Utredning av Arbetsmarknadsenhetens organisationstillhörighet

Transkript

1 BILDNING/KARLFELDTGYMNASIET Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Björn Hansson Utredning av Arbetsmarknadsenhetens organisationstillhörighet Bilaga 1 Arbetsmarknadsenheten, nedan kallad AME, är idag en del av SIVA. Personalutskottet har gett Omsorgsförvaltningen, Kommunkansliet och Bildningsförvaltningen uppdraget att: - Beskriva för- respektive nackdelar vid en placering av arbetsmarknadsanknutna frågor inom bildningsförvaltningen/omsorgsförvaltningen samt kommunkansliet - Utarbeta ett förslag med en organisationsstruktur där ansvaret är tydligt utpekat. Samtliga verksamheter som idag ingår i arbetsmarknadsanknutna frågor skall redovisas - Ta fram ett förslag till budget för 2014 respektive Redovisa lyckade exempel på hur denna typ av verksamhet bedrivs på andra orter. - Arbetet redovisas vid nästkommande pu den 17 februari 2014 Utredning Utredningen är genomförd med fokus på att förändra verksamheten och skapa en tydlig struktur för arbetsmarknadsfrågor. Den har präglats av en stor öppenhet mellan förvaltningarna och kommunkansliet, ingen har talat i egen sak, fokus har varit på uppdraget, hitta bästa placering för AME och få största effekter med kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsplanen, , har legat till grund för utredningen och samtliga åtgärder som föreslagits i utredningen finns utvecklade i arbetsmarknadsplanen. När utredningen är klar och beslut tagits, skall arbetsmarknadsplanen upp till beslut i kommunstyrelsen. Arbetsgruppen(AG) har tagit fram för- respektive nackdelar vid en placering vid någon av förvaltningarna eller vid kommunkansliet. AG har därefter vägt dessa mot varandra mellan förvaltningarna/kommunkansliet. AG har också vägt in andra kommuners goda exempel i arbetet med att ta fram ett gemensamt förslag för Avesta kommun. Sammanställning av Kommuners goda exempel, bifogas som bilaga. Vidare så har AG analyserat faktauppgifterna från Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Syftet med detta är att se om det finns något sammanhang mellan lyckade åtgärder och ekonomiskt gångbar metod. Hos de sex framgångsrika kommunerna, Fagersta, Haninge, Haparanda, Huddinge, Hässleholm och Klippan, ser vi att det finns följande gemensamma framgångsfaktorer. - Systematiskt- och målmedvetet arbete - Öppenhet och samverkan internt och externt - Individualisering, coaching och täta uppföljningar - Erbjuder skyddade anställningar - Stödåtgärder för psykiskt och fysiskt bräckliga personer, försöka bryta destruktiva mönster - Arbetsfrämjande åtgärder till unga arbetslösa inom en månad från första kontakten

2 Sida 2 - Verktyg mot ungdomsarbetslöshet är coachning, praktikplatser, studievägledning, kortare kurser, friskvård och i vissa fall ungdomsanställning. - Den kommunala verksamheten skall bygga på en politisk vision och de övergripande politiska målen. - Implementering light, överföra de bästa delarna från ett avslutat projekt till ordinarie verksamhet. Ofta handlar det om att någon från projektet anställs att jobba vidare i projektets anda. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2013 Nedanstående jämförelsekommuner är "goda exempel" framtagna av Socialstyrelsen (Haninge, Huddinge, Haparanda, Fagersta, Klippan, Hässleholm), vår jämförelsekommun Ludvika, samt tre kommuner som påtalats som goda exempel (utan evidens) Sigtuna, Smedjebacken och Borlänge. Registerdata visar på kommunens värde för indikatorerer respektive bakgrundsmått. Grönt är de 25 procent av kommunerna med lägst värden i förhållande till de andra kommunerna Gult är de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan de andra kommunerna Rött är de 25 procent av kommunerna med högst värden i förhållande till de andra kommunerna Kommukod Grundsortering Sortering Län SKL:s kommuntyp (1-10) Socioek. nyckel (1= låg risk och 8 = hög risk) Långvarigt ekonomiskt bistånd Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2013 Indikatorer Bakgrundsmått Kostnadsmått 2012 Biståndsmottagare i befolkningen Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr Låg inkomst Arbetslösa Kommun/län ### Avesta ,2 17,7 4,4 7,8 2,6 9, ,2 11,5 4,2 10,4 2,9 2,1 14,6 46,5 20,7 2,1 2, , Arbetslösa utan ersättning Låg utbildningsnivå Utrikes födda - vistelse 0-5 år Utrikes födda - vistelse år Unga vuxna år Försörjningshinder på grund av arbetslöshet Försörjningshinder på grund av ohälsa Försörjningshinder på grund av sociala skäl Det ekonomiska biståndets andel av kommunens kostnad Kostnad per biståndsmånad för handläggning av EB, kr Andel personalkostnad av handläggningskostnad, procent Personalkostnad per biståndsmånad för ekonomiskt bistånd, kronor Kostnad för arbetsfrämjande insatser per vuxen biståndsmottagare, kronor 0136 Haninge ,7 19,7 3,4 4,8 1,3 5, ,8 10,2 4,3 14,6 7,3 5,5 16,5 52,0 22,4 12,6 2, , Huddinge ,5 21,1 3,5 3,8 1,4 5, ,0 10,7 4,7 10,6 9,1 6,1 15,1 45,4 16,5 12,8 2, , ### Haparanda ,2 6,7 3,5 6,1 1,2 7, ,9 17,3 3,5 17,1 6,0 4,5 13,7 52,4 7,4 4,8 1, , ### Fagersta ,8 9,2 4,6 8,2 1,4 10, ,1 13,6 4,4 11,7 7,1 3,2 15,9 57,4 12,9 0,3 1, , ,6 miljoner ### Klippan ,9 15,0 3,1 5,2 1,2 7, ,3 12,3 4,6 12,1 4,9 3,9 15,0 51,7 19,8 0,6 2, , ### Hässleholm ,9 19,5 2,9 5,4 2,1 4, ,7 12,3 4,3 10,8 4,1 3,2 16,5 47,2 14,3 9,1 1, , ### Smedjebac ,1 9,9 4,0 8,2 1,1 11, ,7 10,4 3,4 11,3 3,1 0,9 12,4 33,8 19,7 8,6 1, , Sigtuna ,7 14,2 4,3 6,1 1,7 6, ,7 10,5 4,7 13,2 8,8 5,9 16,4 34,4 18,2 3,0 2, , ### Ludvika ,0 17,5 5,6 10,9 3,2 13, ,1 11,6 4,5 9,9 5,2 2,2 15,3 51,1 8,6 14,7 2, , ### Sundsvall ,5 21,2 4,9 7,7 2,9 10, ,3 13,5 4,3 9,7 3,7 2,0 15,6 47,7 12,9 14,3 3, , Borlänge ,6 18,3 8,9 17,7 8,7 15, ,3 11,9 5,0 9,9 5,6 3,4 17,6 37,5 12,7 10,4 4, , Riket 37,1.. 4,3 7,0 8, ,3 11,2 4,2 8,5 5,0 3,2 15,8 46,9 13,8 11,5 2, , I förhållande till standardkommunen satsar Avesta ungefär hälften så mycket på arbetsmarknadsåtgärder per biståndsmottagare, 16 tkr mot 30 tkr. - Ojämförbart högsta kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder har Sigtuna, Fagersta och Smedjebacken. Som riktvärde nämns Fagerstas budget för AME 2012 på 16, 6 miljoner. - Avesta har tillsammans med Klippan de lägsta kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder (eller satsar mindre på arbetsmarknadsåtgärder). - Klippan har i jämförelse hög personalkostnad för utbetalt bistånd (eller satsar på hög bemanning för att om möjligt sänka kostnader).

