Hur kommunicerar man med allmänheten? 2-dagars utbildning i riskkommunikation

Transkript

1 Hur kommunicerar man med allmänheten? 2-dagars utbildning i riskkommunikation Lars-Erik Warg 1 Katja Hagström 1 Martin Tondel 2 Jens Qvarngård 1 1 Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset Örebro 2 Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Webb: Webb:

2 Skillnad mellan Riskkommunikation och Kriskommunikation Inte helt vattentäta skott mellan dessa två begrepp Begreppen används inte sällan som utbytbara mot varandra i risklitteratutren Riskkommunikation den interaktiva processen av utbyte av information och åsikter bland individer, grupper och institutioner rörande en risk eller potentiell risk för människors hälsa eller omgivande miljö. Varje insats som syftar till riskkommunikation måste ha en interaktive komponent, om så bara för att få in information om åhörarna/målgruppen i början eller för att utvärdera hur man lyckats med sin riskkommunikation. Kriskommunikation kommunicera risker vid en kris som t.ex. en jordbävning eller en brand i en kemikalieanläggning.

3 DET FINNS MÅNGA SAKER ATT OROA SIG FÖR

4

5 DIREKTA HÄLSORISKER FÖRKNIPPADE MED RÄDSLA (I) Efter terrorattacken den 1 1 september 2001 Inrikesflyget sjönk med 8.7%, folk körde mera bil över längre sträckor, fler dödade i bilolyckor Folk köpte fler vapen, försäljningen upp 39% i oktober 2001 Ökad försäljning av antibiotika (bredspektrum), togs i förebyggande syfte mot mjältbrand (20%), bidrar till ökad resistens

6 DIREKTA HÄLSORISKER FÖRKNIPPADE MED RÄDSLA (II) Efter terrorattacken den 1 1 september 2001 Enkät i oktober 59% uppgav erfarenhet av depression 31% hade koncentrationssvårigheter 23% hade sömnproblem 87% kände sig arga

7

8

9

10

11 DET FINNS RISKER SOM MAN MÅSTE TA! DET FINNS RISKER SOM MAN INTE FÅR TA! Friedrich Dürrenmatt

12 VAD MENAS MED RISKKOMMUNIKATION? Riskkommunikation är en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner/experter. Riskkommunikation är sådan kommunikation som tillhandahåller lekmannen/allmänheten den information de behöver för att göra oberoende bedömningar om risker rörande hälsa, säkerhet och miljö.

13 RISKKOMMUNIKATION SKA INTE försöka att sopa igen spåren efter begångna misstag. undanhålla information om risker från de människor som påverkas av riskerna. använda jargong eller vetenskapliga resultat för att dölja eller undvika svåra problem.

14 INTRESSENTER I EN PROCESS ATT KOMMUNICERA OM RISKER Myndigheter (lokala och centrala) och kontrollerande instanser Politiker Vetenskapsmän och experter Industrin Fackföreningar NGO:s Berörd allmänhet Allmänheten i stort Massmedia (radio/tv/press)

15 FUNDAMENTALA FAKTORER I RISKKOMMUNIKATION Trovärdigheten hos den/de som tillhandahåller informationen God kunskap/kännedom om målgruppen/målgrupperna Att ha en bra/effektivt budskap

16 MYTER SOM FÖRHINDRAR RISKKOMMUNIKATION Vi har varken tillräckligt med tid eller resurser Det är mer troligt att vi kommer att oroa folk Om vi bara kunde förklara risker på ett klart sätt Vi borde inte informera människor förrän vi har lösningar klara och tillgängliga Det här är alltför komplicerat för att folk ska förstå Tekniska beslut ska tas av tekniker Riskkommunikation är inte mitt jobb Om man ger folk ett lillfinger tar de hela handen Om vi lyssnade på folk så skulle vi ägna våra knappa resurser åt sådant som inte utgör något stort hot Det är aktivisternas fel

17 STADIER I RISKKOMMUNIKATIONEN ENLIGT BARUCH FISCHHOFF Allt vi behöver göra är att få siffrorna att stämma Allt vi behöver göra är att ge dom de här siffrorna Allt vi behöver göra är att förklara vad vi menar med de här siffrorna Allt vi behöver göra är att visa att dom tidigare har accepterat liknande risker Allt vi behöver göra är att visa att dom har något att vinna Allt vi behöver göra är att behandla dom på ett trevligt sätt Allt vi behöver göra är att göra dom till en partner Allt vi behöver att göra är att göra allt ovanstående

18 RISKLITTERATUREN ÖVER TID Från en betoning på allmänhetens felsyn på risk, med en tendens att betrakta alla avvikelser från experternas estimat som en produkt av okunnighet eller ren dumhet Via empiriska undersökningar om vad som verkligen berör människor och varför Till förklaringsmodeller som betonar att allmänhetens reaktioner på risk ofta har en egen rationalitet och att expert- och lekmanna- perspektiv borde informera varandra som parter i en tvåvägs-process

19 RISKKOMMUNIKATION KAN HA FLERA FUNKTIONER Upplysa Rätt att få veta Modifiera attityder Legitimera Reducera risk Ändra beteende Alarmberedskap Allmänhetens involvering Medbestämmande (participation)

20 FAKTORER SOM PÅVERKAR RISKBEDÖMNINGAR GENERELLT De som har att göra med uppkomstmekanismerna De som har att göra med konsekvenserna De som har att göra med möjligheterna att bemästra konsekvenserna

21 PSYKOLOGISKA PRINCIPER VID RISKKOMMUNIKATION Människor förenklar När människor en gång har bestämt sig är det svårt att få dom att ändra sig Människor kommer ihåg vad de ser Människor kan inte snabbt upptäcka luckor i de bevis som de får Människor tenderar att vara mer oense om vad risk är än om hur stor risken är Människor har svårt att upptäcka motsägelser i riskdebatter Människor tenderar att ha en optimism-bias

22 RISKUPPLEVELSE OCH RISKBEDÖMNING Tekniska experter betonar sannolikheten för att en olycka ska inträffa/hur farligt något är Allmänheten betonar konsekvenserna oavsett om sannolikheten är hög eller låg Vissa tekniker accepteras andra möter stort motstånd

23

24 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 1(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 1. att vara ofrivilliga (t ex exponering för utsläpp) snarare än frivilliga ( t ex farliga sporter eller rökning) 2. som orättvist fördelade (några drar nytta av X medan andra lider av dess konsekvenser) 3. som oundvikliga genom att man måste vidta försiktighetsåtgärder 4. som sprungna ur en obekant eller helt ny källa 5. som resultatet av något orsakat av människan snarare än av naturen (Gud) 6. som orsak till dold och irreversibel skada, t ex genom att man får en sjukdom många år efter exponeringen

25 FAKTORER SOM KAN OROA/SKAPA RÄDSLA 2(2) Risker skapar generellt mer oro (och är mindre acceptabla) om de upplevs 7. att ge upphov till vissa speciella faror för små barn eller gravida kvinnor eller mer generellt för framtida generationer 8. att hota med en död (eller sjukdom/skada) som uppväcker en speciell skräck/rädsla 9. att skada identifierbara snarare än anonyma offer 10. att vara dåligt förstådda av vetenskapssamhället 11. vara föremål för motstridiga uttalanden från ansvariga källor ( eller ännu värre, från samma källa)

26 VAD TRIGGAR IGÅNG MEDIA? Sådant som tenderar att förstärka mediaintresset Frågor om skuld Påstådda hemligheter och försök att sopa under mattan Mänskliga intressen via hjältar, skurkar, lättlurade etc Länkar till existerande hög- profilfrågor eller personligheter Konflikt (mellan experter eller experter vs allmänheten) Nyheter som tecken på vidare problem (vad händer sedan?) Många löper risk även vid låga nivåer (det kunde vara du!) Stark visuell påverkan (bilder på lidande) Länkar till sex och/eller kriminalitet Referenser till andra reportage (det är redan en story )

27 TAMPERING WITH NATURE (Manipulera naturen) Lennart Sjöberg Denna faktor förklarar mycket av hur man ser på vissa risker Genmanipulerad mat Fosterdiagnostik Xenotransplantationer

28

29 TRE NIVÅER PÅ RISKDEBATTER Grad av intensitet VÄRDEKONFLIKTER/social och kulturella normer, etik KONFLIKTER OM TILLIT -till institutioner, vetenskapen, experterna FAKTAKONFLIKTER/bevis, sannolikheter Grad av komplexitet

30 FÖRENKLAD KONTROVERSMATRIS: Hur skillnader i riskskattning gjord av allmänhet och experter påverkar målen för riskkommunikation Pilarna indikerar önskad effekt av kommunikation Risk skattad av allmänheten Risk skattad av experter Låg Hög Kontrovers Experter Låg Ingen kontrovers Aktivister Överenskommelse Hög Kontrovers om prioriteter Experter Åtgärder för att Breda allmänheten reducera risk i stort likgiltig

31 OLIKA ANGREPPSSÄTT TILL RISKKOMMUNIKATION (Ur Lundgren & McMakin, 2004) Communication Process Approach National Research Counsil s Approach Mental Models Approach Crisis Communication Approach Convergence Communication Approach Thee-Challange Approach Social Constructionist Approach Hazard Plus Outrage Approach Mental Noise Approach Social Network Contagion Approach Social Amplification of Risk Approach Social Trust Approach

32 NY DEFINITION AV RISK NÄR MAN KOMMUNICERAR Hazard/mätbar risk = sannolikhet x magnitud Indignation = alla de saker som oroar människor och som experterna ignorerar RISK = HAZARD/MÄTBAR RISK + INDIGNATION R = f(h,i)

33 INDIGNATIONSMODELLEN (OUTRAGE FACTOR MODEL) INDIGNATIONSFAKTORER Frivillig Påtvingad 2 Naturlig Artificiell 3 Bekant Obekant 4 Ej minnesvärd Minnesvärd 5 Inger ej rädsla Inger rädsla 6 Diffus i tid och rum Fokuserad i tid och rum 7 Kunskap finns Kunskap finns ej 8 Kontrollerad av individen Kontrollerad av samhället 9 Rättvis Orättvis 10 Moraliskt irrelevant Moraliskt relevant 11 Förtroende Ej förtroende 12 Process som Process som ej motsvarar förv. motsvarar förv.

