Datum: Handläggare: Elna Persson. Claes Ridderbjelke Regionuppdrag Vård vid depression och ångestsyndrom

Transkript

1 Västra Götalandsreginen Kncernstab Häls- ch sjukvård Datum: Handläggare: Elna Perssn Diarienummer: HS Claes Ridderbjelke Reginuppdrag Vård vid depressin ch ångestsyndrm

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Arbetssätt... 3 Generellt uppdrag... 4 Åtgärder... 4 Utredning ch mhändertagande vid depressin eller ångestsyndrm... 4 Effektivt mhändertagande... 4 Diagnstik vid misstänkt depressin eller ångestsyndrm hs vuxna... 6 Undersökning av samsjuklighet med krppslig sjukdm... 7 Behandling vid egentlig depressin hs vuxna... 8 Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depressin... 8 Behandling vid medelsvår till svår egentlig depressin... 9 Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depressin Behandling vid egentlig depressin hs barn ch ungdmar Psykpedaggisk behandling vid depressin hs barn ch ungdmar Behandling av lindrig till svår egentlig depressin hs barn ch ungdmar Behandling med ECT vid svår egentlig depressin hs barn ch ungdmar Behandling vid ångestsyndrm hs vuxna Behandling av generaliserat ångestsyndrm, paniksyndrm, tvångssyndrm, scial fbi ch psttraumatiskt stressyndrm Behandling vid ångestsyndrm hs barn ch ungdmar Psykpedaggisk behandling vid ångestsyndrm hs barn ch ungdmar Behandling av generaliserat ångestsyndrm, separatinsångest, scial fbi, tvångssyndrm ch psttraumatiskt stressyndrm hs barn ch ungdmar Förslag till handlingsplan Utmönstring FU... 22

3 Sammanfattning I december 2017 publicerade Scialstyrelsen den fastställda versinen av Natinella riktlinjer för vård vid depressin ch ångestsyndrm. Västra Götalandsreginen (VGR) har under de senaste åren utvecklat ett arbetssätt för att ta hand m ch stödja implementeringen av nya natinella riktlinjer i häls- ch sjukvården med syfte att skapa en tydlig gemensam inriktning av vården, att främja en gd vård på lika villkr samt att ge vägledning ch stöd för en mer kunskapsbaserad ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård. Reginuppdrag är ett uppdrag sm beslutas av Häls- ch sjukvårdsstyrelsen ch ges till häls- ch sjukvårdsnämnderna ch alla berörda utförare i reginen. Förslag till reginuppdrag har gemensamt upprättats av Kncernstab häls- ch sjukvård ch en arbetsgrupp bestående av prfessinsövergripande representanter från vårdverksamheter samt från brukarrganisatiner. Målet för behandlingen vid både depressin ch ångestsyndrm är tillfrisknande. Detta innebär förutm symtmfrihet även återgång till skla eller arbete samt återvunnen scial funktin ch livskvalitet. Tidig ch adekvat behandling är viktig för att förhindra funktinsnedsättning, risk för långvarig sjukdm ch återinsjuknande. Av persner med depressin eller ångestsyndrm behandlas mer än 70 prcent i primärvården. Behandlingsmålet för persner med depressin ch ångestsyndrm i VGR är att uppnå Scialstyrelsens uppsatta mål, samt att reginen sm helhet ska uppnå resultat sm är bättre än genmsnittet där jämförelser finns att tillgå via natinella kvalitetsregister ch öppna jämförelser. Frtfarande är det en liten andel av persner med depressin ch ångestsyndrm sm erbjuds de högt pririterade rekmmendatinerna m psyklgisk behandling. Den största andelen behandlas med farmaka. Scialstyrelsen förutspådde i 2010 års riktlinjer att m sjukvården följer rekmmendatinerna för lindriga till medelsvåra tillstånd kmmer fördelningen mellan persner sm får psyklgisk behandling respektive läkemedelsbehandling att bli jämnare. Så har inte skett i VGR. Rekmmendatinerna i de reviderade riktlinjerna ligger i linje med 2010 års natinella riktlinjer ch mycket av åtgärderna i denna handlingsplan handlar m att fullfölja eller implementera redan påbörjade satsningar. De viktigaste åtgärderna återfinns inm mrådena: ökad tillgång till rekmmenderad psyklgisk behandling, kmpetensförsörjning/utbildning/kmpetenshöjande insatser, framtagande ch implementering av reginala styrdkument, effektiva vårdprcesser inklusive vårdsamverkan, uppföljning ch analys av rekmmendatiner ch åtgärder samt satsningar för att förbättra den smatiska hälsan hs persner med psykisk hälsa. Åtgärderna gäller alla åldersgrupper ch berör i str utsträckning primärvården men även specialistpsykiatrin. Reginuppdraget kmpletteras av åtgärder beskrivna inm ramen för reginal utvecklingsplan för barn & ungdmspsykiatrin. Transkraniell magnetstimulering (rtms) är en ny behandlingsmetd för medelsvår till svår depressin sm redan är under implementering i Västra Götaland genm rdnat införande. Reginuppdraget mfattar tillkmmande kstnader m cirka 11,4 mnkr under Finansiering sker med statliga stimulansmedel. Knappt hälften av kstnaden handlar m satsningar för att möta smatiska riskfaktrer ch smatisk hälsa hs persner med psykisk sjukdm genm förstärkning av lämpliga prfessiner inm specialistpsykiatrin i de lika förvaltningarna. Övriga kstnader avser utbildning samt prjekttjänster för stöd i implementering av internetförmedlad psyklgisk behandling i primärvården. Medel tilldelas ckså till frskning ch utvärdering, vilket sker i 1

