Internationalisering genom samarbete i Sveriges närområde

Transkript

1 Internationalisering genom samarbete i Sveriges närområde Sveriges genomförande av EU:s strategi för Östersjöregionen, delrapport Dnr Ä Godkänd av: Lars Wikström

2

3 Uppdrag att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen, N2016/00258/FF Beslutet att godkänna denna delrapport har fattats av avdelningschef Lars Wikström. Handläggningen har gjorts av enhetschef Ingrid Arltoft Henriksson, Sigrid Hedin, Madelen Nilsson och Christina Imander. Den sistnämnda var föredragande för ärendet. Östersund, Lars Wikström Christina Imander

4

5

6

7 Innehåll 1 Uppdraget Bakgrund Mål Metod Frågemall Slutsatser och rekommendationer Slutsatser: Genomförandet av strategin i Sverige fungerar väl tack vare Genomförandet av strategin kan förbättras ytterligare genom att Rekommendationer för framtida genomförande av strategin i Sverige Genomförande aktiviteter och resultat Vad är EU:s strategi för Östersjöregionen? Strategins handlingsplan Strategins koppling till EU:s struktur och investeringsfonder Det svenska genomförandet Mål och delmål för EU:s strategi för Östersjöregionen Rapportering från svenska aktörer Ökad rapportering av relevanta delmål Jämn spridning av insatser utifrån strategins huvudmål Delmål inom Rädda havsmiljön fortsatt i topp Ökad rapportering inom Länka samman regionen Mycket aktiviteter inom Öka välståndet Sammanfattning av rapportering kopplat till strategins mål och delmål Svenska aktörer samverkar och samråder i genomförandet Samverkan krävs för sammanhang och helhetsperspektiv Graden av interaktion mellan aktörer varierar Tematik och närhet viktigt för både länsstyrelsers och regionernas samverkan Internationellt orienterade myndigheter men svag samverkan med lokal nivå Utökad flernivåsamverkan och nya samverkanskonstellationer önskas för ett bättre genomförande Sammanfattningsvis om samverkan Fortsatt många pågående projekt men också en del avslutade... 39

8 3.4.1 Något fler än hälften av aktörerna deltar i projekt som bidrar till strategins mål Allt fler avslutade projekt rapporteras för Åtgärder och medverkan i nätverk och arbetsgrupper dominerar bland övriga insatser som bidrar till strategins mål Interreg-program fortsatt viktig för finansieringskälla Sammanföring av finansieringskällor och medfinansiering Förbättringsförslag relaterade till insatser och finansiering Reflektioner från samordnare för policyområden och horisontella åtgärder Sammanfattning gränsöverskridande projekt och insatser Rapporterad nytta och resultat Kategorisering av mervärde Vilken nytta ger arbetet med strategin? Rapporterade resultat av arbetet med strategin Sammanfattning mervärde och resultat Bilaga 1 Rapporterande organisationer Bilaga 2 Frågemall Bilaga 3 Frågemall PAC/HAC Bilaga 4 Tabell över delmål rapporterade per organisation... 64

9 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen 1 att under perioden årligen sammanställa en rapport och övergripande analys om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen 2 i Sverige. Denna rapport ska baseras på berörda myndigheters årliga redovisningar av sina uppdrag att bidra till strategins genomförande. Tillväxtverket ska även hålla samman ett brett genomförandenätverk för svenska huvudintressenter och bidra till att genomförandet av strategin sker på ett samordnat sätt. Nätverket används för arbetet med rapportering samt för att bygga och sprida kunskap om arbetet med strategin. Denna rapport redogör för genomförandet av strategin under kalenderåret Mål Tillväxtverkets mål är att sammanställa och övergripande analysera genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen i Sverige samt att ge rekommendationer på hur arbetet med genomförandet i Sverige kan förbättras och vidareutvecklas. Vidare ska Tillväxtverket bygga upp och sprida kunskap om arbetet med strategin. 1.3 Metod Rapporten baseras på 22 myndigheter och 21 länsstyrelsers återrapportering av sina regeringsuppdrag om att medverka till strategins genomförande. 3 Rapporten utgår från förra årets rapport kring genomförandet av strategin i Sverige Internationalisering genom samarbete i Sveriges närområde- delrapport 1 och bygger vidare på det arbete som gjordes då. 1 Uppdrag att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen, N2016/00258/FF 2 I rapporten: strategin. 3 Rapporten skiljer på regionala myndigheter (länsstyrelser) och myndigheter som har ett sektorsansvar inom ett område (myndigheter). 9

10 Tillväxtverket har även tagit del av återrapporteringen från de 20 regionalt utvecklingsansvariga aktörer 4 som redogör för aktuella insatser med relevans för strategin i samband med deras rapportering av det regionala tillväxtarbetet (utöver länsstyrelsen Stockholm). 5 Rapporten redogör i linje med regeringsuppdraget huvudsakligen för myndigheters och länsstyrelsers genomförande av strategin och dess handlingsplan, I de fall regionernas rapportering ingår i resonemangen framgår detta av texten. En lista över myndigheter, länsstyrelser, PAC/HAC och regioner vars återrapportering denna rapport bygger på finns i Bilaga Frågemall Myndigheter och länsstyrelser har rapporterat i enlighet med en frågemall som är utformad utefter regeringsuppdragen. Frågemallen har skickats ut till samtliga aktörer med uppdrag att rapportera tillsammans med förtydligande kring vad de förväntas rapportera. Frågemallen presenterades även i samband med nätverksmötet i november Samma frågemall användes för rapportering 2016 vilket möjliggör jämförelse i analysarbetet. Frågemallen ligger till grund för dispositionen i denna rapport om strategins genomförande, det vill säga: - Mål och delmål som närmast berör verksamheten - Svenska aktörers samverkan och samråd - Gränsöverskridande projekt och övriga insatser - Rapporterad nytta och resultat med strategin Det är viktigt att notera att alla aktörer inte har besvarat varje fråga i den mall som har skickats ut. Sammanställningen av svaren är därför inte alltid heltäckande. Tillväxtverket har bearbetat, kategoriserat och analyserat svaren. Svenska aktörer som är Policy Area Coordinator (PAC) eller Horizontal Action Coordinator (HAC) har också ombetts att besvara ytterligare några frågor för att belysa deras arbete med strategin (bilaga 3). Samtliga sex aktörer har inkommit med svar. Frågemallen som är utformad efter regeringsuppdragen finns i Bilaga 2 och frågorna till PAC/HAC är bilaga 3. 4 I rapporten: regioner 5 Regionalt tillväxtarbete 2017 Sammanställning av redovisningar om hållbart regionalt tillväxtarbete, dnr Ä

