Antagande av förslag till detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen (245 lägenheter, förskola m.m.)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (15) Handläggare: Andrew Blank Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen (245 lägenheter, förskola m.m.) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Susanne Lindh Bo Bergman Nina Åman Sammanfattning Planen syftar till ändrad användning av f.d. S:t Görans Gymnasium till studentbostäder och förskola. Möjligheter finns även för centrumverksamheter såsom café, restauranger eller butiker. Planförslaget innehåller skydd för kulturvärdefulla byggnadsdelar, karaktärsdrag samt för utomhusmiljön, och innebär att anläggnings historia kan bli levande och vävas samman i en samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar både dåtid och nutid. Under samrådet tillstyrkte flertalet remissinstanser planförslaget men framförde synpunkter i sak, framför allt vad gäller buller, kulturmiljö, utformning av förskolegården, trafik och tekniska frågor. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter ansåg framförallt att planerad förskola är för stor i förhållande till förskolegården, att förskolegården behöver göras större och omfattar även takterrasser och andra grönytor. Det ansågs även att förskolemiljön behöver skyddas från buller och trafik under byggnationen samt att byggnaden behöver renoveras samt att det ska finnas fler butiker. Till granskningsskedet reviderades förslaget om avseende utformningen av den nya entrén mot Mariebergsgatan som getts ett nättare uttryck som både visuellt och reellt är frigjort från huvudbyggnaden. Förskolegården ökades med ca 100m 2, antalet förskoleavdelningar minskats till 8 avdelningar, och ett samutnyttjande av gymnastiksalen med boenden möjliggjordes. Även ett utökat samarbete mellan berörda i det fortsatta projektering av förskolan föreslogs med syfte att hitta en utformning som stödjer förskolans fortsatta verksamhet samt hitta en organisationsform som underlätta för arbetet på den planerade förskolan. Bilagor: plankarta, planbeskrivning med tillhörande gestaltningsprogram, samrådsredogörelse, granskningsutlåtande, bullerutredning, kulturhistorisk konsekvensanalys, barnkonsekvensanalys, PM-Glas Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (15) Synpunkter mot förslaget under granskningen gällande främst önskemål om att antalet förskoleavdelningar minskas och möjligheter till utevistelse för förskolebarnen förbättras genom att andelen utomhusyta görs större. Förslaget anses innebära direkt skada på barnens hälsa och utveckling. Kontoret konstaterar att utrymmet för förskolegården är begränsad. Tillsammans med stadsdelens behov av fler förskoleplatser kommer det att innebär en förändring mot dagens situation avseende möjligheter till vistelse utomhus. Samtidigt är det inte möjligt att utöka storleken på den egna förskolegården utöver det som föreslås med hänsyn till angöringsområden, närhet till studentlägenheterna, kulturmiljön och rörelsestråk genom kvarteret. I den kommande projekteringen och bygglovsprövningen kan möjligheten för förskolan att nyttja torget och terrassen på plan 100 som komplement till den egna gården prövas. Detta förutsätter att det kan ske på anläggningens och platsens villkor samt hänsyn till de kulturhistoriska värdena och de boende. Ett nyttjande av torget förutsätter även hänsyn mot allmänhetens möjligheter att använder sig av torget. Tillsammans med den egna gården skulle detta innebära en utomhusytan på ca 17m 2 /barn. Sammantaget anser kontoret att föreslaget ändrad användning och tillbyggnad av S:t Görans Gymnasium kan äga rum. Många av de utpekade värdena bevaras trots omvandlingen till bl.a. studentbostäder. Förslaget innebär en restaurering av bebyggelsen på flera punkter till ursprunglig karaktär och gestaltning. De förändringar som föreslås bedöms huvudsakligen vara representativa för arkitekturens program, följer husets anda och utformas och gestaltas på ett sätt att byggnaden inte förvanskas. Nya tillägg utformas med respekt för byggnadens gestaltning och tillför andra kvalitéer, såsom rikare rumsliga samband och ett vitaliserat gatuliv. Samtidigt möjliggöra planen för en långsiktig, hållbar användning av byggnaden. Kontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas. Utlåtande Bakgrund Skolverksamheterna vid S:t Görans gymnasium avvecklades Sedan dess har byggnaden princip stått i oanvänd med undantag som lokal för evakuering av andra verksamheter samt för två mindre förskolor, vilka bedrivs än idag. Stockholms stad är markägare till Vallgossen 14. AB Svenska Bostäder förvärvade tomträtten av SISAB 2012 och vill omvandla, och bygga till, den tidigare gymnasieskolan till/med studentlägenheter. Projektet uppskattas kunna innebära ett mycket behövligt tillskott på 245 nya studentlägenheter i ett mycket attraktivt, centralt och kollektivtrafiknära läge. Planområdet är beläget i stadsdelen Kungsholmen och omfattar fastigheten Vallgossen 14 och är ca 8500m 2 stort. I norr avgränsas planområdet av Sankt Göransgatan och i väst av Mariebergsgatan. Öster om planområdet finns ett

