E nyhetsblad från Smi skydd Värmland. Nr 2 december Multiresistenta bakterier och antibiotika - En olösbar ekvation? 2

Transkript

1 WermlandsSmi an E nyhetsblad från Smi skydd Värmland INNEHÅLL Nr 2 december 2007 Multiresistenta bakterier och antibiotika - En olösbar ekvation? 2 Nationell satsning på patientsäkerhet 4 Förfa ningen vi väntat på - Äntligen har den kommit! 5 Stick och skärskador 6 Vaginalprov för klamydia hos kvinnor 7 Välkommen Monica Rydh - Ny smi skyddsassistent 7

2 Multiresistenta bakterier och antibiotika - En olösbar ekvation? TEXT: Eva Andersson De sista dryga 10 åren har den globala ökningen av multiresistenta bakterier i många stycken varit okontrollerbar. I Japan är nu 80 % av staphylococcus aureus odlingar tagna på sjukhus av typen MRSA, i USA över 60 % och i Europa % frånse de nordiska länderna och Holland. Den accelerande spridningen av gramnegativa tarmbakterier med ESBL, i Europa och övriga världen, både på sjukhus och ute i samhället, har även nå Sverige. Våra vanligaste bakteriella infektioner blir därmed allt o are svårbehandlade. Till och med vid okomplicerade cystiter i öppenvård kan det nu 2 vara svårt a hi a bra behandlingsalternativ! En stam av Clostridium difficile med ökad toxinproduktion, ökad resistens och ökad spridningsbenägenhet har sista åren le till kra igt ökad morbiditet och mortalitet i USA och Kanada. Denna stam har nå Europa, och i Finland dog tre personer i Clostridiuminfektion under året. Enstaka isolat av samma typ har också påvisats i Sverige. Exemplen kan vara fler. Vi har sedan slutet av andra världskriget förlitat oss på antibiotikas goda effekt på infektioner. Men bakterier är listiga och ändrar snabbt skepnad, när trycket blir för stort. E tag låg vi före i kampen mot bakterierna. Länge höll vi jämn takt, men sedan 90-talet har bara e antibiotikum med ny verkningsmekanism registrerats, medan resistensproblematiken accelerar. Globalt blir allt fler infektioner icke behandlingsbara. Här hemma ser vi en ökad mortalitet, ökat lidande och ökade kostnader till följd av färre och o a sämre behandlingsalterntiv och behandlingar insa a för sent då den empiriska behandlingsmodellen sviktar. Finns det någon lösning? Låt oss först ti a på situationen i Sverige och Värmland. Andelen MRSA hos Staphylococcus aureus 2006, EARSS No data < 1 % 1-5 % 5-10 % % 25-50% > 50 % Andelen ESBL-producerande E.Coli 2006, EARSS No data < 1 % 1-5 % 5-10 % % 25-50% > 50 %

