Bodil Hernroth Professor i biomedicin Högskolan Kristianstad och KVA- Sven Lovén Center för marina vetenskaper- Kristineberg, Fiskebäckskil
|
|
- Ulla-Britt Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan klimatförändringarna påverka smitta via havsvatten? Bodil Hernroth Professor i biomedicin Högskolan Kristianstad och KVA- Sven Lovén Center för marina vetenskaper- Kristineberg, Fiskebäckskil
2 Klimatförändring: Temperaturökning Ökad nederbörd Kustvattnet utsötat Ökad stratifiering och sämre omblandning Kustvattnet brunifierat Kemiska förändringar i havet The 4 th assessment report of the IPCC, 2007
3 Koldioxid reagerar med vatten och gör havet surare (löser sig bättre i kallt vatten än i varmt) CO 2 När koldioxid reagerar med vatten bildas kolsyra: CO 2 + H 2 O H 2 O 3 HCO H + 2H + + CO 3 2- CO Ca 2 + CaCO 3 Kolsyran sänker vattnets ph och ökar lösligheten för kalciumkarbonat.
4 Brist på kalciumkarbonat Drabbar ff.a. skalbyggande organismers överlevnad, tillväxt, skalbildning och reproduktion (Meta-analys: Kroeker et al., Ecol. Lett., 2010) Arthropoda: Svårlösligt calcit Bild: R. Kautsky/Azote Foto: N. Wijkmark/Azote Mollusca: Mer lättlösligt aragonit Echinodermata: Lättlösliga, porösa magnesium-rika karbonater Foto: L. Lokrantz/Azote
5 Vissa av de hot mot Östersjön som vi tidigare upplevt kan förstärkas av klimatförändringen: Ökad biomassa av alger missgynnar syresituationen på bottnarna. Foto: R. Kautsky/Azote
6 Förstärks dessutom i kombination med överfiske av större fiskar som ger ökat utrymme för små fiskar som i sin tur äter djurplankton. Betningstrycket på växtplankton minskar. Större biomassa bryts ner på bottnarna och orsakar syrebrist
7 Stora arealer bottensedimenten drabbas temporärt av syrebrist med frisättning av mangan som följd. Mangan är en essentiell metall som används i flera enzymsystem men vid hög koncentration är mangan ett känt nervgift. Vi har tidigare på olika sätt studerat dess effekt på havskräftans, blåmusslans och sjöstjärnans immunsystem. Foto: sjohistoriska.se
8 MnO 2 finns normalt bundet i bottensediment men reduceras och frisätts vid syremättnad < 16%. Kan öka tusenfalt i koncentration. Foto: Susanne Baden
9 Studierna av immunförsvaret inriktas på hemocyter/coelomocyter som är huvudaktörerna i evertebraternas immunförsvar: Flera miljoner blodceller per ml blod, nybildas hela tiden Vandrar till skadad vävnad och förhindrar blodförlust, Fagocyterar (slukar) skadliga mikroorganismer, Frisätter antimikrobiella ämnen (fenoloxidas, antimikrobiella peptider, etc.), Signalerar till andra blodceller så att de aktiveras.
