Detta är en redogörelse av detaljplanesamrådet, då verksamhetsområdet var specificerat till att endast gälla etablering av datorhallar.

Transkript

1 Detta är en redogörelse av detaljplanesamrådet, då verksamhetsområdet var specificerat till att endast gälla etablering av datorhallar. Detaljplan för del av Hamre 3:5 m.fl. DATORHALLAR, Sollefteå kommun Samrådsredogörelse Planens syfte är att expandera befintliga industriområdet i anslutning till Långsele tätort. Planen möjliggör nya etableringar med fokus på datorhallar som är en energikrävande och ytkrävande verksamhet. Del av befintligt industriområde får ändrad användning, från industri till verksamhetsområde för datorhallar. Syftet med upprättandet av planen är att skapa beredskap för etablering av större anläggningar för datalagring. I detaljplaneförslaget ingår även en, i planområdets sydvästra del, fastighet som idag är planlagd som handelsträdgård. Fastigheten föreslås få användningen verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor. Planförslaget har varit på samråd tiden 21 november - 12 december Under samrådstiden har 11 skriftliga yttrande inkommit. 1. Långsele skola 2. Svenska kyrkan 3. Försvarsmakten 4. Räddningstjänsten 5. Luftfartsverket 6. Tekniska enheten, Sollefteå kommun 7. Trafikverket 8. Länsstyrelsen 9. Lantmäteriet 10. E.ON Elnät Sverige AB 11. Höga kusten Airport SAMMANFATTNING AV SYNPUNKTER 1. Personalen på Långsele skola har framfört följande i sitt yttrande: En viktig del i vår undervisning i skolans ämnen är att arbeta praktiskt, väcka lust och nyfikenhet. Vår närhet till och vår skolskog har stor betydelse i vår verksamhet. Vår tolkning av vårt pedagogiska uppdrag enligt läroplanen leder till att vi lägger en stor del av undervisningen i framförallt åk F-3 i just naturen. På vår skola har vi en skolgård som är begränsad när det kommer till att lägga undervisning kopplad till naturen. Vi går därför till vår skolskog som ligger i just det planerade byggnadsområdet. Från Förskolans barn i åldrarna 3-5 år nyttjar de skogen en gång i veckan under höst och vårtermin.

2 Förskoleklass går till skogen en gång varje vecka där de arbetar med både svenska, matematik och biologi. Här lär vi oss våra vanligaste barrväxter. Här väcker vi barnens nyfikenhet på att ta reda på och lära sig om vad olika svampar de hittar i skogen heter och vilka egenskaper de har. I skogen har vi också genomfört olika experiment som handlar om hållbar utveckling, ekosystem och miljö. På väg till vår skog tränar vi också trafikvett. Vår promenad och vår vistelse i skogen är också ett viktigt inslag i att få barnen att röra på sig, upptäcka, väcka lust till utelekar och inspirera till lärande om djur. Skolans uppdrag är också att ge inblick i och värna om vår närmiljö och natur för att skapa en hållbar utveckling. Därför anser vi att det är viktigt att barnen tidigt får respekt för och känner sig insatt i naturens resurser och vikten av bevarandet. Om bygget skulle genomföras vill vi ha en garanti på att det lilla skogsparti med vindskydd som finns mellan den planerade byggnationen och befintliga byggnader (gamla bromsband) bevaras. Om inte vill vi ha ett förslag på ett nytt område i närhet till skolan dit vi kan gå för att bedriva vår undervisning som vi i dagsläget bedriver just i den skog där projektet är planerat. Vi har behov av likvärdig fauna. Bemötande av synpunkterna: Det aktuella området är sedan tidigare planlagt som industrimark, dock har marken inte exploaterats utan skolan har haft möjlighet att nytta skogsområdet. Tills en exploatering sker kommer området att vara möjligt för skolan att använda tillsvidare. Om det sker en storskalig utbyggnad enligt planen är det inte möjligt för skolan att då använda området. Då ett naturområde är viktig för skolans verksamhet ska skolan erbjudas ett alternativt område för sin verksamhet. 2. Svenska kyrkan har inget att invända mot planförslaget. 3. Försvarsmakten har inget att erinra mot planförslaget. 4. Räddningstjänsten framför i sitt yttrande att byggnaderna ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att utföra med tillfredställande säkerhet (BBR 21 5:7) samt att om gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet (BBR 5:721). De påpekar även att brandvattensystemet behöver anpassas och utformas med hänsyn till Räddningstjänstens förmåga och bebyggelsens utformning. Bemötande av synpunkterna: Räddningstjänstens synpunkter kommer att beaktas i kommande bygglovprövningar. 5. Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. De påpekar dock att de inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. Bemötande av synpunkterna: Luftfartsverkets synpunkt har tillgodosetts. Den berörda flygplatsen, Höga kusten Airport har tillfrågats.