4 samverkan mellan regin, akademi ch kvalitetsregister. Reginuppdraget föreslår även tillskapande av ytterligare utbildningstjänster för läkare ch psyklger i specialistpsykiatri ch primärvården de kmmande åren. Möjligheten till finansiering av dessa bör ses över i samråd med HR ch persnalutskttet. Införande av behandlingsmetd transkraniell magnetstimulering i VGR sker med rdnat införande. Regeringen har aviserat frtsatta satsningar på psykisk hälsa i kmmande budget. Om så blir fallet är kstnadstäckning möjlig även för 2019/20. För 2019 ch 2020 beräknas kstnaderna bli någt lägre än Tillskjuts inte statliga medel kan reginen behöva göra egna satsningar för att förstärka den psykiatriska vården ch möta den psykiska hälsan. Genmförandet av reginuppdraget kmmer att följas upp frtlöpande under intrduktinstiden av Kncernstab häls- ch sjukvård. Inledning Scialstyrelsen utkm 2017 med en ny versin av natinella riktlinjer för vård vid depressin ch ångestsyndrm. Dessa riktlinjer ersätter därmed 2010 års riktlinjer. De nya riktlinjerna innehåller rekmmendatiner m effektiva ch vetenskapligt utvärderade åtgärder för depressin ch ångestsyndrm avseende diagnstik, utredning ch mhändertagande samt behandling, ch gäller för såväl barn, ungdmar sm vuxna. Scialstyrelsens riktlinjearbete har samrdnats med Läkemedelsverkets uppdatering av rekmmendatiner m läkemedelsbehandling för diagnsmrådena ch riktlinjerna kmpletterar varandra. De reviderade riktlinjerna mfattar färre rekmmendatiner än 2010 års riktlinjer. De har en snävare avgränsning ch innefattar inte åtgärder vid biplär sjukdm. Vissa rekmmendatiner ch åtgärder från 2010 års riktlinjer sm nu bedöms vara införda ch rutin i vården tas inte heller med på nytt. Gruppen äldre skiljs inte ut i de nya riktlinjerna med hänvisning till att det inte är åldern utan möjligheten att tillgdgöra sig behandlingen sm avgör m en persn bör få en viss behandling eller ej. För anpassning av behandlingen till äldres särskilda förutsättningar hänvisas i riktlinjerna till kmpletterande dkument. Scialstyrelsens natinella utvärdering 2013 avseende tillämpningen av 2010 års riktlinjer identifierade följande förbättringsmråden vilka beaktas i de reviderade natinella riktlinjerna: Rutiner för tidig upptäckt ch behandling av krppsliga sjukdmar hs persner med psykisk hälsa Rutiner för tidig upptäckt ch diagnstik av psykisk hälsa Rutiner för suicidriskbedömning Ökad tillgång till evidensbaserad psyklgisk behandling Ökad uppföljning av behandling Ttalt ingår 104 rekmmendatiner i de nya riktlinjerna, varav ett 30-tal är centrala rekmmendatiner. De centrala rekmmendatinerna har av Scialstyrelsen bedömts sm särskilt viktiga för häls- ch sjukvården ur ett styr- ch ledningsperspektiv. Scialstyrelsen har ckså tagit fram 37 natinella indikatrer för uppföljning av de viktigaste rekmmendatinerna samt målnivåer för 12 av dessa indikatrer. Indikatrerna går att hämta ur natinella datakällr för specialistpsykiatrin men endast för läkarprfessinen. Majriteten med ångest ch depressin får 2

5 dck sin behandling i primärvården ch där finns ännu inga tillgängliga natinella datakällr att tillgå varför möjligheterna att följa upp rekmmendatinerna på natinell nivå är tämligen begränsade. Scialstyrelsen knstaterar att rekmmendatinerna innebär ökade kstnader för häls- ch sjukvården, men att införandet på sikt balanseras av en mer effektiv vård. Man pekar på att mfördelning av resurser, där resurserna satsas tidigt i vårdkedjan, kmmer att innebära besparingar längre fram. Scialstyrelsens analys visar att häls- ch sjukvårdens andel av kstnaderna endast är en liten del av den ttala samhällskstnaden ch att mycket av besparingarna sannlikt kmmer att hämtas hem utanför häls- ch sjukvården. De indirekta samhällskstnaderna, såsm sjukskrivning ch förtidspensinering, för depressin ch ångestsyndrm uppgår enligt Scialstyrelsens beräkningar till cirka krnr per persn ch år. Dessa kstnader utgör merparten av kstnaderna medan behandlingskstnaderna endast utgör prcent ch understiger krnr per år. Bakgrund Depressin ch ångestsyndrm är mycket vanliga tillstånd. Omkring 25 prcent av alla kvinnr ch 15 prcent av alla män drabbas någn gång i livet av depressin respektive ångestsyndrm. Uppmärksammat är ckså att utsatta grupper i samhället i lika utsträckning har ökad risk för att drabbas av psykisk hälsa inklusive depressin ch ångest. Många drabbade är i arbetsför ålder men även barn, ungdmar ch äldre drabbas. Cirka 90 prcent av de sm är sjukskrivna för psykisk hälsa i Sverige har diagnser inm depressins- ch ångestmrådet. Sjukdmsgraden kan variera från lindriga till allvarliga tillstånd men ftast påverkas såväl vardags- sm arbetsliv ch studier. Tidig ch adekvat behandling är viktig för att förhindra funktinsnedsättning, risk för långvarig sjukdm ch återinsjuknande. Ökad suicidrisk föreligger vid depressin ch ångestsyndrm varför kntinuitet ch tillgänglighet i vården är viktig. Krppslig samsjuklighet är vanlig ch bör få ökad uppmärksamhet i vården. Målet för behandlingen vid både depressin ch ångestsyndrm är tillfrisknande. Detta innebär förutm symtmfrihet även återgång till skla eller arbete samt återvunnen scial funktin ch livskvalitet. Minskad risk för återinsjuknande är ckså ett viktigt mål. Av persner med depressin eller ångestsyndrm behandlas mer än 70 prcent av de vuxna i primärvården ch endast cirka 20 prcent remitteras vidare till specialiserad psykiatri. Kunskapen m behandling av depressin ch ångestsyndrm utvecklas successivt både avseende läkemedel ch psykterapi. Behandlingarna blir mer specifika med mtsvarande krav på specialiserad kunskap hs behandlarna. Många gånger finns behv av flera insatser både inm men även utanför häls- ch sjukvårdens uppdrag, med behv av samrdning ch krdinering av kntakter ch insatser. Behandlingsmålet för persner med depressin ch ångestsyndrm i Västra Götalandsreginen är att uppnå Scialstyrelsens uppsatta mål, samt att reginen sm helhet ska uppnå resultat sm är bättre än genmsnittet där jämförelser finns att tillgå via natinella kvalitetsregister ch öppna jämförelser. Arbetssätt Scialstyrelsen presenterade de preliminära riktlinjerna i december Därefter påbörjades förberedelsearbetet för införandet av riktlinjerna i VGR. En gap-analys genmfördes för att belysa 3

