalitet. Huvudprocesser Trygghet och trivsel Elevens ansvar för eget lärande Arbetssätt och lärarroll Kunskaper och färdigheter Delaktighet Stödprocesser Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Kompetens Resursutnyttjande Image Skolan arbetar sig uppåt utifrån en trappmodell för att nå högre kvalitet i de elva kvalitetsområdena, varje steg i trappan är ett steg i kvalitetsutvecklingen. Qualistrappan har sju steg. De metoder som används i Qualis är självvärdering för all personal, enkäter till elever/studerande/föräldrar/personal, skriftlig redovisning, extern granskning (vart tredje år) samt deltagande i nätverk med andra skolor som använder verktyget Qualis, det lärande nätverket. Utbildningsförvaltningen ser självvärderingen som ett bra sätt att utveckla och få struktur på ett systematiskt kvalitetsarbete vilket även innebär att arbeta in ett nytt förhållningssätt. Verktyget tränar upp förmågan att följa upp och analysera åtgärder och resultat. Utbildningsförvaltningen ser positivt på att strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete inkluderar såväl skolledare som lärare och övrig personal. Arbetet påbörjades med utbildning av Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 14(28)

16 skolledare, under våren 2012, och ytterligare utbildning kommer att genomföras för att nå en bred förståelse och förankring. Självvärderingen går till så att alla arbetslag bedömer var på trappan de befinner sig i de elva olika kvalitetsområdena. Kvaliteten är graderad i sju steg och för att nå ett högre steg ska de underliggande stegen vara genomförda till fullo. Skolledningen gör tillsammans en självvärdering och jämför därpå sina svar med lärarlagens. Därefter beskriver skolledningen skriftligen hur man arbetar inom respektive kvalitetsområde samt anger var på kvalitetsstegen skolan befinner sig inom respektive kvalitetsområde. Utifrån detta arbete prioriterar skolan några av de elva kvalitetsområdena att koncentrerat jobba vidare med under året. Dessa motiveras och beskrivs i skolans kvalitetsplan. Uppföljningen av planen görs i kvalitetsdialog med skolans ledning, elev- och personalrepresentant och representanter från huvudmannen via politiker, förvaltningschef samt tjänstepersoner från förvaltningen. I kommande kvalitetsdialoger kommer respektive enheters vidtagna åtgärder, enligt kvalitetsplan och kvalitetsrapport att följas upp. Läraruppdraget Tydlig uppdragsbeskrivning för lärarna. Uppdragsbeskrivningarna ska ligga till grund för uppföljning i respektive medarbetarsamtal. När det gäller lärares uppdrag och rektors utövande av det pedagogiska ledarskapet ska respektive skolledare genomföra systematiska verksamhetsbesök under läsåret samt systematiskt följa upp respektive kursutvärdering med resultatanalys, utvärdering och förbättringsförslag. Arbetet kommer att följas och och utvecklas genom det systematiska kvalitetsarbetet under Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Forskningen beskriver ibland formativ bedömning som bryggan mellan undervisning och lärande. En formativ bedömning anses generera goda lärandeprocesser enligt många forskare (Framgång i undervisningen, Skolinspektionen). Det handlar om att läraren tydliggör för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven samt föklara hur den kommer längre i sin kunskapsutveckling. Arbetet med formativ bedömning kommer att fortsätta under Extra stöd för arbetet på skolorna går att söka genom Skolsatsning Elevernas motivation för studierna och träning för att bli medborgare i en demokrati, förutsätter en undervisning som upplevs som meningsfull. På olika sätt kan skolorna stimulera elevernas delaktighet, i undervisning, i arbetsgrupper, genom deltagande i olika påverkansgrupper osv. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. En formativ arbetssätt ökar elevernas lärande samt ökar deras känsla av inflytande och delaktighet. Malmö stads kommunala gymnasieskolor har en struktur avseende formellt inflytande enligt följande: Elevers intresseorganisation Arbetsmiljöombud Elevskyddsombud Klassråd, programråd, skolråd och elevråd Ett nätverk för kvalitetsarbete med skolledare från alla skolor har etablerats under hösten 2012 efter beslut om nytt kvalitetsverktyg. Ett av nätverkets uppdrag är att utreda, inventera goda exempel samt lämna förslag på hur arbetet med elevinflytande kan vidareutvecklas. Skolverkets allmänna råd gällande Lärare bör vid planeringen av undervisningen kommer att vara Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 15(28)