3 6. Tekniska enheten på Sollefteå kommun Tekniska enheten har tagit del av förslag till detaljplan för rubricerad fastighet och har inget att erinra mot förslaget. 7. Trafikverket har inget att erinra. 8. Länsstyrelsen anser att planförslaget saknar redovisning av dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen kan därför inte avgöra om detaljplanen kan komma att bli föremål för en överprövning enligt 11 kap 10 plan- och bygglagen (2010:900). Länsstyrelsens framför att deras synpunkter från planprogrammet har i stort sett tillgodosetts. Länsstyrelsen angav i samrådet gällande planprogrammet att en riskanalys bör göras om bebyggelse planeras inom 150 meter från spårmitt och att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom 30 meter från järnvägen. När det gäller planområdets närhet till järnväg och väg och transporter av farligt gods kopplat till riskanalys innehåller planbeskrivningen enbart fakta om farligt gods, någon analys har inte gjorts. De påpekar även att när detaljplanen vinner laga kraft blir plankartan juridiskt bindande, vilket bland annat innebär att endast mindre avvikelser kan göras från de illustrationer som presenteras på denna. Illustrationsförslag och utredningsdata kan med fördel presenteras i detaljplanens beskrivning, dessa bör dock inte finns på själva plankartan. Det kan även finnas anledning att göra plankartan tydligare, till exempel kunde höjdkurvorna tas bort. Länsstyrelsen rekommenderar även att färgläggning sker utifrån Boverkets allmänna råd om planbestämmelseer för detaljplan. Bemötande av synpunkterna: Planbeskrivningen har kompletterats med text gällande kravet på riskanalys. Då avståndet mellan byggrätten inom planområdet och järnvägen överstiger 150 meter anser kommunen att det inte föreligger något krav på framtagande av riskanalys för detaljplanen. Synpunkterna gällande illustrationer på plankartan och borttagande av höjdkurvor för att göra plankartan tydligare har beaktats. Färgläggning enligt Boverkets allmänna råd kan inte göras då kommunen inte har program med den funktionen. 9. Lantmäteriet har framfört följande i sitt yttrande: Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade ) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra de fastighetsbildningsåtgärder, den omprövning av gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3 och de ledningsrättsåtgärder som ska genomföras enligt planbeskrivningen.