34 TVÅ ÖVERVÄGANDEN SOM PÅVERKAR RISKKOMMUNIKATIONEN Perceptionen av risk kan förändras även om den faktiska risken inte gör det Perceptionen av risk är den verklighet som vi måste handskas med

35 ASYMMETRIPRINCIPEN Det är lättare att förlora trovärdighet än att erövra den Negativa händelser är lättare att notera/mer synliga än positiva händelser Negativa händelser har en större påverkan på människors perception och attityder än positiva händelser Man tenderar att tycka att källor till dåliga nyheter är mer tillförlitliga än källor som kommer med bra nyheter Existerade misstro kommer antagligen att bestå eller att till och med öka (selektivt sökande efter information) Trust arrives by foot, but flees on horseback

36 SJU KARDINALREGLER: 1 (2) 1 Acceptera och involvera allmänheten som en partner. Målet är att producera en informerad allmänhet, inte att negligera allmänhetens oro eller att underlåta att vidta åtgärder. 2 Planera ditt agerande noggrant och utvärdera sedan. Olika mål/målgrupper eller media kräver olika åtgärder. 3 Lyssna till allmänhetens specifika oro och bekymmer. Människor bryr sig ofta mer om pålitlighet, förtroende, kompetens, rättvisa och lyhördhet än om statistik och detaljer. 4 Var ärlig, uppriktig och öppen. Det är svårt att få omdöme om att vara pålitlig och trovärdig; förlorar man detta är det nästan omöjligt att få igen.

37 SJU KARDINALREGLER: 2 (2) 5 Arbeta nära med andra pålitliga källor. Konflikter och oenighet mellan olika organisationer gör kommunikationen med allmänheten mycket svårare. 6 Möt medias behov. Media är vanligtvis mer intresserad av politik än risk, enkelhet än komplexitet, fara än säkerhet. 7 Prata enkelt, klart och med medkänsla. Låt aldrig dina ambitioner att göra ett bra arbete hindra dig från att erkänna den tragedi som sjukdom, skada eller död kan innebära. Människor kan förstå riskinformation men de behöver ändå inte vara ense med dig; vissa människor kommer inte att bli nöjda.

38 SEX KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION 1. Snabb och korrekt information ges till berörda 2. Medias informationsbehov tillfredsställs 3. Transparens i riskkommunikationen, ingen dold agenda 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen av människor (om möjligt/nödvändigt) 5. Planerade/vidtagna åtgärder redovisas 6. De berörda involveras i riskkommunikationen

39 FÖRSLAG TILL PUNKTER VID INFORMATIONSMÖTE MED BERÖRDA 1. Presentation av samtliga medverkande/som ska säga något 2. Bakgrund till varför undersökningen gjorts/vem har beställt den/vilken typ av industri har tidigare legat inom området? 3. Hur gick provtagningen till, vilka är huvudresultaten? 4. Riskbedömning ur ett hälsoperspektiv/andra liknande erfarenheter 5. Frågor och diskussion. 6. Hur går vi vidare? Uppföljning och information till berörda.

40 TIO SÄTT ATT FÖRLORA TILLIT OCH TROVÄRDIGHET 1) Dra inte in folk i beslutsfattande som rör deras egna liv. 2) Håll inne med informationen till dess att folk skriker efter den. 3) Bry dig inte om folks känslor. 4) Följ aldrig upp något. 5) Om någon gör ett misstag förneka det. 6) Om du inte vet svaren, låtsas bara. 7) Tala aldrig ett enkelt, begripligt språk. 8) Visa upp dig som en riktig byråkrat. 9) Fördröj samtal med andra inblandade myndigheter. 10) Om någon av dina forskare/anställda har problem med sina relationer till andra människor, avskyr att träffa folk och ber att få slippa skicka ut honom/henne i alla fall.

41 TEKNIKENS FRAMSTEG SKA RÄDDA MILJÖN FRÅN EFFEKTERNA AV TEKNIKENS FRAMSTEG Gubbstrutten, DN

42 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

43

44

45

46

47

48

49 Varför spelar det roll hur hälso- och vetenskapliga frågor rapporteras/kommuniceras? Det spelar roll därför att information som är missledande är potentiellt farlig, den kan t.o.m. kosta liv.

50 Vad känner du dig mest orolig för: Risker för hälsa och miljö som har orsakats av naturen eller som har orsakats av människan? Mer orolig för risker orsakade av naturen Mer orolig för risker orsakade av människan K Båda riskerna oroar mig lika mycket K Båda riskerna oroar mig lika lite M Känner ingen sådan oro

51 NÅGRA LÄRDOMAR RÖRANDE ALLMÄNHET OCH RISK När beslut involverar allmänhet som exponerats för risk som de själva inte valt, så måste dessa beslut tas så öppet som möjligt. Oro hos konsumenter/allmänhet måste tas på allvar, även om denna oro inte verkar ha någon rationell grund i vetenskapen. Strategier som syftar till att först sortera ut de vetenskapliga aspekterna för att sedan titta på konsumentfrågor fungerar inte.

52 MEDIABEVAKNING AV RISKKONTROVERSER Journalister är oförberedda Det är ofta tidspress Det är ofta ont om plats Journalister och teknik Teknisk information är svår att förmedla Inte för mycket tekniska detaljer Frågorna ofta komplexa Experterna svåra att samarbeta med Experter Opersonligt Abstrakt Neutralt Nyanserat Tentativt Journalister Personligt Konkret Engagerat Dikotomiserat Definitivt

53 FAKTORER SOM MAXIMERAR ALLMÄNHETENS UPPFATTNING ATT EMF ÄR KOPPLAD TILL RISK Nyttan med nya kraftledningar inte uppenbar. Andra prioriteringar, annan typ av samhälle Medial uppmärksamhet kan leda till en tro att en farlig situation föreligger Kostnader förknippade med förändring (ledning under jord) kan verka låga jmf med uppfattade hälsorisker Risken som el-företagen tvingat på kunden är inte accepterad frivilligt EMF förklaras av experter, dåliga erfarenheter av teknologi, experter, stora företag etc. Exponering för EMF kan man inte se eller känna, då heller inte kontrollera Forskning fokus på barnens hälsa och på långtidseffekter Få bor nära kraftledningar orättvist om man bor där

54 VAD MAN BÖR GÖRA OCH VAD MAN BÖR UNDVIKA Det finns en massa råd i litteraturen. Punkterna nedan har sitt ursprung från fallstudier rörande EMF. Snabbhet: Släpp information så tidigt som möjligt Dialog: Diskutera, lyssna. Vad gäller oron? Perception/uppfattning: Andra kan uppfatta risk, kostnad, nytta och värden annorlunda än vad du gör Beteende: Var inte nedlåtande/arrogant, var lyhörd Uppriktighet: Medge gränserna för tillgänglig kunskap Budskapet: Svara på frågor, förklara osäkerheter och svårigheter associerade med EMF-forskning Språk: Undvik teknisk jargong, illustrera komplexa teorier Samarbete: Motstridiga uttalanden från olika auktoritativa källor bör undvikas. Samarbeta, koordinera Uppföljning: Återkom om du lovat det, diskutera resultat

55 ATT INTE GÖRA VID RISKKOMMUNIKATION Blanda inte ihop att lyssna med att förbli tyst Låtsas inte lyssna om du inte gör det Avbryt inte i onödan Gör inga förhastade bedömningar Gör inte så att diskussionen handlar om fåfänga Ställ inte för många frågor Säg inte jag vet exakt hur du känner det Överreagera inte inför starka känslor Ge inte råd om du inte blir ombedd Göm dig inte bakom rollen som lyssnare

56 TVÅ MODELLER MÄNNISKOR OCH RISKER Social förstärkning av risker (Social Amplification of Risk) Allmänhetens analys av budskap (the Extended Parallel Process Model, EPPM)

57 SOCIAL FÖRSTÄRKNING AV RISK, SAR (1,6) Människor i allmänhet upplever knappast risk i enlighet med en teknisk definition som t.ex. en produkt av sannolikhet och magnitud. Det människor upplever som hotande för deras välbefinnande, påverkas mera av deras värderingar, attityder, social påverkan och kulturell identitet. SAR erbjuder en begreppsram som integrerar de tekniska mätningarna och den sociala upplevelsen av risk.

58 SOCIAL FÖRSTÄRKNING AV RISK, SAR (2,6) Begreppet SAR baserar sig på tesen att händelser som kan hänföras till risk, interagerar med psykologiska, sociala, institutionella och kulturella processer på sätt som kan öka eller minska individuell eller social upplevelse av risk och forma riskbeteende. I SAR betraktas risk som delvis en social konstruktion och delvis som en objektiv egenskap i själva risken eller händelsen. Genom detta undviker man problemet med total relativism å ena sidan och teknologisk determinism å den andra sidan

59 SOCIAL FÖRSTÄRKNING AV RISK, SAR (3,6) Konsekvenserna av en negativ händelse, en större eller mindre olycka, utsläpp av radioaktivitet, försök till sabotage etc., går långt utöver de direkta skadorna på människor och egendom sk. andrahandspåverkan ( secondary impacts ). Bestående mentala upplevelser, bilder, attityder (t.ex. antiteknologiska attityder, känna sig främmande i den fysiska miljön, social apati, misstro mot de som handhar risker) Påverkan på ekonomin (t.ex. minskad försäljning, sjunkande huspriser, minskad turism, ökade försäkringskostnader) Politisk och social press (t.ex. politiska krav, ändrat politiskt klimat, ändrat kulturklimat, social oordning)

60 SOCIAL FÖRSTÄRKNING AV RISK, SAR (4,6) Flera faktorer bidrar till social förstärkning av risk Egna erfarenheter kan förstärka riskupplevelsen men de kan också leda till mer realistiska bedömningar av risk Upprepade reportage och artiklar i massmedia ju större uppmärksamhet en negativ händelse får i media, desto större upplevs risken för en sådan händelse Överdriven eller vilseledande information Om experter och myndigheter är oeniga kan oron öka

61 SOCIAL FÖRSTÄRKNING AV RISK, SAR (5,6) SAR är inte en teori i klassisk mening. Den tillhandahåller emellertid en begreppslig ram som underlättar den systematiska tolkningen av empiriska data och försöker att integrera olika existerande perspektiv på risk.