3 Sida 3 - Avesta har höga kostnader för ekonomiskt bistånd men tillhör enligt Socialstyrelsens jämförelser inte de "rödmarkerade" kommunerna som Ludvika, Borlänge, Huddinge och Sundsvall. - Av "goda" exempel kommunerna är det endast Fagersta som har högre andel unga vuxna biståndsmottagare än Avesta. - Avestas andel av utlandsfödda i befolkningen samt unga vuxna biståndsmottagare har ökat Etableringstiden för utlandsfödda är lång. Avestas mottagande för 2013 är ca 300 individer, varav 167 vuxna, enligt regeringens utredning saknar 70 % arbete efter 3 år. I och med detta befaras försörjningsstödet öka. Kommunernas placering av arbetsmarknadsfrågor Hur man har organiserat sig i landets kommuner är lite olika. Större kommuner har AME som en egen förvaltning medan andra kommuner inte ens har en egen enhet som hanterar arbetsmarknadsfrågor % har ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna placerade direkt under KS - 24 % har lagt ansvaret under socialnämnden - 20 % saknar en arbetsmarknadsenhet, ligger under annan enhet För- respektive nackdelar vid en placering av arbetsmarknadsanknutna frågor inom bildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt kommunkansliet. KS Fördelar - Visentparken och AME blir en enhet - Frågorna blir mer kommunövergripande - Tillväxtfrågor som gagnar kommunen i sin helhet - Kortare väg till kommunövergripande beslut - Kortare väg till regionförbundet - Arbetsmarknadsfrågorna blir en mer prioriterad fråga i ks och därmed i kommunen - Närhet till lokala näringslivet genom Näringslivsenheten för att underlätta att få praktikplatser och inträde i arbetslivet mm Nackdelar - Centrerad verksamhet med risk för kunskapsbrist inom relevant lagstiftning riskerar att personer med störst behov inte prioriteras - Ingen tillhörighet till försörjningsstöd - Man tappar fart i verksamheten under en tid om det flyttas, ingen naturlig organisationsstruktur för att hantera AME:s placering på KS - Var ska Fyrsteget vara lokaliserat? Bildning Fördelar - Kopplingen mellan arbetsmarknadsenhet, integrationsenhet och vuxenstudier har varit en stor fördel. Man jobbar gemensamt mot samma mål. Enkla dialoger inom samma enhet. - KIA och UTA:s tillhörighet till skolungdomar - Arbetsmarknadskunskap som ett ämne i grundskolan (åk 7-9) och gymnasiet - Kontinuitet i organisationen (Fyrsteget är nystartat, mottagningsteamet)

4 Sida 4 Nackdelar - Tid läggs på samverkan med omsorgen i och med stödåtgärder - Bildning äger inte problemet med kostnader för försörjningsstödet. Ska bildning utöka arbetsmarknadsåtgärder då måste pengar omfördelas från andra resultatenheter inom förvaltningen. - Risk finns att styrelsen prioriterar annan lagstyrd verksamhet än arbetsmarknadsåtgärder - Reducerat helikopterperspektiv Omsorgen Fördelar - Direkt koppling mellan kostnad för försörjningsstöd och framtida åtgärder - Lagkraven om sysselsättning till försörjningsstödstagare enligt Socialtjänstlagen handläggs och säkerställs inom samma förvaltning. - Möjlighet att skapa en enhet som handlägger arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd - Rehabiliteringssåtgärder för de som saknar sjukpenning och som uppbär försörjningsstöd handläggs och säkerställs inom samma förvaltning. Nackdelar - Man tappar fart i verksamheten om det flyttas, splittrar ett färdigt och väl genomtänkt koncept - Var ska Fyrsteget vara lokaliserat? - Reducerat helikopterperspektiv - Synen på arbetet inom och utom enheten blir sämre för den som får sysselsättning, eftersom det riskerar