4 Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Av planbeskrivningen framgår att det inte lagts ut u- eller l-område för flera av vatten- och elledningarna i området. Vid genomförandet av planen kommer omläggningar krävas. De nya ledningarna ska säkras med ledningsrätt. Om avsikten är att ledningarna till någon del sak förläggas till kvartersmarken behöver u- eller l-område läggas ut för det. Annars kommer ny ledningsrätt i sådan sträckning strida mot detaljplanen och inte kunna skapas. I plankartan har ett l-område lagts ut. Som framgår av planbestämmelserna är detta en administrativ bestämmelse. En administrativ bestämmelse gäller till en administrativ gräns, till en användningsgräns eller planområdesgräns. Om administrativa gränser och egenskapsgränser sammanfaller ritas en kombinerad gränslinje. l- området är delvis avgränsat med en egenskapsgräns. Till den del samma egenskapsbestämmelser ska gälla i l-området och på andra sidan gränsen anser Lantmäteriet att en administrativ gränslinje ska ritas ut. Till den del olika egenskapsbestämmelser ska gälla i l-området och på andra sidan gränsen anser Lantmäteriet att en kombinerad gränslinje ska ritas ut. Om det ska vara en egen egenskapsbestämmelse i l-området saknas sådan bestämmelse i plankartan. I planbestämmelserna är egenskapsbestämmelsen för största byggnadsarea markerad med en användningsgräns. Lantmäteriet anser att bestämmelsen ska markeras med en egenskapsgräns. Också bestämmelsen för l-område är markerad med en användningsgräns. Lantmäteriet anser att bestämmelsen ska markeras med en administrativ gräns. Bland planbestämmelserna står att kommunen inte är huvudman för väg inom planområdet. För att inga tveksamheter ska uppstå anser Lantmäteriet att bestämmelsen om huvudmannaskap istället utformas som att den allmänna platsmarken för väg inom planen ska ha enskilt huvudmannaskap. Planbeskrivning Under rubrik Organisatoriska frågor i planbeskrivningen beskrivs att genomförandet efter lagakraftvunnen detaljplan kommer innebära förändringar i fastighetsindelningen. Lantmäteriet anser att det bör framgå tydligare vilken fastighetsbildning som kommer behöva genomföras, fr.a. i vilken utsträckning detta kommer beröra marksamfälligheten Hamre s:1 och de fastigheter inom planområdet som inte är kommunägda. Det bör även behandlas vem som har ansvar för att bekosta lantmäteriförrättningar, samt om fastighetsbildningen delvis kommer genomföras utan överenskommelse, eller endast med hjälp av köp eller överenskommelser. Av planbeskrivningen framgår också att förändringar kommer att ske gällande vägföreningen eftersom plangenomförandet medför en ny sträckning för vägen genom området. Från och med 1997 räknas vägföreningar och vägsamfälligheter enligt enskilda väglagen (EVL) som samfällighetsföreningar enligt samfällighetsförvaltningslagen (SFL). Samfälligheter enligt (EVL) räknas som gemensamhetsanläggningar (ga) enligt anläggningslagen (AL). I detta sammanhang förvaltar samfällighetsföreningen Forsvägens vägsamfällighet gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3. Lantmäteriet föreslår därför att begreppet gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3 används istället för begreppet vägföreningen.

5 En omdragning av vägen kommer innebära att Hamre ga:3 måste omprövas vid en lantmäteriförrättning. Vid en sådan omprövning kommer det beslutas om nya andelstal och om vilket område och vilka fastigheter som ska anses vara betjänt av ga:n. Nya andelstal kommer också innebära att ersättning ska betalas av de som inträder och får högre andelstal och att de fastigheter som utträder och får lägre andelstal ska få ersättning. Lantmäteriet anser att detta bör framgå tydligare. Lantmäteriet anser också att det bör framgå vilka fastigheter som är tänkta att använda och därmed delta i ga:n. Dessutom bör det framgå vem som ska bekosta lantmäteriförrättningen och byggandet av den nya vägen. Ska det göras av deltagarna i ga:n, av exploatören eller av kommunen? Eftersom nuvarande andelstal är skapade enligt EVL år 1956 finns det skäl för en omprövning av andelstalen. Ska det finnas skäl för att omprövningen ska medföra en ny sträckning av vägen behöver den nya vägen byggas och bekostas innan omprövningen görs. Annars är inte det s.k. båtnadsvillkoret i 6 AL uppfyllt. Till grund för att vägen ska förvaltas av en ga ligger att den allmänna platsmarken för väg ska ha enskilt huvudmannaskap och inte kommunalt. Lantmäteriet anser att planbeskrivningen behöver innehålla en motivering (särskilda skäl) för att det ska vara enskilt huvudmannaskap (se PBL 4:7). I detaljplanen har lagts ut l-område för luftledning. Lantmäteriet anser att det av planbeskrivningen bör framgå vilken eller vilka ledningshavare som ska ansvara för de l- och u-områden som läggs ut. Lantmäteriet anser även att det bör framgå vem som ska betala för bildande av ledningsrätt för de ledningar som ska dras om vid plangenomförandet. Under rubrik Teknisk försörjning i planbeskrivningen anges att det finns kommunalt vatten och avlopp i området och att det finns goda möjligheter till anslutning. Lantmäteriet anser att det i planbeskrivningen bör stå om anslutningsavgifter kommer tas ut eller ej. Under rubrikerna Förutsättningar och förändringar Biltrafik kan sista meningen tolkas som att detaljplanen föranleder att väg 952 ska få en ändrad sträckning. Om det är så att det är den ändrade sträckningen på Hambre ga:3 som avses bör formuleringen ändras. Grundkarta och fastighetsförteckning Fastighetsgränserna för fastigheterna i den norra delen av planområdet saknas. För att detaljplanens konsekvenser ska framgå tydligare anser Lantmäteriet att de behöver markeras ut. Lantmäteriet anser också att de fastighetsbeteckningar som saknas i grundkartan ska skrivas ut och att de som finns med behöver göras större för större tydlighet. I fastighetsförteckningen saknas fastigheterna Hamre 2:13, 2:36 och 5:30 bland fastigheterna inom planområdet. Lantmäteriet anser att dessa fastigheter måste tas med. Bland de delägande fastigheterna i Hamre s:1 saknas Hamre 2:39, 3:5, 4:118, 5:3 och 5:13 i fastighetsförteckningen. Lantmäteriet anser att dessa fastigheter måste tas med. Lantmäteriet anser också att det av fastighetsförteckningen bör framgå att Hamre s:1 finns inom planområdet. Lantmäteriet anser att det av fastighetsförteckningen bör framgå att Hamre ga:3 finns inom planområdet och föreslår att det läggs till att ga:n förvaltas av Forsvägens vägsamfällighet. Bemötande av synpunkterna: De flesta synpunkterna har beaktas och revideringar har gjort både i plankartan, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen. Dock är det synpunkter

