Internationalisering genom samarbete i Sveriges närområde

Transkript

1 Internationalisering genom samarbete i Sveriges närområde Sveriges genomförande av EU:s strategi för Östersjöregionen, delrapport Dnr Ä

2

3 Uppdrag att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen, N2016/00258/FF Beslutet att godkänna denna delrapport har fattats av avdelningschef Lars Wikström. Handläggningen har gjorts av enhetschef Ingrid Arltoft Henriksson, Sigrid Hedin, Niclas André, Christina Imander samt Ulrika Åberg, föredragande i ärendet. Östersund, Lars Wikström Ulrika Åberg

4

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Mål Metod Frågemall Slutsatser och rekommendationer Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen fungerar väl Utvecklingsbehov för ett effektivare genomförande av strategin Tillväxtverkets rekommendationer: Om strategin och handlingsplanen Strategin Strategins handlingsplan Kopplingen till EU:s struktur- och investeringsfonder Det svenska genomförandet Mål och delmål för EU:s strategi för Östersjöregionen Rapportering från svenska aktörer Mål som berör aktörers verksamhetsområden ökar och minskar Något minskat antal delmål som berör aktörers verksamhetsområden Ett eller flera mål? Fortsatt relativt jämn spridning av insatser utifrån strategins mål Delmål inom Rädda havsmiljön fortsatt i topp Något varierad bild av genomförandet inom Länka samman regionen Även något varierad rapportering inom Öka välståndet Sammanfattningsvis om strategins mål och delmål Strategins mål och delmål styr aktiviteter och insatser Strategins mål kan samordnas bättre med andra styrdokument Svenska aktörer samverkar och samråder i genomförandet Graden av interaktion mellan aktörer varierar Internationellt orienterade myndigheter men svag samverkan med lokal nivå PAC och HAC... 28

6 6.2 Regionalt utvecklingsansvarigana samverkar annorlunda Sammanfattningsvis om samverkan Projektverksamhet som bidrar till strategins mål Pågående projekt Internationella projekt - Östersjöstrategiprojekt Nationella projekt Aktörer utan pågående projekt Avslutade projekt under Regionalt utvecklingsansvarigas rapportering av projektverksamhet Finansiering av projektverksamhet Möjliga finansieringskällor Föra samman finansieringskällor Andra insatser kopplat till projektgenomförande Sammanfattningsvis om projektverksamhet Rapporterad nytta och resultat Kategorisering av mervärde Vilken nytta ger arbetet med strategin? Det sektorsövergripande perspektivet en framgångsfaktor eller en utmaning? Regionalt utvecklingsansvarigas rapportering av nytta och mervärde Rapporterade resultat av arbetet med strategin Bestående projektresultat Rapporterade resultat från de som finansierar projekt Sammanfattningsvis om nytta och resultat Avslutande reflektioner Bilaga 1 Rapporterande organisationer Bilaga 2 Frågemall Bilaga 3 Frågemall PAC/HAC Bilaga 4 Mål/delmål rapporterade per organisation Bilaga 5 Exempel på insatser per mål och delmål... 55

7 Datum Version 1 Upprättad av Ulrika Åberg 1 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att sammanställa och övergripande analysera genomförandet av EU:s makroregionala utvecklingsstrategi för Östersjöregionen i Sverige samt att ge rekommendationer på hur arbetet med genomförandet i Sverige kan förbättras och vidareutvecklas. Rapporten ingår i en rapportserie varav detta är den 3e i ordningen. Rapporten redogör för 22 myndigheters och 21 länsstyrelsers genomförande. I de fall rapporteringar från regionalt utvecklingsansvariga ingår i resonemangen framgår detta av texten. Utifrån de inkomna rapporterna kan vi konstatera att det svenska genomförandet av strategin fungerar väl, men att det finns ett utvecklingsbehov som är kopplat till former för genomförande. Mot bakgrund av dessa iakttagelser presenterar vi i rapporten ett antal rekommendationer avseende genomförandet av strategin. Det svenska genomförandet bygger på samverkan mellan olika nivåer och sektorer, både nationellt och makroregionalt. Vid sidan av regeringsuppdragen bedrivs regionalt och lokalt ett stort arbete som bidrar till strategins genomförande, till exempel genom många flaggskeppsprojekt där mycket av det konkreta strategigenomförandet sker. Även i år visar Tillväxtverkets sammanställning att samtliga mål och delmål täcks in vid rapporteringen av myndigheter och länsstyrelser. Vi konstaterar därmed att fördelningen av uppdrag och strategins innehåll styr svenska aktörers aktiviteter på ett fullgott sätt. Utifrån rapporteringen är det tydligt att internationellt samarbete stärker nationellt samarbete och att redan existerande samarbetsstrukturer är av stor betydelse i genomförandet av strategin. Projektverksamheten kopplad till strategin är utbredd. Över 70 % av myndigheter och länsstyrelser medverkar i något projekt. Myndigheterna deltar i något större utsträckning i internationella projekt medan länsstyrelserna medverkar i större omfattning i nationella projekt. Vi kan även om inte aktörerna själva redovisat det konstatera att de för samman olika finansieringskällor i sina insatser med bäring på strategin. Det handlar om att man i Interregprojekt även har sökt medfinansiering från en statlig myndighet. I årets redovisning rapporteras fler mervärden än tidigare år och med en delvis annan inriktning, vilket tyder på att fokus har förflyttats i genomförandet av Strategin. Flera av aktörerna upplever det som problematiskt att urskilja vilken nytta arbetet med strategin ger då de anser att deras reguljära verksamhet överlappar med strategin, samtidigt som andra organisationer redovisar tydliga mervärden och för utvecklade resonemang om Strategins betydelse Det finns förutsättningar för ökad nytta och bättre resultat genom att anpassa arbetet med genomförandet av strategin, inte minst inför nästa programperiod. Det handlar om 7(60)

8 värdet av ett helhetsperspektiv genom samordning mellan strategins tre mål och dess policyområden, om central uppföljning av arbetet på EU-nivå med berörda länders medverkan och slutligen om behovet av ett samordnat regelverk och förenklingar kring denna typ av insatser inför kommande programperiod. 8(60)

9 2 Uppdraget 2.1 Bakgrund Tillväxtverket har i uppdrag av regeringen 1 att under perioden årligen sammanställa en rapport och övergripande analys om genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen i Sverige 2. Denna rapport baseras på berörda myndigheters årliga redovisningar av sina uppdrag att bidra till strategins genomförande. Tillväxtverket ska även hålla samman ett brett genomförandenätverk för samma myndigheter och bidra till att genomförandet av strategin sker på ett samordnat sätt. Nätverket används för arbetet med rapportering samt för att bygga och sprida kunskap om arbetet med strategin. Denna rapport redogör för genomförandet av strategin under kalenderåret Mål Tillväxtverkets mål är att sammanställa och övergripande analysera genomförandet av strategin i Sverige samt ge rekommendationer på hur arbetet med genomförandet i Sverige kan förbättras och vidareutvecklas. Vidare ska Tillväxtverket utifrån arbetet med rapporteringen bygga upp och sprida kunskap om strategin. 2.3 Metod Rapporten baseras på 22 myndigheter och 21 länsstyrelsers återrapportering av sina regeringsuppdrag om att medverka till strategins genomförande. 3 Rapporten utgår från förra årets rapport delrapport 2 och bygger vidare på det arbete som gjordes då genom att vi utgår från samma upplägg. (se 1.3.1) Tillväxtverket har även tagit del av återrapporteringen från de 21 Regionalt utvecklingsansvariga aktörerna som redogör för aktuella insatser med relevans för strategin i samband med deras rapportering av det regionala tillväxtarbetet 4 Rapporten redogör i linje med regeringsuppdraget huvudsakligen för myndigheters och länsstyrelsers genomförande av strategin och dess handlingsplan. 5 1 Uppdrag att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen, N2016/00258/FF 2 I rapporten: strategin. 3 Rapporten skiljer på regionala myndigheter (länsstyrelser) och myndigheter som har ett sektorsansvar inom ett område (myndigheter). 4 Regionalt tillväxtarbete 2018-Sammanställning av redovisningar om hållbart regionalt tillväxtarbete. Dnr Ä En lista över de myndigheter, länsstyrelser, samordnare för prioritetssamordnare (PA) och horisontella sakområdessamordnare (HAC) och regionalt utvecklingsansvariga vars återrapportering denna rapport bygger på finns i Bilaga 2. 9(60)