att uppfattas som en form av försörjningsstöd - Risk att allt fokus läggs på att minska försörjningsstödet, så att vissa delar av dagens arbetsmarknadsarbete bortfaller. Personer som inte omfattas av försörjningsstöd riskerar att inte få del av tillgängliga arbetsmarknadsåtgärder. Organisationsförslag Arbetsgruppens förslag till organisationsstruktur, framtida arbetslinje och budget för 2014 och AG:s förslag är att Arbetsmarknadsenheten ska vara en fristående enhet under kommunstyrelsen. Chef Fyrsteget + steg 1 vht KIA +sommarjobb UTA Service +67tjänster Motivering till AG:s förslag. Arbetsgruppen har vägt in alla parametrar gällande olika kommuners arbetsmarknadsåtgärder, kostnad och vilken effekt de olika åtgärderna har gett. Vi kan inte se något sammanhang i den

5 Sida 5 ekonomiska jämförelsen, att en kommun som har nått bra resultat med sina arbetsmarknadsåtgärder, samtidigt har en liten kostnad för försörjningsstödet. Istället så är det kommunövergripande perspektivet av större vikt och bör finnas med som en central del i kommunens framtida planering av arbetsmarknadsenheten. De nackdelar som AG redovisat för KS är eliminerade då relevant kunskap inom området erhålls vid rekrytering av AME chef. Övriga punkter säkerställs genom den föreslagna samverkansgruppen. Fyrsteget kan med fördel förläggas i Koppardalen (112) som redan är en inarbetad lokal för arbetsmarknadsprojekten. Närheten till SIVA service är ett plus. Arbetsgruppens förslag till AME:s framtida arbetslinje - En framtida chef för AME ska ha tydliga direktiv på vad som förväntas av enheten. Här är att föredra om chefen kan fokusera på en enhet. - AME ska ha en samverkansgrupp bestående av tjänstemän med beslutsrätt från Omsorgen, Bildning, GBAB, VA och Kommunkansliet. Samverkansgruppen ska också ha ekonomer från förvaltningarna adjungerande. Syfte är att skapa ett kommunövergripande förhållningssätt för verksamheten. Samverkansgruppen leds av chefen för AME. - Idag genomförs det flera projekt som kommer att avslutas under Arbetsgruppen föreslår en fortsättning av påbörjade arbetsmarknadsprojekt som tidigare varit externt finansierade. Projekten skall övergå till ordinarie verksamhet. Organisationen utökas därmed från med vägledare och samordnare, 2,0 tjänst. - Fokus skall också ligga på att söka EU-medel, i syfte att kunna finansiera ytterligare arbetsmarknadsåtgärder i kommunen och ev. i samverkan med kranskommuner. Härvid finns behov av samverkan med kompetent personal inom kommunen. - Ett samarbete är påbörjat mellan grundskolan, gymnasieskolan och AME för att lyfta in arbetsmarknadskunskap som en del i undervisningen. Syfte är att få eleverna att förstå arbetsmarknadens krav och behov och att vi på sikt ska minska ungdomsarbetslösheten. - Utveckla olika former av anställningar, bygga upp organisationen med åtgärdsanställningar i en kedjeliknande process. (Instegsjobb, särskilt anställningsstöd, OSA och lönebidrag som kan gå vidare till nystartsjobb) Budget för Arbetsmarknadseneheten AME är idag organiserad som en del av SIVA, med en gemensam enhetschef för tre olika enheter. AME placerades 2006 på Bildningsförvaltningen, utan att chefs- och assistentresurs följde med. Bildning fick hantera en ny organisation inom befintlig ram. Det finns inga pengar avsatta för en extern chef under 2014, det finns heller inget utrymme att flytta över chefs- och assistentresurser från Bildningsförvaltningen till en ny AME. Budget för 2014 och 2015, visar både det som är finansierat och ofinansierat.