11 2 Slutsatser och rekommendationer I följande avsnitt summerar vi slutsatserna från årets återrapportering samt de förbättringsförslag som framförts i rapporteringarna, för att avslutningsvis presentera rekommendationer kring det svenska genomförandet av strategin. 2.1 Slutsatser: Genomförandet av strategin i Sverige fungerar väl tack vare Av de 22 myndigheter och 21 länsstyrelser som rapporterat kring sitt arbete med att bidra till strategins genomförande kan vi konstatera att det svenska genomförandet fungerar väl. Organisationerna bidrar till strategins genomförande i Sverige utifrån sina specifika sakområden, något som förbättrats jämfört med perioden då uppdragen var mer generella och därmed upplevdes som otydligare. att strategins samtliga delmål adresseras Alla strategins delmål ingår i genomförandet i Sverige. Det är en bra spridning mellan organisationernas engagemang i de olika delmålen, vilket bidrar till att strategin genomförs på ett brett och därmed välfungerande sätt. Fördelningen av delmål mellan de olika aktörerna visar att de flesta aktörer bidrar till de delmål vi kan förvänta oss i relation till deras förutsättningar, till exempel anger Trafikverket verksamhet inom Goda transportvillkor och Kustbevakningen är aktiv inom En ren och säker sjöfart. Utifrån vår genomgång av rapporterna kan vi inte heller se att någon central organisation saknas i bidrag till specifika delmål. bred samverkan och samråd mellan aktörer Det svenska genomförandet bygger på samverkan mellan olika styrnivåer, både nationellt och makroregionalt, och över sektorsgränser. Här är rapporteringen sig mycket lik från tidigare år. Samverkan förefaller huvudsakligen ske kring de frågor aktören har i sin kärnverksamhet. Graden av interaktion mellan aktörer varierar, där nationella myndigheter överlag har en högre grad av internationell samverkan och samordning än länsstyrelser. I år har även regionernas samverkansgrad inkluderats i analysen och där ser vi att mönstret liknar länsstyrelsernas samverkan där geografisk närhet samt tematik är viktigt. Teman skiljer sig däremot delvis åt. De flesta länsstyrelser rapporterar samverkan kring havsmiljö, övergripande vattenfrågor och ibland krisberedskap, medan regionerna skriver om exempelvis samverkan kopplat till forskning och innovation. 11

12 bestående projektresultat som tas tillvara De resultat av arbetet med strategin som organisationerna rapporterar handlar ofta om besta ende projektresultat som pa olika sa tt finns kvar inom organisationen. Det handlar framfo rallt om att de inom projekt utvecklat ett samarbete som lever vidare eller att de utvecklat en arbetsmetod som numera a r en del av ordinarie verksamhet. Mo jligheten till kunskaps- och erfarenhetsutbyte a r det merva rde med strategin som anges av flest i rapporterna. Detta tyder pa att de ma nga na tverk och samarbete som finns har lyckats fa nga gemensamma intressen, vilket resulterar i erfarenhetsutbyte. Merva rdet Etablering av samarbetsstrukturer har angetts av fler a n tidigare vilket beror pa o kad rapportering av ba de pa ga ende och avslutade projekt. aktiv projektmedverkan genom finansiering från främst Interreg-program Rapporteringarna visar att det fortsatt är många pågående projekt, men i år ser vi även en viss ökning i antal avslutade projekt. Projekten finansieras i synnerhet av Interreg-program och framförallt av Östersjöprogrammet. Vi ser också att olika aktörer använder olika typer av finansieringskällor. Myndigheter finansierar i högre grad sina insatser med hjälp av Horisont 2020 medan länsstyrelser i större utsträckning använder sig av nationella anslag. Organisationerna arbetar med genomförandet på flera fronter. Utöver projekt rapporterar myndigheter, länsstyrelser och regioner en hel del övriga insatser som bidrar till strategins mål. Här återfinns exempelvis medverkan i internationella och nationella nätverk samt arbetsgrupper och aktiviteter relaterade till kunskaps- och erfarenhetsutbyte. relativt god tillgång till finansiering men vad händer efter 2020? Vi kan konstatera att extern finansiering är mycket viktig för genomförandet av projekt och insatser. Särskild betydelse har ESIfonderna och mer specifikt Interreg-programmen. Detta betyder att frågan behöver ställas hur ett svenskt genomförande av EU:s strategi för Östersjöregionen kommer att påverkas vid eventuellt förändrade finansieringsmöjligheter efter Under 2018 kommer en översyn påbörjas av handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen kommer även vara det år då mycket arbete kommer göras inför den kommande programperioden inom EU. Tillväxtverket vill därför särskilt lyfta fram Interreg- programmens betydelse i allmänhet, och de gränsregionala programmen och Östersjöprogrammet i synnerhet. En förändring av denna 12

13 finansieringskälla innebär en osäkerhet gällande kontinuiteten i strategins genomförande. I rapporteringen lyfts återkommande bristen på synkronisering mellan program, regelverk och finansiering fram som en försvårande faktor. Det är därför av vikt att beakta detta i kommande programskrivning. Att strategier och EU- program kopplas ihop och kompletterar varandra på ett tydligare sätt är önskvärt för att få tydligare resultat. Det hade sannolikt ökad intresset för transnationellt samarbete även inom socialfonden och de regionala programmen. Svenska aktörer arbetar med genomförandet på olika sätt Tillväxtverket bedömer att organisationerna tar den roll som förväntas av dem och utifrån sin kärnverksamhet bidrar till att nå strategins mål. Det framgår i många fall att länsstyrelser och myndigheter har olika sätt att arbeta med strategin. Organisationerna har olika roller att spela i genomförandet och täcker upp olika tematiska områden, vilket Tillväxtverket bedömer vara positivt då det bidrar till ett brett tematiskt genomförande av svenska aktörer. Exempelvis ser vi att länsstyrelser inte har lika många internationella samarbeten som myndigheter. Länsstyrelserna har däremot en mer utvecklad flernivåsamverkan och då särskilt med svenska aktörer på lokal och regional nivå. Myndigheter och länsstyrelser använder i viss mån också olika typer av projektfinansieringskällor och i deras rapportering ser vi att de bidrar till genomförandet inom olika delmål. Organisationerna i sig har också olika syften i själva genomförandet, oavsett om det handlar om länsstyrelser eller myndigheter. Exempelvis Vinnova och Svenska ESF-rådet finansierar projekt men deltar inte själva i projekt. Vissa myndigheter och länsstyrelser är däremot mycket aktiva i olika samarbeten och projekt, då de anser att det är i linje med deras uppdrag. Vissa aktörer är inriktade på ett delmål medan andra täcker in flera delmål. Tillsammans bidrar de på olika sätt till strategins genomförande i Sverige. Det har i år varit en betydligt mer omfattande och tydlig rapportering av regionernas arbete kopplat till strategin. Tillväxtverket har tidigare sett det som en brist i analysarbetet att inte kunna fånga upp regionernas arbete i tillräcklig utsträckning. Rapporteringsmallen till regionerna har i år förtydligats gällande Östersjöstrategiarbetet och som en effekt av detta ser vi en klart tydligare rapportering på området, vilket är väldigt positivt. På så sätt inkluderas den regionala nivån i sammanställningen av genomförandet av strategin i Sverige. Det finns ett stort engagemang bland de svenska organisationer som är utsedda att vara PAC/HAC. Utifrån deras rapportering bekräftas deras betydelse för genomförandet av strategin. Det är därför viktigt att säkra resurser för deras arbete, samt att även denna roll får den 13

