Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och diskriminering Folkparksskolan i Norrköping läsåret 2018/2019 Reviderad Ansvarig chef: Daniel Frölander

2 Innehållsförteckning Folkparksskolan 3 Lagar och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringslagen och diskriminering Ansvarsfördelning 5 Förebyggande arbete 6 Delaktighet och inflytande 8 Fortsatt arbete 9 Mål och åtgärder för läsåret 2018/ Skolstart och läsårsslut Arbetsgång kränkande behandling 11 och trakasserier Dokumentation och sekretess 12 Vad kan man göra hemma? Barn- och elevombudet i Norrköping 2

3 Folkparksskolan Folkparksskolan består under läsåret 2018/2019 av förskoleklass-år 3, samt fritidshem. Då det i fortsättningen står skola, innefattas även fritidshemmets verksamhet, eftersom vår grundtanke är hela barnet-hela dagen. Folkparksskolans vision är en skola som kännetecknas av öppenhet och tolerans, fri från alla former av kränkningar och trakasserier. Folkparksskolans ledord är: Trygghet Vi-känsla Glädje Lärande Lagar och styrdokument Enligt diskrimineringslagen och skollagen ska skolan årligen utarbeta en plan mot kränkande behandling och diskriminering. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Folkparksskolan har valt att utarbeta en gemensam plan. Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions-nedsättning, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Skollagen En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldiga att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (6 kap. 10 ). Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. 3

4 Definitioner och begrepp När det kommer till skolans kännedom att en elev eller skolpersonal upplever sig kränkt eller trakasserad ska åtgärder vidtas. Kränkning och trakasserier kan äga rum mellan elev och elev, mellan elev och skolpersonal eller mellan skolpersonal och skolpersonal. Folkparksskolan utgår från följande definitioner i arbetet mot kränkningar och för likabehandling. Diskriminering Diskriminering avses när elev eller skolpersonal behandlas sämre än andra och att missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Etnisk tillhörighet: en grupp med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 2. Kön: flicka eller pojke. 3. Religion och annan trosuppfattning: uppfattningar som har samband med religiös åskådning. 4. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. 5. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att genom sin klädsel eller sitt sätt visa tillhörighet till det andra könet. 7. Ålder: Elever eller skolpersonal får inte diskrimineras på grund av ålder. Enligt Diskrimineringslagen kan diskriminering ske på något av följande sätt: Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju nämnda diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av till synes neutrala ordningsregler, bestämmelser, eller kriterium men som kan komma att särskilt missgynna den personen. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 4

5 Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i nummer 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande gentemot en person som kränker dennes värdighet men som inte är diskriminering och som inte har något samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara en eller flera personer som utför kränkningen och den kan riktas mot en eller flera personer. Mobbning är det när någon blir kränkt vid upprepade tillfällen, under en viss tid och att det råder obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Det kan ske på något av följande sätt: Fysiskt (att t.ex. bli utsatt för slag eller knuffar) Verbalt (hot, svordomar, öknamn, att t.ex. bli kallad för hora eller svartskalle) Psykosocialt (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning eller elaka blickar) Text och bildburet (att bli utsatt via sms/mms, sociala medier, skriva och skicka elaka lappar eller bilder via handskrift). Ansvarsfördelning Rektorn ansvarar för skolans övergripande trygghetsarbete. EHT består av rektor, kurator, logoped, skolsköterska och skolpersonal med specialpedagogisk kompetens. EHT har ett särskilt ansvar för att utveckla, följa upp och utvärdera Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Plan mot kränkande behandling och diskriminering revideras årligen inför nytt läsår. Rektor ansvarar. All personal på skolan är ansvariga för att skolans Plan mot kränkande behandling och diskriminering efterföljs. Vi kommer från och med hösterminen-18 ha ett Trygghetsteam på skolan som samordnas och leds av skolans kurator. När detta skrivs är det inte helt klart vilka som ska ingå i teamet. 5

6 Förebyggande arbete Personal på Folkparksskolan medvetandegörs om faran i oavsiktlig diskriminering både på organisations- och gruppnivå genom till exempel regler, grupperingar, schemaläggningar med mera. Vi kommer under kommande läsår arbeta med Aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Detta görs då på en mer generell och strukturell nivå. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att vi inom ramen för vår verksamhet ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att: genomföra ett fortlöpande arbete i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, utvärdera och följa upp). ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier Undersökningen kommer att göras med hjälp av exempelvis enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer, arbetsplatsträffar eller andra samtal. Efter undersökningen kommer vi att analysera orsakerna till upptäckta risker och hinder. Sedan kommer åtgärder att genomföras för att undanröja de upptäckta riskerna och hindren. Det sista steget innebär att vi följer upp och utvärderar undersökningen, analysen och åtgärderna. När det är klart ska de erfarenheter som arbetet har gett gå att använda i steg ett (undersökningen) i nästa cykel av arbetet med aktiva åtgärder. Allt kommer att ske i samverkan med våra elever och med våra anställda. Vi kommer att löpande dokumentera arbetet. Trygghetsteamet kommer att vara ansvariga för detta. 6

