Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Transkript

1 Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Iakttagelser Uppföljning av kostnader Riksnormen Utskottets arbete Organisation Målsättning för verksamheten Uppföljning Sammanfattning och bedömning...6

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt Socialstyrelsens pressmeddelande är det en allvarlig utveckling att allt fler får ekonomiskt bistånd under lång tid, inte minst unga vuxna, trots att det är tänkt som en tillfällig lösning på försörjningsproblem. Det långvariga bidragstagandet ökade med 10 % 2004, vilket också gör att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar igen efter några års nedgång. Att unga och utrikes födda är överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd avspeglar deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utbetalningar av försörjningsstöd till kommuners invånare har de senaste åren visat på en för kommunernas ekonomi ogynnsam utveckling. Mot denna bakgrund har de förtroendevalda revisorerna funnit det angeläget att granska om och i så fall varför storleken på utbetalningarna av försörjningsstöd ökat och uppdragit till Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra granskningen. Storleken på försörjningsstöd är noggrant reglerat i socialtjänstlagen genom den s.k. riksnormen som anger en lägsta nivå på försörjningsstödets storlek. Det är emellertid upp till varje kommun att besluta om regler som antingen ligger i paritet med riksnormen eller över. 1.2 Syfte Den övergripande revisionsfrågan är hur utbetalningarna av försörjningsstöd har ökat de senaste åren och om Eslövs kommun generellt sett ligger över riksnormen i utbetalningarna av försörjningsstöd? Den övergripande frågeställningen kompletteras med följande frågor: Har antalet som uppbär försörjningsstöd ökat de senaste åren? Om ja, har orsakerna till detta analyserats? Har nämnden uppsatta mål att arbeta mot? I vilken utsträckning följs dessa? Vilka åtgärder har nämnden vidtagit för att hejda utvecklingen? Granskningen omfattar utbetalningar av försörjningsstöd under åren 2004 och Vidare ingår i granskningen en uppföljning av tidigare gjord granskning. 1.3 Metod Intervjuer har skett med förvaltningschef, 1:e socialsekreterare och en socialsekreterare. Granskningen har även innefattat analys av olika styr- och uppföljningsdokument samt statistik. 1

4 2 Iakttagelser 2.1 Uppföljning av kostnader Totalt utbetalt försörjningsstöd i Eslövs kommun år (Mkr) ,2 24,7 22,1 21,9 21,8 22, Den totala summan utbetalt försörjningsstöd har varit relativt konstant under åren för att därefter öka under 2004 till 24,7 Mkr. Under år 2005 har utbetalningarna minskat i jämförelse med 2004 och låg då på 22,8 Mkr. Enligt intervjuade började uppgången i utbetalningarna redan under hösten Uppgången berodde enligt förvaltningschefen främst på konjunkturförändringar. Under år 2005 är det den förbättrade konjunkturen tillsammans med kraftfulla satsningen på arbetsmarknadsåtgärder som bidragit till att bryta den uppgång i utbetalningarna som skedde år Hittills tillgänglig statistik för år 2006 tyder på en ytterligare minskning av försörjningsstödskostnaderna. 2

5 Andel (%) invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd ,9 4,9 4,4 4,3 4,4 4,6 4,1 3,9 3,6 3,6 3,6 3, Pendlingskommuner Eslöv Skåne län Observera att tidsserien i diagrammet ovan endast sträcker sig till och med år Andelen invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd i Eslövs kommun har ökat från 4,3 procent år 2002 till 4,6 procent Under samma period har andelen invånare med ekonomiskt bistånd varit konstant i kommungruppen (3,6 procent) och minskat i Skåne län (från 4,1 till 3,8 procent). Enligt intervjuade är den höga andelen invånare med ekonomiskt bistånd svår att förklara. Det kan finnas strukturella förklaringar som gäller exempelvis utbildningsnivå (som är lägre än många kommuner i Skåne och kommungruppen pendlingskommuner) och traditioner. Till en viss del sammanhänger också utbetalningarna med ett relativt stort mottagande av flyktingar med lägre utbildningsnivåer än i jämförelsekommunerna. 1 Ekonomiskt bistånd innefattar även en del andra kostnader, exempelvis flyttbidrag och begravningsavgifter. 3

6 Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd i genomsnitt/månad * * Från och med år 2003 ingår försörjningsstöd även för personer som tidigare administrerats av Socialförvaltningen Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har också ökat mellan åren 2003 och 2004 för att därefter minska igen under Under år 2004 var det 353 hushåll som uppbar försörjningsstöd, år 2005 var det 328 stycken. 2.2 Riksnormen Arbete och försörjning använder sig av den så kallade riksnormen som underlag för vilka belopp som skall utbetalas i försörjningsstöd. Barnbidragshöjningen på 100 kr per månad räknas dock inte i intäkterna utan kommer barnfamiljerna till del. 2.3 Utskottets arbete Utskottet får på varje sammanträde rapporter om det ekonomiska läget och specifikt för vissa delar som t ex försörjningsstödet. Orsaker till avvikelser analyseras av förvaltningen och redovisas till utskottet. 2.4 Organisation Förvaltningen tillkom den första januari år Under det senaste året har gjorts en del justeringar av organisationen. 4