3 3 MRSA Sverige Sedan MRSA blev anmälningspliktigt år 2000 har antalet registrerade fall ökat för varje år (se tabell 1) anmäldes 1057 fall. Prevalensen är dock fortfarande oerhört låg, under 3 % (jfr ovan!) och andelen invasiva MRSA har sedan många år legat på 1 % eller under. Vad vi se de senaste åren är a alltfler ådrar sig sin smi a ute i samhället utan sjukvårdskontakt. Allt o are rör det om samma spridningsbenägna stam som dominerar utanför vården i USA. Denna drabbar barn och unga vuxna, o a i persontäta miljöer såsom på dagis och militäranläggningar, i fängelser och i sporter med nära kroppskontakt. Kom ihåg a odla yngre personer som söker för mjukdelsinfektioner såsom bölder och sår! Under 2006 hi ades också de första fallen av MRSA hos svenska hundar. 18% av personalen som ha hand om en av dessa hundar var smi ad med MRSA! Hygienrutiner?! Figur 1 Antal anmälda fall Figur 2 Antal anmälda fall MRSA Sverige okt-07 MRSA Värmland MRSA Värmland Antalet anmälningar har legat på en konstant låg nivå, under 1 %, fram till i år (se tabell 2). I höstas drabbades infektionskliniken av e utbro utgånget från en, ur MRSA-synpunkt, högriskpatient. Fem smi ade medpatienter och två personal identifierades genom e snabbt och smidigt utfört smi spårningsarbete, där enheter spridda över hela Värmland deltog, och utbro et kunde begränsas till dessa personer. Inga kända sekundärfall däre er. Liknande situationer har runt om i Sverige le till hundratals smi ade med enorma kostnader som följd och vi är stolta och tacksamma för det goda samarbete alla inblandade visat! Den höga siffran för i år förklaras också av e utbro utanför sjukvården, nyligen uppdagat, bland personer födda i utlandet, med orton MRSA-positiva. Smi spårning pågår ESBL Sverige Antalet fall av ESBL, laboratorieanmälningspliktig sedan februari 2007, har inom loppet av några år ökat snabbt och flera utbro har rapporterats, bl a Uppsala och Kristianstad, vilket krävt drastiska åtgärder med höga kostnader som följd. Första halvåret 2007 anmäldes drygt 1000 fall, dvs mer än dubbelt så många som för MRSA. Infektionspanoramat är samma som för de icke ESBL-bildande, dvs främst urinvägsinfektioner men även pneumoni, sepsis och sårinfektioner. Friska personer kan bära ESBL-bildande bakterier i tarmen, t ex smi ade via föda vid vistelse utomlands. ESBL Värmland Drygt 50-talet fall har anmälts sedan i februari. Majoriteten av proverna kommer från urinen men även från faeces, sår och i e fall från blod. Flera har ha kontakt med utlandet. Vissa bakterieisolat är höggradigt resistenta med karbapenemer ( t ex Tienam) som enda kvarvarande behandlingsalternativ.

4 4 Förslag till lösning Hög och felaktigt antibiotikaanvändning är riskfaktorer för framselektion av multiresistenta bakterier. Speciellt gäller de a kinoloner och cefalosporiner. Sä inte in antibiotika i onödan, använd så smalt spektrum som möjligt. Byt till e smalare alternativ e er klar diagnos eller odlingssvar om möjligt. Spridning av multiresistenta bakterier sker via direkt eller indirekt kontakt, framförallt via bristande handhygien. Förebygg smi spridning genom a alltid använda basala hygienrutiner där spritning av händerna omedelbart före och e er varje direktkontakt med patient aldrig får underlåtas. Hur kan någon tillåta sig slarva med de a när man vet vad följderna kan bli i extra lidande och kostnader? Vad gäller länder som Sverige, som fortfarande har kontroll över andel och spridning av multiresistenta bakterier, har studier enhälligt visat a strikta handlingsprogram för a minska smi spridning ger stora vinster för den