6 Sida 6 Budget 2014 All budget är inklusive lön, lokal- och administrativa kostnader Rött=ofinansierat Grönt=finansierat Chef 0,35 mkr (från ) Assistent 0,25 mkr (från ) Vägledare 0,25 mkr (från ) UTA 0,4 mkr Fyrsteget 0,25 mkr (från ) (1,7 mkr extern finansiär) Hyra Fyrsteget 0,15 mkr (från ) Service 2,8 mkr Sommarjobb 1,8 mkr KIA 0,25 mkr IT och inventarier 0,05 mkr Totalt 6,55 mkr Varav ofinansierat 1,3 mkr Budget 2015 All budget är inklusive lön, lokal- och administrativa kostnader exkl. Fyrsteget Chef 0,7 mkr Assistent 0,5 mkr Vägledare 0,5 mkr UTA 0,5 mkr Fyrsteget/steg 1 2,2 mkr (inkl. samordnare PTJ) Hyra Fyrsteget 0,3 mkr Service 2,8 mkr Sommarjobb 1,8 mkr KIA 0,25 mkr Åtgärdsanställningar 2,6 mkr IT och inventarier 0,1 Totalt 12,25 mkr Varav ofinansierat 6,9 mkr Arbetsgrupp Arbetsmarknadsutredning 2014 Carina Johansson Marie Hjelm Fredrik Juthman Björn Hansson Maria Kindblom Britt-Marie Färje

7 Datum Brev nr/diarienr Sida 1 Tjänstemän: Maria Kindblom Jämförelser med andra kommuner Ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet när alla andra möjligheter är prövade. Det gör att inte bara individers utan också samhällets problem och brister blir högst påtagliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Arbetslöshet är det främsta skälet till att människor behöver ekonomiskt bistånd, och därför har kommunerna blivit en aktör på arbetsmarknadspolitikens område. Kommunerna får också stå för en allt större del av insatserna eftersom Arbetsförmedlingen inte hinner med eller prioriterar bort de personer som står längst från arbetsmarknaden Resultaten från Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd kan vid en snabb blick ses som en bekräftelse av en gammal sanning: Kommuner och stadsdelar med svåra sociala förutsättningar har högre kostnader och fler i långvarigt bistånd än de som har mer lyckligt lottade invånare med jobb och utbildning. En närmare genomgång av öppna jämförelsers granskning visar dock att det även finns kommuner som trots tunga sociala indikatorer har förhållandevis låga kostnader. Det finns relativt starka samband mellan de bakgrundsmått som presenteras i öppna jämförelser och behovet av ekonomiskt bistånd. Kommuner med lägre utbildningsnivå, fler ungdomar och fler utrikesfödda tenderar till exempel att ha en högre arbetslöshet och fler som är beroende av ekonomiskt bistånd. Ungdomar och utrikesfödda, som nyligen kommit till Sverige, har många gånger svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Om de inte har kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning riskerar de att behöva söka ekonomiskt bistånd. Man kan även se att kommunens generella utbildningsnivå har betydelse för resultatet, på så sätt att kommuner med fler lågutbildade har ofta en högre andel biståndsmottagare. Kommuner med bra resultat I öppna jämförelsers rapport, som vi valt att titta närmare på, presenteras sex kommuner som utmärker sig genom att ha bättre resultat än vad som kan förväntas utifrån deras socioekonomiska situation. De sex kommunerna är Fagersta, Haninge, Haparanda, Huddinge, Hässleholm samt Klippan. Arbetslinjen: Det finns inget magiskt knep bakom resultaten i de kommuner som har lägre kostnader för ekonomiskt bistånd än förväntat. Ingen supermetod som andra kan kopiera. De gör ungefär samma saker som i de flesta andra kommuner. Man coachar, förmedlar praktikplatser, erbjuder skyddade anställningar, sätter in stödåtgärder för den som är psykiskt eller fysiskt bräcklig och försöker bryta destruktiva mönster. Men i dessa kommuner är arbetet systematiskt och