10 2.3.1 Frågemall Myndigheter och länsstyrelser har rapporterat i enlighet med en frågemall som är utformad utefter regeringsuppdragen. Frågemallen har skickats ut till samtliga aktörer med uppdrag att rapportera tillsammans med förtydligande kring vad de förväntas rapportera. Samma frågemall användes för rapportering 2016 och 2017 vilket möjliggjort jämförelse i analysarbetet. Frågemallen ligger till grund för dispositionen i denna rapport om strategins genomförande, det vill säga: Mål och delmål som närmast berör verksamheten Svenska aktörers samverkan och samråd Projektverksamhet och övriga insatser Rapporterad nytta och resultat med strategin Det är viktigt att notera att alla aktörer inte har besvarat varje fråga i den mall som har skickats ut. Sammanställningen av svaren är därför inte alltid heltäckande. Tillväxtverket har bearbetat, kategoriserat och analyserat svaren. Svenska aktörer som är Policy Area Coordinator (PAC) eller Horizontal Action Coordinator (HAC) har också ombetts att besvara ytterligare några frågor för att belysa deras arbete med strategin (bilaga 3). Frågemallen som är utformad efter regeringsuppdragen finns i Bilaga 2. 10(60)

11 3 Slutsatser och rekommendationer Utifrån årets återrapportering kan vi konstatera att det svenska genomförandet av strategin fungerar väl, men att det finns ett utvecklingsbehov kopplat till utformning och former för genomförande. Mot bakgrund av dessa iakttagelser har vi ett antal rekommendationer avseende genomförandet av strategin. 3.1 Genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen fungerar väl Baserat på årets återrapporteringar konstaterar Tillväxtverket att det pågår intensiv aktivitet i det svenska genomförandet. Med utgångspunkt i strategins mål bedömer vi att rätt saker görs och att de svenska aktörerna arbetar med de viktigaste utmaningarna som identifierats i strategin. Strategin är betydelsefull då den legitimerar och möjliggör tvärsektoriellt och internationellt samarbete, vilket innebär att man kopplar ihop områden och aktiviteter som förstärker varandra. Makroregionala insatser med gränsöverskridande mervärden genomförs och ömsesidiga tillväxt-och miljöutmaningar synliggörs. Då strategin inte har något slutdatum ger den förutsättningar att arbeta långsiktigt. Att strategin dessutom har tagits fram i ett brett partnerskap bidrar till förankring och goda förutsättningar att verka långsiktigt över förändringar i konjunktur och politik. Strategin utgör ett ramverk för en gemensam riktning framåt och är ett viktigt verktyg för att hantera globala utmaningar på makroregional nivå och tydliggör behovet och värdet av gränsöverskridande samarbeten mellan sektorer och länder. Det finns såväl internationella som nationella finansieringsverktyg som styr aktiviteter i strategins riktning. De olika Interregprogrammen (i synnerhet Östersjöprogrammet) är betydelsefulla för att finansiera de gränsöverskridande insatserna. Det svenska genomförandet präglas av nätverksarbeten och återrapporteringar. Dessa insatser har visat sig vara framgångsrika eftersom strategins samtliga delmål omfattas av arbetet. Genomförandet präglas också av samverkan mellan aktörerna, såväl nationellt som internationellt och mellan olika sektorer. 3.2 Utvecklingsbehov för ett effektivare genomförande av strategin Det svenska genomförandet av strategin fungerar väl. Tillväxtverket anser dock att det i samband med den översyn av strategin som just initierats finns anledning att utvärdera hur den påverkar utvecklingen i Östersjöregionen. Hur effektiv är den för att hantera utmaningarna och vilka resultat bidrar den till i sin nuvarande form? Detta grundar sig bland annat på att 22 av myndigheterna och länsstyrelserna inte angett svar på frågan om upplevd nytta och resultat, men där vi i flera fall bedömt att det trots allt föreligger mervärden och vi har då valt att inkludera dessa i redovisningen Flera av länsstyrelserna anger att deras ordinarie verksamhet i stor utsträckning överlappar med strategins. Vi tolkar detta som att det kan finnas anledning att se över uppföljningen av genomförandet. Ytterligare skäl till att se över formerna för genomförandet är att strategin fortsatt uppfattas som komplex och svåröverskådlig. Dessutom finns det många strategier som aktörerna har att förhålla sig till, såväl på nationell som på internationell nivå, vilket i en 11(60)

12 del fall kan resultera i målkonflikter och svårigheter att se hur strategierna relaterar och kompletterar varandra. Givet de förbättringsförslag som svenska aktörer har lämnat i årets rapportering och strategins betydelse som ramverk för att legitimera och initiera brett förankrade insatser är det Tillväxtverkets förhoppning att den pågående revideringen resulterar i tydlighet och förenkling. De vanligaste finansieringsformerna för strategins gränsöverskridande samarbeten är olika Interregprogram. Utformning och genomförande av dessa program har därför mycket stor betydelse för hur väl strategins målsättningar uppnås. Hur arbetet med strategin faller ut under den kommande programperioden beror därför i stor grad på om programmen utformas i linje med strategins mål. Hur kopplingen mellan de makroregionala strategierna, och de operativa programmen i kommande programperiod ska se ut är ännu inte klart. Dock tyder skrivningarna i förordningsförslagen för programperioden på att de makroregionala strategierna kommer att få betydelse för programmens utformning, inklusive ökad anpassning mellan finansiering och prioriteringar för de makroregionala strategierna. För att få full utväxling av de möjligheter som ges inom ramen för programmen måste det dessutom finnas resurser för svenska aktörer att medfinansiera de mest angelägna satsningarna i en kommande programperiod. En utmaning som inte är begränsad till implementeringen av strategin utan präglar hela systemet med EU:s finansieringsverktyg generellt är normen att projekttiden endast ska löpa över tre år. Det försvårar för organisationerna att på den tiden nå långsiktiga och hållbara resultat samt försvårar för projektverksamhet att integreras i ordinarie verksamhet. Det hämmar i stort strategins måluppfyllnad. 3.3 Tillväxtverkets rekommendationer: Med utgångspunkt i de utvecklingsbehov som presenterats ovan rekommenderar Tillväxtverket följande: Att regeringskansliet verkar för att det finns beredskap och avsätts resurser för att delta i insatser som bedöms ha betydande makroregionalt mervärde. Denna rekommendation avser sådana organisationer som bedriver en verksamhet där internationellt samarbete är nödvändigt för att hantera Östersjöregionens utmaningar. De organisationer som integrerat internationella samarbeten i sin ordinarie verksamhet vittnar om många mervärden. De aktörer som inte nått lika långt bör hitta sätt att utveckla sin beredskap och kapacitet för internationella samarbetsinitiativ då dessa är en förutsättning för att kunna hantera gränsöverskridande utmaningar. En aspekt kan vara att myndigheterna som generellt har en större grad av internationell samverkan- involverar länsstyrelserna i de internationella samarbetsinitiativen. Särskilt syns detta behov för samtliga delmål inom målet Rädda havsmiljön och delmålet Arbeta för klimatanpassning och förbättrad krisberedskap samt inom målet Ökat välstånd. 12(60)