enskilde patienten och inte minst ekonomiskt. En beräkning e er MRSA-utbro et i Göteborg i slutet på 90-talet visade a varje missad MRSA kostade samhället kronor! Leta aktivt e er nya fall genom a vara frikostiga med odlingar både på sjukhus och i öppenvård. En nyligen publicerad studie i USA visar en mer än fördubblad dödlighet hos de patienter som hade MRSA-infektion vid inskrivningen på sjukhus jämfört med de som kom in utan MRSA. Inneliggande vård för MRSAinfektion kostade dubbelt så mycket som för patienter utan MRSA. Medelvårdtiden var mer än dubbelt så lång för patienter med MRSAinfektion jämfört med patienter utan MRSA. Låt oss inte hamna i samma situation! MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har utvecklat resistens mot betalactamresistenta penicilliner såsom Diclosil, Ekvacillin och kan i många fall enbart behandlas med ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med svåra biverkningar och ibland sämre effekt, t ex Vancomycin. Vancomycinresistent MRSA har hittats bl a i USA. ESBL (extended spectrum beta-lactamase) är ett enzym som medför resistens mot betalaktamresistenta penicilliner men också de flesta betalaktamresistenta cefalosporinerna hos bakterier av släktet Entero-bacteriaceae, t ex E coli och Klebsiella. Idag finns endast en grupp kvar av betalaktamantibiotika som ESBL-producerande bakterier fortfarande är känsliga för, karbapenemer (t ex Tienam). Detta är ibland enda behandlingsalternativ då samtidiga resistensmekanismer kan finnas hos bakterien. Nationell satsning på patientsäkerhet TEXT: Ann-Mari Gustavsson De sista åren har åtgärder för a förebygga vårdrelaterade infektioner kommit alltmer i fokus. En av orsakerna till de a är den ständigt ökande mängd patienter som blir smi ade av bakterier som är resistenta mot en eller flera antibiotika. SKL Sveriges Kommuner och Landsting - har initierat en nationell satsning på patientsäkerhet där åtgärder för a minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner är en stor del. Åtgärdsprogrammet omfa ar e antal parametrar som på olika sä fortlöpande ska följas på lokal nivå. Landstingsdirektörerna i Sverige, ävenså i Värmland, har ställt sig bakom de a dokument och förbundit sig a de a ska genomföras i sina respektive områden. Tre områden för a förebygga vårdrelaterade infektioner kommer a stå i fokus. Urinvägsinfektioner korrekt indikation och val av antibiotika ordination på KAD slutna urinuppsamligssystem korrekt dokumentation Infektioner vid centrala venösa infarter korrekt indikation korrekt teknik inläggning, hygien och skötsel korrekt diagnostik av infektion Postoperativa sårinfektioner korrekt antibiotikaprofylax disciplin i operationssalen glukoskontroll normotermi korrekt förbandsteknik och skötsel Utöver registrering av dessa parametrar ska det övergripande arbetet med basala hygienrutiner och klädregler fortsä a genom olika observationsstudier och en systematisk registrering av vårdrelaterade infektioner införas. Hur vi ska gå tillväga för a genomföra de a är ännu oklart. Vi arbetar tillsammans med Utvecklingsenheten för a utarbeta e bra datastöd och nationellt arbetar man även med a utarbeta dokument för a underlä a de a arbete. Dokumentet från SKL innebär mycket arbete för oss alla inom vården. Det är e mycket viktigt arbete a få ner antalet vårdrelaterade infektioner. Mycket är redan påbörjat inom vårt landsting, bland annat mätning av följsamhet till basala hygienrutiner. Vi kommer a arbeta mycket genom våra hygienombud på enheterna men det blir e gemensamt ansvar för alla a de a arbete kommer igång och fortskrider.