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 3 (15) flerbostadshus inom fastigheten Vallgossen 15. Stockholms sjukhem angränsar i söder. Ungefärliga plangränsen markerat i svart Befintlig bebyggelse Bebyggelsen inom planområdet består av f.d. S:t Görans Gymnasium vilket uppfördes mellan efter ritningar av arkitektparet Léonie och CharlesEdouard Geisendorf. Byggnaden består av två delar, en högrest del i 11 våningar samt en lägre, lugnare del i en plan. Höghuset består av en byggnadsvolym, vilket bryts genom en förskjutning i nord-sydlig riktning. Höghuset vilar på obehandlade betongpelare i liv med fasaden och en indragen sockelvåning. Höghusets gestaltning har en tydlig grafiskt karaktär. Låghusdelen består av en lugnare, slätare, horisontell del som vilar delvis på en öppen konstruktion av pelare och en indragen och huvudsakligen sluten sockelvåning. Fasaden består av ljus puts. Från Sankt Göransgatan passerar man under låghusdelen mot det stensatta torget och vidare mot skolans huvudentré och vidare in i en mäktig imponerade entréhall. Skolan färdigställdes dock inte helt och saknar bl.a. en aula byggnad. Mycket av ursprungstankar och ursprungliga material, såväl interiört och exteriört finns väl bevarad.

4 SID 4 (15) Byggnaden har sedan sin uppförande haft en särställning inom svensk arkitektur och samtida såväl som nutida arkitekter och kritiker lovordar bygganden för sin konsekvens och starka arkitektoniska uttryck. Skolan är ett utmärkt exempel på international style och efterkrigstidens arkitektur i Sverige samt Le Corbusiers arkitekturideal, och har därmed stort byggnadshistoriskt värde. Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), vy från Sankt Göransgatan Foto. T.v. Fasadens grafiska indelning och balkonger. T.h. Glasade och slutna betongväggar.

5 SID 5 (15) Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), entréhallen med gallerigångarna. Tidigare ställningstagande Översiktsplan Planförslaget är förenligt med Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm, laga kraft 15 mars 2012, där planområdet finns angivet som innerstadsbebyggelse. Enligt Promenadstaden är planområdet beläget i gränsen mellan två strategiska områden stadsutvecklingsområdet Västra Kungsholmen och noden Fridhemsplan. Utvecklingen av Västra Kungsholmen har förstärkt Fridhemsplans betydelse som koppling mellan västra och östra Kungsholmen. Det är viktigt att kopplingarna mellan Kungsholmens olika delar stärks så att de hänger ihop på ett stadsmässigt sätt. Stockholm vision 2030 I Vision Stockholm 2030 tecknas en framtidsbild av en storstad i världsklass där unika möjligheter till arbete och utbildning kan erbjudas och Stockholm- Mälarregionen har blivit en världsledande kunskapsregion. Särskilda satsningar har gjorts för att bygga bostäder med enklare standard och med lägre boendekostnader för att underlätta för bl.a. studenter att komma in på bostadsmarknaden.