7 I klasserna arbetar vi med att bygga relationer och skapa vi-känsla, trygghet och en god självbild. För att ytterligare förstärka ett positivt klassklimat synliggör pedagogerna, med bland annat bild och samtal för eleverna, positiva exempel på bra lekstrategier och lärande där eleven utmanat sig själv. Vi lyfter även frågeställningar och diskuterar olika människors lika värde. Vi arbetar även systematiskt med gruppförstärkande material. Skolan har en gemensamhetsdag i början av höstterminen där alla elever delas in i olika grupper och gör samarbetsövningar för att stärka vi-känslan på skolan. Minst en pedagog från varje avdelning är ute på elevernas raster och likaså en halvtimme innan skolan börjar. Rastvärden använder en gul väst och vänder sig aktivt till eleverna under rasterna. Vid behov är det fler pedagoger ute. Fyra av skolans fritidspedagoger erbjuder rastaktiviteter till alla elever under alla raster fyra dagar i veckan, och finns även med där som stöd. Vi kommer att ha ett Trygghetsteam där vi arbetar förebyggande och främjande kring Trygghet på skolan. Där ingår också samarbete med övrig personal kring de kränkningsärenden som kommit in. Trygghetsteamet ses vid ett tillfälle varannan vecka. På skolan finns en kamratstödjargrupp som består av två elever från fk-3. Skolans kurator är ansvarig för kamratstödjargruppen. Gruppen kommer tillsammans med trygghetsteamet att träffas en gång i månaden och diskutera vi-känslan på skolan. På skolan finns en brevlåda som är placerad vid entrén till matsalen där alla barn anonymt kan skriva ner något som har inträffat på skolan. Inkomna ärenden tas sedan upp i Trygghetsteamet. På Folkparksskolan lägger vi stor vikt vid de nätverkskartläggningar som genomförs en gång per termin. Kartläggningarna syftar till att belysa elevernas relationer i skolan. Eleven får möjlighet att namnge de tre viktigaste kamraterna och en för eleven viktig vuxen person i skolan. Resultatet ligger till grund för hur vi arbetar vidare kring enskild elev och elevgrupper. Varje läsår genomförs också fyra rastutvärderingar vilka bidrar till en kunskap om elevernas situation på raster och en kunskap om vilka områden som behöver förbättras. Alla skolor i Norrköpings kommun kommer även att få tillgång till en kommungemensam digital kartläggning under kommande läsår. Exakt när den kommer att genomföras är inte klart när detta skrivs. 7

8 På Folkparksskolan har vi varje läsår ett tema rörande olika former av kränkande behandling eller trakasserier. Tanken är att dessa teman ska rulla på en period av fyra år. År 1. Etnisk tillhörighet År 2. Sexuell läggning År 3. Funktionsnedsättning År 4. Mobbning Under läsåret 2018/2019 kommer personalen att få gemensam information inför aktuellt tema och temadag. Etnisk tillhörighet är detta läsårs tema. Delaktighet och inflytande Vid höstterminens start får all skolpersonal information om Planen mot kränkande behandling och diskriminering. Arbetslagen har ansvar för att arbeta mot målen som är uppsatta för läsåret. På föräldramöten ges möjlighet att diskutera innehållet i planen. Alla föräldrar erbjuds en utskrift och informeras också om att den finns tillgänglig på skolans hemsida. I början på höstterminen arbetar varje klass och fritidshemmet för att synliggöra Planen mot kränkande behandling och diskriminering utifrån ett elevperspektiv med konkreta exempel. På Folkparksskolan arbetar vi med klassråd i respektive grupp. Syftet med dessa är att barnen tränas i demokratisk process och att barnen kan lyfta, påverka och få för dem viktiga förslag diskuterade och genomförda. Vid varje termins slut åskådliggörs för eleverna vilka beslut som fattats och genomförts. Elevhälsoteamet arbetar med utvärdering av planen och skriver ett förslag till ny plan. På uppstartsdagen varje år får all personal information och möjlighet att diskutera och påverka. Föräldrarna får information om Planen mot kränkande behandling och diskriminering på föräldramöte under höstterminen. På följande skolråd bjuds föräldrarna in för att kunna ge ytterligare synpunkter. Planen läggs även ut på skolans hemsida och anslås i varje klassrum. Eleverna görs delaktiga i planen genom temadagar och skolans förebyggande arbete. Föräldrarna kan följa temaarbetet på skolan via Folkparksskolans blogg. Varje arbetslag ansvarar för att eleverna utvärderar arbetet med planens tema direkt efter avslutat tema. Elevernas utvärderingar samt åsikter från föräldrarna ligger till grund för Elevhälsoteamets fortsatta arbete. 8