13 4 Om strategin och handlingsplanen 4.1 Strategin Strategin var när den antogs 2009 EU:s första makroregionala utvecklingsstrategi (nu finns det fyra). Den uppkom delvis ur en önskan om att åstadkomma en bättre strategisk styrning för de utmaningar och möjligheter som är gemensamma för Östersjöregionen. Genom en fokusering på de mest angelägna områdena och en kanalisering av finansiering till dessa är syftet med strategin att skapa synergier mellan aktörer för ett mer effektivt samarbete. Då den är en överenskommelse mellan medlemsstaterna och EU-kommissionen om nödvändigheten av samarbete över gränserna för att lösa gränsöverskridande problem i denna del av Unionen erbjuder den ett samordnat ramverk för samarbete mellan länder, beslutsfattande nivåer och sektorer Strategins handlingsplan Strategin konkretiserades i en uppdaterad handlingsplan som 2015 antogs av EU-kommissionen. I och med detta omformulerades strategins övergripande mål till tre; Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet. Dessutom minskade strategins delmål i antal. Den nuvarande handlingsplanen för strategin innehåller indikatorer och specifika mål som är anpassade till och bidrar till målen för Europa 2020-strategin. Handlingsplanen omfattar 13 policyområden (PA) och fyra horisontella åtgärder (HA) som motsvarar de viktigaste områden där strategin kan bidra till förbättringar, antingen genom att man antar de största utmaningarna eller genom att man utnyttjar de främsta möjligheterna. I skrivande stund är Europeiska Kommissionen i startgroparna med en ny revideringen av handlingsplanen Kopplingen till EU:s struktur- och investeringsfonder Strategin har inför nuvarande programperiod påverkat utformningen av de operativa programmen inom europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI- fonderna) 6. Strategin har gett viktig vägledning för valet av insatser i de operativa programmen. 4.2 Det svenska genomförandet Det svenska genomförandet av strategin grundar sig på regeringens uppdrag till 22 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser att bidra till genomförandet av strategin och dess handlingsplan. Detta ska göras inom ramen för myndigheternas respektive ansvarsområde. De nuvarande regeringsuppdragen kom 2016 och sträcker sig fram till Jämfört med förra uppdragsperioden, som var , riktar sig uppdragen denna period mer fokuserat till ett färre antal myndigheter som bedöms mer konkret bidra till 6 I Sverige har vi under innevarande programperiod tillgång till fyra europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder): Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF). 13(60)

14 strategins genomförande i Sverige. Uppdragen är därmed inte lika generella som tidigare utan utformade unikt för respektive myndighet. Varje myndighet ska årligen lämna en redovisning av uppdraget till respektive ansvarigt departement. Av redovisningen ska framgå hur respektive myndighet har lagt upp arbetet, hur arbetet fortskrider samt vilka arbetsformer och projekt som myndigheten deltar i. Tillväxtverket har i uppdrag att koordinera rapporteringen och årligen sammanställa en rapport och övergripande analys om strategins genomförande, baserad på berörda myndigheters årliga rapporter. Som nämnts ovan, håller Tillväxtverket även samman ett brett genomförandenätverk som samlar de myndigheter och länsstyrelser som har i uppdrag att bidra till strategins genomförande. Även regionalt utvecklingsansvariga deltar i nätverket om än i varierande grad. Nätverket ska utgöra en mötesplats för dialog och samverkan mellan statliga myndigheter, länsstyrelser, regionalt utvecklingsansvariga och civilsamhälle Det svenska genomförandet bygger på samverkan mellan olika nivåer och sektorer, både nationellt och makroregionalt. Vid sidan av regeringsuppdragen bedrivs regionalt och lokalt ett stort arbete som bidrar till strategins genomförande, till exempel genom många flaggskeppsprojekt där mycket av det konkreta strategigenomförandet sker. 14(60)

15 5 Mål och delmål för EU:s strategi för Östersjöregionen De svenska aktörerna ska enligt regeringsuppdragen redogöra för vilka delmål i strategin som närmast berör deras verksamhetsområde samt hur de har arbetat med dem under året (se textrutan nedan för en beskrivning av strategins mål och delmål). EU:s strategi för Östersjöregionen: Mål och delmål EU:s strategi för Östersjöregionen består av tre huvudmål. Varje mål har i sin tur fyra delmål. Rädda havsmiljön - Östersjön ska ha rent vatten. - Östersjön ska ha en rik och levande biologisk mångfald. - Östersjön och dess utlopp trafikeras av en ren och säker sjöfart. - Förbättra samarbetet för en god havsmiljö. Målet att rädda havsmiljön handlar om att uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet. Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på samarbete inom regionen. Länka samman regionen - Goda transportvillkor i Östersjöområdet. - EU:s hela Östersjöregion ska ha pålitliga energimarknader. - Sammanlänka människor i regionen. - Bättre samarbete i brottsbekämpning Målet att länka samman regionen handlar om att förbättra regionens transportsystem och trygga energiförsörjningen. Det handlar också om att föra människor närmare varandra genom exempelvis forskningsutbyten, företagskontakter och tillgång till kommunikationsmöjligheter och internet. Öka välståndet - Östersjöregionen som föregångare i förverkligandet av en gemensam inre marknad. - EU:s strategi för Östersjöregionen bidrar till Europa 2020-strategin. - Förbättra regionens globala konkurrenskraft. - Klimatanpassning och förbättrad krisberedskap. Målet öka välståndet innehåller åtgärder för att främja entreprenörskap, innovation, handel och digitalt driven tillväxt. Länderna runt Östersjön kan stärka konkurrenskraften och välståndet genom att samverka bättre kring forskning och utveckling och på olika sätt fördjupa den inre marknaden. 5.1 Rapportering från svenska aktörer Statistiken i detta avsnitt grundar sig på rapporter som inkommit från totalt 43 organisationer, 22 myndigheter och 21 länsstyrelser. I sammanställning nedan har vi utgått från aktörernas rapporteringar. Observera att varje organisation kan fylla i flera mål och delmål som berör deras verksamhet. Det finns vissa skillnader vid rapporteringen av mål och delmål där några aktörer slår 15(60)

16 samman rapportering för vissa delmål inom ett mål. Vi ser vissa tecken på att det är utmanade att ringa in den verksamhet som är specifikt kopplad till strategin: Inom myndigheten pågår arbete som har bäring på Strategin, men eftersom det inte på ett tydligt sätt kopplas mot strategin är det svårt att säkerställa att alla relevanta aktiviteter avrapporteras gentemot strategin. Det gör att det med stor sannolikhet är en underrapportering av aktiviteter kopplat till Strategin. De siffror som redovisas i detta kapitel ska därmed tolkas med viss försiktighet, dock ger de en fullgod översiktlig bild av hur strategigenomförandet ser ut i Sverige. 5.2 Mål som berör aktörers verksamhetsområden ökar och minskar Myndigheter Länsstyrelser Rädda havsmiljön Länka samma regionen Öka välståndet Figur 1. Mål som berör respektive aktör, angivet i antal Figur 1 visar vilka mål som berör myndigheternas och länsstyrelsernas verksamhetsområden. Jämfört med 2017 så ser vi både ett ökat och minskat antal mål som berör länsstyrelsernas verksamhetsområden. Fler länsstyrelser anger Rädda havsmiljön, medan färre länsstyrelser anger Länka samman regionen och Öka välståndet. För myndigheterna ser vi att antalet aktörer som anger att målet berör dem ökar något för Länka samman regionen och Öka Välståndet, medan det är oförändrat för Rädda havsmiljön. 16(60)