10 Kräftornas hemocyter degranulerar och aktiverar prophenoloxidas i en kaskad av reaktioner som slutar med melanisering
11 Immuntoxikologisk modell för att undersöka sub-letala effekter Hematopoietiska stamceller Mobilisering av hemocyter/ coelomocyter Celldelning och apoptos Mognad till immunaktiva celler Aktivering av hemocyter/ coelomocyter + stressmarkörer i vävnaderna Degranulering Aktivering av propo-systemet Fagocytos Antimikrobiella peptider Signalsubstanser
12 Mangan immuntoxisk för kräftor Kräftor exponerades för 20 mg Mn l -1 i 10 dagar Antal hemocyter: 60% Apoptos: 15 % Hematopoietiska stamceller: Ingen ökad celldelning trots reducerat antal hemocyter Utmognad: 40 % Immunresponsen hämmades! Degranulering: 80 % ProPO-AS: Blockerad Hernroth et al. Aqua Tox., 2004; Oweson et al. Aqua Tox., 2006
13 A. rubens 5 PC C CFU*10 5 per g tissue PC Mn 8h 24h 48h Mangan påverkade inte elimineringen av Vibrio parahaemolyticus från levervävnaden i A. rubens. M. edulis CFU* 10 4 per g tissue HP C HP Mn 8h 24h 48h Men i M. edulis påverkades elimineringen.. och ännu mer så i N. norvegicus CFU*10 4 per g tissue N. norvegicus HP C HP Mn 8h 24h 48h Ju mer Mn som ackumulerades i djurens vävnad desto mer reducerades antalet blodceller och elimineringen av Vibrio blev sämre. Oweson and Hernroth, Fish & Shellfish Immunology, 2009
14 Vi efterhärmar det scenario som IPCC förväntar att klimatförändringen skall leda till i slutet av detta århundrade, dvs Δ-0,4 ph-enheter På SLC-Kristineberg förvaras djuren i rinnande havsvatten i flera månader. Hälften av djuren utsätts för lägre ph genom kontinuerlig bubbling med CO2 och vattnets temperatur regleras.
15 Exempel på våra studier: Påverkas sjöstjärnans immunförsvar av försurningen? Exponering av försurat havsvatten i sex månader.
16 Påverkas antalet blodceller? 12,00 10,00 TCC *10 6 per ml 8,00 6,00 4,00 Antalet coelomocyter minskade med ca 50% efter 6 månader i försurat havsvatten. 2,00 0,00 Cont OA Cont = Kontroll (ph 8.1) OA = Försurat havsvatten (ph 7.7) Hernroth et al. Aqua Tox., 2011
17 Påverkas deras förmåga att fagocytera? Blodceller fagocyterar (slukar) mikrober för att döda dem. Denna förmåga försämrades efter 6 månader i försurat havsvatten Phagocytic units * Control OA Hernroth et al. Aqua Tox., 2011
18 Påverkas aktiveringen av försvaret? 12 MAPKp38 pg per mg protein Control OA Efter 6 månader i försurat havsvatten försämras förmågan att skicka ut signaler som aktiverar immunförsvaret. Hernroth et al. Aqua Tox., 2011
19 ph i blodet sjunker då de utsätts för försurat havsvatten 7,5 7,45 ph units 7,4 7,35 7,3 7,25 7,2 Control OA Det är energikrävande att försöka hålla den interna ph-balansen: Många cellulära processer kan påverkas! Hernroth et al. Aqua Tox., 2011
20 Vi har gjort liknande studier på havskräftans stress & immun-respons. Resultaten visar att kräftan påverkas efter 4 månaders exponering ungefär på samma sätt som sjöstjärnan. Hernroth et al., Fish & Shellfish Immunol., 2012
21 Musslorna A 7.6 a påverkas också negativt: ab ab 7.5 De växer sämre, deras ph units of hemolymph b 7.4 skalstruktur försämras, de har 7.3 svårare att bryta ner Vibrio tubiashii. I det B 1.5försurade Shell length growth (mm) 7.2 Cont4d OA4d Cont4m OA4m havsvattnet tenderar 1 dessa bakteriers proteolytiska 0.5 och hemolytiska aktivitet att 0 öka vilket indikerar att de Cont OA blir mer virulenta. C D Cont OA Asplund et al. Env Microbiol., 2013
22 Kombinationseffekter Vi har nu börjat undersöka om klimatförändringen leder till the tipping point för organismer som utsätts för temporär syrebrist.
23 Pågående studier: Kombinationseffekter? Vi undersöker om immunförsvaret försämras mer efter att djuren har exponerats för försurat havsvatten under en längre tid och sedan också utsätts för kortare exponering av Mn eller hypoxi. Blir det synergistiska effekter?