6 SID 6 (15) Gällande detaljplan Aktuellt planområdet berörs av detaljplan , laga kraft samt detaljplan , laga kraft Detaljplan anger allmänt ändamål inom aktuellt område. Tilläggsplan begränsar antal tillåtna källarvåningar till två våningar med ett största djup av sju meter under vidliggande gata. Området omfattas inte av någon tomtindelning eller fastighetsindelningsbestämmelser. Stadsmuseets klassificering Enligt Stockholms stadsmuseum innehåller S:t Görans Gymnasium sällsynt höga värden för vår förståelse av vårt modernistiska arkitekturarv eftersom byggnaden tillhör ett av de bästa exemplen av svensk arkitektur från sent talet. Byggnaden är blåklassad enligt klassificeringskartan och föreskrifterna enligt PBL 8 kap 13 tillämpliga. Stadsmuseet informerar om att byggnaden ska kunna komma ifråga som byggnadsminne varför förändringar är tillståndspliktiga enligt Kulturminneslagen 3 kap 6 samt enligt Länsstyrelsens förordnande från Förslaget Förslaget innebär i huvudsak fem förändringar - en ombyggnad till studentlägenheter, en omlokalisering och utbyggnad av förskolan, en tillbyggnad med studentbostäder samt en omgestaltning av omgivande mark och ny entré mot Mariebergsgatan. Planförslaget innehåller skydd för kulturvärdefulla byggnadsdelar, karaktärsdrag och för utomhusmiljön och innebär att anläggnings historia kan bli levande och vävas samman i en samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar både dåtid och nutid. Studentlägenheter I huvudbyggnaden föreslås huvudsakligen studentbostäder med tillhörande gemensamma utrymmen och möjligheter till uthyrbara lokaler. Lägenheter placeras huvudsakligen på plan 400 till 1000 med ett fåtal lägenheter på de nedre våningsplan och mot markplan i söder. Den ursprungliga gymnastiksalen plan 1100 och takterrasser på plan 100, 300 och 1100 tas åter i bruk. Föreslagen planlösning innebär att många allmänna utrymmen som bl.a. korridorerna med dess ursprungliga karaktär, gemensamhetsutrymmen, viktiga visuella rumssamband kan bevaras och ursprungliga material sparas. Entréhallen och dess karaktär som husets själ och mötespunkt bevaras.

7 SID 7 (15) Illustrationsplan över planområdet (Södergruppen arkitekter). Ombyggnad av höghuset till studentbostäder (1). Ny tillbyggnad placerad söder om torget där ursprunglig samlingssal inte genomfördes (2). Ny entré mot Mariebergsgatan (3). Utökning av förskolan i lokaler och låghusdelen mot Sankt Göransgatan i norr (4). Markområden omgestaltas (5). Illustration byggnadens ungefärliga disposition i sektion (Södergruppen arkitekter)

8 SID 8 (15) Förskolan Nya förskolelokaler föreslås intill den befintliga förskolan Valvet, idag en 3 avdelnings förskola med lokaler i låghusdelen utmed Sankt Göransgatan. Förskolan Vallbarnen avvecklas, och barnen flyttas till de nya lokalerna. Totalt möjliggöra förslaget för åtta avdelningar samt ett eget tillagningskök. Förskolelokalerna förbereds för eventuell ombyggnad till studentlägenheter ifall behovet av förskoleplatser minskar. Detta för att möjliggöra ytterligare ca 15 studentlägenheter. Lokalerna lämpar sig väl för förskoleverksamhet och goda förutsättningar finns med ljusa och trevlig lokaler. Inomhusutrymmet är ca 11 m 2 /barn, detsamma som finns vid förskolan idag. Förslaget innehåller även ett stort rörelserum och möjligheter finns att samutnyttja gymnastiksalen. Förskolan nås direkt från torget där det finns två separata entréer, vilket underlätta vid bl.a. hämtning och lämning av barn och hantering av barngrupper. Förslaget innebär en egen förskolegård med en utomhusyta av ca 7 m 2 /barn. Det ökade antalet förskolebarn ökar jämfört med idag vilket medför mindre gårdsyta per barn vilket ställer höga krav på utformningen av gården och lekredskap. Vidare utformning av planerad förskolan och tillhörande utrymmen ska ske tillsammans med förskolan. Situationsplan förskolan och förskolegård (Södergruppen arkitekter) Ny entré mot Mariebergsgatan Den nya entrén från Mariebergsgatan ska utgöra en kompletterande entré som möjliggöra för nya spännande rumssamband och rörelsemönster, och öppnar för nya flöden och skapar en större öppenhet i lokalerna innanför som vetter mot gatan. Kontakten med gatan förbättras och byggnadens slutna karaktär mot gatan minskas. Form och materialmässigt anknyter de nya tilläggen till markens material och omgivande landskap snarare än till byggnaden.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 9 (15) Illustration - ny entré från Mariebergsgatan (Södergruppen arkitekter) Tillbyggnaden Tillbyggnaden inrymmer 14 studentlägenheter och består av en upplyft volym i två våningar som vilar på en indragen suterrängvåning. Volymen och mått på tillbyggnaden motsvarar den ursprungliga tänkta volymen för den ursprungliga aulan och aldrig genomfördes. Höjd och volym har studerats noga med hänsyn till ljusförhållanden i huvudbyggnadens entréhall, som ur kulturhistorisk synpunkt, är en av de mest bevarandevärda delar av huset. En högre volym skulle påverka ljusförhållanden och siktlinjer från entréhallen mycket negativt. Illustration tillbyggnaden från sydöst (Södergruppen arkitekter)