8 Sida 2 målmedvetet. Andra gemensamma drag är öppenhet för samverkan både internt och externt, individualisering av insatserna och täta uppföljningar. I alla de aktuella kommunerna är det också tydligt att det är arbetslinjen som gäller. Hur organiseras arbetsmarknadsfrågorna i kommunerna Arbetsmarknadsfrågorna har blivit allt viktigare för kommunerna. Hösten 2012 gjorde SKL en enkätundersökning1 bland landets kommuner. Den visade att 80 procent har en särskild förvaltning eller enhet som jobbar med detta. Organisationen varierar dock, både i landet i stort och bland kommunerna i denna rapport. Endast en av de sex, Hässleholm, har valt den lösning som är vanligast: att kommunstyrelsen har ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna. I Hässleholm hör arbetsmarknadsenheten till Förvaltningen för arbetsmarknads- och kompetensutveckling, som ligger direkt under kommunstyrelsen. Till denna förvaltning hör även den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och en enhet som ska stimulera nyföretagande och innovationer. Enligt SKL-enkäten har kommunstyrelsen ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna i 48 procent av kommunerna. Socialnämnanden har ansvaret i 24 procent, till dem hör Fagersta, Haninge, Huddinge och Klippan. Haparanda hör till de 20 procent av kommunerna som saknar en arbetsmarknadsenhet, men frågan diskuteras. När biståndshanteringen och arbetsmarknadsenheten inte ingår i samma förvaltning håller man isär arbetsmarknadsinsatserna från myndighetsutövningen, vilket kan underlätta kontakterna med brukarna. Uppdelningen förutsätter dock att man är överens om målsättningen och att samarbetet fungerar. Är man inte överens kan det vara en fördel med en gemensam chef med ett tydligt ansvar. Fokus på ungdomarna Ungdomsarbetslösheten är ett stort bekymmer för kommunerna. När SKL i sin arbetsmarknadsenkät frågade om de framtida utmaningarna kommer åtgärder mot ungdomsarbetslösheten mycket högt. Oron för ungdomsarbetslösheten finns också bland de ansvariga för ekonomiskt bistånd som har intervjuats för denna rapport. Ungdomsgarantin ger Arbetsförmedlingen huvudansvaret för de arbetslösa ungdomarna, men liksom i andra sammanhang får kommunerna komplettera och förstärka de statliga insatserna. Öppna jämförelser visar att 65 procent av kommunerna erbjuder arbetsfrämjande insatser till arbetslösa ungdomar inom en månad från den första kontakten Verktygen är coachning i grupp eller individuellt, praktikplatser, studievägledning, kortare kurser, friskvård och i vissa fall ungdomsanställning i kommunen. Målet är att få ungdomarna till utbildning eller jobb. Ledarskap är avgörande När det gäller ekonomiskt bistånd, liksom i så många andra sammanhang, är framgångsrikt arbete en följd av tydligt ledarskap. Det handlar om att göra rätt saker, på rätt sätt med personal som har rätt kompetens. Detta är dock lättare sagt än gjort och även svårt att beskriva när man är en del av det. Däremot är konsekvenserna av dåligt ledarskap lättare att se och högst påtagliga för såväl personal och klienter som för resultatet. Det gäller såväl det professionella som det politiska ledarskapet. All kommunal verksamhet bygger på den politiska visionen och de övergripande politiska målen. Dessa mål bryts sedan ner till verksamhetsmål för nämnder och förvaltningar, för att till sist bli till ett åtagande för varje enskild medarbetare. Detta är en röd, förhoppningsvis inte alltför trasslig, tråd från politiken till dem som i sitt jobb möter medborgare i en utsatt situation.