17 utgångspunkten i detta arbete. Ett verktyg för att undersöka trivsel och trygghet, bemötande, kränkande behandling och om eleven upplever en god lärandemiljö på sin skola är den årliga årskurs 2 enkäten. Enkäten genomförs årligen. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Alla skolor arbetar systematiskt för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Det förebyggande arbetet planeras och dokumenteras i en plan, kallad likabehandlingsplan. Arbetet syftar till att hindra all kränkande behandling, samt diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer. Ett verktyg för att undersöka trivsel och trygghet, bemötande, kränkande behandling och om eleven upplever en god lärandemiljö på sin skola är den årliga årskurs 2 enkäten. Enkäten kommer att genomföras även Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolans nationella styrdokument ställer tydliga krav på medvetenhet kring genus. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Utbildningsförvaltningen stödjer arbetet med att implementera genusmedveten pedagogik på samtliga gymnasieskolor. Detta görs genom att varje skola utbildat genuspiloter som ska stödja processerna på skolorna, detta arbete går nu in i fas två. Utbildningsförvaltningen söker medel från Skolsatsning 2013 för att kunna fortsätta arbetet med en forskare som processtödjare för skolorna. Genusarbetet kopplas ihop med språkutveckling och med stöd från Skolsatsning 2013 kommer nyckelpersoner fungera som processtödjare med specifikt uppdrag att stödja utvecklingen av ett genusperspektiv på det språkutvecklande arbetet. De kommer att genomföra analyser på skolorna som ska utgöra grund för skolans egen handlingsplan för språkutveckling och genusarbete. Dessa nyckelpersoner är de utbildade genuspiloter som förvaltningen utbildat under I Malmö är både genuspedagogik/jämställdhetsarbete och språkutvecklande ämnesundervisning tydligt framskrivet som framgångsvägar för ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom bland annat Skolsatsningen. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har beslutat att bilda ett nätverk med uppdrag att stödja arbetet på skolorna i frågor om likabehandling, jämställdhet och sexualitet. Nätverket ska stötta skolorna både med ämneskompetens och lämplig didaktik. Gruppen ska därför bestå av representanter från olika arbetsområden som elevhälsa, pedagoger och skolledare. Nätverket startar Utbildningsförvaltningens nätverk för likabehandling, jämställdhet och sexualitet ska stödja skolorna i deras arbete med: Lärande mellan skolorna i dessa frågor Utvecklingsinsatser på skolorna Ta del av relevant forskning och andra goda exempel för användning inom organisationen Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 16(28)

18 Qualis (kvalitetsverktyg) tillgodoses i dessa frågor Följa upp och analysera vidtagna åtgärder Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering i Malmö stad fastställer ett antal inriktningsmål. Utbildningsförvaltningen kommer i jämställdhets- och mångfaldsplanen 2013 att fokusera på likvärdiga anställningsvillkor och likvärdiga anställningsförhållanden. Därutöver arbetar skolorna aktivt med jämställdhetsintegrering genom läroplanens tydliga uppdrag. I redovisningar används könsuppdelad statistik. Ytterligare utbildningar i jämställdhetsanalys kommer att genomföras under Se även svaret under Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Alla skolor ska arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att planerna sammanförs till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för elevers lika värde. Utbildningsförvaltningen har tagit fasta på DOs rekommendationer. Arbetet med en integrerad handlingsplan enligt diskrimineringslagen och skollagen har initierats och kommer att intensifieras under Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) är Malmö stads centrala resurs för pedagogisk inspiration och utveckling. CPI arbetar tillsammans med personal inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. De arbetar även med relationer och likabehandling, på grund av de krav diskrimineringslagen och skollagen ställer. De erbjuder kompetensutveckling, kurser, seminarier och handledning till personal. Genusfrågor, sex- och samlevnad, finns alla under CPIs vingar och riktar sin kompetens mot skolorna. Se även Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsförvaltningen har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, ickekommersiell och bemannad verksamhet med öppet, drop-in möjlighet, mer än en gång per vecka som riktar sig till ungdomar i spannet år på deras fritid. Verksamheten är helt eller delvis finansierad av kommunen." Skolor inom utbildningsförvaltningen upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig oftast till skolans egna elever. Nya Malmö latinskola kommer år 2014 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 17(28)