10 SID 10 (15) Illustration tillbyggnaden från öster (Södergruppen arkitekter) Fasaderna mot norr öster och väster är i princip slutna med fönster som utformas så att den övre volymen upplevs som en enda volym och våningsplanen inte framträder. Fasaden mot parken är rikt uppglasad. En grund, i fasaden, integrerat balkong skapar ett djup och en rasterverkan som anknyter till huvudbyggnadens komplexa fasaduppbyggnad. Jalusier finns utmed de mest uppglasade ytorna vilka ge väderskydd på balkongerna men även möjlighet till förändringar i fasadens grafiska uppbyggnad beroende på jalusiernas läge. Fasaderna på de övre plan föreslås vara av puts eller betong, och sockelvåningen följer befintlig byggnadens materialverkan och skapa en länk till torgets, trappornas och markens material snarare än till ovanförliggande byggnad. Taket förses med sedumväxter som ger ett grönt inslag och bidrar till dagvattenhanteringen. Modellfoto t.v. torget, tillbyggnaden och höghusdelen sett från öster. T.h. området från söder.

11 SID 11 (15) Modellfoto tillbyggnaden och befintlig bebyggelsen sett från öster. Utomhusmiljön Utomhusmiljön omgestaltas med utgångspunkt i de ursprungliga planerna. Torget rustas upp, gradängtrappan renoveras och fontänen restaureras. Portiken mellan torget och Sankt Göransgatan återställs vilket förstärker det visuella sambandet mellan gata och torg. Ytor som inte har varit gestaltade sedan tidigare, såsom överste takterrassen, kan ges en friare utformning. Även takterrasser på plan 100 och 300 tas åter i bruk. Miljöerna föreslås vara varierande till sin karaktär och håller en hög klass både materiellt och visuellt. Parkmiljön omgestaltas utmed Mariebergsgatan och söder om huvudbyggnaden där befintlig parkering och förskolegård tas bort. Marken ges en enhetlig gestaltning i form och material. Friformade ytor täckta av gräs och planteringar blandas med kör- och gångytor av armerat gräs, vilket visuellt blir en del av parken, stärker återkopplingen till den ursprungliga idén om hus i park samtidigt som tillgänglighet och förväntade rörelsemönster på platsen tas om hand. För att behålla parkkaraktären sparas träden men stammas upp för att släppa ner mer sol med även för att visa upp mer av husets fasad för passerande längs gatan. Samråd Samråd för föreslaget detaljplan pågick under perioden 4 januari 15 februari Under samrådet har närmare 30 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller buller, kulturmiljö, utformning av förskolegården, trafik och tekniska frågor. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter anser framförallt att planerad förskola är för stor i förhållande till förskolegården, att förskolegården behöver göras större och omfattar även takterrasser och andra grönytor. Det anses även att förskolemiljön behöver skyddas från buller och trafik