14 status den förtjänar, framförallt internt inom de egna organisationerna. 2.2 Genomförandet av strategin kan förbättras ytterligare genom att Rapporterande myndigheter och la nsstyrelser ombes att redogo ra fo r fo rba ttringsmo jligheter fo r arbetet med strategin, ba de interna och externa faktorer. Ma nga av de fo rba ttringsfo rslag som fo rts fram tas upp i olika kapitel i denna rapport kopplat till specifika omra den. Ha r har vi sammanfattat huvuddragen i fo rba ttringsfo rslagen under ett antal rubriker fo r att ge en o vergripande bild av vad som rapporterats fra n de 43 akto rerna. säkerställa den egna interna organisationen för genomförandet Det lyfts fo rba ttringsmo jligheter att inom den interna organisationen organisera sig pa ett annat sa tt och effektivisera arbetet med strategin. Arbetet skulle kunna genomfo ras pa ett mer strukturerat sa tt och det finns mo jligheter att sta rka koordineringen av a taganden kopplade till strategins ma l och delma l. Exempelvis kan det handla om att identifiera aktuella verksamhetsomra den som skulle kunna utvecklas genom att samarbeta inom Ö stersjo regionen. Det handlar a ven om att internt bli ba ttre pa att fo lja upp vad som go rs inom andra uppdrag som pa verkar strategin. öka kunskap och kompetens Ett antal organisationer skriver att de pa olika sa tt internt skulle beho va ho ja kunskapen om strategin, men a ven behov av o kad kompetens om internationellt arbete och export i allma nhet lyfts. Behovet av riktade insatser fo r att o ka kunskapen om strategin lyfts a ven av PAC/HAC. Det a r en utmaning att kommunicera ba de Ö stersjo strategin generellt och policyomra den specifikt. etablera arbetssätt och genomföra aktiviteter och projekt Vikten av att hitta bra samarbetsformer med ra tt akto rer betonas av na gra organisationer. Exempelvis handlar det om att koordinera utlysningar och sa kersta lla synergier med regionala utvecklingsstrategier. Det handlar a ven om att tilla mpa ett strategiskt ta nk kring projektdeltagande och bli ba ttre pa att synliggo ra och tillvarata projektresultat. säkerställa ökad samverkan och samordning Samordning av olika statliga initiativ efterfra gas av akto rerna. A ven i befintliga samarbeten vill man se en o kad samverkan. Exempelvis efterfra gas mer frekventa na tverksmo ten fo r strategin samt a ven mindre tematiska na tverk fo r arbetet inom de olika ma len. Ma nga akto rer identifierar ocksa mo jliga framtida samarbeten fo r att fo rba ttra sitt bidrag till strategins genomfo rande. A ven o kad flerniva samverkan samt 14

15 samordning mellan departementen efterlyses av na gra akto rer. säkerställa särskild eller tydlig finansiering En a terkommande utmaning som fo rs fram a ven i a rets a terrapporteringar a r finansiering och bristen pa sa rskilda resurser fo r att arbeta med strategin. Exempelvis betonar akto rer att det kra vs extern finansiering eller o kade resurser fo r att o ka engagemanget i strategiarbetet. Flera akto rer lyfter fram att de beho ver bli ba ttre pa att so ka extern finansiering. Prioriteringarna i olika finansieringsprogram pa verkar dock mo jlighet till finansiering och dessa beho ver samordnas ba ttre. mobilisera lokalt och regionalt intresse Behovet av att o ka det lokala intresset att driva projekt pa olika sa tt, exempelvis genom informationsinsatser till offentliga akto rer, fo rs fram. Det finns a ven behov av tydligare riktlinjer och uppdrag fo r att uppmuntra akto rer att genomfo ra satsningar kopplade till strategins prioriteringar och ma l. 2.3 Rekommendationer för framtida genomförande av strategin i Sverige Med utgångspunkt i Tillväxtverkets analys av rapporterna samt de förbättringsförslag som aktörerna själva fört fram har Tillväxtverket tagit fram följande rekommendationer: - Tillva xtverket bo r tillga ngliggo ra na tverksmo ten fo r fler organisationer, exempelvis genom webbsa ndningar, na r sa a r la mpligt (sa som info r rapportering). - Svenska PAC/HAC och Focal Points (som innehar relevant sakkunskap) bo r o verva ga att etablera mindre na tverk kopplat till specifika teman och ma l, da tematiska na tverk a r ett tydligt o nskema l fra n svenska akto rerna som sto d i genomfo randet. - Regeringskansliet bo r sa kersta lla att extern finansiering a r mo jlig fo r genomfo randet av strategin a ven i en kommande programperiod, framfo rallt via Interreg- program. - Regeringskansliet bo r sa kersta lla att det i den nya programperioden finns en tydlig koppling mellan EU- program och strategin. Att ba ttre koppla ihop och synkronisera fo rutsa ttningar och regelverk fo r strategin a r en fo rutsa ttning fo r ett effektivt genomfo rande. Detta arbete bo r pa bo rjas redan nu och inga i programmeringsarbetet fo r na sta programperiod samt a ven inga i den kommande o versynen av strategins handlingsplan. 15