62 Social förstärkning av risk (6,6) Kultur Ny risk arena Händelse Händelsens karaktär Skildring av händelse Risk-relaterat beteende Grupper Individer Industri Företag Direkt berörda Stad Religion Social påverkan Rättstvist Indirekta kostnader Politiska förändringar Land Protester Risk händelse Urval av karaktärer på händelsen Informationsflöde Tolkning av beteenderespons Spridning av påverkan Typ av social påverkan/ betydelse

63 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (1,6) EPPM handlar om effekterna av uppfattat hot och hur det påverkar/medför en beteendeförändring Komponenter hos uppfattat hot och uppfattad verkan Variabel Nyckelfråga Upplevd mottaglighet Hur troligt är det att hotet inträffar/är jag i riskzonen? Upplevd allvarsgrad Hur allvarlig de kort-eller långvariga fysiska eller mentala konsekvenserna av hotet? Responseffektivitet Egen effektivitet Är det rekommenderade beteendet säkert och effektivt? Har jag nödvändig skicklighet/kunskap och resurser för att utföra det rekommenderade beteendet?

64 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (2,6) Enligt EPPM är tre möjliga utfall möjliga, beroende på hur man upplever hot och effektivitet/verkan 1. Ingen respons inträffar när det upplevda hotet är litet 2. En respons som kontrollerar rädslan inträffar när upplevt hot är stort och den upplevda effektiviteten är liten 3. En respons som kontrollerar faran inträffar när både upplevt hot och upplevd effektivitet är stor

65 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (3,6) Exempel där man tillämpar EPPM Orkanlika höststormar och kraftig nederbörd kan medföra att ditt hem/hus/område/region där du bor kan bli strömlöst och isolerat en tid När man använder EPPM för att skapa ett riskkommunikationsbudskap, måste man specificera ett mål (eller en rekommenderad respons) samt även bestämma vad som är hotet (eller vad som motiverar en rekommenderad respons): 1) Hushållen bör förbereda en eventuell evakuering och 2) Köpa in mat/konserver och fylla upp dunkar med vatten så man klarar sig i tre dagar

66 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (4,6) Utfall 1: Upplevda hotet litet Ingen respons på riskkommunikationsbudskapet Det är inte så troligt att orkanvindarna drabbar mig där jag bor eller Orkanvindarna blir nog mera höstvindar som inte har så allvarliga konsekvenser Boende i området kan vara vana vid kraftigare stormar utan större skador på byggnader/vägar/strömförsörjning

67

68 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (5,6) Utfall 2: Upplevda hotet stort, upplevd effektivitet liten Respons på riskkommunikationsbudskapet: Kontroll av rädslan Orkanvindarna kommer troligen att drabba precis där jag bor och Orkanvindarna här i området kommer nog att ha allvarliga konsekvenser Att vara beredd på evakuering hjälper inte mig Jag har inte tid eller resurser att förbereda en evakuering och bygga upp ett mat- och vattenförråd

69

70 ALLMÄNHETENS ANALYS AV BUDSKAP, EPPM (6,6) Utfall 3: Upplevda hotet stort, upplevd effektivitet stort Respons på riskkommunikationsbudskapet: Kontroll av faran Orkanvindarna kommer troligen att drabba precis där jag bor och Orkanvindarna här i området kommer nog att ha allvarliga konsekvenser Det är bra att vara beredd på evakuering Jag har tid eller resurser att förbereda en evakuering och bygga upp ett mat- och vattenförråd Fundamental idé med EPPM: För att risk- och kriskommunikation ska var maximalt effektiv, måste både upplevt hot och upplevd responseffektivitet vara höga

71

72 HUR VET MAN NÄR MAN HAR LYCKATS MED SIN RISKKOMMUNIKATION? Framgångsrik riskkommunikation behöver inte betyda optimala riskbeslut; den säkerställer endast att bakom besluten ligger bästa tillgängliga kunskap och att människor upplever att man blivit bra informerade och att man har lyssnat på deras mening National Research Counsil (1 989)

73 RISKKOMMUNIKATION 1 (5) Deskriptiv forskning: Vad händer vid riskkommunikation? Deltagarna drivs av olika motiv. Industrin förblir ofta passiv och reagerar mera på press från intressegrupper och berörd allmänhet. Riskkommunikationens process är minst lika viktig som dess innehåll. Den sociala dynamiken i ett samhälle påverkar i hög grad allmänhetens upplevelse av risker och i vilken utsträckning riskerna förknippade med farliga anläggningar tolereras. Människor som konfronteras med en riskfråga söker ofta någon att skylla på. Detta gäller för såväl naturliga risker som t ex översvämningar och jordbävningar. Riskkommunikation med syfte att lugna människor är en extremt svår uppgift.

74 RISKKOMMUNIKATION 2 (5) Utvärderande forskning: Hur effektiv är riskkommunikation? Effektiv riskkommunikation beror på informationsbehov eller krav på information som finns inom målpopulationen. hur relevant människor uppfattar att informationen är attityder mot den/de som kommunicerar. individens kunskaper och attityder mot risken som är i fokus. uppfattningar om hur majoriteten bland målgruppen kommer att reagera. attityder mot de metoder att handskas med en given risk som föreslås av den officiella kommunikationskällan.

75 RISKKOMMUNIKATION 3 (5) Normativ forskning: Vilka principer bör riskkommunikationen följa? Institutionsnivå: Acceptera och involvera allmänheten som en legitim partner. En grundsats inom riskkommunikation i en demokrati är att såväl enskilda som en bred allmänhet har rätt att delta i beslut som berör deras liv, egendom och saker som de värderar (hälsa, säkerhet och närmiljö). Människor har rätt att få veta, samarbete viktigt.

76 RISKKOMMUNIKATION 4 (5) Organisationsnivå: Viktigt att klargöra skyldigheter och rättigheter för olika intressenter vid riskkommunikation. Varje aktivitet vid riskkommunikation ska kunna möta kriterier som rättvisa och kompetens. Individnivå: Den (de) som kommunicerar om risker bör vara öppen, ärlig och uppriktig.

77 RISKKOMMUNIKATION 5 (5) Preskriptiv forskning: Hur bör man genomföra riskkommunikation? Inrätta som vana en process med brett deltagande. Involvera all viktiga intressenter. Ha uppmärksamhet på vad som oroar allmänheten. Ta itu med alla risker och andra negativa aspekter. Arbeta på att utveckla förtroende. Samordna och samarbeta med andra trovärdiga instanser. Möt massmedias behov. Förbättra välbefinnandet bland allmänheten.

78 FYRA STEG I EN RISKANALYS SOM BERÖR MAT/FÖDA Hur stor är risken? Detta berör vetenskaplig riskskattning Hur acceptable är den uppmätta risken? Är den acceptabel eller inte? Berör riskutvärdering. Vilka möjligheter finns det att ytterligare reducera en risk som klassats som oacceptabel? Detta berör management. Hur uppnår man transparent/öppenhet och om möjligt överenskommelse när det gäller hur man tänker handskas med risken? Detta berör riskkommunikation.

79 RISKPERCEPTION OCH RISKKOMMUNIKATION: Vad kan mat- och förpackningsindustrin lära sig? Kunskap kommit från observation och upplevelse av riskbeteende Frågornas komplexitet Osäkerhet om effekterna inträffat Tvetydighet när dessa effekter skattas av en själv och av andra

80 KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION 1. Snabb och korrekt information till berörda 2. Medias informationsbehov tillfredsställs 3. Transparens, ingen dold agenda 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen av människor 5. Planerade/vidtagna åtgärder redovisas 6. De berörda involveras i riskkommunikationen

81 UTMANINGAR RÖRANDE KOMPLEXITET, OSÄKERHET OCH TVETYDIGHET 1 Komplexitet många störande/sammanvävda faktorer relaterar till orsak och verkan. Svårt att avgöra vilken effekt som är mest avgörande. Inom förpackningsindustrin är interaktionen mellan mat och förpackningsmaterial komplext och sofistikerat. Semikarbazid har hittats i barnmat, migration från packning som används i lock. Om man ersätter annat material i tillslutningarna kanske man får otestade system som kan leda till akut mikrobiologisk förgiftning. Kommunikation när orsakssambanden är oklara och det inte finns då så mycket vetenskapliga data, är som att sparka i ett getingbo.

82 UTMANINGAR RÖRANDE KOMPLEXITET, OSÄKERHET OCH TVETYDIGHET 2 Osäkerhet identiska eller liknande exponeringar kan orsaka en mängd olika reaktioner hos olika individer. Skada kan bara förutsägas med en viss sannolikhet. Slumpmässiga fenomen erbjuder utmaningar: De flesta känner någon överviktig person på 90 år som är vid god hälsa eller en pigg 90-åring som rökt hela sitt liv. Ftalater i förpackningar många vill inte alls ha sådana ämnen i något som har att göra med mat även om halterna är långt under vad som är skadligt för människan.

83 UTMANINGAR RÖRANDE KOMPLEXITET, OSÄKERHET OCH TVETYDIGHET 3 Tvetydighet samma identiska beteende eller uttalande kan uppfattas helt olika av olika grupper. De flesta tycker nog att det är rätt ofarligt ur hälsosynpunkt att äta mat som behandlats på något sätt. Men det är en het diskussion om genmanipulerad mat är nödvändig, om det möter några sociala behov, om det uppmuntrar människan att ända och manipulera fler saker etc. Ska man säga nej till genmanipulerad mat av normativa eller etiska skäl? I konflikter om tvetydighet finns det vanligtvis bara polariserade skillnader, vi och dom. Och de andra är naturligtvis fienden

84 SAMMANFATTNINGSVIS, VAD ÄR DET SOM GÖR KOMMUNIKATIONEN SÅ SVÅR INOM OMRÅDET MAT/FÖDA? Vetenskapliga samhället kan inte tillhandahålla entydiga relationer mellan vad människor äter och vad de sedan kan lida av De som ansvarar och handskas med risker, måste leva med osäkerheten att de förmodade effekterna på individer och kollektiv kan uppvisa stora variationer Det finns olika sätt att mäta samma faktiska situation, både med avseende på individuell diet och på dess effekt på ens hälsa och känsla av välbefinnande.

85 SYSTEMRISKER - EN NY KLASS AV RISKER BSE i mitten av 2000-talet hade ca. 140 personer dött av den nya varianten av Creutzfeldt-Jacob under de senaste 25 åren. Det utgör inte ens 10 % av de som under samma period dött av salmonella. Och ca. 130 personer dog i Europa under samma period av få i sig parfymerad lampolja (ofta småbarn eller unga). Knappast någon har sett något skrivet om detta eller hört någon diskussion om ödet för offren som konsumerat lampolja. Symbolvärde, få drabbade, stor påverkan på andra områden som finansvärlden, handelsbalansen, konsumentpsykologi, politik, förtroende för hela systemet etc.