6 kring andelstal och vilka fastigheter som ska ingå i ga:n som inte kan beaktas då det kommer att fastställas i kommande lantmäteriförrättningar. Vilken eller vilka som kommer att bekosta dessa får avtalas mellan de berörda parterna. Lantmäteriet framför i sitt yttrande att då det inte läggs ut några u-områden kommer nya ledningsrätter att strida mot detaljplanen. I planen har inga u-områden lagts ut med syfte att skapa en så stor sammanhängande byggrätt som möjligt. Vid en exploatering av området kommer behov uppstå av omläggningar eller andra förändringar av befintliga anläggningar. Dessa kostnader ska via avtal regleras mellan ledningsinnehavare och exploatör. Grundprincipen är att exploatören bekostar åtgärderna. Vid förändrar av ledningar ska dessa säkerställas med ledningsrätter. Kommunen anser inte att planens utformning förhindar bildande av ledningsrätter inom området. 10. E.ON Elnät Sverige AB har framfört följande i sitt samrådsyttrande: Befintlig 130 kv luftledning är inte anpassad för detaljplanelagt området och måste därför byggas om i det fall den skulle komma att ligga inom detaljplandelagt område. Plangränsen bör ändras så att område för befintlig luftledning och utrymme för ny parallellgående ledning inte ingår i detaljplanen. För att underlätta koncession för ny 40 kv ledning är det viktigt att plats för ny markförlagd ledning säkerställs i den nya planen. Nu ledning kan förläggas inom prickmarken i den östra delen av planområdet. De framför att det i planen ska säkerställas att de kan placera ny ledning inom detta område. Det bör säkerställas att planen tillåter befintlig 40 kv i dess nuvarande läge om det inte skulle bli någon etablering av datorhallar i området. I annat fall skulle de kunna tvingas att flytta ledningen den dagen den ska förnyas eller ny koncessionska sökas. Planbeskrivningen bör förtydliga vilka befintliga anläggningar och rättigheter som finns inom området. De påpekar även i sitt yttrande att om flytt av luftledning eller ombyggnad/kablifiering av regionnät ska kunna genomföras krävs bland annat ny koncession, vilket är en lång process som kan ta flera år att få beviljad. Då ombyggnad av regionsnätskraftledningar är omfattande både tidsmässigt och kostnadsmässigt är det viktigt att förutsättningarna för ombyggnad klarläggs tidigt. De förutsätter i så fall att samtliga ombyggnadskostnader inklusive kostnader för koncessionshantering tas av den som så begär. Avtal om flytt av ledning bör skrivas i så tidigt skede som möjligt när detaljplanen ska genomföras. Bemötande av synpunkterna: Synpunkterna har beaktas. Revideringar i plankartan och i planbeskrivningen har utförts i enlighet med framförda synpunkter. 11. Höga Kusten Airport har inget att erinra. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Denna handling har upprättats av Miljö- och byggenheten, Sollefteå kommun.