19 2.11 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Arbetet med att nå upp till detta mål sammanfaller till stora delar med målsättning och åtgärder under verksamhetsutveckling av jämställdhetsområdet. Arbetet med att förbättra rekryteringsmetoder samt förankra rekryteringsprocessen hos ledare och skolsekreterare fortsätter under Under året har fokus legat på att formulera och granska annonser så att dessa stämmer överens med Malmö stads värdegrund. Den externa rekryteringen är fortsatt mycket låg med anledning av förvaltningens omställningssituation Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad För de medarbetare inom utbildningsförvaltningen som önskar förändrad tjänstgöringsgrad är utgångspunkten att försöka tillmötesgå önskningarna. I samband med att tjänster återbesätts eller vid organisationsförändringar övervägs alltid möjligheterna att skapa nya heltidsbefattningar eller anpassa tjänstgöringsgraden där det är möjligt. Så gör vi nu i samband med starten av Malmö latinskola (start 2013/2014). Samtidigt kommer vi fortsatt nästa år att ha ett stort omställningsarbete som också måste lösas. Strukturen kring hur medarbetare anmäler att man önskar förändrad sysselsättningsgrad är systematiserad och framöver kommer chefer fortsatt regelbundet få information om de medarbetare/befattningar som önskar förändrad sysselsättningsgrad Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Arbetet med att minska antalet timanställningar inom utbildningsförvaltningen bygger på olika sätt att lösa korttidsfrånvaron. Detta skiljer sig åt beroende på olika enheters behov. Olika sätt att lösa korttidsfrånvaro är uppdragsdialog (där vissa timmar avsätts i tjänsten för vikariat), en ökad grundbemanning inom enheter samt att man till vissa delar tar ett utökat ansvar inom grupper/arbetslag vid kortare frånvarotillfällen. Antalet timanställningar inom utbildningsförvaltningen kommer att kontinuerligt följas upp under Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad Ett viktigt instrument i arbetet för att motverka osakliga löneskillnader är den förvaltnings- och kommunövergripande arbetsvärderingsprocessen. En HR-konsult från utbildningsförvaltningen har medverkat i detta arbete.uppdraget utifrån jämställdhets- och mångfaldsplanen att arbeta med osakliga löneskillnader fortgår. En översyn av det metodmaterial som finns (bl. a. från DO) görs för att kunna ta fram ett stöd för chefer i en första analys av löner där frågan om osaklig löneskillnad påkallats. Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 18(28)

20 2.15 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Utbildningsförvaltningens miljösamordnare som börjar sin anställning i mitten på december, kommer under 2013 arbeta vidare med att informera verksamheterna om att ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp. Miljösamordnaren kommer även fortsatt att kartlägga verksamheternas inköp för att kunna arbeta med mer riktad information. Utbildningsförvaltningen ska nå Malmö stads genomsnittliga andel gällande inköp av ekologiska produkter och fokus under 2013 kommer att ligga på att ökad andelen inköp av ekologiska livsmedel. När det gäller andelen etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer ska förvaltningen nå en höjning även av denna del. Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 19(28)

21 3 Verksamheten 3.1 Viktiga förändringar Gymnasieskolan Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan - GY11. De tidigare programmen har ersatts av 6 Högskoleförberedande program, 12 Yrkesprogram och 5 Introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de två förstnämnda programformerna. Detta innebär att skolorna till och med vårterminen 2013 parallellt arbetar med elever i två olika programstrukturer med olika kurser, kursmål och betygssystem. Den kommunala platsorganisationen är inför hösten 2013 fortsatt väldigt svår att förutspå. Anpassningar måste som tidigare göras kopplat till det stora antalet Malmöelever i fristående gymnasieskolor, även om 2012 var det första året sedan friskolereformen då antalet elever i år 1 inte ökade mot föregående år. Demografin påverkar också organisationen då elevantalet som lämnar åk 9 är fortsatt lågt Till detta kommer anpassningar efter hur elevernas sökmönster ändrats i den nya gymnasiereformen. Allt fler har de två första åren i reformen sökt sig till Högskoleförberedande program på Yrkesprogrammens bekostnad. Att yrkesprogrammen inte automatiskt ger behörighet till högskolestudier kan vara en anledning. Elever på yrkesprogram har rätt att välja till kurser för att få högskolebehörighet vilket ställer krav på gymnasieskolorna och eventuellt senare också vuxenutbildningen att lösa. Information kring yrkesprogrammen har intensifierats men vilken inverkan det har på valen till gymnasiet inför hösten 2013 finns en första indikation på först i mitten av februari Inom Introduktionsprogrammen behövs kontinuerlig utveckling av nya alternativ för eleverna då en individualisering av studierna ligger som grund. Detta innebär att organisationen och utbud av alternativ kan förändras under hela läsåret. Stora variationer under året vad gäller nyanlända elever som ska beredas plats inom Språkintroduktionen ställer fortsatt stora krav på verksamheten. Organisationen anpassas inte enbart enligt demografiunderlaget utan även efter en verklighet där många elever behöver 4-5 år för att genomföra gymnasiestudierna samt att andelen obehöriga elever från grundskolan är fortsatt stor. Antalet behöriga elever kan inte mätas på samma sätt som tidigare då behörighetskraven i den nya gymnasiereformen är förändrad. Elevernas rörelse under studietiden är fortsatt stor, vilket leder till att eleverna fortsätter studera hos annan huvudman eller söker om till nytt program efter ett år. Fysiska förändringar Efter genomförda förändringar av gymnasieskolans organisation och fysiska miljö inför läsåret 2012/13 pågår nu arbetet för att möta den fortsatta demografiska minskningen i gymnasieåldrarna och att ett antal elever från Malmö söker sig till fristående gymnasieskolor. Utbildningsnämnden fattade i juni 2012 beslut om en organisationsförändring för dessa gymnasieprograms framtida placering, höstterminen Detta innebär att Rönnens gymnasium avvecklas och dess Vård och omsorgsprogrammet flyttas till Universitetsholmens gymnasium samt att Barn och fritidsprogrammet flyttas från Heleneholms Gymnasium till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Utbildningsnämnden beslutade i oktober 2010 att flytta verksamheterna vid Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet till Malmö latinskola höstterminen 2013, arbetena med nybyggnationen är idag försenade med sex månader. Ny- och ombyggnad av Malmö latinskola pågår och skall vara färdigställd till en skolstart vårterminen Lokalerna på Heleneholms gymnasium och Mediegymnasiet lämnas kontraktsenligt. Malmo International School Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 20(28)