86 SLÅSS, FLY, SPELA DÖD ELLER EXPERIMENTERA 1 Människans beteende är mera bestämt av perceptionen än av fakta som analytiker och vetenskapsmän tycker är fakta. I farliga situationer reagerar människan i huvudsak med fyra grundläggande strategier: 1) slåss, 2) fly, 3) spela död eller 4) experimentera (baserat på trial and error). Köra bil passagerare i flygplan: Känslan av hjälplöshet triggar igång rädsla eftersom ingen av de fyra strategierna riktigt passar. Naturligt värderas högt. Kemikalier/artificiellt är främmande, onaturligt, farligt. Matförpackning som är naturlig (papper, kartong) är mindre farlig än plastförpackningar.

87 GMO Genetiskt modifierad organism Genetisk modifiering är ett textboksexempel på perception av risk som en tidig indikator Primärt inte rädda för hälsoeffekter Informationskampanjer som fokuserar på att GMO är ofarligt för hälsan, missar målet/är ineffektiva Motståndare till GMO oroar sig för effekter på lång sikt: de är skeptiska till eventuell social nytta, de tror att girighet/profithunger går före naturen eller allmänheten och oroar sig för maktkoncentration i industrikoncerner

88 GMO European Panel Fem olika länder diskuterade förändringar i näringslära Fokusgrupper med relevant sammansättning Sydeuropa: Kvinnor/mödrar stolta över att kunna ge sin familj god, näringsriktig mat. Kvinnorna kände sin position/ kompetens i hemmet hotad med introduktionen av GMO Nordeuropa: måndag fredag har vi lättlagad mat, lördag och söndag har vi organisk/biodynamisk mat

89 ANALYS AV TELEFONSAMTAL TILL MYNDIGHETER/INSTITUTIONER RÖRANDE OLIKA MATSKANDALER Vad kan jag göra? Hur kan jag skydda mig själv? Vad kan jag äta utan att utsätta mig för fara? Vem är det som berättar sanningen? Kan jag lita på min slaktare? Kan jag lita på min mataffär?

90 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

91 ERFARENHETSUTBYTE Aktuella frågor Vilka är huvudproblemen? Vilka reaktioner möter man? Har ni exempel på problem som involverar allmänhet/ berörda och som ni löst på ett tillfredsställande sätt?

92

93 Mobiltelefoni och hjärntumörer en vetenskaplig kontrovers Mobiltelefoni är det säkert? SSM 2010:44 Recent Research on EMF and Health Risk SSM:s riskbedömning, basstationer för mobiltelefoni, trådlösa bredband mm. Inga säkerställda hälsorisker SSM:s riskbedömning, mobiltelefoner Inga säkerställda skadliga hälsoeffekter. Det finns studier som antyder att risken för tumör på hörselnerven skulle kunna öka vid långtidsanvändning. Dessa studier behöver följas upp och bekräftas ytterligare.

94 - Sista maj 2011 meddelade en pressrelease från IARC (International Agency for Research on Cancer) att ett samband är möjligt mellan hjärntumörer och bruk av mobiltelefon. -Första juli 2011 sågades denna slutsats av ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection) Standing Committee on Epidemiology Bedömt utifrån samma material!!!!

95 Interphonestudien Ökar mobiltelefonanvändning risken för tumörer? De som har följt frågan har mötts av motsägelsefulla rubriker Från alarm till lugnande Mer förvirrande än upplysande Interphone milj.$ Ovanligt med så motsägelsefulla rubriker om samma forskning 50 forskare i 13 länder individer

96 Interphonestudien - IARC har klassat Rf fält i gruppen 2B, möjligen humancancerogent. (2B - jfr. kaffe, dieselbränsle, nickel, styren, vissa kirurgiska implantat, arbete i textilindustrin) - ICNIRP menar att senaste årens publikationer ökat evidensen för att mobiltelefoni inte har samband med hjärntumör IARC lägger stor vikt vid de studier som visar statistiskt samband mellan exponering och hjärntumör medan ICNIRP menar att resultaten inte är samstämmiga och att metodfel i studierna förklarar skillnader

97 Interphonestudien Några av ett tjugotal fall kontrollstudier visar statistiskt signifikanta samband mellan förekomst av hjärntumör frekvent användning av mobiltelefoni Metaanalyser av dessa studier visar inga överrisker - Recall bias? - Selektivt bortfall? - Faktisk exponering?

98 Interphonestudien Dr Kardis et al Journal of Exposure Science and Environmental Epidemiology jämförde 500 Interphoneindividers minnesbilder av mobilanvändning med deras faktiska bruk enligt dokumentation av nätoperatörerna Forskarna fann en hög avvikelse. Deltagarna underskattade antalet samtal med i genomsnitt ca 20%, och överskattade samtalslängd med 40%.

99 Bortfallsanalys av kontrollgrupp (59 av bortfallet mot 34% av deltagarna var regelbundna användare) Olika exponering under olika perioder NMT- GSM-3G

100 Europarådets resolution Gäller el och trådlös kommunikation Rådet konstaterar att lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och elektriska utrustningar ökar i användning liksom den oro och spekulationer om risker för hälsan som fälten ger upphov till Trots försiktighetsprinciper saknar rådet implementering av åtgärder mot exponering för fält, jfr med asbest, tobak, vilket kan innebära framtida höga samhällskostnader

101 Europarådets resolution Bland annat rekommenderar Rådet följande:. - Ompröva ICNIRP:s vetenskapliga bas, tillämpa ALARA - Genomför informationskampanjer, bl.a. riktade till skolor, om den potentiella risken främst för unga människor - Ta särskild hänsyn till elöverkänsliga - Inför tydlig märkning som tydliggör närvaro av fält och dess risker - Planera åtgärder i tätorter - Gör riskbedömningarna mer åtgärdsinriktade - Fäst avseende till och skydda forskare som kommer med tidiga varningar - Formulera en försiktighetsprincip som är baserad på mänskliga rättigheter - Satsa mer allmänna forskningsmedel och skapa oberoende grupper som kan omfördela dessa medel - Kräv obligatorisk insyn i lobbygrupper

102 Försiktighetsprincipen (1,6) Försiktighetsprincipens begreppsliga ursprung har härletts till Vorsorgeprinzip som dök upp i västtysk miljölag på 1970-talet Princip 15 i Riodeklarationen (1992) har en ofta citerad formulering av försiktighet: I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring

103 Försiktighetsprincipen (2,6) Infördes i EG-fördraget 1993 Grundläggande princip för EU:s miljöpoliti Saknar entydig definition. Snarare ett grundläggande förhållningssätt Åtgärder kan vidtas mot produkter eller verksamheter som medför oacceptabla risker SSM har i sin riskanalys för elektromagnetiska fält bedömt att försiktighetsprincipen i en vid mening bör tillämpas inom två områden: Exponering av allmänheten för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält Användning av mobiltelefon

104 Försiktighetsprincipen (3,6) Modest och aggressiv försiktighet Perspektiv som skiljer sig åt i termer av hur försiktighetsprincipen är formulerad när den framkallas/används dess påverkan på försiktighetsöverväganden dess implikationer för försiktighetsaktioner

105 Försiktighetsprincipen (4,6) Wingspread Statement När en aktivitet väcker frågan om att skada människors hälsa, borde man iaktta försiktighetsåtgärder även om vissa orsak-effekt relationer inte är fullt etablerade vetenskapligt. I dessa sammanhang, borde förespråkaren av aktiviteten, snarare än allmänheten, vara den som bär bevisbördan. Processen att tillämpa Försiktighetsprincipen måste vara öppen, välgrundad och demokratisk och måste inkludera potentiella påverkade grupper. Den måste också involvera en undersökning att fulla spännvidden av alternativ, även alternativet ingen åtgärd

106 Försiktighetsprincipen (5,6) Rioprincipen 15 är exempel på en modest formulering medan Wingspread Statement illustrerar en aggressiv skrivning. Rioprincipen 15 är inbjuder till diskussion eller är en guide som pekar på övervägande genom att den förordar att osäkerhet rättfärdigar inte inaktivitet Wingspread Statement är föreskrivande/normativt eller en guide som pekar på aktion/handling genom att den förordar att osäkerhet rättfärdigar aktion/handling

107 TVÅ FALL ATT DISKUTERA Introduktion av begreppen samråd/inhysestation FALL I: Nätägare söker koncession för ny luftledning FALL II: Nät ägare i dialog kring inhysestation med höga magnetfält i bostad

108 Är lösningen av kärnkraftsavfallet tillfredsställande? Andel i % Allmänhet Ingenjörer Expert Nej absolut inte Nej, troligen inte Mycket tveksam, nej dd Mycket tveksam,ja Ja troligen Ja absolut

109

110 NÅGRA ENKLA FRÅGOR SKULLE DU TILLÅTA EN DATOR ATT BESTÄMMA VILKA AKTIER SOM DU SKA KÖPA MED DINA LIVSBESPARINGAR SOM INSATS? KAN DU TÄNKA DIG ATT LÅTA EN ROBOT LAGA DINA TÄNDER? KÄNNS DET LOCKANDE ATT KÖPA EN BIL SOM STYRS AV DATORBASERAD SPETSTEKNOLOGI? SKULLE DU LÅTA EN ROBOT AGERA SKICKLIG KNIVKASTARE MED DITT BARN SOM MÅLTAVLA?