16 - Regeringskansliet bo r verka fo r en fo renkling av strategins struktur fo r att o ka strategins genomslagskraft. Strategin inneha ller i dagsla get ba de ma l, delma l, policyomra den och horisontella principer vilket go r den mer komplex a n no dva ndigt och da rmed sva r att kommunicera. - Ba de Tillva xtverket och PAC/HAC bo r fortsa tta att arbeta med kunskapsspridning om strategin. 16

17 3 Genomförande aktiviteter och resultat 3.1 Vad är EU:s strategi för Östersjöregionen? EU:s strategi för Östersjöregionen var när den antogs 2009 EU:s första makroregionala strategi och den första utvecklingsstrategi för ett begränsats antal länder som arbetats fram och antagits av samtliga EUländer. Totalt finns nu fyra makroregionala strategier i Europeiska unionen. Östersjöregionen är föregångaren för det makroregionala arbetet i Europa. EU:s strategi för Östersjöregionen började delvis i en önskan att åstadkomma en bättre strategisk styrning för de utmaningar och möjligheter som är gemensamma för Östersjöregionen. Genom en fokusering på de mest angelägna områdena och en kanalisering av finansiering till dessa vill man skapa synergier mellan aktörer för ett mer effektivt samarbete. Strategin erbjuder ett samordnat ramverk för samarbete mellan länder, beslutsfattande nivåer och sektorer. Strategin är en överenskommelse mellan medlemsstaterna och EUkommissionen om nödvändigheten av samarbete över gränserna för att lösa gränsöverskridande problem i denna del av Unionen, baserat på argumentet att det inte är möjligt att ha samma lösningar för alla även om problemen kan förfalla likartade Strategins handlingsplan Strategin konkretiserades i en uppdaterad handlingsplan som 2015 antogs av EU-kommissionen. I och med detta omformulerades strategins tre övergripande mål till Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet samt att strategins delmål minskades till 12 fokuserade delmål. Den nuvarande handlingsplanen för EU:s strategi för Östersjöregionen innehåller indikatorer och specifika mål som är anpassade till och bidrar till målen för Europa 2020-strategin. Handlingsplanen omfattar 13 policyområden och fyra horisontella åtgärder som motsvarar de viktigaste områden där strategin kan bidra till förbättringar, antingen genom att man antar de största utmaningarna eller genom att man utnyttjar de främsta möjligheterna. En översyn av handlingsplanen är planerad att påbörjas Strategins koppling till EU:s struktur och investeringsfonder Strategin har inför nuvarande programperiod påverkat utformningen av de operativa programmen inom Europeiska struktur- 17

18 och investeringsfonderna (ESI- fonderna) 6. Strategin har gett viktig vägledning för valet av insatser i de operativa programmen. Detta skiljer sig markant från förra programperioden, , då strategin antogs 2009 när programmen redan hade utformats. Det finns därmed nu en tydligare koppling mellan programmen och strategin Det svenska genomförandet Det svenska genomförandet av strategin grundar sig på regeringens uppdrag till 22 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser att bidra till genomförandet av strategin och dess handlingsplan. Detta ska göras inom ramen för myndigheternas respektive ansvarsområde. Nuvarande regeringsuppdragen kom 2016 och sträcker sig fram till Jämfört med förra uppdragsperioden, som var , riktar sig uppdragen denna period mer fokuserat till färre antal myndigheter som konkret bedöms bidra till strategins genomförande i Sverige. Uppdragen är inte lika generella som tidigare utan utformade för respektive myndighet, där merparten av myndigheterna även har särskilda uppdrag inskrivna kopplade till sitt ansvarsområde. Varje myndighet ska årligen lämna en redovisning av uppdraget till respektive ansvarigt departement. Av redovisningen ska framgå hur respektive myndighet har lagt upp arbetet, hur arbetet fortskrider samt vilka arbetsformer och projekt som myndigheten deltar i. Tillväxtverket har i uppdrag att koordinera rapporteringen och årligen sammanställa en rapport och övergripande analys om strategins genomförande, baserad på berörda myndigheters årliga rapporter. Tillväxtverket håller även samman ett brett genomförandenätverk som samlar de myndigheter och länsstyrelser som har i uppdrag att bidra till strategins genomförande. Även regioner deltar i nätverket. Nätverket ska utgöra en mötesplats för dialog och samverkan mellan statliga myndigheter, länsstyrelser, landsting, samverkansorgan, med flera. Det svenska genomförandet bygger på samverkan mellan olika nivåer och sektorer, både nationellt och makroregionalt. Vid sidan av regeringsuppdragen bedrivs regionalt och lokalt ett stort arbete som bidrar till strategins genomförande, till exempel genom många flaggskeppsprojekt där mycket av det konkreta genomförandet av strategin sker. 6 I Sverige finns under fyra Europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder): Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) 18

19 3.2 Mål och delmål för EU:s strategi för Östersjöregionen De svenska akto rerna ska enligt regeringsuppdragen redogo ra fo r vilka delma l i strategin som na rmast bero r deras verksamhetsomra de samt hur de har arbetat med dem under a ret (se textruta fo r en beskrivning av strategins ma l och delma l). EU:s strategi för Östersjöregionen: Mål och delmål EU:s strategi fo r Ö stersjo regionen besta r av tre huvudma l. Varje ma l har i sin tur fyra delma l. 1. Rädda havsmiljön - Ö stersjo n ska ha rent vatten. - Ö stersjo n ska ha en rik och levande biologisk ma ngfald. - Ö stersjo n och dess utlopp trafikeras av en ren och sa ker sjo fart. - Fo rba ttra samarbetet fo r en god havsmiljo. Ma let att ra dda havsmiljo n handlar om att uppna en god miljo status och biologisk ma ngfald i havet. Ö stersjo ns sa rbarhet fo r o vergo dning, fo roreningar och o verfiske sta llet sa rskilt ho ga krav pa samarbete inom regionen. 2. Länka samman regionen - Goda transportvillkor i Ö stersjo omra det. - EU:s hela Ö stersjo region ska ha pa litliga energimarknader. - Sammanla nka ma nniskor i regionen. - Ba ttre samarbete i brottsbeka mpning Ma let att la nka samman regionen handlar om att fo rba ttra regionens transportsystem och trygga energifo rso rjningen. Det handlar ocksa om att fo ra ma nniskor na rmare varandra genom exempelvis forskningsutbyten, fo retagskontakter och tillga ng till kommunikationsmo jligheter och internet. 3. Öka välståndet - Ö stersjo regionen som fo rega ngare i fo rverkligandet av en gemensam inre marknad. - EU:s strategi fo r Ö stersjo regionen bidrar till Europa strategin. - Fo rba ttra regionens globala konkurrenskraft. - Klimatanpassning och fo rba ttrad krisberedskap. Ma let o ka va lsta ndet inneha ller a tga rder fo r att fra mja entrepreno rskap, innovation, handel och digitalt driven tillva xt. La nderna runt Ö stersjo n kan sta rka konkurrenskraften och va lsta ndet genom att samverka ba ttre kring forskning och utveckling och pa olika sa tt fo rdjupa den inre marknaden. 19