6 dagens situatin i förhållande till de reviderade riktlinjernas rekmmendatiner. För denna analys användes statistik från reginala datakällr såsm Vega ch Digitalis samt svar från enkät ställd till såväl primärvård sm specialistpsykiatrin. De preliminära riktlinjerna presenterades tillsammans med resultaten från gap-analysen vid den reginala remissknferensen i mars Synpunkter ch förslag från deltagarna på remissknferensen har tagits till vara i det frtsatta arbetet. Förslag till reginuppdrag ch handlingsplan har arbetats fram i den tillsatta arbetsgruppen med representatin från sektrsråden i allmänmedicin ch specialistpsykiatri, relevanta avdelningar från Kncernstab häls- ch sjukvård samt från brukarrganisatiner under samrdning av enheten Kunskapsstöd för psykisk hälsa. Generellt uppdrag De natinella riktlinjerna ger stöd för ledning ch styrning ch riktar sig till plitiker, chefstjänstemän ch verksamhetschefer samt andra yrkesverksamma inm vård ch msrg. Mycket av innehållet i de nya riktlinjerna fanns med i de tidigare riktlinjerna ch åtgärder är redan vidtagna inm ramen för föregående reginuppdrag. Dck behövs det frtsatta satsningar. En del är nytt ch behöver implementeras i VGR. Huvudsakligen handlar det m åtgärder sm kan genmföras utan kstnader men i vissa fall kan införande medföra behv av eknmiska satsningar. Reginuppdraget riktar sig till beställare ch utförare, inm ffentlig ch privat vård, med uppdrag att implementera de natinella riktlinjerna i häls- ch sjukvården. Syftet med reginuppdraget är att skapa förutsättningar för en rdnad ch likvärdig implementering av riktlinjerna för en gd ch tillgänglig vård på lika villkr i reginen. Verksamheterna ansvarar för att implementera de natinella riktlinjerna. De särskilda åtgärder sm redvisas nedan är förslag till riktade insatser för att stödja implementeringen. Det är av str vikt att samtliga chefer inm sina förvaltningar ges likartade möjligheter att genmföra ch implementera de nya rekmmendatinerna. För att kunna genmföra rekmmendatinerna behöver häls- ch sjukvården säkra kmpetensförsörjningen. Genmförandet av riktlinjerna förutsätter full bemanning. I nuläget råder brist på flera prfessiner i primärvård ch specialistpsykiatri. Vid tillskapande av utbildningstjänster för läkare ch psyklger (ST ch PTP) bör en spridning gegrafiskt ch mellan specialiteter ch vårdnivåer eftersträvas. Av förvaltningarna aviserade sparbeting kan äventyra de satsningar sm föreslås i handlingsplanen. Åtgärder Utredning ch mhändertagande vid depressin eller ångestsyndrm Effektivt mhändertagande Häls- ch sjukvården bör erbjuda hög tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehv till persner med symtm på depressin eller ångest erbjuda aktiv uppföljning med planerad förnyad kntakt till persner med depressin eller ångest 4

7 Gap/knsekvens i VGR Tillgängligheten för primär bedömning. Data från med medelvärde för första halvan av 2017 visar för VGR att måluppfyllelsen för tillgänglighet i primärvården är över 90 prcent. Måluppfyllelsen för första besök i specialistpsykiatrin för vuxna är nästan i samma nivå men med inmreginala skillnader. Måluppfyllelsen i barn- ch ungdmspsykiatrin är lägre ch drygt hälften har fått en första bedömning inm den reginala vårdgarantin (30 dagar) även här med stra inmreginala skillnader. Måluppfyllelsen för påbörjad fördjupad utredning/behandling (inm ytterligare 30 dagar) är mkring 70 prcent. Måltal för barn- ch ungdmspsykiatrin är att minst 90 prcent av patienterna ska ha fått en första bedömning inm 30 dagar ch minst 80 prcent av patienterna en påbörjad fördjupad utredning/behandling inm ytterligare 30 dagar. Tillgängligheten för barn ch unga med psykisk hälsa behöver förbättras. Januari 2017 startade prjektet med förstärkt första linjen för barns ch ungas psykiska hälsa för åldrarna 6-18 år i frm av ett tilläggsuppdrag för sex vårdcentraler. Denna förstärkning, med en första linje för barn ch ungas psykiska hälsa, förväntas ge ökad tillgänglighet samt ge möjlighet till en bred kartläggning av prblematiken ch initiala insatser på primärvårdsnivå. Aktiv uppföljning. Nästan samtliga primärvårdsenheter sm svarade på enkäten, anger att de alltid eller ftast erbjuder aktiv uppföljning. I samband med implementeringen av 2010 års riktlinjer för depressin ch ångestsyndrm initierades vårdsamrdnarprjektet. Vårdsamrdnaren erbjuder aktiv uppföljning i primärvården för patienter med depressin. Våren 2017 har cirka 100 vårdcentraler inrättat funktinen vårdsamrdnare, vilket är ungefär hälften av alla vårdcentraler i VGR. Resultaten från prjektet visar att såväl patienter sm vårdgivare upplever ökad tillgänglighet ch kntinuitet med funktinen vårdsamrdnare. Åtgärd Vårdsamrdnarprjektet med införande av vårdsamrdnare för persner med psykisk hälsa i primärvården frtsätter t m Omkring hälften av reginens vårdcentraler har vårdsamrdnare våren Enhet primärvård har fått uppdrag från HSS att utreda förutsättningar för att införa funktinen vårdsamrdnare psykisk hälsa i primärvården i rdinarie verksamhet Uppdraget inkluderar att föreslå finansieringslösning Utökning av prjektet Första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa med ytterligare fem vårdcentraler, ttalt 11 vårdcentraler, är planerad till ht 2017 ch innefattar persnalförstärkning samt intrduktinsutbildningar. Utvärderingen av prjektet kmmer att ligga till grund för beslut m frtsatta satsningar på förstärkt första linje för barn ch ungas psykiska hälsa Beräknad tillkmmande kstnad Vårdsamrdnarprjektet- Inga tillkmmande kstnader. Finansieras under den frtsatta prjekttiden 2018 med statliga medel. Uppdrag kring införande ch ersättning efter 2018 pågår. Utökad satsning på första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa Inga tillkmmande kstnader. Finansieras med statliga medel för ungas psykiska hälsa 5

8 Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel persner (barn, ungdmar, vuxna) med nydiagnstiserad depressin eller ångestsyndrm sm fått tillgång till uppföljning med förnyad kntakt inm 30 dagar VGR följer upp via reginala data Diagnstik vid misstänkt depressin eller ångestsyndrm hs vuxna Häls- ch sjukvården bör erbjuda SCID-I eller MINI sm kmplement till klinisk bedömning vid diagnstik i den specialiserade vården till vuxna persner med misstänkt depressin eller ångestsyndrm identifiera depressin med screeninginstrumentet Edinburgh Pstnatal Depressin Scale (EPDS) hs nyförlösta ungdmar ch vuxna Gap/knsekvens i VGR Resultat från enkät visar att endast var femte av de svarande vuxenpsykiatriska enheterna alltid eller ftast använder strukturerad intervju sm kmplement till klinisk bedömning. Vanligast är att man använder diagnsspecifika självskattningsinstrument för symtmnivåbedömning. En strukturerad intervju med MINI eller SCID-I kan inte ersättas av nu använda diagnsspecifika instrument. Primärvården använder knappast alls rekmmenderad strukturerad intervju. Utbildnings- ch implementeringsbehv av rekmmenderad åtgärd föreligger för samtliga. Det är av särskild vikt att depressin pstpartum identifieras, eftersm dessa tillstånd riskerar att påverka även barn ch anhöriga. En reginal kartläggning avseende screening för depressin med EPDS visade på jämlik användning i VGR. Åtgärd Reginala medicinska riktlinjer (RMR) för depressin respektive ångestsyndrm revideras vid rdinarie revisin i enlighet med rekmmendatinerna m strukturerad intervju sm kmplement till klinisk bedömning Infrmatin ch utbildningsinsatser avseende MINI, MINI-Kid, ch SCID för att öka användningen av strukturerad intervju sm kmplement vid bedömning/diagnstik Fördjupad granskning samt förslag till åtgärd avseende knstaterad jämlik användning i reginen av depressinscreening med EPDS av nyförlösta. Uppdrag att ta fram reginal medicinsk riktlinje för nybesöksutredning ch diagnstik för vuxenpsykiatrin Beräknad tillkmmande kstnad Utbildningskstnader - inga tillkmmande kstnader. Finansieras med statliga stimulansmedel Uppföljning- Scialstyrelsens indikatrer Andel persner med nydiagnstiserad depressin eller ångestsyndrm sm har blivit diagnstiserade med klinisk bedömning kmpletterad med strukturerad intervju. Måltal 80%. 6