111 SYFTE MED RISKKOMMUNIKATION MOT ALLMÄNHETEN SYFTE Utbildning & information Förbättra kunskap om risk EXEMPEL Asbest Luftföroreningar Beteendeförändring Förändra riskrelaterat beteende 1) Reducera högriskbeteende 1) AIDS/HIV, tobak 2) Uppmuntra lämpligt beteende 2) Sevesodirektivet vid nödsituation Uppnå konsensus eller kompromiss Rörande kontroversiella riskfrågor Detta inkluderar att konsultera och involvera allmänheten i besluten Kärnkraft Elektromagnetiska fält Avfallshantering

112 Studier Epidemiologiska studier Biologiska studier Exponerings studier Ingen risk Kunskap saknas Säker risk

113 10 1,00E ,00E+00 0,1 1,00E-01 0,01 1,00E ,00E-03-3 Tesla Biologisk effekt ICNIRP 500 µt Muskelexcitation 1,00E ,00E ,00E ,00E ,00E-08 ICNIRP 100 µt Värmeverkan Normala nivåer ~0,1 µt Hz 1,00E-09 Frekvens Hz 1,00E+00 1,00E+01 1,00E+02 1,00E+03 1,00E+04 1,00E+05 1,00E+06 1,00E+07 1,00E+08

114 Hälsomässig och teknisk utvärdering av fyra elsanerade bostäder i Uppsala SP, Byggforskningsrådet, Cancer- och allergifonden Flerårigt projekt vars syfte var att ta reda på om: -tekniska insatser ger effekter på fälten - flytt medför en förbättring i hälsa Elsanerade fyra lägenheter i ett flerbostadshus för 4 drabbade personer

115 Resultat (Uppsala) Fälten i de sanerade lägenheterna var låga Band I 2-35nT; <0,2-10V/m / Band II <0,6-6nT; <0,03V/m Alla personerna hade i minst något avseende lägre fält i nya lägenheten -Ingen ändrade sitt beteende i förhållandet till el -Socialt förändring till det bättre -Två personer uppvisade färre symtom -För en person minskade vissa symtom medan andra förvärrades -En person försämrades och flyttade

116

117 Vad lägger du för innebörd i uttrycket känna trygghet i sin närmiljö? Social situation: Förtroende för ansvariga/ påverkansmöjligheter/bra grannar Miljö: Ren miljö/fin natur/kemikaliefri mat Personlig säkerhet: Inte vara rädd för att gå ut/inte vara rädd för rån/inte vara rädd för våldsbrott Familj, hem: Tryggt för hem och familj/barn Not In My Back Yard: Olika tankar relaterade till NIMBY

118 Hur människan varseblir fara och responsen på den faran, är en kraftfull och fundamental drivkraft i mänskligt beteende, tänkande och känsloliv Människor tenderar att respondera på risk med hjärtat såväl som med hjärnan

119 VAD MAN LÄRT SIG VID KOMMUNIKATION MED BOENDE I NÄRHETEN AV INDUSTRIELLA ANLÄGGNINGAR Tekniska mätningar ensamma räcker inte för att stilla människors oro Starta kommunikationen redan från början Lekmän/allmänheten kan ofta komma på praktiska lösningar; ta deras förslag på allvar och använd dem om det passar Håll allmänheten informerad och involverad

120

121 VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG Vetenskapen tenderar att förkasta kausala kopplingar som inte kan finna vetenskapligt stöd medan allmänheten kräver starka bevis mot en intuitiv koppling Frånvaro av bevis är inte samma sak som bevis på frånvaro

122 SLÅSS, FLY, SPELA DÖD ELLER EXPERIMENTERA 2 Empiriska studier har visat att nära 90 % av variansen rörande riskperception med avseende på matrisker, kan förklaras av tre kvalitativa mönster: Upplevd farlighet Familjaritet Antal personer exponerade

123 STRATEGIER FÖR RISKKOMMUNIKATION UNDER EN KRIS FOKUSERAD PÅ MAT (1) Förhindra panik samt tillhandahålla positiv information rörande situationen/vad man bör göra, inkludera information om: Arten och omfattningen av krisen och om åtgärder vidtagna för att kontrollera den Källorna till den kontaminerade maten och vad man bör göra med misstänkt mat man har i hemmet Vad orsakar risken, vilken karaktär har den, när ska man uppsöka vården/vara uppmärksam på vad? Hur förhindrar man vidare spridning av problemet? Vad är säker hantering av aktuell mat?

124 STRATEGIER FÖR RISKKOMMUNIKATION UNDER EN KRIS FOKUSERAD PÅ MAT (2) Förhindra panik samt tillhandahålla positiv information rörande situationen/vad man bör göra. Riskkommunikationen: Anordna en serie av mediekontakter Etablera lämpliga rutiner för att ge information, t.ex. lokala besök, annonser/info i radio, avgiftsfri rådgivning per telefon Tillhandahåll daglig uppdatering av läget från ert perspektiv till vårdcentraler och andra professionella inom vården Håll regelbundna infomöten med myndigheter, officiella representanter, representanter för allmänheten. Involvera media Utvärdera, vid behov justera riskkommunikationen Nätverk för att dela information

125 STRATEGIER FÖR RISKKOMMUNIKATION UNDER EN KRIS FOKUSERAD PÅ MAT (3) Involverad industri bör försäkra att myndigheter och allmänhet är fullt informerad. Följande har visat sig vara effektivt vid riskkommunikation: Skatta problemet som om ni var en konsument. Ta ansvar för att finna en lösning till problemet. Skydda/informera konsumenterna genom att ge fakta på ett klart och enkelt sätt. Detta visar för allmänheten att ni är värda att lita på Försäkra er om att alla uttalanden från företaget kommer från en enda enhetlig källa Välj en talesperson som är tränad och skicklig med mediekontakterna. Den personen ska vara tillgänglig för media hela tiden och beakta allmänheten också, inte bara företaget Kommunicera snabbt och ofta, informera anställda om läget

126

127 Oro är en specialform av rädsla. För att skapa oro, förlänger människan rädslan med förväntningar och minnen, expanderar den i sin fantasi och eldar på med känsla. Oro är vad människor gör med enkel rädsla när den väl har nått cerebrala cortex. De gör den komplex. ORO = SÅRBARHET + INGEN KONTROLL Edward Hallowell

128

129 MEDIABEVAKNING OCH RISK Media täcker det som är mest intressant Media är mer intresserade av outrage än av mätbara risker Media gör inte sällan en sensation av en rutingrej men underskatta inte risker för det Media brukar inte göra en sensation av allvarliga risker Du tror att media gjort en stor affär av dig när det inte gjort det Det finns sätt att minimera uppseendeväckande citat utanför sammanhanget Relationerna med intressenterna betyder vanligtvis mera än relationerna med media

130 ETIK OCH BEMÖTANDE AV MÄNNISKOR I SITUATIONER SOM KAN VARA SVÅRA Viltskadecenter, Grimsö den 23 april 2009 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

131 TVÅ TYPER AV AGGRESSIVA/OVÄNLIGA MÄNNISKOR NI KAN KOMMA ATT MÖTE SOM BESIKTNINGSMÄN De som i grunden är lugna och vänliga människor men som beter sig aggressivt/ovänligt därför att de är förtvivlade De som över tid upptäckt att de kan få sin vilja fram genom att vara aggressiva/ovänliga BETE ER RESPEKTFULLT MOT DE MÄNNISKOR NI KOMMER ATT MÖTA SOM BESIKTNINGSMÄN

132 HUR KAN MAN KÄNNA SIG NÄR MAN MÖTER AGGRESSIVA/OVÄNLIGA MÄNNISKOR? Avklädd Sårbar Förvirrad Arg Kränkt Dum Ledsen

133 TRE VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ 1. Det finns inget ni kan säga som förändrar en svår människa 2. När ni möter en svår människa, var respektfull men bestämd du bestämmer om du vill bli indragen i arga leken eller inte (du kommer sannolikt att förlora) 3. Lättare sagt än gjort men gör det aldrig till en personligt sak mellan dig och den andra personen DU MÖTER DESSA MÄNNISKOR I EGENSKAP AV BESIKTNINGSMAN

134 14 VIKTIGA SAKER TILL ATT TÄNKA PÅ (1) 1. Lyssna på vad personen har att säga 2. Fråga efter klargöranden och fördjupningar 3. Fundera över om du ska göra anteckningar 4. Visa i ansiktet att du bryr dig om 5. Tala med lite tystare/mjukare röst 6. Ta om med andra ord och summera vad den andra sagt 7. Gräla inte

135 14 VIKTIGA SAKER TILL ATT TÄNKA PÅ (2) 8. Finn så mycket som möjligt som ni kan vara överens om 9. Visa empati för personens känslor 10.Fråga om personen skulle vara villig att höra på lite ytterligare information 11.Fråga om vad personen tycker skulle göra situationen bättre 12.Lägg till dina förslag 13.Föreslå en time out 14.Gör en handlingsplan, upprepa den för klargörande

136 ATT UNDVIKA 1. Gör inga oriktiga uttalanden, ge inga löften som du inte kan hålla 2. Förklara inte teknisk och komplicerad information när känslorna är starka 3. Ta inte kommentarer personligt 4. Visa inte ilska 5. Var inte nedlåtande 6. Klampa inte in i en individs personliga sfär/utrymme

137 SÖKNING PÅ GOOGLE.SE DEN 19 MARS 2009 Inomhusklimat träffar Inomhusklimat + ohälsa träffar sjuka hus träffar sjuka hus + Aftonbladet 769 träffar sjuka hus + Expressen 600 träffar sjuka hus + Dagens Nyheter 630 träffar sjuka hus + Svenska Dagbladet 383 träffar SÖKNING PÅ GOOGLE.UK DEN 19 MARS 2009 sick building träffar

138 FEM OLIKA SAMHÄLLSGRUPPERS ORO ( ) Kön Ålder Soc.ek. Utbildn. Stad/land Terrorism K Ä Arb. Låg Land Miljöförstöring K Y Hög tj. Hög Stad Ekonomisk kris K Ä A Låg - Ökat antal flyktn. M Ä A Låg - Stor arbetslöshet K Ä A Låg - SOM- rapport nr. 44

139 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Inomhusklimat Örebro 2009 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

140 RAPPORT FRÅN SACO feb 2009: HÄLSA OCH ARBETE Sjuknärvaro 37 procent av personer som svarat på en stor enkätundersökning, uppgav att de vid minst två tillfällen under det senaste året gått till jobbet, trots att de borde ha stannat hemma (officerare, läkare, lärare) Långtidssjukskrivna Ca. 14 procent av de som svarat på SCOS enkät, uppgav att de varit långtidssjukskrivna någon gång under den senaste femårsperioden, ofta pga. utmattningssyndrom, depression eller stress (akademiker i Svenska Kyrkan, arkitekter, farmacevter)

141 MILJÖHÄLSORAPPORT FRÅN SOCIALSTYRELSEN 2009 Allt fler påverkas av vägtrafikbuller (en ökning med ca personer sedan 1999 till idag ca ). Inflyttning till storstadsområden, nya bostäder byggs nära vägar, trafikmängden ökat) Luftkvaliteten har inte blivit bättre de senaste tio åren Färre utsätts för andras tobaksrök Fukt- och mögel ger luftvägsproblem och astmasymtom Dricksvattnet otjänligt i många enskilda brunnar

142

143 VILKEN ROLL HAR RISKKOMMUNIKATIONEN? Att handskas med faror relaterade till oro/rädsla Rädsla är en risk i sig själv och måste bli en del av den policy som rör riskhantering Den sociala konstruktionen av mening och tillit

144 VAD MENAS MED RISKKOMMUNIKATION? Riskkommunikation är en ömsesidig process som innebär utbyte av information och åsikter mellan enskilda, grupper och myndigheter/institutioner. Den innehåller flera budskap om riskers natur och storlek samt andra budskap, inte nödvändigtvis om risk, som uttrycker engagemang, åsikter, reaktioner gentemot risk eller mot olika åtgärder/strategier för att övervaka och kontrollera risker. Riskkommunikation är sådan kommunikation som tillhandahåller lekmannen/allmänheten den information de behöver för att göra oberoende bedömningar om risker rörande hälsa, säkerhet och miljö.