24 Vad kan konsekvenserna bli om djuren blir immunsuppressiva då de utsätts för miljöförändringarna?
25 Skaldjur som äter genom att filtrera vatten exponeras ofta för patogena mikroorganismer. Tidigare studier har visat att bakterier och virus kan uppehålla sig i musslor under lång tid och vid gynnsam temperatur kan vissa bakterier t.o.m. föröka sig i musslor. Hernroth et al., Appl Environ Microbiol, 2002; Hernroth, F & S Immunology, 2003; Hernroth and Allard, J. Food Microbiol, 2007; Hernroth et al. FEMS Microbiol Ecol., 2010
26 Viktigt att de vinner kriget mot bakterier och virus: Påverkar deras överlevnad och vår tillgång till mat Påverkar risken för smitta i näringsväven och kan göra oss sjuka då vi konsumerar dem.
27 Smittor i Skånska vatten ett framtida hot? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Professor i mikrobiologi Högskolan Kristianstad
28 Vilka typer av bakterier finns som kan orsaka problem? Naturligt vattenlevande bakterier som kan infektera människor Mänskliga bakterier som överlever ute i miljön och som dessutom kan sprida antibiotikaresistensgener
29 Naturligt förekommande bakterier i vatten exemplet Vibrio
30 Vibrio Bakterier som är släkt med våra tarmbakterier Viktigar nedbrytare i akvatiska system. Har en stor palett av nedbrytade enzymer De flesta växer bäst mellan C Olika saltkrav, från sött till salt Kan orsaka sjukdom, leva i symbios eller helt fritt i vattenmassan
31 V. cholerae Växer bäst i sött och bräckt vatten Både koleratoxin- och non-koleratoxinvarianter finns V. cholerae vanliga i våra vatten Bara koleratoxinvarianter orskar sjukdomen kolera! Non- koleravarianten kan orsaka badsårsfeber, blodförgiftning, ytteröroninfektioner, ögoninfektioner, magsjuka fall per år, vanligare varma somrar
32 Exempel på andra vibrioarter som kan infektera människor V. vulnificus: Sårinfektioner med blodförgiftning, allvarliga infektioner efter att man ätit skaldjur hög dödlighet (50%!) för de som är känsliga (personer med leverproblem eller diabetes) V.parahaemolyticus: Ungefär 1-2% av isolaten orsakar magsjuka
33 Vibrio gynnas av algblomningar!
34 Mesokosmexperiment Indien Rehnstam-Holm A-S, Godhe A, Härnström K, Saravanan V, Collin, B, Karunasagar I., Karunasagar I. (2010). Association between phytoplankton and Vibrio spp. along the south west coast of India: A mesocosm experiment. Aquatic Microbial Ecology. 58: Asplund ME, Rehnstam-Holm A-S., Vidjay, A., Raghunath PR, Saravanan V, Härnström K, Collin B, Karunasagar I, Godhe A. (2011). Water column dynamics of Vibrio in relation to phytoplankton community composition and environmental conditions in a tropical coastal area. Environ. Microbiol. 13(10): Rehnstam-Holm, A.-S., Atnur, V., Godhe, A. (2014). Defining the niche of Vibrio parahaemolyticus in coastal Arabian Sea. Microb. Ecol. 67(1): 57-65, doi: /s
35 Men Vibrio gynnas kanske inte av alla alger? Chaetoseros simplex Coscinodiscus consinnus Mesocosmdata
36
37 Vibrioinfektioner i södra delen av Östersjön
38 Vibrio i musslor från Skåne Rehnstam-Holm, A-S, Collin, B. (2009). Vibrio-arter i sydsvenska vatten orsakade badsårsfeber. Läkartidningen, 106: Collin, B, Rehnstam-Holm, A-S. (2011). Occurrence and potential pathogenesis of Vibrio cholerae, Vibrio parahaemolyticus and Vibrio vulnificus on the South Coast of Sweden. FEMS Microbiology Ecology. 06/2011; 78(2):
39 Vad gör att vissa Vibrio infekterar människor? Vi hittar inga specifika skillnader i virulensgener mellan marina och kliniska isolat! Collin, B., Rehnstam-Holm, A.-S., Ehn Börjesson, S.-M., Mussagy, A., and Hernroth, B. (2012). Characteristics of potentially pathogenic vibrios from sub-tropical Mozambique compared to isolates from tropical India and boreal Sweden FEMS Microbial Ecology. 12 Sept 2012, doi: /j x
40 V. cholerae överlevnad i vatten och sediment Vatten. Klinisk och marin stam Sediment. Klinisk stam Kliniska stammen klarar temperaturskift mycket bättre!