9 VGR följer reginalt Andel persner i specialistpsykiatrin med nydiagnstiserad diagns depressin (F32-F33) eller ångestsyndrm (F40-F43) sm bedöms med strukturerad intervju sm kmplement (AU006) Undersökning av samsjuklighet med krppslig sjukdm Häls- ch sjukvården bör Erbjuda barn, ungdmar ch vuxna med depressin eller ångestsyndrm smatisk anamnes ch smatisk undersökning samt relevant utredning utifrån anamnesen ch undersökningen Gap/knsekvens i VGR Ur enkäten framkmmer att så gtt sm samtliga av de svarande vårdcentralerna rutinmässigt erbjuder smatisk anamnes ch undersökning men endast drygt häften av de svarande enheterna inm specialistpsykiatrin BUP ch VUP (barn/ungdm ch vuxen). Den smatiska samsjukligheten vid ångest ch depressin är vanlig framför allt hs vuxna med ökad risk för förtida död. Rekmmendatinen har hög priritet ch gapet inm specialistpsykiatrin är strt. Ny reginal medicinsk riktlinje är utarbetad för årligt hälssamtal ch smatisk kntrll av patienter med långvarig psykiatrisk hälsa. Åtgärd Reginala medicinska riktlinjer för depressin respektive ångestsyndrm revideras vid rdinarie revisin i enlighet med rekmmendatinerna m smatisk anamnes ch smatisk undersökning Uppdrag att ta fram reginal medicinsk riktlinje för nybesöksutredning ch diagnstik för vuxenpsykiatrin Uppdrag att ta fram reginal medicinsk riktlinje för nybesöksutredning ch diagnstik för barn ch ungdmspsykiatrin Implementering av RMR- Årligt hälssamtal ch smatisk kntrll av patienter med långvarig psykiatrisk hälsa Resursförstärkning med lämpliga prfessiner för ökade insatser avseende den smatiska hälsan ch smatiska riskfaktrer hs patienter med psykisk hälsa inm specialistpsykiatrin för vuxna. Utifrån utfall av hälssamtal ch smatisk kntrll erbjuda rådgivning ch insatser/behandling avseende smatisk hälsa ch livsstilsfaktrer Beräknad tillkmmande kstnad Förstärkning av prfessiner i de vuxenpsykiatriska klinikerna till en kstnad m 6,5mnkr att fördelas enligt fördelningsnyckeln. Lämplig prfessin att arbeta med smatisk hälsa ch livsstilsfaktrer kan vara fysiterapeut/hälspedagg Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel persner med nydiagnstiserad depressin eller ångestsyndrm sm har fått smatisk undersökning vid diagnstisering 7

10 Andel persner med nydiagnstiserad depressin eller ångestsyndrm sm har genmgått en strukturerad bedömning av berendeprblematik vid diagnstisering av depressin eller ångestsyndrm VGR följer reginalt Andel persner med diagns depressin (F32-F33) eller ångestsyndrm (F40-F43) i primärvård ch specialistpsykiatri sm har fått strukturerad bedömning av alkhl- ch drgvanr, AU119 Antal enheter inm vuxenpsykiatrin sm följer upp patienter minst 1 gång/år med ett hälssamtal enligt RMR ch mäts genm KVÅ-kd (DV030, Hälssamtal) Antal patienter med diagns depressin (F32-F33) eller ångestsyndrm (F40-F43) inm vuxenpsykiatrin sm erhållit minst ett läkarbesök/år Behandling vid egentlig depressin hs vuxna Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depressin Häls- ch sjukvården bör erbjuda behandling med kgnitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersnell psykterapi (IPT) vid lindrig till medelsvår egentlig depressin erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår depressin Gap/knsekvens i VGR Reginal data visar att majriteten av persner med depressin eller ångestsyndrm behandlas med antidepressiva läkemedel ch endast cirka 15 prcent har fått psyklgisk behandling. Fördelningen är ungefär densamma sm 2010 även m det faktiska antalet persner sm får psyklgisk behandling ökat eftersm antalet persner med dessa diagnser ökat. Scialstyrelsen förutspådde i 2010 års riktlinjer att m sjukvården följer rekmmendatinerna för lindriga till medelsvåra tillstånd kmmer fördelningen mellan persner sm får psyklgisk behandling respektive läkemedelsbehandling att bli jämnare. Så har inte skett i VGR. Internetförmedlad psyklgisk behandling (IKBT) sm är ett sätt att öka tillgängligheten till psykterapi för milda till måttliga besvär vid bl. a. ångest ch depressin är under implementering på vårdcentralerna i VGR. Ännu så länge är det endast ett fåtal vårdcentraler sm kmmit i införandefas. Åtgärd Vid revidering av reginal medicinsk riktlinje för depressin bör det tydliggöras att patienter skall infrmeras m ch erbjudas behandlingsalternativ innan farmaklgisk behandling inleds Utreda behvet av tilläggsuppdrag alternativt vårdsamverkan för att möta vuxnas psykiska hälsa på VC med ett ökat utbud av behandlingsfrmat såsm internetförmedlad KBT (I-KBT), gruppbehandling m.m. Många psyklgiska behandlingar går mt ökad specificering ch manualisering. I möjligaste mån skall den specifika behandlingen snarare än bara den psykterapeutiska sklan anges i samband med revideringar av RMR. 8

11 Tillsättning av prjekttjänst/er för att öka implementeringstakten av IKBT i primärvård, vilket innebär att fler patienter i VGR kan erbjudas rekmmenderad psyklgisk behandling Utbildning i rekmmenderade psyklgiska behandlingsmetder Kartlägga ch analysera eventuella jämlikheter t.ex. gegrafiskt, demgrafiskt med avseende på vilken behandling patienterna erbjuds vid lindrig till medelsvår depressin Beräknad tillkmmande kstnad Kstnad för förstärkning av implementering av internetförmedlad behandling psyk hälsa i primärvården, 1,3 mnkr Finansieras med statsbidrag Utbildningskstnader för basutbildning KBT, 6 mnkr Finansieras med statsbidrag Utbildningskstnader för IPT ,5 mnkr. Finansieras med statsbidrag Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel persner sm vårdats för egentlig depressin ch sm har fått psyklgisk behandling med KBT respektive IPT. Måltal 60 %. VGR följer reginalt Andel persner med diagns (F32, F33) sm fått psyklgisk behandling KBT, IPT ch PDT (psykdynamisk terapi) med KVÅ-kd (DU011, DU022, DU008) i primärvård respektive vuxenpsykiatri Andel persner med diagns F32 sm genmgår behandling med I-KBT Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel vid egentlig depressin F32- F33 Utvärdering av I-KBT efter hand sm enheter ansluter sig till kvalitetsregistret SibeR (Svenska internetbehandlingsregistret). Behandling vid medelsvår till svår egentlig depressin Häls- ch sjukvården bör erbjuda antidepressiv behandling vid lindrig till medelsvår ch svår egentlig depressin erbjuda ECT vid svår egentlig depressin erbjuda litium sm tillägg till antidepressiva vid svår behandlingsresistent egentlig depressin erbjuda repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms) vid medelsvår till svår egentlig depressin erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna sm efter recidiverande episder av depressin uppnått remissin Gap/knsekvens i VGR Reginala läkemedelsdata visar att åtta av ti patienter med depressiv episd hämtar ut antidepressiva läkemedel. Siffrrna är någt högre vid recidiverande depressin. Siffrrna gäller alla patienter berende av vårdnivå. Enkätresultat: Cirka en femtedel av de svarande enheterna inm vuxenpsykiatrin rapprterar att de alltid eller ftast erbjuder patienter med svår egentlig depressin ECT. En av ti av de svarande enheterna anger att de ftast erbjuder litium sm tillägg vid svårbehandlad egentlig depressin. rtms är en ny behandling för persner med medelsvår till svår depressin, sm nu för första gången 9