20 3.2.1 Rapportering från svenska aktörer Statistiken i detta avsnitt grundar sig pa de rapporter som inkommit fra n totalt 43 organisationer, varav 22 myndigheter och 21 la nsstyrelser. Samtliga organisationer med regeringsuppdrag har i a r alltsa a terrapporterat sitt arbete med strategin, vilket skiljer sig fra n fo rra a ret da tva la nsstyrelser inte inkom med na gon rapport. Detta inneba r att siffrorna inte blir helt ja mfo rbara mot fo rega ende a r. Öbservera att varje organisation kan fylla i flera ma l och delma l som de anser bero r deras verksamhet. Fyra organisationer har endast svarat pa vilket huvudma l de bero rs av, men inte na rmare vilka delma l. (3 myndigheter, 1 la nsstyrelse) Det finns vissa brister och skillnader vid rapporteringen av ma l och delma l. Man ska da rfo r tolka de siffror som redovisas i detta kapitel med viss fo rsiktighet, dock ger de en fullgod o versiktlig bild av hur arbetet med strategin ser ut i Sverige. Regionernas redovisningar ska inneha lla aktuella insatser inklusive beskrivning av vilket delma l i strategin de bidrar till. Det a r dock en na got oja mn rapportering kopplat till delma len och dessa inga r da rfo r inte i sammansta llningarna och diagrammen i kapitlet. Na gra exempel pa regionernas verksamhet lyfts dock fram kopplat till de olika ma len Ökad rapportering av relevanta delmål Figur 1. Sammanställning över de delmål som angetts som relevanta för respektive aktör i rapporteringen, angivet i antal Figur 1 visar vilka delma l som myndigheterna och la nsstyrelserna angett som bero r deras verksamhetsomra de. Dessa a r fa rgkodade utifra n de tre 20

21 huvudma len. Antalet svar per delma l har o kat fo r samtliga i a rets rapportering. Detta beror dels pa att det a r fler akto rer som har rapporterat i a r (tva rapporter fler a n fo rra a ret), dels pa att det i a r a r fler akto rer som faktiskt anger delma l i sin rapportering, och inte bara anger huvudma len. Ba de vid fo rra a rets rapportering och vid den frama tsyftande rapport som gjordes i mars 2016 sa framkom att det fanns en viss otydlighet kring strategins ma l och delma l. Tillva xtverket genomfo rde da rfo r en kunskapsho jande insats tillsammans med Statsra dsberedningen pa na tverksmo tet i november Vi tror att detta har bidragit till att fler akto rer i a rets rapport angav delma l ista llet fo r huvudma l, vilket ocksa a r det som efterfra gas. Det framga r a ven i a rets rapportering att det pa ga r fler projekt och fler aktiviteter kopplat till strategins genomfo rande, vilket ocksa pa verkar den o kade rapporteringen av relevanta delma l (se avsnitt 3.4). Denna o kade rapportering inneba r att det har skett ett visst skifte i rangordningen av delma l. Dock a r fortfarande delma len inom Ra dda havsmiljo n i topp och delma len inom La nka samman regionen i nedre halvan. I fo rra a rets rapportering konstaterade vi att fo rdelningen av vilka som fa tt regeringsuppdrag att bidra till genomfo randet av strategin har varit va l genomta nkt. Samtliga delma l har angetts som relevanta av na gon akto r och det a r alltsa inget delma l som hamnar utanfo r det svenska genomfo randet av strategin. Det a r inte heller na got delma l som endast har bedo mts som relevant fo r antingen myndighet eller la nsstyrelse, utan ba da typer av organisationer finns representerade i samtliga delma l Ett eller flera delmål? Det a r upp till organisationen sja lv att bedo ma vilket eller vilka av delma len som bero r deras verksamhet. Detta inneba r att vissa organisationer endast angett ett delma l medan andra i princip har angett samtliga delma l som relevanta. Det finns alltsa olika sa tt att angripa strategin, da r akto ren antingen anser att man jobbar med sakfra gor som endast passar in i ett fa tal delma l eller att man har en bredare verksamhet som kan kopplas till flera olika delma l. Folkhälsomyndigheten har endast angett att de arbetar inom ett delma l (Bidra till EU strategin) da r de tydligaste referenserna till ha lsans betydelse finns inom detta delma l, vilket a r deras expertomra de. SGU, HaV, Skogsstyrelsen och SMHI da remot har alla har angett mellan 8 10 delma l (av max 12 st) som relevanta. De redogo r genom olika projekt och insatser fo r hur de bidrar till de olika delma len. SMHI arbetar exempelvis inom 7 Myndighetsnätverket för Östersjöstrategin, möte

22 delma len i Rädda havsmiljön kring olika forskningsprojekt kopplat till o vergo dning och algblomning, inom delma len i Länka samman regionen samarbetar de nationellt och internationellt kring istja nster och inom Öka välståndet har de insatser som syftar till klimatanpassning och krisberedskap kopplat till marina resurser samt urbana och rurala landomra den. Dessa ba da exempel visa att akto rer kan ta till sig arbetet och delma len inom strategin pa helt olika sa tt, utifra n vad man har fo r grunduppdrag, och da rmed bidra till strategins genomfo rande utifra n de fo rutsa ttningar respektive akto r har. A ven i la nsstyrelsernas rapportering skiljer det sig a t hur ma nga delma l de bedo mt att de bero rs av och hur de inkorporerat strategin i sina verksamheter. Länsstyrelsen i Dalarnas läns fokuserar i sin rapport pa projektet EFFECT4buildning (Ö stersjo programmet) som det omra de da r de har internationell samverkan kopplat till strategin. Projektet har som ma l att utveckla finansiella verktyg fo r att underla tta genomfo randet av fler investeringar i energieffektivisering i fastigheter. Genom projektet genomfo r Dalarna insatser som bero r tre av strategins delma l (Pa litliga energimarknader, Bidrar till EU2020- strategin, Fo rba ttra regionens globala konkurrenskraft). Länsstyrelsen i Norrbottens län rapporterar da remot att det stora antalet verksamhetsomra den de arbetar inom inneba r att de bero rs av de flesta av delma len i strategin. Strategin har ocksa arbetats in i flera av la nsstyrelsens verksamheter, sa som till exempel Interreg Nord - programmet och fo rdelning av medel via 1:1-anslaget. Öm vi generellt tittar pa siffrorna i fo rdelningen av delma l sa framga r att la nsstyrelserna oftast anger fler delma l a n myndigheterna. La nsstyrelserna anger i genomsnitt 5,9 delma l som relevanta, medan myndigheterna endast anger 3,7 delma l som relevant per organisation. Genomsnittet ligger pa 4,8 delma l per organisation. Vilka delmål de olika organisationerna har rapporterat som relevanta inom sin verksamhet finns redovisade i tabeller i Bilaga 4. 22