22 Augusti 2013 slår Malmo International School upp dörrarna på gamla Pildammsskolan. Skolan projektleds av utbildningsförvaltningen och är ett samarbete mellan flera förvaltningar. Organisatoriskt kommer skolan att tillhöra grundskoleförvaltningen. Skolan kommer att följa den internationella läroplanen IB och erbjuda "Primary Year Programme" från 3-12 år samt "Middle Year Programme" från år. Fritt sök i Skåne och Västra Blekinge Sedan höstterminen 2009 har ett avtal träffats mellan samtliga skånska kommuner om Fritt sök. Avtalet som uppdaterats inför den nya gymnasiereformen ger alla elever i Skåne rätt att söka nationella program och Programinriktat individuellt val på samma villkor oavsett hemkommun. Eleverna blir mottagna i första hand vilket innebär att de konkurrerar om plats med sitt meritvärde från årskurs 9. Från och med höstterminen 2012 omfattar samverkansavtalet även Västra Blekinge. Fritt sök har lett till en ökning med ca 150 förstahandssökande per läsår från övriga Skåne till Malmö gentemot före avtalet och under 2012 även till en ökande andel sökande till andra kommuner från Malmö. Idrottsgymnasier I den nya gymnasiereformen ändrades strukturen för idrott inom gymnasieskolan. Riksidrottsgymnasierna finns kvar och har fått sökas om. Malmö har två riksidrotter, badminton och friidrott. Utöver riksidrott kan varje huvudman ansöka om att anordna Nationellt godkända idrottsutbildningar. Beslut om tillstånd fattas av respektive idrottsförbund och av Skolinspektionen. Malmö stad fick två nya idrotter inför 2012, boxning och gymnastik och söker löpande tillstånd till nya idrotter där det finns elevunderlag. De 13 idrotter som tidigare godkänts är basket, fotboll, fäktning, golf, handboll, innebandy, ishockey, konståkning, segling, skridsko, squash, taekwondo och tennis. Fristående gymnasieskolor Av de 24 friskolor som avsåg starta utbildningar i Malmö hösten 2012 startade 21. Dessutom var det flera program på de övriga skolorna som inte startade. Inför 2013 avser 2 nya friskolor starta och flera av de befintliga har fått tillstånd till nya program. Fristående gymnasieskolor får i den nya gymnasiereformen bedriva Introduktionsprogram. Elever får till skillnad mot tidigare fritt söka 3 introduktionsprogram i fristående skola medan de två andra måste avtalas med hemkommunen. Andelen elever i introduktionsprogram hos fristående skolor har ökat och kan förväntas öka ytterligare under Gymnasieantagning Sedan 2009 görs hela Skånes antagning till gymnasieskolan gemensamt i ett antagningssystem upphandlat av Kommunförbundet Skåne. Detta har skapat möjligheter för att bättre planera en hållbar organisation förutsatt att alla såväl kommunala och fristående skolor deltar i den gemensamma antagningen. Inför 2013 tas ett nytt upphandlat administrativt system för antagning i bruk vilket leder till utbildningsinsatser för alla berörda parter, antagningskanslier, vägledare, avlämnande och mottagande skolor. En utredning om antagningsorganisationen i Skåne inleddes Antalet kanslier diskuterades men beslut lämnas till respektive hörn i Skåne efter beslut av respektive kommun. Gymnasiesärskolan Den 1 juli 2013 införs nationellt en ny gymnasiesärskola. Den innehåller nio nationella program och ett individuellt program. Under hela 2012 har en arbetsgrupp bestående av rektorer, pedagoger och elevassistenter arbetat med att planera för dessa program. Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt Utbildningsnämnden, Internbudget 2013 Facknämnder 21(28)