145 STUDIE V : Populationsstudie i samarbete med SCB Distribuerades till 2000 personer totalt boende i Ljungbyhed, Karlskrona, Sundsvall (Fall) samt Tollarp, Kalmar, Härnösand (Kontroller) Svarsfrekvens 48,3% Åldersspann mellan år Kvinnor (52,8%) Män (43,5%)

146 Vilket förtroende har du för nedanstående, när det gäller information om hälso- och miljörisker på platser där det förr låg en kemifabrik? Myndigheter 3 Miljögrupper 2 Män mindre förtroende Fastighetsägare 6 Konsulter 4 Politiker 7 Forskare/experter 1 Män mindre förtroende Journalister/media 5 Män mindre förtroende

147 Om du är missnöjd med hur kemikalierelaterade miljöoch hälsorisker presenteras, hur skulle du vilja ha det? Språk: Invecklat språk/för många facktermer Överdrifter: Larmrapporter/ordval/vulgärjournalism Inte ändra på något: Obalans: Bara problem presenteras/inga åtgärdsförslag Fakta: Mera uttalande från expertis/mera fakta Mörkläggning: Man tystar ner/tillrättalägger Skrämselpropaganda: Man skrämmer folk med risker Underskattning: Fokus: Detaljer: Diverse

148 Lita endast på experter i de fall då det inte är nödvändigt med tillit.

149 Forskning har visat att ämnet X kan ge cancer. Ämnet X har konstaterats ge cancer 23% Ämnet X är tydligen farligt eftersom det 4% ger cancer Ämnet X är troligen farligt eftersom det 57% finns risk för att det ger cancer Ämnet X är möjligen farligt eftersom det 16% finns risk för att det ger cancer

150 Hur tycker du att det är att diskutera hälso- och miljörisker i ditt arbete? Det brukar för det mesta vara lätt 36% Det brukar ibland vara lite svårt 40% Det brukar för det mesta vara svårt 20% Inte aktuellt 4%

151 COGNITIVE BIAS Anchoring on past reference Framing Hindsight bias Fundamental attribution error Confirmation bias Self-serving bias

152 SCHEMATA: Mentala strukturer som är centrerade runt ett specifikt tema och som hjälper oss att organisera social information HEURISTICS: Enkla regler för att fatta komplexa beslut eller för att dra slutsatser på ett snabbt och tillsynes enkelt sätt POTENTIELLA FELKÄLLOR I VÅR SOCIALA KOGNITION: Optimismbias (planning fallacy), magiskt tänkande, AFFEKT OCH KOGNITION: Hur känslor formar tänkandet och hur tänkandet formar känslor Affekt hur vi känner just nu, vår sinnesstämning Kognition sätten på vilka vi processar, lagrar, minns och använder social information

153 TRE VIKTIGA HEURISTISKA REGLER (tumregler) AVAILABILITY (tillgänglighet): när man skattar frekvens eller sannolikhet för händelser genom hur lätt det är att erinra sig/minnas exempel på sådana händelser REPRESENTATIVITY (representativitet): sannolikheten att en händelse skattas enligt hur lik den är en klass av händelser där man ser den aktuella händelsen som ett exempel ACHORING and ADJUSTMENT (förankring och justering): i ett första steg förankras bedömningar i ett initialt värde som sedan justeras i enlighet med de rådande omständigheterna

154 APPRAISAL-TENDENCY APPROACH/THEORY Lerner & Keltner (2000, 2001) Rädsla och ilska har motsatta effekter på risk perception Människor som är rädda ger uttryck för pessimistiska riskestimat och val som är riskaversiva Människor som är arga ger uttryck för optimistiska riskestimat och val som är optimistiska De senares estimat liknar mer de som glada människor gör

155 TVÅ TYPER AV TÄNKANDE VIKTIGA FÖR RATIONELLA BESLUT VID AKUT FARA 1. Analytiskt tänkande 2. Empiriskt tänkande Paul Slovic Empiriskt tänkande är intuitivt, automatiskt och snabbt. Detta system representerar risk som en maggropskänsla. Vissa (många) tenderar att se risk som känsla som något irrationellt. Det är det inte. Neurologer som Damasio (1994) har demonstrerat att logiska argument och analytiskt resonerande inte kan bli effektivt om det inte vägleds av känslor. Rationellt beslutsfattande kräver en god integration av båda typerna av tänkande.

156 FRAM T O M FÖRRA BILDEN OK FRAM T O M FÖRRA BILDEN OK

157 RISK OCH VÄRDERINGAR Responser på risk är intimt sammanknippade med ett vidare spektrum av värderingar Isolerade fakta må därför ha liten påverkan på debatter om hur de accepteras Attityder till risk beror till betydande del på upplevd nyttoaspekter eller brist på dem Där risker tycks vara under personlig kontroll, vill man kanske inte ha en reduktion av risk: Man kanske vill ha någon annan nytta eller t o m välkomnar risk

158 KRITERIER FÖR EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION Finansiär: Naturvårdsverket/Hållbar Sanering Sökande: Lars-Erik Warg, docent i psykologi Kjell Andersson, överläkare i miljömedicin Göran Stridh, fil. dr. i kemi Sökt belopp: 1600 tkr Erhållit belopp: 1000 tkr Projekttid I: September 2006 december 2008 Projekttid II: September 2006 december 2007

159 SAKER ATT FOKUSERA PÅ DÄR MAN HAR GJORT SANERINGSARBETEN Hade man informerat/kommunicerat? Hade man gjort i enlighet med eventuell plan? Vad var bra/dåligt? Vad saknade man? Vilka källor litar/litar man inte på? När och var kommunicerade man?

160 SLUTPRODUKT: GUIDELINE 1. Mål med riskkommunikationen? 2. Identifiera intressenter och den sociala strukturen 3. Ta reda på allmänhetens uppfattning om risk och förtroende 4. Välj sätt att kommunicera 5. Utse ansvarig för kommunikation 6. Utforma en kommunikationsplan, följ den 7. Uppföljning, utvärdering (granskning)

161 KRITERIER FÖR GOD OCH EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION GENOM ATT beskriva och förstå kunskapsnivån om saneringssituationen beskriva och förstå vilka faktorer som berörda parter anser viktiga att få veta vid saneringssituationen beskriva och förstå vilka faktorer som utgör upplevd tillit och trovärdighet i riskkommunikationen vid saneringssituationen

162 RISKER FÖR MÄNSKLIGT LIV OCH MÄNSKLIG HÄLSA För pest och hungersnöd, för krig och örlig, för uppror och twedrägt, för hagel och owäder, för eld och wåda, för en ond bråd död bewara oss, milde Herre Gud års kyrkohandbok

163 CHURCH OF SCOTLAND Projekt som rör Samhälle, Religion och Teknologi (1970) Genetiskt modifierad mat Kloning Patent på arvsmassa Xenotransplantation Miljö Klimatförändringar Energi Kärnkraft Risk Internetetik Gud och vetenskap

164 VAD ÄR DET STORA PROBLEMET? I många av dagens stora samhälls-/teknologiska frågor finns en etisk dimension som behöver att belysas. Kan man lita på information från aktivister, regering, industri, media? SRT-projektet visar på hur kyrkorna kan spela en roll i det civila samhället för att främja omsorgen om Guds skapelse på gräsrotsnivå.

165 ANGÅENDE RISKPERCEPTION Lekmän saknar ibland viss information om risker. Emellertid så är deras basbegrepp rörande risk mycket rikare än de som experterna har och speglar legitim oro/ intresse som oftast saknas i experters riskbedömningar. Som ett resultat av detta är ansträngningar inom riskkommunikation och risk management dömda att misslyckas, såvida de inte struktureras i en tvåvägsprocess. Båda sidor, experter och allmänhet, har något gångbart att bidra med. Båda sidor måste respektera insikter och intelligens hos varandra. Paul Slovic, 1 987

166 HINDER OCH SVÅRIGHETER VID RISKKOMMUNIKATION Riskbegreppet Olikheter i perspektiv Riskdebatten som egentligen handlar om något annat än risk Riskuppfattningen som utgör en del av ett större kognitivt sammanhang

167 PRIMÄRA SYFTEN MED RISKKOMMUNIKATION Identifiera okända/svåra/kontroversiella aspekter på risk Påskynda/ändra kunskap och attityder rörande risker och risktagande Modifiera riskrelaterat beteende hos människor som är exponerade för risker Främja samhälleligt samarbete för att mildra effekterna av olika risker Underlätta samarbete och gemensam konfliktlösning rörande kontroversiella risker Utveckla information om katastrofscenarios och planer för katastrofledning

168 VIKTIGAST NÄR MAN FÖRST BEDÖMER ETT BUDSKAP VEM ÄR DET SOM BERÄTTAR DETTA FÖR MIG OCH KAN JAG KÄNNA TILLIT TILL/HA FÖRTROENDE FÖR HONOM HENNE DEN HÄR ORGANISATIONEN?