12 rekmmenderas i NR. Behandlingen har prövats inm ramen för frskning i andra landsting, men är ny för VGR. Metden handlar m att påverka hjärnan med hjälp av magnetfält ch anses vara ett bra kmplement vid depressinsbehandling. Patienter behöver inte narks sm vid ECT. Investering i apparater behövs ch metden anses vara relativt persnalkrävande. Åtgärd Reginal medicinsk riktlinje för depressin revideras vid rdinarie revisin i enlighet med rekmmendatiner m farmaklgisk behandling med litium sm tilläggsbehandling vid svår behandlingsresistent depressin Häls- ch sjukvårdsdirektören har gett uppdrag att ta fram reginal medicinsk riktlinje för ECT. Arbete pågår rtms har nminerats för implementering i reginen via rdnat införande Inköp av 5 rtms apparater för reginen är beslutat Beräknad tillkmmande kstnad rtms är gdkänt för rdnat införande Ttalt 12 mnkr Strategisk investering för medicinsk utrustning rtms-apparater m 2,5 miljner är beslutad Utbildning för att behandla med rtms. Finansieras med statsbidrag psykisk hälsa Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel persner med egentlig depressin sm har behandlats med repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms) (DU050) Andelen persner vårdade inm psykiatrisk sluten vård för svår egentlig depressin sm har behandlats med ECT (DA006, DA025 eller DA024). Måltal 40%. VGR följer reginalt Andel persner med diagns F32, F33 ch KVÅ-kd DU050 Kvalitetsregistret för ECT sm eventuellt kmmer att kmpletteras med mdul för rtms (tidsplan klar) Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depressin Häls- ch sjukvården bör 1. erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna sm efter recidiverande episder av egentlig depressin uppnått remissin 2. erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kgnitiv terapi (MBKT) till vuxna sm efter recidiverande episder av egentlig depressin uppnått remissin GAP/knsekvens Enkätresultaten visar att återfallsförebyggande behandling erbjuds i ganska hög utsträckning i primärvården medan endast hälften av de svarande enheterna i specialistpsykiatrin erbjuder detta. Farmaka dminerar sm behandling men KBT erbjuds ckså m än i mindre utsträckning. MBKT erbjuds enligt enkätsvaren endast i primärvården ch i liten utsträckning. I specialistpsykiatrin finns 10

13 det utrymme för förbättringar både avseende återfallsförebyggande behandling generellt ch för ett varierat utbud av behandlingsalternativ. Åtgärd Reginal medicinsk riktlinje för depressin revideras vid rdinarie revisin i enlighet med rekmmendatiner m återfallsförebyggande behandling Utbildning ch implementering av den gruppbaserade metden MBKT framför allt i specialistpsykiatri, men även i primärvård Förslag att ta fram specifik KVÅ-kd för MKBT för att kunna följa upp implementering av behandlingsmetd Beräknad tillkmmande kstnad Utbildning i MBKT 0,3 mnkr Finansieras med statliga stimulansmedel Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Scialstyrelsen anger ingen indikatr för återfallsförebyggande behandling vid egentlig depressin Behandling vid egentlig depressin hs barn ch ungdmar Psykpedaggisk behandling vid depressin hs barn ch ungdmar Häls- ch sjukvården bör erbjuda psykpedaggisk behandling med fkus på depressin vid depressin hs barn ch ungdmar Gap/knsekvens i VGR En mycket liten andel patienter registrerades för psykpedaggisk behandling vid depressin. (VEGA 2016) I enkäten svarade dck majriteten av enheterna inm barn ch ungdmspsykiatrin att de alltid eller ftast erbjuder barn ch ungdmar psykpedaggisk behandling vid depressin. Av primärvårdens svarande enheter uppgav en fjärdedel att de alltid eller ftast erbjuder barn ch ungdmar psykpedaggisk behandling vid depressin. Om förbättringen från 2016 till 2017 stämmer skulle det vara mycket glädjande, men sannlikt berr den på bristande registrering av åtgärdskd. Således är siffrrna inte entydiga men utrymme finns för förbättringar framförallt i primärvård men även i specialistpsykiatri. Rutinmässig registrering av psykpedaggisk behandling med åtgärdskd ökar möjligheten till uppföljning av rekmmendatinen. Åtgärd Utökning av prjektet Första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa sm möter prblematiken med basinsatser i frm av bl. a. psykpedaggiska insatser Infrmatin, spridning ch implementering av gemensamt framtaget material för psykpedaggisk behandling för barn ch unga med depressin 11

14 Beräknad tillkmmande kstnad Prjekt första linjen ch dess utökning inklusive utbildningspaket. Ingen tillkmmande kstnad. Finansieras med statliga medel för ungas psykiska hälsa Utbildningsinsatser första linjen. Ingen tillkmmande kstnad. Finansieras med statliga medel för ungas psykiska hälsa Infrmatin, spridning ch implementering av gemensamt material. Ingen tillkmmande kstnad. Sker via återkmmande reginala utbildningsarrangemang Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel barn ch ungdmar sm vårdats för depressin sm har fått psykpedaggisk behandling. Måltal 80%. VGR följer reginalt Andel persner 0-18 år med diagns depressin (F32) sm fått psykpedaggisk behandling (DU023) Behandling av lindrig till svår egentlig depressin hs barn ch ungdmar Häls- ch sjukvården bör erbjuda KBT till barn ch ungdmar med lindrig till medelsvår egentlig depressin erbjuda behandling med fluxetin till barn ch ungdmar med medelsvår till svår egentlig depressin Gap/knsekvens i VGR Ungefär en fjärdedel av barn ch ungdmar med depressin eller ångestsyndrm erhöll rekmmenderad psyklgisk behandling, kgnitiv terapi/kgnitiv beteendeterapi. Detta är en svag ökning från 2010 men i faktiska tal nästan en fördubbling då antalet barn ch ungdmar med diagns depressin eller ångestsyndrm ökat avsevärt. Fördelningen går mt en ökad andel KBT. Cirka hälften av barn ch ungdmar med depressin erhöll antidepressiva läkemedel, varav fluxetin i vart fjärde fall. Ungefär samma andel fick sertralin (2016) Då natinella riktlinjer rekmmenderar psyklgisk behandling med samma evidensstyrka sm farmaka, bör andelen psyklgisk behandling öka. Av dem sm får farmaklgisk behandling bör andelen sm får fluxetin öka på bekstnad av andra läkemedel. Åtgärd Utökning av prjektet Första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa Utbildningsinsatser riktade till första linjen erbjuds ckså övriga VC I takt med att evidensbaserade prgram för användandet av I-KBT för barn ch ungdmar blir tillgängliga bör detta implementeras inm BUP Implementering av RMR-Vård av barn ch ungdm med depressin för att tillgdse rekmmenderade behandlingsåtgärder Utbildning i psyklgiska behandlingsmetder 12