12 SID 12 (15) under byggnationen samt att byggnaden behöver renoveras och att det ska finnas fler butiker. Utställning Till granskningsskedet reviderades förslaget om avseende utformningen av den nya entrén mot Marievergsgatan som getts ett nättare uttryck som både visuellt och reellt är frigjort från huvudbyggnaden. Förskolegården ökades med ca 100m 2, antalet förskoleavdelningar minskats till 8-avdelningar, och ett samutnyttjande av gymnastiksalen med boenden möjliggjordes. Även ett utökat samarbete mellan berörda i det fortsatta projektering av förskolan föreslogs med syfte att hitta en utformning som stödjer förskolans fortsatta verksamhet samt hitta en organisationsform som underlätta för arbetet på den planerade förskolan. Planförslaget skickades ut för granskning Under granskningen har 10 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran mot planförslaget men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller kulturmiljö. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter önskar framför allt att antal förskoleavdelningar minskas och möjligheter till utevistelse för förskolebarnen förbättras genom att andelen utomhus görs större. Det föreslås att antalet avdelningar minskas till 6 stycken, att en gård anläggs på terrassen på plan 100 samt att torget avgränsas så att det kan användas av förskolebarnen. Förslag anses innebära direkt skada på barnens hälsa och utveckling och förslaget anses inte skulle accepteras om det gällde vuxna. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. För att belysa planförslagets påverkan på kulturmiljön och barnens miljö har separata konsekvensanalyser upprättats och sammanfattas i planbeskrivning. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas under respektive rubrik i planbeskrivningen. Störningar och risker samt kulturmiljön Frågor rörande kulturmiljö och bullerpåverkan som belystes av Länsstyrelsen, Stadsmuseet och Skönhetsrådet under samrådet, hade inför granskningen studerats vidare, förslaget bearbetats och utredningar kompletterats. Avseende buller och kulturmiljön har inte Länsstyrelsen längre något att erinra mot planförslaget. Stadsmuseet ställer sig även positivt till de föreslagna förändringarna.

13 SID 13 (15) Parallellt med planarbetet har anmälan enligt Kulturminneslagen 3 kap. 6 gjorts hos Länsstyrelsen för föreslagna åtgärderna. Länsstyrelsen beslutade om att de föreslagna åtgärderna får vidtas. Länsstyrelsen anser att det är av stor vikt att hitta en långsiktigt hållbar användning av Vallgossen 14 och att föreslagna åtgärderna är ett led i ett sådant arbete. Konsekvenser för barn Förslaget innebär att området att omvandlas från ett idag relativt öde område till bostadskvarter. Säkrare gång- och cykelmöjligheter anordnas, befintliga parkeringar tas bort och området genom omgestaltning, arbetet med mark och vegetation m.m. görs mer attraktiv och trygghet i kvarteret förbättras. Dock innebär förslaget att förskolan Vallbarnen avvecklas och att antalet förskoleavdelningar vid och inklusive förskolan Valvet ökas till totalt åtta avdelningar från totalt fyra idag. Medans andel inomhusyta/barn förbli densamma 11 m 2 /barn, medan utomhusytan minskas till 7 m 2 /barn. Idag har barnen på Vallbarnen ca 24 m 2 /barn och Valvet ca 15 m 2 /barn. Förskolan kommer att ha tillgång till ett stor rörelserum samt gymnastiksalen, vilken samordnas med dem boenden. För att belysa planens påverkan på barnen och förskoleverksamheten har en barnkonsekvensanalys upprättats, Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm (Maria Nordström, ). Av analysen framgår det att förskolan Valvet är organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram, där utrymmen och tillgång på platser inom- och utomhus är viktigt. Inomhuslokalerna är stora, rymliga och ljusa, vilka personal, föräldrar och planerare ser som förskolans absolut största fysiska tillgång. I lokalerna finns gott om utrymme för lekar och rörelse, och möjligheter för pedagogerna att genomföra projekt med barnen. Enligt analysen kommer det att invändigt fortsatt finnas god utrymmesstandard, men den minskade gårdsytan innebära en väsentlig förändring, och påtagligt begränsning av barnens möjligheter att vistas på förskolegården, vilket under samrådet föräldrar liksom personalen uttryckte oro för. Även förskolans organisationsform påverkas av det ökade antalet barn. Av analysen framgår även att det ökade antalet barn på stadens förskolor och den ökande tätheten av bebyggelsen i Stockholm, inte gynnar barns hälsa och välbefinnande. Att kunna röra sig fritt utomhus är en kvalitet men som idag är svår att upprätthålla i tät innerstadsmiljö. Även om barns rörelsebehov kan tillgodoses i rymliga lokaler, är vistelse utomhus en fråga om tillgång till frisk luft, sinnesstimulans och solljus, möjlighet till rörelsefrihet, spontant lekande och utforskande av den fysiska omgivningen. I sammanfattning föreslås det att i det fortsatta arbetet sker ett nära samarbete mellan berörda där man diskutera och hitta lösningar på problemet med det större antalet barn på förskolan, samt en organisationsform som underlättar arbetet på