169 ELEMENT I EN FRAMGÅNGSRIK KOMMUNIKATION KORREKT INFORMATION SNABB SPRIDNING EMPATI + ÖPPENHET TROVÄRDIGHET + = TILLIT FRAMGÅNGSRIK KOMMUNIKATION

170 RISKKOMMUNIKATION ÄR FRÄMST TILLÄMPBART VID VISSA FRÅGESTÄLLNINGAR OCH SITUATIONER Det föreligger en upplevd/faktisk risk. Allmänheten upplever att en organisation fattar beslut som potentiellt kan påverka deras hälsa, säkerhet eller livskvalitet Det föreligger låg grad av tillit. En organisation upplevs av en majoritet inte som någon trovärdig källa vad gäller information om risker Det föreligger stort engagemang. Det finns eller kan finnas ett stort engagemang bland allmänheten

171 JAG HAR UTVECKLAT EN NY FILOSOFI JAG FRUKTAR BARA EN DAG I TAGET Charlie Brown (Karl i Snobben )

172 KARDINALREGLER - MODIFIERADE: 1 (2) 1 Acceptera och involvera allmänheten som en partner. Målet är att producera en informerad allmänhet, inte att negligera allmänhetens oro eller att underlåta att vidta åtgärder. 2 Planera noggrant. Olika mål/målgrupper eller media kräver olika åtgärder. 3 Tillåt tillräckligt med tid för konsultationsprocessen 4 Lyssna till allmänhetens specifika oro och bekymmer. Människor bryr sig ofta mer om pålitlighet, förtroende, kompetens, rättvisa och lyhördhet än om statistik och detaljer. 5 Var ärlig, uppriktig och öppen. Det är svårt att få omdöme om att vara pålitlig och trovärdig; förlorar man detta är det nästan omöjligt att få igen. EJ FÄRDIG

173 KARDINALREGLER - MODIFIERADE: 2 (2) 1 Acceptera och involvera allmänheten som en partner. Målet är att producera en informerad allmänhet, inte att negligera allmänhetens oro eller att underlåta att vidta åtgärder. 2 Planera noggrant. Olika mål/målgrupper eller media kräver olika åtgärder. 3 Tillåt tillräckligt med tid för konsultationsprocessen 4 Lyssna till allmänhetens specifika oro och bekymmer. Människor bryr sig ofta mer om pålitlighet, förtroende, kompetens, rättvisa och lyhördhet än om statistik och detaljer. 5 Var ärlig, uppriktig och öppen. Det är svårt att få omdöme om att vara pålitlig och trovärdig; förlorar man detta är det nästan omöjligt att få igen. EJ FÄRDIG

174 WHAT IS RISK? Of all the wonders that I yet have heared, It seems to me most strange that men should fear; Seeing that death, a necessary end, Will come when it will come. - William Shakespeare, Julius Caesar

175 SEX FÖREKOMMANDE DEFINITIONER AV RISK Risk is the probability of a loss Risk is the size of a possible loss Risk is a function, mostly the product of probability an size of loss Risk is equal to the variance of the probaility distribution of all possible consequences of a risky course of action Risk is the semivariance of the distribution of all consequences, taken over negative consequences only, and with respect to some adopted reference value Risk is a weighted linear combination of the variance of and the expected value of the distribution of all possible consequences

176 EN TILLTALANDE DEFINITION AV RISK Risk är sannolikheten att exponering för en riskkälla kommer att leda till negativa konsekvenser Ropiek & Gray

177 RISK OCH VÄRDERINGAR Hur man responderar på risker beror inte enbart på sammanhang, utan också på Personliga värderingar Politisk övertygelse Moraliska hänsyn Attityder till teknologi etc

178 APPRAISAL-TENDENCY APPROACH/THEORY (ATT) Lerner & Keltner (2000, 2001) ATT antar att emotioner inte bara uppväcks från utan också frambringar specifika kognitiva skattningar Sådana skattningar finns kvar bortom den aktuella situationen och blir en implicit perceptuell lins för att tolka kommande frågor/situationer

179 FORSKNINGSSPÅR Den psykometriska teorin: Relationer mellan olika riskskattningar Kulturteorin: Riskattitydernas kulturella rötter Stigmateorin: Fördomar/åsikter Den mentala modellens teori: Riskkunskap Informationsprocessande: Samspel mellan kognitiva, värdeladdade och motivationella faktorer då man gör riskbedömningar

180 SOCIAL KOGNITION Sätten på vilka vi tolkar, analyserar, kommer ihåg och använder information om de sociala aspekterna av vår värld: Schemata Heuristics Potentiella felkällor i vår sociala kognition Affekt och kognition

181 TERRORISM SOM EN FARA: En ny typ av problem Kai Erikson Konventionella katastrofer (översvämningar, jordbävningar) framskrider/utvecklas från en början, till en mitt och till ett slut. Olyckor som inbegriper kemikalier och strålning och andra giftiga nödsituationer orsakar stora bekymmer för att de inte har några naturliga avgränsningar. Någon Faran över -signal ljuder aldrig. Sådana här händelser kan kanske aldrig läggas till handlingarna.

182 ATTACKEN DEN 11 SEPTEMBER 2001 OCH DEN EFTERFÖLJANDE MJÄLTBRANDSEXPONERINGEN OCH DÖDSFALLEN, VISAR HUR EN HANDFULL MÅLMEDVETNA INDIVIDER PÅ KORT TID KAN SKAKA VÄRLDENS MÄKTIGASTE NATION Slovic föreslår att riskanalyser ska kompletteras med sårbarhetsanalyser. Dessa skulle karaktärisera i vilken grad individer och det moderna samhället är känsliga för fysisk, social, politisk, ekonomisk, kulturell och psykologisk skada. Vilka betingelser befrämjar extrem sårbarhet? Till exempel stora, tätbefolkade städer, jumbojetplan, skyskrapor, moderna kommunikationsmedia, datorer, tillgänglighet till kemiska, biologiska och nukleära vapen, sociala orättvisor, komplexa oberoende system etc.

183 ELEMENT I RISKKOMMUNIKATIOIN att informera (förändra kunskapen), övertyga (förändra attityd/beteende) samt ge råd Riskkommunikation finns till för att Säkerställa att alla mottagare av ett budskap, har förmåga att förstå betydelsen i det budskap som de tar emot. Övertyga de som tar emot ett budskap att ändra attityd eller beteende med avseende på specifika riskorsaker eller klasser av risker. Att tillhandahålla betingelser för en dialog rörande riskfrågor så att all berörda parter kan ta del av en effektiv, kompetent och demokratisk process när det gäller att lösa konflikter.

184 BETINGELSER FÖR TILLIT Engagemang Riskhandläggare döms efter det engagemang som de visar för att nå gemensamma mål Detta inkluderar att ge korrekt information samt deltagande i beslutsprocesserna Kompetens Riskhandläggare måste visa teknisk kompetens i de områden som de är ansvariga för Bry sig om/empati Riskhandläggare döms efter sitt beteende och den omsorg de visar för sina kunder/klienter Detta inkluderar förmågan att lyssna och kapaciteten att se saker ur andras synvinkel Ärlighet Riskhandläggare måste visa trovärdighet, objektivitet och uppriktighet

185 PRINCIPER FÖR GOD RISKKOMMUNIKATION OECD- dokument 2002 Börja med en kritisk översyn av dina egna prestationer. Utforma ett integrerat riskmanagement- och kommunikationsprogram som säkerställer en kontinuerlig strävan att kommunicera med de mest viktiga intressenterna, inklusive konsumenter/drabbade, under riskhanteringsprocessen. Skräddarsy kommunikationen i enlighet med de behov som målgrupperna har och inte till de behov som informationskällan kan ha. Anpassa och modifiera kommunikationsprogrammet i en organiserad strävan att samla in feedback och att känna av förändringar i värderingar och preferenser.

186 FÖRSTÅELSERAM (FRAMING) Media kan göra riskfrågor mer attraktiva för nyhetsbevakning om de kan integreras i följande tre sammanlänkade processer: Koppling av nya händelser/fenomen till instanser som redan är bekanta från tidigare mediatäckning, få det att se ut som den senaste episoden i en fortlöpande historia/berättelse Kontextualisering av händelserna genom att länka dessa till andra sammanhang med andra frågor Förankring av händelserna i djupt rotad fruktan, rädsla eller tro/åsikter som är populära och delas av flera

187 RISKPERCEPTION: Rötter och utveckling Gilbert White(1945) Chicagoskolan i geografi, naturkatastrofer, översvämningar Chauncey Starr (1969) Social benefit versus technological risk, Psykometriska paradigmet (Slovic, Fischhoff och Lichtenstein, 1970-talet) Faktorer som påverkar lekmannens riskuppfattning: Okunskap (ny risk) och fruktan, tillit, emotioner/förklarar bättre än den predicerar Cultural Theory of risk (Douglas & Wildavsky 1982): De egalitära, de individualistiska, de hierarkiska och de fatalistiska Risker som sociala konstruktioner (Gidddens 1991)

188 Det finns skydd mot nästan allt som är mot eld och skador, genom storm och köld, ja, räkna upp vad slag som tänkas kan. Men det finns inget skydd mot människan. Harry Martinsson (Aniara, 1 956)

189 Miljögifter är sådana gifter som, när de släpps ut i stor skala från industrier och liknande, har en inverkan på miljön. Det finns många ämnen som är giftiga utan att för den delen vara miljögifter. För att det ska kunna benämnas miljögift krävs det att följande kriterier uppfylls: 1.Ämnet är giftigt. 2.Det bryts inte ned så lätt. 3.Det sprids i naturen på något sätt. 4.Det tas upp av levande organismer. 5.Det anrikas i näringspyramiden. Exempelvis DDT är ett miljögift. Wikipedia

190

191 RÖNNESHYTTA DEC 2006

192 RÖNNESHYTTA DEC 2006

193 RÖNNESHYTTA DEC 2006

194 RÖNNESHYTTA DEC 2006

195 RÖNNESHYTTA DEC 2006

196 RÖNNESHYTTA DEC 2006

197 RÖNNESHYTTA DEC 2006

198 TRE SÄTT ATT REDUCERA DISSONANS Jag tror en stor flodvåg kommer den 7 november 2008 och att den dränker alla som inte tillhör Sekt X Är man rättroende kommer rymdskepp och räddar medlemmar i Sekt X Jag är med i Sekt X och jag tror på dess budskap Ingen flodvåg, inga rymdskepp Ändra beteendet: Tror inte på budskapet,lämnar sekten Ändra en kognition: Det var fel årtal, det ska vara 2009 Addera nya kognitioner: Sektens böner och starka tro räddade världen

199 MASLOWS BEHOVSHIERARKI Primära behov (medfödda) Fysiologiska behov: andas, hunger, törst, Sekundära behov (inlärda) Behov av trygghet: Behov av gemenskap och tillgivenhet Behov av uppskattning Behov av självförverkligande