17 5.2.1 Något minskat antal delmål som berör aktörers verksamhetsområden Myndigheter 2017 Myndigheter 2018 Länsstyrelser 2017 Länsstyrelser 2018 Figur 2. Delmål som berör respektive aktör i rapporteringen, angivet i antal Figur 2 visar vilka delmål som berör myndigheternas och länsstyrelsernas verksamhetsområden. Jämfört med 2017 så ser vi ett något minskat antal delmål som anges av länsstyrelser (för nio av de tolv delmålen ser vi en minskning under 2018). För delmålen Sammanlänkande människor och Ett bättre samarbete för en god havsmiljö sker dock en ökning. För myndigheter ser vi en minskning för fem delmål och en ökning inom Pålitliga energimarknader och Förbättra regionens globala konkurrenskraft. För fem delmål för myndigheter och ett för länsstyrelser är antalet oförändrat. Tillväxtverket bedömer att förändringarna med avseende på mål och delmål under 2018 jämfört med 2017 kan bero på variationer i rapporteringar, men att det är viktigt att följa utvecklingen Ett eller flera mål? 7 Det är upp till organisationen själv att bedöma vilket eller vilka mål och delmål som berör deras verksamhet. Detta innebär att vissa organisationer endast angett ett mål medan andra i princip har angett samtliga mål som relevanta. Tillväxtverket vill påpeka att det inte är ett självändamål att arbeta med alla målen om det inte är relevant för aktören. Tillväxtverket drar istället, liksom i tidigare års rapporteringar, slutsatsen att det finns olika sätt att angripa strategin, där aktören antingen anser att man jobbar med sakfrågor som endast passar in i ett mål eller att man har en bredare verksamhet som kan kopplas till flera olika mål. Länsstyrelserna har vanligtvis en bredare verksamhetsinriktning och grunduppdrag än sektorsmyndigheterna. Det framgår också fortsatt att länsstyrelserna anger något fler mål än myndigheterna (se tabell 1). 13 länsstyrelser arbetar med alla tre målen och sex länsstyrelser arbetar med två av tre mål. Nio av 22 myndigheter arbetar med alla målen, sex myndigheter arbetar med två av tre mål och sju myndigheter arbetar med ett mål. För de myndigheter som anger ett mål handlar det ofta om verksamhet inom Öka 7 Vilka mål och delmål de olika organisationerna har rapporterat som relevanta inom sin verksamhet finns redovisade i tabeller i Bilaga 4. 17(60)

18 välståndet. En länsstyrelse kommenterar att det är viktigt att de tre målen fortsatt knyts samman och integreras. Innovativa lösningar föds ofta när hänsyn måste tas till alla mål samtidigt, så att ett mål inte uppfylls på bekostnad av ett annat. En annan länsstyrelse kommenterar att strategin och dess handlingsplan fortsatt fungerar som ett bra underlag för insatser och är vägledande för utvecklingen av handlingsplaner och andra strategier med koppling till mål och delmål. Tabell 1. Antal mål som länsstyrelsers och myndigheters verksamhet relaterar till 1 mål 2 mål 3 mål Länsstyrelser Ska ne (ej La nka samman regionen & Ö ka va lsta ndet) Va stmanland (ej La nka samman regionen & Ö ka va lsta ndet) Myndigheter ESF-ra det (ej Ra dda havsmiljo n & La nka samman regionen) Kemikalieinspekti onen (ej La nka samman regionen & Ö ka va lsta ndet) Socialstyrelsen (ej Ra dda havsmiljo n & La nka samman regionen) Tillva xtverket (ej Ra dda havsmiljo n & La nka samman regionen) Trafikverket (ej Ra dda havsmiljo n & Ö ka va lsta ndet) Vetenskapsra det (ej Ra dda havsmiljo n & La nka samman regionen) Vinnova (ej Ra dda havsmiljo n & La nka samman regionen) Dalarna (ej La nka samman regionen) Jo nko ping (ej Ö ka va lsta ndet) So dermanland (ej Ö ka va lsta ndet) Va sternorrland (ej Ö ka va lsta ndet) Ö rebro (ej La nka samman regionen) Ö stergo tland (ej La nka samman regionen) Kustbevakning (ej Ö ka va lsta ndet) La kemedelsverket (ej Ö ka va lsta ndet) Folkha lsomyndigheten (ej Ra dda havsmiljo n) Myndigheten fo r samha llsskydd och beredskap (ej La nka samman regionen) Post- och telestyrelsen (ej Ra dda havsmiljo n) Statens veterina rmedicinska anstalt (ej La nka samman regionen) Blekinge Gotland Ga vleborg Halland Ja mtland Kalmar Kronoberg Norrbotten Stockholm Uppsala Va sterbotten Va rmland Va stra Go taland Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Naturva rdsverket Sjo fartsverket Skogsstyrelsen Sveriges geologiska underso kningar Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Transportstyrelsen 18(60)

19 5.3 Fortsatt relativt jämn spridning av insatser utifrån strategins mål Tittar vi på aktiviteter inom respektive mål (se tabell 2) ser vi att samtliga länsstyrelser anger att de har verksamhetsområden som berör Rädda havsmiljön, medan 14 av 22 myndigheter anger detta mål. 16 av 21 länsstyrelser och 16 av 22 myndigheter anger målet Länka samman regionen. För målet Öka välståndet är det också 16 av 22 myndigheter som anger detta samt 18 av 22 myndigheter. Tabell 2. Länsstyrelsers och myndigheters verksamhet i relation till strategins mål Rädda havsmiljön Länka samman regionen Öka välståndet Länsstyrelser Blekinge Dalarna Gotland Ga vleborg Halland Ja mtland Jo nko ping Kalmar Kronoberg Norrbotten Ska ne Stockholm So dermanland Uppsala Va rmland Va sterbotten Va sternorrland Va stmanland Va stra Go taland Ö stergo tland Ö rebro Myndigheter Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektione n Kustbevakning La kemedelsverket Myndigheten fo r samha llsskydd och beredskap Naturva rdsverket Sjo fartsverket Skogsstyrelsen Sveriges geologiska underso kningar Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens veterina rmedicinska Blekinge Gotland Ga vleborg Halland Ja mtland Jo nko ping Kalmar Kronoberg Norrbotten Stockholm So dermanland Uppsala Va rmland Va sterbotten Va sternorrland Va stra Go taland Folkha lsomyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kustbevakning La kemedelsverket Naturva rdsverket Post- och telestyrelsen Sjo fartsverket Skogsstyrelsen Sveriges geologiska underso kningar Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Trafikverket Transportstyrelsen Blekinge Dalarna Gotland Ga vleborg Halland Ja mtland Kalmar Kronoberg Norrbotten Stockholm Uppsala Va rmland Va sterbotten Va stra Go taland Ö rebro Ö stergo tland ESF-ra det Folkha lsomyndig heten Havs- och vattenmyndighet en Jordbruksverket Myndigheten fo r samha llsskydd och beredskap Naturva rdsverke t Post- och telestyrelsen Sjo fartsverket Skogsstyrelsen Socialstyrelsen Sveriges geologiska underso kningar Sveriges lantbruks- 19(60)