23 3.2.3 Jämn spridning av insatser utifrån strategins huvudmål Figur 2. Inom vilka mål finns de delmål som närmast berör verksamheten. Fo r strategins tre huvudma l a r det precis som vid fo rra a rets rapportering ma len Rädda havsmiljön och Öka välståndet med ho gst svarsfrekvens. Ö verlag a r det en ganska ja mn spridning av insatser inom huvudma len fo r ba de la nsstyrelserna och myndigheterna, vilket tyder pa en balans i uppdraget och vilka akto rer som har utsetts att medverka i genomfo randet av strategin. Av de 21 la nsstyrelserna a r det hela 20 stycken som angett na got delma l inom Rädda havsmiljön och 19 stycken som angett delma l inom Öka välståndet. Fo r de 22 myndigheter som rapporterat a r det inget huvudma l som a r lika o verla gset pa samma sa tt. Flest svar a r inom Öka välståndet da r 16 myndigheter angett na got av delma len Delmål inom Rädda havsmiljön fortsatt i topp Totalt har 34 av 43 organisationer angett delma l inom Rädda havsmiljön som relevanta fo r deras verksamhetsomra de. Till skillnad fra n fo rra a rets rapportering a r detta dock inte la ngre det huvudma l som angetts av flest, Öka välståndet har totalt sett fa tt ett svar mer. Inom Rädda havsmiljön finns dock de tva delma l som fa tt flest svar och samtliga fyra delma l a r bland de sex mest angivna delma len totalt sett. 23

24 RÄD D A H AVS M I L JÖ N Totalt Myndigheter Länsstyrelser Rent vatten En rik och levande biologisk mångfald En ren och säker sjöfart Ett bättre samarbete för en god havsmiljö Figur 3. Delmål inom Rädda havsmiljön som angetts närmast berör deras verksamhet I princip alla la nsstyrelser har angett delma l inom Rädda havsmiljön som relevanta fo r sin verksamhet. Detta ma l a r tydligt kopplat till deras ka rnver ksamhet da de har andra uppdrag kring olika vattenmiljo fra gor sa som havsplanering och vattenmyndigheternas genomfo rande av Ramdirektivet fo r Vatten och havsmiljo. Ma nga av de insatser som la nsstyrelserna rapporterar a r av nationell och till viss del lok al karakta r. Exempelvis lyfter ma nga att de handla gger och betalar ut bidrag till lokala vattenva rdsprojekt (LÖVA) och lokala naturva rdsprojekt (LÖNA). Länsstyrelsen i Jönköpings län anger a ven som en fo rba ttringsmo jlighet att o ka det kommunala intresset f o r att driva LÖVA - projekt fo r att motverka o vergo dning, da mo jligheten till sto det inte utnyttjas fullt ut. Ett exempel pa ett gra nso verskridande samarbete a r projektet SeaGIS 2.0 (Interreg Botnia - Atlantica) kring ha llbar utveckling i Kvarkenomra det som leds av Länsstyrelsen i Västerbottens län. Projektet ska ta fram nya gra nso verskridande kartunderlag och dataanalyser, go ra geografiska konfliktanalyser, utreda miljo ma ssiga begra nsningar samt framha va mo jligheter fo r ha llbart nyttjande av kust - och havso mra det. SeaGIS 2.0 knyter ihop havsplanerare - och fo rvaltare pa finsk och svensk sida. Kartor som tagits fram i projektet har internt haft betydelse fo r arbetet med gro n infrastruktur i havet och fo r att skapa ett na tverk av marint skyddade omra den. La nsst yrelsen i Va sterbottens la n bedo mer att projektet ba de bidrar till Rädda havsmiljön men a ven ma let Länka samman regionen. 24

25 Ö ver ha lften av alla myndigheter har angett na got delma l inom Rädda havsmiljön som relevant fo r sin verksamhet. Naturvårdsverkets fokus ligger inom ma let Ra dda havsmiljo n da r arbetet i huvudsak bedrivs genom deras roll som samordnare (PAC) fo r policyomra de Hazard. Under a ret har fokusomra det kring la kemedel i Ö stersjo ns miljo utvecklats till en regional samarbetsplattform som lanserades pa Strategiforum i Berlin 8. Ett nytt fokusomra de fo r ho gflorerande a mnen (PFAS) har pa bo rjats. Ha r samarbetar Naturva rdsverket med Myndigheten fo r samha llsskydd och beredskap (MSB) i deras roll som PAC fo r policyomra de Secure och planerar a ven att bjuda in Kemikalieinspektionen till dialog. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) tar ocksa upp arbetet med PFAS i sin rapport. De deltar bland annat i det na tverk som startats av Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket som fokuserar pa att diskutera lo sningar med problemet att fa bort PFAS i marken och dricksvattnet. Ett resultat av na tverkets samarbete a r en webbguide da r all information finns samlad fo r alla myndigheter. Naturvårdsverket framha ller att en fo rba ttringsmo jlighet fo r arbetet med strategin skulle vara en etablering av ett nationellt na tverk kopplat till ma let Rädda havsmiljön. Regionerna har generellt sett inte rapporterat speciellt mycket aktiviteter inom detta ma l. Det a r i princip endast Regionfo rbundet i Kalmar la n som uttryckligen anger att de bidrar till delma let Rent vatten fra mst genom sitt arbete med Euroregion Baltics Water Core Group da r de leder samarbetet Ökad rapportering inom Länka samman regionen Totalt 29 av 43 organisationer har svarat att delma l inom La nka samman regionen bero r deras verksamhet. Detta a r det ma l som fa tt minst antal svar. 8 8th Annual Forum of the EU Strategy for the Baltic Sea Region, Berlin, juni