41 JA! Kommer problem relaterade till Vibrio att öka i framtiden? Ökad vattentemperatur, mer avrinning från land (minskad salthalt) och fler algblomingar är alla faktorer som gynnar tillväxt av Vibrio
42 Antibiotikaresistens! Hos både människor och djur Orsak överkonsumtion, felbehandling, bakteriers snabba evolution Friska turister och importerade livsmedel flyttar antibiotikaresistenta bakterier mellan länder!
43 Bakterierna är resistenta, inte vi!
44 Viktigt att komma ihåg: Resistens finns naturligt hos de bakterier som gör antibiotika, som ett skydd mot de egna gifterna Survival of the fittest! Den som är bäst anpassad har störst chans att föröka sig, dvs om det finns antibiotika i miljön har bakterier som kan klara antibiotika de bästa möjligheterna att föröka sig!
45 Antibiotika OCH antibiotikaresistenta bakterier hamnar också i miljön där de kan tas upp av vilda djur eller växter
46 ESBL Står för Extended Spectrum Betalactamase betyder att bakterierna är resistenta mot de flesta penicilliner men även andra typer av vanliga antibiotika Ny variant som dykt upp är ESBL som är ytterligare resistenta vilket gör att bara få dyra och farliga antibiotika kan användas
47 Antibiotikaresistensgener Resistensen orsakas av proteiner och enzymer som på olika sätt skyddar bakterierna från antibiotika. Det är många olika gener inblandade som alla kan ge ESBL resistens hos bakterien, dvs samma resistens kan orsakas av många olika proteiner. Lätta att sprida resistenser kan lätt förflyttas mellan bakterier! Resistensmönstret problematiskt hos Escherichia coli och Klebsiella pneumonie (vanligast), men finns i flera andra arter.
48 Provtagning Sommaren hösten 2013: samlat ihop ESBL-stammar från olika vattenlokaler, inklusive Hanöbukten
49
50 Frågor att besvara Finns ESBL-bakterier ute i vattenmiljön? JA Var finns de i så fall mest? Under vilka betingelser finns de, dvs är ESBL förekomsten kopplad med biologiska, fysiologiska eller kemiska parametrar? Vilka ESBL gener finns i bakterierna från vatten? Är de ESBL-bakterievarianter som är vanligast hos patienter också vanligast i våra vatten?
51 Oroar vi oss i onödan? Är koncentrationen antibiotika/sjukdomsframkallande bakterier i vatten och andelen resistenta bakterier/påverkan på organismer kopplade eller behöver vi inte oroa oss? Om det är ett problem, hur kan då vi styra om reningsverk och våtmarker så att problemen minskar? Hur kan vi göra det kostnadseffektivt? Hur ska vi övervaka vad som händer i havet på bästa sätt?
52 Skaldjur som äter genom att filtrera vatten innerhåller ofta patogena mikroorganismer. Vi tackar för er uppmärksamhet! Viktigt att de vinner kriget mot bakterier och virus: Påverkar deras överlevnad och vår tillgång till mat Påverkar risken för smitta då vi konsumerar dem. Musselbank i Kalmarsund; Foto: I. Eliasson
Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav?
Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav? Bodil Hernroth Högskolan Kristianstad och KVA, Sven Lovén Center för marina vetenskaper-kristineberg bodil.hernroth@hkr.se Atmosfärens växthuseffekt
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad
Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att
Bodil Hernroth Professor i biomedicin Högskolan Kristianstad och KVA- Sven Lovén Center för marina vetenskaper- Kristineberg, Fiskebäckskil
Marina djurs hälsa i ett försurat hav Bodil Hernroth Professor i biomedicin Högskolan Kristianstad och KVA- Sven Lovén Center för marina vetenskaper- Kristineberg, Fiskebäckskil Klimatförändringen medför:
Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons
Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons Rehnstam- Holm Ann- Sofi, Collin BeAy and Godhe Anna The Vibrio situa1on in Sweden Few human infec1ons,
Kan klimatförändringen öka
Kan klimatförändringen öka smitta av infektionssjukdomar via havsvatten? Bodil Hernroth, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap, Fakulteten för Naturvetenskap, Högskolan Kristianstad. bodil.hernroth@hkr.se
Allmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
ESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Infektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Antibiotikaresistens uppkomst och spridning
Antibiotikaresistens uppkomst och spridning Antibiotikaresistenskonsekvensen känner vi till Antibiotika är inte längre effektivt! Vad är det som har hänt? Bakterierna har förändrats så att de inte längre
Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009
Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Antibiotika resistens WHO: ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Rapport 2009 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per
Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi
Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen
Att tämja farliga bakterier
Life Science Stafetten, Umeå 21:a Februari 2018 Att tämja farliga bakterier Jörgen Johansson Antibiotika en mirakelmedicin som räddat miljarder liv Vad är Antibiotika bra för? Möjliggör behandling av infektionssjukdomar,
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Mekanismer för antibiotikaresistens
Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat
Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015
Bli en antibiotikasmart doktor! Basutbildning för läkare 10 november 2015 Regionala Strama Västra Götaland Tinna Åhrén Maria Hess Pär-Daniel Sundvall (Peter Ulleryd)/Ingemar Qvarfordt Gunnar Jacobsson
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Distriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Lunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
ESBL i Norden (men fokus på Sverige)
ESBL i Norden (men fokus på Sverige) Stefan Börjesson Forskare inom Mikrobiologi Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor 1 ESBL = Lite mer komplicerat Inte en bakterie utan en egenskap hos bakterier
Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Resistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:
Vattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Vattnets egenskaper och innehåll
Vattnets egenskaper och innehåll 2010-09-14 1 Några egenskaper hos vatten Större volym i fast fas Hög ytspänning Hög förmåga att lösa salter och polära molekyler pga vattnets struktur (dipol). Transportör
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar
Lunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Antibiotikaförskrivning var står vi idag?
Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -
ett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Bli en antibiotikasmart vårdcentral! LSA-dag 2017-09-14 Heidi Lindbäck Informationsläkare Strama Region Uppsala www.regionuppsala.se/stramauppsala Förväntningar på dagen? Mentimeter.com https://www.mentimeter.com/s/af5ead1bb5f161fe09a88b3e6875
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2
Man and Biosphere Health en komplett akademisk miljö
Inom forskningsmiljön Man and Biospere Health, förkortat MABH (hkr.se/mabh), bedrivs forskning inom biologi, kemi, biomedicin och psykologi, men också mycket tvärvetenskaplig forskning, med fokus kring
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Antibiotika och resistens 24 november. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens 24 november Välkomna! Sidan 1 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 2 Historik Sidan 3 Behandlingseffekt vid blodförgiftning pneumokocker Penicillin % överlevare Untreated
zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare
Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare 2018-12-04 Internationella antibiotikaveckan! Skydda antibiotikan - kampanj https://www.youtube.com/watch?v=kchey4c1ve8 Stramas motto: Patientens rätt till
ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall
Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1
Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Intracelullär tillväxt och överlevnad av Vibrio cholerae inuti humana och vattenburna makrofager
Intracelullär tillväxt och överlevnad av Vibrio cholerae inuti humana och vattenburna makrofager Slutrapport September 2010 Hadi Abd Smittskyddsinstitutet Kunskapscentrum för Mikrobiologisk Beredskap MSB:s
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Multiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1
Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen Vaccinationsplan, 2009-09-16 /1 Klimatförändringar-hur påverkas vi? 1) Värmens direkta effekter 2) Påverkan på livsmedelshygien 3) Vattenkvalitet Dricksvatten
Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
edna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI
LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar
Östersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
MRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Smittspridning och klimat
Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting
Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.
Deepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Ny syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid
Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8
Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Inför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående
ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att