20 anstalt Transportstyrelsen universitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Transportstyrelse Tillva xtverket Vetenskapsra det Veterina r medicinska anstalt Vinnova Endast sex av 21 regionalt utvecklingsansvariga har i sina återrapporteringar för 2018 kopplat de insatser de genomfört till mål eller delmål i strategin. Det går därför inte att dra några slutsatser om vilka mål i strategin Regionalt utvecklingsansvarigana framförallt bidrar till. Sammantaget handlar regionalt utvecklingsansvarigas rapportering framfo rallt om deras medverkan i projekt, i huvudsak Interregprojekt. Uto ver detta sker arbetet i Ö stersjo regionen fra mst i politiska plattformar och na tverk (tex CPMR, AER och NSPA m.fl.) samt deltagande i arbetsgrupper och kommitte er inom Interreg- programmen. Av denna sammanställning drar vi slutsatsen att strategins samtliga mål är relevanta fo r det svenska genomfo randet. Vi bedo mer att spridningen av aktiviteter utifra n strategins ma l fortsatt a r relativt ja mnt fo rdelat. Ma let Ra dda havsmiljo n a r fortfarande i topp, men ta tt efter kommer Ö ka va lsta ndet och sedan La nka samman regionen. Uppdelat pa akto r sa ser vi att la nsstyrelserna dominerar Ra dda havsmiljo n och i viss ma n La nka samman regionen. Myndigheterna a r da remot na got mer framtra dande inom Ö ka va lsta ndet. I na sta avsnitt redovisar vi o versiktligt verksamhet inom ma lens delma l och exempel pa insatser uppdelat per ma l och delma l a terfinns bilaga 5. A ven i denna sammansta llning framtra der olika aktivitetsniva er fo r myndigheter och la nsstyrelser fo r vissa av delma - len. 20(60)

21 Rädda havsmiljön Länka samma regionen Öka välståndet Myndigheter Länsstyrelser Totalt Figur 3. Mål inom vilka det finns delmål som närmast berör verksamheten Delmål inom Rädda havsmiljön fortsatt i topp Målet Rädda havsmiljön handlar om att uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet. Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske ställer särskilt höga krav på samarbete inom regionen. Med undantag av delma let En ren och sa ker sjo fart a r la nsstyrelser mycket aktiva inom delma len. Av aktiviteter ser vi att ba de nationella och internationella projekt samt samarbeten/na tverk anges Rent vatten En rik och levande biologisk En ren och säker sjöfart mångfald Myndigheter Länsstyrelser Totalt Ett bättre samarbete för en god havsmiljö Figur 4. Delmål inom Rädda havsmiljön som angetts närmast berör deras verksamhet 21(60)

22 Internationell och nationell projektverksamhet återfinns inom samtliga delmål. I något lägre grad ser vi projektverksamhet inom En ren och säker sjöfart. Detta tolkar vi som positivt då vi gör antagandet att det handlar om ordinarie verksamhet och därmed helt naturligt bidrar till implementeringen av strategin. För målet som helhet är det tydligt att nationella insatser kopplas till internationella samarbeten/nätverk Något varierad bild av genomförandet inom Länka samman regionen Målet att länka samman regionen handlar om att förbättra regionens transportsystem och trygga energiförsörjningen. Dessutom ska människor föras närmare varandra genom exempelvis forskningsutbyten, företagskontakter och tillgång till kommunikationsmöjligheter och internet Goda transportvillkor Pålitliga energimarknader Sammanlänkade människor Bättre samarbeten för att bekämpa brottslighet Myndigheter Länsstyrelser Totalt Figur 5. Delmål inom Länka samman regionen som angetts närmast berör deras verksamhet Inom målet så ser vi en något större aktivitet bland myndigheter för delmålen Goda transportvillkor och Pålitliga energimarknader. Länsstyrelserna är däremot mer aktiva inom delmålen Sammanlänkande människor och Bättre samarbeten för att bekämpa brottslighet. Exempel på aktiviteter inom målet Länka samman regionen visar att projektverksamhet förekommer inom samtliga delmål dock är det främst förekommande inom delmålet Goda transportvillkor. Jämfört med målet Rädda havsmiljön så ser vi inte lika många exempel på samarbeten/nätverk hos statliga aktörer, detta trots att målet innehåller Sammanlänkade människor Även något varierad rapportering inom Öka välståndet Målet Öka välståndet innehåller åtgärder för att främja entreprenörskap, innovation, handel och digitalt driven tillväxt. Länderna runt Östersjön kan stärka konkurrenskraften och välståndet genom att samverka bättre kring forskning och utveckling och på olika sätt fördjupa den inre marknaden. 22(60)

23 Vara en föregångare i förverkligandet av EU:s inre marknad Bidra till Europa 2020-strategin Förbättra regionens globala konkurrenskraft Arbeta för klimatanpassning och förbättrad krisberedskap Myndigheter Länsstyrelser Totalt Figur 6. Delmål inom Öka välståndet som angetts närmast berör deras verksamhet Inom målet Öka välståndet ser vi en inte lika omfattande rapportering som inom delmålet Vara en föregångare i förverkligandet av EU:s inre marknad. Detta kan bero på att insatser görs på andra sätt, såsom inom regelområdet. Vidare ser vi en hög aktivitet, främst av länsstyrelser, inom delmålet Arbeta för klimatanpassning för förbättrad krisberedskap, vilket kan förklaras av att det finns en stark koppling till både projektmedverkan och ordinarie verksamhet. Angående exempel på aktiviteter inom mål Öka välståndet så ser vi också en hög projektaktivitet hos myndigheter och länsstyrelser inom Förbättra regionens globala konkurrenskraft. Detta kan förklaras av att det finns gott om projektfinansiering inom Interreg (särskilt inom tematiskt mål 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och tematiskt mål 3 Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag) och att sektorsmyndigheter i viss mån säkerställer internationell hävstång inom sina verksamhetsområden. Angående nätverk och samarbeten så ser vi ser främst exempel inom delmålet Arbeta för klimatanpassning för förbättrad krisberedskap, vilket vi tolkar som ett tecken på att frågan kräver både nationell och internationell koordinering. 5.4 Sammanfattningsvis om strategins mål och delmål Strategins mål och delmål styr aktiviteter och insatser Även i år visar Tillväxtverkets sammanställning att samtliga mål och delmål täcks in vid rapporteringen av myndigheter och länsstyrelser. Vi konstaterar därmed att fördelningen av uppdrag och strategins innehåll styr svenska aktörers aktiviteter på ett fullgott sätt. De myndigheter och länsstyrelser som har i uppdrag att bidra till strategins genomförande har själva fått bedöma inom vilka mål och delmål de bidrar till genomförandet. Jämfört med förra året rapporterar också fler aktörer vilka delmål de arbetar med. Trots detta ser vi tendenser mot minskad rapportering för vissa mål och delmål. Dock är det en utveckling som ska tolkas med viss försiktighet. Utvecklingen kan till exempel bero på att fler organisationer redovisar mer realistiskt vad de tidigare gjort med koppling till strategin. 23(60)