15 Beräknad tillkmmande kstnad Utökning av prjekt första linjen inklusive utbildning (se van under rubrik Psykpedaggisk behandling- beräknad kstnad) Utbildningskstnader (Se under rubrik Behandling av egentlig depressin mild till måttlig hs vuxna- beräknad kstnad) Kstnader för prjekt för införande av internetförmedlad behandling inm BUP finansieras med mställningsmedel Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel barn ch ungdmar sm vårdats för egentlig depressin ch sm har fått psyklgisk behandling med KBT. Måltal 60%. VGR följer reginalt Andel persner 0-18 år med diagns depressin (F32) sm fått KBT/KT/IPT (DU011/DU010/DU022) Andel persner 0-18 år med diagns depressin (F32) sm fått fluxetin Behandling med ECT vid svår egentlig depressin hs barn ch ungdmar Häls- ch sjukvården bör erbjuda ECT till ungdmar efter pubertetsdebut med svår depressin ch psyktiska symtm, katatni eller behandlingsresistens Gap/knsekvens i VGR ECT till Barn ch ungdmar är utmrdentligt vanligt i Sverige, men kliniker bör kunna erbjuda behandlingen när så krävs. Åtgärd Varje BUP-klinik bör genm egna rutiner eller i samverkan med vuxenpsykiatri säkerställa att ECT kan ges utan nödiga fördröjningar vid svår depressin hs ungdmar sm inte svarar på annan behandling eller m tillståndet är livshtande Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andelen barn ch ungdmar med egentlig depressin sm har behandlats med ECT VGR följer reginalt Andel barn ch ungdmar med diagns F32.3 eller F32.4 upp till 18 år sm erhållit ECT (DA006, DA024, DA025) 13

16 Behandling vid ångestsyndrm hs vuxna Behandling av generaliserat ångestsyndrm, paniksyndrm, tvångssyndrm, scial fbi ch psttraumatiskt stressyndrm Häls- ch sjukvården bör Erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrm (GAD) Erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrm ch scial fbi Erbjuda KBT med expnering ch respnspreventin (ERP) till vuxna med tvångssyndrm Erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrm Erbjuda KBT med traumaexpnering till vuxna med psttraumatiskt stressyndrm Häls- ch sjukvården bör inte Erbjuda behandling med bensdiazepiner till vuxna med GAD, paniksyndrm, scial fbi eller akut stressyndrm Gap/knsekvens i VGR Drygt hälften av de vuxna patienterna med ångestsyndrm erhöll farmaklgisk behandling. Psyklgisk behandling erhöll endast mkring 15 prcent. Majriteten av dessa fick kgnitiv terapi eller kgnitiv beteendeterapi. Jämfört med 2010 då förra riktlinjerna utkm är det ungefär samma prcentandel sm får psyklgisk behandling men i faktiska tal betydligt fler persner eftersm det ttala antalet persner med dessa diagnser ökat. Fördelning mellan de psyklgiska behandlingsmetderna har sedan 2010 gått i rekmmenderad riktning mt KBT. Frtfarande är det få persner sm erbjuds de högt pririterade rekmmendatinerna avseende psyklgisk behandling. Flertalet behandlas med farmaka. Enkäten utfrskar i vilken mån de diagnsspecifika KBT-behandlingarna för tvångssyndrm, expnering med respnspreventin ch för psttraumatisk stressyndrm, KBT med traumaexpnering erbjuds i VGR. Den specifika KBT-metden expnering med respnspreventin erbjuds knappast alls för vuxna vare sig i primärvård eller specialistpsykiatri. Det bristande utbudet av specifik psyklgisk behandling vid tvångssyndrm återspeglas ev. i de relativt sett högre siffrrna för farmaklgisk behandling vid tvångssyndrm jämfört med andra ångestsyndrm. Dck är två reginala mttagningar inm specialistpsykiatrin för OCD-tvångssyndrm under uppbyggnad ch ska ge ökade behandlingsmöjligheter för persner med tvångssyndrm samt ökad generell kmpetens i reginen KBT med traumaexpnering uppger en femtedel av vårdcentralerna att de erbjuder men mycket få enheter inm vuxenpsykiatrin. En av ti enheter inm vuxenpsykiatrin erbjuder traumaspecifik behandling med EMDR sm var högre rekmmenderad åtgärd i förra riktlinjerna. Siffrrna återspeglar till del de utbildningssatsningar sm gjrts de senaste åren. Bensdiazepiner (BDZ) används vid behandling av ångestsyndrm för vuxna i mkring en fjärdedel av fallen, högst andel vid GAD (var tredje patient) ch minst vid stressrelaterad prblematik. Användning av BDZ vid GAD var icke göra redan i 2010 års natinella riktlinjer 14

17 I enkäten uppgav ungefär hälften av de svarande enheterna inm vuxenpsykiatrin att de ibland erbjuder bensdiazepiner ch drygt var tinde att de ftast erbjuder detta sm tillägg vid ångestbehandling. Inm primärvården svarade var fjärde svarande enhet att de ibland erbjuder detta. Således används BDZ frtfarande i allt för str utsträckning vid behandling av ångesttillstånd. Åtgärd Reginal medicinsk riktlinje för ångestsyndrm reviderasvid rdinarie revisin i enlighet med rekmmendatiner så att det tydligt framgår att patienten ska erbjudas behandlingsalternativ innan farmaklgisk behandling inleds Reginal medicinsk riktlinje för ångestsyndrm revideras ch kmpletteras för förtydligande i den takt sm specificerade psyklgiska behandlingsmetder rekmmenderas för de specifika ångestdiagnserna i scialstyrelsens riktlinjer Ny handlingsplan för minskning av BDZ-användningen är framtagen ch kmmer att genmföras med start hösten Handlingsplanen innebär kmpletterande åtgärder inm PV, samt större fkus på specialistsjukvården Utreda behvet av tilläggsuppdrag för att möta vuxnas psykiska hälsa, däribland ångestsyndrm, på VC med ett ökat utbud av behandlingsfrmat såsm vägledd behandling, IKBT, gruppbehandling m.m. Utbildning i rekmmenderade psyklgiska behandlingsmetder Tillsättning av prjekttjänst/er för att öka implementeringstakten av IKBT i primärvården vilket innebär att fler patienter i VGR kan erbjudas rekmmenderad psyklgisk behandling Kartlägga ch analysera eventuella jämlikheter t.ex. gegrafiskt, demgrafiskt med avseende på vilken behandling patienterna erbjuds vid ångestsyndrm Beräknad tillkmmande kstnad Resurser för minskad användning av BDZ finns redan avsatta genm förstärkning av enheten Kunskapsstöd för psykisk hälsa (KPH). Utbildningskstnader (Se under rubrik Behandling av egentlig depressin mild till måttlig hs vuxna- beräknad kstnad) Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Andel persner sm vårdats för ångestsyndrm ch sm har fått KBT. Måltal 70%. Följsamhet till läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling med lugnande medel vid ångestsyndrm. Måltal 10%. VGR följer reginalt Andel persner med paniksyndrm (F41), scial fbi (F40.1) ch tvångssyndrm (F42) sm erhållit KBT (DU011) Andel persner med PTSD (F43.1) sm fått traumaspecifik psykterapi med KBT (UV121) eller EMDR (DU014). Läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel ångestsyndrm F40 - F43 Antal med regelbunden användning av vanebildande lugnande medel/sömnmedel (N05BA, N05CD ch N05CF) per invånare 15