9 Under höstterminen får alla föräldrar och elever möjlighet att besvara en enkät där frågor om elevernas skolsituation ur flera perspektiv besvaras men även utrymme för övriga kommentarer ges. Resultat av rastutvärdering, nätverkskartor, kommungemensam enkät för årskurs 2 och anmälningar till rektor kring kränkningsärenden Nätverkskartorna: Resultatet från nätverkskartorna påvisar att alla barn har någon vuxen att vända sig till. Målet att alla elever ska ha minst en vuxen som de känner förtroende för och kan vända sig till i alla situationer har därför nåtts. Rastutvärdering: Målet att alla elever ska ha något att göra på sin rast har inte uppnåtts. Under året har tre rastutvärderingar gjorts i fk-år 2 och två i år 3. Resultatet visar enligt dem att 17 elever inte haft något att göra på sina raster. Resultatet har försämrats sedan förra läsåret då det var 7 elever som svarat att de inte haft något att göra, och 4 svarat att de ibland inte haft något att göra (det sistnämnda svarsalternativet var inte med i årets rastutvärdering). Kommungemensam enkät för årskurs 2: När det gäller Trygghet och trivsel på skolan visar den att vi ligger något under genomsnittet i kommunen förutom punkten Jag har någon kompis att vara med i skolan där vi ligger något över genomsnittet. Anmälan till rektor: Under läsåret 2017/2018 har det kommit in 62 kränkningsrapporter. Målet att minska antalet kränkningar av olika slag har inte uppnåtts då det förra läsåret kom in 8 kränkningsrapporter till rektor. Fortsatt arbete Vi fortsätter arbetet med att alla elever ska ha minst en vuxen som de känner förtroende för och kan vända sig till i alla situationer. Genom att känna trygghet ökar lusten att lära. Närverkskartorna hjälper oss att identifiera vilka elever vi behöver knyta an till bättre. Den kommungemensamma enkäten visar att vi behöver arbeta ännu mer förebyggande kring trygghet och trivsel på skolan. Där ser vi att Trygghetsteamet kommer att ha en viktig roll. Utifrån rastutvärderingen som gjorts är bedömningen att ett fortsatt behov föreligger av att arbeta för att alla elever ska ha något att göra på rasten. Känslan av gemenskap ökar lusten att lära. Under läsåret kommer det att genomföras fyra rastutvärderingar. Det är också viktigt att göra analys av rastutvärderingen för att kunna hjälpa till och möta upp. 9

10 Ibland ger även analysen en mer nyanserad bild, exempelvis att eleven inte hade något att göra på just den rasten den dagen. Vi fortsätter arbetet med att skriva kränkningsrapporter när det uppstår en kränkning. En analys av kränkningsarbetet skulle kunna visa att det sker fler kränkningar på skolan. Det skulle också kunna visa att vi blivit bättre på att skriva dem. Det kan ändå vara meningsfullt att vi fortsätter arbetet kommande läsår med fördjupad kunskap om hur problemen uppstår, hur de ska åtgärdas och när en kränkningsrapport ska skrivas. När det gäller språkbruk på skolan kommer vi att skicka hem ett brev till föräldrar om arbetet på skolan. Där informerar vi om att vi inleder ett aktivt arbete för att minska elevernas användande av fula ord. I brevet ber vi föräldrarna att ha samtal med sina barn om hur viktigt det är att använda ett vårdat språk. Vi kommer att använda oss av löslappssystem till hemmen när eleverna använder ett oacceptabelt språk. All personal på skolan kommer även att reagera på fula ord och ovårdat språk genom att prata med eleven på plats. Mål och åtgärder för läsåret 2018/2019 Mål: Alla elever ska ha något att göra på sin rast. Pedagogen kan välja hur hon aktivt kan förhålla sig till leken, och pendla mellan att närgranska leken, understödja den med hjälp av kommentarer och rekvisita, eller delta som medlekare eller lekledare. Utvärderas på följande sätt: Genom rastutvärderingar v 39 och v 47 under HT-18, och v 7 och v 18 VT-19. Ansvar: Rektor Mål: När läsåret är slut ska vi ha ett positivt språkbruk på skolan. Vi vill genom det öka den kommunikativa förmågan hos eleverna och tryggheten för dem. Alla elever ska då ha en förståelse för att man inte säger vad som helst till vem som helst. Ansvar: Rektor Skolstart och läsårsslut På Folkparksskolan startar det nya läsåret med en gemensam uppstart för alla elever på skolgården. Eftersom skolan ska vara öppen och tillgänglig för alla, konfessionsfri, har Folkparksskolan valt att förlägga julavslutningen utomhus i Lejongropen istället för i kyrkan. Vid skolavslutningen på sommaren samlas först alla elever på varje avdelning och därefter fikar alla föräldrar, elever och personal i parken. Avslutningsvis samlas alla i kyrkan då skolavslutningen inte infaller vid någon religiös högtid. 10