24 Sammantaget ser Tillväxtverket högst aktivitet och bredast uppslutning inom målet Rädda havsmiljön. Tillväxtverket drar därmed slutsatsen att målet Rädda havsmiljön är av mycket hög relevans för svenska aktörer då aktiviteten är god och det verkar finnas ett mervärde att adressera frågorna i ett makroregionalt sammanhang. Således är det viktigt att framöver säkerställa närvaro och finansiering för denna tematik. Vi konstaterar en något lägre aktivitetsnivå, mätt som antal aktörer, angående målen Länka samman regionen samt Ökat välstånd. Detta ska inte ses som att målen är mindre relevanta. Det kan istället vara ett tecken på att berörda statliga aktörer inte är lika många inom dessa mål samt att myndigheters sektorsansvar blir tydligt. För målet Öka välståndet ser Tillväxtverket att en god projektaktivitet sannolikt möjliggörs av att tematiken är prioriterad inom Interregprogrammen. Angående målen Länka samman regionen (koppling finns till exempelvis regional transportinfrastrukturplanering) och Ökat välstånd (koppling finns till insatser med bäring på företags konkurrenskraft) behövs mer information om Regionalt utvecklingsansvariganas arbete för att få en bredare blick av det svenska genomförandet Strategins mål kan samordnas bättre med andra styrdokument Att strategin har en komplex mål- och genomförandestruktur har lyfts fram i andra studier och rapporter. När vi i år har studerat aktivitetsnivån i relation till delmålen blir det också påtagligt att delmålen i viss mån befinner sig på olika nivåer. Särskilt ser vi detta inom delmålet Sammanlänkade människor som är ett delmål som skulle kunna ingå i de två andra målen. Delmålet Vara en föregångare i förverkligandet av EU:s inre marknad har en relativt låg aktivitetsnivå. Detta kan vara ett tecken på att delmålet befinner sig högre upp i en målhierarki samt att insatser lämpligast genomförs i ett större sammanhang än det makroregionala. Angående förbättringsförslag som nämns i aktörernas rapporteringar och har bäring på strategins mål och delmål så uttrycker aktörer behov av att säkerställa samordning med andra internationella och nationella strategier och handlingsplaner. Bland annat skriver en länsstyrelse: För att målen inom strategin ska kunna nås är det dessutom av stor vikt att strategin synkroniseras mot andra program, strategier, regleringsbrev och regeringsuppdrag gällande mål, styrinstrument och finansiering, samt att aktuella projekt knyter an till myndighetens kärnverksamhet för att resultaten ska få genomslag i praktiken. Om detta inte görs är risken stor att strategin som ett mer övergripande styrdokument underordnas mer specificerade, områdesinriktade styrdokument, och att mål och delmål i EU:s strategi för Östersjöregionen står i motsättning till mål och delmål i andra styrdokument. Inom strategin kan också samordning mellan mål och policyområden utvecklas. Hav och Vattenmyndigheten (HaV) nämner att det handlar om PA och mål som de jobbar inom samt HA Planning. Genom en bredare samverkan mellan målen finns möjligheter till en tydligare koppling mellan land och hav. Här skulle samarbete mellan olika PA inom ett mål eller mellan mål vara en möjlighet. Detta skulle i sin tur förbättra strategins helhetsperspektiv och dess åtgärdsprogram. Angående samordning nämner en länsstyrelse att det finns fortsatta möjligheter att ytterligare stärka koordinering av myndighetens åtaganden och koppling till strategins olika huvudmål och delmål inom myndigheten. 24(60)

25 Vi får också signaler att dessa årliga sammanställningar spelar roll för att belysa verksamhet inom olika mål och delmål för att möjliggöra samarbeten mellan aktörer. Detta upplevs som viktigt då det i ett längre perspektiv finns behov av tydligare riktlinjer och uppdrag för att uppmuntra aktörer att genomföra satsningar kopplade till strategins prioriteringar och mål. Informationsinsatser är därmed betydelsefulla för att involvera fler offentliga aktörer, företag och organisationer. Vi ser ocksa att akto rer lyfter planeringen mot na sta programperiod. ESF-ra det framha l- ler till exempel vikten av en samordning mellan Generaldirektoratet fo r regionalpolitik och generaldirektoratet fo r arbetsmarknadsfra gor (DG Regio och DG Employment) i relation till de makroregionala strategierna. Det skulle till exempel underla tta om ma len fo r strategierna integrerades i socialfondsfo rordningen fo r de la nder som bero rs. Regelverken fo r de nationella strukturfonderna skulle ocksa kunna vara ba ttre koordinerade fo r att underla tta gemensamma nationella satsningar fo r att na strategins ma l. 25(60)

26 6 Svenska aktörer samverkar och samråder i genomförandet I genomförandet av uppdrag ska respektive myndighet samverka och samråda med relevanta myndigheter och organisationer. I följande avsnitt redovisar vi på en övergripande nivå hur samverkansaspekten har återrapporterats av myndigheter och länsstyrelser för Bakgrund till strategins samverkansaspekt Principen om flernivåstyre är central för genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Arbetssättet syftar till en fördjupad dialog och samordnade insatser mellan relevanta beslutsfattande nivåer i Östersjöregionen inklusive civilsamhället, universitetsvärlden och den privata sektorn. EU:s strategi för Östersjöregionen stärker flernivåstyret genom en tydlig delaktighet och samverkan mellan nivåer och relevanta aktörer och genom att till exempel erbjuda mötesplatser för dialog och idéutbyte. 8 Myndigheterna har i rapporteringen ombetts att ange dels inom vilka områden de inlett eller planerar att ingå i ett samarbete med andra myndigheter, dels att redogöra för hur samverkan fortskridit. Myndigheterna uppmanades även att redogöra för pågående eller framtida behov av flernivåsamverkan med till exempel regionalt utvecklingsansvariga aktörer Graden av interaktion mellan aktörer varierar För att sätta in samverkan och samråd i ett sammanhang har vi liksom tidigare år utgått från hur Tillväxtanalys 9 resonerar kring olika nivåer av interaktion (se textrutan nedan). Olika nivåer av interaktion Separation: insatser genomförs av skilda aktörer utan någon interaktion med andra. Samordning: aktörers insatser koordineras eller adderas till varandra för att nå bättre effekt. Samverkan: varje aktörs formella ansvarsområde hålls avgränsat, men vid behov och för avgränsade uppgifter sker utbyten och insatser utförs tillsammans. Sammansmältning: aktörers gränser för ansvarsområden upphör eller smälts samman, exempelvis vid ett samgående mellan två organisationer. Inte heller i år finner vi några projekt och initiativ i rapporteringen för 2018 som innehåller en så hög grad av interaktion att det kan anses vara sammansmältning. Den i särklass vanligast förekommande formen är fortsatt samordning (vi likställer samordning med samråd) eller samverkan. 8 Regeringens skrivelse 2013/14:29 Ny inriktning för EU:s strategi för Östersjöregionen. 9 Tillväxtanalys, 2014, Samverkan för bättre främjande av miljöteknik? Miljöteknikstrategins påverkan, PM 2014:24. 26(60)

27 Merparten av länsstyrelserna rapporterar att de samverkar med ett brett spektrum av aktörer (statliga myndigheter, kommuner och NGOs) inom det egna länet och i angränsande. Flernivåsamverkan är tydlig, dock sker den inte med ett internationellt förtecken. För de länsstyrelser som anger internationell samverkan handlar det om samarbete med andra nationella myndigheter och eller ministerier, oftast genom olika EU-finansierade projekt. Ett exempel på hur samverkan kan se ut är Kemikalieinspektionen som har i uppdrag att bistå i Miljömålsrådet plattformen för myndighetscheferna vid de 17 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen och vilka också berör delmålen i strategin. Ett annat exempel är Kustbevakningen som samverkar med myndighetens motsvarighet i andra länderna runt Östersjön. Liksom vid tidigare år rapporterar flera aktörer denna gång om aktiviteter som kan beskrivas som separation. Främst handlar det om aktiviteter som förvisso är i linje med att nå strategins mål men som saknar konkreta inslag av interaktion med andra aktörer i annat land. Som konstaterat ovan är länsstyrelserna ofta starka avseende flernivåsamarbete inom det egna länet Internationellt orienterade myndigheter men svag samverkan med lokal nivå Aningens förenklat går det att beskriva samarbetskonstellationerna så här: Länsstyrelser Myndigheter Nationell, regional och lokal flernivåsamverkan Internationell samverkan med motsvarande myndigheter i de andra länderna Som vi redan angett i kapitel 3.2 anger flera länsstyrelser att deras ordinarie verksamhet i stor utsträckning överlappar med strategins. Internationell samverkan tycks vara mer omfattande vad gäller de statliga myndigheterna. Jordbruksverket, MSB, Naturvårdsverket, SMHI, och Hav är fem exempel på myndigheter som aktivt driver och utvecklar transnationella insatser med parter runtom i Östersjöregionen. Givetvis underlättar det faktum att de tre förstnämnda är PAC och de andra två finns med i PA grupperingar (dvs de har särskilt ansvar att hålla ihop/delta i arbetet med övriga myndigheter från de andra länderna som omfattas av strategin inom sina respektive verksamhetsområden). Därtill spelar deras sakområdesansvar en stor roll. Vi kan tydligt se att miljöfrågorna dominerar i strategin och är mest givna och relevanta att samverka kring. Flera av de myndigheter som rapporterar om sitt bidrag till implementeringen av EUSBSR ingår i ett antal olika myndighetssamarbeten som enskilt och gemensamt bidrar till delmålen rent vatten, en rik och levande biologisk mångfald och ett bättre samarbete för en god miljö (på land och i Östersjön). För flera av dem är EU:s olika miljödirektiv ledande i arbetet. Men även för en myndighet såsom PTS Post och telestyrelsen är ett samarbete inom Östersjöregionen en nödvändighet. Det går inte enskilt att uppnå en störningsfri radioanvändning utan samverkan och koordinering på internationell nivå. Det är viktigt att 27(60)