5 Författningen vi väntat på - Äntligen är den här! TEXT: Ann-Mari Gustavsson Äntligen har den kommit Socialstyrelsens förfa ning om basala hygienrutiner. Den heter SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Den är mycket kortfa ad och rakt på sak och kan inte misstolkas. Den lyder Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1 och 3 1 och 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 12 smittskyddsförordningen (2004:255). 5 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskri er ska tillämpas inom sådan verksamhet som omfa as av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125) samt lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar. Hälso- och sjukvårdpersonalens ansvar 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iak a följande för a begränsa risken för vårdrelaterade infektioner: Arbetskläderna ska ha korta ärmar. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov o are. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. Händerna ska desinfekteras med e alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och e er varje direktkontakt med en patient Händerna ska desinfekteras både före och e er användning av handskar. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvä as med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvä as med va en och flytande tvål före desinfektion. Händer som har tvä ats ska vara torra innan de desinfekteras. E engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för a arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Skyddshandskarna ska tas av direkt e er e arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment. 3 Verksamhetschefen eller motsvarande befa ningshavare inom tandvården eller inom sådan verksamhet som omfa as av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar ska fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa a bestämmelserna i 2 tillämpas.

6 6 Stick- och skärskador TEXT: Eva Andersson Vid en enkätundersökning, som utfördes av Vårdförbundet 2005, uppgav 80% a de råkat ut för incidenter i hanteringen av stickande och skärande utrustning eller exponering av blod. Över tre io procent av dessa anger a de råkat ut för tillbud 1-3 gånger senaste året! Den i särklass vanligaste orsaken till a en incident inträffat angavs vara arbete under tidspress ( där vi sista åren inte se någon ljusning) följt av reaktion hos patient och oförutsägbar akut medicinsk händelse. Undersökningen visade även a mer än en tredjedel (35 %) av incidenterna inte rapporterades till arbetsgivaren och i häl en av fallen erbjöds inte möjligheten a lämna e blodprov. Endast en femtedel av de rapporterade fallen resulterade i en utredning. Inte bra! Under 2006 rapporterades 133 fall av stick- och skärskador i Värmland vilket utgör mer än en tredjedel av samtliga arbetsskador. 75 % avser stickskador av kanyl. Nära häl en av de anmälda incidenterna drabbade en sjuksköterska, endast i två fall en läkare. Inte oväntat kommer de flesta rapporterna från division medicin och opererande specialiteter samt Folktandvården. De a kan jämföras med antalet 0- prov som skickades till laboratoriet under 2006: 259 st. Det ser ut a saknas några anmälningar För a styra upp, formalisera och förhoppningsvis förenkla hanteringen av stickincidenter har vi nyligen reviderat lokala anvisningar för Stick- och skärskador hos personal, se skyddvarmland.se. Som bilaga finns nedanstående flödesschema: Första bedömningen görs således alltid av patientansvarig läkare på berörd enhet. Denne ansvarar också för a händelsen, inkl riskbedömning, dokumenteras i journal i de fall inte personen tas över av infektionskliniken. Ny är a företagshälsovården (FHV) tar över Jourtid Nej PAL¹ Ordinera 0-prov. Dokumentation i journal. Kopia som remiss till FHV 2. Personal Stickincident Arbetsledare PAL¹ Riskbedömning Provta patient Profylax? Hepatit B- vaccination e erkontrollen då patienten själv tidigare o a få ansvara för a en sådan kommit till stånd. Med påföljd a den inte sällan missats. FHV har också erbjudit sig ta hand om de personer som behöver stöd p.g.a. oro. Vid behov kontakta omedelbart infektionskliniken då eventuell HIV-profylax ska ges så snart som möjligt, helst inom 4 timmar. Tidsgränsen för insä ande av hepatit B-profylax har sänkts från 72 till 48 timmar. Landstinget i Värmland Smittskydd Värmland Reviderad: Arbetsskadeanmälan i Flexite Ja Kontakt infektionsjour Hög smittrisk hepatit-b (behov av immunglobulin) HIV-risk Personal utanför CSK Personal CSK FHV kallar till uppföljningsprov efter 6 månader. FHV erbjuder samtalskontakt vid behov. PAL 1 Ordinera 0-prov. Ordinera vaccination 3 Dokumentation i journal Kopia till FHV 2 som remiss 0-prov, vaccination och dokumentation via infektionskliniken, CSK. Kopia till FHV 2 som remiss 0-prov, vaccination, dokumentation och uppföljning via infektionskliniken, CSK. ¹ Avdelningsansvarig läkare eller klinikens primärjour eller distriktsläkare 2 Företagshälsovård 3 skickas till närmaste enhet med vaccin: ex vårdcentral, akutmottagning på Arvika eller Torsby sjukhus.

7 Vaginalprov för klamydia hos kvinnor Text: Eva Andersson E antal studier har visat a egen provtagning med pinnprov från slidan i kombination med urin är minst lika känsligt som cervixprov i urin vid klamydiatestning. De a kan användas i det fall patienten är symptomfri och klinisk undersökning ej bedöms vara motiverad. Denna metod har testats på Ungdomsmo agningen Druvan under hösten. Fördelen har varit en viss tidsvinst men framförallt har e större antal tonårsflickor vågat komma och testa sig! Provtagningsanvisningar finns på vår hemsida. Går även a beställa inplastad i A4 eller A3 format från Smi skydd Värmland. 7 Välkommen Monica Rydh - ny smittskyddsassistent Text: Gun Fridh Maria Lewin har slutat sin tjänst hos oss och gå till annan tjänst inom privatindustrin. Vi önskar henne lycka till i det ny arbetet. Monica Rydh började den 17 september i år. Vi hälsar Monica hjärtligt välkommen och är glada åt a ha få en kompetent och trevlig medarbetare. Monica kommer närmast från Psykiatrisk öppenvård där hon bl.a. arbetade med support och utbildning i Cosmic. Innan dess var hon på Solstahälsan i 20 år.

8 Adress God Jul och Gott Nytt År önskar Smittskydd Värmland Denna tidning och mycket mer, finns att läsa på Smittskydd Värmlands hemsida: Vi som arbetar på Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset, Karlstad är: Eva Andersson Vårdhygieniker Gun Fridh Hygiensjuksköterska/ Avdelningschef Anne Forsberg Biomed analytiker Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingrid Persson Smi skyddssjuksköterska Tina Persson Smi skyddsassistent Monica Rydh Smi skyddsassistent Olle Wik Smi skyddsläkare Telefax smi