11 Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling och trakasserier När skolan får kännedom om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling har all personal skyldighet att anmäla till Rektor. Rektor beslutar huruvida en utredning skall inledas enligt de riktlinjer som finns i kommunen. Vid vardagliga konflikter och bråk utreder i första hand berörda vuxna och eleven konflikten på plats. Rektor rapporterar sedan inkomna anmälningar till huvudman. Händelsen tas upp i Elevhälsoteamet på skolan. I Elevhälsoteamet ingår rektor, kurator, skolsköterska, logoped och personal med specialpedagogisk kompetens. Vid behov tar Trygghetsteamet över ärenden. Det är samma arbetsgång när det gäller kränkningar på nätet. Om de har ett samband med skolans verksamhet är vi skyldiga att utreda vad som hänt och se till att kränkningarna upphör. Det gäller oavsett om kränkningarna sker under eller efter skoltid - på eller utanför skolans område. EHT medverkar vid behov och mobbningsärenden enligt följande: 1. Två personer ur Elevhälsoteamet samtalar med den elev som är utsatt. Samtalet dokumenteras. 2. Kom överens med mentor om när de som kränkt eller trakasserat ska hämtas. Ingen förvarning får ges. Samtalen dokumenteras. 3. Alla samtalen ska ske i följd så att eleverna ej kan tala med varandra. 4. Den som har fört samtalen kontaktar vårdnadshavarna till samtliga elever om ingen annan överenskommelse görs. 5. Uppföljning av samtalen görs inom ca en vecka. Samtalen dokumenteras. Uppföljning med vårdnadshavarna. Samtalen dokumenteras. 6. Om kränkningarna eller trakasserierna upphört bekräftas detta av elev och vårdnadshavare genom underskrift eller via mail när skolan återkopplar. Dokumentation skickas till huvudman samt arkiveras på skolan. 7. Om kränkningar eller trakasserier inte upphört fattar rektor beslut om ytterligare åtgärder. Om en vuxen kränkt eller trakasserat en elev håller rektor i de samtal som följer samt anmäler till huvudman och dokumenterar de åtgärder som genomförs. 11

12 Dokumentation och Sekretess Varje misstanke om kränkning, varje utredning om misstänkta kränkningar och varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras. Även uppföljning av varje fall ska dokumenteras. Rektor och personal på skolan dokumenterar vad som gjorts och sagts i de olika fallen. Rektor ansvarar också för att informera huvudman i kränkningsärenden. Sekretess enligt 7 kap. 9 sekretesslagen (skolsekretessen) råder i skolans handläggning av ärenden om diskriminering och annan kränkande behandling. Vad kan man göra hemma? Om vi vill ha en skola utan kränkningar där alla kan trivas och ha det bra, är det önskvärt att det finns en samverkan kring detta mellan hem och skola. Om vi tillsammans klart tar avstånd från kränkningar kommer det också ge en positiv inverkan på barnen. Föräldrar är alltid välkomna att delta i skolans verksamhet, både på raster och under lektionstid. Att eleverna och föräldrarna är delaktiga i skolans värdegrundsarbete anser vi vara en förutsättning för att nå ett så bra resultat som möjligt. Att diskutera värdegrundsfrågor leder förhoppningsvis till ökad förståelse för varandra. Prata gärna med ditt barn om hur hen trivs med kamraterna. Kontakta lärare, fritidspersonal, kurator, skolsköterska, logoped eller rektor om du misstänker att något inte är som det ska antingen med ditt eget barn eller med någon annan elev. Det har absolut betydelse att hemmet och skolan har en öppen dialog och känner stöd i varandra. Barn- och elevombudet i Norrköping Behöver du ytterligare hjälp kan du vända dig till BeoN, Barn- och elevombudet i Norrköpings kommun: Stephan Andersson Telefon: E-post: stephan.andersson@norrkoping.se 12