28 administratörer i grannländer är överens om vad som gäller i gränsområden, ofta skrivs s.k. koordineringsavtal där gränsvärden anges. PTS ingår även i en arbetsgrupp med andra representanter för regleringsmyndigheterna i Norden och Baltikum finns med. I det sammanhanget arbetar man med harmonisering av internationell statistik över elektroniska kommunikationstjänster. Här finns med andra ord en stor potential för internationell flernivåsamverkan genom att myndigheterna i sina insatser bjuder in/ involverar länsstyrelserna som partners i de insatser de gör med bäring på strategin (=läs internationella projekt) PAC och HAC De flesta PAC och HAC 10 som rapporterar anger att de samverkar med andra PAC och är positiva till att samverka mer - förutsatt att resurser finns: Samarbete med andra PAC/HAC har stor potential att öka effektiviteten i genomförandet av ett policyområde. Et underlättar att t ex kunna stödja varandra i att anordna aktiviteter och utveckla tematiska områden tillsammans samt att hitta synergier mellan policyområden. 6.2 Regionalt utvecklingsansvarigana samverkar annorlunda De flesta regionalt utvecklingsansvariga rapporterar samverkan med andra på något sätt. Ofta för att bedriva påverkansarbete, men det kan också handla om kunskapsutbyte. Regionalt utvecklingsansvariga samverkar vanligtvis med närliggande Regionalt utvecklingsansvariga, både inom Sverige och med angränsande länder. Exempel som ges är bl. a. Greater Copenhagen Committee, Euroregion Baltic, Northern Sparsley Populated Areas (NSPA) och Europakontoren i Bryssel. Merparten av svenska Regionalt utvecklingsansvariga ingår också i europeiska samarbetsplattformar, de som nämns mest frekvent är Assembly of European Regions (AER) och Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR). Den framtida sammanhållningspolitiken har i hög grad varit i fokus för det internationella arbetet under 2018, inte minst påverkansarbetet inför kommande programperiod för strukturfonderna Sammanfattningsvis om samverkan För strategins genomförande är samverkan och samråd centrala komponenter. Baserat på rapporteringen anser Tillväxtverket även i år att aktörer arbetar i linje med denna intention, med olika grader av interaktion beroende på tematik och aktör. Utifrån rapporteringen är det återigen tydligt att internationellt samarbete stärker nationellt samarbete och att redan existerande samarbetsstrukturer är av stor betydelse i genomförandet av strategin. Några aktörer lyfter att de i sin internationella samverkan inte avgränsar sig till Östersjöregionen. Samverkan mellan nationell och regional nivå håller sig på en konstant nivå, möjligen med en liten ökning. 10 Priority Action Co-ordinator / Horizontal Action Co-ordinator 28(60)

29 7 Projektverksamhet som bidrar till strategins mål I den årliga rapporteringen ombeds myndigheter och länsstyrelser att rapportera pågående projekt och övriga insatser som de genomfört samt de projekt som har avslutats under året. I följande avsnitt redovisar vi hur aktörerna har rapporterat kring dessa aspekter. Rapporteringen av projektverksamhet och finansieringskällor är i vissa fall väldigt kortfattad. (Med tanke på att projekt till sin karaktär är rapporttunga torde det finnas mer information tillgänglig). Vi vill understryka att nedanstående sammanställning ska ses i ljuset av detta. För att få en bättre bild av den projektverksamhet som bedrivs kopplat till strategin i Sverige har vi även tagit med vad regionalt utvecklingsansvariga rapporterat på området i samband med deras återrapportering av regionalt tillväxtarbete I efterföljande kapitel (8) redovisar vi upplevd nytta och resultat som projekten genererat med bäring på strategins genomförande. 7.1 Pågående projekt Strategin handlar om att samarbeta med andra aktörer i regionen för att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som finns. Då internationellt samarbete är en viktig del av genomförandet särskiljer vi i denna sammanställning på internationella och nationella projekt Internationella projekt - Östersjöstrategiprojekt För att räknas som ett Östersjöstrategiprojekt har Tillväxtverket använt sig av kriteriet att projekten måste genomföras i samarbete med minst ett annat land i makroregionen. Projektverksamhet är fortsatt en stor del i genomförandet av strategin. 18 myndigheter (82 %) och 15 länsstyrelser (71 %) rapporterar att de deltar i minst ett Östersjöstrategiprojekt. Totalt innebär detta att 74 % deltar i projekt, alltså en ansenlig andel av organisationerna. Projektdeltagande har ökat något sedan 2016 (delrapport 1) där 70 % rapporterade att de deltog i projekt. Ökningen ligger i linje med genomförandet av EU:s strukturfonder och sektorsprogram som 2016 var i början av programperioden Nu närmar vi oss slutet av perioden och antal pågående projekt inom programmen är i topp, vilket också syns i rapporteringen. Pågående projekt Länsstyrelser och myndigheter Regioner i.u Tabell 2. Antal pågående projekt Det rapporteras om flera olika sätt att engagera sig i projekten. Totalt har myndigheter och länsstyrelser rapporterat deltagande i 130 pågående Östersjöstrategiprojekt där man antingen medverkar som projektägare, projektpartner, associerad partner eller som medlem i styrgrupp/referensgrupp. 29(60)

30 Pågående projekt, myndigheter projekt 1-3 projekt 4-8 projekt Fler än 8 projekt Figur 7. Pågående projekt inom myndigheter jämfört över tre år Figur 8. Pågående projekt inom länsstyrelser jämfört över tre år För både myndigheter och länsstyrelser är det vanligast att man deltar i 1 3 pågående projekt, i likhet med vad som rapporterats tidigare år. Under 2018 kan vi för länsstyrelser se en ökning i antal pågående projekt. Det är första gången två länsstyrelser som rapporterar att de medverkar i fler än 8 Östersjöstrategiprojekt. Informationen i diagrammen ska dock ses i ljuset av att rapporteringen på området är något ojämn. Det som kan konstateras är att jämfört med myndigheter så deltar länsstyrelser i färre antal projekt per organisation. Som angetts i avsnittet om samverkan är myndigheterna mer aktiva i internationella samarbeten, vilket också syns i projektstatistiken. Generellt sätt medverkar myndigheterna i fler projekt som definieras som Östersjöstrategiprojekt. Det är betydligt vanligare att myndigheterna deltar i fler än 3 projekt än vad det är för länsstyrelserna. 30(60)