18 Behandling vid ångestsyndrm hs barn ch ungdmar Psykpedaggisk behandling vid ångestsyndrm hs barn ch ungdmar Häls- ch sjukvården bör Erbjuda psykpedaggisk behandling med fkus på ångestsyndrm till barn ch ungdmar med ångestsyndrm Se vidare under rubrik psykpedaggisk behandling vid depressin hs barn ch unga då det gäller även för denna rekmmendatin. Behandling av generaliserat ångestsyndrm, separatinsångest, scial fbi, tvångssyndrm ch psttraumatiskt stressyndrm hs barn ch ungdmar Häls- ch sjukvården bör Erbjuda kmbinatinsbehandling med sertralin ch KBT till barn ch ungdmar med GAD, separatinsångest ch scial fbi Erbjuda KBT till barn ch ungdmar med GAD, separatinsångest eller scial fbi Erbjuda behandling med SSRI- eller SNRI-preparat till barn ch ungdmar med GAD, separatinsångest eller scial fbi Erbjuda KBT med ERP vid tvångssyndrm Erbjuda behandling med SSRI- preparat till barn ch ungdmar med medelsvårt till svårt tvångssyndrm Erbjuda KBT med traumaexpnering (TfKBT) vid PTSD Gap/knsekvens i VGR Omkring en fjärdedel av barn ch ungdmar med depressin eller ångestsyndrm erhöll rekmmenderad psyklgisk behandling, KBT/KT (kgnitiv terapi). Svag ökning från 2010 men i faktiska tal nästan en fördubbling då antalet barn ch ungdmar med diagns depressin eller ångest ökat avsevärt. Fördelningen går mt en ökad andel KBT. Nästan en tredjedel av barn ch ungdmar med ångestsyndrm F40-F43 erhöll SSRI eller SNRI preparat 2016 (svag ökning sedan 2010) Enkät: Så gtt sm samtliga av de svarande enheterna inm BUP angav att de ftast eller ibland erbjuder kmbinatinsbehandling KBT ch sertralin. Mindre än hälften av de svarande enheterna uppgav att de erbjuder rekmmenderad åtgärd vid tvångssyndrm. Specifik behandling vid pst traumatiskt stress syndrm (PTSD) är bättre tillgdsett; nästan två av tre erbjuder KBT med traumaexpnering. Omkring en av ti enheter inm specialistpsykiatrin erbjuder traumaspecifik behandling EMDR (Eye Mvement Desensitizatin and Reprcessing) sm var högre rekmmenderad åtgärd i förra riktlinjerna. Dessa siffrr återspeglar till del de utbildningssatsningar sm gjrts de senaste åren. Åtgärd Reginala medicinska riktlinjer för ångestsyndrm för barn ch ungdmar revideras vid rdinarie revidering i enlighet med rekmmendatiner Utökning av prjektet Första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa Utbildningsinsatser riktade till första linjen erbjuds ckså övriga VC 16

19 I takt med att evidensbaserade prgram för användandet av I-KBT för barn ch ungdmar blir tillgängliga bör detta implementeras inm BUP Utbildning i psyklgiska behandlingsmetder Beräknad tillkmmande kstnad Utbildningskstnader se under tidigare rubriker avseende utbildningskstnader Uppföljning - Scialstyrelsens indikatrer Psyklgisk behandling med KBT vid ångestsyndrm, barn ch ungdm. Måltal 70%. VGR följer reginalt Andel persner under 18 år med PTSD (F43.1) sm fått traumaspecifik psykterapi med KBT (UV121) eller EMDR (DU014) Andel persner under 18 år med ångestsyndrm (F40 42), sm fått läkemedelsbehandling med SNRI eller SSRI Andel persner under 18 år med paniksyndrm (F41), scial fbi (F40.1) ch tvångssyndrm (F42) sm erhållit KBT (DU011) Andel barn ch ungdmar med ångestsyndrm sm har fått läkemedelsbehandling med SNRI eller SSRI Andel persner under 18 år med ångestsyndrm (F40 42), sm fått kmbinatinsbehandling i frm av läkemedelsbehandling med sertralin ch KBT 17

20 Handlingsplan Identifierade behv/utvecklingsmråden Åtgärder/aktiviteter Kstnader/finan siering Tidplan Ansvarig Utbildning/ kmpetenshöjande insatser Infrmatin ch utbildningsinsatser avseende förbättrad diagnstik vid ångest ch depressin med strukturerad intervju SCID ch MINI Grundläggande psykterapiutbildning i KBT Utbildning i specifika psyklgiska behandlingsmetder Utbildningsinsatser riktade till VC, med tilläggsuppdrag för första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa, ch övriga VC. Spridning ch implementering av gemensamt material för psykedukatin Främja tillgänglig vård för utsatta grupper Kunskapsökning m specifika manualer ch Reginala ch lkala utbildningsaktiviteter Två utbildningsmgångar Upprepade utbildningsmgångar: IPT ERP Prlnged expsure TfKBT MBKT Utbildningspaket 1:a linjen Det gda livet Handlingsplan för psykisk hälsa i VGR (kap 4:1) Seminarier Ttal kstnad 5,2 mnkr Finansieras med statliga stimulansmedel Finansieras med statliga stimulansmedel Finansieras med statliga stimulansmedel Finansierat med statliga stimulansmedel Statliga stimulansbidrag Finansieras med statliga stimulansmedel (2019/20) (2019/20) (2019/20) (2019/20) 2018 (2019/20) 2018 (2019/20) Respektive förvaltning i samarbete med KPH KPH KPH Prjekt 1:a linjen för barn ch ungas psykiska hälsa KPH/KSH m fl SR/KPH 1 Om den av regeringen utlvade frtsatta satsningen på psykisk hälsa i kmmande budget går igenm är kstnadstäckning möjlig även för 2019/20 18