7 Arbete och Försörjning har nu organiserats i de tre enheterna Ungdomsgrupp Integration Råd och stöd Intressant är att ekonomigruppen nu tagits bort. Där mottogs alltid nybesöken tidigare. När ärende nu inkommer fördelar 1:e socialsekreterare, efter analys om de grundläggande problemen individen har, till respektive socialsekreterare i passande grupp (ungdomar, integration eller råd och stöd). Socialsekreteraren tar sedan hand om klientens alla problem. 2.5 Målsättning för verksamheten Kommunfullmäktige fastställde i samband med tillkomsten av enheten för Arbete och försörjning tre mål för verksamheten. Dessa mål är - ökad livskvalitet genom minskat bidragsberoende - sänkta kostnader för försörjningsstöd - arbetslinjen ska gälla. Dessa mål har delvis återrapporterats till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Förutom detta sker enligt intervjuade en omfattande muntlig återredovisning till kommunstyrelsen och utskottet. I september 2004 utarbetades ett förslag till måldokument av förvaltningen som antogs av utskottet. När ärendet behandlades i kommunstyrelsen återremitterades förslaget till utskottet för Arbete och Försörjning med uppdrag att komplettera måldokumentet med mätbara mål. Detta har sedan inte skett. Nytt måldokument förväntas arbetas fram under Inom förvaltningen sker arbetet i enlighet med förslaget till måldokument samt efter de tre övergripande målen från kommunfullmäktige och Socialtjänstlagen. 2.6 Uppföljning I januari 2005 gjordes en uppföljning av tidigare granskning inom försörjningsstödet. Då återstod några punkter som inte var åtgärdade varför denna uppföljning nu upprepats i denna granskning. 5

8 Rutiner för uppföljning av verksamheten Utskottet får rapportering om de projekt som drivs och från de olika enheterna. En del sker skriftligt medan annat sker muntligt. Ingen samlad redovisning sker utan redovisning sker vid olika tillfällen under året utifrån behovet, exempelvis initiering eller avslut av projekt. Rutiner för uppföljning på individnivå Arbetsplaner används av de allra flesta. De som inte använder detta skriver in i journalanteckningarna vad som skall gälla. Ledningen är inte helt nöjd med dokumentationen i dessa arbetsplaner, bl a eftersom inte mallarna följs. Rutin finns för hur det skall kontrolleras om klient är boende/vistas i kommunen. Rutinen är inte dokumenterad utan endast en lathund finns i receptionen. Denna lathund bör kunna utvecklas till mer formella rutiner. Rutin för registrering av klients konto Rutinen finns dokumenterad och är under ytterligare förtydligande för att stärka rutinen när den person som är utsedd att registrera är frånvarande. 3 Sammanfattning och bedömning Kommunen betalar ut försörjningsstöd i enlighet med riksnormen förutom vad avser barnbidragets beräknande som intäkt. Antalet hushåll i Eslöv som uppbär försörjningsstöd ökade 2004 men minskade igen Utvecklingen av kostnaderna visar att kostnadsutvecklingen är under kontroll. Eslövs kommun har inte, som många andra, upplevt ökande kostnader för ekonomiskt bistånd på grund av åtstramningar inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Intervjuade anger också de omfattande arbetsmarknadssatsningarna tillsammans med förbättrad arbetsmarknad som viktiga anledningar till att kostnaderna har minskat. Vi anser att utskottet bör kunna göra en mer genomgripande analys av varför Eslövs kommun ligger över genomsnittet både i kommungruppen och i Skåne län. Vid intervjuer har en del förklaringar diskuterats som kan utvecklas och analyseras vidare. Det förslag till målsättningar som finns upprättat gäller endast inofficiellt. Utskottet bör återuppta arbetet med att fastställa målformuleringar och även göra dem mätbara i större omfattning än idag. Ny organisation trädde i kraft i januari Vissa justeringar har gjorts under senaste året. Det ger bland annat en bättre helhetssyn på individen. 6

9 Vi kan vad avser uppföljningen konstatera att en del förbättringar skett. Vad avser arbetsplaner bör utskottet tillse att dessa upprättas för varje individ, att de upprättas efter mallen och att dokumentationen är tillfredställande. Rutinen för kontroll av om klient är boende/vistas i kommunen bör dokumenteras. 7