26 LÄN K A S AM M AN R E GI O N E N Totalt Myndigheter Länsstyrelser Goda transportvillkor Pålitliga energimarknader Sammanlänkade människor Bättre samarbeten för att bekämpa brottslighet Figur 4. Delmål inom Länka samman regionen som angetts närmast berör deras verksamhet En noterbar fo ra ndring mot fo rra a rets rapportering a r att fem la nsstyrelser anger att de arbetar med delma let Pålitliga energimarknader, fo rra a ret var det endast en. Denna o kning beror till stor del pa rapportering av projekt som bedrivs pa omra det och som inte fanns med fo rra a ret. Länsstyrelsen i Västra Götalands län beskriver inom detta delma l att de samverkar med en rad akto rer kri ng fo rnyelsebar energi, sa som Biogas Va st, Power Va st (vindkraft) och Sol i Va st. Fo r Länsstyrelsen i Dalarnas län a r detta ett av delma len som de kopplar till sitt arbete med projektet EFFECT4building som handlar om energieffektivisering i fastigheter. Skogsstyrelsen har inom delma let Pålitliga energimarknader samverkat med Jordbruksverket, Naturva rdsverket, Energimyndigheten och med sto d fra n la nsstyrelsen tagit fram en kunskapssammansta llning om bioenergiproduktion inom svenskt jord - och skogsbruk. Det ta har anva nts som underlag till ett nytt projektinitiativ Baltic ForBio (Ö stersjo programmet) som bland annat handlar om produktion och anva ndning av skogsbiomassa som ka lla till fo rnybar energi. A ven fo r delma let Bättre samarbete för att bekämpa brott slighet har det skett en fo ra ndring. I a rets rapport a r tre myndigheter som angett delma let som relevant, mot endast en fo rra a ret. Ö kningen beror pa rapportering av projekt som man anser faller inom ramen fo r delma let. Av myndigheterna kan man dock a nda k onstatera att det fortfarande framfo rallt a r Kustbevakningen som arbetar mer o vergripande inom detta delma l. Tio la nsstyrelser anger delma let vilket ocksa a r en o kning mot 26

27 fo rra a rets sju svar. La nsstyrelserna na mner framfo rallt sitt arbete mot prostitution och ma nniskohandel men Länsstyrelsen i Blekinge län na mner a ven sitt arbete att fo rhindra handel med skyddade arter. Trafikverkets bidrag till strategin kopplas fra mst till delma let Goda transportvillkor genom ett kontinuerligt arbete fo r att utveckla ett sammanha ngande och gra nso verskridande transportsystem. Fo rutom att delta i ett antal projekt sa behandlas verksamhetsna ra fra gor a ven i olika geografiska samarbeten som Northern Dimension Partnership on Transport and Logistics (NDPTL) och Steering Committee for the Barents Euro-Arctic Transport Area (BEATA) da r Sverige fo r tillfa llet a r ordfo rande. Region Örebro, Region Skåne och Region Blekinge redovisar alla att de bidrar till ma let La nka samman regionen genom sin medverkan i flaggskeppsprojektet TENTacle, som syftar till att dra nytta av TEN-T 9transportkorridorer fo r o kat va lsta nd, tillva xt och sammanha llning. Region Blekinge leder projektet Mycket aktiviteter inom Öka välståndet Ö ka va lsta ndet a r det ma l som flest myndigheter angett som relevant (16 st), a ven om det totalt sett a r fler la nsstyrelser (19 st). Totalt 35 av 43 organisationer har angett delma l inom Ö ka va lsta ndet som relevanta. Detta inneba r att detta ma l a r det som fa tt flest svar i rapporteringen fo r En del i detta skifte a r som tidigare skrivits att fler organisationer har rapporterat i a r. 9 Transeuropeiska transportnätet (TEN- T) är EU- kommissionens policy för att utveckla och förbättra logistiken inom infrastruktur och transport i EU. 27

28 Ö K A VÄL S TÅN D E T Totalt Myndigheter Länsstyrelser Vara en föregångare i Bidra till Europa Förbättra regionens Arbeta för förverkligandet av EU:s inre marknad strategin globala konkurrenskraft klimatanpassning och förbättrad krisberedskap Figur 5. Delmål inom Öka välståndet som angetts närmast berör deras verksamhet A ven om man ser till rangordningen av delma l inom sja lva ma let har ett skifte skett. Det a r i a rets rapport delma let Arbeta för klimatanpassning och förbättrad krisberedskap som a r i topp. Det a r framfo rallt la nsstyrelserna som anger detta delma l kopplat t ill deras uppdrag att samordna la nets klimatanpassningsarbete. Skogsstyrelsen inga r i ett nationellt myndighetsna tverk fo r samverkan kring klimatanpassning. Nyttan med na tverket a r enligt SMHI, som leder na tverket, att det a ven blir en naturlig samlad pl attform fo r svensk nationell medverkan i Ö stersjo samarbete kring klimatanpassning, inklusive kopplingar till fo rba ttrad krishantering. SMHI vidareutvecklar i sin rapport om regeringsuppdraget att driva Nationellt kunskapscentrum fo r klimatanpassning so m ska vara en nod fo r kunskap samt en mo tesplats. Centrumet bedrivs i bred samverkan med akto rer inom klimatanpassningsomra det pa lokal, regional och nationell niva. Hantering av transnationella och indirekta risker kra ver makro - regionalt samarbete, vilket inneba r att implementering av Ö stersjo strategin a r en betydelsefull komponent fo r centrumets verksamhet. Under 2017 har nationella myndigheter fa tt finansiering fra n SMHI fo r att ta fram handlingsplaner fo r klimatanpassning. Inom delma let Förbättra regio nens globala konkurrenskraft rapporterar Region Värmland att de deltar i projektet BSR Stars som syftar till att sta rka konkurrenskraften och den ekonomiska tillva xten i 28