21 behandlingsprtkll i rekmmendatinerna. Styrande dkument Revidering av reginala medicinska riktlinjer för depressin respektive ångestsyndrm i enlighet med nya rekmmendatiner Framtagande av reginal medicinsk riktlinje (RMR) för nybesöksutredning ch diagnstik för BUP Framtagande av reginal medicinsk riktlinje (RMR) för nybesöksutredning ch diagnstik för VUP Framtagande av RMR för ECT Framtagande av RMR för utsättning av Bensdiazepiner ch bensdiazepinanalger Handlingsplan för minskning av BDZanvändningen Ordinarie revidering av RMR Inga tillkmmande kstnader Inga Frtlöper SR/LK-Terapigrupp psykiatri/kph Uppdragshandling Inga 2018 SR/KPH Uppdragshandling Inga 2018 SR/KPH Pågår Inga kstnader SR/KPH Pågår Inga kstnader LK - Terapigrupp psykiatri Primärvård Specialistvård Inga kstnader KPH Prjekt/förstärkning av tjänster Ttal kstnad 1,3 mnkr + utbildningstjäns ter Förstärkning av utbildningstjänster PTP ch ST 20 PTP-tjänster i primärvården 6 ST-tjänster i vuxenpsykiatrin Finansiering i samråd med HR ch persnalutsktt HR/KPH Vårdsamrdnarprjektet Enhet primärvård har fått uppdrag från HSS att utreda förutsättningar för att Prjektbudget t m Frtsatt finansiering 2018 AKUA/Enhet primärvård i samverkan med KPH. 19

22 införa funktinen vårdsamrdnare psykisk hälsa i primärvården i rdinarie verksamhet. utifrån HSSuppdraget Prjekt Första linjen för barn ch ungas psykiska hälsa 11 vårdcentraler med tilläggsuppdrag fr m 2018 Finansierat med statsbidrag. Ska utvärderas inför eventuellt införandebeslut Prjektansvarig Prjekt för stöd vid implementering av internetförmedlad behandling psykisk hälsa i PV. Prjektuppdrag 1,3 mnkr. Finansierat med statliga stimulansmedel KPH/E-hälsa Uppföljning/frtsatt analys Kartlägga ch analysera jämlikheter avseende rekmmenderad behandling inm diagnsfältet depressin ch ångestsyndrm Fördjupad granskning av den jämlika användningen av EPDS ch åtgärdsförslag Möta vuxnas psykiska hälsa på VC med ett ökat utbud av behandlingsfrmat såsm IKBT ch gruppbehandling Uppföljning/Utvärdering av internetbaserade metder Framtagande av natinella alternativt reginala KVÅ-kder för specifika Inga tillkmmande kstnader Analys Inga 2018 KJV Analys ch åtgärdsförslag Utreda behvet av tilläggsuppdrag alternativt vårdsamverkan för vuxna på VC Inga 2018 KJV Inga KPH/Enhet primärvård Anslutning till SiberR Inga KPH/Data Analys KVÅ-kd ERP KVÅ-kd MBKT KPH/Rakelgruppen Ev Natinella kder 20

23 behandlingsmetder för att kunna följa upp rekmmendatinernas efterlevnad Implementering 6,5 mnkr 2018 Återkmmande reginala utbildningsinsatser för implementering av RMR ch ansvarsfördelningsdkument PVspecialistsjukvård VUP/BUP Implementera internetbaserad behandling för barn ch ungdmar i takt med att evidensbaserade prgram kmmer fram Resursförstärkning för ökade insatser avseende den smatiska hälsan ch smatiska riskfaktrer hs patienter med psykisk hälsa inm specialistpsykiatrin för vuxna. FU i samverkan akademi/kvalitetsregist er Utbildningsturné Specialistdagarna Reginala utb. dagar Kunskapsmatrisen Piltprjekt i samarbete med Psyklgpartners Förvaltningarna förstärks med tjänster såsm t ex fysiterapeut/hälspe dagg/dietist Finansierat med statliga stimulansmedel Statliga stimulansmedel Riktade medel m 6,5 mnkr från statliga stimulansmedel att fördela enligt nyckeltal mellan sjukhusförvaltningarna 2018 (2019/20) KPH Metiskansliet 2018 Förvaltningarna/ KPH 2018 (2019/20) 1 mnkr/år Förvaltningarna/ KPH Utmönstring Vissa åtgärder ska enligt natinella riktlinjer utmönstras då de ej har vetenskapligt stöd eller endast genmföras inm ramen för kliniska studier då underlaget är bristfälligt eller mtstridigt. Förslag till åtgärd: Utmönstra eller begränsa åtgärder enligt nedanstående förteckning Ansvarig: Respektive förvaltning ansvarar för genmförandet ch uppföljning att så skett 21

24 Vuxna ch ungdmar med depressin eller ångestsyndrm Vuxna ch ungdmar med depressin eller ångestsyndrm Vårdsökande persner utan kända riskfaktrer för psykisk sjukdm Barn ch ungdmar med lindrig till medelsvår egentlig depressin Barn ch ungdmar med medelsvår till svår egentlig depressin Bedömning av suicidrisk med enbart instrument Bedöma suicidrisk med SAD PERSONS scale sm kmplement till klinisk bedömning Screening för depressin eller ångestsyndrm Systemisk familjeterapi Parxetin Icke-göra Icke-göra Icke-göra Icke-göra Icke-göra Barn ch ungdmar med PTSD Alfa-adrenerga Icke-göra Barn ch ungdmar med akut stressyndrm Barn ch ungdmar med tvångssyndrm Vuxna med årstidsrelaterad ch lindrig till medelsvår egentlig depressin Vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depressin Betablckerare eller alfa-adrenerga Psykdynamisk krttidsterapi Ljusterapi med vitt mrgnljus Ljusterapi med vitt mrgnljus Icke-göra Icke-göra Icke-göra Icke-göra Vuxna med GAD Bensdiazepiner Icke-göra Vuxna med paniksyndrm Bensdiazepiner Icke-göra Vuxna med scial fbi Bensdiazepiner Icke-göra Vuxna med akut stressyndrm Bensdiazepiner Icke-göra Vuxna med PTSD Förebyggande krisbearbetning (Debriefing) Icke-göra FU Scialstyrelsen rekmmenderar att följande åtgärder endast genmförs inm ramen av frskning ch kliniska studier då underlaget för att bedöma åtgärdens effekt saknas eller är bristfälligt ch där ny frskning kan tillföra ytterligare kunskap. Barn ch ungdmar med misstänkt depressin eller ångestsyndrm Barn ch ungdmar med misstänkt PANS/PANDAS Barn ch ungdmar med lindrig till medelsvår depressin Barn ch ungdmar med GAD, separatinsångest eller scial fbi MINI-KID sm kmplement till klinisk bedömning vid diagnstik i primärvården Diagnstik i strukturerad frm ch immunlgisk prvtagning Psykdynamisk krttidsterapi Psykdynamisk krttidsterapi Barn ch ungdmar med PTSD Behandling med SSRI FU FU FU FU FU 22