31 Bland de myndigheter som rapporterat fler än 8 projekt finns Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Som enda universitet i rapporteringen är det inte helt oväntat att de är en av de som deltar i flertalet projekt. Generellt sett är universitet den typ av organisation som är vanligast förekommande inom Interreg- projekt. Statens geologiska undersökningar, SGU, verkar se det som en naturlig del av deras verksamhet att samarbeta internationellt, vilket kan vara orsaken till att även de är en av myndigheterna som deltar i flest projekt. De skriver i rapporten att SGU har mångårig erfarenhet av samarbete över nationsgränserna. Det finns många medarbetare med forskningsbakgrund och internationella kontaktnät där information och erfarenheter utbyts. Det internationella arbetet vid SGU sker även i större externfinansierade projekt. Östergötlands och Värmlands länsstyrelser har rapporterat fler än 8 pågående projekt. Båda länsstyrelserna ser mervärdet av internationella samarbeten och har arbetat aktivt för att öka sin medverkan i dem. Värmland uttrycker sin syn på helhetsperspektivet: Genom att delta i gränsöverskridande, transnationella och interregionala projekt bidrar Länsstyrelsen till tillväxt i länet. Länsstyrelsen Östergötland har en internationell strategi, en intern internationell arbetsgrupp samt deltar i ett regionalt EU- nätverk där syftet är att utbyta kunskap och erfarenheter. Även Länsstyrelsen Värmland har en internationell strategi samt leder Länsstyrelsenätverket för internationellt samarbete. Det är alltså ingen slump att dessa två länsstyrelser har så pass mycket internationella insatser, utan det handlar om strategiskt arbete. Länsstyrelsen i Kronobergs län är inne på samma spår. De menar att deras arbete med strategin har kunnat förbättras genom att på ett mer strukturerat sätt arbeta med partners inom Östersjöregionen, vilket de hoppas att den nyanställda projektkoordinatorn ska kunna utveckla Nationella projekt Myndigheterna och länsstyrelserna rapporterar även en hel del projekt som Tillväxtverket inte har bedömt vara Östersjöstrategiprojekt (se definition ovan) men som aktörerna har bedömt vara i linje med strategin samt ha ett mervärde för genomförandet. Det mest frekvent förekommande exemplet är länsstyrelsernas rapportering av olika nationella vattenvårdsprojekt. Dessa kan exempelvis ha nationell finansiering från HaV eller Formas. Både myndigheter och länsstyrelser rapporterar projekt med finansiering från EU- programmet LIFE men där partnerskapet endast består av svenska aktörer, vilket därmed inte räknas som Östersjöstrategiprojekt. Länsstyrelserna rapporterar i högre grad medverkan i nationella projekt (15 av 21) än myndigheterna (9 av 22). 4 länsstyrelser rapporterar endast deltagande i nationella projekt. Sjöfartsverket rapporterar om sitt deltagande i projektet SamSAR 11, vilket är ett exempel på ett nationellt projekt med internationell prägel. Projektet syftar till att förbättra sjukvårdsinsatsen vid en räddningsinsats i oländig miljö (inom Östersjön). I arbetet deltar alla blåljusmyndigheter tillsammans med landstingen för att minska skadelidande och rädda fler liv. I nästa fas av projektet kommer den internationella systemledningsnivån belysas för att öka den gemensamma krishanteringen runt Östersjön (60)

32 7.2 Aktörer utan pågående projekt Av de 4 myndigheter som ej rapporterat någon aktivitet inom pågående projekt handlar det om att de som ser sig som finansiärer av projekt, snarare än att vara delaktig själva (ESF-rådet och Vinnova). PTS har inte rapporterat om några pågående projekt utan de deltar framförallt i olika samarbetskonstellationer och nätverk. Inte heller Socialstyrelsen deltar i projekt utan bidrar till strategins genomförande inom ramen för sitt deltagande i Nordliga Partnerskapet för Hälsa och Välbefinnande (NDPHS). Även de organisationer som inte deltar i något, eller väldigt fåtal, projekt visar att de deltar i andra typer av insatser. Man kan därför inte dra slutsatsen att de organisationer som inte deltar i projekt är mindre aktiva utan de bidrar till strategins genomförande på andra sätt. Endast en länsstyrelse är inte med i något projekt alls. Det är dock vanligare bland länsstyrelser än myndigheter att endast delta i nationella projekt, vilket innebär att det i tabellen ovan visas som noll pågående projekt. Den vanligaste orsaken till detta är att de menar att de inte har några särskilda resurser för att arbeta med strategin specifikt utan det sker indirekt utifrån de uppdrag de ändå har. 7.3 Avslutade projekt under 2018 Myndigheter och länsstyrelser ombeds rapportera avslutade projekt. Här är det mer problematiskt att sammanställa då vissa även rapporterar projekt som avslutades för flera år sedan och inte bara under året. Efter en gallring verkar det som att omkring 22 projekt avslutats under 2018, vilket är på samma nivå som förra året då 23 projekt rapporterades som avslutade. 7.4 Regionalt utvecklingsansvarigas rapportering av projektverksamhet De Regionalt utvecklingsansvariga ska i sin villkorsrapportering återrapportera vad som gjorts inom internationella samarbeten och specifikt vilka insatser som är inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen. 12 Få av de regionalt utvecklingsansvariga kopplar sina insatser direkt till strategins mål eller delmål utan skriver ofta kortfattat i mer generella drag. En stor del av de insatser som beskrivs är deltagande i projekt. Nedanstående tabell baseras på 21 regionalt utvecklingsansvarigas återrapportering och visar att majoriteten deltar i något projekt. 13 Vanligast är att man driver/deltar i 1 3 pågående projekt. 12 Se Regionalt tillväxtarbete 2018 Sammanställning av redovisningar om hållbart regionalt tillväxtarbete, dnr Ä , avsnitt Internationella samarbeten 13 Stockholm, där det regionala utvecklingsansvaret fortfarande var länsstyrelsens, ingår ej. 32(60)

33 Figur 9. Pågående projekt inom Regionalt utvecklingsansvarigana jämfört över tre år Det är nästan uteslutande projekt som finansieras av Interreg som rapporteras av Regionalt utvecklingsansvariga. Enstaka projekt som finansierade av CEF och Svenska Institutet nämns också. Några projektexempel utifrån strategins tre huvudmål: Region Östergötland är Lead Partner (projektägare) i projektet Baltic Blue Growth som handlar om blå tillväxt för storskalig musselodling. Målet är att minska övergödning men också att framställa och certifiera musselmjöl som foder. Projektet bidrar även till ökade möjligheter att bo, verka och leva i skärgården. Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Östergötland och SLU deltar också i projektet. Projektet bidrar till strategins mål Rädda Havsmiljön. Region Örebro deltar i projekten TENTacle och Scandria2Act. Ingången i båda projekten är att stötta det modala skiftet av gods från väg till järnväg och därigenom stärka Örebroregionens position som nod i TEN-T. Även Trafikverket rapporterar om deltagande i båda dessa projekt. Projekten är kopplade till strategins mål Länka samman regionen. Flera Regionalt utvecklingsansvariga 14 nämner att de är medlemmar i projektet School2Work som handlar om att hitta gemensamma lösningar på problemet med avhopp från grundskola. Detta är ett flaggskeppsprojekt inom prioritetsområdet utbildning. För att uppnå Ökat välstånd (ett av strategins huvudmål) är god och genomförd utbildning ett krav. 14 Ex Sörmland och Jämtland Härjedalen. Även Gävleborg, som dock ej kopplat till strategin. 33(60)