29 Ö stersjo regionen. A ven Tillväxtverket medverkar i projektet och det arbetet som go rs med att utveckla och testa nya verktyg och metoder fo r transnationell implementering av smart specialisering. Region Skåne rapporterar ett antal pa ga ende Interreg- projekt inom detta delma l. Bland annat Smart Blue Regions som syftar till att fo rba ttra mo jligheterna till bla tillva xt 10 i Ö stersjo regionen genom att o ka kapaciteten att implementera forsknings- och innovationsstrategier fo r smart specialisering Sammanfattning av rapportering kopplat till strategins mål och delmål De myndigheter och la nsstyrelser som har i uppdrag att bidra till strategins genomfo rande har sja lv fa tt analysera sina verksamheter fo r att bedo ma inom vilka delma l de bidrar till genomfo randet. Eftersom samtliga delma l ta cks in vid rapporteringen, av ba de myndigheter och la nsstyrelser, kan det konstateras att fo rdelningen av uppdrag har fa tt den effekt som o nskades. I alla fall pa pappret. Svarsfrekvensen fo r samtliga delma l har o kat i a rets rapportering ja mfo rt med fo rra a ret. Detta tolkar vi dels som att fler organisationer rapporterar vad som faktiskt efterfra gas i uppdragen, dels att det genomfo rs fler aktiviteter och projekt vilket a r positivt. Denna o kade rapportering inneba r att det har skett en viss fo ra ndring av vilka delma l som anges som mest relevanta. Dock a r fortfarande delma len inom Ra dda havsmiljo n i topp. Regionerna har i sin rapportering i a r fo r fo rsta ga ngen ombetts att koppla sina insatser till strategins olika delma l. Bilden av svenska akto rers genomfo rande pa olika delomra den inkluderar da rmed a ven regionernas bidrag till strategin. Regionernas rapportering handlar framfo rallt om deras medverkan i projekt, i huvudsak Interreg- projekt. Uto ver detta sker arbetet i Ö stersjo regionen fra mst i politiska plattformar och na tverk, samt deltagande i arbetsgrupper och kommitte er inom Interreg- programmen. (se a ven avsnitt 3.4). Av rapporteringen framga r det att regionernas arbete till o verva gande del a r inom huvudma len La nka samman regionen (alla delma l utom Beka mpa brottsligheten) och Ö ka va lsta ndet (endast delma l Fo rba ttra regionens konkurrenskraft). Inom Ra dda havsmiljo n a r det endast ett fa tal aktiviteter som rapporterats. 10 Blå tillväxt handlar om att stödja hållbar tillväxt i havs- och sjöfartssektorerna. 29

30 3.3 Svenska aktörer samverkar och samråder i genomförandet I genomförandet av uppdrag ska respektive myndighet samverka och samråda med relevanta myndigheter och organisationer. I följande avsnitt redovisar vi på en övergripande nivå hur samverkansaspekten har återrapporterats av myndigheter och länsstyrelser för 2017 och gör en jämförelse med rapporteringen föregående år. Tidigare år har inte rapporteringen från regionerna ingått i analysen om samverkan och samarbete på grund av bristfällig rapportering på området men i år inkluderas de Samverkan krävs för sammanhang och helhetsperspektiv Samverkan mellan aktörer är en förutsättning för genomförandet av strategin (se textruta). Bakgrund till strategins samverkansaspekt Principen om flernivåstyre är central för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Arbetssättet syftar till en fördjupad dialog och samordnade insatser mellan relevanta beslutsfattande nivåer i Östersjöregionen inklusive civilsamhället, universitetsvärlden och den privata sektorn. EU:s strategi för Östersjöregionen stärker flernivåstyret genom en tydlig delaktighet och samverkan mellan nivåer och relevanta aktörer och genom att till exempel erbjuda mötesplatser för dialog och idéutbyte. 11 Myndigheterna har i rapporteringen ombetts dels att ange de delmål där myndigheten inlett eller planerar att ingå ett samarbete med andra myndigheter, dels att redogöra för hur samverkan fortskridit. Myndigheterna uppmanades även att redogöra för pågående eller framtida behov av flernivåsamverkan med till exempel regionalt utvecklingsansvariga aktörer Graden av interaktion mellan aktörer varierar För att sätta in samverkan och samråd i ett sammanhang har vi liksom förra året utgått från hur Tillväxtanalys resonerar kring olika nivåer av interaktion (se textruta). 11 Regeringens skrivelse 2013/14:29 Ny inriktning för EU:s strategi för Östersjöregionen. 30

31 Olika nivåer av interaktion Separation: insatser genomförs av skilda aktörer utan någon interaktion med andra. Samordning: aktörers insatser koordineras eller adderas till varandra för att nå bättre effekt. Samverkan: varje aktörs formella ansvarsområde hålls avgränsat, men vid behov och för avgränsade uppgifter sker utbyten och insatser utförs tillsammans. Sammansmältning: aktörers gränser för ansvarsområden upphör eller smälts samman, exempelvis vid ett samgående mellan två organisationer. Inte heller i år finner vi några projekt och initiativ i rapporteringen för 2017 som innehåller en så hög grad av interaktion att det kan anses vara sammansmältning. Den i särklass vanligast förekommande formen är fortsatt samordning (vi likställer samordning med samråd) eller samverkan. Detta gäller även regionernas genomförande. Den enskilt vanligaste insatsen bland regioner är deltagande i någon typ av samverkansplattform/nätverk inom ramen för EU-samarbetet. När Region Östergötland skriver om strategiskt internationellt samarbete, lyfter de särskilt fram arbetet med Östersjöstrategin: Östersjöfrågorna är särskilt prioriterade och vi deltar aktivt i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. Det internationella perspektivet är en integrerad del i det regionala utvecklingsarbetet. Många myndigheter rapporterar liksom tidigare år om samverkan med flertalet andra nationella myndigheter. Flera myndigheter signalerar också en ökande nivå av samverkan och att detta skulle kunna ske under Östersjöstrategins tak. HaV anger för ett delmål att: Vårt mandat för dessa frågor varierar. För att nå framgång inom området är vi ofta beroende av andra myndigheter och aktörer inom transportsektorn. Detta arbete ser vi kan utvecklas inom strategins arbete. Länsstyrelsen i Västmanlands län rapporterar om samverkan inom Rich Waters. Det är Sveriges första LIFE IP 12 och ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund för gemensamma vatten. Fem av landets länsstyrelser är vattenmyndigheter och har detta uppdrag. Genom att bidra med ny 12 LIFE är EU-kommissionens miljöprogram och IP står för integrerade projekt som utformats för att stödja genomförandet av EU:s miljödirektiv. Integrerade projekt medger medlemsstater att använda finansiering både från annan EU-fond, nationell och från privat sektor. 31