200 CENTRAL VÄG ÖVERTYGANDE KOMMUNIKATION ELABORATION LIKELIHOOD MODEL (ELM) Bevara originalattityd PERIFER VÄG MOTIVERAD ATT PROCESSA? Personlig relevans, behov att tänka, personligt ansvar etc JA FÖRMÅGA ATT PROCESSA? Distraktion, repetition av budskap, tidigare kunskap etc JA KOGNITIVA PROCESSANDETS NATUR (initial attityd, kvalitet på argument) Fördelaktiga tankar dominerar Ofördelaktiga tankar dominerar Inget av detta neutrala tankar dominerar NEJ NEJ NEJ PERIFERA CUES NÄRVARANDE? Tillförliga källa, antal argument attraktiv expertkälla etc. NATUREN HOS PERIFERA CUES Positiva (hög trovärdighet) JA Negativa (låg trovärdighet) FÖRÄNDRING AV KOGNITIVA STRUKTURER Nya positiva åsikter blir tillgängliga JA Central positiv attitydförändring Nya attityder som är bestående, resistenta och predicerar beteende Nya negativa åsikter blir tillgängliga JA Central negativ attitydförändring NEJ Perifer positiv Perifer negativ attitydförändring attitydförändring Nya attityder som är tillfälliga, känsliga och predicerar inte beteende

201 ATT ORGANISERA RISKKOMMUNIKATION VID MARKSANERING 1.Bestäm målet/målet med kommunikationen 2.Identifiera intressenter och det sociala sammanhanget 3.Förstå hur man uppfattar risk och tillit 4.Utforma och testa riskkommunicerande budskap 5.Välja lämpliga kommunikationskanaler 6.Välja en kommunikatör 7.Implementera kommunikationsplanen 8.Övervaka, utvärdera och anpassa kommunikationsplanen

202

203 EFFEKTIV RISKKOMMUNIKATION GER TRYGGHET KÄNSLA AV KONTROLL FÖRÄNDRING - Lagom takt - Överblick BEKANT MED PROBLEMET, SPRÅKET TRYGGHET SKAPAR TILLIT TROVÄRDIGHET OPARTISK KUNSKAP FINNS

204 Du kan bli rattfull av vanligt medicin Mobiltelefon kan ge barn hjärnskador Värktablett kan vara livsfarlig Aspirin kan ge cancer Örter kan ge cancer "Deodorant kan inte orsaka cancer" Snus kan ge cancer Mobiltelefoner kan skada generna Mobilen kan skada ditt barn Bantningsmedel kan förgifta levern Din Xbox kan vara livsfarlig Svullen mage kan vara svamp Medicinen kan skada ditt foster "Engångsgrillen kan vara farlig" Dödligt gift kan finnas i algerna Pumpen kan bli en dödsfälla Mobilen kan göra dig döv Hosta kan kväva dig till döds Du blir sjuk - av vitaminer Populärt träslag kan ge svåra allergier Barnens saker är fulla av gift Miljögifter i fet fisk kan ge diabetes Vanlig läsk och saft kan innehålla bensen Platt-tv:n kan börja brinna TV-tittande kan ge alzheimers Sushin kan vara full av larver Blixten kan slå ner i din mobil Värktabletter kan ge hjärtproblem Du kan kvävas av naturmedel Tusentals kan få cancer av egna dricksvattnet Tio av tolv deodoranter kan ge allergi Fel matolja kan göra dig sjuk Godis och läsk kan ge cancer Studie avslöjar: Bakterie kan ge hjärtinfarkt Amöban äter upp din hjärna Stor studie: Mobilen ger hjärntumör Fluor kan orsaka skelettcancer Virus kan orsaka alzheimers Lantmännen Axa återkallar müsli Forskare: Nickeltesta din mobiltelefon HO: Kraftledningar som kan ge cancer 124 japaner kan ha dödats av svensk medicin Nytt larm: TV:n kan ge cancer Experten: Dålig sömn kan ge infarkt Chefen kan ge dig hjärtinfarkt Smärtstillande medicin kan ge stroke och infarkt Vanliga vitaminer kan orsaka hjärtsjukdomar Du kan få Parkinson av vanlig juice Forskare varnar: Ultraljud kan skada foster Smärtan kan vara magsår Hårprodukter kan ge cancer Kvinnor kan få cancer av mjölk Vanlig solkräm kan vara farlig Ditt grillkött kan vara smittat med salmonella Trötthet och ryggvärk kan vara infarkt Din granne kan vara en fluktare - vill se dig ha sex Ditt kylskåp kan vara en giftfälla Larm: Kött kan ge tarmcancer Kyckling kan göra dig lam Vanlig p-piller kan ge dig hjärtattack Dricksvattnet kan bli giftigt i värmen

205 RISKPERCEPTION OCH RISKKOMMUNIKATION Företagssköterskekurs 19 mars 2009 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

206 RISK AT HAND

207 KANSKE KRISEN KOMMER FÅGELINFLUENSAN? KLIMATFÖRÄNDRINGAR? Om riskkommunikation Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

208 RISKPERCEPTION OCH RISKKOMMUNIKATION Renare Mark 10 december 2008 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

209 PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här bilden för att skydda din integritet. a ÖREBRO t LÄNS LANDSTING : 1 8 ANNA ODELL: JAG STÅR FÖR DET JAG GJORT

210 Hon satt i fängelse för fredens skull Fredsaktivisten Ulrika Hävre. Ulrika Hävre åkte fast vid en vapeninspektion på JAS. Ulrika Hävre har jobbat som aktivist i 20 år. Hon började intressera sig för djurrättsfrågor som 13- åring. Sen kom intresset för miljö och fredsfrågor. I december satt hon en månad i fängelse för en vapeninspektion som hon gjort på JAS i Linköping. Jag klippte sönder två stängsel för att komma in och dömdes till en månads fängelse för olaga intrång och skadegörelse, säger Ulrika. Hon ångrar sig inte. Även om tiden i fängelset var omtumlande så vill hon fortsätta

211 KOMMUNIKATION AV RISKER Inomhusklimat Örebro 2009 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222 OROSKÄNSLAN

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232 RISKPERCEPTION RISKKOMMUNIKATION Lars-Erik Warg Docent i psykologi Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.warg@orebroll.se

233

234 ANTONIO R. DAMASIO Professor & Head of Dpt. Of Neurology University of Iowa Collage of Medicine Adj. Professor, Salk Institute for Biological Studies, La Jolla, California Decartes Error: Emotion, Reason, and the Human Brain The Feeling of What Happens: Body and Emotion in the Making of Consciousness Human reason depends on the interaction among several brain systems rather than on a single brain centre Feelings are views of the body s internal organs. Feelings are percepts and the are as cognitive as any other percept The mind is about the body: The neural processes that are experienced as the mind are about the representation of the body in the brain

235 VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER ÄR DET SOM DRIVER MÄNNISKORS RISKPERCEPTION? Allmänhetens oro är ofta specifikt kopplad till en viss riskdomän. När det t ex gäller genetisk modifiering, är etiska hänsyn dominerande och kan inte kopplas bort från kommunikationsfrågorna Hur man ser på förmåner och behov kan kanske uppväga hur man ser på risk i ett sammanhang när det gäller att fatta beslut om accepterbarhet Det är möjligt att människor är mer intresserade av hur stora fördelar som löper ut från utveckling och tillämpning av en viss teknologi, än den risk som är kopplad till den teknologin

236 RISKPERCEPTION OCH KOMMUNIKATION: VIKTIGA ASPEKTER FÖR MAT- OCH FÖRPACKNINGSINDUSTRIN Normpacks årsmöte den 23 mars 2010 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

237

238

239

240

241

242 Försiktighetsprincipen Infördes i EG-fördraget 1993 Grundläggande princip för EU:s miljöpolitik Saknar entydig definition. Snarare ett grundläggande förhållningssätt Åtgärder kan vidtas mot produkter eller verksamheter som medför oacceptabla risker SSM har i sin riskanalys för elektromagnetiska fält bedömt att försiktighetsprincipen i en vid mening bör tillämpas inom två områden: Exponering av allmänheten för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält Användning av mobiltelefon

243 TIPS RÖRANDE EMF OCH RISKKOMMUNIKATION Tips från Peter M. Sandman Gör det lätt för människor att avläsa/mäta sina egna EMFvärden Erkänn/bekräfta legitimiteten i att människor kan vara oroliga för EMF Sluta agera som att EMF-policy enbart är er sak eller enbart borde vara er sak Låt inte era advokater eller era känslor bestämma er strategi

244 HUR KOMMUNICERAR MAN EMF MED ALLMÄNHETEN? Kurstillfälle II för Elforsk AB Lars-Erik Warg Docent i psykologi den 13 oktober 2011 Peter Berg Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 1:e yrkeshygieniker Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se;

245 Only trust experts when trust is not necessary.

246 OLIKA TYPER AV KONFLIKTER) Kognitiva konflikter: Kontroverser om vetenskapliga fakta Utvärderingskonflikter: Tolkning av osäkerhet/okunnighet Intressekonflikter: Berör kostnader, nytta/förmåner Värdekonflikter: Oförenliga synsätt, moraliska ståndpunkter Procedurkonflikter: Design, implementering, beslut

247

248 HUR KOMMUNICERAR VI OM EMF? (1,5) Baserar sig på 23 fallbeskrivningar från olika länder Offentliga möten (vanligt vid nya kraftledningsprojekt) Kontakter ansikte-mot-ansikte (besöker hem/arbetsplatser) Riskhantering (handlingar när en kontrovers uppstått)

249 HUR KOMMUNICERAR VI OM EMF? (2,2) Vad har man lärt sig? Acceptera att människor kräver demokratiskt deltagande i beslutsprocesserna Ofta god idé att involvera personer i mätning på fält Kommunkationsprocessen tar oftast lång tid Fantasi för att förutse frågor som kan komma upp Goda relationer viktiga, skapas genom personliga kontakteter Etablera goda relationer med media Myndigheterna behöver ofta handledning Var proaktiv istället för reaktiv Vissa problem kan inte lösas till allas bästa

250 VAD PETER M. SANDMAN LÄRT AV 40 ÅR INOM RISKKOMMUNIKATIONSBRANSCHEN LITA PÅ ALLMÄNHETEN/BERÖRDA SÅ ATT DE KAN FÅ TA DEL AV MERA SANNING

251 RISKPERCEPTION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Mälardalens Högskola, Västerås den 17 november 2011 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

252

253 LJUSETS FIENDE ANNO 1819 Kölnische Zeitung 28 mars 1819 om gatubelysningens skadlighet 1. Teologiska skäl: Ingrepp i Guds ordning 2. Juridiska skäl. Betalas via skatt 3. Medicinska skäl: Olja och gasutdunstning 4. Moraliska skäl: Mörkret avhåller från synd 5. Polisskäl: Hästar skygga, tjuvar djärva 6. Nationalekonomiska skäl: Import av kol och olja 7. Nationella skäl: Nationalkänslan försvagas

254 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Företagssköterskeutbildning, Örebro den 5 maj 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Tfn: Fax: E-post: lars-erik.varg@orebroll.se

255

256