9 Sida 3 Ansträngningar för att rädda de bästa projektidéerna. Implementeringen är ett av de stora problemen med projekt. Alltför ofta stannar erfarenheterna inom projektgruppen och skingras när pengarna tar slut. Många gör dock insatser för att försöka bevara åtminstone de bästa delarna av ett avslutat projekt. I de besökta kommunerna jobbar man nu med att implementera två framgångsrika projekt i den ordinarie verksamheten. Det ena är ungdomsprojektet AVA i Hässleholm, som avslutades vid halvårs-skiftet Syftet var att genom bättre samverkan och ökade resurser ge fler ungdomar stöd och hjälp att gå vidare till arbete och studier. Erfarenheterna från projektet ska tas till vara genom en halvtidstjänst, som man har fått extra resurser för. Detta är ett exempel på det forskarna kallar implementering light, det vill säga att med lägre ambitioner och mindre resurser försöka överföra erfarenheterna från projektet till den ordinarie verksamheten. Ofta handlar det om att någon från projektet anställs för att jobba vidare i projektets anda. Fagersta: Socialförvaltningens avdelning för försörjning och arbete handlägger ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsfrågor. Tydlig markering av arbetslinjen genom att arbetslivscoacher är med från första mötet. Aktivt arbete med åtgärdsanställningar och med projekt, ofta i samarbete med grannkommunerna Norberg och Skinnskatteberg. Fagersta har en mycket tät koppling mellan ansökan och arbetslinjen. Vid det första besöket träffar den sökande inte bara en handläggare, som går igenom ekonomin och prövar rätten till bistånd, utan också en arbetslivscoach. På så sätt vill man markera att det är arbetslinjen som gäller och utan dröjsmål börja diskutera vad som kan göras för att den sökande ska komma i arbete. Fagersta säger sig inte ha några passiva bidragsmottagare utan alla deltar i någon form av aktivitet, utifrån sin förmåga i enlighet med handlingsplanen. För vissa handlar det om handfasta arbetsuppgifter på heltid inom arbetsmarknadsenheten, för andra om några timmars friskvård i veckan. De löpande kontakterna sköts i första hand av arbetslivscoachen, dels för att markera arbetslinjen och dels för att hålla isär arbetsmarknadsinsatserna från myndighetsutövningen. Sådana frågor sköts alltid av socialsekreterare. Rekryteringen till åtgärdsanställningarna sker via Kommunbryggan där Fagersta samarbetar med Arbetsförmedlingen samt Skinnskatteberg och Norbergs kommun. Åtgärdsanställningarna går i första hand till personer med ekonomiskt bistånd, men målgruppen omfattar även långtidsarbetslösa, deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin eller ungdomsgarantin samt personer med ett dokumenterat funktionshinder. Deltagarna måste själva vara motiverade och aktivt medverka till att förändra sin situation. Tidigt i processen diskuterar kommunens handläggare och Arbetsförmedlingen klientens situation. Innan anställningen börjar träffas individuella skriftliga överenskommelser. Där finns uppgifter om mål, innehåll och uppföljning samt vad konsekvenserna blir om deltagaren bryter överenskommelsen. Haninge: Socialförvaltningens avdelning för arbete och försörjning ansvarar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder. Noggranna kontroller av ansökningarna genom bland annat hembesök och krav på personlig inlämning av ansökan varje månad. Snabba åtgärder via Jobbcenter, som erbjuder jobb-coachning.