14 SID 14 (15) den planerade förskolan. Det påpekas som särskilt viktigt är att personalen tillsammans med planerarna i den fortsatta projekteringen av inom- och utomhusmiljön kan hitta fram till en fungerande utformning till stöd för förskolans fortsatta verksamhet. Revideringar efter utställningen Inkomna synpunkter föranleder förändringar av planförslaget genom komplettering av planbeskrivningen och kvalitetsprogrammet gällande samutnyttjande av torget och terrassen på plan 100. I övrigt har mindre redaktionella ändring skett i planbeskrivningen. Ändringarna anses vara av kompletterande och redaktionell karaktär varför en ny utställning inte erfordras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Sammantaget anser kontoret att föreslagna förändringar med ändrad användning och tillbyggnad av S:t Görans Gymnasium kan äga rum. Många av de utpekade värdena bevaras trots omvandlingen till bl.a. studentbostäder. Förslaget innebär en restaurering av bebyggelsen på flera punkter till ursprunglig karaktär och gestaltning. De förändringar som föreslås bedöms huvudsakligen vara representativa för arkitekturens program, följer husets anda och utformas och gestaltas på ett sätt att byggnaden inte förvanskas. Nya tillägg utformas med respekt för byggnadens gestaltning och tillför andra kvalitéer, såsom rikare rumsliga samband och ett vitaliserat gatuliv. Samtidigt möjliggöra planen för en långsiktig, hållbar användning av byggnaden. Kontoret konstaterar att i den växande staden finns många olika intressen som måste vägas mot varandra. I detta fall är det en avvägning mellan bl.a. stadsdelens behov av fler förskoleplatser, god förskolemiljö, planerade studentbostäder och kulturmiljö. Kontoret konstaterar att utrymmet för förskolegård är begränsad och tillsammans med stadsdelens behov av fler förskoleplatser kommer det att innebär en ändring mot dagens situation avseende möjligheter till vistelse utomhus. Samtidigt är det inte möjligt att utöka storleken på den egna förskolegården utöver det som föreslås med hänsyn till angöringsområden, närhet till studentlägenheterna, kulturmiljön och rörelsestråk genom kvarteret. För att förbättra förutsättningar hade gårdsytan tidigare ökats, möjliga antal avdelningar minskats till 8 från 10, och möjligheten att samutnyttja gymnastiksalen tillgodosetts. Även ett utökat samarbete mellan berörda i det fortsatta projektering föreslogs, och pågår, som en genomförande del av barnkonsekvensanalysen. Syftet är att hitta en utformning som stödjer förskolans fortsatta verksamhet samt en organisationsform som underlätta arbetet på den planerade förskolan. I kommande projektering och bygglovsprövning kan möjligheten för förskolan att nyttja torget terrassen på plan 100 som komplement till den egna gården prövas. Detta förutsätter att det kan ske på anläggningens och platsens villkor samt hänsyn till de kulturhistoriska värdena och de boende. Ett nyttjande av torget förutsätter

15 SID 15 (15) även hänsyn mot allmänhetens möjligheter att använder sig av torget. Tillsammans med den egna gården innebär det en utomhusytan på ca 17m 2 /barn. Kontoret föreslår att förslaget till detaljplan antas. Bilagor Plankarta Planbeskrivning med tillhörande gestaltningsprogram Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Bullerutredning Kulturhistorisk konsekvensanalys Barnkonsekvensanalys PM-Glas