10 Sida 4 Haparanda: Tre handläggare jobbar med ekonomiskt bistånd och träffar alla biståndstagare varje månad i samband med att ansökan förnyas. Har nyligen infört möjligheten att åtgärdsanställda tio personer som varit i långvarigt bidragsberoende. Satsar på förebyggande verksamhet, bland annat genom Ungdomens hus och Familjens hus i samarbete med landstinget. Kommunen har ingen arbetsmarknadsenhet. Resursverkstaden erbjuder arbetsträning och praktik inom trä, metall och möbeltapetsering till inskrivna inom omsorgen, socialpsykiatrin samt till långtidsarbetslösa. Huddinge: Social- och äldreomsorgsförvaltningens enhet Arbete och försörjning ansvarar för ekonomiskt bistånd och för arbetsmarknadsfrågorna. Specialiserade enheter jobbar med mottagning, försörjningsstöd, introduktion och rehabilitering. Jobbforum Kompassen svarar för arbetsmarknadsinsatserna. Introduktionsenheten jobbar i team bestående av en socialsekreterare, en arbetsmarknadskonsulent och en utredningsassistent som sitter i samma lokal. Det täta samarbetet gör det möjligt att se hela individen och snabbare kunna vägleda vidare mot de mål som upprättats i handlingsplanen. I Huddinge skrivs unga med ekonomiska problem direkt in i aktiviteter i Framtidsverkstan. Hässleholm: Socialförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd ansvarar för det ekonomiska biståndet. Arbetsmarknadsenheten ingår i Förvaltningen för arbetsmarknad och kompetensutveckling, som ligger under kommunstyrelsen. Socialförvaltningen remitterar klienter till arbetsmarknadsenheten som fungerar som utförare. Bland annat erbjuds vägledningssamtal, coachning, orienterings-utbildningar, praktik och arbetslivsinriktad rehabilitering. Enheten för ekonomiskt bistånd är uppdelad i två grupper med varsin chef. I den ena arbetar man med mottagning, reception och rehabilitering. I den andra finns en ungdomsgrupp, introduktionsenhet och flyktingsamordnare. Hässleholm har ingen verksamhet som kan liknas vid ett s.k. Komhall. Istället utnyttjas kommunens egna förvaltningar och föreningar, om fokus för en individ är en sysselsättningsskapande åtgärd. De menar att sysselsättningsskapande åtgärder är ingenting som minskar utbetalningen av ekonomiskt bistånd. Istället fokuserar de på nära samarbete inom kommunens olika förvaltningar, näringslivet, AF och andra myndigheter. Detta är en stor framgångsfaktor. De menar att det är en framgångsfaktor då arbetsmarknadsfrågorna ligger i samma förvaltning som vuxenutbildningen, inkl. sfi. De markera att arbetsmarknadsfrågor ska särskiljas från ekonomiskt bistånd. Någon måste ha fokus på myndighetsutövning, socialt omhändertagande och utbetalning av bistånd, och det behövs en motpol som istället har fokus på arbete, näringsliv och individutveckling. Om dessa båda verksamheter är särskiljda finns heller ingen som lättvindigt minskar på arbetsmarknadsbudgeten till följd av att biståndsutbetalningarna, i det korta perspektivet, ökar. Klippan Ekonomiskt bistånd hanteras av socialförvaltningens avdelning för mottagning. Inom enheten för arbete och försörjning finns Arbetscentrum, som erbjuder arbetsmarknadsåtgärder och daglig verksamhet. Arbetet med försörjningsstöd är uppdelat på två team. Ett team är fokuserat

11 Sida 5 på arbetsmarknadsåtgärder. Det andra på att människor som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande ska slussas till rätt instans. Dessa team får ut närmare 60 procent av deltagarna i egen försörjning. Praktikplatser via arbetsmarknads-enheten är den vanligaste vägen till jobb. Kommunen har inga projekt utan alla insatser görs i den ordinarie verksamheter Man inför också teamarbete. Ett team har fokus på arbetsmarknaden. Det andra är inriktat på att slussa dem som inte står till arbetsmarknadens förfogande till rätt instans. Ledningen för arbetsmarkandsfrågorna i Klippan anser att försörjningsstödet och arbetsmarknadsfrågorna ligga under samma tak om kommunen vill ha ett bra resultat.